Cannabis i Europa & Sverige

Transkript

1 Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011

2 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering (huvudsakl.) Tar inte ställning i drogpolitiska frågor CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information Målgrupp: främst personer som arbetar i drogförebyggande verksamhet. Viss preventionsverksamhet riktad främst mot ungdomar Fyra avdelningar/verksamhetsgrenar: Bibliotek, Information, Tidskrift och Forskning/Utredning

3 Huvudkällor: g

4 Upplägg Tillgänglighet Användning Summering av läget i Sverige Sverige jämfört med övriga Europa

5 Cannabis Braja, Brass, Feting, Ganja, Gräs, Hasch, Joint, Joppe, Knatch, Marijuana, Marre, Pot, Spliff, Weed, Zütt Marijuana växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Hasch kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart.

6 Tillgänglighet

7 Antal beslag (av tull och polis) av cannabis, amfetamin, läkemedel, heroin och kokain Antal År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

8 Antal Antal beslag och beslagtagna kvantiteter av cannabis Kilo År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

9 Prisutveckling för hasch i kronor per gram. Gatupriser rapporterade av polisen Kronor År Narkotikatillgängligheten i Sverige Källa: CAN

10 Prisutveckling för marijuana i kronor per gram. Gatupriser rapporterade av polisen Kronor År Narkotikatillgängligheten i Sverige Källa: CAN

11 Mängden beslagtagen cannabis, fördelad på hasch respektive marijuana Kilo Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

12 Cannabisbeslag i antal och vikt (treårsmedelvärden) respektive KPI justerade haschpriser i Sverige Index 1988 = 100. Index År Källa: CAN

13 Summering tillgängligheten Ökad och idag hög tillgänglighet av hasch och marijuana jämfört med 1980 och 1990 talen Mera inhemsk marijuana, men inte självförsörjande Marijuana blir vanligare men hasch alltjämt vanligast Inga kända avgörande kvalitetsförändringar för hasch sedan 1990 talet, men starkare marijuanasorter Marknadsindikatorerna pekar på ökad förekomst = ökad konsumtion?!

14 Användningen i Sverige

15 Andelen skolelever samt andelen mönstrande som uppgett att de någon gång prövat narkotika % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

16 Andelen ungdomar år i olika åldrar (2003) som använt cannabis Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

17 Vuxna befolkningen Enda regelbundna undersökningen om narkotika bland vuxna görs av Statens folkhälsoinstitut Nationella folkhälsoenkäten. Startades 2004 Postenkät, år, ca 45% bortfall senaste åren Cannabisfrågor (även alkohol, tobak)

18 Vuxna (16 84 år) 2010 ca 12% har prövat cannabis någon gång (män 15% kvinnor 9%). Motsvarar ca personer i åldersintervallet. ca 2% har använt cannabis senaste året. ( personer) ca 1% har använt cannabis senaste månaden. ( personer) Relativt stabilt läge Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

19 Andelen åringar som använt cannabis senaste året, efter kön och ålder Procent Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

20 Lagföringar där cannabis ingått, fördelat på åldersgrupper Antal År Källa: Brottsförebyggande rådet

21 Cannabisläget i Sverige 1(2) Ungdomars testande ökade hela 1990 talet, viss nedgång under 2000 talet? Unga män i storstad överrepresenterade i cannabisanvändning Antalet frekventa användare osäkert. Runt vuxna uppger i frågeundersökningar att de använt åtminstone en gång senaste månaden Addera (minst) ca tunga missbrukare som bl a använder cannabis.

22 Cannabisläget i Sverige 2(2) Ungdomar som har prövat cannabis skiljer sig från dem som inte prövat, inte enbart med avseende på demografiska utan även med avseende på sociala variabler som skoltrivsel, skolk, problem i hemmiljön, kriminalitet, boendeområde etc. Ovanstående skillnader är tydligare bland dem som använder regelbundet jämfört med dem som prövat enstaka gånger. Från hälsoenkäten kan noteras statistisk samvariation mellan att ha använt cannabis de senaste 12 månaderna och kortare utbildning, arbetslöshet och ekonomisk kris. Förklaras dock delvis av ålder, inga detaljerade analyser gjorda.

23 Europeisk jämförelse

24 Europeisk jämförelse Mer hasch än marijuana (ca 10 ggr mer beslag i vikt) Varierande THC halter, ingen klar trend Spanien tar ca 75% av haschet (ca 700 ton) Ökande beslagsantal (vikt ~oför.) Priserna relativt stabila (hasch, marijuana +) Situationen på narkotikaområdet i Europa Källa: EMCDDA

25 I Europas befolkning (15 64 år) har i genomsnitt 22% prövat cannabis (ca 75 miljoner). Runt 7% har använt senaste 12 månaderna och ca 4% senaste 30 dagarna Bland unga (15 24 år) i Europa har i genomsnitt 31% prövat cannabis. Ca 16% har använt senaste 12 månaderna och ca 8% senaste 30 dagarna Situationen på narkotikaområdet i Europa Källa: EMCDDA

26 ESPAD En europeisk drogvaneundersökning bland åriga skolever Undersökningen initierades av CAN på 1990 talet i och koordineras av CAN Datainsamlingar 1995, 1999, 2003, 2007 Ny insamlig 2011 Från 26 till över 40 länder Syfte: Standardiserade data

27 Andelen åriga elever i olika länder som prövat cannabis, ESPADReport

28 Andelen åriga elever i olika länder som använt cannabis senaste 30 dagarna, ESPADReport

29 Förändringar mellan 1995 och 2007 av andelen elever i åk 9 i olika länder som prövat cannabis. Källa: CAN / ESPAD

30 Summering Sverige och omvärlden Låg nivå för cannabisanvändning i Sverige jämfört med många Europeiska länder (och USA) Stabilt eller förbättrat läge i flera västländer med tidigare höga nivåer Uppgångar i flera Östeuropeiska länder

31 Avslutningsvis

32 Erfarenhet av narkotika/cannabis bland svenska mönstrande 18 åriga män, gy åk 2 elever samt 12th grade elever i USA. Procent % År Källa: CAN, NIDA och SIRUS

33 Andelen skolelever i 12th grade (ca 18 år) i USA som Index 1975 = 100. Index År Monitoring the future Källa: NIDA

34 Varför lågt rekreationsbruk i Sverige? UNODC: Utbud/tillgänglighet 1. Positivt drogmarknadsläge 2. Utbudsbekämpning 3. Begränsade inkomstskillnader Efterfrågan 1. Stark ekonomi/resuser 2. Hög hälsomedvetenhet 3. Starkt avståndstagande mot narkotika 4. Låg (ungdoms )arbetslöshet

35 Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011