Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Erik Fender Ulf Guttormsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2006. Erik Fender Ulf Guttormsson"

Transkript

1 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Erik Fender Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 12 Stockholm, 27

2 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Resultat och diskussion... 5 Hasch, amfetamin, kokain och heroin... 5 Ecstasy, kat, LSD och GHB Regionala skillnader Några kommentarer Referenser Bilaga 1: Diagram 1 14 och tabell C F Bilaga 2: Tabell

3 Inledning och syfte Att använda uppgifter om prisutvecklingen, i kombination med uppgifter om beslagsutvecklingen, är en metod som används internationellt för att bedöma utbudet av narkotika (UNODCCP 2). Syftet med denna rapport är primärt att kortfattat redovisa den svenska gatuprisutvecklingen för ett antal narkotiska preparat. Ett annat syfte är att ställa prisutvecklingen i relation till beslags- och konsumtionsutvecklingen, för att på så vis ge ytterligare underlag för en diskussion om hur gatupriserna speglar tillgängligheten, och vilka tolkningar man kan göra beträffande denna utveckling i Sverige. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

4 Metod Narkotikaprisinformation erhålls via CANs regionala rapporteringssystem om droger (CRD), och har samlats in alltsedan slutet av 198-talet (Rask 27). Rapportörerna, som i föreliggande rapport begränsats till anställda inom polisväsendet, lämnar uppgifter om den lokala/regionala narkotikasituationen två gånger per år. Sedan år 2 bearbetas dels prisuppgifter av mer lokal prägel från poliser i större städer och dels länstäckande information som lämnas av de 21 länspolismyndigheterna. Samma år utökades även antalet bevakade narkotikasorter. För hasch, amfetamin, kokain och i relativt hög utsträckning även för heroin, kan prisutvecklingen följas från 1988 och framåt. Eftersom det handlar om en tidsrymd på 18 år har inflationen stor betydelse och därför har de inrapporterade priserna justerats efter SCBs konsumentprisindex och räknats om till 26 års penningvärde. Priserna avser gatupriser, med andra ord priset vid överlåtelse av små mängder i detaljistled. Dessa har sedan omräknats till grampriser när så behövts. I tabellerna kan följande beteckningar förekomma: betyder mindre än,5% när det rör sig om procentvärden. betyder att ingen angett detta svar, det vill säga frekvensen är... betyder att uppgiften existerar men ansetts för osäker att återge.. betyder att ingen uppgift finns att tillgå, till exempel för att frågan inte är ställd detta år eller för att frågan haft en helt annan formulering. En förändring i presentationen av beslagsstatistiken har gjorts jämfört med föregående rapport. I denna rapport redovisas mängderna i treårsmedianvärden istället för rullande treårsmedelvärden, detta för att undvika så kallade outliers (extremvärden). Det bör dock nämnas att några beslag av kokain och heroin varit anmärkningsvärt stora enstaka år gjordes två beslag av kokain som sammanlagt vägde 23 kg, 1999 gjordes tre beslag av kokain som sammanlagt vägde 398 kg och 26 gjordes två beslag av kokain som sammanlagt vägde 1 3 kg. 26 gjordes fyra stora beslag av heroin som tillsammans vägde 66 kg. Om dessa stora partier är ämnade för den svenska marknaden har dock inte utretts. 4 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

5 Resultat och diskussion Ett urval av diagram och tabeller presenteras i den löpande texten nedan, övriga återfinns i bilagor i slutet av rapporten. Eftersom föreliggande rapport i stor utsträckning är en samlande uppföljning av föregående års rapport (Guttormsson U 26) kan det finnas anledning att gå tillbaka till den för fördjupande analyser och diskussioner. För att underlätta detta står tabell- och diagrambeteckning från föregående års rapport inom parates. Hasch, amfetamin, kokain och heroin För hasch, amfetamin, kokain och heroin är gatupriserna relativt låga under 2-talet jämfört med slutet av 198-talet. Hasch kostade ca 8 kronor per gram 26, vilket är en halvering jämfört med 1988 räknat i 26 års penningvärde (diagram 1). Dessutom fördubblades polisens och tullens beslag under perioden (både i antal och vikt) (diagram 2), vilket talar för att tillgängligheten på hasch har ökat. För amfetamin har priserna sjunkit ännu mer (ca 6% mellan 1988 och 2) medan beslagen tredubblats jämfört med utgångsåret. År 26 rapporterades ett gram amfetamin kosta ca 25 kronor (diagram 3). Vad gäller kokain och heroin visar resultaten på en ökning av tillgängligheten sedan 1988, om än inte lika tydligt som fallen med hasch och amfetamin. År 26 rapporterades att ett gram kokain kostade runt 8 kronor, vilket är en 4 procentig nedgång sedan 1988 (diagram 3). Då kokainbeslag görs förhållandevis sällan är det svårt att tolka utvecklingen, men det står helt klart att beslagen är mångdubbelt fler i slutet än i början av mätperioden (diagram 2). Detta visar att tillgängligheten för kokain ökat men beslagsantalet, liksom antalet prisrapporteringar, indikerar att denna drog är betydligt mindre vanlig än exempelvis hasch eller amfetamin. En kraftig ökning av antal beslag kan konstateras under 26 jämfört med tidigare år. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

6 Kronor 18 Ursprungliga priser KPI-justerade priser Diagram 1 (1). Gatuprisutvecklingen i Sverige för hasch. Ursprungliga samt KPIjusterade medianpriser, kronor per gram Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

7 Index Hasch Index Amfetamin Index 15 Kokain Index 75 Brunt heroin Diagram 2 (9). Beslag i vikt (kilo) och frekvens (antal) respektive KPI-justerade gatupriser (kronor per gram) för hasch (cannabis), amfetamin, kokain och brunt heroin (heroin) Index 1988 = 1. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

8 Kronor Kokain Amfetamin Kat Ecstasy Diagram 3 (4). Gatuprisutvecklingen i Sverige för kokain, amfetamin, kat och ecstasy. KPI-justerade medianpriser, kronor per gram respektive knippe (kat) och tablett (ecstasy) Priserna på brunt heroin har fallit med nästan 65% under perioden och 26 rapporterades ett gram kosta runt 1 kronor (diagram 4). Uppgifter från enstaka år ska inte överdrivas men det bör ändå noteras att prisnivån år 25 var högre än tidigare år under 2-talet men att priset år 26 återgått till nivån runt 1 kronor grammet som tidigare rapporterats för åren på 2-talet. Fram till millennieskiftet ökade heroinbeslagen men sedan 21 är beslagstrenden vikande, även om beslagsnivåerna fortfarande är betydligt högre än 1988 (diagram 2). Sammantaget tyder detta på att tillgängligheten av heroin inte förändrats nämnvärt under 2-talet. Prisökningen 25 bör inte ägnas alltför stor uppmärksamhet, det bör snarare ses som att priset år 26 återgått till sin verkliga nivå. 8 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

9 Kronor Heroin Vitt heroin Brunt heroin Diagram 4 (3). Gatuprisutvecklingen i Sverige för heroin. KPI-justerade medianpriser, kronor per gram ( efterfrågades heroin, vanligt heroin respektive rökheroin medan det inte framgår hur frågan ställdes ) Med visst undantag för kokain har prisminskningarna för ovanstående narkotikasorter skett under 199-talet. Prisläget har varit relativt stabilt under 2-talet. För kokain minskade priset fram till år 22 men har därefter legat på ungefär samma nivå. Jämfört med 1988 är priserna i stort sett halverade 26, men jämför man med de närmast föregående åren är prisläget stabilt. För de droger där de finns jämförbara uppgifter med Västeuropa och USA (heroin och kokain) kan konstateras att utvecklingen i Sverige följer utvecklingen i Västeuropa och USA, prisnivåerna är dock högre i Sverige (diagram 5 och 6). Detta innebär att trots att såväl frågor som rapportörsbas förändrats i CRD under åren bedöms prisutvecklingen speglas relativt väl. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

10 Index Västeuropa Sverige USA Diagram 5 (7). Gatuprisutvecklingen för heroin i Västeuropa, Sverige och USA Index 199 = 1. Index Västeuropa Sverige USA Diagram 6 (8). Gatuprisutvecklingen för kokain i Västeuropa, Sverige och USA Index 199 = 1. 1 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

11 Ecstasy, kat, LSD och GHB Den mera långsiktiga utvecklingen i Sverige för övriga inrapporterade narkotikasorter (ecstasy, kat, LSD och GHB) kan inte redovisas, då prisuppgifter för dessa preparat systematiskt började insamlas först år 2. Det kan dock konstateras att ecstasypriserna sjunkit något medan priserna för övriga droger varit mer eller mindre oförändrade (diagram 3). Som tidigare nämnts ska uppgifter från enstaka år inte överdrivas. Man bör trots detta notera att priset för kat mer än halverats mellan åren 25 till 26 från att ha legat stabilt runt 25 3 kronor under tidigare undersökningstillfällen. Eftersom de fyra sistnämnda drogerna är mindre vanliga så är beslagen färre. Detta leder till slumpmässiga variationer, vilket får stor betydelse när tidsperioden är kort. Det går därför inte att säga något bestämt om dessa droger vad gäller utvecklingen av tillgängligheten. Kronor 12 LSD GHB Diagram 7 (5). Gatuprisutvecklingen i Sverige för LSD och GHB. KPI-justerade medianpriser, kronor per tripp (LSD) respektive cl (GHB) Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

12 Regionala skillnader Av resultaten framgår att narkotika i regel är något billigare i storstadslän än i övriga län (tabell A). En skillnad går att urskilja sett till en nordsydlig axel. Lägst är priserna i de sydligaste länen, i synnerhet Skåne, medan priserna ofta är något högra i mellansvenska län och allra högst i nordligare belägna län (tabell B och diagram 8). Detta förefaller rimligt med hänsyn till smugglingsvägar och befolkningstäthet; konsumenterna behöver vara tillräckligt många för att mer fungerande marknader ska uppstå. I län med högre priser är antalet prisrapporteringar ofta färre, vilket kan tolkas som att där droger är mera sällsynta är de normalt också dyrare. Det bör noteras att priserna för hasch, marijuana och amfetamin rapporteras vara ca 2% lägre jämfört med förra mättillfället i Västra Götaland (diagram 8). Detta prisfall går inte att urskilja i någon av de andra storstadsregionerna. Man ska dock vara försiktig med att dra slutsatser från enstaka år och istället noga följa om utvecklingen står sig vid nästa mättillfälle. I Stockholm sjunker priset kraftigt för andra året i rad på vitt heroin, det är dock svårt att bedöma om en reell prisminskning har skett då pristrenden visar på stora variationer från år till år. Tabell A (C). Gatupriser för olika narkotikasorter i storstadslän respektive övriga län samt antalet svar från länspolismyndigheterna Storstadslän Övriga län Antal Antal Enhet svar a) Pris svar b) Pris Amfetamin kr / gram Hasch kr / gram Ecstasy kr / tablett Marijuana kr / gram Brunt heroin kr / gram Kokain kr / gram Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl LSD kr / tripp Kat kr / knippe a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 34 av 35 möjliga. b) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 26 av 214 möjliga. 12 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

13 Tabell B (D). Gatupriser för olika narkotikasorter i Sydsverige, Mellansverige och Norra Sverige samt antalet svar från länspolismyndigheterna Sydsverige Mellansverige Norra Sverige Antal Antal Antal Enhet svar a) Pris svar b) Pris svar c) Pris Amfetamin kr / gram Hasch kr / gram Ecstasy kr / tablett Marijuana kr / gram Brunt heroin kr / gram Kokain kr / gram Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl LSD kr / tripp Kat kr / knippe a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 47 av 47 möjliga. b) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 125 av 131 möjliga. c) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 68 av 71 möjliga. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

14 Kr 18 Hasch Kr 18 Marijuana Kr 7 Amfetamin Kr 24 Kokain Kr 4 Brunt heroin Kr 4 Vitt heroin Diagram 8 (6). Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain, brunt och vitt heroin i Skåne, Västra Götaland och Stockholm enligt lokala poliser samt länspolismyndigheter. KPI-justerade medianpriser, kronor per gram Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

15 Några kommentarer Sjunkande priser samtidigt som beslagen ökat i omfattning tyder på ett ökat inflöde av narkotika och en ökad tillgänglighet, såväl i ekonomiska som fysiska termer. En alternativ förklaring till fallande priser skulle kunna vara en minskad efterfrågan, vilket besvaras av marknaden med sänkta priser för att upprätthålla intresset. Att detta skulle vara fallet motsägs dock av att alla tillgängliga uppgifter pekar på att narkotikakonsumtionen är klart mer omfattande under 2-talet jämfört med slutet av 198-talet, även om 199-talets ökningar avstannat under 2-talet och enligt vissa källor också sjunkit något. Att mäta hur tillgängligheten påverkar konsumtionen är inte okomplicerat och forskningen på området är inte särkilt omfattande. Syftet med rapporten är inte heller att försöka väga betydelsen av utbud och efterfrågan mot varandra, utan att försöka beskriva utvecklingen av tillgängligheten. Som nämnts tidigare i rapporten ökade narkotikakonsumtionen i Sverige parallellt med att priserna föll, och detta gällde såväl tungt missbruk som mera tillfälligt experimenterande. Av detta kan man dock inte dra några bestämda slutsatser om i vilken grad konsumtionsökningen beror på tillgänglighetsökningen. Prisminskningarna i sig kan säkert ha flera olika tänkbara följder för konsumtionen i stort, liksom för olika konsumentgrupper, med avseende på preparat och konsumtionens storlek etc. För att titta närmare på tillgänglighetens betydelse vad gäller konsumtion ges ett par exempel på publicerade resultat från skolundersökningar i USA (Johnston et al 25). Data från dessa undersökningar visar att tillgängligheten på marijuana inte har någon betydelse för förändringar i konsumtionen. Under perioden svarade omkring 9% av eleverna att de anser det vara lätt för dem att få tag på marijuana (diagram 9). Under samma period varierar dock konsumtion kraftigt. Denna uppvisar i sin tur ett (spegelvänt) samband med hur stor andel som upplever att det är stor risk att man skadar sig fysiskt eller psykiskt om man röker marijuana regelbundet. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

16 Index 2 anser att det är enkelt att få tag på marijuana anser att det är stor risk att röka marijuana regelbundet har använt cannabis senaste 3 dagarna Diagram 9 (13). Andelen skolelever i 12 th grade (ca 18 år) i USA som Index 1975 = 1. Författarna drar slutsatsen att förändringar i amerikanska tonåringars cannabisanvändning främst bestäms av attityder och inställningen till konsumtionen, och av upplevda risker med densamma, men inte så mycket i förändringar av den (upplevda) tillgängligheten. De påpekar vidare att de som inte använder cannabis rankar skälen pris och tillgänglighet som mindre betydelsefulla för beslutet att inte (längre) använda drogen. Det är dock viktigt att hålla i minnet att dessa slutsatser är dragna i ett land där tonåringarna upplever narkotikatillgängligheten som konstant god. Ett annat exempel från en helt annan konsumentgrupp kommer från årligen genomförda intervjuer med sprutbytande heroinister i Oslo (Bretteville-Jensen 25). Dessa rapporterar att heroinpriserna fallit med ca 7% under perioden (inflationsjusterade priser). Parallellt med att priserna sjönk ökade missbrukarnas genomsnittliga konsumtion, från runt 8 till 2 gram i månaden. Ytterligare en effekt av prisminskningen var att missbrukarnas inkomstbehov minskade, detta trots att konsumtionen således steg. Främst sjönk intäkterna från langning, prostitution och tillgreppsbrottslighet. Av detta drar författaren slutsatsen att även missbrukare av en så pass beroendeframkallande drog som heroin är priskänsliga. 16 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

17 Tanken att missbruket skulle vara konstant oavsett pris, kosta vad det kosta vill, verkar alltså inte vara korrekt. Även heroinmissbrukare reagerar på prisförändringar. I detta fall ökade konsumtionen när priserna sjönk. Författarinnan, Bretteville-Jensen, reserverar sig dock för om priskänsligheten skulle ha varit densamma ifall en motsatt utvecklingen skett, d v s om priserna stigit istället för sjunkit. Att priskänsligheten skulle kunna vara olika beroende på om det sker en ökning eller minskning är tänkbart, då det torde vara lättare att öka förbrukningen av en beroendeframkallande vara än att sänka den. Av den norska studien framgår även att amfetaminpriserna sjönk relativt kraftigt under perioden, med ca 6%, medan den genomsnittliga månadsförbrukningen endast steg från 17 till 2 gram. Detta kommenteras inte närmare men kan vara en konsekvens av att priskänsligheten var större för det avsevärt mycket dyrare heroinet. Avslutningsvis kan det konstateras att det idag finns ett väl fungerande system för inhämtning av prisuppgifter rörande narkotika. I kombination med beslagsuppgifter kan prisinformationen utgöra en användbar indikator för att följa narkotikatillgängligheten. Fortfarande saknas säkrare och mera detaljerad kunskap om hur tillgängligheten påverkar konsumtionen på narkotikaområdet. Det förefaller dock stå klart att effekterna ser olika ut beroende på vilket preparat det handlar om, liksom vilken typ av konsumentgrupp som avses, men viktigt är också från vilket utgångsläge och i vilken region utbudsförändringarna sker. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

18 Referenser Bretteville-Jensen, A-L (25). Understanding the demand for illicit drugs. An empirical approach based on self-reported data. Department of Economics, University of Bergen. Pettersson M, Kriminalinspektör, Rikskriminalpolisen-KUT, Stockholm. Telefonsamtal Guttormsson U (26). Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Rapportserie nr 94. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hvitfeldt T och Rask L (27). (Under produktion). Skolelevers drogvanor 26. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Johnston, L et al (26, December 21). National press release, University of Michigan News Service. Monitoring the future, National Survey Results on drug Use Secondary school students 26. Bethesda, MD: National Institute on Drug Abuse. Konsumentprisindex (198=1), fastställda tal. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Rask L (27). CANs rapporteringssystem om droger. Tendenser under hösten 26. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rikskriminalpolisen och Tullverket, Utdrag från polisens och tullens databas för beslagsstatistik, BAR. UNODCCP (2). World Drug Report 2. Oxford: Oxford University Press. UNODC (26). World Drug Report 26. United Nations Office On Drugs and Crime. 18 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

19 Bilaga 1 Nedan presenteras resterande diagram och tabeller som återfinns i den föregående rapportens löpande text. Kronor 16 Ursprungliga priser KPI-justerade priser Diagram 1 (2). Gatuprisutvecklingen i Sverige för marijuana. Ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser, kronor per gram Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

20 Index Ecstasy Index Kat Index 2 LSD Index 2 GHB Diagram 11 (1). Beslag i volym (antal tabletter/ecstasy, kilo/kat, antal tripper/lsd och liter/ghb) och frekvens (antal) respektive KPI-justerade gatupriser för ecstasy, kat, LSD och GHB Index 1988=1. 2 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

21 % 2 Mönstrande någon gång Åk 9 någon gång Mönstrande senaste 3 d Åk 9 senaste 3 dagarna Diagram 12 (11). Andelen mönstrande samt andelen elever i årskurs 9 som prövat narkotika någon gång respektive använt narkotika senaste 3 dagarna a) a) I skolundersökningen gällde frågan endast cannabis de senaste 3 dagarna t o m % Mönstrande Åk Diagram 13 (12). Andelen mönstrande samt andelen elever i årskurs 9 som erbjudits eller haft möjlighet att pröva narkotika Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

22 Index 4 Haft möjlighet att pröva narkotika Använt narkotika senaste 3 dagarna Haschpris Diagram 14 (14). Andelen skolelever i åk 9 som säger att de haft möjlighet att pröva narkotika, att de använt narkotika senaste 3 dagarna (endast cannabis t o m 1997) samt haschprisutvecklingen Index 1988 = 1. Tabell C (A). Genomsnittspriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt CANs rapporteringssystem om droger (CRD). 26. Enhet Antal Intervall Medel- Mediansvar a) värde värde Amfetamin kr / gram Ecstasy kr / tablett Hasch kr / gram Marijuana kr / gram Kokain kr / gram Brunt heroin kr / gram Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl LSD kr / tripp Kat kr / knippe a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 42 av 42 möjliga. 22 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

23 Tabell D (B). Priser för olika narkotikasorter i Sverige enligt Rikspolisstyrelsens och Tullverkets årsrapport. 24. Detaljistnivå Halvgrossistnivå Grossistnivå Amfetamin 8 4 / gram. 4 1 / kg Ecstasy 5 15 / tablett / 1 tabl Hasch 35 1 / gram. 2 4 / kg Marijuana 3 1 / gram.. Kokain 6 1 / gram 4 6 / hg 3 4 / kg Brunt heroin 3 4 /,2 gram 1 / 1 1 g 2 3 / kg Vitt heroin 5 /,2 gram / 1 1 g 6 8 / kg GHB 2 5 / dos/cl 1 / halvliter. LSD... Kat 15 / knippa/dagsdos.. Tabell E1 (E1). Antalet prissvar a) från länspolismyndigheterna (För varje narkotikasort är den högsta svarsfrekvensen markerad med fetstil och den lägsta är understruken. Om endast en eller två observationer inrapporterats är dessa gråmarkerade.) Am- Hasch Ecs- Mari- Brunt Ko- Vitt GHB LSD Kat fetamin tasy juana heroin kain heroin Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 27 av 249 möjliga. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

24 Tabell E2 (E2). Gatupriser för olika narkotikasorter i länen enligt länspolismyndigheterna (För varje narkotikasort är det högsta värdet markerat med fetstil och det lägsta är understruket. Bastalen framgår av tabell E1.) Am- Hasch Ecs- Mari- Brunt Ko- Vitt GHB LSD Kat fetamin tasy juana heroin kain heroin Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

25 Tabell F (F). Gatupriser för olika narkotikasorter i Skåne, Västra Götaland och Stockholms län samt antalet svar. Lokala poliser samt länspolismyndigheter. 26. Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Antal Antal Enhet svar a) Pris svar b) Pris svar c) Pris Amfetamin kr / gram Hasch kr / gram Kokain kr / gram Ecstasy kr / tablett Marijuana kr / gram Brunt heroin kr / gram Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl 4 28 LSD kr / tripp Kat kr / knippe a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 8 av 8 möjliga. b) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 4 av 7 möjliga. c) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 7 av 1 möjliga. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

26 Bilaga 2 Tabell 1. Haschprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för hasch. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

27 Tabell 2. Marijuanaprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för marijuana. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

28 Tabell 3. Prisutvecklingen för heroin/brunt heroin a) i ursprungliga samt KPIjusterade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för heroin/brunt heroin. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median a) T o m 199 efterfrågades heroin, efterfrågades rökheroin och är frågeformuleringen inte känd. 28 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

29 Tabell 4. Prisutvecklingen för vitt heroin a) i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för vitt heroin. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median a) T o m 1997 efterfrågades vanligt heroin (respektive rökheroin ). Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

30 Tabell 5. Amfetaminprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för amfetamin. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

31 Tabell 6. Kokainprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för kokain. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Tabell 7. Ecstasyprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för ecstasy. Gatupriser i kronor per tablett Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

32 Tabell 8. Katprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för kat. Gatupriser i kronor per knippa (marduuf) Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Tabell 9. LSD-prisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för LSD. Gatupriser i kronor per tripp Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Tabell 1. GHB-prisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för GHB. Gatupriser i kronor per cl Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Pris- enkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

33 Tabell 11. Haschprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för hasch i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

34 Tabell 12. Marijuanaprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för marijuana i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

35 Tabell 13. Amfetaminprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för amfetamin i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

36 Tabell 14. Kokainprisutvecklingen i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för kokain i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

37 Tabell 15. Prisutvecklingen för heroin/brunt heroin a) i ursprungliga samt KPIjusterade medianpriser samt antalet prissvar för heroin/brunt heroin i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser a) T o m 199 efterfrågades heroin, efterfrågades rökheroin och är frågeformuleringen inte känd. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

38 Tabell 16. Prisutvecklingen för vitt heroin a) i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för vitt heroin i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser a) T o m 1997 efterfrågades vanligt heroin (respektive rökheroin ). 38 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

39 Tabell 17. Gatuprisutvecklingen i USA, Sverige samt Västeuropa för kokain samt heroin. Inflationsjusterade medelvärden för Västeuropa a) och USA i 24 respektive 23 års penningvärden, KPI-justerade medianvärden i 24 års penningvärde för Sverige. Index 199 = Heroinpriser per gram Kokainpriser per gram USA Västeuropa Sverige USA Västeuropa Sverige (usd) Ind. (euro) Ind. (sek) Ind. (usd) Ind. (euro) Ind. (sek) Ind a) Västeuropas siffror är populationsvägda medelvärden från Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

40 Tabell 18. Cannabisbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för hasch (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Median för 2 gäller för Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

41 Tabell 19. Amfetaminbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för amfetamin (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Median för 2 gäller för Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

42 Tabell 2. Kokainbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade priser för kokain (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Median för 2 gäller för Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

43 Tabell 21. Heroinbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för brunt heroin a) (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median b) priser index index index a) T o m 199 efterfrågades heroin, efterfrågades rökheroin och är frågeformuleringen inte känd. b) Median för 2 gäller för Tabell 22. Ecstasybeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för ecstasy (kronor per tablett) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Tab- Tabl, 3-års- Antal Median- Tabletter, Antal, Priser, letter median a) beslag priser index index index a) Median för 2 gäller för Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

44 Tabell 23. Katbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för kat (kronor per knippe) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Median för 2 gäller för Tabell 24. LSD-beslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för LSD (kronor per tripp) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Trip- Tripp, 3-års- Antal Median- Tripper, Antal, Priser, per median a) beslag priser index index index a) Median för 2 gäller för Tabell 25. GHB-beslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för GHB (kronor per cl) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988 = Liter Liter, 3-års- Antal Median- Liter, Antal, Priser, median a) beslag priser index index index a) Median för 2 gäller för Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

45 Tabell 26. Andelen mönstrande och elever i årskurs 9 som erbjudits narkotika, prövat narkotika samt använt narkotika senaste 3 dagarna Mönstrande Årskurs 9 Använt Använt sen Använt Använt sen ngn gång 3 dag Erbjudits ngn gång 3 dag a) Erbjudits ,8,7 2, ,8,8 2, ,3 1,1 23, ,9 1,5 29, , 1,9 34, ,3 2,5 37, , 2,6 41, ,4 2,7 44, ,9 3,1 44, ,1 3,2 46, ,7 3,2 47, ,9 3,1 47, ,2 2,5 43, ,3 2,3 42, ,5 2, 39, a) Endast cannabis t o m Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

46 Tabell 27. Andelen skolelever i 12 th grade i USA som Index 1975 = 1. anser att det är anser att det är stor har använt enkelt att få tag på risk att röka cannabis senaste 3 marijuana marijuana regelbundet dagarna Procent Index Procent Index Procent Index ,8 1 43,3 1 27, ,4 1 38, , ,9 1 36, , ,8 1 34, , , , 97 36, , 11 5, , , , , ,5 11 6, , , , , , , , ,5 97 7, , , , , , , , , 97 77, , , , , , , , , , , , , , , 95 72, , , , 15 19, ,5 11 6, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige CAN Rapport 102 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2006 Erik Fender, Ulf Guttormsson CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och

Läs mer

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige CAN Rapport 112 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988-2007 Erik Fender, Åsa Irlander, Isabella Gripe, Ulf Guttormsson, Björn Hibell CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla

Läs mer

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2004. Ulf Guttormsson

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2004. Ulf Guttormsson Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2004 Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 85 Stockholm 2005 Innehåll Narkotikaprisutvecklingen...7 Inledning och bakgrund...

Läs mer

Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2011. Ulf Guttormsson. Rapport 132

Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2011. Ulf Guttormsson. Rapport 132 Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 211 Ulf Guttormsson Rapport 132 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta

Läs mer

Narkotikapriser i Sverige 1988-2013. av Ulf Guttormsson

Narkotikapriser i Sverige 1988-2013. av Ulf Guttormsson Narkotikapriser i Sverige 1988-2013 PM av Ulf Guttormsson PM Narkotikapriser i Sverige 1988 2013 Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Stockholm 2014 Innehåll Inledning...

Läs mer

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2005. Ulf Guttormsson

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2005. Ulf Guttormsson Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2005 Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 94 Stockholm 2006 Innehåll Sammanfattning och diskussion... 9 Inledning och

Läs mer

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2003. Ulf Guttormsson

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2003. Ulf Guttormsson Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2003 Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 80 Stockholm, 2004 Förord I motsats till vissa andra länder har vi i Sverige

Läs mer

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2014

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2014 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 214 Ulf Guttormsson Rapport 15 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ISSN 283-1198 URN:NBN:se:can-215-2 (pdf) Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Läs mer

Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2010

Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2010 Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2010 En analys av priser och beslag Ulf Guttormsson Rapport 128 Stockholm 2011 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson CAN 08 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Cannabiskonferens i Östergötland, Linköping, 26 Januari 2011 www.can.se Vad är CAN? Idéburen, paraplyorganisation,

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Cannabis i Europa & Sverige

Cannabis i Europa & Sverige Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med

Läs mer

CAN Narkotikasituationen i riket och i Kronobergs län. Vad vet vi?

CAN Narkotikasituationen i riket och i Kronobergs län. Vad vet vi? CAN 2018 - Narkotikasituationen i riket och i Kronobergs län. Vad vet vi? Kronobergs län, Växjö den 10 april 2018 En guide genom presentationen Om CAN Narkotika riket Narkotika länet och riket För vissa

Läs mer

Cannabisanvändning i Sverige och omvärlden

Cannabisanvändning i Sverige och omvärlden Cannabisanvändning i Sverige och omvärlden Ulf Guttormsson, CAN Konferens om cannabis - Risker och åtgärder Stockholm, Citykonferens, 10 maj, 2019 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson, CAN Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Vad är CAN? Paraplyorganisation med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering och

Läs mer

Cannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis - Risker och åtgärder Stockholm, 13 april, 2018 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Narkotikatillgängligheten i Sverige

Narkotikatillgängligheten i Sverige CAN Rapport 121 Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988 2009 En analys av priser och beslag Ulf Guttormsson CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 110 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser sommarhalvåret 2007 Åsa Irlander, Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Cannabiskonsumtionens utbredning i Sverige och övriga Europa

Cannabiskonsumtionens utbredning i Sverige och övriga Europa Cannabiskonsumtionens utbredning i Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson Jämfört med andra länder är cannabiskonsumtionen i Sverige låg. Mindre än 1% av skoleleverna rapporterar att de har använt cannabis

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv Björn Hibell 6th World Forum Against Drugs 25th ECAD Mayors Conference 14-15 maj 2018, Göteborg Innehåll Vad är ESPAD Tobak Alkohol Narkotika Attityder

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Åhörarkopior från konferens om Cannabis risker och åtgärder, den 25 april, 2017 (Nationella Cannabisnätverket) Ulf Guttormsson.

Åhörarkopior från konferens om Cannabis risker och åtgärder, den 25 april, 2017 (Nationella Cannabisnätverket) Ulf Guttormsson. den april, 17 (Nationella nätverket) användningen i Sverige och övriga Europa Upplägg Ulf Gu'ormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Stockholm, april, 17 Nationella cannabisnätverket Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 215 Ulf Guttormsson Rapport 156 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ISSN 283-1198 URN:NBN:se:can-216-2 (pdf) Narkotikaprisutvecklingen i

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Huddinge, 10 mars, 2016 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 29 Diagram 1 45 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen Analys Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen bilaga I den senaste Mäklarinsikt, bedömde 70 procent av de medverkande fastighetsmäklarna att småhuspriserna skulle vara oförändrade fram till februari

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Gu'ormsson, CAN. Cannabiskonferens, Stockholm, 1 februari, 2013

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Gu'ormsson, CAN. Cannabiskonferens, Stockholm, 1 februari, 2013 Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu'ormsson, CAN Cannabiskonferens, Stockholm, 1 februari, 2013 Vad är CAN? ParaplyorganisaAon med drygt 40 medlemsorganisaaoner Statlig finansiering och regeringen

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedelvärden.

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedelvärden. Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 1 år och däröver. 11-2. Femårsmedelvärden. Liter 1 Totalt Sprit Öl Vin 4 2 1 11-171-7 11-191-9 191-1911-1 1921-2 1931-3 1941-4 191-191- 1971-7 191-1991-9

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan. Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 211 Diagram 1 46 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter. 1861 26. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Utvecklingen i riket och länen

Utvecklingen i riket och länen Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Utvecklingen i riket och länen

Utvecklingen i riket och länen Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Rapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2016:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Rapport 2016:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 10 till 21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I Skåne

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län Dalarnas län Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

2013:10 NTU Regionala resultat

2013:10 NTU Regionala resultat 2013:10 NTU 2006 2012 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2012 Regionala resultat Rapport 2013:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2017 Ulf Guttormsson och Martina Zetterqvist Rapport 171 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ISSN 0283-1198 URN:NBN:se:can-2018-1 (pdf) Narkotikaprisutvecklingen

Läs mer

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2000. Femårsmedeltal. Liter 1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 1 år och däröver. 11-2. Femårsmedeltal. Liter 12 1 Sprit Öl Vin Totalt 4 2 11-171-7 11-191-9 191-1911-1 1921-2 1931-3 1941-4 191-191- 1971-7 191-1991-9

Läs mer

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. ÅRSRAPPORT 2015 SVERIGES FASTIGHETER

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. ÅRSRAPPORT 2014 FASTIGHETSUTVECKLINGEN

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O2:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel

Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel NARKOTIKA I EUROPA FAKTA OCH SIFFROR Årsrapport 2006 över situationen på narkotikaområdet i Europa och Statistikbulletinen för 2006 Får ej offentliggöras före: kl. 11.00 MET den 23 november 2006 Europeiska

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa 29-11-2 Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Förebygg nu, Göteborg, 11 november 29 Vad är CAN? CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Agenda. 9:00 9:30 Bostadsmarknaden 2013 - med tillbakablickar. Per-Arne Sandegren, Svensk Mäklarstatistik AB Hans Flink, Svensk Mäklarstatistik AB

Agenda. 9:00 9:30 Bostadsmarknaden 2013 - med tillbakablickar. Per-Arne Sandegren, Svensk Mäklarstatistik AB Hans Flink, Svensk Mäklarstatistik AB Agenda 9:00 9:30 Bostadsmarknaden 2013 - med tillbakablickar Per-Arne Sandegren, Svensk Mäklarstatistik AB Hans Flink, Svensk Mäklarstatistik AB 9:30 10:00 Frågor/diskussion Lars Erik Nykvist, VD Fastighetsbyrån

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer