Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Transkript

1 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Ulf Guttormsson Rapport 15

2 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ISSN URN:NBN:se:can (pdf)

3 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 15 Stockholm 215

4 Innehåll Inledning och bakgrund... 7 Metod och material... 8 Rapportörerna... 8 Datainsamlingen... 8 Gatupriser... 8 Grossistpriser... 9 Medianpriser... 9 Realpriser... 9 Rikspriser... 9 Viktning av prisuppgifterna... 1 Narkotikans kvalitet... 1 Validering av prisuppgifterna... 1 Resultat Förekomst av olika narkotikasorter i Sverige Prisbilden på nationell nivå Prisutvecklingen över tid för olika narkotikasorter Regionala variationer storstad/landsdelar Grossistpriser Sammanfattande kommentarer Referenser Bilaga 1: Rapportörer Bilaga 2: Tabeller... 28

5 Diagram 1. Realprisjusterad utveckling för heroin- respektive kokainpriser i Sverige samt Västeuropa Index 199= Förekomst av hasch, marijuana, vitt heroin, brunt heroin, kokain och amfetamin i riket. Andelen prisrapporteringar per drog Förekomst av ecstasy, kat, LSD och GHB i riket. Andelen prisrapporteringar per drog Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt samma värden ). Medianvärden, reala priser, 214 års penningvärde. Kronor per gram Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och brunt respektive vitt heroin Index 1988= Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Medianvärden, reala priser, 214 års penningvärde. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för ecstasy, LSD, kat och GHB Index 2= Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt). Kronor per gram, realprisjusterade medianvärden per landsdel, 214 års penningvärde Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter. Realprisjusterade medianvärden per landsdel, 214 års penningvärde Tabeller A. Förekomst av olika narkotiska preparat mätt genom antalet prisrapporteringar i riket samt i tre landsändar respektive storstads- och icke-storstadslän. Procent B. Gatupriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från länspolismyndigheterna C. Mediangatupris för olika narkotiska preparat i riket samt i tre landsändar respektive storstads- och icke-storstadslän Gatuprisutvecklingen för hasch i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för marijuana i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för amfetamin i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för kokain i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser)

6 5. Gatuprisutvecklingen för vitt heroin/heroin i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för brunt heroin/heroin i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för ecstasy i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per tablett. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för LSD i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per tripp. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för kat i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per bunt. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för GHB i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per centiliter. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Indexerad realprisjusterad mediangatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och brunt heroin Index 1988= Indexerad realprisjusterad mediangatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain, brunt heroin, ecstasy, LSD, kat och GHB Index 2= Realprisjusterade mediangatupriser samt motsvarande värden viktade efter befolkningsmängd per län Grossistpriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från länspolismyndigheterna. Priserna är angivna i kronor per kilo eller tusental tabletter (antalet prissvar, prisintervall, medel- och medianpriser)

7 Inledning och bakgrund CAN har sedan 198-talet samlat in uppgifter om gatupriser på narkotika. I denna rapport redogörs för prisutvecklingen fram till 214. Sådana prisuppgifter publicerades för första gången i samlad form i Narkotikaprisutvecklingen i Sverige (Guttormsson 24, CAN rapport 8). Därefter har ett antal mer eller mindre omfattande rapporter getts ut under åren och i vissa av dem har prisuppgifterna kombinerats med annan relevant information för att ge en bredare bedömning av hur marknaden av olika narkotiska preparat utvecklats. Den senaste analysen av denna mera omfattande typ publicerades i Narkotikatillgängligheten i Sverige (Guttormsson 211, CAN rapport 128). Eftersom ingen samlad statistik över tullens och polisens narkotikabeslag fanns tillgänglig när föreliggande rapport sammanställdes innehåller den endast resultat gällande själva prisutvecklingen, och är således av mera begränsad natur. Nästa års rapport planeras däremot att bli av mera omfattande karaktär, inte minst eftersom rapportörsbasen då är förändrad till följd av polisens omorganisation. Vill man få en djupare förståelse för hur olika resonemang kan föras runt prisuppgifterna samt hur slutsatser kan dras är man således hänvisad till tidigare rapporter. CAN:s uppgifter om narkotikapriser vidarerapporteras regelbundet till FN (UNODC) och EU (EMCDDA) och utgör därmed underlag för internationella jämförelser och publiceringar. De resultattabeller som ingår som bilaga i denna rapport finns även tillgängliga i Excelformat på Informationen om gatupriser har inhämtats från rapportörer vid Sveriges 21 polismyndigheter. Vilka dessa var under 214 framgår av bilaga 1. CAN vill här passa på att tacka årets rapportörer, liksom övriga som tidigare lämnat uppgifter under årens lopp. 7

8 Metod och material Nedan följer en kortfattad beskrivning av datainsamlingens genomförande och några centrala begrepp. Läsare som vill ha en mera utförlig och historisk beskrivning av datainsamlingen, frågejusteringar och hur ändringar i sammansättningen av rapportörerna bedömts ha påverkat resultaten, hänvisas till CAN-rapport 128. Rapportörerna Rapportörerna som valts ut har en god överblick över situationen i sina respektive regioner. Sedan 2 deltar en rapportör från var och en av Sveriges samtliga 21 länspolismyndigheter och undersökningen täcker därmed hela riket. Perioden kom rapporterna istället från ett urval av kommuner/distrikt. Förändringen av sammansättningen av rapportörerna har inte bedömts påverka de nationella resultaten i någon avgörande grad. Datainsamlingen Prisuppgifterna samlas in två gånger per år, för första respektive andra halvåret, men redovisas endast helårsvis. Datainsamlingen sker via en webbaserad enkät. Sedan 1988 har CAN samlat in uppgifter från polisen gällande gatupriser på hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (sedan 1993 både vitt och brunt heroin). Från år 2 prisbevakas även de mindre vanliga narkotikasorterna ecstasy, LSD, GHB och kat. Således ingår de vanligaste narkotikasorterna, samt några mera udda sorter, medan de relativt nytillkomna nätdrogerna inte berörs i prisrapporteringen. Det beror dels på att de fortfarande är förhållandevis sällsynta men framför allt på att de snabbt ändrar innehåll, legal status och inte minst benämningar, vilket gör det svårt att enkelt och enhetligt fråga om de nya psykoaktiva substanserna. Narkotikaklassade läkemedel som smärtstillande preparat eller lugnande medel och sömnmedel av bensodiazepintyp ingår inte heller, detta eftersom det förekommer en mängd olika sorter, dessutom i olika dosstorlekar. I 212 års enkät gjordes dock en tillfällig utvidgning med ett antal extrafrågor för att försöka ringa in förekomst och ungefärliga prisnivåer för sådana läkemedel. Dessa resultat finns publicerade i rapporten Läkemedel i missbruksmiljöer (Guttormsson 213). Gatupriser Med gatupriser avses priset vid överlåtelse av små mängder i konsumentledet. Rapportörerna ombeds utgå från den typiska överlåtelsemängden i distributionens sista steg och uttrycka kostnaden i kronor per gram, eller annan relevant mängdenhet (tablett, dos, etc.). Om hasch i typfallet exempelvis handlas i mängder om 5 gram för 6 kronor redovisas ett gatupris på 12 kronor/gram, eller om brunt heroin i typfallet inhandlas i mängder om,2 gram för 3 kronor redovisas priset 1 5 kronor per gram. 8

9 Grossistpriser Med grossistpriser avses priset vid försäljning av större partier. I linje med internationell praxis avses då mängder om minst 1 kg eller 1 tabletter. Eftersom försäljning på denna nivå är förhållandevis ovanlig i Sverige leder detta naturligt nog till färre rapporteringar, vilket i sin tur innebär en större osäkerhet för dessa resultat. Medianpriser Istället för att använda det aritmetiska medelvärdet (genomsnittet) redovisas istället främst medianvärdet i denna rapport, och det är värdet som hamnar i mitten av en uppsättning värden som sorterats i storleksordning. Detta används för att undvika att eventuella enstaka extremvärden påverkar prisbilden alltför mycket, vilket skulle bidra till mer eller mindre artificiella fluktuationer, i synnerhet som dessa värden ibland kan vara orsakade av missförstånd eller rena felskrivningar. I tabellbilagan redovisas även det aritmetiska medelvärdet och som framgår av tabellerna är det endast i undantagsfall som dessa två redovisningsmetoder skiljer sig åt i någon avgörande grad. Realpriser Eftersom priserna insamlats under en längre tid (drygt 25 år) är det för jämförbarhetens skull nödvändigt att justera dessa för inflation. De ursprungligen inrapporterade priserna (nominella priser) räknas därför om så att kostnaden motsvarar den som gäller för pengavärdet för senaste året i tidsserien (214 i denna rapport). Omräkningen görs med hjälp av SCB:s konsumentprisindex (hämtat från och syftar alltså till att göra de ursprungligen inrapporterade priserna jämförbara över tid. De KPIjusterade värdena benämns realpriser och i tabellbilagan redovisas såväl nominella som reala medianpriser. Rikspriser Att uttrycka rikspriset på narkotika genom att beräkna ett medelvärde baserat på de 21 polismyndigheternas rapporteringar kan vara förenat med vissa problem. Detta ger inte nödvändigtvis den sanna bilden av den genomsnittliga kostnaden för respektive preparat eftersom många konsumenter/ köpare bor i storstadsregioner och/eller i södra delen av Sverige, områden där narkotika enligt rapporterna tenderar att ligga något lägre i pris. Det finns alltså en risk att de rikspriser som presenteras i denna rapport ibland kan tendera att något överskatta vad den genomsnittlige konsumenten faktiskt betalar. Jämförelser av nationella och regionala priser visar dock att skillnaderna inte är större än att medelvärdena av de 21 länspolismyndigheternas inrapporteringar är fullt användbara i syfte att spegla det nationella prisläget ett enskilt år, och för de mera långsiktiga trenderna har dessa invändningar ännu mindre betydelse. Det viktigaste i sammanhanget är att man vid tolkningen av resultaten tar hänsyn till att priserna för vissa preparat kan variera något regionalt, men att detta främst gäller mera sällsynta droger. 9

10 Viktning av prisuppgifterna Man skulle kunna argumentera för att en viktning borde göras, i enlighet med föregående avsnitt. I tabell 13 redovisas resultaten viktade utifrån länens folkmängd från år 2 (det tidigare urvalet tillåter inte sådan viktning). Av tabellen framgår att viktningen inte medför några större eller systematiska skillnader i dagsläget. Därmed görs bedömningen att detta får anstå till nästa års rapport, då rapportörsbasens sammansättning förändras till följd av en omorganisation inom polisen som gäller från 215. Då revideras även tidigare data. Narkotikans kvalitet En faktor som har betydelse för prissättningen på en vara är kvaliteten. Ett vanligt sätt att mäta kvaliteten på narkotika är att mäta halten aktiv substans. Denna kan variera avsevärt till följd av framställningsmetod eller grad av utblandning med billiga icke-aktiva substanser. Några systematiska insamlingar och redovisningar av utvecklingen av halterna på den svenska marknaden finns dock inte att tillgå, i synnerhet inte för några längre tidsperioder. Exempelvis förefaller det dock troligt att den marijuana som idag förekommer på den svenska marknaden genomsnittligt har en högre nivå av den rusgivande cannabinoiden THC än vad som var fallet för 1 2 år sedan, detta eftersom en ökad THC-halt har kommit att eftersträvas och framställningsmetoderna moderniserats. Det europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk har på europanivå noterat en ökning av den genomsnittliga inrapporterade THC-halten för marijuana under perioden (EMCDDA 214). Från 211 tycks ökningen även gälla hasch. Även om man långt tidigare har talat om ökade THC-halter har detta inte tidigare kunnat fastslås (EMCDDA 25). Eftersom det inte finns några säkra uppgifter om haltutvecklingen på olika narkotikasorter över tid i Sverige, kan det i denna rapport inte tas någon hänsyn till betydelsen av eventuella kvalitetsförändringar och dess inverkan på prisnivåerna. Det är dock viktigt att ha denna tänkbara förklaring i bakhuvudet när prisutvecklingen tolkas. Samtidigt är det också bra att komma ihåg att halterna många gånger fluktuerar avsevärt även under korta tidsperioder, utan att det finns några tydliga trender åt något särskilt håll. Validering av prisuppgifterna Ett sätt att validera de insamlade priserna är att jämföra med prisutvecklingen i andra länder. Merparten av den narkotika som används i Sverige är importerad, vilket innebär att vi är en del av den internationella marknaden och därmed skulle kunna förväntas ha likartade pristrender. Enligt diagram 1 liknar den svenska prisutvecklingen på heroin respektive kokain den som gällt även i övriga Västeuropa alltsedan 199 (UNODC 214). Detta indikerar att resultatet av CAN:s prisbevakning överensstämmer med verkliga förhållanden. Det bör samtidigt framhållas att även om utvecklingen är likartad ligger de svenska priserna i absoluta tal alltid på högre nivåer än i Västeuropa. Detta förefaller rimligt med tanke på att den svenska marknaden ur ett europeiskt perspektiv befinner sig mera i periferin och att det förhållandevis lilla antalet konsumenter dessutom är geografiskt mera utspridda, vilket medför mindre konkurrens och högre priser. 1

11 Index 15 Heroin Index 15 Kokain Sverige Europa Diagram 1. Realprisjusterad utveckling för heroin- respektive kokainpriser i Sverige samt i Västeuropa Index 199=1. Några längre internationella tidsserier för andra narkotikasorter finns dessvärre inte att tillgå. Enligt uppgifter från EMCDDA (214) har dock priserna på hasch respektive marijuana ökat något från och med 27 (EMCDDA 214). Även detta överensstämmer relativt väl med den svenska utvecklingen, enligt CAN:s prisrapporteringssystem. Någon källa som pekar på motsatta resultat för någon av de prisrapporterade drogerna jämfört med de som presenteras i denna rapport är inte känd. 11

12 Resultat Resultatredovisningen inleds med en kort beskrivning av hur vanliga olika narkotikasorter är i Sverige och hur detta utvecklats över tid. Sedan redovisas hur gatupriserna förändrats under åren. Därefter följer ett avsnitt om regionala skillnader och sist ett om grossistpriser. Förekomst av olika narkotikasorter i Sverige Polismyndigheternas inrapporteringar av prisuppgifter ger en indikation om förekomsten av olika narkotikasorter i de olika länen. Om en länsrapportör inte kan ange något pris, eller att drogen inte har förekommit i regionen under de senaste sex månaderna, så tolkas det som att förekomsten av preparatet varit i princip obefintlig, eller i vart fall ytterst begränsad. Om flera länsrapportörer inte kan rapportera prisuppgifter torde det därmed röra sig om en nationellt mera ovanlig narkotikasort. Omvänt kan man utgå ifrån att om merparten av polismyndigheterna anger priser för ett preparat så är detta relativt väl spritt i landet. I tabell A redovisas per preparat hur stor andel prisrapporteringar som förekommit bland samtliga enkäter inkomna under 214. Totalt inkom 41 svar under året, det vill säga en per myndighet och halvår, med undantag för vårens rapportering för Västra Götaland. Det bör observeras att procenttalen i tabellen är beräknade på mycket små bastal och presenteras enbart för att ge en grov illustration om de inbördes relationerna. Som framgår av tabellen är hasch, amfetamin, marijuana och kokain tämligen väl spridda droger i Sverige, medan vitt heroin, LSD och GHB är desto mindre vanliga. Jämför man regionala variationer framträder marijuana, ecstasy och brunt heroin som mera vanligt förekommande söderöver respektive i storstadslän. Tabell A. Förekomst av olika narkotiska preparat mätt genom antalet prisrapporteringar i riket samt i tre landsändar a) respektive storstads- och icke storstadslän b). Procent Riket Syd- Mellan- Norra Storstads- Icke storsverige Sverige län stadslän n=41 n=12 n=19 n=1 n=5 n=36 (%) (%) (%) (%) (%) (%) Hasch Amfetamin Marijuana Kokain Ecstasy Kat Brunt heroin Vitt heroin LSD GHB a) Sydsverige: Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland. Mellansverige: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Gotland, Värmland, Örebro, Västra Götaland, Västmanland och Dalarna. Norra Sverige: Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. b) Som storstadslän räknas Skåne, Stockholm och Västra Götaland. 12

13 För sex av narkotikasorterna har prisrapporteringen gjorts alltsedan slutet av 198-talet. I diagram 2 (tabellerna 1 6) illustreras hur stor andel av informanterna som angett priser för respektive drog och år. Rapporteringsförmågan har under alla år varit störst för hasch och amfetamin, men efter en kraftig uppgång har numera även marijuanapriser i stort sett blivit lika vanliga i rapporteringarna. Förändringen är påtaglig jämfört med 199-talet. Även kokain har tydligt ökat i förekomst jämfört med 199-talet, men inte lika kraftigt. Förekomsten av vitt respektive brunt heroin har tvärtom minskat alltsedan millennieskiftet, enligt rapportörerna. Andelen prisrapporteringar tycks generellt vara något högre sedan millennieskiftet. Uppgången är inte särskilt stor men kan delvis ha metodologiska förklaringar, eftersom ett hopp uppenbarligen inträffade då den nya rapportörsbasen med polismyndigheterna togs i bruk år 2. 1 Metodologiska invändningar till trots är det ändå uppenbart att idag är hasch, marijuana och amfetamin narkotikasorter som är väl spridda över landet. Kokain och marijuana har ökat i spridning sedan 199-talet medan heroin minskat i förekomst i landet under senaste 1 15 åren. Procent 1 Marijuana Kokain Brunt heroin Vitt heroin Amfetamin Hasch Diagram 2. Förekomst av hasch, marijuana, vitt heroin, brunt heroin, kokain och amfetamin i riket. Andelen prisrapporteringar per drog (Tabellerna 1 6) 1 Att prisrapporterna överlag är få runt 1999 hänger samman med att systemet delvis reviderades detta år, vilket ledde till ett tillfälligt högt internbortfall på flera frågor. Även om rapporteringsviljan tillfälligt sviktade ledde detta inte till nedgångar för samtliga preparat; hasch och amfetamin ligger alltjämt högt. Före år 2 redovisade polisen dessutom för mindre områden, vilket kan ha påverkat förmågan att rapportera priser. 13

14 Procent Kat LSD GHB Ecstasy Diagram 3. Förekomst av ecstasy, kat, LSD och GHB i riket. Andelen prisrapporteringar per drog (Tabellerna 7 1) För ecstasy, GHB, LSD och kat finns prisinformation insamlad sedan år 2. Utvecklingen för rapporteringen av dessa droger redovisas i diagram 3 och tabellerna 7 1. Med undantag för kat, som ökat något i förekomst från 21, har antalet prisrapporteringar för de övriga tre drogerna minskat mer eller mindre kontinuerligt under senaste 1 15 åren. Dessa narkotikasorter tycks således ha minskat i förekomst i riket under perioden, även om prisrapporteringarna för ecstasy blivit något fler de två senaste åren. Prisbilden på nationell nivå 214 I tabell B redovisas de inrapporterade gatupriserna för 214. Narkotikasorterna är rangordnade efter antalet prissvar. Av prisintervallen att döma framgår att det förekommer mer eller mindre stora variationer. Detta beror delvis på att det kan vara svårt att uppskatta exakta nivåer, men inte minst för att priserna har varierat under året och mellan olika delar av landet. Största prisintervallen under 214 hade amfetamin, ecstasy och LSD. Endast sett till grampriset (oavsett renhetsgrad eller normaldos) hör heroin och kokain till de dyrare drogerna (runt 1 kronor per gram). Amfetamin torde vara den vanligaste centralstimulerande narkotikasorten på svenska marknaden och är alltså betydligt billigare än kokain med ett medianpris på omkring 25 kronor. 14

15 Tabell B. Gatupriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från länspolismyndigheterna Enhet Antal Intervall, Medel- Mediansvar a) kronor värde värde Hasch kr / gram Amfetamin kr / gram Marijuana kr / gram Kokain kr / gram Ecstasy kr / tablett Brunt heroin kr / gram Kat kr / bunt Vitt heroin kr / gram LSD kr / tripp GHB kr / cl a) Antal prisangivelser av totalt 41 möjliga. Mer intressant än att betrakta priserna för ett enskilt år är att följa utvecklingen över tid, vilket görs i nästa avsnitt. Eftersom medelvärdet i tabell B, liksom tidigare år, normalt ligger något högre än medianvärdet, så innebär det att när prisavvikelser förekommer så ligger de oftare i intervallens övre regioner. För att undvika att enstaka höga värden påverkar resultaten redovisas endast medianvärden i nästa avsnitt. Prisutvecklingen över tid för olika narkotikasorter Som nämnts finns uppgifter om gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin registrerade från 1988 och för LSD, ecstasy, kat och GHB från år 2. I diagram 4 (tabellerna 1 6) redovisas den reala medianprisutvecklingen (i 214 års penningvärde) för de preparat som följts från Att äldre priser realprisjusterats är nödvändigt för att kompensera för inflationens inverkan på penningvärdet, vilket alltså gör priserna jämförbara över tid. Diagrammet visar att dagens gatupriser är klart lägre för samtliga sex narkotikasorter jämfört med Marijuana är den narkotikatyp där prisförändringen framstår som minst och det beror delvis på den prisuppgång som påbörjades redan 25. Uppgången har skett parallellt med att allt fler rapportörer överhuvudtaget angett marijuanapriser, dvs. under en tid då marijuana spridits alltmer i landet. När få rapportörer kunde uppge pris under 199-talet varierade prisbilden desto mera. Även den andra typen av cannabis, det vill säga hasch, har ökat något i pris men denna uppgång påbörjades inte förrän 21. För heroin, kokain och centralstimulantia syns inte motsvarande prisökningar. Prisbilden har snarast varit stabil för dessa droger under den senaste 1-årsperioden, med undantag för det allt mindre vanliga vita heroinet där stora fluktuationer förekommit. 2 Observera att prisskalorna skiljer sig åt i diagrammen eftersom narkotikasorterna varierar väsentligt i pris. 15

16 Kr 2 Hasch Kr 2 Marijuana Kr 8 Amfetamin Kr 2 Kokain Kr 36 Vitt heroin Kr 36 Brunt heroin Diagram 4. Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt samma värden ). Medianvärden, reala priser, 214 års penningvärde. Kronor per gram (Tabellerna 1 6) Åren redovisas samma värden i båda heroindiagrammen och dessa gäller således heroin, utan någon åtskillnad mellan vitt och brunt heroin därav den streckade kurvan i diagram 4. Sannolikt gällde priserna huvudsakligen brunt heroin eftersom detta även då torde ha varit den vanligaste varianten. Under åtföljande år är resultaten för vitt heroin något mera osäkra till följd av vissa förändringar i enkäten. Sammantaget visar ändå figuren att de droger som vanligen används i det mera avancerade injektionsmissbruket, heroin och amfetamin, drastiskt har minskat i pris sedan slutet av 198-talet. 16

17 Index 15 Marijuana Amfetamin Vitt heroin Hasch Brunt heroin Kokain Diagram 5. Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och brunt respektive vitt heroin Index 1988=1. (Tabell 11) I diagram 5 redovisas gatuprisutvecklingen, realprisjusterad och indexerad, för samma droger som i föregående figur. Indexering gör att utvecklingen lättare kan jämföras narkotikasorterna emellan, eftersom alla fått utgångsvärdet 1 för Det blir då än tydligare att realpriserna idag är avgjort lägre för samtliga sorter jämfört med 1988, men att uppgångar skett för de båda cannabisvarianterna. Trots uppgångarna kostar såväl hasch som marijuana endast två tredjedelar jämfört med prisläget som gällde i slutet av 198-talet. De allra största prisfallen uppvisas av brunt heroin och amfetamin. Jämfört med slutet av 198- talet har priset för dessa droger sjunkit med två tredjedelar. Med andra ord betingar idag dessa droger endast 35 % av det pris som gällde då. I diagram 6 (tabellerna 7 1) redovisas prisutvecklingen från år 2 för LSD, ecstasy, kat och GHB. Eftersom tidsperioden är kortare och drogerna är mindre vanliga än de ovan redovisade följer att utvecklingstrenderna kanske inte framstår som fullt lika tydliga som i det föregående. Det kan påpekas att det inte längre handlar om kronor per gram och att enheterna är olika för de redovisade drogerna. För ecstasy och kat kan priserna sägas ha sjunkit under den observerade perioden, dock inte kontinuerligt. För LSD och GHB gäller att 214 års gatupriser förvisso är lägre jämfört med startåret, men om man bortser från en handfull särskilt avvikande värden tycks gatupriserna för dessa droger på det stora hela ha varit ganska oförändrade. 17

18 Kr 2 Ecstasy Kr 2 LSD Kr 4 Kat Kr 6 GHB Diagram 6. Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Medianvärden, reala priser, 214 års penningvärde. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter (Tabellerna 7 1) Den indexerade realprisjusterade gatuprisutvecklingen för samma fyra droger redovisas i diagram 7 för att pristrenderna lättare ska kunna jämföras. Återigen är det främst ecstasy och kat som förefaller haft en någorlunda kontinuerlig prisnedgång och jämfört med startåret är 214 års priser nere i cirka två tredjedelar av de priser som gällde år 2. Den enda av dessa fyra droger som möjligen uppvisar någon ökningstendens under perioden är LSD, men observationerna är få och fluktuationerna är stora mot slutet av perioden. 18

19 Index Ecstasy LSD Kat GHB Diagram 7. Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för ecstasy, LSD, kat och GHB Index 2=1. (Tabell 12) Regionala variationer storstad/landsdelar Prisuppgifter har rapporterats från samtliga Sveriges 21 länspolismyndigheter. I tabell C redovisas den regionala fördelningen för 214 års priser. Narkotikasorterna är sorterade efter förekomsten i riket totalt. Det bör observeras att i vissa fall är det ytterst få observationer som ligger bakom enskilda värden. Ofta är priserna lägre i Sydsverige, men inte genomgående. De geografiska prisskillnaderna ska samtidigt inte överdrivas. Flera narkotikasorter prisrapporteras mindre ofta från gruppen med nordligare belägna län, samtidigt som priserna tenderar att vara något högre där. En rimlig tolkning av detta är att narkotikatillgängligheten generellt är lägre norröver. I synnerhet amfetamin betingar lägre priser i storstadslänen. Även LSD rapporteras vara avgjort dyrare utanför storstäder men detta bygger på ett mindre antal inrapporterade prisuppgifter (se tabell A) och kan vara endast en tillfällighet. Storstadslänen har i regel högre folktäthet, medan län med låg folktäthet ofta återfinns norröver. Det sammanlagda antalet narkotikaprisrapporteringar för olika polismyndigheter samvarierar delvis med hur tättbefolkat länet är: ju högre befolkningstäthet desto mer frekvent inrapporteras priser för olika narkotikasorter (Spearmans rang =,62). Detta förhållande är rimligt mot bakgrund att även andra källor, som kriminalstatistik och frågeundersökningar, pekar på en högre narkotikaförekomst för storstadsregionerna (CAN 214). 19

20 Tabell C. Medianpris på gatunivå för olika narkotiska preparat i riket samt i tre landsändar a) respektive storstads- och icke storstadslän b) Riket Syd- Mellan- Norra Storstads- Icke storsverige sverige Sverige län stadslän n=41 n=12 n=19 n=1 n=5 n=36 Hasch kr/gram Amfetamin kr/gram Marijuana kr/gram Kokain kr/gram Ecstasy kr/tablett Brunt heroin kr/gram Kat kr/bunt Vitt heroin kr/gram LSD GHB a) Sydsverige: Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland. Mellansverige: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Gotland, Värmland, Örebro, Västra Götaland, Västmanland och Dalarna. Norra Sverige: Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. b) Som storstadslän räknas Skåne, Stockholm och Västra Götaland. I diagram 8 och 9 redovisas prisutvecklingen i de tre landsdelarna som definierats i tabell C. Även om vissa nivåskillnader ibland förekommer landsdelarna emellan så går pristrenderna normalt sett åt samma håll. Norra Sverige uppvisar störst fluktuationer över tid, och det beror alltså på att prisuppgifterna därifrån baseras på en mera begränsad och mindre stabil marknad. Tidigare var hasch något dyrare norröver, men denna skillnad har försvunnit under senare år. Amfetamin är alltjämt dyrare i norra Sverige. Även heroinpriserna tenderar att vara som högst i denna landsdel. Mellansverige och Sydsverige följs tämligen väl åt prismässigt, dock tenderar heroin att vara billigare i gruppen med sydligare belägna län. 2

21 Kr 2 Hasch Kr 2 Marijuana Kr 1 Amfetamin Kr 22 Kokain Kr 56 Vitt heroin Kr 56 Brunt heroin Norra Sverige Mellansverige Sydsverige Diagram 8. Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt). Kronor per gram, realprisjusterade medianvärden per landsdel, 214 års penningvärde

22 Kr 28 Ecstasy Kr 24 LSD Kr 44 Kat Kr 8 GHB Norra Sverige Mellansverige Sydsverige Diagram 9. Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter. Realprisjusterade medianvärden per landsdel, 214 års penningvärde I syfte att kompensera för att priserna skiljer sig något åt mellan regioner samtidigt som befolkningen inte är jämnt fördelad länen emellan prövades att väga de rapporterade i relation till länets befolkningsstorlek. Att räkna ut viktade rikspriser är möjligt att göra från år 2 beroende på att varje län är representerat från detta år. Vägningsförfarandet gav dock inga större effekter på resultaten och skulle inte påverka de redovisade trenderna nämnvärt (se tabell 13). Grossistpriser Från och med 21 efterfrågas också grossistpriser och med detta avses handel med större partier. I linje med internationell praxis avses då mängder om minst 1 kg eller 1 tabletter. Som framgår av tabell 14 är försäljning på denna nivå inte så vanlig i Sverige och rapporteringarna är därför klart färre än för gatupriserna. Detta innebär i sin tur att dessa resultat är mera osäkra, i synnerhet för ecstasy, kokain och brunt heroin där observationerna är särskilt få. Jämförs grossistnivån med gatunivån ser man att priserna på gatunivå normalt är omkring 2 3 gånger så höga som på grossistnivå. Detta gäller såväl narkotikasorter som inte blandas ut 22

23 (hasch, marijuana och ecstasy) som droger där det ofta förekommer att olika icke narkotiska, och relativt billiga ämnen, inblandas för att späda den ursprungliga substansen och därmed dryga ut volymen (här amfetamin, heroin och kokain). Ofta är det de tre storstadslänen som rapporterar grossistpriser. Det finns alltså ett samband mellan folktäthet och förekomst av narkotikahandel i större omfattning. Grossistpriser har nu mätts under en femårsperiod. Resultaten antyder en viss prisuppgång för hasch, marijuana, brunt heroin och ecstasy. För ecstasy var 214 års pris särskilt högt men observationerna har hela tiden varit få. För amfetamin och kokain har prisbilden varit mera oförändrad. Samtidigt är observationsperioden kort och det är relativt få län som överhuvudtaget har handel på grossistnivå, vilket gör iakttagelserna mera osäkra. 23

24 Sammanfattande kommentarer Utvecklingen under senare år har visat på en ökning av gatupriserna för i synnerhet cannabis, det vill säga hasch och marijuana. Under den senaste tioårsperioden har marijuanapriserna ökat med ca 5 %, samtidigt som drogen spridits alltmer i Sverige. Under 199-talet var det relativt ovanligt att länspolismyndigheter rapporterade förekomst (pris) av marijuana medan praktiskt taget alla gjort så under senare år. Hasch är dock alltjämt ännu oftare prisrapporterat. Priserna har inte stigit lika mycket för denna cannabisvariant, även om 214 års priser ökat med ca 25 % jämfört med läget för sex år sedan. Marijuana har alltså enligt rapporteringen blivit vanligare i Sverige under 2-talet, men i ekonomiska termer har tillgängligheten samtidigt minskat i och med prisökningen. Dock kan uppgången förefalla större än vad den i själva verket är. Mycket pekar på att det idag finns starkare marijuanavarianter att tillgå, vilket i sammanhanget ses som en kvalitetsökning och därmed är åtminstone en delförklaring till de högre priserna. Ytterligare en faktor som skulle kunna förklara prisuppgången är en ökad efterfrågan. Förvisso finns det vissa tecken på att efterfrågan ökat, även om dessa inte är särskilt starka. Det bör samtidigt påpekas att i reala (inflationsjusterade) priser är prisnivån på cannabis fortfarande endast ca två tredjedelar av den som gällde i slutet på 198-talet. Alltsedan slutet av 198-talet är amfetamin tillsammans med hasch de narkotikasorter som rapporterats förekomma mest runtom i landet. Amfetamin är den drog som minskat mest i pris över tid och 214 var amfetamin nere i 35 % av den gatuprisnivå som gällde Till skillnad från cannabis syns ingen prisökning under senare år. Även priset för heroin (brunt) har minskat i ungefär samma omfattning men uppvisat större fluktuationer. Dessutom har förekomsten av heroin minskat överlag; de senaste 3 4 åren är det tämligen få regioner som rapporterar gatupriser för heroin. Kokain är idag vanligare förekommande på den svenska marknaden jämfört med 199-talet, och gatupriserna har varit relativt stabila under 2-talet. Utvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB har följts sedan år 2 och sammanfattningsvis har priserna för dessa mera udda droger i huvudsak tenderat att sjunka, med undantag för LSD. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv är flera narkotikasorter mera överkomliga idag jämfört med läget för 25 år sedan. De historiska prisfallen har tidigare analyserats i ljuset av inte minst rättsväsendets ökande beslagsstatistik och tolkats som en större tillgänglighet för dessa droger i Sverige i detta längre tidsperspektiv. Även om aktuell beslagsstatistik för 214 saknades när denna rapport sammanställdes torde denna bedömning fortfarande vara aktuell. Prisuppgifter har som nämnts rapporterats från samtliga Sveriges 21 länspolismyndigheter. Flera narkotikasorter rapporteras mer sällan i norra Sverige, samtidigt som priserna kan vara något högre där. Detta tolkas som att narkotikatillgängligheten generellt är lägre norröver. Ofta är priserna lägst i Sydsverige, men de geografiska skillnaderna ska inte överdrivas och även om vissa nivåskillnader mellan landsdelarna förekommer så är trenderna i landet ofta likartade. Antalet narkotikaprisrapporteringar från olika polismyndigheter samvarierar med hur tätbefolkat ett län är: ju högre befolkningstäthet desto mera frekvent rapporteras narkotikapriser. Detta innebär att olika narkotikasorter är mer förekommande i exempelvis storstadsregioner, något som stämmer överens med vad som är känt sedan tidigare från andra källor. 24

25 Även grossistpriser efterfrågas sedan år 21 och jämförs dessa med gatunivån ser man att gatupriserna normalt är omkring 2 3 gånger så höga som på grossistnivå. Detta gäller såväl narkotikasorter som inte blandas ut som droger där det ofta förekommer att olika icke narkotiska, och relativt billiga ämnen, blandas i för att späda den ursprungliga substansen. Ofta är det de tre storstadslänen som rapporterar grossistpriser. Det finns alltså ett samband mellan folktäthet och förekomst av narkotikahandel i större omfattning. Grossistpriser har nu mätts under en femårsperiod. Resultaten antyder en viss prisuppgång för hasch, marijuana brunt heroin och ecstasy. Samtidigt är observationsperioden kort och det är relativt få län som överhuvudtaget har handel på grossistnivå, vilket gör iakttagelserna mera osäkra. Från 215 har polisen en ny organisation. De tidigare 21 självständiga myndigheterna har från 1 januari, tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), slagits samman till Polismyndigheten. Geografiskt är riket numera indelat i sju polisregioner, vilka i sin tur består av 3 polisområden. Ett polisområde omfattar normalt ett helt län, medan de större länen är indelade i flera polisområden. Denna förändring kommer medföra förändringar i rapportörsbasen, liksom i framtida resultatredovisning. 25

26 Referenser CAN (214). Drogutvecklingen i Sverige 214. Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. EMCDDA (214). Europeisk narkotikarapport 214. Trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. EMCDDA (25). An overview of cannabis potency in Europe. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Insights no 6. Luxemburg: Office for Official Publications of the European Communities. Guttormsson U (213). Läkemedel i missbruksmiljöer. Situationen 212 enligt rapportörer vid länspolismyndigheterna. Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Guttormsson U (211). Narkotikatillgängligheten i Sverige Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Guttormsson U (24). Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Rapport nr. 8. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Konsumentprisindex (198=1), fastställda tal. Stockholm: Statistiska centralbyrån. UNODC (214). World Drug Report 214. Vienna: United Nations Office on Drugs and Crime. 26

27 Bilaga 1: Rapportörer 214 Kontaktpersoner på länspolismyndigheterna (första/andra halvåret): Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Jonas Wendel / Micael Carlsson Magnus Hänström / Anders Nilsson Fredrik Gustafson Magnus Skoglund Ola Svensson Svante Petersson Ulf Björkman Erik Guteson / Fredrik Södergren Ola Jarevik Tom Åkerberg Ingmar Nilja Mika Journelius Lars Odenbrand Henrik Stomberg Per-Erik Lundberg Magnus Sjödén Anders Wiik Jan Söderlund Sanna Matsson Johan Eriksson Maria Landström 27

28 Bilaga 2: Tabeller Tabell 1. Gatuprisutvecklingen för hasch i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 2 och 4) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. 28

29 Tabell 2. Gatuprisutvecklingen för marijuana i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 2 och 4) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. 29

30 Tabell 3. Gatuprisutvecklingen för amfetamin i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 2 och 4) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. 3

31 Tabell 4. Gatuprisutvecklingen för kokain i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 2 och 4) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. 31

32 Tabell 5. Gatuprisutvecklingen för vitt heroin/heroin a) i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 2 och 4) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. a) T.o.m. 199 efterfrågades heroin och efterfrågades vanligt heroin medan frågeformuleringen inte är känd

33 Tabell 6. Gatuprisutvecklingen för brunt heroin/heroin a) i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 2 och 4) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. a) T.o.m. 199 efterfrågades heroin och efterfrågades vanligt heroin medan frågeformuleringen inte är känd

34 Tabell 7. Gatuprisutvecklingen för ecstasy i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per tablett. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 3 och 6) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. 34

35 Tabell 8. Gatuprisutvecklingen för LSD i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per tripp. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 3 och 6) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. 35