Revisionsbyråernas kompetenskrav och förväntningar på nyexaminerade ekonomer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsbyråernas kompetenskrav och förväntningar på nyexaminerade ekonomer"

Transkript

1 ç Revisionsbyråernas kompetenskrav och förväntningar på nyexaminerade ekonomer Hur motsvarar dagens ekonomiutbildningar revisionsbyråernas efterfrågan? Författare: Viktor Fredriksson, Emil Hargestam och Mohammad Khodadadian Handledare: Thomas Karlsson Vårterminen Examinator: Petter Boye

2 Förord Uppsatsen skrevs våren 2013 på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. Uppsatsen är 15 högskolepoäng och ingår i utbildningen för en ekonomie kandidatexamen. Vi vill rikta ett stort tack till de revisionsbyråer som ställt upp på våra intervjuer, utan er hade denna studie aldrig gått att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Thomas Karlsson för bra feedback samt den konstruktiva kritik vi fått som gjort att vi nått fram till de syftena vi hade med studien. Sist men inte minst vill vi också tacka våra opponenter som hjälpt oss under flertal seminarier att hitta brister i studien. Kalmar Viktor Fredriksson Emil Hargestam Mohammad Khodadadian

3 Sammanfattning I de senaste åren har finanskrisen drabbat hårt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa. En oroväckande statistik är den stigande arbetslösheten i Euroländerna. Enligt dn.se steg arbetslösheten i maj-13 till en högsta nivå 12,1%. Dessvärre har Sverige följt samma trend de senaste åren och enligt SCB(2013) senaste mätning ligger Sveriges arbetslöshet på 8,2 %. På grund av den osäkra framtid vi befinner oss i väljer många individer att studera vidare i högskolor i Sverige som en långsiktig investering. En stor mängd väljer att studera ekonomi med revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad för nyexaminerade revisor ekonomer i jämförelse med andra inriktningar inom ekonomi. Vi anser det skulle vara aktuellt för ekonomstudenter som kan tänka sig arbeta inom revision få en bättre inblick på de kompetenser som förväntas vid eventuellt rekrytering. Där av är det vårt intresse att undersöka och kunna besvara på följande frågor: Vilka förväntningar och kompetenskrav ställer revisionsbyråerna av nyexaminerade ekonomer vid rekrytering? Motsvarar dagens ekonomiutbildningar den kompetens som revisionsbyråerna efterfrågar? Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och analysera vilka kompetenskrav samt förväntningar som revisionsbyråer idag kräver utav nyexaminerade ekonomer. Vi har genomfört fem intervjuer med respondenter på olika revisionsbyråer som är huvud ansvariga vid rekrytering. Respondenterna lyfte fram i empirin att social kompetens är en av de viktigaste egenskaperna hos en eventuell arbetstagare. Vidare betonas den kunskapsbrist som förekommer i praktiska moment såsom bokföring men i stort sett ställs det inget krav på praktiska kunskaper. Majoriteten av respondenterna tyckte att man bör uppfylla de krav som krävs för auktorisation. En fördel var dessutom om arbetssökande varit aktiv under studietiden med exempelvis arbete och aktiv deltagande inom studentföreningar. I analysen jämförde vi respondenternas åsikter med varandra och tolkade svaren utifrån de olika teoretiska perspektiven. Respondenternas starka anknytning till den sociala kompetensen skulle främst bero på att revisorsyrket är ett socialt yrke. Anställda måste vara socialt kompetenta för att kunna locka till sig nya kunder, dels kunna samarbeta för att utvecklas och skapa trygg arbetsmiljö. Anledning till de lågt ställda kraven av praktiska kunskaper kan tas med hänsyn till de interna utbildningar som revisionsbyråerna erbjuder de anställda. Avslutningsvis har vi beskrivit några praktiska förslag till universitet, arbetsgivare, vidare forskning och studenter.

4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE METOD FÖRFÖRSTÅELSE VAL AV ANSATS VAL AV FORSKNINGSSTRATEGI FORSKNINGSKVALITET DATAINSAMLING INTERVJUER URVAL METOD- OCH KÄLLKRITIK REFERENSRAM FORMELLA KRAV OCH LAGAR FÖR KANDIDATEXAMEN I EKONOMI, CIVILEKONOM OCH CIVILEKONOMEXAMEN REVISORSNÄMNDENS FORMELLA KRAV FÖR GODKÄNDA OCH AUKTORISERADE REVISORER REKRYTERING EN BESKRIVNING UTAV KOMPETENSBEGREPPET KOMPETENS INOM REVISION FÖRVÄNTNINGAR SOCIAL KOMPETENS MOTIVERING TILL REFERENSRAM EMPIRI RESPONDENT A Kompetens, kompetenskrav och förväntningar Social kompetens Rekrytering och utbildning RESPONDENT B Kompetens, kompetenskrav och förväntningar Social kompetens Rekrytering och utbildning RESPONDENT C Kompetens, kompetenskrav och förväntningar Social kompetens Rekrytering och utbildning RESPONDENT D Kompetens, kompetenskrav och förväntningar Social kompetens Rekrytering och utbildning RESPONDENT E Kompetens, kompetenskrav, och förväntningar Social kompetens Rekrytering och utbildning ANALYS KOMPETENS, KOMPETENSKRAV OCH FÖRVÄNTNINGAR SOCIAL KOMPETENS REKRYTERING OCH UTBILDNING SLUTSATS... 45

6 6.1 KOMPETENS, KOMPETENSKRAV OCH FÖRVÄNTNINGAR SOCIAL KOMPETENS REKRYTERING OCH UTBILDNING AVSLUTANDE REFLEKTIONER FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING FÖRSLAG TILL ARBETSGIVARE FÖRSLAG TILL UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR FÖRSLAG TILL STUDENTER KÄLLHÄNVISNING BILAGOR INTERVJUFRÅGOR... 55

7 1. Inledning Under detta kapitel beskriver vi bakgrunden till studien som leder in på problemdiskussionen. Därefter kommer våra frågeställningar, syftet och inledningen avslutas sedan med val av problemområde. 1.1 Bakgrund Revisor som begrepp togs upp för första gången i Aktiebolagslagen Först i samband med Ivar Kreugers tragiska självmord och hans imperiums fall började revisorers roll, kompetens och utbildning diskuteras (Wallerstedt, 2009). Efter detta skapades ett hårdare regelverk gällande företagens bokföring och det krävdes en hårdare granskning av företagens transaktioner och värderingsmetoder. Idag har vi i Sverige revisionsplikt för alla aktiebolag som uppfyller två av följande tre kriterier: 1. Fler än tre anställda 2. Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning 3. Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning (www.driva-eget.se) Högskoleverket gör varje år, i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB, en undersökning om hur arbetsmarknaden förväntas arta sig i framtiden för flertalet akademiska yrken. Ett av de akademiska arbeten som har undersöks utifrån den framtida arbetsmarknaden är ekonomiyrket. Enligt en artikel som är skriven av Malmström i Svenska dagbladet (2010) ser den framtida prognosen av arbetsmarknaden för de civilekonomer dyster ut generellt. Dock för de som valt att inrikta sig inom revision förväntas framtiden ändå vara god. De krav som ställs för att få utföra prov för att bli godkänd eller auktoriserad revisor styrs av revisorsnämnden. Enligt dessa krav ska personen i fråga klarat av olika kurser inom ekonomi, men även inom juridik. Dessa krav regleras i RFNS (1996:1), som är Revisorsnämndens författningssamling. Där framgår bland annat att det krävs 90 högskolepoäng i företagsekonomi, 45 högskolepoäng i juridik, varav 30 högskolepoäng i handelsrätt och 15 i beskattningsrätt, samt 30 högskolepoäng av övriga obligatoriska ämnen såsom exempelvis nationalekonomi. Dessa högskolepoäng ska studenten ha läst under antingen en treårig eller en fyraårig utbildning vid universitet eller högskola, beroende på om personen i fråga siktar 1

8 på att bli godkänd eller auktoriserad revisor. Det finns även krav på en praktisk utbildning för att skaffa sig den kompetens som krävs för att skriva provet för godkänd eller auktoriserad revisor. Denna praktiska utbildning ska ha skett inom revisorsyrket på heltid under minst tre år, där heltid innefattar 1600 timmar på ett år. (revisorsnamnden.se) 1.2 Problemdiskussion Intresset för att arbeta med revision efter sin examen är stort bland dagens ekonomistudenter. Revisionsföretagen hamnar alltid högt upp på listor som genomförs för att undersöka vilka arbetsgivare studenter helst vill arbeta för. För år 2013 hamnade alla de fyra stora revisionsföretagen Ernst & Young, PwC, KPMG och Deloitte, bland de 20 bästa enligt en undersökning som Universumglobal.com (2013) genomförde. Ungefär en sjättedel av de 6000 årligen nyutbildade civilekonomerna börjar även arbeta på något av dessa fyra företag. Enligt Mittyrke.se (2013) råder det idag brist på revisorer och arbetsmöjligheterna inom yrket är stora i jämförelse med andra ekonomiyrken. Många revisorer väntas gå i pension och antalet nyutbildade revisorer kommer då knappt kunna ersätta bortfallet av arbetskraft. Det som kan komma att påverka den goda framtida arbetsmarknaden negativt är den slopade revisionsplikten för mindre företag som trädde i kraft den 1 november Trots detta väntas goda arbetsmöjligheter för revisorer. Dessa ljusa framtidsutsikter för yrket är något som vi anser kommer att leda till att fler och fler studenter kommer välja att utbilda sig till revisorer. Detta har lett oss in på vad svenska revisionsföretag egentligen har för kompetenskrav och förväntningar på framtida revisorer. (www.mittyrke.se) Med ovanstående i åtanke anser vi att det kan finnas ett intresse att fastställa vad revisionsföretagen förväntar sig av en arbetssökande, nyexaminerad ekonom. I och med den stora andelen civilekonomstudenter som börjar arbeta med revision anser vi det relevant att undersöka vad den nyutbildade skall ha för kunskap efter sin examen i ekonomi. En anledning till varför detta problemområde valts i studien är att samtliga författare har ett särskilt intresse för revision och redovisning. Intresset är något som har utvecklats under vår treåriga ekonomiutbildning vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi finner det valda problemområde relevant, då den kunskap som erhålls i studien kan underlätta för ekonomer som har tänkt sig en framtida yrkesroll inom revisionsbranschen. 2

9 Utifrån vårt resonemang har den aktuella frågeställningen formulerats i syfte att ge framtida ekonomistudenter en bättre kunskap om vilka krav dagens revisionsbyråer ställer på nyexaminerade ekonomer. Vi anser att kontakt med, och praktik på, företag är något som det arbetas med alldeles för lite med på vår utbildning, och på många andra utbildningar med liknande inriktningar. Vi är därför intresserade av att veta revisionsbyråernas syn på hur praktik skulle kunna vara en gynnsam del i utbildningen samt hur det skulle kunna utformas. Vi anser även att studien kan vara av intresse för revisionsföretag då det kan ge en inblick i hur andra revisionsföretag värdesätter olika egenskaper, färdigheter och erfarenheter hos nyexaminerade ekonomer. 1.3 Frågeställningar Utifrån ovanstående bakgrund och problemdiskussion har vi formulerat följande frågor: Vilka förväntningar och kompetenskrav ställer revisionsbyråerna av nyexaminerade ekonomer vid rekrytering? Hur motsvarar dagens ekonomiutbildningar den kompetens som revisionsbyråerna efterfrågar? 1.4 Syfte Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsbyråer har på nyexaminerade ekonomer. Delsyftet är att undersöka ifall aktuella ekonomiutbildningar uppfyller det som revisionsbyråerna efterfrågar. Ett ytterligare delsyfte är att ge studenten en klar bild om hur rekryteringsprocessen fungerar. 3

10 2. Metod I detta kapitel presenterar vi vilken metod som använts i vår studie. Val av ansats, forskningsstrategi, forskningskvalitet, datainsamling, intervjuer, urval och metod- och källkritik. 2.1 Förförståelse Under våra tre år på ekonomiutbildningen på Linnéuniversitet i Kalmar har det växt fram hos var och en av oss ett intresse för revision, vad som egentligen krävs för att få anställning hos något revisionsbolag vid avslutade studier. Under olika föreläsningar, kurser och andra tillfällen på vår utbildning som är inriktad mot redovisning och ekonomistyrning har vi fått mer och mer kunskap inom området. Vi har hela tiden fått lära oss hur man gör teoretiskt men inte vad som krävs av en nyexaminerad praktiskt. Detta ledde in oss på detta spår att verkligen ta reda på vad revisionsbyråerna egentligen söker för typ av individ. Att tillägga är också att ingen av oss har tidigare varit anställt på en revisionsbyrå. 2.2 Val av ansats Det finns tre olika typer av ansatser en forskare kan använda sig av i sin forskningsprocess, dessa är induktiv, deduktiv och abduktivt ansats (Olsson & Sörensen, 2011). Alvesson och Sköldberg (2008) skriver att abduktiv ansats är en kombination av den induktiva och den deduktiva ansatsen. Dock är det mycket viktigt att framhäva att abduktion varken formellt eller informellt är någon enkel blandning av dessa två då den tillför nya och helt egna moment. Denna studie utgår från en abduktiv ansatsmetod som nämnts ovan är en kombination av den induktiva och den deduktiva ansatsen. Det vi gjorde var att läsa in oss på olika teorier för att försöka få en bättre inblick och för att komma vidare i forskningen. Nästa steg var att hitta lämpliga referenser som kunde kopplas ihop med den empirin som vi samlat in. Skälet till detta var för att bli mer insatta och ge oss mer kunskap inom problemområdet. Varför vi valde att göra det i denna ordning var för att vi skulle kunna få mer information så att vi kunde ställa relevanta frågor till våra respondenter så att vi kunde svara på studiens syfte. 4

11 2.3 Val av forskningsstrategi I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, i och med att vår studies frågeställningar är av öppen karaktär och det viktigaste i våra intervjuer har varit att få fram respondenternas syn på de frågor vi ställt till dem. Vårt mål var att de själva skulle få berätta om vad de ansåg kring frågorna och kring vad som var relevant utan att vi påverkade deras åsikter. Hade vi använt oss utav en kvantitativ metod anser vi att det inte hade varit lika gynnsamt för vår studie då respondenterna inte haft möjlighet att utveckla sina svar i samma utsträckning. Risken är även stor att respondenterna då inte ger några personliga svar eller åsikter och svaren kan då bli ytliga, politiskt korrekta och svåranalyserade. Därför anser vi att den kvalitativa metoden passar bäst för att ta reda på respondenternas åsikter och värderingar. För att kunna svara på syftet och våra forskningsfrågor valde vi att forma frågeställningen på ett sådant sätt att respondenten kunde svara fritt. Vi ville inte leda personen in på något spår utan försökte hela tiden få respondenten att komma med bra och ärliga svar. När vi kom in på något intressant ställde vi fort en följdfråga för att utveckla och fördjupa diskussionen kring ämnet. Vi valde att använda denna teknik för att vi ansåg detta skulle vara den mest effektiva forskningsstrategin för att lösa problemet. 2.4 Forskningskvalitet Enligt Bryman och Bell (2011) avgörs bedömningen av kvalitén i en kvalitativ forskning genom att undersöka studiens tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och möjligheten att styrka och bekräfta. Tillförligheten bestäms utifrån hur väl forskaren kan säkerhetsställa relationen mellan begrepp och verklighet. En studie som anses vara tillförlitlig får alltid liknande resultat förutsatt att omständigheterna är detsamma som tidigare undersökningar. En annan viktig aspekt är forskarens sätt att kunna kontrollera och fastställa resultat med berörda personer. Pålitlighet mäter i vilken grad en forskare kan säkerhetsställa att forskningens resultat visar en rättvis bild över verkligheten. Överförbarhet bestäms efter hur väl resultaten kan användas i olika forskningar och hur väl resultaten överstämmer med verkligheten. Att kunna styrka och bekräfta innebär att forskaren försöker säkerhetsställa att han eller hon har agerat i god tro, vilket innebär att personliga värderingar eller teoretiska värderingar inte har påverkat forskarens sätt att utföra slutsatserna i en undersökning. 5

12 I vår undersökning har vi valt att intervjua respondenter som har ledande roller i respektive företag och har stor yrkeserfarenhet inom rekrytering. Vi har även använt oss av ljudinspelade intervjuer på alla utom två varav vi valde att inte ta med den ena. Anledningen till att vi inte använde oss av ljudinspelning på dessa två var för att på ena intervjun fick vi inte tillåtelse att spela in och den andra var via mejl. Den via mejl valde vi att inte använda, eftersom vi ansåg att det var för statiska och svåranalyserade svar som inte skulle bidra med något till uppsatsen. Vi skickade alla intervjuerna till de aktuella respondenterna för korrigeringar och godkännande vilket ökar trovärdigheten i empirin. Vi har valt att beskriva våra respondenter med anonymitet, eftersom de skall kunna uttrycka sig på ett fritt sätt. Med detta anser vi uppnå en tillfredställande kvalité på dessa ovan nämnda kriterier. 2.5 Datainsamling Det finns två olika typer av data som går att använda sig av vid undersökningar, dessa är primär- och sekundärdata. Primärdata är data som forskarna själva införskaffar sig och som är ny och specifik för det studerade fallet. Sekundärdata är data som redan är insamlad av andra forskare. Den typen av data är alltså insamlad till ett annat syfte än just det studerade fallet men kan likväl analyseras och användas av forskarna. (Bryman och Bell, 2011) Vi har använt oss av både primär- och sekundärdata. Genom våra intervjuer har vi samlat in primärdata som är specifikt anpassad för vår problemdiskussion. Denna data har vi sedan transkriberat för att kunna analysera och tolka respondenternas svar på ett enklare sätt. Insamlingen av sekundärdata har skett genom sekundära källor såsom böcker, artiklar och hemsidor inom vårt problemområde. Slutligen har vi bett våra respondenter att kontrollera vår insamlade data för att få möjlighet att korrigera eventuella misstolkningar. Detta med anledning av att vår insamlade data ska vara av så god kvalitet som möjligt. 2.6 Intervjuer Enligt Bryman och Bell (2011) är den mest förekommande undersökningsmetoden vid kvalitativ forskning intervjuer. De beskriver vidare att de två viktigaste typerna av intervjuer vid kvalitativ forskning är ostrukturerade intervjuer och semi-strukturerade intervjuer. Vissa kvalitativa forskare använder sig av uttrycket kvalitativa intervjuer för att täcka båda formerna av intervjuer. Bryman och Bell (2011) beskriver de båda olika kvalitativa 6

13 intervjuteknikerna och förklarar att vid en ostrukturerad intervju använder sig forskaren av förhållandevis lösa minnesanteckningar som hjälp när denne går igenom ett visst antal teman under intervjun. I vissa fall kan det räcka med att intervjuaren endast ställer en enda fråga och respondenterna får sedan svara fritt och ta upp saker som de själva tycker är relevanta. Intervjuaren reagerar endast på de punkter som den tycker är värd en uppföljningsfråga och sen fortsätter intervjun på det sättet. En semi-strukturerad intervju skiljer sig på så sätt att intervjuaren har en lista med sig med relativt specifika teman som ska beröras under intervjun, en så kallad intervjuguide. Denna intervjuguide står dock bara som grund till vad samtalsämnet, eller intervjun, ska handla om och respondenten har sedan stor frihet att redogöra för sina svar på sitt eget sätt. Vi har i vår studie försökt att förstå våra respondenters uppfattningar, värderingar och tankar kring rekryteringsfrågor. För att åstadkomma detta har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Genom denna typ av intervjuer har våra respondenter haft goda möjligheter att uttrycka sina egna tankar samt bidra med ny relevant information helt utifrån deras egna synsätt och värderingar. Vår intervjuguide blev därför en bra grund att utgå ifrån men i vissa intervjuer tillkom ny information och därav nya frågor i form av följdfrågor. De semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som vi har genomfört har gett oss möjligheten att gå in på djupet hos varje respondent och tagit reda på inte bara vad respondenterna uttrycker utan också fått en djupare förståelse kring ämnet. 2.7 Urval Revisionsföretagen finns idag utspridda över hela Sverige i skiftande storlekar. I vår studie har vi valt att intervjua fem revisionsbyråer som vi har valt att hålla anonyma på grund av mer korrekta och ärligare svar på intervjufrågorna. Samtliga intervjuer är genomförda muntligt på respektive lokalkontor. Vi valde byråer som är etablerade på marknaden sedan en längre tid och därmed har en god erfarenhet av rekrytering av nyexaminerade ekonomer. 2.9 Metod- och källkritik Som vi tidigare nämnt så har samtliga inom gruppen ett intresse för det område som studien berör och detta kan självklart ha påverkat det sätt som vi valt att utföra studien på. Det kan dels handla om hur vi har tolkat vissa teorier och dels hur vi har genomfört vår analys- och slutsatsdel. Dock vill vi påpeka att trots vårt nämnda intresse hade ingen av oss några djupare 7

14 kunskaper sedan tidigare. Ingen av oss har tidigare jobbat med rekrytering eller revision. Vi har också läst teoretiska kurser på högskolan om det valda studieämnet. Vi syftar då exempelvis på de olika affärsredovisningskurserna, verksamhetsstyrning, organisationskurserna et cetera. Det finns ett par områden som den kvalitativa forskningen brukar kritiseras för. Ett av de områdena är forskarens objektivitet (Bryman och Bell, 2011). Kvantitativa forskare menar att kvalitativa undersökningar tenderar att bli alltför impressionistiska och subjektiva. Vidare menar de att de kvalitativa resultaten som framkommer bygger på forskarens ofta osammanhängande uppfattningar om vad de tycker är viktigt och relevant. Bryman och Bell, (2011) menar även att forskarna blir subjektiva och tolkar respondenternas åsikter som de korrekta i och med den nära och personliga relation som forskaren utvecklar med denne. En annan sak som den kvalitativa forskningen har fått kritik för är problemet med generaliseringen. Kritiker menar att kvalitativa forskningsresultat är svåra att generalisera och tillämpa i andra situationer än just de som de är gjorda i. I och med att kvalitativa forskare genomför deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer med ett begränsat antal individer inom ett begränsat område, exempelvis en organisation eller ett bostadsområde, menar kritikerna att det är orimligt att generalisera resultaten till andra miljöer. (Bryman & Bell, 2011) Vi anser att det kan finnas en risk att respondenterna kan ha svarat det vi vill höra och inte vad som speglar verkligheten vid intervjutillfällena. För att motverka detta har vi tydligt förklarat att respondenterna kommer att vara anonyma och att vi inte heller kommer nämna vilka företag som är involverade i studien. Under intervjun påminde vi respondenterna om att de skulle vara anonyma för att få mer ärliga svar till forskningen. Vi vill även poängtera att studiens resultat troligtvis inte hade blivit detsamma om studien utförts i någon av de större städerna i Sverige. Det har kommit fram under flera av intervjuerna att kompetenskraven och rekryteringen ser annorlunda ut i storstäderna och skulle därför inte spegla samma resultat som vi fått fram under denna studie. Denna studie är som nämnt utförd i en mindre stad. Detta kan främst bero på att revisionsbolag i större städer har bättre resurser och därmed har en möjlighet att rekrytera fler nyexaminerade studenter samt kan de erbjuda eventuella praktikplatser under utbildningen. Detta medför att dessa studenter blir bättre förberedda inför verkligheten. 8

15 Slutligen vill vi tillägga att vi har sökt Revisorsnämnden för en intervju angående utformningen av de formella utbildningskraven för auktorisation. Den intervjun hade kunnat ge oss en större inblick och förståelse för vad som ligger till grund för de formella kraven som idag finns. Nu kan vi inte med säkerhet fastställa varför de formella kraven ser ut som de gör eftersom Revisorsnämnden inte ställde upp på någon intervju. 9

16 3. Referensram Inom referensramen förklarar vi först formella krav och lagar för kandidatexamen i ekonomi, civilekonom och civilekonomexamen. Sedan klargör vi även de formella kraven för godkänd samt auktoriserade revisorer. Därefter presenterar vi de relevanta teorierna för studien, rekrytering, en beskrivning av kompetensbegreppet, kompetens inom revision, förväntningar och social kompetens. 3.1 Formella krav och lagar för kandidatexamen i ekonomi, civilekonom och civilekonomexamen Vi valde att ta med formella krav för kandidatexamen i ekonomi, civilekonom och civilekonomexamen eftersom det idag finns många som är osäkra på vad som egentligen är skillnaden mellan dessa. Vi ville klargöra olikheterna mellan dessa innan man börjar läsa empirin för att läsaren skall kunna förstå skillnaderna mellan att kunna kalla sig för civilekonom och att inneha en civilekonomexamen. Civilekonomernas fackförbund har vissa givna kompetenser som måste uppnås för att individen skall kunna vara behörig att kallas sig civilekonom. För att kunna ta ut en civilekonomexamen skall studenten ha läst 240 högskolepoäng och 45 av dessa ska vara kurser på avancerad nivå. Det är också en rad krav på olika färdigheter och förmågor, exempelvis förmåga att tillgodogöra sig vissa givna ekonomiska termer och förhållningssätt. Det finns högskolor idag i Sverige som har valt att inte använda sig av en så kallad civilekonomexamen. Bland annat har handelshögskolan i Stockholm och Uppsala Universitet valt att följa Bolognaprocessen och erbjuder ett treårigt kandidatprogram med inriktning företagsekonomi eller nationalekonomi. Studenten får en kandidatexamen inom den valda inriktningen. En kandidatexamen i ekonomi innebär 90 högskolepoäng i antingen företagsekonomi eller nationalekonomi, 30 högskolepoäng i antingen nationalekonomi eller företagsekonomi. Dessutom krävs högskole30 poäng i valfria kurser och 30 högskolepoäng i antingen juridik, ekonomisk historia eller statistik. (Civilekonomerna, 2012) 10

17 3.2 Revisorsnämndens formella krav för godkända och auktoriserade revisorer Det är en statlig uppgift att se till att näringslivet har tillgång till revisorer som kan revidera aktiebolag, banker, försäkringsbolag, stora ekonomiska föreningar, stiftelser och andra sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Sådan revision utförs av godkända eller auktoriserade revisorer eller av registrerade revisionsbolag. När man talar om dem alla gemensamt brukar man ofta säga kvalificerade revisorer. (www.revisorsnamnden.se) En revision innebär att företagets bokföring, bokslut, årsredovisning samt företagsledningens förvaltning granskas av bolagets revisorer. Revisorernas arbete avslutas med upprättande av en revisionsberättelse. Syftet med revisionen är att tillgodose externa intressenter som ägare och fordringsägare som har intresse av att företaget följer lagar och förordningar på ett korrekt sätt. Genom revisionen av balans- och resultaträkning intygas att företagets ställning och resultat redovisas riktig. (Ibid) Revisorsnämnden lyfter fram de formella krav som idag krävs för att bli revisor. I Sverige kan du antingen vara godkänd eller auktoriserad revisor. Kraven för att bli godkänd revisor är att du först ska genomgå en utbildning motsvarande 180 högskolepoäng med företagsekonomi som huvudinriktning. Studenten skall läsa 45 högskolepoäng juridik, varav 15 poäng beskattningsrätt, 15 poäng juridisk grundkurs eller motsvarande och 15 poäng associationsrätt, där även obeståndsrätt och förmögenhetsrätt skall ingå. I företagsekonomi skall inriktningen vara redovisning på c-nivå och personen ska ha genomfört en c-uppsats och avlagt examen. Därtill ska även 30 poäng nationalekonomi och 15 poäng statistik studeras. Efter examen skall personen ha arbetat med frågor kring revision under handledning av godkänd eller auktoriserad revisor. Tidigast efter 3 års erfarenhet kan du avlägga ett prov för att bli godkänd revisor. Vill personen gå vidare till att bli auktoriserad revisor krävs förutom kandidatexamen, med samma inriktning som kraven för godkänd revisor, att denne läst ytterligare ett år på högskola, det vill säga 240 högskolepoäng. För att bli auktoriserad revisor 11

18 skall du ha fem års erfarenhet med handledning av en auktoriserad revisor i minst två år. Sedan ska du också göra provet för auktoriserad revisor. Detta kallas för en högre revisorsexamen. Provet som görs såväl av godkända som auktoriserade revisorer omfattar 100 poäng, där 75 procent krävs för godkänt resultat. Proven tar upp omfattande frågor som berör en revisors olika arbetsuppgifter. Avgiften för att genomföra provet ligger för närvarande på kronor. Proven fastställs sedan av en särskild nämnd under Revisorsnämnden som består av ledande revisorer och andra experter inom området. (Ibid) 3.3 Rekrytering Rekrytering innebär en rad handlingar vars syfte är att tillfredsställa en verksamhets personalbehov. Detta kan ske genom att ett företag anställer ny personal. Det finns idag olika typer av anställning, exempelvis tidsbegränsad- samt tillsvidareanställning (Granberg, 2003). Rekryteringsprocessen betraktas som en mycket stor investering då nyanställning medför stora kostnader för organisationen (Capotondi, 2003). Förr i tiden var anställning inte lika påkostad som idag eftersom samhället var uppbyggt på ett annorlunda vis. Idag består de flesta av företagens resurser av människor, det vill säga ett informationssamhälle vilket gör rekryteringsprocessen mer avancerad. Varje rekrytering bör betraktas som en investering för verksamheten. Företaget lägger ned mycket tid och pengar på anställningsprocessen. Då anställningen resulterar i att rätt individ anställts på rätt plats blir investeringen en vinst för verksamheten. Om det däremot sker en felrekrytering och personen som anställs istället är fel individ för arbetet kan det medföra stora kostnader för företaget. Därför är det ytterst viktigt i dagens samhälle att anställa rätt person på rätt plats (Arhnborg, 1997). Enligt Gellner (2003) är anställningen en investering av betydande finansiell karaktär. Detta eftersom en arbetsgivare idag har många förpliktelser gentemot arbetstagaren. Lagar och regler om hur en anställning får avslutas är stränga, vilket medför att en olämplig rekrytering kan straffa företaget hårt. En anställning kan även störa den harmoni som finns på en arbetsplats. Därför är det mycket viktigt att en rekrytering genomförs på bästa tänkbara tillvägagångssätt. 12

19 3.4 En beskrivning utav kompetensbegreppet Vid forskning kring kompetensutveckling är det viktigt att relatera kompetens till någon form av aktivitet. Kompetens innebär att ha en handlingsförmåga i relation till en viss situation eller uppgift. Denna handlingsförmåga avser kunskaper, intellektuella, manuella och sociala färdigheter, liksom attityder och personlighet hos individer. (Lundmark, 1998) Begreppet kompetens har generellt diskuteras utav olika forskare på följande sätt: Viktiga komponenter i kompetensen är motivation och vilja. Kompetens är ett dynamiskt begrepp, kompetensen hos en individ utvecklas ständigt och förändras över tid. Kompetens är ett kvalitativt begrepp som är svårt att beskriva i kvantitativa termer. För att kunna beskriva en individs kompetens eller kompetenskrav i relation till vissa arbetsuppgifter har Lundmark (1998) utvecklat en modell av kompetensbegreppet som kallas för kompetensblomman. Modellen delas in i fem olika kompetenser; yrkesteknisk, strategisk, personlig och social kompetens samt en individs totala funktionella kompetens som ses som en integration av de fyra delkompetenserna. I den Yrkestekniska kompetensen ingår grundläggande kunskaper som krävs för yrkesverksamheten, exempelvis regler, redskap, hjälpmedel, teorier och metoder som har betydelse för arbetsuppgifterna. Den strategiska kompetensen kräver till en början en viss kunskap inom själva verksamhetsidén och dess mer konkreta mål i verksamheten. En förutsättning är att dessa mål kan implementeras och att de påverkar handlandet i olika situationer både under en långsiktig och kortsiktig period. En annan viktig aspekt av den strategiska kompetensen utgår från att en individ ska identifiera sin roll i organisationen. God strategisk kompetens innebär att kunna arbeta långsiktigt och få en helhetsbild av verksamheten, kunna agera utifrån förändrade omvärldsfaktorer och förmåga att i en viss situation bedöma eventuella framtida konsekvenser av ett visst beslut. Den personliga kompetensen hänvisar individens förhållningsätt av värderingar etik, ansvar, kreativitet, motivation och attityder. Den omfattar även personliga egenskaper som i grunden utgör hur en individ arbetar med andra människor. Med den sociala kompetensen avses förmågan att kunna samarbeta i grupper, kunna förstå företagskulturen, visa hänsyn och respekt för sina kollegor. Det gäller även att vara lyhörd och anpassa sig utefter olika slags arbetssituationer. Den funktionella kompetensen bygger på en samordning av de övriga 13

20 delskompetenserna. Individen skall kunna agera funktionellt i sitt handlande och utföra arbetsuppgifterna på ett professionellt vis. (Ibid) 3.5 Kompetens inom revision International Federation of Accountants (IFAC) är en global organisation som skapar internationella normer för revisoryrket. Enligt IFAC innebär ordet kompetens att personen kan utföra sina arbetsuppgifter till en definierad standard, med hänvisning till den verkliga arbetsmiljön. Förmågor förklaras som professionella kunskaper, yrkesskicklighet, professionella värderingar, etik och attityder som krävs för att demonstrera kompetens. (www.ifac.org) IFAC har utvecklat den internationella utbildningsstandarden 8 (IES 8) som innehåller kompetenskrav på professionella revisorer i hela världen. Värderingar, etik och attityder är en naturlig del av de här kraven precis som kunskap, yrkeserfarenhet, professionella färdigheter och utveckling. (Ibid) 3.6 Förväntningar Enligt Lindelöw (2008) bör en kravspecifikation vara välstrukturerad och heltäckande, det vill säga att uppnå de krav inom alla områden som är relevanta för tjänsten. Vidare beskrivs att kompetenskrav skall vara utformade utefter de krav som ställs på befattningshavaren från kollegor, underordnade och överordnade. De olika kompetenskraven rangordnas för att kunna skapa en realistisk kravprofil. Detta förstärker arbetsgivarens möjligheter att hitta potentiella arbetstagare som matchar deras kriterier. Nedan beskrivs en kort sammanfattning av de sju kravspecifikationerna: Utbildning: Här beskrivs de krav som ställs på en formell utbildning. Erfarenhet: Enligt Lindelöw (2008) kan erfarenhet ha en annan betydelse. Det handlar istället om förmågan att kunna arbeta i en grupp, anpassa sig efter ledarskap vilket gör att kommunikationen med varandra sker i en professionell miljö. För vissa individer faller det naturligt att anpassa sig men för majoriteten är det en genomgående process. Med hjälp av övningar ökar förståelsen för andra människor och hur man samarbetar. Kunskapskrav: Förutom de formella kunskapskraven, utbildning och erfarenhet kan det även omfatta språkkunskap, datorkunskap eller någon annan form av 14

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Vägen till revisorsyrket. En studie i vad som krävs samt vad det innebär att vara revisorsassistent

Vägen till revisorsyrket. En studie i vad som krävs samt vad det innebär att vara revisorsassistent Kandidatuppsats Höstterminen 2007 Handledare: Per Nordström Författare: Ida Skyldeberg Marcus Nordin Vägen till revisorsyrket En studie i vad som krävs samt vad det innebär att vara revisorsassistent Förord

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Välkommen till specialiseringsvalsinformation

Välkommen till specialiseringsvalsinformation Välkommen till specialiseringsvalsinformation Agenda för detta informationspass Kl. 13.15-14.00 Examina Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik Platsgaranti Hur man söker kurser till hösten Vilket

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Utbildningsplan för ekonomie kandidatprogram

Utbildningsplan för ekonomie kandidatprogram Utbildningsplan för ekonomie kandidatprogram 1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Beslutsuppgifter Ekonomie kandidatprogram 180 hp/180 ECTS Grundnivå Fakultetsstyrelsen 11 mars

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

EtikR 4 Vidareutbildning

EtikR 4 Vidareutbildning ETIKR4 VIDAREUTBILDNING 1 FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR EtikR 4 Vidareutbildning (februari 2015) Förord... 1 Krav... 1 Anvisningar... 1 Eempel på vidareutbildningsaktiviteter... 2 Formulär för personlig

Läs mer

organisationen uppnådde för resultat. mycket mer konkret och meningsfullt sätt. Svaren är mer omfattande, men ger information på en helt annan nivå.

organisationen uppnådde för resultat. mycket mer konkret och meningsfullt sätt. Svaren är mer omfattande, men ger information på en helt annan nivå. 1 0. K o m p e t e n s b a s e r a d i n t e r v j u 84 En kompetensbaserad intervju är en del av en strukturerad intervju, där intervjuaren strävar efter att på ett konkret sätt utvärdera en kandidats

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Rekryteringsprocessen inom Arbetsförmedlingen

Rekryteringsprocessen inom Arbetsförmedlingen Rekryteringsprocessen inom Arbetsförmedlingen En lathund till förtroendevalda om tjänstetillsättningar, arbetsledningsbeslut, arbetsskyldighet och överklaganden. ST inom Arbetsförmedlingen Avdelningsstyrelsen

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Personal och löneadministration

Personal och löneadministration Yh- och Ky-utbildningar ökar kompetensen inom områden där det råder brist på arbetskraft. Utbildningen i personal- och löneadministration är därför unikt utformad efter krav från arbetsmarknaden. Att kunna

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Marknadsföring ring av mig

Marknadsföring ring av mig Välkomna till förelf reläsning Marknadsföring ring av mig Marie Simonsson, affärsomr rsområdeschef JENSEN education Innehåll KY-utbildningens roll påp arbetsmarknaden LiA/arbetss /arbetssökande >Vad krävs

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Miniskrift Kompetensförsörjning som en grund för bättre förändringsberedskap

Miniskrift Kompetensförsörjning som en grund för bättre förändringsberedskap Miniskrift Kompetensförsörjning som en grund för bättre förändringsberedskap Skrift fem i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Redovisningsekonom - redo att bli revisor? Författare: Robert Westerlind Håkan Hjelm. Handledare: Peter Hultén

Redovisningsekonom - redo att bli revisor? Författare: Robert Westerlind Håkan Hjelm. Handledare: Peter Hultén - redo att bli revisor? Författare: Robert Westerlind Håkan Hjelm Handledare: Peter Hultén Handelshögskolan vid Umeå Universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Vårterminen 2007 Förord

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN 1(6) Institutionen för individ och samhälle SGPER. Examensmål och examenskriterier. Examen

UTBILDNINGSPLAN 1(6) Institutionen för individ och samhälle SGPER. Examensmål och examenskriterier. Examen 1(6) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Personalvetarprogrammet med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning,

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

Vilka krav ställer revisionsbyråerna på nyutexaminerade studenter vid rekrytering? Vilka krav väger tyngst?

Vilka krav ställer revisionsbyråerna på nyutexaminerade studenter vid rekrytering? Vilka krav väger tyngst? KANDIDATUPPSATS (41-60 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:KF54 Vilka krav ställer revisionsbyråerna på nyutexaminerade studenter vid rekrytering? Vilka krav väger

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för NT vid MdH, 2002-02-00, reviderad 2007-06-14.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer