GÖTEBORGS UNIVERSITET. Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå läsåret

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Studentavdelningen Mats Edvardsson FÖREDRAGNINGS-PM dm G O III Universitetsstyrelsen Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå läsåret I. Arendet Universitetsstyrelsen föreslås att fastställa bilagt förslag till antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå avseende läsåret 2011/12. Bakgrund Enligt HF 2 kap 2 punkt 8 skall styrelsen besluta om den antagningsordning som nämns i HF 6 kap 3 2: stycket. Denna antagningsordning skall omfatta all utbildning vid lärosätet, dvs grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Antagningsordningen fastställs läsårsvis. Överväganden Mot bakgrund av de tämligen få förändringar som är aktuella inför nästkommande läsår har endast vissa delar av kapitel 3 - behörighet och urval för sökande med viss internationell utbildning såsom International Baccalaureate (IB), European Baccalaureate (EB) och liknande utbildningsformer reviderats. Vidare finns vissa skrivningar m a a införandet av ett system med anmälnings- och studieavgifter infört i kapitel 1 och 2 och vissa tidpunkter har ändrats också med anledning därav. Vidare har möjligheten att skilja sökande med lika meritvärde åt genom kön tagits bort. Beträffande antagning till utbildning på forskarnivå har förtydliganden gjorts om att antagning ska ske i konkurrens om ej annat måste gälla och att antagning till licentiatexamen inte ska vara normalfallet; i övrigt har endast vissa redaktionella ändringar gjorts. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen föreslås härmed besluta att fastställa Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå läsåret 2011/12 i enlighet med förslag. I~ Mats Edvardsson Studentavdelningen Karl Gustavsgatan 29, Box 100, SE Göteborg , (fax) StyreLsesammanträde punkt 10

2 GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITETS ANTAGNINGS ORDNING Läsåret 2011/2012 FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Mot bakgrund av de tämligen få förändringar som är aktuella inför nästkommande läsår har endast vissa delar av kapitel 3 - behörighet och urval för sökande med viss internationell utbildning såsom IB, EB och liknande - reviderats. Vidare finns vissa skrivningar m a a införandet av ett system med anmälnings- och studie avgifter infört i kapitel 1 och 2 och vissa tidpunkter har ändrats också med anledning därav. Vidare har möjligheten att skilja sökande med lika meritvärde åt genom kön tagits bort. Beträffande antagning till utbildning på forskarnivå har förtydliganden gjorts om att antagning ska ske i konkurrens om ej annat måste gälla och att antagning till licentiatexamen inte ska vara normalfallet; i övrigt har endast vissa redaktionella ändringar gjorts. Studentavdelningen Karl Gustavsgatan 29, BoxlOD, SE Göteborg

3 ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING pa GRUNDNIVA OCH AVANCERAD NIV A INLEDNING Författningstexter som reglerar antagning Beslutsordning i antagningsfrågor ANMÄLAN TILL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Anmälnings- och kompletterings tider vid Göteborgs universitet Utbildning med start höstterminer Utbildning med start vårterminer Sommarkurser Konstnärliga fakultetsnämndens område Undantag från anmälnings- och kompletterings tider Omfattning avanmälan Prioritering avanmälningsalternativ Prioritering vid flera inlämnade anmälningar till samma antagningsomgång Sena anmälningar och kompletteringar TILLTRÄDE TILL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ Behörighet Grundläggande behörighet Reell kompetens / motsvarandebedömning Särskild behörighet Särskild behb'righet tilllltbildtlitlgpå gmtldtlivå S01Jl vånc!er sig till '!)'bijrjare Särsktld behörighet Mi t1tbtldtlitlgpå gnmc!tlivå som våfzder sig till andra än frybö'rjare Undantag från krav i grundläggande och särskild behörighet MERITVÄRDERING OCH URVAL U rvalsgrunder och plats fördelning till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare Urval till utbildningsprogram U rval till kurser Fördelning av platser för sökande med betyg Alternativt urval Urvalsgrunder och plats fördelning till utbildning på b'tundnivå som vänder sig till andra än nybörjare Urval till kurser och program på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare Urval till kurser för fortsatta studier inom program Urvalsgrupper Urval till konstnärliga utbildningar Avsteg från urvalsgrunder m a a särskilda skäl Särskiljande vid lika meritvärde TILLTRÄDE TILL UTBILDNING PÅ AVANCERAD NIVÅ Sida

4 Behörighet Grundläggande behörighet för utbildningsprogram på avancerad nivå Grundläggande behörighet för kurser på avancerad nivå Särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå Undantag Urval Urvalsgrunder och plats fördelning till utbildning på avancerad nivå U rvalsgrupper på avancerad nivå Avsteg från urvalsgrunder m a a särskilda skäl SOMMARKURSER - behörighet och urval KAPITEL 7-13 INNEHÅLLER GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UTBILDNINGAR PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 7. ANTAGNINGSRESULTAT 7.1 Svar 7.2 Registrering och studieavbrott 7.3 Byte av studieort 8. ANSTÅND MED STUDIESTARTEN 9. STUDIEUPPEHALL 10. RESERVANTAGNING 10.1 Efteranmälan 11. ANTAGNING TILL SENARE DEL AV PROGRAM 12. INSTÄLLD KURS 13. ÖVERKLAGANDE 13.1 Beslut som kan överklagas 13.2 Omprövning av beslut

5 ANTAGNINGS ORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 1. INLEDNING I Högskoleförordningen (i fortsättningen förkortad Hf) 6 kap 3 stadgas att en antagningsordning skall finnas samt vad den skall omfatta och i 2 kap 2 P 8 anges att antagningsordningen skall beslutas av universitetets styrelse. Syftet med en antagningsordning är att göra informationen om antagning mer lättillgänglig och öka studenternas rättsäkerhet. 1.1 Författningstexter som reglerar antagning Riksdagen har i Högskolelagen l kap 8 reglerat vilka kunskaper den grundläggande högskoleutbildningen skall grunda sig på. Regeringen har med stöd i Högskolelagen i Högskoleförordningens 6:e och 7:e kapitel utfärdat bestämmelser om tillträde till högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt bestämmelser om urval till samtliga utbildningsnivåer. I Högskoleverket författningssamling (i fortsättningen förkortad HSVFS) finns föreskrifter rörande grundläggande behörighet och urval, vilka utfärdats med stöd i Högskoleförordningen. Deltagare i uppdragsutbildning är ej studenter vid universitetet och omfattas således inte av antagningsordningen. Se även förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760) samt (HSVFS 2003:3). 1.2 Beslutsordning iantagningsfrågor Göteborgs universitet är antagningsmyndighet för all reguljär utbildning vid universitetet. Det innebär att Göteborgs universitet är antagningsmyndighet även då anmälningarna handläggs av Verket för högskoleservice (VHS). Beslut i antagningsfrågor är, där inget annat anges, delegerade till chefen för studentavdelningen. Vissa beslut rörande behörighet och urval är delegerade till fakultetsnämnderna i enlighet med den arbetsordning för Göteborgs universitet som kommer att gälla fr o m l:e januari 20 Il. 2. ANMÄLAN TILL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Den som vill bli antagen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid universitetet skall lämna in en anmälan enligt de beslut universitetet fattat (Hf7 kap 4). För att delta i urvalet måste anmälan ha kommit in i tid. För sökande från sk "tredje land", dvs sökande med medborgarskap i länder utanför EU 27 eller EES-området och utan uppehållstillstånd i sådana länder för annat än studier, är utbildning med start efter l maj 20 Il belagd av ett system med anmälnings- och studieavgifter såvida inte personen deltar i ett utbytesavtal. Vilka sökande som omfattas av detta system framgår av "Förordning om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor (SFS 2010:543). Av denna förordnings 3:e framgår att anmälningsavgiften ska vara betald senast vid den tidpunkt högskolan bestämmer för att anmälan ska prövas för denna grupp av sökande. Anmälningstider, adresser, instruktioner för anmälan m m fastställs av universitetet i samråd med landets övriga lärosäten och VHS och framgår bl a av utbildningskatalogen och anmälningsinformationen för respektive utbildning samt på webbplatsen För utbildningar med lokal antagning som inte handläggs av VHS - se anmälningsinformationen. 4

6 För antagning till sådan utbildning gäller att den sökandes avgiftsskyldighet enligt särskild förordning (SFS 2010:543) ska prövas i särskild ordning av universitetet. Detta ska tydligt framgå avanmälningsinformationen. 2.1 Anmälnings- och kompletteringstider vid Göteborgs universitet Utbildning med start höstterminer 15 april är sista dag för anmälan till utbildning med start närmast följande hösttermin såvida inte något annat skulle framgå avanmälningsinformationen. Sista dag för komplettering avanmälan med handlingar som utfärdats efter datum för sista anmälningsdag är dag före midsommar, dock senast den 21 juni, samt 5 juli för handlingar för sådan utbildning som avslutats efter 18 juni (utbildning från EU/ESS-Iand, International Baccalaureate (IB) och European Baccalaureate), såvida inte något annat skulle anges i anmälningsmaterial. För utbildning, som annonseras på "studera.nu":s engelskspråkiga webbsidor och som vänder sig till internationella sökande med start närmast följande hösttermin är 15 januari sista dag för anmälan. Sådan utbildning ska förses tydlig information kring vilka sökande som är avgiftsskyldiga; utbildningen ska också förses med uppgift om anmälnings- och studieavgiftens storlek. Sista dag för komplettering av ansökan är den 28 januari såvida inte annat skulle framgå i anmälningsinformationen Utbildning med start vårterminer 15 oktober är sista dag för anmälan till utbildning med start närmast följande vårtermin. 1 december är sista dag för komplettering avanmälan med handlingar som utfärdats efter anmälningstidens utgång. För utbildning, som annonseras på "studera.nu":s engelskspråkiga webbsidor och som vänder sig till internationella sökande med start närmast följande vårtermin är 1 augusti sista dag för anmälan såvida inte annat framgår avanmälningsmaterialet. Sista dag för komplettering av ansökan framgår av aktuellt anmälningsmaterial Sommarkurser 15 mars varje år är sista dag för anmälan till kurser under sommaren. Behörighetskomplettering kan efter sista anmälningsdag endast ske vad avser förkunskapskrav som utgörs av högskolestudier och då endast till respektive institution senast vid registreringen för kursen ifråga. 2.2 Konstnärliga fakultetsnämndens område Till konstnärliga fakultetsnämnden delegeras beslutanderätten i frågor som rör sista dag för anmälan och komplettering inom nämndens ansvarsområde till utbildningsprogram samt kurser där behörighetsprövning och/eller urval grundas på bedömning av konstnärliga färdigheter. Konstnärliga fakultetsnämnden ska varje år senast 1 november dokumentera de beslut nämnden fattat med anledning härav. Information om aktuella anmälnings- och kompletteringstider ska framgå avanmälningsinformationen. 2.3 Undantag från anmälnings- och kompletteringstider Om undantag från ovanstående anmälnings-/kompletteringstider krävs för viss utbildning skall berörd fakultetsnämnd ansöka om undantag härom senast 1 november närmast föregående läsår. Beslut om undantag fattas av chefen för studentavdelningen. 5

7 Vid prövning tas hänsyn till informationsaspekterna samt resurserna för antagningsarbetet. 2.4 Omfattning avanmälan Anmälan får inte avse fler sökalternativ än vad som fastställts för respektive anmälan. 2.5 Prioritering avanmälningsalternativ I anmälan anger den sökande själv vilken prioriteringsordning som skall gälla mellan program, kurser och kurser inom program. Prioritetsordningen kan inte ändras efter sista anmälningsdag. Fram till sista dag för komplettering kan anmälningsalternativ emellertid strykas. 2.6 Prioritering vid flera inlämnade anmälningar till samma antagningsomgång Webbanmälan prioriteras före anmälan i pappersform. Vid flera inskickade anmälningar i pappersform gäller den senast daterade anmälan. Webbanmälan kan ändras fram till sista anmälningsdag. 2.7 Sena anmälningar och kompletteringar Anmälningar eller kompletteringar som kommer in efter sista föreskrivet datum behandlas som om de inkommit i tid, om det kan styrkas att särskilda skäl föreligger för förseningen. Skälen skall kunna hänföras till omständigheter som ligger utanför den sökandes egen kontroll och möjlighet att förutse. Ombuds försening vid inlämnandet eller brister i post- eller datahantering utgör inte sådana särskilda skäl. Om skäl för sen anmälning och komplettering inte godtas rangordnas sena anmälningar i datumordning. 3. TILLTRÄDE TILL UTBILDNING pa GRUNDNIVA Antagning till utbildning på grundnivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram (HF 7 kap 1 ). Vid behörighetsbedömning och meritvärdering använder Göteborgs universitet Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) bedömningshandböcker avseende svensk och utländsk förutbildning. 3.1 Behörighet För att bli antagen till utbildning på grundnivå krävs grundläggande behörighet och i flera fall särskild behörighet enligt HF 7 kap 2, 5-11, Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet anger den kunskapsnivå som all högskoleutbildning bygger på. Den är generell och gäller som lägsta förkunskapskrav för alla utbildningar inom högskolan. (HF 7 kap 5-6, 24) Grundläggande behörighet har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och fått lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, 6

8 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, 3. har svensk utbildning motsvarande vad som anges under 1 och 2 ovan, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning samt har danska, färöiska, isländska eller norska som modersmål; den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs, 5. har utländsk förutbildning som motsvarar kraven under punkt 1 och 2 och har kunskaper motsvarande Svenska B, Engelska A och Matematik A med lägst betyget godkänt, 6. har folkhögskoleutbildning med intyg om allmän eller grundläggande behörighet för högskolestudier, eller 7. genom någon annan utbildning eller verksamhet har förvärvat kunskaper som motsvarar de som utbildningarna i punkt 1-6 ger (se Reell kompetens/motsvarandebedömning) enligt de rekommendationer som utfärdats av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Reell kompetens/ motsvarandebedömning Bedömning av reell kompetens kan komma ifråga för all utbildning på grundnivå för såväl grundläggande som särskild behörighet. Reell kompetens kan bestå av kunskaper förvärvade på annat sätt t ex genom arbetslivserfarenhet eller studier. (HF 7 kap 5, 8, 24,25). Skriftlig motivering samt dokumentation av studier och/eller yrkeslivserfarenhet som åberopas för behörighet skickas till Göteborgs universitet enligt de instruktioner som anges i anmälningsinformationen. Varje prövning av reell kompetens sker individuellt. En jämförelse görs mellan uppställda förkunskapskrav och åberopade kunskaper. För bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet tillämpar Göteborgs universitet genom beslut (G /09) SUHF:s rekommendationer, vilket innebär att sökande som åberopar reell kompetens och därvid styrker kompetens enligt följande skall anses uppfylla grundläggande behörighet för högskolestudier: Godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk kurs A och B, engelska kurs A, matematik kurs A och samhällskunskap kurs A samt tre års arbetslivse1forenhet efter 19 års ålder. I och med antagningen till studier höstterminen 2010 tillämpas nya behörighets- och urvalsregler. En skillnad beträffande den särskilda behörigheten är att den formuleras i sk "områdesbehörigheter" innehållande dels behörighetskurser, dels meritkurser vilka ger tilläggspoäng, sk "meritpoäng" i urvalet. Det finns flera övergångsbestämmelser formulerade i Högskoleförordningen valvid de viktigaste övergångsbestämmelser innebär att den sökande som före 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning även därefter anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, se SFS 2008: För sökande till högskoleutbildning t o m 31 december 2011 gäller också att grundläggande behörighet kan uppnås genom att senast 31 december 2008 ha fyllt 25 år samt att man senast 30 juni 2008: 7

9 - har varit yrkesverksam minst fyra år på minst halvtid, - har kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A med lägst betyget godkänd eller svenska och engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på Komvux (utan betygskrav) Särskild behörighet Kraven på särskild behörighet skall, enligt HF 7 kap 8, 25, vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Högskoleverket beslutar om den särskilda behörigheten för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en yrkesexamen. Vid Göteborgs universitet är beslutanderätten rörande särskild behörighet för övrig utbildning delegerad till fakultetsnämnderna. Beslut om särskild behörighet skall dokumenteras i kurs- eller utbildningsplan. Fakultetsnämnderna skall i god tid meddela ändringar i behörighetskraven. Alla ändringar skall senast meddelas i anmälningsinformationen som ges ut året innan den tidpunkt ändringen avses träda i kraft; de förkunskapskrav som anges i informationsmaterialet ska också överensstämma med de förkunskapskrav som anges i kurs- eller utbildningsplan. Särskild behörighet for utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare Med begreppet "nybörjare" avses utbildning där den särskilda behörigheten inte avser krav på tidigare högskolestudier. Särskild behörighet kan bestå av krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program och andra krav som har att göra med vad utbildningen eller yrkesområdet fordrar (HF 7 kap 8 ). Kraven i den särskilda behörigheten anges som en områdesbehörighet och Högskoleverket har föreskrivit områdesbehörigheter för de utbildningar inom högskolan som vänder sig till nybörjare. För utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen beslutar Högskoleverket vilken områdesbehörighet som skall gälla för den aktuella utbildningen. (HF 7 kap 9-10). Om universitetet vill ställa andra, högre krav, än vad en viss områdesbehörighet anger krävs beslut av Högskoleverket (HF 7 kap Il ). Framställan om andra krav än vad som framgår av respektive områdesbehörighet görs till rektor av berörd fakultetsnämnd. Beslut om lägre krav än vad viss områdesbehörighet anger beslutas av berörd fakultetsnämnd. Särskild behörighet for utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare Med begreppet" andra än nybörjare" menas utbildning där den särskilda behörigheten avser krav på tidigare högskoleutbildning. Särskild behörighet kan i detta fall bestå av krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program, kunskaper från en eller flera högskolekurser och andra krav som har att göra med vad utbildningen eller yrkesområdet fordrar. För dessa utbildningar bestämmer universitetet om de särskilda behörighetskraven. (HF 7 kap 5 ) Observera! I samband med antagning görs ingen prövning om de meriter som ligger till grund för behörighet till viss utbildning även kan tillgodoräknas Inom examen. 8

10 3.1.4 Undantag från kraven i grundläggande och särskild behörighet Undantag från uppställda behörighetsvillkor beviljas endast om den sökande bedöms ha förutsättningar att ändå tillgodogöra sig utbildningen. (HF 7 kap 3 ) 4 MERITVÄRDERING OCH URVAL Antalet platser på utbildning vid Göteborgs universitet ska så långt möjligt vara tillräckligt för att alla behöriga sökande ska kunna antas. När det kan förutses att plats inte kommer att finnas för alla behöriga sökande måste urval tillämpas. Om urval stadgas i HF 7 kap samt i HSVFS 2009:1. Vid antagningen till studier inom högskolan med start höstterminen 2010 tillämpas nya regler för meritvärdering och urval. De nya reglerna innebär i korthet att en sökande kan få meritpoäng för vissa generella kurser i gymnasieskolan och för vissa meritkurser ingående i områdesbehörigheten. Vilka dessa meritkurser är anges i områdesbehörigheten för respektive utbildning. En sökande kan i meritvärderingen erhålla högst 2,5 meritpoäng. Följande kurser ger generellt meritvärde oavsett om de ingår som meritkurs i områdesbehörigheten eller ej: moderna språk, engelska och matematik. Formerna för beräkning av betyg och meritkurser framgår av bilaga 3 till HF eller i anmälningsmaterialet. Från och med antagningen till höstterminen 2010 värderas utländska betyg i en egen urvalsgrupp och konkurrerar inte i samma urvalsgrupp som svenska betyg med vissa undantag. Formerna för beräkning av utländska betyg framgår av HSVFS 2009: l, HSVFS 20 l O: l eller av anmälningsinformationen Urvalsgrunder och platsfördelning till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare Urvalsgrunder och platsfördelning för såväl utbildningsprogram och kurser som vänder sig till nybörjare skall enligt HF 7 kap 12,13 vara betyg (minst 113) och resultat från högskoleprov (minst 113). Universitetet får besluta om alternativa urvalsgrunder till högst 1/3 av platserna. - se vidare HF 7 kap 13. Om det finns särskilda skäl kan Högskoleverket medge annan platsfördelning. (HF 7 kap 15 ) Urval till utbildningsprogram Vid Göteborgs universitet fördelas platserna för utbildningsprogram med 113 på grundval av betyg, 113 på grundval av resultat på högskoleprov samt högst 1/3 på alternativa urvalsgrunder enligt Om alternativt urval ej fullt ut används tillfaller ej utnyttjade andelar betygsurvaler Urval till kurser För kurser på grundnivå som vänder sig till nybörjare fördelas platserna med 113 på grundval av betyg, 113 på grundval av resultat på högskoleprov samt 1/3 på alternativa urvalsgrunder enligt Om alternativt urval ej används fullt ut tillfaller ej utnyttjade platser den alternativa urvalsgrunden tidigare högskolestudier, såvida inte något annat skulle framgå av anmälningsmaterialet. 9

11 4.1.4 Fördelning av platser för sökande med betyg Platserna i den del som avser urval genom betyg av olika slag skall enligt HF 7 kap 13 samt bilaga 3 till HF fördelas i två steg. I ett första steg fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i följande grupper: Grupp I innehållande sökande med betyg från gymnasieskolan och sökande med betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning. Grupp II innehållande sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där. Det gäller under förutsättning att betyget från gymnasial vuxenutbildning/prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen. Till denna grupp förs också sökande som behörighetskompletterat via studier i folkhögskolan eller via basårsstudier (bas år = behörighetsgivande förutbildning vid högskolor och universitet). Grupp III innehållande sökande med betyg från utländsk utbildning. Examen från International Baccalaureate (IS), European Baccalaureate (E B) eller avslutad gymnasieutbildning från Åland respektive Lycee International, svenska sektionen, prövas i samma urvalsgrupper som sökande med svenska gymnasiebetyg, dvs grupp I eller grupp II. Grupp IV innehållande sökande med studieomdöme från folkhögskola. Därefter, i ett andra steg, reduceras antalet platser i grupp II med en tredjedel och dessa platser tillförs därefter grupp I, dvs behöriga sökanden med betyg från gymnasieskolan Alternativt urval Enligt HF kap 7 23, 26 punkt 4 får universitetet fatta beslut om användandet av alternativa urvalsgrunder för viss utbildning, dvs användningen av andra urvalsformer än betyg och resultat från högskoleprov. Alternativa urvalsgrunder kan vara andra särskilda prov än högskoleprovet; det kan vara kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet av betydelse för utbildningen samt andra sakliga omständigheter. Formerna för alternativt urval måste framgå avanmälningsinformationen. Framställan om att använda alternativt urval görs av berörd fakultetsnämnd till rektor Urvalsgrunder och platsfördelning till utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare Enligt HF 7 kap 26 får högskolan själv bestämma vilka av Ulvalsgrunderna betyg, resultat från högskoleprov, tidigare utbildning samt alternativa urvalsgrunder man vill använda sig av. Även platsfördelningen mellan de olika urvalsgrunderna beslutar högskolan själv om. Beslut om grunder för urval och fördelningen mellan grunderna för viss utbildning är vid Göteborgs universitet delegerade till berörd fakultetsnämnd. Beslut anges i anmälningsinformationen Urval till kurser och program på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare Vid Göteborgs universitet används urvalsgrunderna tidigare utbildning (högskolepoäng) eller alternativt urval (se 4.1.5). 10

12 Antalet poäng som medräknas i urvalet baseras på godkända poäng vid sista anmälningsdag Urval till kurser för fortsatta studier inom program Vid Göteborgs universitet gäller för fortsatta studier inom program, där urval måste ske, att urval av de sökande baseras på rangordning efter antal högskolepoäng utan övre tak. Detta gäller även kurser som inte har krav på högskolestudier Urvalsgrupper Beroende på urvalsgrund och urvalsmetod placeras de sökande till viss utbildning i olika urvalsgrupper. Det är viktigt att universitetet undviker urval där det kan förutses att samtliga behöriga sökande kommer att kunna beredas plats. Till utbildningar på grundnivå vid Göteborgs universitet används följande urvalsgrunder: - Gymnasiebetyg utan kompletteringar - Gymnasiebetyg med kompletteringar - Utländska gymnasiebetyg - Studieomdöme från folkhögskola - Resultat från högskoleprovet - Antal högskolepoäng, upp till maximalt 225 hp - Antal högskolepoäng inom visst/vissa ämnen, upp till maximalt 225 hp - Alternativt urval t ex särskilda prov, intervjuer eller yrkeslivserfarenhet Behöriga sökande som saknar urvalsgrundande meriter antas i mån av plats. Sent anmälda rangordnas i datumordning och antas i mån av plats efter övriga behöriga sökande. För information om meritvärdering i de olika urvalsgrupperna - se anmälningsmaterialet och Urval till konstnärliga utbildningar För urval till utbildningar som leder till en konstnärlig examen får universitetet (Hf7 kap 14 ) fördela samtliga platser på grundval av andra särskilda prov än högskoleprov Avsteg från urvalsgrunder med anledning av särskilda skäl I undantagsfall kan universitetet göra avsteg från urvalsgrunder om särskilda skäl finns och om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de för utbildningen fastställda urvalsgrunderna (HF 7 kap 16 och 23). Medicinska skäl, permanent eller mycket långvarigt funktionshinder som begränsar konkurrensmöjlighet i betygs- eller högskoleprovsurvalet och/eller begränsar valet av studieort kan vara skäl för avsteg. Annan synnerlig omständighet kan också ligga till grund för avsteg. En totalbedömning görs av den sökandes meriter i förhållande till den utbildning anmälan avser och av den sökandes åberopade skäl. Det krävs att den sökande ligger nära gränsen för vad som normalt krävs för antagning till den aktuella utbildningen. Förutom sedvanlig anmälan ska också en ansökan om avsteg från urvalsgrunder med egenhändig motivering och intyg, som styrker åberopade skäl, sändas till universitetet. Denna ansökan ska ha inkommit till universitetet senast sista dag för anmälan. 11

13 4.2.7 Särskiljande vid lika meritvärde Vid urval till viss utbildning kan sökande med lika meritvärde särskiljas genom prov, intervjuer eller lottning (HF 7 kap 12). Det är möjligt att använda resultat från annat prov än högskoleprovet eller intervjuer som särskiljande vid lika meritvärde. Rektor beslutar härom efter framställan från fakultetsnämnd. 5. TILLTRÄDE TILL UTBILDNING paavancerad NIVA Antagning till utbildning på avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram (HF 7 kap 1 ) 5.1 Behörighet För att bli antagen till utbildning på avancerad nivå krävs grundläggande behörighet och i flera fall särskild behörighet enligt HF 7 kap 2, Observera! I samband med antagning görs ingen prövning om de meriter som ligger till grund för behörighet till viss utbildning även kan tillgodoräknas inom examen Grundläggande behörighet för utbildningsprogram på avancerad nivå För utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå fordras en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande. Undantag från kravet på examen görs om en sökande uppfyller fordringarna för en examen men där examensbevis inte har hunnit utfärdas innan kursstart (HF 7 kap 28 ). Grundläggande behörighet för tillträde till utbildningsprogram på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens, se avsnitt I den grundläggande behörigheten finns inga krav på kunskaper i svenska eller engelska. Krav på sådana kunskaper skall anges i den särskilda behörigheten, se avsnitt Grundläggande behörighet för kurser på avancerad nivå Grundläggande behörighet har den som enligt HF 7 kap 30 genomgått utbildning på grund nivå eller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet för tillträde till kurser på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens, se avsnitt För grundläggande behörighet till kurser på avancerad nivå fordras inte en examen på grundnivå. I den grundläggande behörigheten finns inga krav på kunskaper i svenska eller engelska. Krav på sådana kunskaper skall anges i den särskilda behörigheten, se avsnitt Särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå Enligt HF 7 kap 31 måste de särskilda behörighetskraven vara helt nödvändiga för att studenterna skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan vara kunskaper från en eller flera högskolekurser eller andra krav som är av betydelse för vad utbildningen eller yrkesområdet fordrar, t ex kunskaper i svenska och engelska. Beslut om vilka särskilda behörighetskrav som skall gälla för en viss utbildning är delegerat till berörd fakultetsnämnd. Dessa beslut skall dokumenteras i kurs- och utbildningsplan. 12

14 Särskild behörighet för tillträde till utbildning på avancerad nivå kan uppnås också genom prövning av reell kompetens, se avsnitt Tillträdesregler till utbildning på avancerad nivå ska utformas så att de ger lika möjligheter för studenter från andra lärosäten att antas Undantag från kraven i grundläggande respektive särskild behörighet Undantag från uppställda behörighetsvillkor beviljas endast om den sökande bedöms ha förutsättningar att ändå tillgodogöra sig utbildningen. (HF 7 kap 3 ) 5.2 Urval I syfte att underlätta för studenten i dennes planering av studierna skall användningen av urval undvikas till utbildning dit samtliga behöriga sökande kan erbjudas plats Urvalsgrunder och platsfördelning till utbildning på avancerad nivå Enligt HF 7 kap 32 får högskolan själv bestämma vilka av urvalsgrunderna betyg, resultat från högskoleprov, tidigare utbildning samt alternativa urvalsgrunder (se 3.2.2) man vill använda sig av. Även platsfördelningen mellan de olika urvalsgrunderna beslutar högskolan om. Som urvalsgrunder för tillträde till utbildning på avancerad nivå vid Göteborgs universitet används Tidigare utbildning Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter (alternativ urval) Beslut om vilka urvalsgrunder som tillämpas för viss utbildning fattas av berörd fakultetsnämnd. Olika urvalsgrunder kan användas i kombination med varandra. Vid Göteborgs universitet används inte gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat som urvalsgrund till utbildning på avancerad nivå. Urvalsreglerna till utbildning på avancerad nivå ska utformas så att de ger lika möjligheter för studenter från andra lärosäten att antas Urvalsgrupper på avancerad nivå Beroende på urvalsgrund och urvalsmetod placeras de sökande i olika urvalsgrupper. Fakultetsnämnd beslutar vilka av nedanstående urvalsgrupper och fördelningen dem emellan som skall användas för viss utbildning. U rvalsgrund och urvalsmetod måste framgå av anmälnings materialet. Fakultetsnämnd beslutar vilka av nedanstående urvalsgrunder som skall användas för urval till viss utbildning: - Antal högskolepoäng, max 225 högskolepoäng - Antal högskolepoäng utan maxgräns - Högskolepoäng inom visst ämne/ämnesområde - Alternativt urval: t ex särskilda prov, intervjuer, särskilda meriter - Yrkeslivserfarenhet max 120 månader 13

15 Antal registrerade högskolepoäng i urvalsgrunderna ovan räknas fram till sista anmälningsdag. För meritvärderingen i de olika urvalsgrupperna - se anmälningsinformationen och Avsteg från urvalsgrunder med anledning av särskilda skäl I undantagsfall kan universitetet göra avsteg från urvalsgrunder och platsfördelning om särskilda skäl finns och en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de för utbildningen fastställda urvalsgrunderna (HF 7 kap 16 och 23), se avsnitt SOMMARKURSER - behörighet och urval För tillträde till sommarkurser gäller att den grundläggande behörigheten för högskolestudier skall vara uppfylld senast sista dag för anmälan, dvs 15 mars. Denna dag skall också den särskilda behörigheten avseende gymnasiala förkunskaper vara uppfylld. Särskild behörighet uttryckt i högskolestudier kan kompletteras fram till sista dag för registrering. För sådana kurser under sommaren som inte vänder sig till nybörjare i högskolan sker utvalet efter den sökandes samlade högskolepoäng vid sista anmälningsdag, dvs 15 mars. KAPITEL 7-12 INNEHÅLLER GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UTBILDNINGAR PÅ GRUNDNNÅ OCH AVANCERAD NNÅ De bestämmelser som här anges är beslutade av rektor eller av chefen för studentavdelningen med stöd i aktuella delegationer 7. ANTAGNINGSRESULTAT Antagningsresultat meddelas via ett antagningsbesked (HF 7 kap 4). Avantagningsbeskedet framgår resultatet av urvalet: antagen, reservplacerad eller struken. Antagningsbesked skickas ut omkring den 15 juli inför hösttermin respektive 15 december inför vårtermin om inte annat anges i anmälningsinformationen. Inom en viss antagningsomgång och på samma ansökan kan en student anmäla sig till såväl fristående kurs, kurs inom program samt utbildningsprogram. Sökande får i en och samma antagningsomgång antas till utbildning som, under den termin antagningen avser, omfattar högst 45 högskolepoäng. En student kan registreras på fler än 45 högskolepoäng under en och samma termin om ledig plats finns. 7.1 Svar För att behålla studieplatslresetvplats efter urval måste antagningsbeskedet besvaras senast i antagnings beskedet angivet datum. Om svar kommer in för sent stryks sökande från den erbjudna platsen. Kan sökande inte själv svara, kan en fullmakt ges åt ett ombud att svara i sökandes ställe. 14

16 7.2 Registrering och studieavbrott För att behålla studieplats måste institutionens instruktioner gällande registrering/upprop följas. Har man tidigare varit registrerad på en kurs kan man inte antas till den igen oavsett kursens studieform (helfart, halvfart etc). Student som registrerats på kurs har rätt att begära avbrott i studierna. Studieavbrott inom en tidsrymd om tre veckor från kursstart innebär att studenten kan söka kursen också nästa gång kursen ges. Studieavbrott kan göras även tre veckor efter kursstart, men då finns inte möjligheten för studenten att söka kursen nästa gång den ges. Anmälan om studieavbrott skall ske skriftligt eller, om anmälan sker muntligt, genom tjänstanteckning. Avanmälan skall framgå från vilket datum studieavbrottet skall gälla. Anmälan dokumenteras därefter i studiedokumentationsregistret. Om institutionens resurser så medger kan en student bli omregistrerad för deltagande i undervisning. Student har rätt att bli omregistrerad för att delta i prov. Institutionerna bör också i efterhand följa upp kurser med relativt få godkända för att på så sätt utröna om studenterna de facto avbrutit studierna och vid vilken tidpunkt. 7.3 Byte av studieort Byte av studieort inför första terminens studier medges inte. För utbildningens andra termin eller senare ska ansökan istället göras om antagning till senare del av program, se punkt Il. 8. ANSTÅND MED STUDIESTART Anstånd med studiestart ges endast antagna till ett utbildningsprogram (HF 7 kap 33 samt HSVFS 1999:1). Anstånd beviljas inte för fristående kurser. Skriftlig ansökan om anstånd skall ha kommit universitetet tillhanda senast den 25 augusti inför hösttermin och senast den 17 januari inför vårtermin. Ansökan som inkommer senare behandlas bara om särskilda skäl föreligger och om reservantagningen ej avslutats. Som skäl för anstånd med studiestart beaktas följande skäl under förutsättning att skälen ej varit känd eller borde ha varit känd för den sökande vid tidpunkt för ansökan. Sociala - Styrks med personligt brev samt intyg som styrker åberopat skäl. Medicinska - Sjukdomstillstånd hos den sökande. Styrks med läkarintyg. Barns fldelse - Bifoga intyg om beräknad födelse. Vård av barn - enligt Föräldraledighetslagen. Styrks genom personlig redogörelse samt personbevis för den sökande och barnet. Studentfockliga uppdrag - respektive studentkår skall styrka uppdraget och dess omfattning. Uppskjuten ledighet- enligt lagen om rätt till ledighet för utbildning. Styrks genom beslut av arbetsgivaren att ej medge begärd ledighet. Anstånd beviljas normalt till nästa planerade start för utbildningen i fråga. Anstånd med studiestart kan beviljas för högst 18 månader eller till den tidpunkt då utbildningen planeras att starta vid nästa tillfälle. Den som medgivits anstånd skall meddela sin avsikt att påbörja studierna genom en ny anmälan senast sista anmälningsdag för utbildningen. Kopia på anstånds bes lutet skall bifogas. 15

17 9. STUDIEUPPEHALL Enligt HF 7 kap 33 samt HSVFS 1999: l menas med studieuppehåll ett uppehåll i studierna som anmälts till högskolan. Studieuppehåll beviljas inte inför första terminens studier på utbildningsprogram. Studieuppehåll kan beviljas studenter inom program och/eller i kurs och kan ges med eller utan platsgaranti. Beslut fattas av berörd fakultetsnämnd eller institution/motsv. Vid beslut om studieuppehåll med platsgaranti i utbildning där antalet utbildningsplatser är begränsad tas hänsyn till i första hand sociala och medicinska skäl samt till skäl avseende vård av barn, skäl förknippade med värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller till studentfackligt uppdrag. Ansökan om studieuppehåll med platsgaranti dokumenteras i enlighet med vad som gäller vid ansökan om anstånd med studiestart, se kap 7 ovan. Student, som har beviljat studie uppehåll med platsgaranti, ska anmäla sig till utbildningen senast vid sista dag för anmälan. Ett beslut om studieuppehåll skall normalt gälla till nästa start för kursmomentet ifråga (på fristående kurs till nästa termin som kursen startar), och skall innehålla besked om hur och när studierna kan återupptas. Den som önskar fortsatt studieuppehåll ska ansöka om detta. Observera att universitetet inte kan garantera att en viss utbildning ges vid senare tidpunkt. Om en utbildning av olika skäl upphör bör de studenter som har studieuppehåll meddelas detta och eventuellt ges möjlighet att planera om sina fortsatta studier. Efter studieuppehåll skall studenten meddela sin avsikt att återuppta studierna till institutionen i god tid före sista dag för anmälan till utbildningen. Studenter som inte anmält studieuppehåll eller ej beviljats studieuppehåll med platsgaranti enligt ovan hänvisas till respektive fakultetsnämnds bestämmelser. 10. RESERVANTAGNING Antalet antagna till utbildningsprogram och fristående kurser kan på institutionens begäran vara större än antalet planerade utbildningsplatser (sk överintag). Reservantagningen behöver inte påbörjas förrän antalet antagna understiger det planerade antalet platser. Vid kallandet av reserver till anmälningsalternativ med endast en urvalsgrupp skall reserverna kallas i den ordning de står på reservlistan. Vid kallande av reserver till anmälningsalternativ med mer än en urvals grupp måste reserv till ledig plats kallas från den reservkö som hör till den lediga platsens urvals grupp och i den ordning reserverna står på reservlistan. Om reserver saknas i denna urvalsgrupp får reserv kallas från den urvalsgrupp som institutionen finner lämpligast. Med hänsyn till den beslutade procentfördelningen mellan olika urvalsgrupper (prov, betyg, högskolepoäng etc) kan det vara lämpligt att låta en ledig plats från en betygsurvalsgrupp gå till någon annan betygsurvalsgrupp, osv. Sent anmälda kan ges plats först när reserverna i samtliga för en viss utbildning aktuella kvotgrupper kallats. Institutionerna väljer själva lämplig form för att kalla reserver. Oavsett form för att kalla reserver skall man vid reservantagning försäkra sig om att den sökande nås med besked och att det finns god information tillgänglig om när svar senast skall ha inkommit till institutionen. 16

18 Berörd institution får besluta att reservlistan till en specifik antagningsomgång upphör att gälla en vecka efter det att kursen startat. Därefter får sökande eller tidigare ej anmäld sökande kallas i valfri ordning. Beslut om ett sådant förfarande måste skriftligen meddelas reserverna på lämpligt sätt vari tidpunkten för reservlistans upphörande framgår via webbplats, särskild skrivelse eller liknande i samband med utskick av kursinformation, tidpunkt och former för registrering m m Efteranmälan Den som vill göra en anmälan till en utbildning kan göra det även efter det att reservantagning påbörjats. Anmälan skall ske elektroniskt via" studera. nu" och anmälningarna hanteras så länge det aktuella anmälningsalternativet är öppet för sen anmälan, vilket kan vara fram till och med en viss tidpunkt efter termins- eller kursstart. Den sökandes behörighet prövas och urval görs vid behov under denna del av antagningsprocessen. 11. ANTAGNING TILL SENARE DEL AV PROGRAM Berörd fakultetsnämnd kan besluta att antagning kan ske till senare del av ett utbildningsprogram om resurser finns att ta emot ytterligare studenter i programmet. Antagning till senare del kan ske tidigast till den andra terminen av utbildningsprogrammet. Den sökande måste ha studieresultat som svarar mot den underliggande terminens studier. Den sökande skall också uppfylla den grundläggande och den särskilda behörigheten som gäller för tillträde till utbildningsprogrammet. Om inte alla sökande kan beredas plats, skall de rangordnas. Sökande, som av medicinska, sociala eller andra synnerliga skäl har behov av antagning till utbildningen i fråga skall antas före annan sökande. Om samtliga sökanden med sådana skäl inte kan beredas plats och de sökande inte heller kan rangordnas inbördes med avseende på sina skäl, skall rangordningen dem emellan ske genom lottning. För övriga sökande utan medicinska, sociala eller andra synnerliga skäl skall berörd fakultetsnämnd fastställa regler för rangordning. Reglerna skall göras kända för de sökande t ex i aktuell ansökningshandling. Sista dag för anmälan till senare del av utbildningsprogram är 15 april inför hösttermin och 15 oktober inför vårtermin. Ansökningshandlingar och information skall tillhandahållas av berörd fakultetsnämnd. I anslutning till beslut om antagning till senare del av ett utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen, skall även beslut fattas om tillgodoräknande av tidigare utbildning i relation till yrkesexamen. 12. INSTÄLLD KURS Kurser och program ges under förutsättning att resurser finns samt att antalet sökande inte blir för lågt. Fakultetsnämnd får besluta att ställa in kurs endast av synnerliga skäl. Uppkommer sådana skäl ska ett beslut omgående kommuniceras med de sökande. Stor restriktivitet ska gälla för att ställa in utbildning och, om möjligt, ska sådant beslut fattas före det att urval till den aktuella utbildningen genomförts. 17

19 Ställs kursen in efter urval 1 kan sökanden begära att bli prövad på ett annat sökt reservalternativ vid Göteborgs universitet. De sökande ska informeras om denna möjlighet i beslutet. 13. ÖVERKLAGANDE Högskoleförordningens 12 kap reglerar vilka typer av beslut inom högskolan som kan överklagas. Endast den person beslutet gäller kan överklaga och överklagandet skall grundas på den dokumentation som skickats med anmälan eller inom fastställd kompletteringstid. Beslut som går att överklaga ska innehålla information om tillvägagångssätt. Överklagandet skall vara skriftligt och ställas till Överklagandenämnden. För den samordnade antagningen skall den skickas till VHS som vidarebefordrar den till Göteborgs universitet. För lokal antagning skickas den direkt till Göteborgs universitet. Överklagande skall ske senast inom tre veckor från det sökande tog del av beslutet Beslut som kan överklagas Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut gällande antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå överidagas - Beslut att sökande inte uppfyller kraven för grundläggande och särskild behörighet - Beslut att inte beviljas undantag (dispens) från behörighetsvillkor - Beslut om att inte bevilja anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll Omprövning av beslut Begäran om omprövning av övriga beslut än enligt 13.1 kan göras t ex beträffande avvisning av för sent inkommen anmälan och beräkning av meritvärde. För den samordnade antagningen skall den skickas till VHS som vidarebefordrar den till Göteborgs universitet. För lokal antagning skickas den direkt till Göteborgs universitet. Begäran om omprövning skall ske senast inom tre veckor från det sökande tog del av beslutet. 18

20 GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITET ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Lå 2011/2012 INLEDNING 2 Sida ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 2 ANTAGNING OCH TILLTRÄDES REGLER TILL FORSKARUTBILDNING Antagningsförfarande Grundläggande behörighet Övergångsbestämmelser Särskild behörighet Urval Studentavdelningen Karl Gustavsgatan 29, Box100, SE Göteborg

21 l. INLEDNING Vissa beslut rörande organisation liksom behörighet och urval av sökande till studier på forskarnivå är delegerade till fakultetsnämnderna i enlighet med den arbetsordning för Göteborgs universi tet som kommer att gälla fr o m l:e januari 20 Il. Fakultetsnämnderna skall informera om: - hur antagningen till utbildning på forskarnivå i respektive forskarutbildningsämne är organiserad, - hur antagningen sker, - om utbildningens huvudsakliga innehåll, uppläggning och inriktning, - om aktuella behörighets regler för tillträde, - de bedömningsgrunder som tillämpas vid urval utöver vad som stadgas i HF 7 kap 41 andra stycket samt - om tidpunkt för ansökan och hur ansökan närmare skall utformas. Denna information samt i övrigt relevanta regler skall finnas tillgängliga på fakultetens hems ida. Informationen skall också på samma sätt finnas tillgänglig på engelska. Det samlade regelverket avseende utbildning på forskarnivå (denna antagningsordning samt fakulteternas respektive bestämmelser) skall också finnas tillgängligt via universitetets styrdokument på den centrala hemsidan, se 2. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Till utbildning på forskarnivå får antas så många doktorander som, utöver vad som stadgas i HF 7 kap 34, kan erbjudas anställning såvida inte särskilda skäl föreligger. Som sådana särskilda skäl räknas finansiering via annan arbetsgivare än universitetet eller någon annan form av finansiering som berörd fakultetsnämnd finner rimlig med hänsyn taget till att studiefinansieringen skall avse forskarutbildning på minst halvtid under högst åtta och eller på heltid under högst fyra år. Berörd fakultetsnämnd ansvarar för att studiefinansieringen är tryggad under hela individens studietid fram till avsedd examen (licentiat- eller doktorsexamen). Berörd fakultetsnämnd skall tillse att avtal med annan arbetsgivare enligt ovan upprättas för hela den aktuella studietiden. 3. ANTAGNING OCH TILLTRÄDES REGLER TILL FORSKARUTBILDNING 3.1 Antagningsförfarande Sökande till utbildning på forskarnivå skall anmäla sig på det sätt som respektive fakultetsnämnd beslutat om. Studieplats på forskarnivå skall utannonseras och antagning ska ske i konkurrens såvida inte utbildningen skall finansieras av annan arbetsgivare än universitetet eller att doktoranden medges tillgodoräknande av tidigare studier på forskarnivå i annat forskarutbildningsämne eller vid annat lärosäte. Beslut om antagning till studier på forskarnivå fattas av respektive fakultets nämnd. 2