ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA

Transkript

1 Dokumenttyp Styrdokument Beslutsdatum Beslutande Högskolestyrelsen Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Diarienummer /692 Version 2 Revisionsdatum ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA Beslutad av Högskolestyrelsen gällande från och med Med ändringar i punkt 1(f), och 5.5, enligt beslut av Högskolestyrelsen , gällande från och med Med ändringar i punkt 1(g), och 4.1.1, enligt beslut av Högskolestyrelsen , gällande från och med Med ändringar i punkt 3.1 och 4.1.1, enligt beslut av Högskolestyrelsen , gällande från och med Med ändringar i punkt 1(i)(l), 2, 2.1.9, , 3.2, 3,5 4.1, 4.1.4, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 5.1, 5.2.1, 5.5, 7, 7.1, 7.2, enligt beslut av Högskolestyrelsen , gällande från och med Med ändringar i punkt 1, 2, 2.1.9, 3.5, 4.1, 4.1.2, 4.1.4, 4.1.8,4.5, 6, 7.1, 7.3, 7.3.1,7.3.2 enligt beslut av Högskolestyrelsen ,gällande från och med ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA Med antagningsordning avses enligt Högskoleförordningen (HF) 6 kap de regler för högskoleutbildning som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet (inklusive undantag) och urval, samt hur dessa beslut fattas. Även regler beträffande överklagan avses. Antagningsordningen redovisar regler för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Malmö högskola och gäller för antagningsomgångar som startar efter Av HF 6 kap 3 framgår vidare att antagningsordningen är en viktig del av högskolans information. Den skall finnas tillgänglig för den som avser att påbörja högskoleutbildning. Ett komplett referensexemplar inklusive de i antagningsordningen omnämnda dokumenten skall finnas tillgängliga på högskolans studieadministrativa avdelning samt på Internet En närmare beskrivning av bestämmelser och riktlinjer som tillämpas i antagningsarbetet finns i Malmö högskolas webbkatalog senast första anmälningsdag ( Malmö högskola är antagningsmyndighet för all reguljär utbildning vid högskolan, även då anmälningarna handläggs av Universitets och högskolerådet (UHR). Om beslutsordning i antagningsfrågor på Malmö högskola, se avsnitt 7.

2 1. FÖRFATTNINGAR, FÖRESKRIFTER M.M. SOM REGLERAR ANTAGNINGEN a) Högskolelagen (HL) (SFS 1992:1434 jämte ändringar), särskilt kap 4 och 5 ( 3d5914ec html) b) Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (SFS 1974:981 jämte ändringar) c) Förvaltningslag (SFS 1986:223 jämte ändringar) d) Diskrimineringslag (SFS 2008:567) e) Högskoleförordningen (HF) (SFS 2007:1337), särskilt kap 6, kap 7 och bilaga 3 ( f3d5914ec html). f) Förordning - om redovisning av studier mm vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153 jämte ändringar) - om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor (SFS 2010/543) g) Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS) - om områdesbehörigheter (HSVFS 1996:21 jämte ändringar) - om behörighet och urval (HSVFS 2009:1 jämte ändringar) - om anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll (HSVFS 1999:1jämte ändringar) - om vilka utbildningar som kan anses ha godtagbar standard på eftergymnasial nivå utanför Norden (HSVFS 1996:8 jämte ändringar) h) Eventuella särskilda beslut från Högskoleverket, t.ex. ifråga om avvikelser från områdesbehörigheter samt särskilda urval. i) Rektors Delegationsbeslut j) Denna antagningsordning samt eventuella ytterligare föreskrifter eller beslut som efter delegation fattas/fattats av organ eller befattningshavare vid Malmö högskola (se avsnitt 7). k) Bedömningshandböcker, en gällande allmänna frågor och svensk förutbildning och en gällande utländsk förutbildning, utarbetade av arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), med bilagor, undantaget bilagan SUHF REK 2009:2. l) Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning ( m) Personuppgiftslag (SFS 1998:204 jämte ändringar) 2

3 2. ANMÄLAN TILL UTBILDNING Den som vill bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan skall lämna in en anmälan enligt den ordning som högskolan bestämt (HF 7 kap 4 ). Anmälningstider samt instruktioner för anmälan fastställs av högskolan i samråd med landets övriga lärosäten och UHR. Dessa uppgifter framgår på högskolans webbplats Ansökan inom ordinarie antagningsomgång görs direkt till UHR via eller på särskild blankett som tillhandahålls av UHR. För antagning till utbildningar utanför ordinarie (nationella) antagningsomgångar görs lokal anmälan se inför aktuell anmälningsomgång. 2.1 Antagningsförfarandet All antagning sker med en rak anmälan. Med detta menas att den sökande själv anger vilken prioriteringsordning som skall gälla mellan program, kurser och kurser inom program. Om den sökande vill ändra prioritetsordningen eller lägga till andra anmälningsalternativ efter sista anmälningsdag kommer de alternativ som förändras att hanteras som efteranmälningar (se avsnitt 2.1.5). Sökande kan dock stryka anmälningsalternativ på sin ansökan fram till urval 1. Vid svar på antagningsbeskedet i ordinarie urval kan den sökande kvarstå till högst 210 högskolepoäng, varav högst 45 högskolepoäng som antagen Prioritering vid flera inlämnade anmälningar till samma antagningsomgång Vid flera anmälningar gäller den senast daterade. Anmälan kan ändras fram till sista anmälningsdag (se även avsnitt 2.1) Inlämnande av anmälan, kompletterande handlingar, svar på antagningsbesked samt erläggande av anmälnings- och studieavgift Den sökande ansvarar för att högskolan har tillgång till de handlingar som den sökande önskar åberopa för behörighet och meritvärdering, undantag från betalningsskyldighet samt för att svar på antagningsbesked inkommer i tid. Anmälan, handlingar samt svar skall vara myndigheten tillhanda enligt anvisningar. Betalningsskyldig sökande ska erlägga anmälnings- och studieavgift enligt anvisning. 3

4 2.1.3 Sökande i behov av stödåtgärder Sökande som är i behov av stödåtgärder vid eventuell antagning skall underrätta Malmö högskolas kontaktperson/samordnare för stöd till studenter med funktionsnedsättning om detta i samband med att anmälan till högskolan görs Tidigare registrerad En sökande kan inte antas till utbildning på vilken hon eller han redan är registrerad eller har gjort ett sent avbrott. Sökande skall hänvisas till ansvarig fakultet eller motsvarande, som beslutar om den sökande kan fortsätta sina studier på utbildningen Anmälan inkommen efter sista anmälningsdag Anmälan inkommen efter sista dag för anmälan behandlas som efteranmälan. Malmö högskola avgör huruvida efteranmälan till utbildning är möjlig eller inte med hänsyn till antal sökande som sökt i tid och antagningsomgång. Efteranmälningar behandlas i mån av tid och ledig plats på sökt utbildning Högskolans besked Besked om antagning respektive reservplacering fordrar svar enligt anvisningar som anges i anmälningsmaterial och på antagningsbesked. Uteblivet, felaktigt angivet eller försenat svar innebär att den sökande förlorar den plats som erbjudits i antagningsbesked. Besked om antagning skall innehålla överklagandeanvisningar (se även avsnitt 6) Påbörjande av studier Den som är antagen till utbildning skall påbörja studierna den termin som avses i beslutet om antagning, samt följa högskolans instruktioner för berörd utbildning inför utbildningsstart, för att ta sin utbildningsplats i anspråk. Angående anstånd med studiestart, se avsnitt Reservantagning och efterantagning När lediga platser på en utbildning uppstår ska i första hand reservplacerade i ordinarie urval antas. Reserv skall antas i den urvalsgrupp där plats har blivit ledig och i den ordning reserverna är förtecknade. De ursprungliga proportionerna mellan urvalsgrupperna skall, så långt det är möjligt, bevaras. När samtliga reserver, till aktuell utbildning, från ordinarie urval erbjudits plats på utbildningen kan lediga platser fortsatt fyllas genom efterantagning Undantag från anmälnings- och kompletteringstider Beslut om undantag från nationella anmälnings-/kompletteringstider fattas av ordförande i Antagningsnämnden Inställd utbildning Respektive dekan (se avsnitt 7.2) kan under vissa omständigheter, fram tills dess att antagningsbesked skickas ut, ställa in utlysta kurstillfällen och i samråd med rektor även 4

5 utlysta programtillfällen. Beslut om att ställa in utbildningstillfälle efter att antagningsbesked skickats ut ska fattas av rektor. 3. BEHÖRIGHET För att bli antagen till högskoleutbildning krävs att den sökande har grundläggande behörighet samt den särskilda behörighet som kan vara föreskriven (HF 7 kap 2 ). Behörighet kan uppfyllas med formell behörighet (såsom gymnasiebetyg, akademiska meriter) eller med reell kompetens (se avsnitt 3.6). Enligt HF 7 kap 3 får dock högskolan, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. De grundläggande samt särskilda behörighetskrav som skall gälla för en viss utbildning skall vara fastställda i utbildningsplan respektive kursplan före aktuell antagningsomgångs öppnande. 3.1 Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå Med utbildning på grundnivå avses utbildning som väsentligen bygger på de kunskaper som inhämtats på gymnasienivå eller motsvarande, med eventuella undantag vad gäller konstnärlig utbildning (HL 1 kap 8 ). Villkor för grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå regleras i HF 7 kap 5-6. Grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som, 1.avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, 2.avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 5

6 Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs. (HF kap ) De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsatt gälla för den som före 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från Kommunal vuxenutbildning. (SFS 2010:2020). Den som uppfyller grundläggande behörighet enligt äldre regler före 1 januari 2013, kommer även fortsättningsvis att ha grundläggande behörighet (SFS 2010:2020). För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 i dess lydelse före 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december (SFS 2010:2020) 3.2 Särskild behörighet för utbildning på grundnivå Med utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare avses utbildning där den särskilda behörigheten avser krav på kurser på gymnasial nivå enligt av Högskoleverket fastställda områdesbehörigheter. Varje områdesbehörighet består dels av kurser som krävs för särskild behörighet, s.k. behörighetskurser, dels av meritkurser. Högskoleverket reglerar de områdesbehörigheter som finns och vilken områdesbehörighet som skall gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en yrkesexamen (HF 7 kap 10 ). Om en behörighetskurs inom beslutad områdesbehörighet av högskolan ej anses vara nödvändig för att kunna tillgodogöra sig utbildningen, beslutar högskolan själv, enligt avsnitt 7.2, om undantag från denna behörighetskurs i områdesbehörigheten. Om högskolan anser att ett högre krav än det som anges i områdesbehörigheten är nödvändigt för att kunna tillgodogöra sig utbildningen, ska erforderligt tillstånd från Högskoleverket inhämtas. Särskild behörighet för tillträde till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som inte leder till yrkesexamina fastställs av Rektor efter förslag från dekan (se avsnitt 7.2). Särskild behörighet för kurser som vänder sig till nybörjare fastställs av berörd dekan (se avsnitt 7.2). Med utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare avses utbildning där den särskilda behörigheten avser krav på kunskaper från en eller flera högskolekurser. Respektive dekan (se avsnitt 7.2) beslutar om de särskilda behörighetsvillkor som skall gälla för dessa utbildningar. Särskild behörighet till utbildning med engelska som enda undervisningsspråk bör innehålla krav på gymnasiekurs Engelska 6 eller motsvarande. 6

7 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen (HF 7 kap 8, 25, 31 ) 3.3 Grundläggande behörighet för utbildningsprogram på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som 1. har en examen på grundnivå på minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas (HF 7 kap 28 ). Grundläggande behörighet till utbildningsprogram på avancerad nivå som leder till yrkesexamen med krav på legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet till dessa utbildningsprogram har även den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, dock inte till utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation (HF 7 kap 29 ). 3.4 Grundläggande behörighet för kurser på avancerad nivå Grundläggande behörighet har den som enligt HF 7 kap 30 genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 3.5 Särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå Särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå avser kunskaper från en eller flera högskolekurser eller andra krav som är av betydelse för vad utbildningen eller yrkesområdet fordrar. Språkkrav bör ingå i den särskilda behörigheten eftersom några sådana krav inte formuleras i den grundläggande behörigheten till avancerad nivå. Särskild behörighet till utbildning med engelska som enda undervisningsspråk bör innehålla krav på gymnasiekurs Engelska 6 eller motsvarande. Respektive dekan (se avsnitt 7.2) beslutar om de särskilda behörighetsvillkor som skall gälla för dessa utbildningar. De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen (HF 7 kap 8, 25, 31 ) 7

8 3.6 Behörig genom reell kompetens Bedömning av reell kompetens för behörighet Högskolan gör en samlad bedömning av sökandens reella kompetens, det vill säga sökandens kunskaper och färdigheter, oavsett hur dessa förvärvats. Om sökanden genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen, är sökanden behörig till utbildningen, enligt HF 7 kap 5, 8, 25, 28, Ansökan om reell kompetens Ansökan om bedömning av reell kompetens ska vara högskolan tillhanda, enligt anvisningar på senast sista anmälningsdag för aktuell antagningsomgång. Ansökan om bedömning av reell kompetens som inkommer till högskolan efter sista anmälningsdag och fram till och med sista dag för komplettering för aktuell antagningsomgång behandlas i mån av tid. Ansökan om bedömning av reell kompetens som inkommer till högskolan efter sista dag för komplettering för aktuell antagningsomgång behandlas inte. Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens ska finnas på 4. URVAL 4.1 Urvalsgrunder Nedan förtecknas de urvalsgrunder som används vid urval till utbildning på Malmö högskola. Beslut om avsteg från dessa beslutade urvalsgrunder beslutas av ordförande i Antagningsnämnden, efter anhållan från respektive dekan (se avsnitt 7.2). Information om eventuella avsteg skall finnas tillgänglig för sökande i god tid innan aktuell anmälningsperiod börjat. Reglerna för urval anges i HF 7 kap 12-23, 26-27, Betyg Vid betygsurval delas de sökande in i tre grupper med avseende på den behörighetsgivande förutbildningen enligt följande (SFS 2011:1020): Grupp I: Sökande med betyg från gymnasieskolan, sökande med betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning och betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en 8

9 yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjats på grundnivå. I grupp I ingår även IB-utbildning, och Europaskolan Grupp II: Sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyget från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. Folkhögskolegrupp: Sökande med studieomdöme från folkhögskola Platserna skall först fördelas mellan de tre grupperna i proportion till antalet behöriga sökande i varje grupp. Därefter skall, i ett andra steg, antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel skall sedan tillföras grupp I. Betyg i de tre olika grupperna värderas enligt HF bilaga 3 och HSVFS 2009: Högskoleprov Platserna fördelas efter resultat från högskoleprovet som avses i HF 7 kap 20. Sökande med lägst 0,05 poäng i provresultatet och som i övrigt uppfyller kraven för behörighet deltar i urvalsgruppen för högskoleprov. Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället Tidigare akademisk utbildning Urval kan göras utifrån antalet avklarade högskolepoäng. Meritvärdering görs på kurser avklarade vid anmälningstidens utgång inom intervallet 7,5 till högst 165 högskolepoäng i urval till utbildning på grundnivå. I urval till utbildning på avancerad nivå meritvärderas de vid anmälningstidens utgång avklarade kurser inom intervallet 150 till högst 285 högskolepoäng. Som högskolepoäng definieras studiemeriter från svensk statlig och kommunal högskoleutbildning. Äldre studiemeriter från svensk högskola, uttryckta i s.k. akademiska poäng, räknas om till högskolepoäng genom att multipliceras med 1,5. Även nordisk högskoleutbildning och utomnordisk högskoleutbildning som har godtagbar standard 9

10 (enligt HSVFS 1996:8) meritvärderas, den senare under förutsättning att den sökande tillhandahållit fullgod information om studiernas omfattning och längd. Bedömning av utländsk akademisk utbildning för meritvärde i samband med antagning innebär inte att beslut om tillgodoräknande fattats. Bedömningen är inte bindande för lärosätet avseende innehåll eller omfattning vid eventuell ansökan om tillgodoräknande. Utbildningar som inte ligger på högskolenivå såsom naturvetenskapligt/tekniskt basår, introduktionsutbildning eller annan utbildning som är klassificerad som förutbildning (enligt SFS 1992:819) meritvärderas inte som högskolepoäng Av högskolan bestämda urvalsgrunder alternativt urval. Enligt HF 7 kap 23 får Malmö högskola fatta beslut om att tilldela högst en tredjedel av alla platser på utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare utifrån urvalsgrunder som högskolan själv bestämt (se avsnitt 4.2). För att tilldela fler än en tredje del av alla platser, på utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare, utifrån urvalsgrunder som högskolan själv bestämt måste tillstånd därtill inhämtas från Högskoleverket genom framställan av Rektor. Till utbildning som vänder sig till andra än nybörjare kan denna urvalsgrund användas i den omfattning som högskolan själv bestämmer. Förslag på nya urvalsgrunder lämnas till ordförande i Antagningsnämnden som granskar och därefter lämnar vidare till Högskolestyrelsen som fattar beslut om vilka urvalsgrunder som tillämpas vid högskolan. Ordförande i Antagningsnämnden fattar beslut om vilka urvalsförfaranden som får användas till respektive utbildning i respektive antagningsomgång Platsgaranti Urvalsgrunden platsgaranti innebär att samtliga behöriga sökande som anmält sig i tid och som följer instruktionerna för anmälan bereds plats på utbildningen Övriga sökande En sökande som inte kan tilldelas meritvärde i för utbildningstillfället angivna urvalsgrunder och som har anmält sig i tid placeras i urvalsgruppen för övriga sökande. De sökande som placerats i denna grupp antas, om det fortfarande finns ledig plats, efter det att de som placerats i gällande urvalsgrupper antagits. De antas dock före den som anmält sig efter sista anmälningsdag Vid lika jämförelsetal efter meritvärdering Vid lika jämförelsetal inom en urvalsgrund tillämpas lottning Sen anmälan De sökande som anmäler sig till utbildning efter det att sista anmälningsdag passerat meritvärderas efter ankomstdatum på anmälan. 4.2 Platsfördelning till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare Högskoleförordningen (7 kap 13 ) fastställer att vid urval till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare skall 10

11 1. minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av betyg, 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet och 3. högst en tredjedel av platserna (se även 4.1.4) fördelas på grundval av andra av Malmö högskola bestämda urvalsgrunder såsom särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen eller andra för utbildningen sakliga omständigheter (HF 7 kap 23 ). Respektive dekan (se avsnitt 7.2) fattar beslut om hur platserna skall fördelas på en viss utbildning enligt ovanstående. 4.3 Platsfördelning till utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare Enligt HF 7 kap 26 får urval till utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare fördelas på grundval av betyg, högskoleprov och tidigare akademisk utbildning. Dessutom får platsfördelning ske på grundval av andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen eller andra för utbildningen sakliga omständigheter. Respektive dekan (se avsnitt 7.2) fattar beslut om vilka av dessa urvalsgrupper som skall användas, samt vilken platsfördelning som skall göras mellan dessa. 4.4 Platsfördelning till utbildning på avancerad nivå Enligt HF 7 kap 23, 26, 27 får högskolan själv bestämma vilka av urvalsgrunderna betyg, resultat från högskoleprov, tidigare akademisk utbildning, samt de av högskolan bestämda urvalsgrunderna (se avsnitt 4.1.4) som skall användas till utbildning på avancerad nivå. Även platsfördelningen mellan de olika urvalsgrunderna beslutar högskolan om. Beslut om vilka av dessa urvalsgrunder som skall ligga till grund för urvalet för en viss utbildning är delegerad till berörd dekan (se avsnitt 7.2). Olika urvalsgrunder kan användas i kombination med varandra. För meritvärderingen i de olika urvalsgrupperna se anmälningsmaterialet och Platsfördelning till valbara kurser inom program Vid urval till fortsatta studier inom utbildningsprogram gäller att 100 % av platserna tillsätts på grundval av högskolepoäng. Rangordning görs utifrån avklarade högskolepoäng inom programmet. Poängen räknas till sista anmälningsdag eller enligt de föreskrifter som ordförande i Antagningsnämnden fastställer för anmälningsalternativet efter samråd med respektive dekan (se avsnitt 7.2). 11

12 5. SÄRSKILDA ANTAGNINGSFRÅGOR Blanketter för ansökan om anstånd, studieuppehåll, antagning till senare del av program samt anmälan om studieavbrott kan beställas från högskolan och finns att hämta på Bestämmelser om anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll finns i HF 7 kap samt HSVFS 1999: Studieuppehåll Ett studieuppehåll är ett uppehåll i påbörjade studier som anmälts till högskolan (HF 7 kap 33 ). Om det finns särskilda skäl kan ett studieuppehåll förenas med en rätt för studenten att fortsätta studierna vid ett angivet senare tillfälle (studieuppehåll med platsgaranti). Om tillgången på utbildningsplatser är begränsad tas enbart hänsyn till sociala och medicinska skäl samt till skäl avseende vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, tidsbegränsat provanställd inom Försvarsmakten, tidvis anställd som gruppbefäl, soldat eller sjöman inom Försvarsmakten eller studentfackligt uppdrag. Grunderna för bedömning och dokumentation av dessa skäl är desamma som vid ansökan om anstånd (se avsnitt 5.2). Ett beslut av dekan (se avsnitt 7.2) om studieuppehåll skall normalt gälla till nästa start för kursmomentet ifråga (på fristående kurs till nästa termin som kursen startar), och skall innehålla besked om hur och när ett eventuellt återupptagande sker. Efter studieuppehåll skall studenten meddela sin avsikt att återuppta studierna till institutionen i god tid före sista dag för anmälan till utbildningen och därmed också uppvisa tidigare beslut. Studenter som inte anmält studieuppehåll eller ej beviljats platsgaranti enligt ovan hänvisas till respektive fakultets bestämmelser om återupptagande av studier. 5.2 Anstånd med studiestart Skriftlig ansökan om anstånd skall ha kommit högskolan tillhanda före terminsstart. Ansökan skickas till ansvarigt område eller motsvarande. Anstånd beviljas normalt till nästa start för utbildningen i fråga men får uppgå till högst 18 månader. Den som medgivits anstånd skall meddela sin avsikt att påbörja studierna genom en anmälan senast sista anmälningsdag för anvisat utbildningstillfälle. Kopia på anståndsbeslutet skall bifogas. Högskolan tar hänsyn till skäl enligt om dessa skäl vid ansökningstillfället inte var kända för den sökande Skäl för anstånd Särskilda skäl för anstånd med att påbörja studierna kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller 12

13 civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag (HSVFS 1999:1). Vid ansökan om anstånd till Malmö högskola skall dessa styrkas enligt följande: Sociala skäl: styrks med personligt brev samt intyg som styrker åberopat skäl. Medicinska skäl: sjukdomstillstånd hos den sökande. Styrks med läkarintyg. Vård av barn enligt 1 Föräldraledighetslagen: styrks genom personlig redogörelse samt personbevis för den sökande och barnet. Värnplikts- och civilpliktstjänstgöring och därmed jämförbar tjänstgöring av tvingande karaktär: omfattar både grund- och repetitionsutbildning. Styrks genom kopia på Beslut om inskrivning eller liknande handling där inryckningsdatum framgår. Tidsbegränsad provanställning enligt 12 lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. (HSVFS 2012:8) Styrks genom anställningsavtal Studentfackliga uppdrag: Respektive studentkår skall styrka uppdraget och dess omfattning. Uppskjuten ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för utbildning. Styrks genom beslut av arbetsgivaren att ej medge begärd ledighet. Även andra skäl kan i undantagsfall beaktas. 5.3 Studieavbrott Student som ej deltar i studierna utan att anmäla studieuppehåll anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen endast om det finns ledig plats efter det att återkommande studenter efter studieuppehåll och studenter antagna till senare del av program har fått tillträde till utbildningen. 5.4 Överlåtelse av utbildningsplats Erbjuden utbildningsplats är personlig och kan inte överlåtas. 5.5 Antagning till senare del av program Student som genomgått utbildning som motsvarar delar av utbildningsprogram vid Malmö högskola kan medges antagning till senare del av program. Sökande till senare del program skall uppfylla behörighetskraven till utbildningen. Beslut om behörighet och antagning till senare del av program fattas av ansvarig fakultet eller motsvarande. Finns inte plats för alla som ansökt om antagning till senare del av program, där sådan medges, skall en rangordning ske. Anmälan till senare del av program skall vara högskolan tillhanda senast sista anmälningsdag för terminen. Anmälan inkommen efter detta datum behandlas i mån av tid och plats på utbildningen. Dekan har rätt att utfärda ytterligare ordningsföreskrifter för antagning till senare del av fakultetens program. 13

14 5.6 Registrering av lämnade uppgifter Behörighetsgivande handlingar samt personuppgifter sparas i Malmö högskolas databaserade register (Ladok och NyA). Bestämmelser om hur registret skall föras finns i förordningen om redovisning av studier mm vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153). Enligt personuppgiftslagen (SFS 1998:204) äger envar rätt att erhålla registerutdrag. 6 ÖVERKLAGANDE Enligt HF 12 kap 2 får beslut rörande behörighet i samband med anmälan till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Även beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll får överklagas. Ett överklagande skall ställas till ÖNH och sändas till Malmö högskola som prövar om beslutet är riktigt. Om ändring inte görs sänds överklagandet, tillsammans med ett yttrande från högskolan, till ÖNH för beslut. Andra beslut i samband med antagningen kan överklagas enligt Diskrimineringslag, om beslutet strider mot diskrimineringsförbuden eller förbudet mot repressalier i lagen. Ett sådant överklagande skall ställas till ÖNH och sändas till Malmö högskola. Om ändring inte görs sänds överklagandet, tillsammans med ett yttrande från högskolan, till ÖNH för beslut. 7 BESLUTSBEFOGENHETER I ANTAGNINGSFRÅGOR Genomgående förutsätts att vidaredelegation ska kunna göras 7.1 Rektor Lärosätets rektor a) utser representanter i Antagningsnämnden enligt avsnitt b) beslutar om områdesbehörighet för utbildningsprogram på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Detta gäller dock ej utbildningar som leder till yrkesexamen, där Högskoleverket fastställer områdesbehörighet. c) inger framställning till Högskoleverket om avvikelse från områdesbehörighet enligt HF 7 kap 9 på förslag av dekan (se avsnitt 7.2) d) inger framställning till Högskoleverket om användande av annan urvalsgrund och platsfördelning för utbildning som vänder sig till nybörjare än de avsnitt 4.1 och 4.2. angivna. e) får utfärda kompletterande föreskrifter och fatta beslut i antagningsfrågor som inte regleras i antagningsordningen. f) beslutar om att ställa in utbildningar (program och kurs) efter att antagningsbesked skickats ut Dekans befogenheter 14

15 Respektive dekan (se avsnitt 7.2) har, avseende den utbildning som fakulteten erbjuder, befogenhet att a) fastställa behörigheter och andra särskilda krav för kurser. b) besluta om modell för platsfördelning enligt avsnitt 4.2 för program som vänder sig till nybörjare c) ställa in utlysta kurser fram till att antagningsbesked skickats ut d) ställa in utlysta program i samråd med rektor e) besluta om undantag från huvudregeln platsgaranti vid antagning till utbildningar som riktar sig till andra än nybörjare. f) fatta beslut i individärenden som berörs i avsnitt om Särskilda antagningsfrågor, (avsnitt 5, dock punkt 5.4 och 5.6 undantaget). Ärenden i dessa frågor kan överklagas/omprövas enligt föreskrifter i avsnitt Antagningsnämnden Vid Malmö högskola finns en Antagningsnämnd, gemensam för alla fakulteter/centrumbildningar Nämndens sammansättning Antagningsnämnden består av en representant från varje fakultet vid Malmö högskola, chef för Studentcentrum, och två studentrepresentanter. fakultetsrepresentanter utses av rektor. Studentrepresentanterna utses av Studentkåren Malmö. Chef för Studentcentrum är nämndens ordförande. Nämnden utser inom sig vice ordförande. Sekreterare och föredragande är en befattningshavare vid högskolan, som utses av chef för Studentcentrum Ordförandes befogenheter a) fastställer sista dag för anmälan inför respektive termin. b) får besluta om undantag från huvudreglerna, se avsnitt 3 (inledande text). c) får, om särskilda skäl föreligger, uppdra åt dekan (se avsnitt 7.2) att fatta beslut om viss antagning till viss kurs eller visst program. Dekan skall därvid även fastställa vilka urvalsregler som skall tillämpas. d) får om särskilda skäl föreligger fastställa annan anmälningstid för viss utbildning än den som gäller generellt, efter förslag från områdesstyrelse eller motsvarande (se avsnitt 7.2) e) beslutar om reell kompetens (se avsnitt 3.6) f) får fatta kompletterande beslut om urval och platsfördelning enligt föreskrifterna i avsnitt 4. 15