Specialitets- och medicinska programrådens framtidsspaning

Transkript

1 Specialitets- och medicinska programrådens framtidsspaning Vilka är de viktigaste händelserna som påverkar ditt område under 2017 och 2018? Att storregionerna inte bildas inom en överskådlig framtid innebär ett helt annat scenario än det vi räknat med. Ökad efterfrågan på radiologiska undersökningar, både i kvantitet och kvalitet. Implementering av ny specialistutbildning i kardiologi Fortsatt stark utveckling inom interventionell kardiologi Framtagande av gemensam intensivvårdstransportjournal för hela sjukvårdsregionen för att säkerställa patientsäkerheten. Inte minst viktigt vid transporter av traumapatienter. Framtagande av gemensam hälsodeklaration på nätet. Fortbildning för specialister för att säkerställa kompetensen i regionen. Ta fram kvalitetsindikatorer i SPOR för öppna jämförelser Besked i risksjukvårdsfrågan om barnkirurgins framtid på Akademiska. Nationell inriktning om att stärka svensk neonatologi. Beslut i Akademiskas sjukhusstyrelse och förstudie utbyggd neonatologi i Uppsala. Stamcellstransplantationsverksamheten, även för barn, har EU-certifierats på Akademiska sjukhuset. Logistik och organisation av tumörprocesser är det absolut viktigaste området där vi behöver arbeta vidare gemensamt med olika kliniker och aktörer. Den nationella kommissionen för jämlik hälsa avlämnar runt halvårsskiftet sin slutrapport Fortsatt arbete med en nationell handlingsplan mot cancer SKL:s arbete med en strategi för hälsa som ska processas och implementeras SKL:s satsning på förbättrad struktur för kunskapsspridning med vidhängande ekonomiska medel Utvecklingen av elevhälsans kvalitetsregister EMQ Utvecklingen på arbetsmarknaden för vårdpersonal, mediebevakning, lönerevision mm Hösten 2017 bör besked komma från NT-rådet om bröstcancemedicinen Palbociclib kommer att rekommenderas som standardbehandling vid metastaserad östrogenreceptorpositiv bröstcancer. Om denna medicin används fullt ut i ett län med ca inv kan kostnaden bli upp mot 10 Mkr, lite beroende vilket pris man kommer fram till. Under 2018 borde beslut komma huruvida regeringens cancersatsning fortsätter. Många nyanlända med svår traumatisering 1 (7)

2 Den nationella satsningen på psykisk hälsa Kommande beslut om hur coloskopiscreening ska utformas efter ytterligare två års studie. Det pågår studier kring SGLT2-hämmare som skulle kunna bli ett nytt läkemedel för att minska kardiovaskulära komplikationer och njursviktsprogress hos både diabetiker och icke-diabetiker. Alternativ till erytropoietinbehandling är på gång. Donationsutredningen har lagt fram ett förslag som ska bearbetas av riksdagen, vilket förhoppningsvis leder till ökat antal donatorer (njure mfl) Försäkringskassans nya regler/striktare bedömningar/ mer förfrågningar/ nya intygsmallar innebär en utmaning i form av merarbete och också ibland viss konfrontation. Resultatet av utredningen om ryggmärgsskade-vården som rikssjukvård kommer sannolikt att innebära förändringar för alla rehabiliteringsmedicinska enheterna i regionen på ett eller annat sätt. Valet 2018 Utveckling inom intravitreal läkemedelsbehandling (ögon) Prisbild för anti-vegf-läkemedel Kraftigt ökad efterfrågan på behandlingsstyrande diagnostik som möjliggöra införande av nya patientspecifika läkemedel till rätt patient. Utvecklingen av digitalpatologi till ett riksomfattande nätverk, överbrygga tekniska och ekonomiska hinder mellan regioner/landsting, att få möjlighet att genomföra. Tron att e-hälsa löser alla vårdens tillgänglighetsproblem och att det är enkelt att genomföra. Att nyttja e-hälsa som beslutsstöd kräver kvalitetskontroll och laboratoriemedicin har expertkunskap som kan och ska nyttjas. Nivåstruktureringar som kommer påverka lokal tillgång till vissa laboratorieanalyser. Vilka är de viktigaste utmaningarna inom ditt område under 2017 och 2018? Att åstadkomma tillgänglighet till avancerade undersökningar/behandlingar Att upprätthålla bredd och djup i kompetensen hos medarbetarna i hela regionen Rekrytering och bibehållande av personal i slutenvården Vårdplatsbrist Rekrytering av specialistkompetenta läkare och möjligheten att behålla dem inom offentlig sektor där vårdval/privatisering lockar. Utveckla strukturerad dokumentation och därmed underlätta kvalitetsuppföljning Utveckla ett strukturerat omhändertagande av patienter med hjärtsvikt över professions och specialitetsgränserna Kvalitetssäkring av intensivvårdstransporter. Skapa och behålla barnkompetens (anestesi/iva) i regionen. Ökade födslotal och migration. 2 (7)

3 Ökad överlevnad hos för tidigt födda barn men även andra multisjuka. Fortsatt svårt med vissa bristspecialiteter inom flera områden (tex barnneurologi, barnendokrinologi, barnreumatologi, cystisk fibros och andra ovanliga lungsjukdomar, metabola sjukdomar mm) och svårigheter att hitta gemensamma finansiella lösningar i sjukvårdsregionen. Det ökande remissinflödet till hudklinikerna. Orsaken är till stor del den kraftiga ökningen av hudcancer, enl socialstyrelsen den cancerform som ökar mest. Den alltmer vacklande primärvården är också en orsak och beror på många stafettläkare som inte hinner sätta sig in i gällande vårdprogram. IT-stöd. Många landsting har svårt att få fungerande bildlänk till inkommande remisser, Tumörverksamheten tar över stor del av resurserna inom specialiteten (Hud). Patienter med dermatoser och kroniska hudsjukdomar blir lidande. Att samordna de nationella händelserna med pågående sjukvårdsregionala och lokala processer. Ökat behov av onkologspecialisters deltagande arbete kopplat till regeringens cancerstrategi: standardiserade vårdförlopp, deltagande i vårdprocessgrupper, i utbyggd MDK-verksamhet (ffa regionalt/nationellt), svårt i synnerhet för de mindre klinikerna i regionen som har en knapp läkarbemanning Fortsatt stark utveckling inom läkemedelsområdet ställer ökade krav på kompetens och prioritering. Bristen på specialistläkare (psykiatrer) och specialistpersonal Ökad psykisk ohälsa med behov av sjukskrivningar Ökade ohälsotal pga av psykisk ohälsa Stora brister i sociala insatser för de som drabbas av psykisk ohälsa med påverkan på vardagsfungerande Stora skillnader i organisation av den psykiatriska vården och samhällsinsatsen med begränsad tillgång till nivåer för ledning och styrning. Bristande kompetens i första linjen för att uppmärksamma och stödja reaktioner med psykisk ohälsa och störning/sjukdom Ökad grad av hälsoklyftor för utsatta grupper Svårigheter att uppnå strukturerade journalföring som underlättar uppföljning Fortsatt Hepatit C behandling med allt vad det medför och hur vi ska hitta alla med hepatit C som inte går på våra mottagningar. Sprututbyte (för de som inte har det). Fortsatt arbete mot antibiotikaresistens. Akutmottagningarna i framtiden. Akutläkare eller ej? Vem ska vara bakjour? Bemanningsföretag i vården. Utbildning av specialistsjuksköterskor. Inte minst en fråga om att skapa incitament för vidareutbildning Stor brist på allergologer i regionen. Brist även på lungmedicinare med för få specialister i åldersspannet år. 3 (7)

4 Standardiserade vårdförlopp. Risk för undanträngning av mindre diagnosgrupper och patienter med icke-maligna sjukdomar. Risk för överanvändning av resurser med omotiverat snabba handläggningar, där kliniskt omdöme ersätts av rigida ledtider. Att i en sjukvårdsverksamhet där mycket handlar om att korta vårdtider och minska personal-kostnader hävda vikten av att rehabilitering tar tid och bedrivs i team. Kostnader för läkemedel och undersökningar är ofta relativt sett låga men personalkostnaden är det som kostar. Behovet av rehabilitering vid olika tillstånd som utmattningstillstånd, trötthetsproblematik och Ehlers-Dahnlos syndrom har tidigare inte inrymts i någon stor utsträckning inom rehabiliteringsmedicin, men har definitivt inneburit ökad efterfrågan. Kompetensen finns inte automatiskt inom vår verksamhet. Att bidra till att uppfylla rehabiliteringsmålen i de nyligen utkomna riktlinjerna för MS och Parkinsons sjukdom. Utveckling inom intravitreal läkemedelsbehandling Ekonomiska resurser motsvarande uppdrag och medicinsk utveckling Prioriteringar Att få vårdens beslutsfattare att tydligt se laboratoriemedicins bidrag, och betydelse, för diagnostik och behandling och därmed bidrag till hela vårdkostnad, den positiva hälsoekonomiska påverkan av laboratoriemedicin. Att inkludera laboratoriemedicin i vårdutveckling och -planering. Att laboratoriemedicin får de resurser som krävs för att ha möjlighet att tillgodose vårdens behov av ny behandlingsstyrande diagnostik, som kommer minska vårdkostnaderna. Utvecklingen av digitalpatologi till ett riksomfattande nätverk, överbrygga tekniska och ekonomiska hinder mellan regioner/landsting, att få möjlighet att genomföra. Tron att e-hälsa löser alla vårdens tillgänglighetsproblem och att det är enkelt att genomföra. Att nyttja e-hälsa som beslutsstöd kräver kvalitetskontroll och laboratoriemedicin har expertkunskap som kan och ska nyttjas. Vilka behov av samverkan och kraftsamling ser du under 2017 och 2018? Samverkan kring kompetensförsörjning Samverkan kring implementering av Europeiska rådets direktiv 2013/59/EURATOM kring riktlinjer för remittering till diagnostisk undersökning med beaktande av stråldoser som ska vara införlivat i svenskt regelverk februari Utveckling av strukturerad dokumentation och kvalitetsuppföljning Utökad regional samverkan och kunskapsutbyte Användning av SPOR för öppna jämförelser Framtagande av nationell hälsodeklaration Skapa kvalitetsindikatorer som kan användas för öppna jämförelser från SPOR Frågan om kapacitetsbristen inom svensk neonatologi måste lösas. 4 (7)

5 Fortsatt kunskapsstyrning och nivåstrukturering. Sjukvården är fortfarande inte jämlik. Man gör alldeles för olika, har inte tillgång till samma resurser, kvalitets- och resultatuppföljningen måste förbättras. Fortsatt digitalisering för att möta regionala bristsituationer. Telemedicinska ronder, läkarbesök, vårdkonferanser o.s.v. Fortsatta och utbyggda utbildningsinsatser för all vårdpersonal. Utökat samarbete med universiteteten i regionen. Stärkt ledarskap. Med de utmaningar vi har i vården idag krävs ett alldeles särskilt kompetent ledarskap. Här borde ett regionalt samarbete startas som ett komplement till nationella och lokala initiativ. Fokus skulle kunna riktas mot ett ledarskap i samverkan och helhetssyn Överenskommelser på nationell nivå då det gäller gränsdragning för vad som är kosmetik och vad som behandlas inom offentlig vård. Utmaningen här är Stockholms vårdval där gränsdragningen upplevs otydlig. Tumörprocessen Vidareutbildning för specialister. Samverkan inom regionen och även nationellt behövs för att vi återigen ska få in mer forskning inom klinisk onkologi. Nationella åtgärder som stödjer landstingen att satsa på karriärstege för sjuksköterskor så att vi kan locka tillbaka erfarna sjuksköterskor till den slutna vården, menar här satsningar av typ lärarlyftet. Samverkan kring komplexa tillstånd, oberoende av ålder, med samtidiga insatsbehov inom sjukvård och kommunerna Frågan om allvarliga psykiatrisk sjukdom samsjuklighet med somatisk sjuklighet (överdödligheten i somatisk sjukdom) Självskadebeteenden med nivåstrukturerade insatser inklusive de med särskilt svåra tillstånd Nyanländas behov av stöd för bearbetning och integration Suicidprevention som samhällsangelägenhet Hälsofrämjande insatser som kan påverka klyftor i samhället kopplat till kommissionen för jämlik hälsa Samverkan kring fortsatt ST-utbildning för ST-läkare och vidareutbildning för specialister Introduktion av nya läkemedel. Dagens system med att NT-rådet (Nya Terapier) bedömer redan godkända läkemedel hälsoekonomiskt och lämnar en rekommendation är landstingens sätt att hantera nya läkemedel. En koppling mellan godkännande av läkemedlet på viss indikation och en hälsoekonomisk bedömning skulle vara en fördel, d v s så att ett läkemedel som inte fått hälsoekonomiskt godkännande inte är tillgängligt för förskrivning Att få en snabb, tydlig och bindande beslutsprocess kring nya resurskrävande behandlingar är av stor vikt för framtiden. Bemanningsföretag i vården där ett gemensamt förhållningssätt inom regionen och nationellt är nödvändigt. Trenden med mobila team som går ut till patienter på andra avdelningar kan eventuellt vara positiv för patienten men innebär en utmaning organisatoriskt. 5 (7)

6 Hemrehabteam är en annan aktör inom rehabiliteringssfären som vi måste hitta goda samarbetsformer med. Försäkringskassan och ryggmärgsskadevården. Med allt bättre livräddande insatser inom sjukvården överlever många svåra skador men med stor kvarstående funktionsnedsättning. Där krävs verkligen en samverkan och kraftsamling mellan sjukvård och kommun för att hitta bra lösningar för den drabbade. Utvärdering och utveckling av läkarutbildning Utbud och prioriteringar Regional fortbildning Att få med samtliga regioner/landsting att faktiskt också genomföra nödvändiga åtgärder för att säkerställa en jämlik och patientsäker blodtillgång. Ett nytt arbetssätt är nödvändigt för att upprätthålla blodtillgång i hela regionen och det brådskar Samverkan kring gemensam laboratoriemedicin, dvs ett större närmande med gemensam försörjningsplan/datorsystem/prisbild, som samtidigt tar hänsyn till lokala variationer/behov. Specialitetsspecifikt närmande regionalt istället för samordning lokalt ger mest nytta. Det finns laboratorieanalyser som endast skall utföras på ett få ställen inom regionen och utmaningen är att få till en koncentrering av dessa. Det innebär att några lab ska sluta göra nivåstrukturering inom lab alltså. Vilka behov av den statliga kunskapsstyrningen ser du under 2017 och 2018? Kontinuerlig uppdatering av nationella riktlinjer Direktiv kring kvalitetsuppföljning i sjukvården Tydligare ledning och styrning för implementering av ny kunskap. Ansvar och mandat ligger i chefslinjen. Men i kunskapsstyrningslinjen finner vi programråd på olika nivåer (nationell, regional och lokal). Här sitter experter som tar fram bästa vård. Om inte riktlinjerna tar hänsyn till kostnadseffektivitet och/eller om ansvar och mandat för implementering i chefslinjen är otydligt kommer inte den nya kunskapen patienterna till godo. Detta måste redas ut och förtydligas i båda stuprör. Digitalisering av kunskapsstöd. Om ny kunskap ges på ett smart sätt i vårdsituationen kommer professionens följsamhet att öka liksom chefernas möjlighet till process och resultatuppföljning. I digitaliseringsstrategin ingår utbyggd kvalitetsregisteraktivitet inkluderandes strukturerad vårddokumentation och automatisk överföring till nationella register. Standardiserade vårdprocesser (digitaliserade) utöver cancervården Effektivare introduktion av ny diagnostik och behandling men även utfasning av gammal sådan. Centralisering av extremt ovanlig men kostsambehandling utredning/behandling. Detta gäller både beslut om och finansiering av denna behandling. 6 (7)

7 Behoven kan vara att genom den statliga kunskapsstyrningen föra fram behov av ex nya nationella riktlinjer eller andra kunskapsbaserade ställningstaganden från myndigheterna som kan förväntas förbättra förutsättningarna till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård Bra om framtagandet av ett nationellt läkemedelsregister prioriteras så att vi kan följa den faktiska läkemedelsanvändningen med bättre upplösning på kliniknivå. Det är en första viktig förutsättning för att vi ska få en bild av hur ojämlik läkemedelsanvändningen är och sedan kunna göra något åt den. Utveckling av ett regionalt resurscentrum för uppdrag psykisk hälsa för sjukvårdsregionen Förstärkta insatser i programråd för patienter i behov av samtidiga insatser inom sjukvård och samhälle Ökade insatsbehov för beroende och missbruksproblem Insatser till stöd för individer med neuropsykiatriska tillstånd Barn-unga och unga vuxna med behov av förstärkt samverkan från samhällsaktörer Se ovan avseende introduktion av nya läkemedel Nationell samsyn avseende prioriteringar, samt att eventuell statlig inprioritering av verksamhet relateras till tillgängliga resurser. Laboratoriemedicin skulle utvecklas positivt internt och med förbättrat stöd åt vården om fler datorsystem vore riksgemensamma eller åtminstone regiongemensamma. 7 (7)