Framtidens cancervård?

Transkript

1 Framtidens cancervård? Svar på PNR:s frågor till partier i riksdagen inför valet 2018 Patient- och närståenderådet (PNR)

2 Enkät om cancervården till politiska partier i riksdagen Genomförande: Enkät via e-post april 2018 Påminnelse (vid behov) Sammanställning av resultat 11 juni 2018 Avsändare: Patient- och närståenderådet PNR vid RCC Väst

3 Brev till politiska partier inför valet 2018 Efter fem års erfarenhet av att aktivt delta i utvecklingen av cancervården har vi inom Patient- och närståenderådet (PNR) skaffat oss ingående kunskaper om hur cancervården ser ut och fungerar. Mycket har förbättrats men det kvarstår också brister som behöver åtgärdas. Vi efterfrågar nu stöd av regionala och nationella politiker för att åtgärda det som kvarstår och har bett om svar på några utvalda frågor för att veta vilka satsningar som de ställer sig bakom.

4 Vi ställde sex frågor till de olika partierna Samtliga frågor inleddes med förutsättningen: Om ni kommer i regeringsställning efter valet kommer ni då att... Svaren redovisas för varje parti i bokstavsordning med respektive partisymbol framför svaret.

5 1. satsa på kompetensförsörjning genom att utbilda fler onkologer, patologer, radiologer, specialistsjuksköterskor och kuratorer? Vi vill se en tydligare nationell samordning som bedömer tillgång och efterfrågan på specialistläkare. Vidare vill vi satsa 600 miljoner kr/år för att specialistsjuksköterskor ska få lön under utbildningen och utbilda fler. För att säkra kompetensförsörjningen krävs en attraktiv arbetsmiljö så vårdpersonal stannar i yrket. Vi vill avlasta undersköterskor och sjuksköterskor de sysslor som inte kräver vårdutbildning. Vi prioriterar att utbilda fler specialistsjuksköterskor. För att säkra kompetensförsörjningen krävs en attraktiv arbetsmiljö så vårdpersonal stannar i yrket. Vi vill också att staten tar ansvar för att vi har tillräckligt med läkare, sjuksköterskor m.fl. för att klara en god hälso- och sjukvård. Landstingens ansvar måste minska eftersom det inte möjliggör helhetssyn för Sverige. Ja. T ex ska specialistsjuksköterskor få lön under utbildningen, och karriärtjänster med högre lön för ansvar och erfarenhet. Liberalerna har drivit att kuratorer i vården ska bli legitimationsyrke. Digitalisering kan underlätta diagnostik/patologi Nya verktyg för diagnostik/patologi behöver utvecklas med digitalisering Ja, men det gäller även att resursoptimera den kompetens vi har genom att fortsätta genomförandet av intentionerna i Måns Roséns statliga utredning Träning ger färdighet. Ja. Vi vill ha en uppdaterad nationell cancerstrategi och satsar 500 miljoner kr/ år på genomförandet. Den ska ha konkreta förslag om cancervårdens personal- och kompetensförsörjning. Vi satsar 400 miljoner kr/år på utbildning av specialistsjuksköterskor med bibehållen lön. Ja. Vårt mål är fler anställda i vården till 2022, att fler sjuksköterskor ska få läsa till specialister med studielön eller utbildningsanställning. Vi satsar på kompetensförsörjningen, specialistutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningen Vi satsar stort på vårdpersonal i vår budget, dels för att göra yrket attraktivt, dels för att locka tillbaka de som slutat. Vi anser att det är bra att öka antalet utbildningsplatser men det hjälper inte när personal ändå slutar för att de inte orkar med arbetstiderna och arbetsvillkoren. Vi har många nya förslag för sjukvårdspersonal. Ja, V har motionerat om att cancerstrategin bör kompletteras med en kompetensförsörjningsplan. Vi anser att sjuksköterskor ska kunna få specialistutbildning med samma villkor som läkare och har förhandlat fram att 300 miljoner kronor årligen satsas för detta.

6 2. satsa på en mer jämlik vård genom styrmedel som ger lika god tillgång till cancerläkemedel i alla landsting och regioner? Ja. Ja. Det finns stora skillnader mellan hur landstingen klarar en jämlik och kvalitativ cancer-vård. Vi vill att staten får huvudansvar för sjukhusvården, vilket är avgörande för att säker-ställa en jämlik tillgång till läkemedel. Ja, det behövs mer av nationell samordning och styrning av vården, och tillgången till kostsamma läkemedel är en del i detta. Genom NT-rådet (nya terapier) skapas jämlik vård med gemensamma principer och hälsoekonomisk analys. Genom uppräkning av statsbidrag ger vi förutsättningar för landsting att utjämna skillnader. Ja. En ny nationell cancerstrategi ska väga in och peka ut handlingsvägar framåt för hur alla patienter i landet ska få tillgång till nya kraftfulla cancer-läkemedel på ett jämlikt sätt. Tillgång till läkemedel är en viktig del av en jämlik vård. Regeringen gör just nu en översyn av systemen för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel genom en utredning. Vi vill satsa på en mer jämlik vård. Det ska inte vara skillnad på den vård du får beroende på var du bor. Vi ser tillgänglighet som den nu enskilt viktigaste frågan att komma till rätta med. För det krävs flera olika insatser och satsningar såväl resursmässigt som organisatoriska förändringar. Ja, viktig fråga för V. Varje landsting måste genomföra nödvändiga åtgärder för att minska omotiverade skillnader inom cancervården. Tack vare V får nu kommunerna 10 miljarder extra från och med 2017.

7 3. fortsätta den ekonomiska satsningen på standardiserade vårdförlopp för tidig upptäckt och tidig behandling som ökar möjligheten till bot och överlevnad? Ja. Till skillnad mot regeringen förlänger vi finansieringen av RCC efter 2018 för att förstärka arbetet med standardiserade vårdförlopp samt samordna och effektivisera cancervården. Vi vill också korta vårdköerna genom att återinföra kömiljarden. Ja. Ja, standardiserade vårdförlopp är en kvalitetsfråga. Ja. Idag får bara hälften av cancerpatienterna vård i tid pga brist på specialister. Det försvårar arbetet med att ge alla patienter vård i tid även om det finns standardiserade vårdförlopp på plats. Ja. Vi vill avsätta 500 mnkr per år på en ny och utvecklad cancersatsning som bl.a. fokuserar på att korta köerna och fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp. Ja vi ser standardiserade vårdförlopp som mycket bra och tror att det kan användas inom fler områden. Satsningen syftar till en mer jämlik vård. V välkomnar dessa initiativ men menar att mer behöver göras. Det är inte acceptabelt att socioekonomiska faktorer, kön eller geografi ska påverka vilken cancervård människor erbjuds.

8 4. säkerställa att RCC får fortsatt statlig finansiering och blir ett kunskapscentrum för sammanhållen cancervård? Ja. Ja. För att säkra framtidens cancervård är det avgörande med fortsatt strategisk och långsiktig satsning inom RCC. Ja. Vi ser ett värde av fortsatt finansiering, ja. I det långa loppet är vi dock positiva till en dialog om att överföra ansvar och medel fullt ut till de olika sjukvårdsregionerna. Ja. Regionala cancercentrum ska vara ett nav och kunskapscentrum för sammanhållen cancervård. Därutöver behövs ytterligare åtgärder, bland annat ytterligare koncentration av avancerad högspecialiserad cancervård. Ja. I vår cancersatsning ingår en fortsatt statlig finansiering för utveckling av RCC. Det är något vi ställer oss positiva till. RCC är en viktig resurs i utvecklingen av hälso- och sjukvården som både kan och bör utvecklas. RCC ska naturligtvis ha de resurser som erfordras och bör ges en nyckelroll att utveckla kunskapsspridning inom sina regioner och sinsemellan.

9 5. satsa på den nödvändiga utvecklingen av IT-stöd med bland annat digital vårdplan till alla patienter, journal på nätet och möjlighet till digital inrapportering av biverkningar från patienter? Ja, genom en bred överenskommelse mellan stat, kommuner, landsting och privata aktörer för ökad digitalisering samt genomföra en översyn av lagstiftningen för att ge rätt förutsättningar för utvecklingen av digitala lösningar i hela hälso- och sjukvården. Ja. För KD är det en självklarhet att patienten själv ska ha full tillgång till sin journal och vårdplan på nätet. Patienterna bör få bättre möjligheter att själva komplettera kvalitetsregistren med egna data. Ja. Vården måste komma ikapp sin samtid vad gäller moderna, fungerande IT-verktyg. Ja, vi vill se ökade satsningar på digitalisering och ett ytterligare utvecklat arbete med IT-stöd i vården. Regioner och landsting genomför nu upphandlingar av nya kärnsystem och digitala lösningar som ur en teknisk synvinkel säkerställer det ni efterfrågar. Ja. Den nationella läkemedelslistan måste utvecklas o sammanlänkas med journalsystemen. Det behövs en tydligare nationell samordning av digitaliseringen av vården och omsorgen. Det krävs flera steg för att digitaliseringen ska tas tillvara fullt ut, bl a investeringar, strukturella förändringar av arbetssätt i vården samt tydligare fördelning av ansvaret mellan olika huvudmän. Ja. Vi vill fortsätta att satsa på IT-utveckling inom sjukvården samt göra nödvändiga förändringar av stiftningen för att göra detta möjligt. Vi vill fortsätta arbetet med visionen om att Sverige ska vara bäst på E- hälsa år Ja det vill vi satsa på. Vi ser att det finns stora fördelar och vinster att göra med en viss digitalisering av vården. Vi anser också att man bör se över digitalisering och mobila team i primärvården.

10 6. förändra lagstiftningen så att flexibel sjukskrivning kan införas och underlätta för de cancersjuka som kan att jobba kvar på sina arbetsplatser? Ja. Man mår bättre av att ha den sociala kontakten som arbetsplatsen ger men man ska självklart ta hänsyn till hur den sjukskrivne mår och orkar. Vi har därför föreslagit en större flexibilitet vad gäller deltidssjukskrivningar genom att de fasta stegen i sjukpenningen, sjukersättningen och rehabiliteringspenningen slopas. Andra typer av flexibilitet i sjukförsäkringen behöver utredas vidare. Ja. Vi tycker att graden av sjukskrivning ska kunna variera i princip steglöst (inte som idag procent), och också att den ska kunna variera mer över tid. Det ska vara möjligt att jobba mer när man mår bättre och mindre dåliga dagar. Ja, detta är något som vi kommer att titta närmre på. Som vi ser det, så är detta en del av att omstrukturera myndigheternas roll till att jobba mer med tillitsstyrning. Vi vill skapa förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna jobba, även om de inte kan jobba fullt ut. Flexibel sjukskrivning är ett sätt för de cancersjuka att jobba kvar på sin arbetsplats i den utsträckning som är möjligt. Projektet Flexibel sjukskrivning visar att regelverket inte är tillräckligt flexibelt. Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum ska utreda om de gällande reglerna är ändamålsenliga och ska redovisa sina förslag under Ja det är något vi just nu ser över. Försöken med flexibel sjukskrivning har haft goda resultat. Vi vill avvakta det beredningsarbete för att utveckla sjukskrivningsprocessen som pågår innan vi tar ställning för lagstiftning, men menar att de fasta gränserna för sjukskrivning bör bli mer flexibla.

11 Svaren är inskickade av: Centerpartiet, Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson. Kristdemokraterna, Acko Ankarberg-Johansson, partisekreterare och fokusperson i vårdfrågor. Liberalerna, Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm och sjukvårdspolitisk talesperson. Miljöpartiet, Jan Lindholm socialpolitisk talesperson. Moderaterna, Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson. Socialdemokraterna, Anna-Lena Sörenson, vice ordförande i Socialutskottet. Sverigedemokraterna, Per Ramhorn, hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson. Vänsterpartiet, Karin Rågsjö, hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson.

12