SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunfullmäktige Blad 1 (26)

Transkript

1 Plats och tid Virveln, Folkets Hus, Strömsund, klockan Beslutande Övriga närvarande Utses att justera 27 ordinarie ledamöter och 7 tjänstgörande ersättare enligt till protokollet bifogad närvarolista. Kungörelse Kungörelse om sammanträdet har varit införd i Tidningen Ångermanland, Länstidningen och Östersunds-Posten Kungörelse om sammanträdet har varit uppsatt på kommunens officiella anslagstavla Kungörelse jämte bilagor har utsänts till ledamöter och ersättare Därefter förklarades sammanträdet vara i laga ordning utlyst. Ingrid Nilsson, kommunledningsförvaltningen Lena Haglund, kommunledningsförvaltningen Inez Wiberg, sekreterare Veronica Hjorter Stenklyft, kommunledningsförvaltningen, 42 Gudrun Eriksson, kommunledningsförvaltningen, 42 Tommie Jirhed, projektledare Vaajma, 31 Rune Berglund, patientnämnden, 32 Agneta Ingvarsson, patientnämnden, 32 Jan Rönngren, kommunrevisionen, 33 Lena Johansson och Göran Espmark Justeringens Kommunkansliet, Strömsund, plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Inez Wiberg Organ Ordförande... Majken Bergqvist Justerare..... Göran Espmark Lena Johansson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, Strömsund SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Blad 1 (26) Underskrift... Inez Wiberg

2 Kommunfullmäktige Godkännande av föredragningslistan Punkt 14 Val av personlig ersättare i kommunstyrelsen efter Malin Axelsson (s) - utgår ur föredragningslistan.

3 Kommunfullmäktige Information om regionprojektet Vaajma Projektledare Tommie Jirhed informerade om regionprojekt Vaajma. Projektet är en fortsättning av Mittskandinaviskt Regionprojekt. En utvärdering av Mittskandinaviskt Regionprojekt har genomförts, resultatet av utvärderingen ligger till grund för fortsättningen av projektet som heter Vaajma och betyder hjärta på sydsamiska. Projektet består av Strömsunds kommun, Krokoms kommun, Lierne kommun samt Röyrviks kommun. Projektet pågår fram till och med december 2014.

4 Kommunfullmäktige Information om patientnämnden Rune Berglund, ordförande för patientnämnden, och Agneta Ingvarsson, kanslichef från patientnämnden, informerade om nämndens verksamhet. Patientnämnden är en egen myndighet direkt underställd landstingsfullmäktige. Patientnämnder finns i alla landsting i Sverige. Ca ärenden registreras per år i hela landet. Deras verksamhet ska verka för en höjd säkerhet och kvalitet i sjukvården genom att de bl.a. redovisar tillbaka ärenden från patienterna till vårdgivarna.

5 Kommunfullmäktige Information av kommunrevisionen Jan Rönngren, ordförande i kommunrevisionen, informerar om följande rapporter som lämnats in till kommunen: - Revisionsrapport över läkemedelshantering inom kommunens särskilda boenden för äldre - Revisionsrapport över granskning av årsredovisning 2011

6 Kommunfullmäktige Dnr Svar på motion om rutiner för bygdeavgiftsmedel Jan-Olof Andersson, Moderaterna, har den 9 juni 2011 kommit in med en motion om rutiner för bygdeavgiftsmedel. Kommunfullmäktige har den 16 juni 2011, 87, beslutat att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens ordförande har upprättat förslag till motionssvar. Beredning Arbetsutskottet 60/2012 Kommunstyrelsen 78/2012 Yrkanden * Jan-Olof Andersson (m) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen med följande uppdrag: Kommunstyrelsen för en dialog med Länsstyrelsen i Jämtlands län om en eventuell handbok för bygdeavgiftsmedel samt ser över vilka möjligheter det finns att bilda en fond där företag kan låna pengar från bygdeavgiftsmedel. * Lars Andreasson (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bilaga Proposition Ordföranden ställer proposition på om ärendet skall återremitteras eller avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med följande uppdrag: Kommunstyrelsen för en dialog med Länsstyrelsen i Jämtlands län om en eventuell handbok för bygdeavgiftsmedel samt ser över vilka möjligheter det finns att bilda en fond där företag kan låna pengar från bygdeavgiftsmedel.

7 Kommunfullmäktige forts. Dnr Beslutsexpediering Utredningschefen

8

9 MOTIONSSVAR (2) Svar på motion om rutiner för bygdeavgiftsmedel Jan-Olof Andersson, Moderaterna, har i en motion den 9 juni 2011 föreslagit att riktlinjer ska utarbetas för hur ansökningar om bygdeavgiftsmedel ska beredas. Som grund för vidare utredning ställer Andersson tio frågor. Eftersom Länsstyrelsen Jämtlands län, efter förslag från kommunstyrelsen, är beslutande om hur tillgängliga medel ska fördelas i relation till inkomna ansökningar från Strömsunds kommun, har motionen skickats till länsstyrelsen för yttrande. Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet i bilaga. Här framkommer rent allmänt att regler som riksdag och regering uppställt är mycket allmänt hållna. Bidragen ska vara av allmänt intresse för bygdens näringsliv eller service och får inte ges till privata ändamål. Bidragen får inte skapa negativa effekter i konkurrenshänseende eller stå i strid med regler för statliga stödformer. Efter ansökan från bland annat Strömsunds kommun beslutade länsstyrelsen den 22 mars 1985 att 40 % av tillgängliga medel per år ska avsättas för näringslivsbefrämjande åtgärder. För övrigt framkommer att en kommun själv har rätt att sätta upp riktlinjer för hur bygdeavgiftsmedlen ska prioriteras. Kommunen kan dock inte geografiskt ange den bygd som berörs av ett regleringsföretag. Inomkommunal beredning Inför kommunstyrelsens beredning har ansökningarna per fond delgivits berörda lokala byföreningar som lämnar sina förslag till beslut. Kunskapen om de lokala förhållandena och behoven har varit ett värdefullt inslag i beredningen av bygdeavgiftsmedel. En svårighet i sammanhanget för såväl de lokala församlingarna som för kommunstyrelsen, är att summan av bidragsansökningarna vida överstiger tillgängliga bidragsbelopp.

10 MOTIONSSVAR (2) I övergripande mening får den inomkommunala beredningen, trots att den är komplex, anses vara väl fungerande med stark demokratisk förankring. Att utarbeta nya riktlinjer för beredning av bygdeavgiftsmedel kan bli en svår, värdeladdad och tidsödande uppgift med ett krävande förankringsarbete. Motionen avslås.

11

12

13 Kommunfullmäktige Dnr Svar på medborgarförslag om rökfri arbetstid Sjuksköterskor/distriktssköterskor i Strömsunds kommun har i ett medborgarförslag den 7 april 2011 föreslagit att kommunen ska satsa på att öka medborgarnas hälsa genom att skapa bättre arbetsmiljö för anställda och förtroendevalda. Ett av stegen är att skapa rökfria arbetsplatser och rökfria miljöer. Kommunfullmäktiges ordförande har överlämnat medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Förslag till svar på medborgarförslaget har upprättats av kommunstyrelsens ordförande. Beredning Arbetsutskottet 48/2012 Kommunstyrelsen 64/2012 Yrkanden * Hans Wessén (m) yrkar bifall till hela medborgarförslaget. * Gudrun Hansson (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Hans Wesséns yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Omröstning Omröstning begärs. Följande omröstningsproposition fastställs. Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Hans Wesséns yrkande röstar nej.

14 Kommunfullmäktige forts. Dnr Vid omröstningen avges 21 ja-röster och 13 nej-röster (se omröstningsbilaga). Kommunfullmäktige har därmed beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget besvaras i enlighet med bilaga. Strömsunds kommun stödjer ambitionen att skapa rökfria arbetsplatser och rökfria miljöer. Kommunen ska erbjuda alla sina medarbetare och förtroendevalda att delta i stödgrupp för att sluta röka och snusa. Det ska inte vara tillåtet att röka utanför entréer och friskluftsintag. Förslaget om att medarbetare samt förtroendevalda inte får röka under arbetstid avslås. Reservationer Jan-Olof Andersson (m), Hans Wessén (m), Jan-Olof Olofsson (m), Marian Stranne (m), Håkan Berglund (m), Göran Espmark (c), Ragnar Lif (c), Inga-Brith Nilsson (c) och Nils-Bengt Nilsson (c) reserverar sig mot beslutet till förmån för Wesséns yrkande. Beslutsexpediering Personal Sjuksköterskor/distriktssköterskor

15

16 SVAR PÅ MEDBORGAR- FÖRSLAG (2) Svar på medborgarförslag om rökfri arbetstid Bakgrund Sjuksköterskor/distriktssköterskor i Strömsunds kommun har i ett medborgarförslag den 7 april 2011 föreslagit att kommunen ska satsa på att öka medborgarnas hälsa genom att skapa bättre arbetsmiljö för anställda och förtroendevalda. Ett av stegen är att skapa rökfria arbetsplatser och rökfria miljöer. Förslaget innebär att: kommunen ska erbjuda alla sina medarbetare och förtroendevalda att delta i stödgrupp för att sluta röka och snusa medarbetare samt förtroendevalda inte får röka under arbetstid det inte ska vara tillåtet att röka utanför entréer och friskluftsintag Frågan har behandlats i Folkhälsorådet och Centrala samrådsgruppen. Folkhälsorådet instämmer i att ingen av våra medborgare i dag ska behöva utsättas för passiv rökning eller röklukt, vilket innebär att rådet stödjer ett beslut om införande av rökfria arbetsplatser och rökfria miljöer. Oavsett om medborgarna besöker kommunala inrättningar/verksamheter, arbetar/praktiserar eller får vård och omsorg av kommunen ska de inte behöva utsättas för rök. Ett beslut om införande av rökfri arbetstid bör dock föregås av ett gediget förankringsarbete för att få önskad effekt. Fackliga organisationer, politiska partier m.fl. bör beredas möjligheter att yttra sig över förslaget, förslagsvis via de olika samverkansgrupperna som finns centralt och lokalt ute i verksamheterna. Ett beslut utan förankring kan annars lätt bli ett slag i luften. För att nå syftet att medarbetare och förtroendevalda ska sluta röka och snusa är det framför allt viktigt att erbjuda olika former av stöd och uppmuntran. Företagshälsovården/hälso- och sjukvården kan vara viktiga aktörer t.ex. genom att erbjuda motiverande samtal och rökavvänjning. Arbetsgivaren kan t.ex. svara för kostnader för nikotinläkemedel under en avgränsad period, eller införa någon form av belöningssystem för arbetsplatser med rökfri personal. Utgångspunkten bör nog vara hellre morot än piska för att åstadkomma önskat resultat.

17 SVAR PÅ MEDBORGAR- FÖRSLAG (2) Tobaksbruket bland anställda i Strömsunds kommun Under åren 2008, 2009 och 2010 har hälso- och arbetsmiljöundersökningar gjorts på anställda vid samtliga avdelningar inom Strömsunds kommun. Den undersökta gruppen bestod av personer, 80 % kvinnor och 20 % män. De flesta, 80 %, uppgav sig vara ickerökare. Gruppen rökare bestod av 18 %. I gruppen ickerökare fanns 277 personer som uppgav sig vara fd rökare, dvs slutat för mer än sex månader sedan. Gruppen snusare bestod av 153 personer (15 %). Huruvida samma personer både röker och snusar framgår inte av statistiken. Trots att det såväl ekonomiskt som av hälsoskäl är lämpligt att sluta med rökning och bruk av tobak finns det anställda, förtroendevalda, elever och vårdtagare samt kommunmedborgare i övrigt som röker eller nyttjar tobak. Erfarenheter från en del kommuner är att: ett förbud bör omfatta en förankringsprocess och möjligheter till avvänjning förbud kräver också en möjlighet till kontroll och sanktion Det finns även diskussioner kring hur långt en arbetsgivare kan gå i sin ambition att ge personalen möjligheter till god hälsa t.ex. genom kostanvisningar eller rökning vid distansoberoende arbete. Beslut Strömsunds kommun stödjer ambitionen att skapa rökfria arbetsplatser och rökfria miljöer. Kommunen ska erbjuda alla sina medarbetare och förtroendevalda att delta i stödgrupp för att sluta röka och snusa. Det ska inte vara tillåtet att röka utanför entréer och friskluftsintag. Förslaget om att medarbetare samt förtroendevalda inte får röka under arbetstid avslås.

18 Kommunfullmäktige Dnr Årsredovisning och revisionsberättelse för Samordningsförbundet Strömsund avseende tiden 1 januari 30 juni 2011 Årsredovisning har upprättats för förbundet för den sista perioden av likvidationen. Revisorerna har i en revisionsberättelse inkommen den 2 februari 2012 tillstyrkt att förbundsstyrelsens slutredovisning godkänns och att förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för tiden 1 januari-30 juni Beredning Arbetsutskottet 62/2012 Kommunstyrelsen 79/2012 Kommunfullmäktiges beslut 1 Förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för tiden 1 januari-30 juni Årsredovisningen godkänns. Jäv På grund av jäv deltar inte Karin Stierna (c) i handläggningen av ärendet. Beslutsexpediering Samordningsförbundet Strömsund PwC

19 Kommunfullmäktige Dnr Verksamhetsberättelse 2011 för Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan Upphandlingskontoret har upprättat verksamhetsberättelse för år Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan har den 27 februari 2012, 1, beslutat att godkänna verksamhetsberättelsen och överlämna den till respektive kommunfullmäktige. Beredning Arbetsutskottet 63/2012 Kommunstyrelsen 80/2012 Kommunfullmäktiges beslut Verksamhetsberättelsen godkänns. Beslutsexpediering Östersunds kommun

20 Kommunfullmäktige Dnr Reviderad resultaträkning 2012 Ny skatteintäktsprognos visar på bättre utfall för Strömsunds kommun än budgeterat. Orsaken är främst bättre befolkningssiffror. Samtidigt visar prognosen från KPA (Kommunernas Pension AB) per den 31 december 2011 att räntekostnaden på pensionsskulden ökar mer än budgeterat. I dagsläget kan kommunen öka budgeten för skatte- och statsbidragsintäkter med 4 miljoner kronor, vilket innebär att fullmäktiges förfogande kan ökas med 4 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi har föreslagit att reviderad resultaträkning 2012 fastställs. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov ökas med 4 miljoner kronor. Beredning Arbetsutskottet 65/2012 Kommunstyrelsen 82/2012 Kommunfullmäktiges beslut 1 Reviderad resultaträkning 2012 fastställs. Bilaga 2 Kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov ökas med 4 miljoner kronor. Beslutsexpediering Ekonomi

21 Resultatbudget 2012 Reviderad (Belopp i kkr) 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter - Extraordinära kostnader - ÅRETS RESULTAT

22 Kommunfullmäktige Dnr Tilläggsanslag 2012 för framtids- och utvecklingsförvaltningen Skrivelse har kommit in den 5 mars 2012 från framtids- och utvecklingsförvaltningen. Fler elever i behov av särskilt stöd på gymnasiet Hjalmar Strömerskolan har under senare år fått en större andel elever på Introduktionsprogram, IM. En elev på IM saknar behörighet till gymnasieskolan men genomför en utbildning som syftar till behörighet till ett nationellt program, förberedelse för arbetsmarknaden eller fortsättning på annan utbildning. Introduktionsprogrammen ersätter de individuella programmen och ska på ett bättre sätt tillgodose obehöriga elevers olika behov. Det finns fem olika introduktionsprogram i GY 11 och Hjalmar Strömerskolan genomför fyra av dessa, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Undervisningen inom introduktionsprogrammen är resurskrävande då många elever har särskilda behov och fordrar individuella lösningar för att uppnå de avsedda målen. Man har även noterat att andelen behöriga elever i behov av särskilt stöd ökar. Det gäller alltså elever som går på andra program än IM och som i vissa fall behöver stödinsatser genom hela gymnasieskolan. Minskad lärartäthet och undervisningskostnad Samtidigt som andelen elever i behov av särskilt stöd ökat har besparingar medfört att lärartätheten och undervisningskostnaderna minskat, vilket redovisas i skrivelsen från framtids- och utvecklingsförvaltningen. Utvecklingsbehov För att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten bör den formativa bedömningen, som avser att stärka elevernas lärande, utvecklas på Hjalmar Strömerskolan. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Den formativa bedömningspro-

23 Kommunfullmäktige forts. Dnr cessen kräver fortbildningsinsatser och är tidskrävande att införa men det är angeläget att starta detta arbete då forskning har visat att den ökar elevernas lärande. Vuxenutbildningen Besparingar har under de senaste åren genomförts i vuxenutbildningen. Det har medfört att det nu inte är möjligt att tillgodose t.ex. de utbildningsönskemål som finns från elever som vill komplettera för att uppnå slutbetyg på gymnasial nivå. Det gäller både utbildningar inom yrkesoch kärnämnen. Forskning visar att ungdomar som saknar slutbetyg är överrepresenterade bland arbetslösa unga vuxna och detta ger vid handen att en utökning av antalet utbildningsplatser i de mest efterfrågade kurserna är önskvärd. Tilläggsanslag Mot bakgrund av ovanstående, och för att uppnå ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat, ansöker framtids- och utvecklingsförvaltningen om tilläggsanslag för ungdoms- och vuxenutbildningsverksamheten vid Hjalmar Strömerskolan, under 2012 enligt nedan: Utökade undervisningsresurser inom ungdomsutbildningen för att tillgodose det ökade behovet av särskilt stöd och öka måluppfyllelsen Undervisningsresurs motsvarande två tjänster :- à :- Fortbildning och utvecklingsarbete i formativ bedömning Kostnader för vikarier, resor och kurser m.m :- Utökade undervisningsresurser inom vuxenutbildningen Undervisningsresurs motsvarande halv tjänst :- à :- Totalt :-

24 Kommunfullmäktige forts. Dnr Beredning Arbetsutskottet 66/2012 Kommunstyrelsen 83/2012 Kommunfullmäktiges beslut 1 Framtids- och utvecklingsförvaltningen erhåller tilläggsanslag 2012 med kronor. 2 Medel anvisas ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Beslutsexpediering Framtids- och utvecklingsförvaltningen

25 Kommunfullmäktige Dnr Antagande av minoritetspolitiskt program - förvaltningsområdet för det samiska språket Strömsunds kommun ingår från och med den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för det samiska språket. Den nya lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna i arbetet med att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Den samiska samordnaren har upprättat förslag till program. Beredning Arbetsutskottet 83/2012 Kommunstyrelsen 93/2012 Kommunfullmäktiges beslut 1 Program antas enligt bilaga. 2 Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag till strategi utifrån programmet. Beslutsexpediering Kansli Samisk samordnare Förvaltningar/avdelningar

26 1 (8) MINORITETSPOLITISKT PROGRAM 1 Inledning Strömsunds kommun ingår från och med den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för det samiska språket. Den nya lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna i arbetet med att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Regeringens övergripande inriktning i minoritetspolitik är att: förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteterna rättigheter genom en ny lag säkerhetsställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken 1:1 Kommunens skyldigheter en sammanfattning För Strömsunds kommun innebär den minoritetspolitiska strategin insatser inom följande områden: Kommunen har skyldighet att informera samerna om deras rättigheter. Kommunen har skyldighet att främja samernas språk och kultur. Kommunen har särskilda skyldigheter att ordna äldre och barnomsorg som drivs helt eller delvis på minoritetsspråken om någon inom förvaltningsområdet önskar detta. Kommunen skall så långt det är möjligt ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande och samråda med representanter från minoriteten i sådana frågor. Samer skall kunna använda samiska språket i kontakter med Strömsunds kommun

27 2 (8) 1:2 Statsbidraget Strömsunds kommun får statsbidrag för merkostnader i samband med Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kommunen kan använda minoritetsmedlen till: kostnader för att stärka samernas inflytande i den kommunala förvaltningen i frågor som berör dem insatser som rör översättning, tolkning m.m. som krävs för kommunikation mellan myndigheter och enskilda kostnader som följer av lagstiftningen rörande insatser inom kommunens förskoleverksamhet och äldreomsorg under förutsättning att aktiviteter/verksamheter kan bedömas vara till nytta för berörda minoriteter kostnader för revitalisering av det samiska språket informationsinsatser Denna handlingsplan innehåller riktlinjer för arbetet att utveckla en grund för den samiska befolkningens ställning i Strömsunds kommun. Handlingsplanen skall vara ett verktyg i det dagliga arbetet med att skydda de lagliga rättigheterna och att stärka samernas ställning. 2 Bakgrund och syfte Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska och meänkieli. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja minoritetsspråken så de hålls levande. Samiska, finska och meänkieli omfattas genom sin historiskt sett starka geografiska tillhörighet av särskilda regionala åtgärder. Samerna har dessutom en särställning i egenskap av ursprungsbefolkning i Sverige. Riksdagen bekräftade samernas ställning som urfolk år :1 Sveriges internationella ansvar I december 1999 antog riksdagen förslagen i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (1999/99:143). Därefter ratificerade regeringen Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdel eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen).

28 3 (8) Syftet med minoritetsspråkskonventionen är kulturellt betingat och vill bidra till att bevara och utveckla Europas mångkulturella arv och flerspråkighet inom landsgränserna. Europarådet har i sin granskning av svensk minoritetspolitik pekat på behovet av förbättringar på en rad områden. Utifrån dessa erfarenheter presenterade regeringen i mars 2009 en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. I juni 2009 antog riksdagen propositionen. 2:2 Brister och möjligheter Av propositionen framgår att Sverige inte i tillräckligt hög grad har levt upp till sina folkrättsliga minoritetsåtaganden. I ett historiskt perspektiv har minoriteterna förtryckts och osynliggjorts. Regeringens slutsats är därför att det behövs ett medvetet arbete för att integrera ett minoritetsinriktat tankesätt i kommuners och myndigheters arbete med dessa grupper. Regeringen skriver vidare att utvecklingen av minoritetspolitiken är en fortlöpande process där insatserna för att stärka och skydda de nationella minoriteterna ska ingå som en naturlig del i samhällets åtaganden gentemot medborgarna. Innehållet i propositionen ligger till grund för Strömsund kommuns handlingsplan. 2:3 Förstärkt skydd Ett förstärkt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken har införts. Tidigare har det förstärkta minoritetsskyddet omfattat de norbottniska kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna. Sedan 2011 finns 19 förvaltningsområden för samiska, förutom de tidigare nämnda kommunerna, är dessa: Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Dorotea, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. 3 Strömsunds kommun/ Straejmien tjielte Strömsunds kommun, Straejmie tjielte, är belägen inom det samiska kärnområdet. Inom kommunen har det samiska inslaget en stark ställning genom bl.a. rennäringen, det samiska hantverket vätnoe och småskalig turistisk verksamhet. Samebyarna Voernese, Ohredahke och Raedtievaerie har sina åretruntmarker här. I tillägg till dem har Jingevaerie vinterbete inom kommunen och den ideella sameföreningen, Frostviken-Hotagens sameförening verkar här.

29 4 (8) 3:1 Språksituation i dag Samiska är ett finskt ugriskt språk som kan delas in i tre huvudspråk med sammanlagt nio varieteter. Huvudspråken är östsamiska som talas på Kolahalvön och nordöstra Finland, centralsamiska som talas i Finland, Norge och Sverige samt sydsamiska som talas i Norge och Sverige. På svensk sida talas traditionellt fem språkvarieteter: nord-, lule-, och pitesamiska som tillhör det centralsamiska språkområdet samt ume- och sydsamiska som räknas som det sydsamiska språkområdet. De geografiska gränserna mellan språken är emellertid inte så skarpa och jämförelsevis skiljer de sig språkmässigt åt som svenska, norska och danska. Störst skillnader mellan språken finns oftast mellan dem som också geografiskt finns belägna längst ifrån varandra. I förarbetena till lagen 1999:1175 om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar preciserades att med samiska avses de tre samiska språken nord-, lule- och sydsamiska. Vid tillämpningen av lagen ska myndigheterna ta hänsyn till vilket samiskt språk den enskilde använder. 3:2 Sydsamiskan i dag Strömsund ligger inom det sydsamiska området och där har den så kallade språkbytesprocessen gått mycket långt. Det sydsamiska språket talas av mycket få och anses vara hotat. En siffra som anges av antalet sydsamisktalande individer är personer. En förklaring till sydsamiskans utsatthet är majoritetsspråkets dominans och samhällsstatus. Det vanligaste scenariot i det sydsamiska området är att nuvarande föräldrageneration har tappat sitt språk, men att många äldre fortsatt pratar sydsamiska. Behovet av insatser för att revitalisera det sydsamiska språket bedöms vara akut. Efterfrågan när det gäller att använda samiska i kontakt med Strömsunds kommun har varit liten. Flera faktorer talar emellertid för att efterfrågan på lång sikt kan öka. Lagstiftningen ökar minoriteters rättigheter generellt samtidigt som aktiva revitaliseringsåtgärder vidtas, till exempel genom samiskt språkcentrum i Östersund. Exempel från Norge, där sex kommuner sedan 1995 ingått i förvaltningsområdet, visar också att flera i dag använder samiska samtidigt som fler begär att bli bemötta på samiska i offentliga sammanhang.

30 5 (8) 4 Inriktningsmål samiska förvaltningskommunen Kommunen är skyldig att leva upp till den minoritetspolitiska lagstiftningen. Samtidigt är det av stort värde för kommunen att främja och utveckla den samiska kulturen av det skälet att den utgör en tillgång som berikar Strömsunds kommun. Upplevelse och turismindustrin är ett område där den samiska närvaron kan vara en resurs med goda utvecklingsmöjligheter. 5 Lägesbeskrivning och åtgärder för varje verksamhetsområde För varje delområde under denna rubrik redovisas vad lagen föreskriver, målsättningen och åtgärder för det fortsatta arbetet inom respektive verksamhetsområde. 5:1 Inriktningsmål för samverkan samerna och kommunen Den som tillhör en minoritetsgrupp skall känna sig väl bemött och respekterad vid kontakter med kommunen. 5:2 Inriktningsmål rörande kartläggning Europarådet har i sin granskning av svensk minoritetspolitik påpekat att bristande statistik om Sveriges nationella minoriteter gör det svårare att följa upp Sveriges åtaganden i ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen. Svenska myndigheter registrerar inte av integritetsskäl befolkningen utifrån etnisk tillhörighet och därför finns ingen officiell statistik över hur många som identifierar sig som nationell minoritet eller var i landet de bor. Att införa en sådan registrering är heller inte aktuell men för att kunna implementera minoritetsspråkslagen behöver kommunen ha kunskap om minoritetssituationen i området. Därför är kartläggning för förvaltningskommunerna ett krav. Enligt förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299) ska varje kommun tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga behov som finns och åtgärder till stöd för språken. Kartläggningen ska ske i enlighet med personuppgiftslagen (SFS 1988:204). Lagen syftar till att skydda människors personliga integritet och att denna inte kränks när personuppgifter behandlas.

31 6 (8) 5:3 Inriktningsmål rörande information och synliggörande Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på ett lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt den nya lagen. Även i övrigt ska kommunen främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. 5:4 Inriktningsmål rörande rätten att tala samiska med myndigheter Enskilda har rätt att använda samiska vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i ärenden där den enskilde är part eller ställföreträdande part. Om den enskilde använder samiska i ett sådant ärende är myndigheten skyldig att ge ett muntligt svar på samma språk. Enskilda har rätt att få en skriftlig översättning av beslut och beslutmotivering på samiska. 5:5 Inriktningsmål rörande förskola och modersmålsträning Flerspråkighet skall ses som en styrka. Forskning visar att inlärning och behärskning av två eller flera språk skapar bättre förutsättningar att lära sig även andra språk. Grunden för barns språkutveckling och den senare språkkompetensen och identiteten läggs i förskoleålder. Barn och unga är därför en nyckelgrupp i arbetet med att trygga samiskans ställning. 5:6 Inriktningsmål rörande modersmålsundervisning Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har enligt grundskoleförordningen rätt till modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan. För samiska gäller att undervisning skall ske om det bara finns en enda elev och även om språket inte används som det dagliga umgängesspråket i hemmet. 5:7 Inriktningsmål rörande modersmålsundervisning gymnasieskolan Modersmålsundervisning skall erbjudas alla de nationella minoriteterna. I gymnasieskolan är reglerna och undantagen rörande modersmålundervisning i de nationella minoritetsspråken desamma som i grundskolan. För undervisning inom minoritetsspråken skall undervisning ske om det bara finns en enda elev. Inom gymnasieskolan krävs dock kunskaper i modersmålet för att eleven skall vara berättigad till undervisning.

32 7 (8) 5:8 Inriktningsmål rörande äldreomsorg De äldre är ofta de starkaste språkbärarna och bärare av kultur samt värnare av traditioner. Det är viktigt att de äldre som kan tala samiska kan fortsätta att använda sitt språk. Det är även viktigt av den anledningen att det språk som man senast har lärt sig kan försvinna med åldern, medan däremot kunskaperna i modersmålet består. De äldres välbefinnande påverkas också i hög grad av omgivningen. Om den vardagliga omgivningen inte förstår personen och dennes önskemål finns risk för isolering. Ett problem värt att uppmärksamma är att barnen/barnbarnen kan ha tappat färdigheten till sina föräldrar/far-/morföräldrars språk. Då blir kommunikationen inte sådan att den kan säkerhetsställa den äldres behov att yttra sig och bli förstådd till fullo. Enligt minoritetsspråklagen har samer i förvaltningskommunerna rätt till service och omvårdnad inom ramen för äldreomsorg helt eller delvis på samiska. Socialtjänstlagens kapitel 5, 6, har kompletterats så att den nu föreskriver att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om de äldre. Omfattningen av den äldreomsorg som erbjuds blir beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar språket, vilken typ av omsorg de önskar samt tillgång till språkkunnig personal. 5:9 Inriktningsmål rörande personalutveckling/utbildning Den 10 juni 2009 antog riksdagen regeringens proposition, Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. I den betonas mycket starkt kommunernas skyldighet när det gäller att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. En grundförutsättning för att detta skall kunna ske är att ansvariga tjänstemän är tillräckligt insatta i minoritetslagstiftningen och att det i övrig förvaltning finns kunskap om Sveriges urbefolkning. 6 Inriktningsmål rörande kultur och fritid Kulturverksamhet fungerar ofta som en väg till ny kunskap och främjar dialog, inflytande och skapande. Eftersom språket är en bärare av kulturen är det viktigt att på olika sätt främja samiska kulturyttringar. Språklagen (2009:600) anger att det allmänna har ett särskilt ansvar att främja de nationella minoritetsspråken och att de nationella minoriteter-

33 8 (8) na även i övrigt skall ha möjlighet att utveckla sin kultur i Sverige. Särskild vikt skall läggas vid barns kulturella identitet och språk. 7 Resurser Kommunen erhåller statsbidrag för merkostnader som kommunen har för att kunna följa gällande lagstiftning. För 2012 har kommunen erhållit kronor i statsbidrag. 8 Uppföljning och återrapportering När det gäller kommunens arbete som helhet har Sametinget regeringens uppdrag att följa upp kommunens tillämpning av lagen. En standardiserad modell skall användas för alla förvaltningar. 9 Referenser Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna 2008/09:158 SFS (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS (2009:600) Språklag SFS (2009:1219) Förordning om nationella minoriteter och minoritetsspråk Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Strasbourg, den 1 november Sverige ratificerade 1 juni 2000 och den 1 juni 2000 trädde konventionen i kraft för Sveriges del (prop 1998/99:143). Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk European Charter for Regional or Minority Languages. Strasbourg, 5.XI.1992

34 Kommunfullmäktige Dnr Revisionsberättelse 2011 Strömsunds kommun Av kommunen utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelsen och nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer i kommunens företag. Revisorerna har tillstyrkt att ledamöterna i kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden, barn-, kultur- och utbildningsnämnden, socialnämnden och närvårdsnämnden Frostviken beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Dessutom har revisorerna tillstyrkt att ledamöterna i den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan och i den gemensamma nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter beviljas ansvarsfrihet. Kommunfullmäktiges beslut Ledamöterna i styrelse och nämnder beviljas ansvarsfrihet för år I samband med revisionsberättelsens behandling görs följande anteckning i protokollet: De ledamöter i kommunfullmäktige, som även är ledamöter/ersättare i en styrelse eller nämnd som är föremål för revision, deltar inte i beslutet om ansvarsfrihet för denna styrelse/nämnd. Beslutsexpediering Nämnderna Ekonomi

35 Kommunfullmäktige Dnr Årsredovisning 2011 för Strömsunds kommun Kommunledningsförvaltningen/ekonomi har upprättat bokslut och årsredovisning för år Beredning Kommunstyrelsen 99/2012 Kommunfullmäktiges beslut Årsredovisningen godkänns. Efter yrkande av Jan-Olof Olofsson (m) godkänner kommunfullmäktige att Alliansen får lämna en protokollsanteckning i ärendet som bilaga till protokollet. Protokollsanteckning Protokollsanteckning lämnas av Jan-Olof Olofsson (m), Jan-Olof Andersson (m), Hans Wessén (m), Marian Stranne (m), Håkan Berglund (m), Ragnar Lif (c), Göran Espmark (c), Karin Stierna (c), Inga-Brith Nilsson (c) och Nils-Bengt Nilsson (c). Bilaga Beslutsexpediering Ekonomi

36

37 Kommunfullmäktige Dnr Avsägelse från Ingrid Bergander (s) av uppdraget som revisor i direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund Beredning Valutskottet 8/2012 Kommunfullmäktiges beslut Framställningen beviljas. Beslutsexpediering Ingrid Bergander Löner Direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund Kansli

38 Kommunfullmäktige Dnr Val av revisor i direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund för tiden intill den 31 december 2014 efter avgående Ingrid Bergander (s) Kommunens revisorer har föreslagit att Melker Kjellgren (v) utses till ny revisor. Beredning Valutskottet 9/2012 Kommunfullmäktiges beslut Melker Kjellgren (v), Strömsund, utses till ny revisor i direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund för tiden intill den 31 december Beslutsexpediering Melker Kjellgren Löner Direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund Kansli

39 Kommunfullmäktige Dnr Avsägelse från Anna Forsner Andersson (rd) av uppdraget som ordinarie ledamot i socialnämnden Beredning Valutskottet 10/2012 Kommunfullmäktiges beslut Framställningen beviljas. Beslutsexpediering Anna Forsner Andersson Löner Socialnämnden Kansli

40 Kommunfullmäktige Dnr Val av ordinarie ledamot i socialnämnden för tiden intill den 31 december 2014 efter avgående Anna Forsner Andersson (rd) Rättvis Demokrati nominerar Mona Bjurström (tidigare ersättare), Strömsund, som ny ledamot och Kennet Sjödin, Rossön, som ny ersättare. Beredning Valutskottet 11/2012 Kommunfullmäktiges beslut 1 Mona Bjurström (rd), Strömsund, utses som ny ledamot i socialnämnden för tiden intill den 31 december Kennet Sjödin (rd), Rossön, utses som ny ersättare i socialnämnden för tiden intill den 31 december Beslutsexpediering Mona Bjurström Kennet Sjödin Löner Socialnämnden Kansli

41 Kommunfullmäktige Dnr Motion om Ungdomspolitiskt program Kunskap om unga gör skillnad Anette Bergqvist och Malin Axelsson, Socialdemokraterna, har den 19 april 2012 kommit in med en motion om ungdomspolitiskt program kunskap om unga gör skillnad. Bilaga Kommunfullmäktiges beslut Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

42 Kommunfullmäktige Dnr Motion barnomsorg för alla Malin Axelsson och Lena Östensson, Socialdemokraterna har den 25 april kommit in med en motion om barnomsorg för alla. Bilaga Kommunfullmäktiges beslut Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.

43

44 Kommunfullmäktige Delgivningar Dnr a) Rapportering från socialnämnden 15/2012 enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL Dnr b) Mikael Säbom, politisk vilde, har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen Jämtlands län har utsett Åke Roos, Södra Öhn, som ny ledamot för Sverigedemokraterna fr.o.m. den 29 februari 2012 t.o.m. den 31 oktober Roos har tidigare varit ersättare, men ingen ny ersättare finns att tillgå. Dnr c) Verksamhetsberättelse 2011/2012 samt budget juni 2012 maj 2013 m.m. för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Dnr d) Kommunfullmäktiges ordförande har överlämnat följande medborgarförslag till kommunstyrelsen för beredning: * Förslag den 16 februari 2012 från Marie Martinsson, Strömsund, m.fl. om arbetskläder för personal inom förskola/fritidshem e) Anmälan att följande motioner är obesvarade: Motion den 6 september 2011 från Hans Wessén, Moderaterna, om organisation för tillväxtfrågor

45 Kommunfullmäktige forts. Motion inkommen den 11 november 2011 från Jan-Olof Andersson, Moderaterna, om bolagisering av kommunens avfalls-, vatten- och avloppsverksamhet, AVA Motion den 14 november 2011 från Karin Näsmark, Socialdemokraterna, om rätt kompetens för att möta kommande vårdbehov i kommunerna och landstinget Motion den 14 november 2011 från Susanne Hansson, Socialdemokraterna, om framtagande av handlingsplan för personer med funktionsnedsättning f) Anmälan att följande medborgarförslag är obesvarade: Förslag inkommet den 21 september 2011 från Per Berglund, Göran Hellbergh, Sven Högström, Malin Berglund och Anders Fabricius om köp eller byggande av vindkraftsanläggningar m.m. Förslag inkommet den 20 februari 2012 från Edvin Gunneriusson, Strömsund, om att få en person som sköter cafét på Strömbacka 1 g) Redovisning från kommunledningsförvaltningen över kvarstående medel i kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov: Budget :- Överskott 2011 för turism och :- camping, bokslutshantering Kvarstår :- Kommunfullmäktiges beslut Delgivningarna läggs till handlingarna.

46 Kommunfullmäktige OMRÖSTNINGSLISTA Nr Namn Ja Nej Avstår Ledamot 1 Malin Axelsson (s) X 2 Lennart Oscarsson (s) X 3 Gudrun Hansson (s) X 4 Lars Andreasson (s) X 5 Ardis Lindman (s) X 6 Thommy Johansson (s) 7 Susanne Hansson (s) X 8 Bengt Mickelsson (s) X 9 Majken Bergqvist (s) X 10 Ulf Sjölén (s) X 11 Lena Johansson (s) X 12 Björn Bloom (s) X 13 Anette Bergqvist (s) X 14 Daniel Åström (s) 15 Karin Näsmark (s) 16 Sture Danielsson (s) X 17 Inger Vigren (s) X 18 Jan-Olof Andersson (m) X 19 Hans Wessén (m) X 20 Lars-Eric Bergman (m) 21 Jan-Olof Olofsson (m) X 22 Marian Stranne (m) X 23 Karin Stierna (c) X 24 Göran Espmark (c) X 25 Ragnar Lif (c) X 26 Gunnar Geijer (c) 27 Inga-Brith Nilsson (c) X 28 Peter Frost (v) 29 Kerstin Sjöberg (v) X 30 Gert Norman (v) 31 Göran Edman (rd) X 32 Anna Forsner Andersson (rd) X 35 Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår

47 Kommunfullmäktige OMRÖSTNINGSLISTA Nr Namn Ja Nej Avstår 33 Tore Hansson (rd) 34 Åke Roos (sd) X 35 Peter Dahlstedt (sd) X Ersättare 1 Lena Östensson (s) X 2 Roger Sannemo (s) X 3 Erika Espwall (s) 4 Per-Ingvar Wennberg (s) X 5 Claes Lindblom (s) 6 Ingrid Nilsson (s) 7 Tobias Johansson (s) 8 Maritha Mähler (s) 9 Ivar Bergqvist (s) 10 Zara Andersson (m) 11 Håkan Berglund (m) X 12 Anders Andrée (m) 13 Nils-Bengt Nilsson (c) X 14 Carola Sjödin Johansson (c) 15 Gunnar Nord (c) 16 Ylva Glantz (v) 17 Aron Kjellgren (v) X 18 Tony Olofsson (rd) X 19 Mats Almer (rd) Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Protokollsjusterare Ordförande Majken Bergqvist Göran Espmark Sekreterare Inez Wiberg Lena Johansson

48 NÄRVAROLISTA Kommunfullmäktige Nr Namn Hemort Besl Ej tjg 1 Malin Axelsson (s) Sikås X 2 Lennart Oscarsson (s) Hammerdal X 3 Gudrun Hansson (s) Strömsund X 4 Lars Andreasson (s) Abborrholmberget X 5 Ardis Lindman (s) Björkvattnet X 6 Thommy Johansson (s) Raukasjö 7 Susanne Hansson (s) Strömsund X 8 Bengt Mickelsson (s) Tullingsås X 9 Majken Bergqvist (s) Strömsund X 10 Ulf Sjölén (s) Backe X 11 Lena Johansson (s) Lövberga X 12 Björn Bloom (s) Håxås X 13 Anette Bergqvist (s) Strömsund X 14 Daniel Åström (s) Strömsund 15 Karin Näsmark (s) Havsnäs 16 Sture Danielsson (s) Hammerdal X 17 Inger Vigren (s) Hammerdal X 18 Jan-Olof Andersson (m) Trångmon X 19 Hans Wessén (m) Strömsund X 20 Lars-Eric Bergman (m) Hoting 21 Jan-Olof Olofsson (m) Solberg X 22 Marian Stranne (m) Görvik X 23 Karin Stierna (c) Gåxsjö X 24 Göran Espmark (c) Äspnäs X 25 Ragnar Lif (c) Kyrktåsjö X Gunnar Geijer (c) Hammerdal 27 Inga-Brith Nilsson (c) Strömsund X 28 Peter Frost (v) Strömsund 29 Kerstin Sjöberg (v) Strömsund X 30 Gert Norman (v) Backe 31 Göran Edman (rd) Holmsund X 32 Anna Forsner Andersson (rd) Rossön X 33 Tore Hansson (rd) Backe 34 Åke Roos (sd) Södra Öhn X 35 Peter Dahlstedt (sd) Kycklingvattnet X

49 NÄRVAROLISTA Kommunfullmäktige Ersättare Nr Namn Hemort Besl Ej tjg 1 Lena Östensson (s) Rossön X 2 Roger Sannemo (s) Strömsund X 3 Erika Espwall (s) Hammerdal 4 Per-Ingvar Wennberg (s) Norråker X 5 Claes Lindblom (s) Strömsund 6 Ingrid Nilsson (s) Jormvattnet 7 Tobias Johansson (s) Fågelnäset 8 Maritha Mähler (s) Norredsta 9 Ivar Bergqvist (s) Strömsund 10 Zara Andersson (m) Hillsand 11 Håkan Berglund (m) Gäddede X 12 Anders Andrée (m) Strömsund 13 Nils-Bengt Nilsson (c) Backe X 14 Carola Sjödin Johansson (c) Backe 15 Gunnar Nord (c) Södra Öhn 16 Ylva Glantz (v) Strömsund 17 Aron Kjellgren (v) Strömsund X 18 Tony Olofsson ((rd) Strömsund X 19 Mats Almer (rd) Strömsund X Protokollsjusterare Ordförande... Majken Bergqvist... Göran Espmark Sekreterare... Inez Wiberg... Lena Johansson