SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen Blad 1 (41)

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad 1 (41) Plats och tid Bystugan, Ulriksfors, kl Beslutande Gudrun Hansson (s), ordförande Susanne Hansson (s) Lennart Oscarsson (s) Birgitta Guldbrandsson (s) Roger Kristofersson (s) Ingrid Nilsson (s) Jan-Olof Andersson (m) Hans Wessén (m) Karin Stierna (c) Ragnar Lif (c) Göran Edman (rd) Gudrun Andreasson (s), tjg ersättare Kjell Nygren (s), tjg ersättare Kerstin Sjöberg (v), tjg ersättare Katarina Bergström-Johansson (c), tjg ersättare Övriga Anders Andersson, kommunchef, närvarande Inez Wiberg, kommunsekreterare Utses att justera Katarina Bergström-Johansson Justeringens Kommunkansliet, Strömsund, plats och tid Sekreterare... Paragrafer Inez Wiberg Ordförande... Gudrun Hansson Organ Justerare... Katarina Bergström-Johansson Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Datum då anslag sätts upp Datum då anslag tas ned Förvaringsplats Kommunkansliet, Strömsund Underskrift... Inez Wiberg

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Godkännande av föredragningslista Initiativärende om återbetalning till Strömsunds kommun läggs till i föredragningslistan som första punkt. Punkt 24 om naturvårdsavtal för fastigheten Strömsund Vallen 4:2 utgår. Justering (sign)

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Initiativärende om återbetalning till Strömsunds kommun Gudrun Hansson (s) har den 18 juni inkommit med följande initiativärende: AFA Försäkring kommer att betala tillbaka totalt 11,7 miljarder kronor i premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna till arbetsgivare i kommuner och landsting, kyrkan samt Pacta-företag. Återbetalningen gäller premier för åren 2007 och Enligt beräkningar kommer ca 15 miljoner att återbetalas till Strömsunds kommun. Medlen kommer att utbetalas i november. Vi socialdemokrater vill avsätta till barn och utbildningsförvaltningen, i första hand, 5 miljoner till kompetensutveckling för pedagoger, läromedel samt IT- verktyg som läsplattor och/ eller dator. Yrkanden * Jan-Olof Andersson (m) yrkar på att man avvaktar med ärendet till kommunstyrelsen i augusti. * Gudrun Hansson (s) yrkar på bifall till initiativärendet. Proposition Ordföranden ställer proposition på eget yrkande och Jan-Olof Anderssons yrkande och finner bifall till eget förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Initiativärendet bifalles. Reservationer Jan-Olof Andersson (m), Hans Wessén (m), Karin Stierna (c), Ragnar Lif (c) och Katarina Bergström-Johansson (c) reserverar sig mot beslutet till förmån för Jan-Olof Anderssons yrkande. Justering (sign)

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Information om översiktsplanearbetet Susanne Hansson (s) och Jan-Olof Andersson (m) informerar om arbetet med översiktsplanen. Justering (sign)

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Information om framtagande av policy IT infrastrukturplan Kommunchefen informerar om arbetet med att ta fram policy och IT infrastrukturplan. Justering (sign)

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Information om platser för asylsökande Kommunchefen informerar om att migrationsverket saknar platser för asylsökande och att kommunen har gått igenom bostadssituationen i kommunen för att se om möjlighet finns att ta emot asylsökande. Justering (sign)

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Initiativärende gällande prövning av tillstånd till färdtjänst Hans Wessén (m) har den 4 juni 2012 kommit in med ett initiativärende om prövning av tillstånd till färdtjänst. Bilaga Kommunstyrelsens beslut Initiativärendet hänvisas till utredningschefen som fått i uppdrag att hantera ärenden om färdtjänst. Beslutsexpediering Utredningschefen Justering (sign)

8

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Försäljning av del av fastigheten Strömsund Åsen 2:78 Yttrande har inkommit från teknik- och serviceförvaltningen den 7 juni Linda och Ulrik Hillheim har den 26 april 2012 inkommit med en förfrågan om att få förvärva del av fastigheten Åsen 2:78. De avser att använda marken för att utöka sin egen tomt, Åsen 2:82. Förfrågan avser två tomtområden som på bifogad karta benämns 1 och 2. Markområde 1 är en grönyta på ca 400 kvm som är sammanbunden med vägområde samt mark för lekplats. Marken är i detaljplan avsedd för friliggande bostäder. Markområde 2 är jordbruksmark på ca kvm och är i detaljplan avsedd för parkmark. Den slås av jordbrukare tillsammans med ett annat närliggande markområde som ägs av kommunen. Över fastighetens nedre del går även en skoterled. Taxeringsvärde uppgår till 0 kr och det bokförda värdet till 0 kr. Teknik och serviceförvaltningen föreslår att fastigheten Åsen 2:78 littra 1 säljs till Linda och Ulrik Hillheim enligt fastställd prislista 4 kr/kvm vilket blir kr. Köparen svarar för lagfarts- och förrättningskostnad. Vad avser littra 2 föreslår teknik- och serviceförvaltningen att en del av marken arrenderas ut. Kommunstyrelsens beslut 1 Teknik- och serviceförvaltningen får i uppdrag att sälja Strömsund Åsen 2:78 Littra 1 till Linda och Ulrik Hillheim för kr. Köparen svarar för lagfarts- och förrättningskostnad. 2 Vad avser littra 2 får teknik- och serviceförvaltningen i uppdrag att arrendera ut en del av marken samt upprätta arrendeavtal. Jäv På grund av jäv deltar inte Karin Stierna (c) i handläggningen av ärendet. Beslutsexpediering Linda och Ulrik Hillheim Teknik- och serviceförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

10

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Försäljning av del av fastigheten Strömsund Åsen 8:3 Yttrande har inkommit från teknik- och serviceförvaltningen den 7 juni Norrlands Trähus AB har den 30 april 2012 inkommit med en förfrågan om att få förvärva del av fastigheten Åsen 8:3. Företaget avser att använda marken för uppställning och förvaring av huselement. Marken arrenderas i dag av en jordbrukare för bete. Dialog har förts tillsammans med intressent samt arrendator och förslaget är att mark motsvarande ca kvm, enligt karta, styckas av och säljs. Fastigheten är i detaljplan avsedd för industriändamål och har ett taxeringsvärde uppgående till kronor (avser hela industrifastigheten). Det bokförda värdet uppgår till 0 kronor. Teknik- och serviceförvaltningen föreslår att del av fastigheten Strömsund Åsen 8:3, enligt karta, säljs till Norrlands Trähus till ett pris av kr. Köparen ansvarar för erforderliga förrättningskostnader och lagfartskostnaden. Kommunstyrelsens beslut 1 Teknik- och serviceförvaltningen får i uppdrag att sälja del av fastigheten Strömsund Åsen 8:3, enligt karta, till Norrlands Trähus till ett pris av kr. 2 Köparen ansvarar för erforderliga förrättningskostnader och lagfartskostnaden. Jäv På grund av jäv deltar inte Karin Stierna (c) i handläggningen av ärendet. Beslutsexpediering Norrlands Trähus Teknik- och serviceförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Ett fjärde år på Teknikprogrammet Under kan elever som går i trean på teknikprogrammet söka till en ettårig gymnasieingenjörsutbildning. Utbildningen finns på 20 orter i landet och är en försöksverksamhet på Teknikprogrammet. Det fjärde året på Teknikprogrammet, T4, vänder sig till elever som vill gå ett år till på gymnasiet för att få en yrkesutbildning som ger mycket stora möjligheter att få ett jobb direkt. T4 ger också praktiska kunskaper som gör det lättare att klara en civilingenjörsutbildning. Det fjärde året är till för dem som våren innan kursstart går ut från ett fullständigt teknikprogram på gymnasiet. Eleven ska ha lägst betyget godkänt i minst gymnasiepoäng för att vara behörig. I de godkända betygen ska matematik C, fysik A, kemi A, engelska B och svenska B, eller svenska som andraspråk B, teknik människa samhälle, teknikutveckling och företagande ingå. Utbildningen har kommit till på initiativ av näringslivet i Sverige och intresse från deras sida är stort. Utbildningen varvar arbete i skolan och arbetsplatsförlagt lärande. Målet är att eleverna som går fjärde året ska få en gymnasieingenjörsexamen. Utbildningen har tre profiler, utformade i samråd med näringslivet: Innovation och produktion Informationsteknik Samhällsbyggande En elev som går tredje året på Teknikprogrammet i Strömsund har sökt ett fjärde tekniskt år på Skanskagymnasiet AB i Växsjö. Kostnaden för utbildningen är kronor ( kronor). Skanskagymnasiet AB begär nu yttrande från Strömsunds kommun angående utbildningskostnaden för eleven. Justering (sign)

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen forts. Dnr Om Strömsunds kommun lämnar beslut om att stå för utbildningskostnaderna och därmed också kostnaderna för inackorderingstillägg prövar Skanskagymnasiet AB om eleven uppfyller behörighetskraven. Beredning Arbetsutskottet 140/2012 Kommunstyrelsens beslut Under försöksperioden ställer sig kommunstyrelsen positiv till att elever på teknikgymnasiet går ett fjärde år då behovet är stort på arbetsmarknaden. Beslutsexpediering Framtids- och utvecklingsförvaltningen Skanskagymnasiet AB Justering (sign)

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Svar på motion gällande organisation för tillväxtfrågor I dag hanteras tillväxtfrågorna på olika ställen i kommunen: Framtidsoch utvecklingsförvaltningen, Strömsund Turism och Strömsunds Utvecklingsbolag AB. Hans Wessén, Moderaterna, har i en motion den 6 september 2011 föreslagit att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att utreda om det går att samordna Strömsunds Utvecklingsbolag AB, Strömsund Turism och delar av framtids- och utvecklingsförvaltningens verksamhet till ett gemensamt näringslivskontor. Kommunfullmäktige har den 21 september 2011, 117, beslutat att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens ordförande lämnar förslag till svar på motionen. Beredning Arbetsutskottet 141/2012 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles i enlighet med upprättat förslag. Bilaga Justering (sign)

15

16 FÖRSLAG TILL MOTIONSSVAR Svar motion Organisation för tillväxtfrågor Hans Wessén, (m) har i en motion föreslagit att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att utreda om det går att samordna Suab, Strömsunds Turism och delar av FUF:s verksamhet till ett gemensamt näringslivskontor. Syftet med en samlad organisation skulle vara att få en samlad och strukturerad näringslivs och tillväxtorganisation. Resultatet av Svenskt näringslivs ranking Lokalt företagsklimat som presenteras den 23 april 2012 var att kommunen ökat 59 steg. Inom service till företag, tillämpning av lagar och regler och tjänstemäns attityder har det skett stora förbättringar medan vi ligger mycket lågt i rankingen av infrastruktur. Man bör även beakta den övriga kommunala organisationens betydelse för företagsklimatet. De tre organisationerna FUF, SUAB och Turismen har redan idag ett nära samarbete. Det är dock så att delar av FUF och turismen också har verksamhet som har koppling till SUABs verksamhet. Motionen bifalles.

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Svar på motion om bolagisering av kommunens avfalls-, vatten- och avloppsverksamhet (AVA) Jan-Olof Andersson, Moderaterna, har den 11 november 2011 kommit in med en motion om bolagisering av kommunens avfalls-, vatten- och avloppsverksamhet (AVA). Idag ingår AVA-verksamheten som en enhet i förvaltningen för teknik och service och är uppbyggd som en beställar-/utförarorganisation. Motionären vill bland annat att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda för- och nackdelar med en bolagisering av AVA-verksamheten och komma med förslag på hur kommunen går vidare i denna fråga. Kommunfullmäktige har den 16 november 2011, 143, beslutat att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens ordförande lämnar förslag till svar på motionen. Beredning Arbetsutskottet 142/2012 Yrkanden * Jan-Olof Andersson (m) yrkar på bifall till motionen. * Gudrun Hansson (s) yrkar på avslag till motionen i enlighet med arbetsutskottets förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Jan-Olof Anderssons yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås i enlighet med upprättat förslag. Bilaga Justering (sign)

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen forts. Dnr Reservationer Jan-Olof Andersson (m), Hans Wessén (m), Karin Stierna (c), Ragnar Lif (c) och Katarina Bergström-Johansson (c) reserverar sig mot beslutet till förmån för Jan-Olof Anderssons yrkande. Justering (sign)

19

20

21 FÖRSLAG TILL MOTIONSSVAR Svar motion bolagisering AVA Jan-Olof Andersson, (m) föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda för- och nackdelar med en bolagisering av AVA-verksamheten och komma med förslag på hur vi går vidare. VA verksamheten i Strömsunds kommun är väl beskriven genom den utredning SWECO genomfört och som presenterades Den utredningen föranledde ingen förändring av organisationen under förra mandatperioden. En ytterligare utredning skulle inte tillföra något nytt i ärendet. Om syftet med bolagisering är att skapa större investeringsutrymme för AVA-verksamheten så finns ändå inte mer pengar i ett koncernperspektiv. Samma invånare ska betala investeringarna oavsett var de görs. Investeringar i VA-bolag leder till lån vilket får till följd att kommunens borgensåtaganden ökar. Motionen avslås

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Svar på motion om rätt kompetens för att möta kommande vårdbehov i kommunerna och landstinget Karin Näsmark, Socialdemokraterna, har i en motion den 14 november 2011 föreslagit att Strömsunds kommun ska ställa sig bakom att man tillsammans med övriga kommuner och landstinget utformar en optimal vårdorganisation för länets behov 2030 och en strategi för kompetensförsörjning. Dessutom föreslås att socialnämndens ordförande ska föra förslaget vidare till sociala vård- och omsorgsgruppen i länet. Kommunfullmäktige har den 16 november 2011, 144, beslutat att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens ordförande lämnar förslag till svar på motionen. Beredning Arbetsutskottet 143/2012 Yrkanden * Göran Edman (rd) yrkar på avslag till motionen. * Gudrun Hansson (s) yrkar på bifall till motionen i enlighet med arbetsutskottets förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Göran Edmans yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles i enlighet med upprättat förslag. Bilaga Reservation Göran Edman (rd) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justering (sign)

23

24

25 FÖRSLAG TILL MOTIONSSVAR Svar motion om rätt kompetens Karin Näsmark, (s) har lämnat en motion om rätt kompetens för att möta kommande vårdbehov i kommunerna och landstinget. Sammanhang Motionären beskriver de utmaningar den framtida demografin medför för vårt län kring kompetensförsörjning och vård och omsorgsbehov. Vidare påpekas de möjligheter som kan finnas med samarbete över huvudmannagränserna dvs mellan kommun och landsting. Motionären föreslår avslutningsvis enligt nedan Arbetet ska ske gemensamt med representanter för kommunerna och landstinget. Uppgiften är att forma en optimal vårdorgansiation för länets behov 2030 samt att utarbeta en strategi för att bemanna organisationern med rätt personalkompetens. Representanter för arbetstagarorganisationerna bör bjudas in att delta i arbetet. Strömsunds kommun ställer sig bakom förslaget att tillsammans med övriga kommuner och landstinget utforma en optimal vårdorgansiation för länets behov 2030 och en strategi för kompetensförsörjning. Att socialnämndens ordförande för förslaget vidare till Sociala Vård och Omsorgsgruppen i länet. Förslaget ligger i linje med det arbete som redan pågår med t.ex. gemensam nämnd i Frostviken och Vård- omsorgscollege. Motionen bifalles

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Svar på motion om framtagande av handlingsplan för personer med funktionsnedsättning Susanne Hansson, Socialdemokraterna, har i en motion den 14 november 2011 föreslagit att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en lokal handlingsplan för personer med funktionsnedsättning. Kommunfullmäktige har den 16 november 2011, 145, beslutat att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens ordförande lämnar förslag till svar på motionen. Beredning Arbetsutskottet 144/2012 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles i enlighet med upprättat förslag. Bilaga Justering (sign)

27

28 FÖRSLAG TILL MOTIONSSVAR Svar motion av handlingsplan för personer med funktionsnedsättning Susanne Hansson, (s) har lämnat en motion om framtagande av handlingsplan för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har våren 2011 tagit fram en strategi för funktionshinderpolitiken för åren Länets folkhälsopolicy är ett politiskt dokument som alla kommuner i länet och landstinget har ställt sig bakom. Policyn utgör en grund för lokala handlingsplaner som varje huvudman ansvarar för utifrån lokala förutsättningar. Jämtlands läns folkhälsoarbete ska utgå från att samhället ska vara inkluderande det vill säga att samhället ska skapas för alla oavsett genus, ålder, nationalitet, religion, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning och socioekonomisk situation. I november 2011 fastställdes ett reviderat folkhälsoprogram i Strömsunds kommun. Folkhälsoprogrammet omfattar alla, även personer med funktionsnedsättningar. Det bör dock tas fram en separat handlingsplan för personer med funktionsnedsättningar med utgångspunkt i ovanstående prioriterade områden samt utifrån den nationella strategin som ett komplement till folkhälsoprogrammet. Detta eftersom den nationella strategin även omfattar några andra områden. Motionen bifalles.

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Översyn av styrande dokument I kommunens författningssamling används mer än 25 olika benämningar på styrande dokument. Benämningarna används heller inte konsekvent. Ett antal av dokumenten är inaktuella. Strömsunds kommun har fått medel via Sveriges Kommuner och Landsting för att under 2012 och 2013 driva på arbetet med att utveckla och jämställdhetsintegrera kommunens ledningssystem. Ett av de första stegen i utvecklingsarbetet är att definiera enhetliga benämningar på styrande dokument och hur de ska hanteras. Processledaren för utvecklingsarbetet har upprättat ett förslag till riktlinjer för hur styrande dokument ska benämnas, fastställas och göras tillgängliga. Nu behövs en politisk förankring inför fortsatt arbete. Beredning Arbetsutskottet 145/2012 Kommunstyrelsens beslut 1 Upprättat förslag till riktlinjer för benämning, fastställande och publicering av styrande dokument godkänns. 2 Processledaren får i uppdrag att ändra benämning på redan fastställda dokument i författningssamlingen i enlighet med godkända riktlinjer. 3 Processledaren får i uppdrag att initiera arbetet med jämställdhetsintegrering och uppdatering av inaktuella styrdokument i författningssamlingen. 4 Det färdiga resultatet av uppdateringar av dokument fastställs av kommunfullmäktige Beslutsexpediering Gunilla Mellgren Justering (sign)

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Minoritetspolitisk strategi för Strömsunds kommun, effektmål samiskt förvaltningsområde Strömsunds kommun ingår från och med den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för det samiska språket. Den nya lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna i arbetet med att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2012, 40, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till strategi utifrån programmet. Förslag på effektmål utifrån antaget program har upprättats av den samiska samordnaren. Beredning Arbetsutskottet 146/2012, enligt följande: Samiska samordnaren får i uppdrag att komplettera/förtydliga förslaget till effektmål. Samiska samordnaren har inkommit med förslag till kompletteringar och förtydligande. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner den minoritetspolitiska strategin. Bilaga Beslutsexpediering Christina Åhrén Justering (sign)

31 Titel: Minoritetspolitisk strategi 1 (16) Id nr: 0:31 Typ: Strategi Giltighetstid: Version: 1.0 Fastställd: KS , 174 Uppdateras: Minoritetspolitisk strategi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund och syfte 3. Strömsunds kommun/straejmien tjielte 4. Inriktningsmål samiska förvaltningskommunen 5. Lägesbeskrivning och åtgärder för varje verksamhetsområde 6. Inriktningsmål rörande kultur och fritid 7. Resurser 8. Uppföljning och återrapportering 9. Referenser 1. Inledning Strömsunds kommun ingår från och med den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för det samiska språket. Den nya lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna i arbetet med att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Regeringens övergripande inriktning i minoritetspolitik är att förtydliga den rättsliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteterna rättigheter genom en ny lag säkerhetsställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. 1:1 Kommunens skyldigheter en sammanfattning För Strömsunds kommun innebär den minoritetspolitiska strategin insatser inom följande områden: Kommunen har skyldighet att informera samerna om deras rättigheter Kommunen har skyldighet att främja samernas språk och kultur

32 Titel: Minoritetspolitisk strategi 2 (16) Id nr: 0:31 Kommunen har särskilda skyldigheter att ordna äldre och barnomsorg som drivs helt eller delvis på minoritetsspråken om någon inom förvaltningsområdet önskar detta Kommunen skall så långt det är möjligt ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande och samråda med representanter från minoriteten i sådana frågor Samer skall kunna använda samiska språket i kontakter med Strömsunds kommun 1:2 Statsbidraget Strömsunds kommun får statsbidrag för merkostnader i samband med Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kommunen kan använda minoritetsmedlen till: kostnader för att stärka samernas inflytande i den kommunala förvaltningen i frågor som berör dem insatser som rör översättning, tolkning m.m. som krävs för kommunikation mellan myndigheter och enskilda kostnader som följer av lagstiftningen rörande insatser inom kommunens förskoleverksamhet, äldreomsorg under förutsättning att aktiviteter/verksamheter kan bedömas vara till nytta för berörda minoriteter kostnader för revitalisering av det samiska språket informationsinsatser Denna handlingsplan innehåller riktlinjer för arbetet att utveckla en grund för den samiska befolkningens ställning i Strömsunds kommun. Handlingsplanen skall vara ett verktyg i det dagliga arbetet med att skydda de lagliga rättigheterna och att stärka samernas ställning. 2. Bakgrund och syfte Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska och meänkieli. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja minoritetsspråken så de hålls levande. Samiska, finska och meänkieli omfattas genom sin historiskt sett starka geografiska tillhörighet av särskilda regionala åtgärder. Samerna har dessutom en särställning i egenskap av ursprungsbefolkning i Sverige. Riksdagen bekräftade samernas ställning som urfolk år 1977.

33 Titel: Minoritetspolitisk strategi 3 (16) Id nr: 0:31 2:1 Sveriges internationella ansvar I december 1999 antog riksdagen förslagen i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (1999/99:143). Därefter ratificerade regeringen Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdel eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Syftet med minoritetsspråkskonventionen är kulturellt betingat och vill bidra till att bevara och utveckla Europas mångkulturella arv och flerspråkighet inom landsgränserna. Europarådet har i sin granskning av svensk minoritetspolitik pekat på behovet av förbättringar på en rad områden. Utifrån dessa erfarenheter presenterade regeringen i mars 2009 en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. I juni 2009 antog riksdagen propositionen. 2:2 Brister och möjligheter Av propositionen framgår att Sverige inte i tillräckligt hög grad har levt upp till sina folkrättsliga minoritetsåtaganden. I ett historiskt perspektiv har minoriteterna förtryckts och osynliggjorts. Regeringens slutsats är därför att det behövs ett medvetet arbete för att integrera ett minoritetsinriktat tankesätt i kommuners och myndigheters arbete med dessa grupper. Regeringen skriver vidare att utvecklingen av minoritetspolitiken är en fortlöpande process där insatserna för att stärka och skydda de nationella minoriteterna ska ingå som en naturlig del i samhällets åtaganden gentemot medborgarna. Innehållet i propositionen ligger till grund för Strömsunds kommuns handlingsplan. 2:3 Förstärkt skydd Ett förstärkt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken har införts. Tidigare har det förstärkta minoritetsskyddet omfattat de norrbottniska kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna. Sedan 2011 finns 19 förvaltningsområden för samiska, förutom de tidigare nämnda kommunerna, är dessa: Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Dorotea, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. 3. Strömsunds kommun/ Straejmien tjielte Strömsunds kommun, Straejmie tjielte, är belägen inom det samiska kärnområdet. Inom kommunen har det samiska inslaget en stark ställ-

34 Titel: Minoritetspolitisk strategi 4 (16) Id nr: 0:31 ning genom bl.a. rennäringen, det samiska hantverket vätnoe och småskalig turistisk verksamhet. Samebyarna Voernese, Ohredahke och Raedtievaerie har sina åretruntmarker här. I tillägg till dem har Jingevaerie vinterbete inom kommunen och den ideella sameföreningen, Frostviken-Hotagens sameförening verkar här. 3:1 Språksituation i dag Samiska är ett finsktugriskt språk som kan delas in i tre huvudspråk med sammanlagt nio varieteter. Huvudspråken är östsamiska som talas på Kolahalvön och nordöstra Finland, centralsamiska som talas i Finland, Norge och Sverige samt sydsamiska som talas i Norge och Sverige. På svensk sida talas traditionellt fem språkvarieteter: nord-, lule- och pitesamiska som tillhör det centralsamiska språkområdet samt umeoch sydsamiska som räknas som det sydsamiska språkområdet. De geografiska gränserna mellan språken är emellertid inte så skarpa och jämförelsevis skiljer de sig språkmässigt åt som svenska, norska och danska. Störst skillnader mellan språken finns oftast mellan dem som också geografiskt finns belägna längst ifrån varandra. I förarbetena till lagen 1999:1175 om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar preciserades att med samiska avses de tre samiska språken nord-, lule- och sydsamiska. Vid tillämpningen av lagen ska myndigheterna ta hänsyn till vilket samiskt språk den enskilde använder. 3:2 Sydsamiskan i dag Strömsund ligger inom det sydsamiska området och där har den så kallade språkbytesprocessen gått mycket långt. Det sydsamiska språket talas av mycket få och anses vara hotat. En siffra som anges av antalet sydsamisktalande individer är personer. En förklaring till sydsamiskans utsatthet är majoritetsspråkets dominans och samhällsstatus. Det vanligaste scenariot i det sydsamiska området är att nuvarande föräldrageneration har tappat sitt språk, men att många äldre fortsatt pratar sydsamiska. Behovet av insatser för att revitalisera det sydsamiska språket bedöms vara akut. Efterfrågan när det gäller att använda samiska i kontakt med Strömsunds kommun har varit liten. Flera faktorer talar emellertid för att efterfrågan på lång sikt kan öka. Lagstiftningen ökar minoriteters rättig-

35 Titel: Minoritetspolitisk strategi 5 (16) Id nr: 0:31 heter generellt samtidigt som aktiva revitaliseringsåtgärder vidtas, till exempel genom samiskt språkcentrum i Östersund. Exempel från Norge, där sex kommuner sedan 1995 ingått i förvaltningsområdet, visar också att flera i dag använder samiska samtidigt som fler begär att bli bemötta på samiska i offentliga sammanhang. 4. Inriktningsmål samiska förvaltningskommunen Kommunen är skyldig att leva upp till den minoritetspolitiska lagstiftningen. Samtidigt är det av stort värde för kommunen att främja och utveckla den samiska kulturen av det skälet att den utgör en tillgång som berikar Strömsunds kommun. Upplevelse och turismindustrin är ett område där den samiska närvaron kan vara en resurs med goda utvecklingsmöjligheter. 5. Lägesbeskrivning och åtgärder för varje verksamhetsområde För varje delområde under denna rubrik redovisas vad lagen föreskriver, målsättningen och åtgärder för det fortsatta arbetet inom respektive verksamhetsområde. 5:1 Inriktningsmål för samverkan samerna och kommunen Den som tillhör en minoritetsgrupp skall känna sig väl bemött och respekterad vid kontakter med kommunen. 5:1:2 Effektmål för samverkan samerna och kommunen Förvaltningskommunen skall genom strukturerade och regelbundna samrådsformer ge de nationella minoriteternas kvinnor och män möjlighet till inflytande i frågor som berör dem, och så långt som det är möjligt samråda med representanter för minoritetens kvinnor och män i sådana frågor. 5:1:3 Övergripande riktlinjer för samverkan samerna och kommunen Åtgärder Ta kontakt med minoritetsföreningarna på orten Lägesbeskrivning Skapa strukturerade och regelbundna samrådsformer Samrådsformerna skall hålla en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män.

36 Titel: Minoritetspolitisk strategi 6 (16) Id nr: 0:31 Ge minoriteternas kvinnor och män reellt inflytande i frågor som berör dem Bilda en arbetsgrupp med representanter för förvaltningarna Ha öppna samråd med dem som inte är föreningsaktiva Ge samråden politisk förankring 5:2 Inriktningsmål rörande kartläggning Europarådet har i sin granskning av svensk minoritetspolitik påpekat att bristande statistik om Sveriges nationella minoriteter gör det svårare att följa upp Sveriges åtaganden i ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen. Svenska myndigheter registrerar inte av integritetsskäl befolkningen utifrån etnisk tillhörighet och därför finns ingen officiell statistik över hur många som identifierar sig som nationell minoritet eller var i landet de bor. Att införa en sådan registrering är heller inte aktuell men för att kunna implementera minoritetsspråkslagen behöver kommunen ha kunskap om minoritetssituationen i området. Därför är kartläggning för förvaltningskommunerna ett krav. Enligt förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299) ska varje kommun tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga behov som finns och åtgärder till stöd för språken. Kartläggningen ska ske i enlighet med personuppgiftslagen (SFS 1988:204). Lagen syftar till att skydda människors personliga integritet och att denna inte kränks när personuppgifter behandlas. 5:2:1 Effektmål rörande kartläggning Kommunen ska kartlägga minoritetens antal, kön, ålder, behov och anställdas språkkunskaper.

37 Titel: Minoritetspolitisk strategi 7 (16) Id nr: 0:31 5:2:2 Övergripande riktlinjer rörande kartläggning Åtgärder Tillsammans med de nationella minoriteternas kvinnor och män genomförs en kartläggning av vilka minoriteter som finns i kommunen. Lägesbeskrivning Vilka behov och önskemål minoriteternas kvinnor och män har klargörs Hur många kvinnor och män minoriteterna består av kartläggs Ålder bland minoritetens kvinnor och män kartläggs Det kartläggs vilka språkkunskaper som kommunens anställda har. 5:3 Inriktningsmål rörande information och synliggörande Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på ett lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt den nya lagen. Även i övrigt ska kommunen främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. 5:3:1 Effektmål rörande information och synliggörande Samiska kvinnor och mäns kultur och språk skall vara närvarande och synliggjort inom kommunen. Barns kultur skall särskilt främjas. 5:3:2 Övergripande riktlinjer rörande information och synliggörande Åtgärder Utforma en aktivitetsplan för att informera och synliggöra det samiska folkets kvinnor och män och för att ge relevant information på samiska. Lägesbeskrivning Information sker på samiska (webb, informationsmaterial, böcker, skyltning)

38 Titel: Minoritetspolitisk strategi 8 (16) Id nr: 0:31 Informationen skall röra kvinnor, män, pojkar och flickor i lika hög grad. Kulturellt synliggörande skall främst främja flickor och pojkar. En översyn av informationen görs årligen. Där skall framgå könsfördelning och åldersfördelning. Intern information inom kommunförvaltningen och den politiska organisationen om samernas rättigheter. Intern och extern information om kommunens fortlöpande arbete med minoritetspolitiken. Samordna samarbetet med andra kommuner. 5:4 Inriktningsmål rörande rätten att tala samiska med myndigheter Enskilda har rätt att använda samiska vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i ärenden där den enskilde är part eller ställföreträdande part. Om den enskilde använder samiska i ett sådant ärende är myndigheten skyldig att ge ett muntligt svar på samma språk. Enskilda har rätt att få en skriftlig översättning av beslut och beslutmotivering på samiska. 5:4:1 Effektmål rörande rätten att tala samiska med myndigheter Kommunen skall vara förberedd inför att muntligen eller skriftligen svara på minoritetsspråken. 5:4:2 Övergripande riktlinjer rörande rätten att tala samiska med myndigheter Åtgärder Se över och uppdatera avtal för tolkar och översättare. Bestämma tid, plats och telefontid för minoritetsspråklig service. Lägesbeskrivning

39 Titel: Minoritetspolitisk strategi 9 (16) Id nr: 0:31 Informera tydligt om när, var och hur minoritetsspråklig service ges 5:5 Inriktningsmål rörande förskola och modersmålsträning Flerspråkighet skall ses som en styrka. Forskning visar att inlärning och behärskning av två eller flera språk skapar bättre förutsättningar att lära sig även andra språk. Grunden för barns språkutveckling och den senare språkkompetensen och identiteten läggs i förskoleålder. Barn och unga är därför en nyckelgrupp i arbetet med att trygga samiskans ställning. 5:5:1 Effektmål rörande förskola och modersmålsträning Kommunen skall erbjuda förskoleverksamhet som helt eller delvis bedrivs på samiska om så begärs. Föräldrarna skall vara informerade om barnens rättigheter. 5:5:2 Övergripande riktlinjer rörande förskola och modersmålsträning Åtgärder Kartlägg språkkunskaperna bland förskolepersonalen Lägesbeskrivning Gör i samråd med föräldrarna en plan för hur barnomsorgen skall organiseras Tydliggör förskoleverksamhetens mål gentemot minoriteternas flickor och pojkar Utred förutsättningarna för en samisk förskoleverksamhet Ge modersmålsträning, under förutsättning att det finns tillgång till lärare Verksamheten bör innehålla inslag av den kultur och de traditioner som hör samman med minoritetsspråken. Särskild vikt bör läggas på att pojkars och flickors behov av samisk kultur i lika hög mån premieras.

40 Titel: Minoritetspolitisk strategi 10 (16) Id nr: 0:31 Modersmålstränare och förskolepersonal ges möjlighet att fortbilda sig i samisk kultur, språk och historia samt andra adekvata områden. 5:6 Inriktningsmål rörande modersmålsundervisning inom grundskola Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har enligt grundskoleförordningen rätt till modersmålundervisning i grundskolan. För samiska gäller att undervisning skall ske om det bara finns en enda elev och även om språket inte används som det dagliga umgängesspråket i hemmet. 5:6:1 Effektmål rörande modersmålsundervisning inom grundskola Kommunen skall kunna erbjuda modersmålsundervisning till alla flickor och pojkar som tillhör en nationell minoritet 5:6:2 Övergripande riktlinjer för modersmålsundervisning inom grundskola Åtgärder Kartlägg befintliga resurser och nuvarande/kommande behov inom grundskolan och gymnasieskolan Lägesbeskrivning Intensifiera ansträngningarna med att rekrytera modersmålslärare i sydsamiska. 5:7 Inriktningsmål rörande modersmålsundervisning gymnasieskolan Modersmålsundervisning skall erbjudas alla de nationella minoriteterna. I gymnasieskolan är reglerna och undantagen rörande modersmålundervisning i de nationella minoritetsspråken desamma som i grundskolan. För undervisning inom minoritetsspråken skall undervisning ske om det bara finns en enda elev. Inom gymnasieskolan krävs dock kunskaper i modersmålet för att eleven skall vara berättigad till undervisning. 5:7:1 Effektmål rörande modersmålsundervisning inom gymnasieskolan Kommunen skall kunna erbjuda modersmålsundervisning till alla flickor och pojkar som tillhör en nationell minoritet. I gymnasieskolan

41 Titel: Minoritetspolitisk strategi 11 (16) Id nr: 0:31 kan modersmålsundervisning anordnas som individuellt val, utökat program eller som ersättning för andra språk, dock ej för svenska och engelska. 5:7:2 Övergripande riktlinjer för modersmålsundervisning inom gymnasieskolan Åtgärder Kartlägg befintliga resurser och nuvarande/kommande behov inom grundskolan och gymnasieskolan Lägesbeskrivning Intensifiera ansträngningarna med att rekrytera modersmålslärare i sydsamiska. 5:8 Inriktningsmål rörande äldreomsorg De äldre är ofta de starkaste språkbärarna och bärare av kultur samt värnare av traditioner. Det är viktigt att de äldre som kan tala samiska kan fortsätta att använda sitt språk. Det är även viktigt av den anledningen att det språk som man senast har lärt sig kan försvinna med åldern, medan däremot kunskaperna i modersmålet består. De äldres välbefinnande påverkas också i hög grad av omgivningen. Om den vardagliga omgivningen inte förstår personen och dennes önskemål finns risk för isolering. Ett problem värt att uppmärksamma är att barnen/barnbarnen kan ha tappat färdigheten till sina föräldrar/far/morföräldrars språk. Då blir kommunikationen inte sådan att den kan säkerhetsställa den äldres behov att yttra sig och bli förstådd till fullo. Enligt minoritetsspråklagen har samer i förvaltningskommunerna rätt till service och omvårdnad inom ramen för äldreomsorg helt eller delvis på samiska. Socialtjänstlagens kapitel 5, 6, har kompletterats så att den nu föreskriver att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om de äldre. Omfattningen av den äldreomsorg som erbjuds blir beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar språket, vilken typ av omsorg de önskar samt tillgång till språkkunnig personal. 5:8:1 Effektmål rörande äldreomsorg Kommunen skall kunna erbjuda äldre kvinnor och män inom särskilt boende och hemtjänst rätten att bemötas på sitt eget minoritetsspråk

42 Titel: Minoritetspolitisk strategi 12 (16) Id nr: 0:31 5:8: 2 Övergripande riktlinjer rörande äldreomsorg Åtgärder Kartlägg befintliga resurser och nuvarande/kommande behov inom äldreomsorgen Vid utredning om plats i särskilt boende samt hemtjänst skall information ges om rätten till äldreomsorg inom ramen för minoritetslagstiftningen Arbeta för att kunna bemöta en efterfrågan på minoritetsspråksinriktad verksamhet. De äldre kvinnorna och männen skall få del av samiska traditioner såsom språk, kultur och mathållning genom kommunens äldreomsorg. Kulturarrangemangen skall lyfta fram kvinnor och mäns kultur i lika hög mån. En översyn görs av antalet kulturinsatser görs vid årets slut och det redogörs för könsfördelningen vid dessa arrangemang samt könsmässig inriktning på arrangemangen. Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i sydsamiska inkluderande historia och traditioner Undersöka möjligheten att samiska kvinnor och män i kommunens samebyar, sameföreningen kan agera som frivilliga kontaktpersoner Lägesbeskrivning Kartlägg genom intervjuer och/eller enkäter de äldre kvinnorna och männens önskemål 5:9 Inriktningsmål rörande personalutveckling/utbildning Den 10 juni 2009 antog riksdagen regeringens proposition, Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. I

43 Titel: Minoritetspolitisk strategi 13 (16) Id nr: 0:31 den betonas mycket starkt kommunernas skyldighet när det gäller att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. En grundförutsättning för att detta skall kunna ske är att ansvariga tjänstemän är tillräckligt insatta i minoritetslagstiftningen och att det i övrig förvaltningen finns kunskap om Sveriges urbefolkning. 5:9:1 Effektmål rörande personalutveckling/utbildning Att kvinnor och män anställda inom kommunen är informerad om minoritetslagstiftningen och minoriteternas kultur, historia samt språk. 5:9: 2 Övergripande riktlinjer rörande personalutveckling/utbildning Åtgärder Lägesbeskrivning Informera alla kvinnor och män som arbetar inom kommunen om samernas rättigheter och om kommunens skyldigheter Identifiera språkkompetensen hos kvinnor och män som arbetar i kommunen Ge kvinnor och män som arbetar i kommunen möjlighet till språkutbildning, i förekommande fall Planera och genomför utbildningar som syftar till att öka kvinnor och män som arbetar i kommunen kunskaper om samerna. Särskilt bör kvinnor och män som arbetar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg beaktas vid sådana insatser Speciella utbildningsinsatser för chef och nyckelpersoner inom förvaltningen Studieverksamhet för vuxna med det talade språket som ledstjärna. Vid studieverksamheten skall en jämn köns-

44 Titel: Minoritetspolitisk strategi 14 (16) Id nr: 0:31 fördelning bland deltagarna eftersträvas. 6. Inriktningsmål rörande kultur och fritid Kulturverksamhet fungerar ofta som en väg till ny kunskap och främjar dialog, inflytande och skapande. Eftersom språket är en bärare av kulturen är det viktigt att på olika sätt främja samiska kulturyttringar. Språklagen (2009:600) anger att det allmänna har ett särskilt ansvar att främja de nationella minoritetsspråken och att de nationella minoriteterna även i övrigt skall ha möjlighet att utveckla sin kultur i Sverige. Särskild vikt skall läggas vid barns kulturella identitet och språk. 6:1 Effektmål rörande kultur och fritid Samernas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur skall främjas genom kulturinsatser. Barns utveckling och kultur skall särskilt främjas. 6:1:2 Övergripande riktlinjer rörande kultur och fritid Åtgärder Stimulera till kulturarrangemang på det samiska språket. Lägesbeskrivning Sagostunder, teater och annan barn- /ungdomskultur på minoritetsspråk. Seminarium, föreläsningar och temadagar för allmänhet och anställda kvinnor och män inom kommunen Film, litteratur och musikarrangemang Barns, flickor och pojkars, kultur och identitet skall särskilt främjas Bibliotek, såväl skol- som kommunbibliotek skall hålla samisk litteratur för flickor och pojkar, kvinnor och män. Skapa nya mötesplatser och stimulera aktiviteter som lyfter den samiska kulturen och språket.

45 Titel: Minoritetspolitisk strategi 15 (16) Id nr: 0:31 Skapa efterfrågan genom att bjuda in till öppna samråd angående språk och kultur. Gör en översyn vid årets slut av antalet kulturarrangemang och könsfördelning samt åldersfördelning vid arrangemangen. 7. Resurser Kommunen erhåller statsbidrag för merkostnader som kommunen har för att kunna följa gällande lagstiftning. För 2012 har kommunen erhållit kronor i statsbidrag. 8. Uppföljning och återrapportering När det gäller kommunens arbete som helhet har Sametinget regeringens uppdrag att följa upp kommunens tillämpning av lagen. En standardiserad modell skall användas för alla förvaltningar. 8:1 Övergripande riktlinjer rörande rapportering Åtgärder Varje berörd förvaltning rapporterar till samisk samordnare om det fortgående arbetet samt föreslår förändringar vid behov Lägesbeskrivning 9. Referenser Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna 2008/09:158 SFS (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS (2009:600) Språklag SFS (2009:1219) Förordning om nationella minoriteter och minoritetsspråk Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Strasbourg, den 1 november Sverige ratificerade 1 juni 2000 och den 1 juni 2000 trädde konventionen i kraft för Sveriges del (prop 1998/99:143).

46 Titel: Minoritetspolitisk strategi 16 (16) Id nr: 0:31 Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk European Charter for Regional or Minority Languages. Strasbourg, 5.XI.1992

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Motioner från landstingets ungdomsting Den februari 2012 arrangerade Jämtlands läns landsting sitt årliga ungdomsting. Landstingets syfte med ungdomstinget är att skapa ett forum där ungdomar får diskutera olika samhällsfrågor och lära sig om demokrati. Deltagarna fick under ett moment diskutera och besluta om motioner som kommit in till tinget från gymnasieungdomar. Motioner som inte rör landstingets verksamhet skickas vidare till berörda instanser/organisationer. De motioner som rör Strömsunds kommun är: Motion om en ungdomsgård i Strömsund ( 11) Motion om vägunderhåll ( 24) Motion om fler datorer i skolan ( 26) Motion om skolmat ( 36) Yttranden över motion om vägunderhåll samt motion om skolmat har kommit in från teknik- och serviceförvaltningen. Yttrande över motion om ungdomsgård i Strömsund har kommit in från barn- och utbildningsförvaltningen. Yttrande över motion om fler datorer i skolan har kommit in från chefen för framtids- och utvecklingsförvaltningen. Beredning Arbetsutskottet 147/2012 Kommunstyrelsens beslut Motionerna besvaras enligt följande: Motion om en ungdomsgård i Strömsund Barn-, kultur- och utbildningsnämnden tog beslut den 1 september 2011, 119 att fritidsgårdsverksamhet skulle påbörjas i Strömsund. Justering (sign)

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen forts. Dnr Den 22 december invigdes Strömsunds fritidsgård, som ligger i pelarsalen under Café Saga. Fritidsgården riktar sig till elever från årskurs fyra till tredje året på gymnasiet. I dagsläget är fritidsgården öppen tisdag, torsdag, fredag och varannan lördag. Motion om vägunderhåll Ansvaret för vägarna delas i första hand mellan länets kommuner och Trafikverket. Utöver dessa s.k. väghållare finns också ett antal enskilda vägar där ansvaret åvilar ägarna till dessa som kan vara enskilda personer eller föreningar. De vägar som berörs i motionerna kan till allra största del anses vara trafikverkets eller kommunernas. Fördelningen är sådan att trafikverket svarar för de vägar som går mellan länets orter samt vissa större vägar inom en del orter medan kommunerna ansvarar för de flesta vägarna inom respektive ort. För Strömsunds kommuns del innebär detta att ungdomstingets motion nummer 18 till största del berör trafikverkets väg och innebär att yrkandet också ska ställas till dem medan vi bedömer att motion nummer 19 till största delen faller inom kommunens ansvar. Motion nummer 20 lämnas utan kommentarer från Strömsunds kommun då den avser Östersunds kommun i första hand. Strömsunds kommun har anlitat både entreprenörer och egen personal för att sköta snöröjning och halkbekämpning ( grusning ). I uppdragen ingår att detta ska skötas på sätt som kommunen angett och bedöms uppfylla krav på trafiksäkerhet. Likaväl som vi ibland får synpunkter på att det är dåligt sandat får vi också synpunkter på att det är för mycket sandat så att, framför allt äldre, har svårt att ta sig fram med exempelvis spark. Kommunen önskar att de som har synpunkter på skötseln av vägarna hör av sig till oss snarast då bristen upptäcks så att kommunen kan göra bedömningen om eventuella åtgärder omgående. Motion om fler datorer i skolan Datorer är ett viktigt redskap i elevernas lärande och kommunen delar elevernas uppfattning att det ska finnas ett utbud av bärbara datorer till alla elever. Justering (sign)

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen forts. Dnr Vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund genomförs under perioden en s.k. 1 till 1 satsning som innebär att varje elev och lärare har en egen bärbar dator. Under 2011 har infrastrukturen förbättrats i skolan och ett trådlöst nätverk finns installerat i skolbyggnaderna. Det ger elever och lärare tillgång till Internet i skolans lokaler. Syftet är att öka motivationen och ge förutsättningar för att uppnå högre måluppfyllelse. Läraren får möjlighet att utforma uppgifter som tidigare inte var möjliga. Eleverna får fler tillfällen att analysera, reflektera och redovisa sina arbeten. Många upplever att det är lättare att individanpassa utbildningen när varje elev har sin egen bärbar dator. Motion om skolmat I Strömsunds kommun tillagas nästan all mat från grunden. Maten skickas direkt från centralköket till matsalen utan uppehåll. På en del ställen där det är möjligt tillagas maten på plats. Strömsunds kommun har ett kostprogram som näringsberäknar maten. Kommunen har även en matpolicy som började gälla hösten 2011 som gör att man kan säkerställa matens kvalité bättre. Kommunen har samma matsedel på alla skolor i kommunen, salladsbuffé, frukt samt specialkost finns även att få. Bröd, mjölk och smör serveras alla dagar. Beslutsexpediering Landstinget Justering (sign)