Kulturhistorisk förstudie/byråinventering avseende planerad vindpark i området Lillsela

Transkript

1 Kulturhistorisk förstudie/byråinventering avseende planerad vindpark i området Lillsela Socken: Högsjö Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand Län: Västernorrland David Loeffler Avdelningen för kulturmiljö och samlingar Murberget Länsmuseet Västernorrland Rapportnummer 2015:14

2 Kulturhistorisk förstudie/byråinventering avseende planerad vindpark i området Lillsela, Högsjö socken, Ångermanland, Härnösands kommun, Västernorrlands län David Loeffler Rapport från Murberget 2015:14 ISSN Murberget Länsmuseet Västernorrland, Härnösand och SCA Energy AB Omslagsbild: Utredningsområdet (lila linje) lagd ovanpå karta över Högsjö socken från 1854 (LMS arkiv X28-1:3) Den gröna rektangeln i kartans mitt är Näsbodarna.

3 Sammanfattning Inför planerna på en vindpark i området Lillsela, Högsjö socken i Härnösands kommun, Västernorrland, har SCA Energy AB låtit genomföra en kulturhistorisk förstudie som planeringsunderlag. Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde 2015 förstudien som omfattade en byråinventering bestående av käll- och arkivstudier. Utredningsområdet, som ligger ca 20 kilometer nord-nordväst om Härnösand, är ett höglänt område på meter över havet. Terrängen är kuperad och består av en blandning av havssediment, morän, hällmark och torvmark beklädd med barrskog. Utredningsområdet tangerar högsta kustlinjen som i denna trakt låg cirka 270 meter över dagens havs nivå. Det innebär att forntida stränder med tänkbara boplatslägen från mesolitisk tid kan förekomma. Riksantikvarieämbetet genomförde en fornminnes- respektive kulturhistorisk inventering som berörde utredningsområdet 1962 och Under den senare inventeringen registrerades sex platser med kulturlämningar samt uppgifter om en plats som ej är återfunnen. Inventeringsprojektet Skog och Historia har även den registrerat ett tips om en förmodat kulturlämning som ej besökts i fält. Inga andra arkeologiska eller antikvariska undersökningar har genomförts i undersökningsområdet. Det finns inga värdefulla kulturhistoriska byggnadsminnen, kulturmiljöer eller riksintresseområden registrerade inom eller nära utredningsområdet. Genomgången av historiska kartor och arkivmaterial visar att det i utredningsområdet finns ett 20-tal potentiella kulturhistoriska lämningar. Några är knutna till den äldsta förhistoriska fångstkulturen, andra till äldre tiders renskötsel eller andra typer av samiska näringsfång samt till de historiska jordoch skogsbruket.

4 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Syfte... 5 Förstudiens Genomförande... 5 Projektområde... 6 Områdesbeskrivning... 6 Redovisning av käll- och arkivstudierna... 6 Kulturhistoriska inventeringar... 6 Ortnamn... 7 Äldre kartmaterial och markanvändning... 8 Samisk markanvändning Bebyggelse och byggnadsminnen Kulturmiljöer och riksintressen Arkeologisk forskning Resultat Referenser Publikationer och rapporter Historiskt kartmaterial Internet Tekniska och administrativa uppgifter

6 4

7 Inledning Inför planerna på en vindpark i området Lillsela i Högsjö socken, Ångermanland, samt Härnösands kommun, i Västernorrland, har SCA Energy AB låtit genomföra en förstudie eller byråinventering som planeringsunderlag för länsstyrelsen inför den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen. Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde byråinventering som även kan användas som underlag vid en efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Figur 1. Översiktskarta med utredningsområdet markerat med lila linje. Underlag till kartan Lantmäteriet diarienummer 2014/611. Syfte Syftet med käll- och arkivstudien är att byråmässigt kartlägga faktiska och eventuella kulturhistoriska lämningar (fornlämningar jämte övriga kulturhistoriska lämningar) och annat inom projektområdet som kan vara av betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde inför SCA:s och länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Förstudiens Genomförande Utredningen har omfattat momenten byråinventering där följande materialkategorier har nyttjats: Registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS). Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BBR). Äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i databasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI). Arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums databas (SHM). Allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i lantmäteriets karttjänst på internet (LMV). Topografisk och antikvarisk litteratur i Kungliga Bibliotekets och Vitterhetsakademiens biblioteks databaser (LIBRIS respektive VITALIS). Länsstyrelsen i Västernorrlands läns presentationer av värdefulla natur- och kulturmiljöer (RIKMV). 5

8 Murberget Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium, kartarkiv, bildarkiv och bibliotek. Registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (KOTTEN). Rennäringens markanvändning och riksintressen i samebyarnas databas (IRENMARK). Projektområde Områdesbeskrivning Projektområdet är beläget i Högsjö socken i Härnösands kommun ca elva kilometer syd-sydväst om Kramfors och ca 20 kilometer nord-nordväst om Härnösand. Området ligger idag mellan m.ö.h. och därmed tangerar det högsta kustlinjen (HK) som i denna trakt låg cirka 270 meter över dagens havsnivå. Enligt topografiska kartan är terrängen mycket kuperad. Jordartskartan visar att havs och sjösediment, mest grus och sand med mindre inslag av grov- och finmo, är vanligt förekommande. Smärre inslag av morän, mest sandig till moig med inslag av stenblock, förekommer i områdets södra delar. Häll- och torvmark är vanligt förekommande inom hela området. Ortofoton bekräftar det stora inslaget av häll- och torvmark samt visar att området är beklätt med barrskog. Inom området finns endast några små tjärnar och mindre bäckar. Av kartmaterialet finns det tillsynes ingen bebyggelse inom området. Den närmst belägna byggelsen är Grundsjön och Lillsela som ligger cirka åttahundra meter respektive en kilometer mot nordväst. Sjuhundra meter respektive 14 hundra meter öster om utredningsområdet ligger de bebyggda Kärrbybodarna och byn Hosjön. Flattomsbodarna och Bybodarna, bägge bebyggda, ligger en kilometer väster respektive fyrahundra meter sydväst om utredningsområdet. Redovisning av käll- och arkivstudierna Kulturhistoriska inventeringar Karl Sidenblad, Eskil Olsson och O.B. Santesson genomförde var sin kulturhistorsk inventering i Västernorrland på mitten av 1800-talet, vid början av 1900-talet respektive under 1920-talet. Flera lämningar inom Högsjö socken registrerades vid dessa tillfällen, dock inget som berör utredningsområdet. Högsjö socken har av Riksantikvarieämbete (RAÄ) inventerats vid två tillfällen. Första omgången är den så kallade fornminnes- eller förstagångs inventering som genomfördes 1962 i samband med utgivningen av den ekonomiska kartan. Vid detta tillfälle registrerades inget inom utredningsområdet. Vid kartans revidering 1989 genomförde RAÄ den så kallade andra- eller kulturhistorisk inventeringen, och då registrerades nio lämningar fördelade på sju lokaler inom och intill utredningsområdets gränser (se figur 1 och tabell 1). Inventeringsprojektet Skog och Historia som bedrevs av dåvarande Skogsvårdsstyrelsen har inte berört området. Däremot har man 2010 byråmässigt i KOTTEN registrerat ett tips från en privat person angående en plats för två röselikande stensamlingar i utredningsområdets södra del (se figur 1 och tabell 1). Inga andra arkeologiska eller bebyggelse historiska utredningar eller undersökningar har företagits som berör utredningsområdet. Enligt Statens historiska museums (SHM) och Västernorrlands Länsmuseums fyndförteckning finns det inga fynd eller fyndsamlingar från utredningsområdet. Inv. nr. Lämningstyp Antikvarisk bedömning Högsjö 80:1-2 Fångstgrop x 2 Fornlämning Högsjö 108:1 Röse, uppgift om Uppgift om Högsjö 109:1 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Högsjö 110:1 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Högsjö 111:1-2 Gruvhål x 2 Övrig kulturhistorisk lämning Högsjö 136:1 Lägenhetsbebyggelse, Torp Övrig kulturhistorisk lämning Högsjö 138:1 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning SoH Rösen, uppgift om Uppgift om Tabell 1. Tabell över tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar inom och intill utredningsområdet enligt FMIS och KOTTEN. 6

9 Figur 2. Karta över tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar inom och intill utredningsområdet enligt FMIS och KOTTEN. Underlag till kartan Lantmäteriet diarienummer 2014/611. Ortnamn Ekonomiska kartan från 1962 redovisar många ortnamn inom utredningsområde. De flesta är naturnamn som inte indikerar på någon kulturhistorisk verksamhet. Men det finns namn som är kulturhistoriskt upplysande. Namnet Lappkojmyran indikerar en Samisk närvaro av något slag. Tid för och omfattning av denna närvaro kan i nuläge inte fastställas. Kunskap om Samerna i Västernorrland är under uppbyggnad och därmed är alla ledtrådar av största vikt och bör grundligt undersökas. Se vidare under rubriken Samisk markanvändning. Att en riklig förekomst av skogsfågel förekommit kan utläsas av namnen Orrmyran och Orrmyrbäck. Den senare finns även redovisad på en karta från 1785 (LMM arkiv 22-hög-68). Skogsfågel fångades med snara och anläggningar efter dessa anordningar återfinns inte så sällan på hällmark som är vanligt förekommande inom utredningsområde enligt jordartskartan. Fågelfångstanläggningar anlaggda på hällmark består av en eller flera rader med glest till tätt placerade stenar i ett eller flera skikt med en eller flera öppningar för snaror. Fågeljakt med snaror förbjöds 1864 i stora delar av Sverige förutom i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län och därmed bör påträffade lämningar inom utredningsområdet vara äldre än så (Sundbärg 1901; Måhl 1994). Dock finns det uppgifter om att de har brukats in på 1900-talet (Jönsson 1991; Nykvist 2004). Jakt på skogsfågel har även bedrivits från jaktvärn eller skjutskåror. Dessa består av en mindre stenrad eller mur bakom vilket jägaren kunde gömma sig och invänta att sjö- eller skogsfåglar skulle komma inom skotthåll. Skjutskåror återfinner man inom klapperstensfält och på hällmark invid mindre och flacka höjdområden och inte så sällan tillsammans med fågelfångstanläggningar. 7

10 I Ekmans bok om jakt i Norrland (1910) omnämns skjutskåror dels vid jakt på orre och dels vid vårjakt på sjöfågel. Orrarnas vana att spela på öppna ställen som exempelvis gläntor i skogen (hällmark) gjorde det enkelt för jägarna att bygga ett gömsle med utomordentlig utsikt över spelplatsen. Detta vaktskytte bedrevs även under sommaren och hösten men det var vårens stora mängder av fåglar som utnyttjades till fullo. Skåre/jaktvärn hör samman med skjutvapnets utveckling och utbredning och kan därmed grovt dateras till historisk tid. Ordet grav är en gammal benämning på grop. Namnen Gravamyran och Gravamyrbäcken visar att det bör finnas gropar i grannskapet och inte så sällan anstiftar de till fångstgropar som användes till att fånga älg och/eller ren. I närheten är två tidigare registrerade fångstgropar och det är troligt att dessa är orsaken till namnen. Det kan även finnas fler oupptäckta fångstgropar inom området. Fångstgropar är vanligt förekommande i Norrland. De äldsta är uppemot 8000 år gamla och de yngsta från 1800-talet. De vitt skilda dateringarna samt deras stora antal avspeglar jaktens betydelse för olika samhällen under olika tider (Selinge 1974; Spång 1997; Lofterud 2005). Alla namn med fäbod som för- eller efterled har uppenbarligen tillkommit genom den omfattande fäbodbruksdrift som bedrivs inom området. De äldsta skriftliga beläggen för fäbodväsendet i Västernorrland är från 1558 men det finns arkeologiskt framtaget, dock diskutabelt material, från bland annat Jämtland som visar att fäboddriften kan ha uppstått under talen (Jansson m.fl. 1989; Carlsson m.fl. 2001; Larsson 2009). Inom utredningsområdet har man tidigare registrerat tre fäbodar. Näsfäbodarna (Högsjö 110) finns redovisade på en karta från 1854 (LMS arkiv X28-1:3). Detta indikerar på att den troligen är den äldsta inom området och då de inte finns utritade på någon senare karta är det troligt att de övergavs innan 19oo-talets kartproduktion kom igång. Flädebodarna (Högsjö 109) och Dalsfäbod (Högsjö 136) finns redovisade på Generalstabskartan från 1904/1934 respektive 1909/1944 med var sitt hus vilket indikerar att de var i bruk då. På det ekonomiska kartbladet från 1962 finns både Dalsfäbod och Näsbodarna redovisat med namn. Däremot finns inget tecken på bebyggelse vilket innebär att bägge var övergivna vid tidpunkten för denna kartans framställning. Äldre kartmaterial och markanvändning En av de äldsta kartor som berör utredningsområdet är en avmätning och gränsbestämning från 1768 (LMS arkiv X28-14:1). Det framgår där att största delen av utredningsområdet tillhörde Prästbordets ägor. Kartan visar ingen bebyggelse inom området. Däremot har man noterat ett flertal gränsrösen/rå varav 12 förekommer inom utredningsområdet. Två av dessa har namn. Två intilliggande fastigheter (Högberg 1-2 och Högsjöby) berörs endast delvis av utredningsområde. Kartmaterial över dessa från 1768 respektive 1785 visar åter att ingen bebyggelse fanns inom utredningsområdet (LMS X28-14:1 och LMM arkiv 22-hög-68). Även på dessa kartor är gränsmarkeringar, några med namn, noggrant noterat. Gränsmärken byggdes för att markera gränser mellan skogsskiften, fastigheter, byar och socknar (Loeffler 2007). Det äldre kartmaterialet visar att det finns 13 gränsmärken inom utredningsområdet. Gränsmärken kan vara enkla kantställda eller uppresta stenar omgivna av en enkel stenpackning, alternativt bestå av en s.k. femstenarör som är närmast ett monumentalt postament med kallmurade sidor försedd med fem resta stenar i anläggningens mitt. Alla dessa gränsmärken står idag i befintlig fastighetsgräns och är därmed fortfarande i bruk. Gränsmärken i befintlig gräns äger lagskydd genom Jordabalkens 1 kapitel 4 och till följd därav betraktas inte som kulturlämningar och registreras därmed inte vid en eventuell kulturhistorisk inventering. På det ekonomiska kartbladet 18H 3i Storsela från 1962 finns två kojor belägna uppefter en mindre bäck i utredningsområdes sydvästra del. Det är troligt att de använts vid skogsarbete och/eller kolning. De äldsta skogskojorna var små, ofta inte mer än 2,5 meter långa och 2 meter breda. Innanför väggarna, som var täckta med mossa, ris och jord, fanns plats för en sovbrits och en enkel spis av kallmurad natursten (Forsberg 1955). Små enkla kojor har byggts fram till nyligen och för skilda ändamål. I takt med skogsbrukets och flottningens expansion från mitten av talet byggde man större och rejälare timmerkojor, dock även de utan fönster och med jordgolv. Eldstaden byggdes med kallmurad sten alternativt bestod den av en eldpall, en timrad låda fylld med jord. Ofta var ett stall för hästarna sammanbyggt med kojan (Forsberg 1955). 8

11 Skogsbaracken slog igenom under början av 1900-talet. Den bestod av en eller två rum, hade brädgolv, fönster samt en öppen spis av sten och/eller tegel alternativt en järnspis eller kamin. Baracken och stallet var lätta att ta isär och därmed flyttbara (Forsberg 1955). Kojor av olika slag blev överflödiga under andra hälften av 1900-talet då mekaniseringen samt utbyggnaden av skogsvägar möjliggjorde daglig pendling till och från arbetsplatsen i skogen (Forsberg 1955). Kolbottnar är rester efter resmilor som använts vid framställning av träkol som i sin tur användes vid framställning och bearbetning av järn. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet var de största konsumenterna av träkol i Västernorrland de olika järnbruken. Under andra världskriget blev träkol åter en strategiskt viktig råvara och inhemsk produktion uppmuntrades. Efter 1945 satte importen av billig koks från utlandet punkt för kolningsepoken i Sverige (Loeffler 2007). Inga kolbottnar är i nuläge kända inom utredningsområde. Detta avspeglar knappast det verkliga förehållandet. Inventeringar i andra delar av länet visar att kolbottnar med eller utan kolarkojor är vanligt förekommande. Man bör därmed räkna med att även finna dessa inom utredningsområdet. Stigar och bruksvägar. Tre stigar korsar utredningsområdet. Ett av dessa (ID 10) är med på en karta från 1785 (LMM 22-hög-68). Alla tre finns redovisat på Generalstabskorna från 1904/1935 och 1909/1944 samt på de ekonomiska kartblanden från 1962, även om deras utsträckning varierar något från karta till karta. Det är inte ovanligt att man hittar olika typer av kulturhistoriska lämningar utmed dessa ålderdomliga stigar och bruksvägar (Hägerman m.fl. 2012:17ff). Kolbottnar, kojgrunder, kulturspår i träd (se nedan), tjärdalar, härdar, fångstgropar och offerkast är några av de kulturlämningar som kan förekomma i anslutning till stigar och bruksvägar. Figur 3. Två av de tre stigar (orange linjer) inom utredningsområde (lila linjer). Den ena (ID 10) är minst 177 år gammal då den finns med på en skattläggnings karta från 1785 (till vänster), Generalstabskartan från 1909/1944 (till höger) och de ekonomiska kartbladen från 1962 (ej avbildade). Längst med dessa stigar kan man förväntas hitta andra kulturlämningar. Skala 1: Kulturspår i träd är olika typer av inhuggningar och märkningar som representera flera olika historiska brukningsmönster. Bläckor har huggits i träd för att markera gränser eller stigar medan inhuggningar har tillkommit vid barktäkt. Vid tidigare skogsavverkningar bläckades och stämplades de träd som skulle fällas (Bergman 2011; Ljung 2011). Ringbarkning av träd har förekommit vid taxning. Träden fick då torka på rot och kunde sedan fällas till brännved eller ligga kvar på platsen för att utgöra bränsle när svedjan senare tändes. Om tjärvirke önskades kunde trädet katas genom att ett djupt spår höggs kring halva stammen varefter trädet långsamt impregnerade sig själv med tjära. Kulturspår i träd är inte i nuläge känd inom utbredningsområdet men de bör förvantas förekomma. 9

12 På en karta från 1768 (LMS X28-25:2) är en kallkälla inritat. Det finns inga övriga uppgifter om denna som visar att den innehar något antikvariskt värde. Men, då vatten är av betydelse både för människan och djuren bör man vara uppmärksam att det kan förekomma olika typer av kulturhistoriska lämningar som är av intresse intill eller i närheten av källan. Torpet Solögat (Högsjö 136) ligger intill dock utanför utredningsområdet. Däremot kan olika typer av kulturlämningar som brukar förekomma i samband med torp ligga innanför utredningsområdets gränser, t.ex. lador, kolbottnar, rester efter kojor, kvarnar, sågar, kulturspår i träd, tjärdalar med mera. Två gruvhål/skärpningar är tidigare registrerade inom utredningsområdet (Högsjö 111). Skärpningar är ett mindre ingrepp i hällmark i syfte att bedöma förekomst och halten av åtråvärda mineraler och i förlängningen lönsamheten vid en eventuell gruvdrift. Provundersökningar av denna typ i Ångermanland är troligen från sen historisk tid. Det bör uppmärksammas att flera andra typer av kulturlämningar kan uppträda i närheten av dessa. På tre olika platser inom utredningsområdet finns det uppgifter om sten ansamlingar som av tippslämnare uppfattats vara någon typ av röse byggd av människor (Högsjö 108, SoH och ID 1). Begreppet röse i antikvariska samanhang används för att beskriva en bestämd typ av gravanläggning som är vanligt förekommande under visa delar av förhistorisk tid. Att detta skulle gälla i dessa tre fall är inte troligt då gravrösen oftast återfinns i geografiska-och topografiska lägen som är helt annorlunda än de som finns inom utredningsområdet. Däremot kan dessa ansamlingar sten utgöra rester efter andra typer av kulturlämningar så som gränsmarkeringar, fågelfångstanläggningar, härdar, offerkast, spismursrösen med mera. Samisk markanvändning Jiingevaerie sameby har förvinter-, vinter och vårvinterbete i området (IRENMARK). De myrar i området där renarna kan samlas var och är viktiga i renskötselns markanvändning. Hur långt tillbaka i tiden detta kan följas är oklart. Att äldre och/eller yngre boplatslägen på myrholmar kan tänkas förekomma visar ortnamnet Lappkojmyran. Lämningar som hör samman med denna typ av markanvändning och som skulle kunna förekomma inom utredningsområdet är exempelvis förvaringsgropar, härdar, kåtatomter, rengärden, renvallar, barktäkter och/eller stenringar. Bebyggelse och byggnadsminnen Kartmaterialet och ortofoton visar tillsynes idag att det inte finns någon byggelse inom utredningsområdet. Enligt RAÄ:s och länsstyrelsens bebyggelseregister finns inga värdefulla kulturhistoriska byggnadsminnen inom eller i närheten av utredningsområdet. Kulturmiljöer och riksintressen Det finns inga kulturmiljöer eller riksintresseområden inom utredningsområdet. Närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövård i Västernorrlands län är Gustavsik-Ramvik (Y23) som är ett sågverkssamhälle från sen 1800-talet och en örlogsdepå med torrdocka, verkstäder och bostader från tidigt 1900-talet. Det ligger ca 8 km öst-nordöst om utredningsområdet och kommer därmed inte att påverkas av vindparken. Arkeologisk forskning På senare tid har uppmärksamhet riktats mot förekomsten av förhistoriska aktiviteter som idag ligger högt belägna men som under förhistorisk tid låg vid kusten på väldränerad mark i sadellägen med god utsikt över omgivningen (Lindeberg 2006; Holmqvist 2008). Utredningsområdet låg vid den forntida kusten ca 7000 f.kr. och bestod då av en eller flera öar i ett skärgårdslandskap vid havet. Förhistoriska jakt- och fångststationer är svårt att upptäcka i skogbeklädd terräng då de sparsamma spåren efter dessa oftast är beväxt och därmed osynliga. 10

13 Figur 4. Utredningsområde (lila markering) med början ca 7000 f.kr. genomgick en dramatisk förändring allteftersom landhöjningen fortskred. Området bestod då av flera öar i ett skärgårdslikande landskap vid havet som bland annat erbjöd säljägare flera och omväxlande miljöer att bedriva fångst. De röda ringarna visar potentiella platser för jakt och fångststationer i sadellägen på väldränerad mark med god utsikt över omgivningen. Fler tänkbara platser kan förekomma. Kartorna visar utredningsområdet då havet låg ca 270 meter högre än idag (överst), då den låg ca 250 meter högre än idag (mellersta) och då den låg ca 225 meter högre än idag (underst). Underlag till kartan Lantmäteriet diarienummer 2014/

14 ID-nr Indikation Befintlig eller möjlig lämningstyp Källa Anm. Högsjö 80 Gravamyran FMIS Fångstgrop x 2 Gravamyrbäcken Ekonomiska kartblad 1962 Se även ID 4 Högsjö 108 Ansamling stenar Röse, uppgift om Tips från privat person FMIS --- Högsjö 109 Flädebodarna Fäbod FMIS Generalstabskartan 1904/ Högsjö 110 Näsfäbodarna Fäbod FMIS LMS arkiv X28-1:3 från 1854 Generalstabskartan 1904/ Generalstabskartan 1909/1944 Ekonomiska kartblad 1962 Högsjö Gruvhål x 2 FMIS --- Högsjö 136 Solögat Lägenhetsbebyggelse, Torp FMIS Ekonomiska kartblad 1962 ligger intill dock utanför UO Högsjö 138 Dalsfäbodarna Fäbod FMIS Ekonomiska kartblad 1962 Generalstabskartan 1904/ Generalstabskartan 1909/1944 SoH Ansamling stenar Rösen, uppgift om KOTTEN Tips från privat person --- ID 1 Ansamling stenar x 2? Murbergets ATA Tips från privat person --- ID 2 Koja x 2 Kolnings och/eller skogskoja Ekonomiska kartblad ID 3 Lappkojmyran Koja eller Samisk viste Ekonomiska kartblad ID 4 Gravamyran referera troligen till Högsjö 80 Fångstgropar(ar) Ekonomiska kartblad 1962 Gravamyrbäcken dock kan det finnas fler ID 5 Fäbodberget Fäbod Ekonomiska kartblad 1962 refererar till Högsjö 91:1 som ligger utanför UO ID 6 Dalsfäbodberget Fäbod Ekonomiska kartblad 1962 Generalstabskartan 1904/1935 Generalstabskartan 1909/1944 refererar till Högsjö 138:1 ID 7 Orrmyran LMS X28-14:1 från 1768 Fågelfångsanläggning Orrmyrbäcken Ekonomiska kartblad ID 8 Näsbodarna Fäbod Ekonomiska kartblad 1962 refererar till Högsjö 110:1 ID 9 Stig/färdväg Olika typer av lämningar kan Generalstabskartan 1909 förväntas utefter stigen Ekonomiska kartblad ID 10 Stig/färdväg LMM 22-hög-68 från 1785 Olika typer av lämningar kan LMM 22-hög-362 från 1918 förväntas utefter stigen Generalstabskartan Ekonomiska kartblad 1962 ID 11 Stig/färdväg Olika typer av lämningar kan Generalstabskartan 1909 förväntas utefter stigen Ekonomiska kartblad ID 12 Rå Gränsmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 13 Galtryggsrå/röset Gränsmärke/femstena rör LMM 22-hög-68 från 1785 LMM 22-hög-362 från 1918 befintlig fastighetsgräns LMS X28-25:2 från 1768 ID 14 Trehalsmyrrå/röset Gränsmärke/femstena rör LMM 22-hög-68 från 1785 LMM 22-hög-362 från 1918 befintlig fastighetsgräns LMS X28-25:2 från 1768 ID 15 Hålrå/röset Gränsmärke/femstena rör LMM 22-hög-68 från 1785 LMM 22-hög-362 från 1918 befintlig fastighetsgräns LMS X28-25:2 från 1768 ID 16 Rå Gränsmärke/femstena rör LMM 22-hög-68 från 1785 LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns LMS X28-14:1 från 1768 ID 17 Rå Gränsmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 18 Rå Gransmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 19 Rå Gränsmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 20 Bolands Rå Gränsmärke/femstena rör LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 21 Rå Gränsmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 22 Rå Gränsmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 23 Rå Gränsmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 24 Rå Gränsmärke LMS X28-25:2 från 1768 befintlig fastighetsgräns ID 25 Källa Kallkälla LMS X28-25:2 från ID m.ö.h. Möjlig stenåldersboplats Landhöjning och jordartskartan Se figur 4 ID m.ö.h. Möjlig stenåldersboplats Landhöjning och jordartskartan Se figur 4 ID m.ö.h. Möjlig stenåldersboplats Landhöjning och jordartskartan Se figur 4 ID m.ö.h. Möjlig stenåldersboplats Landhöjning och jordartskartan Se figur 4 12

15 Tabell 2 på sidan 12 visar alla de redan kända samt potentiella kulturhistoriska lämningar som finns respektive framkommit under denna förstudie. Figur 5. Karta över tidigare kända kulturhistoriska lämningar (röd) inom utredningsområdet samt indikationer på potentiella kulturhistoriska lämningar (orange) som framkommit under denna förstudie. Underlag till kartan Lantmäteriet diarienummer 2014/611. Resultat Ett 20-tal indikationer på potentiella kulturhistoriska lämningar har, utöver de redan kända, framkommit under denna förstudie (tabell 2 och figur 5). Landhöjningsförloppet lämnar möjligheten öppen att man kan hitta spår av jakt- och fångststationer från tiden ca 7000 före vår tideräkning. Inom utredningsområdet finns fångstgropar och namn som stiftar till dessa. Att fler fångstgropar kan finnas inom området är rimligt. Även fågelfångstanordningar kan förekomma i lämpliga lägen. Nutida kartmaterial visar en samisk närvaro inom området. Hur långt tillbaka i tiden detta kan följas är oklart. Äldre och yngre boplatslägen som är knuten till de Samiska kulturerna kan tänkas förekomma på exempelvis myrholmar. Utifrån kartmaterialet och de kända kulturlämningar som finns kan man sluta sig till att utredningsområdet har under historisk tid utnyttjats som ett utmarksområde av den kringliggande 13

16 jordbruksbygden. Torpet och fäbodarna vittnar om detta. Att skogens resurser var och förblev allt viktigare framgår tydligt av alla de kända gränsmarkeringarna inom utredningsområdet. Senare tiders skogsbruk har även det genererat en mängd olika typer av kulturlämningar i skogen. Längs de äldre stigarna/brukningsvägarna kan man finna kulturlämningar som hör samman med både jord-och/eller skogsbruksaktiviteter. Denna utredning visar att de kulturlämningar som finns eller kan finnas inom utredningsområdet inkludera lämningar knutna till de äldsta förhistoriska fångstkulturer, till äldre tiders renskötsel och andra typer av samiskt näringsfång samt till det historiska jord- och skogsbruket. Kunskapsunderlaget inför projektering är dock bristfällig och kräver en komplettering i fält innan den slutliga utformningen fastställs. Det är länsstyrelsen som fastställer vilka antikvariska åtgärder som ska vidtas. 14

17 Referenser Publikationer och rapporter Bergman, Ingela Kulturspår i träd. Anvarat nr 1. Silvermuseet. Arjeplog. Carlsson, Annika och Jonsson, Ritha Fäbodar i Västernorrland. Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Härnösand. Ekman, Sven Norrlands jakt och fiske. Norrländskt handbibliotek. IV. Uppsala och Stockholm. Forsberg, Gunnar Skogskojan. En utvecklingshistoria. Ur Bergsjöbygden Bergsjö Hembygdsförening. Holmqvist, Magnus Arkeologisk undersökning av en mesolitisk jakt-/fångststation. TUN 001, Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad. Rapport Murberget Länsmuseet Västernorrland 2008:2. Hägerman, Britt-Marie, Loeffler, David och Söderlind, Annika Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Gubbaberget. Rapport Murberget Länsmuseet Västernorrland 2012:15. Jansson, Ingvar och Raihle, Jan Fäbodstället, hotad miljö. En skrift om vård av byggnader och miljö. Riksförbundet för hembygdsvård. Östersund. Jönsson, Bosse Fornlämningar i ett norrländskt kust-, dal- och skogsområde 1988 års inventeringsresultat. I Arkeologi i Sverige. Ny följd 1. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Larsson, Jesper Fäbodväsendet Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Jamtli förlag. Östersund. Lindeberg, Maria Arkeologisk undersökning av en stenåldersboplats vid Furusjön. Rapport Murberget Länsmuseet Västernorrland 2006:4. Ljung, Tomas Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. Betande boreala skogars innehåll av historisk information och biologisk mångfald en studie av fyra fäbodställen i Dalarna. CBM:s skriftserie 49. Centrum för biologisk mångfald. Loeffler, David Skog och historia. Människan och miljö i Överkalix under 9000 år. Överkalix hembygdsgilles årsbok Överkalix. Lofterud, Curt Älggropar. Värda att vårda särskilt för att de är så många. Lofterud Produktion. Östersund. Måhl, Karl-Gustaf Fornminnesinventering och lämnade lämningar i Ångermanland I Arkeologi i Sverige. Nr 3. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Nykvist, Pia (red.) Skog och historia. Länsmuseet Västernorrland. Länsmuseets småskriftserie nr 7. Härnösand. Selinge, K. G Fångstgropar. Fornvårdaren 12. Östersund. Spång, Lars-Göran Fångstsamhälle i handelssystem. Åsele lappmark neolitikumbronsålder. Studia Archaeologica Universitatis Umensia Umeå. 15

18 Sundbärg, Gustav Sveriges land och folk. Historisk-statistisk handbok. VIII. 1. Jakt och jaktlagstiftning. Stockholm Historiskt kartmaterial Generalstabskartan 75 Härnösand NV från år 1904/1935. Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Generalstabskartan 75 Härnösand NV från år 1909/1944. Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartan 18H 3i Storsela från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartan 18H 3j Hosjö från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartan 18H 4j Högberg från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 22-hög-243, Västernorrlands län, Högsjö socken, Västansjö, Laga skifte från Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 22-hög-68, Västernorrlands län, Högsjö socken, Högsjö by, skattläggning från Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 22-hög-362, Västernorrlands län, Högsjö socken, Högsjö by, lagaskifte från Lantmäteristyrelsens arkiv, akt X28-1:3, Västernorrlands län, Högsjö socken, Sockenkarta från Lantmäteristyrelsens arkiv, akt X28-25:2, Västernorrlands län, Högsjö socken, Prästbordet nr 1, Delning av skog från 1768 Lantmäteristyrelsens arkiv, akt X2814:1, Västernorrlands län, Högsjö socken, Högberg nr 1-2, avmätning och gränsbestämning från Internet BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem IRENMARK Rennäringens markanvändning och riksintressen KOTTEN Skog och Historia register. Skogsstyrelsens LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem LMV Lantmäteriets historiska karttjänst RIKMV Riksintresseområden för kulturmiljövården SHM Statens historiska museums fynddatabas SOFI Institutet för språk och folkminnens ortnamnsdatabas VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog

19 Tekniska och administrativa uppgifter Murberget Länsmuseet Västernorrlands dnr: 2015/4 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand Socken: Högsjö Utredningsområde yta: 1251 hektar RAÄ nr: Högsjö 80:1-2 Högsjö 108:1 Högsjö 109:1 Högsjö 110:1 Högsjö 111:1-2 Högsjö 136:1 Högsjö 138:1 Skog och Historia nr: SoH obj. nr Tillfälliga id nr: ID1-25 Ekonomiska kartblad: 18H 3i Storsela 18H 3j Hosjön 18H 4j Högberg Koordinat- och höjdsystem: SWEREF 99 TM, RH00 Höjd över havet: m.ö.h. Uppdragsgivare: SCA Energy AB, Skepparplatsen 1, Sundsvall Rapportsammanställning: David Loeffler Underlag till figur 1, 2, 4 och 5 Lantmäteriet diarienummer 2014/611. Kartering: programvara Quantum GIS, Dokumentationsmaterialet förvaras på Murberget Länsmuseet Västernorrland. 17

20

21 Murberget Länsmuseet Västernorrland Rapport 2015:14 ISSN