Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Björnlandhöjden III

Transkript

1 Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Björnlandhöjden III Socken: Högsjö och Viksjö Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand Län: Västernorrland Avdelningen för dokumentation Rapportnummer 2012:13 Britt-Marie Hägerman och Annika Söderlind

2

3 Murberget Västernorrlands länsmuseums dnr: 2012/164 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand Socken: Viksjö och Kramfors Ek. kartblad: 18H 3h Gåltjärn, 18H 4h Manen, 18H 4i Lillsela Rapport från Murberget 2012:13 Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Björnlandhöjden III. Britt-Marie Hägerman och Annika Söderlind 2012 Murberget Västernorrlands länsmuseum, Härnösand och Pöyrö SwedPower AB, Västra Kvarngatan 64, Nyköping. Omslagsbild: Tätört. Foto nr 3. Foto Annika Söderlind. ISSN

4

5 Sammanfattning Inför planerna på en vindpark inom området Björnlandhöjden III, som ligger i Högsjö och Viksjö socknar i Härnösands kommun, Västernorrlands län, har Pöyry SwedPower AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen. Murberget Västernorrlands länsmuseum genomförde 2012 utredningen som omfattade en byrå- och fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Utredningsområdet, som ligger cirka sex kilometer nordöst om Viksjö samhälle, är ett höglänt skogs- och utmarksområde som idag saknar bebyggelse. Innan utredningen var tre kulturhistoriska lämningar kända inom utredningsområdet (två kojgrunder och en fäbodvall). Vid utredningen dokumenterades tre fasta fornlämningar (två fångstgropar och en fäbodvall), sex övriga kulturhistoriska lämningar (en kolbotten, en skogsbrukslämning bestående av en koja och en kolbotten, två damvallar och rester efter två skogshuggarkojor) och sju sentida lämningar (sex gränsmarkeringar och en recent härd). Det är länsstyrelsen som fastställer vilka antikvariska åtgärder som ska skydda och bevara en fast fornlämning. Inga ingrepp får göras i eller i närheten av fast fornlämning utan länsstyrelsens tillstånd enligt KLM 2 kap. 12. Ingrepp i eller i närheten av övriga kulturhistoriska lämningar är inte tillstångspliktigt enligt kulturmiljölagen utan de regleras av skogsvårdslagen, 30, SFS 2010:930. Dock i vissa fall kan länsstyrelsen även fatta beslut om särskilda villkor för skyddande av övriga kulturhistoriska lämningar som bedöms vara av särskilt intresse och/eller bevaringsvärda. De sentida lämningarna anses idag inte vara av antikvariskt intresse och äger därmed inte något skydd. Likväl är det önskvärt, om inte obligatoriskt, att hänsyn visas till dem. Inom utredningsområdet finns det två områden som är känsliga för intrång därför att de består av flera olika kulturelement som tillsammans bildar välbevarade exempel på skogliga utmarksmiljöer från historisk tid. Den ena består av miljön kring östra delen av Svanasjön med två fångstgropar, två kolbottnar, en koja och en dammvall. Det andra består av en fäbodlämning med odlingsrösen och möjliga bebyggelserester i form av spismurar. Dessa två miljöer har ett upplevelsevärde som kan reduceras av vindkraftverk eller vägar som placeras alltför nära. Generellt vill vi uppmuntra till hänsyn gentemot alla kulturhistoriska lämningar då kulturmiljövårdens intressen tillgodoses bäst genom att alla lämningar bevaras oavsett deras antikvariska status. Många av de kulturhistoriska lämningarna inom utredningsområdet kan samsas med ingrepp i deras närhet enbart genom att visa hänsyn, det vill säga att de helt enkelt få vara i fred. Andra skyddas bäst från yttre påverkan genom att en buffertzon på meter upprättats kring dem. Vindkraftsverk och nya vägar kan samexistera med de kulturhistoriska lämningarna om hänsyn och/eller buffertzoner lämnas kring lämningarna. Under förutsättning att vindparkens layout inklusive vägar anpassas till kulturlämningarna och så länge det inte är aktuellt med ingrepp i eller nära de fasta fornlämningar föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindparken. 1

6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning...3 Inledning... 5 Syfte... 5 Målsättning... 6 Utredningens genomförande... 6 Byråinventering... 6 Fältinventering... 6 Dokumentation... 6 Utredningsområde... 7 Områdesbeskrivning... 7 Tidigare antikvarisk verksamhet... 7 Resultat... 8 Kulturhistoriska lämningar... 8 Markanvändning, ortnamn, historiska kartor och bebyggelse Kulturmiljöer Utredningsområdets kulturhistoria och kulturvärden Sårbarhetsanalys och kulturmiljöpåverkan Åtgärdsförslag Referenser Publikationer och rapporter Muntliga uppgifter Historiskt kartmaterial Internet Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Beskrivningar Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Fotografier

8

9 Inledning Inför planerna på en vindpark inom området Björnlandhöjden III i Högsjö och Viksjö socknar i Härnösands kommun, Västernorrlands län har Pöyry SwedPower AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen. Murberget Västernorrlands länsmuseum genomförde utredningen som omfattade byrå- och fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Figur 1. Utdrag ur fastighetskartan med utredningsområdena Björnlandhöjden III UO 1 och UO 2 markerade. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att klargöra om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (kulturminneslagen, KML 2 kap. 11, SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och dokumentera tidigare ej registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening samt övriga kulturhistoriska lämningar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde samt för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. 5

10 Målsättning Målsättning för uppdraget har varit att: För kulturmiljövården lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriska lämningar med och utan fornlämningsstatus i utredningsområdet. Lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriskt intressant bebyggelse och kulturmiljöer i utredningsområdet. Värdera kulturvärdet på de tidigare registrerade och/eller nyregistrerade kulturhistoriska lämningarna, byggnader och/eller kulturmiljöer. Bedöma arbetsföretagets kulturmiljöpåverkan vad gäller eventuella lämningar, byggnader och miljöer. Utredningens genomförande Utredningen har omfattat momenten byråinventering, fältinventering och antikvarisk besiktning/kontroll. Byråinventering Följande materialkategorier har gåtts igenom dels som ett led i förberedelserna för fältinventeringen och dels för att samla material rörande bedömning av utredningsområdets karaktär och kulturmiljö. Registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS). Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BBR). Äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i databasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI). Arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums databas (SHM). Allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i lantmäteriets karttjänst på internet (LMV). Topografisk och antikvarisk litteratur i Kungliga Bibliotekets och Vitterhetsakademiens biblioteks databaser (LIBRIS respektive VITALIS). Länsstyrelsen i Västernorrlands läns presentationer av värdefulla natur- och kulturmiljöer (RIKMV). Murberget Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium och kartarkiv. Registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (KOTTEN). Rennäringens markanvändning och riksintressen i samebyarnas databas (IRENMARK). Fältinventering Fältinventeringen skedde 3 6 juli Den omfattade systematisk terrängrekognoscering av utredningsområdet. Inom utredningsområdet eftersöktes fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och andra spår efter verksamheter från äldre tid. Den antikvariska besiktningen/kontrollen ägde rum 4 och 6 juli Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterades med kartinprickning och beskrivning enligt RAÄ:s anvisningar och därefter rapporterades de till FMIS. Inmätning skedde med GPS och noggrannheten beräknades till cirka ±5 meter. Några lämningar fotograferades med digitalkamera och fotona är bilagda rapporten. 6

11 Utredningsområde Områdesbeskrivning Utredningsområdet Björnlandet III ligger i skärningen mellan två socknar, Högsjö och Viksjö. Björnlandet III är indelat i två undersökningsområden, UO 1 och UO 2, varav UO 1 ligger enbart inom Högsjö socken medan UO 2 till största delen ligger i Viksjö socken med en mindre del i Högsjö socken. Närmaste ort är Viksjö som ligger cirka sex kilometer sydväst om Björnlandhöjden III samt byarna Gåltjärn, Storsela och Lillsela som ligger fyra kilometer söder om, 1,5 kilometer söder om respektive 1 kilometer öster om utredningsområdet. Björnlandet III är ett höglänt skogsbeklätt område mellan meter över havet och är tillgängligt genom skogsbilvägar. Terrängen består av kuperad till starkt kuperad moränmark med mellanliggande stråk av myrmark. Största delen av utredningsområdets skogsmark består av markberedd produktionsmark, huvudsakligen granskog. Figur 2. Utredningsområdena berör delar av tre ekonomiska kartblad och tangerar två socknar. I och kring utredningsområdet finns tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar (rött=fmis, blått=skog och Historia). Tidigare antikvarisk verksamhet Denna del av Norrland har vid olika tillfällen fornminnesinventerats av Riksantikvarieämbetet. Första omgången var i samband med utgivningen av den ekonomiska kartan för Villola och Lillsela 1962 och Gåltjärn Vid andragångsinventeringen i samband med kartans revidering inventerades Högsjö socken 1989 och Viksjö socken Vid dessa tillfällen framkom inget inom utredningsområdet men strax öster om UO 1 registrerades en torpbebyggelse, Raä 124 (figur 2). Inventeringsprojektet Skog och Historia, som bedrevs av dåvarande Skogsvårdsstyrelsen, berörde Viksjö socken 2004 och Högsjö socken Tre kulturhistoriska lämningar, en spismursrest, en koja och en fäbod, registrerades inom undersökningsområdet (figur 2). Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde en arkeologisk utredning steg 1 och KMKB i ett angränsade område 2011 (se figur 3 samt Hägerman & Loeffler 2011). 7

12 Figur 3. Utdrag ur fastighetskartan med 2011 års utredningsområde samt 2012 (UO 1 och UO 2) års utredningsområden markerade. Resultat Kulturhistoriska lämningar Innan utredningen var tre kulturhistoriska lämningar kända inom Björnlandhöjden III. Vid utredningen dokumenterades tre fasta fornlämningar (två fångstgropar och en fäbodvall), sex övriga kulturhistoriska lämningar (en kolbotten, en skogsbrukslämning bestående av en koja och en kolbotten, två damvallar och rester efter två skogshuggarkojor) och sju sentida lämningar (sex gränsmarkeringar och en recent härd) som enligt nuvarande antikvarisk praxis inte bedöms vara av antikvariskt värde (tabell 1 och figur 4 och 5). Ett antal träd med kulturspår observerades inom området men enligt nuvarande antikvariska praxis bedöms de inte utgöra någon kulturhistorisk lämning och i fortsättning betitlas även de som sentida lämningar. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lagen om kulturminnen (KML 2 kap. 1 ) och ingrepp i eller kring dem kräver tillstånd av länsstyrelsen. Övrig kulturhistorisk lämning är sådant som inte bedöms utgöra fast fornlämning och är således inte skyddade enligt lagen om kulturminnen. De regleras av 30 i Skogsvårdslagstiftning från 2010 som föreskriver att hänsyn ska visas gentemot lämningarna i den utsträckning den pågående markanvändningen inte avsevärt försvåras. I vissa fall kan de ändå bedömas som särskilt intressanta och/eller bevarandevärda och särskilda villkor för deras skydd kan då formuleras av länsstyrelsen. Sentida lämningar är inte ett vedertaget antikvariskt begrepp. Det används här för att beteckna lokaler och lämningar som inte hör hemma i något av de övriga och vedertagna 8

13 antikvariska begreppen. Därmed äger de inget lagskydd, man behöver inte visa någon hänsyn till dessa och de kommer inte att inrapporteras till RAÄ:s databas FMIS över kulturhistoriska lämningar. Exempel på sentida lämningar är recenta härdar och gränsmarkeringar i befintlig gräns. Trots detta anser vi att vissa av lämningarna är kulturhistorisk värdefulla och därmed bevaringsvärda, exempelvis gränsmärken i befintlig gräns (se nedan). Registreras ej används för lokaler som dokumenterats som sentida lämningar (se ovan) samt fornlämningsliknande bildningar och fornlämningsliknande lämningar men som inte kommer att inrapporteras till RAÄ:s databas FMIS över kulturhistoriska lämningar. Tabell 1. Resultat av den kulturhistoriska inventeringen 2012 på Björnlandhöjden III. ID-nr Socken Lämningstyp Antikvarisk bedömning SoH Viksjö Spismursrest efter koja Övrig kulturhistorisk lämning SoH Viksjö Kojgrund Övrig kulturhistorisk lämning SoH Högsjö Bebyggelselämningar efter fäbod Fast fornlämning P1-2 Utgår P3 Högsjö Gränsmärke Sentida lämning Registreras ej P4-5 Utgår P6 Högsjö Härd Sentida lämning/registreras ej P7 Viksjö Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej P8-17 Utgår P18 Viksjö Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej P19 Högsjö Dammvall Övrig kulturhistorisk lämning P20 Utgår P21 Högsjö Dammvall Övrig kulturhistorisk lämning P22 Högsjö Fångstgrop Fast fornlämning P23 Högsjö Kolbotten efter resmila Övrig kulturhistorisk lämning P24 Högsjö Fångstgrop Fast fornlämning P25 Högsjö Husgrund och kolbotten efter resmila Övrig kulturhistorik lämning P26 Utgår P27 Högsjö Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej P28 Viksjö Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej P29 Viksjö Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej Gränsmärken Gränsmärken byggdes för att markera gränser mellan till exempel skogsskiften, fastigheter, byar och socknar (Loeffler 2007). Inom utredningsområdet dokumenterades flera gränsmärken bestående av kantställda eller uppresta stenar omgivna av enkel stenpackning. Gränsmärken i befintlig fastighetsgräns skall enligt direktiv från RAÄ inte dokumenteras eller registreras därför att de fortfarande är i bruk. Således har dessa inte prioriterats vid fältrekognosceringen. Det är troligt att det finns betydligt fler gränsmarkeringar inom utredningsområdet än de som redovisas här. Endast de som slumpmässigt påträffats under fältarbetet har dokumenteras. De sentida lämningarna som är redovisade i denna rapport kommer inte att inrapporteras till FMIS. Kolning i äldre tid Förr behövdes träkol vid framställning och bearbetning av järn. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet var de största konsumenterna av träkol de olika järnbruken. Under andra världskriget blev träkol åter en strategiskt viktig råvara och inhemsk produktion uppmuntrades. Efter 1945 satte importen av billig koks från utlandet punkt för kolningsepoken i Sverige. Rester efter kolmilor förekommer allmänt i Sverige (Loeffler 2007). Två kolbottnar (resmilor), en med koja, återfanns inom utredningsområdet. 9

14 Figur 4. Undersökningsområde UO 1. Utdrag ur fastighetskartan med del av utredningsområdet (gränsen markerad med orange linje) och de funna kulturhistoriska lämningarna. Röd=fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, svart=sentida lämning. Fäbodvallar De äldsta skriftliga beläggen för fäbodväsendet i Västernorrland är från 1558 men det finns arkeologiskt framtaget dock diskutabelt material från bland annat Jämtland som visar att fäboddriften kan ha uppstått under talen (Jansson m.fl. 1989; Carlsson m.fl. 2001; Larsson 2009). Inom utredningsområdet återfanns en fäbod, Lillselas fäbod. Fäboden är redovisad på en skattläggningskarta från 1785 över Lillsele Nybyggets skog och utmarck (22-hög-67) samt från en laga skifteskarta från 1852 (x28-19:4) där fyra stugor är utritade (se figur 8-10 och 14). Arild Eriksson, boende i Hansjön, berättade att under 1940-talet låg det på fäbodvallen en barack för skogsarbetare (ett kocklag). Husgrunder från historisk tid Till denna kategori hör ensamliggande rester eller ruiner efter byggnader från historisk tid. I utredningsområdet finns rester efter kojor som använts vid skogsarbetet och kolning. Härdar En recent härd dokumenterades. Dess morfologiska element och placering i terrängen är atypisk i jämförelse med de härdtyper som anses beteckna den samiska kulturen (Hedman 2003:96ff). Möjligen utgör denna spår efter skogbruksarbete från tidigt 1900-tal. Fångstgropar Två fångstgropar registrerades inom utredningsområdet. Med uppskattningsvis registrerade fångstgropar utgör lämningstypen en av det mest talrika i Norrland. De äldsta är uppemot 8000 år gamla och de yngsta från 1800-talet. De vitt skilda dateringarna samt deras stora antal avspeglar älgjaktens betydelse för olika samhällen under olika tider (Selinge 1974; Spång 1997; Lofterud 2005). 10

15 11 Figur 5. Undersökningsområde UO 2. Utdrag ur fastighetskartan med del av utredningsområdet (gränsen markerad med orange linje) och de funna kulturhistoriska lämningarna markerade. Blå =övrig kulturhistorisk lämning, svart=sentida lämning.

16 Figur 6. David Loeffler invid ett gränsröse (objekt P7) i befintlig gräns bestående av en kantställd sten omgiven av en gles sten packning. Foto nr 8. Foto Annika Söderlind. Figur 7. David Loeffler och Britt-Marie Hägerman dokumenterar en kolarkojruin (objekt P25). Foto nr 2. Foto Annika Söderlind. 12

17 Figur 9. Figur 8. Figur 8. David Loeffler vid skylten till Lillsela fäbod (SoH ). Foto nr 16. Foto Britt- Marie Hägerman. Figur 9. Röjningsröse på Lillsela fäbod (SoH ). Foto nr 9. Foto Annika Söderlind. Figur 10. Fäbodvallen. Skattläggning från 1785 över Lillsele Nybyggets skog och utmarck (22-hög-67). 13

18 Dammvallar Många av verksamheterna kring ett lantbruk krävde vattenkraft såsom kvarnar och sågar. Men det var även brukligt att vattendränka slåttermyrar, översilningsmarker, för att få en rik höskörd. Vid dessa verksamheter byggdes dammar så att vattennivå eller -kraften kunde regleras efter behov. Inom utredningsområdet återfanns två dammvallar utefter Svanabäcken och de är redovisade i det äldre kartmaterialet. Den ena hör troligen ihop med översilningsmark, ett antagande som bekräftas av ortnamnen då det finns en uppgift från 1868 om en slått vid angiven plats (SOFI). Den andra hör ihop med en sågplats som återfinns på en karta från 1852 (x28-19:4). I handlingarna står det utsågs för Byemännens gemensamma räkning ett Sågställe uti Svanabäcken hvarest, med tillgång af vatten ifrån Svanasjö... sågen troddes kunna gå minst 3:ne veckor vårtiden och blef dertill en plats utstakad ( 16). Sågen som låg här var en finbladig vattensåg som lades ner i början av 1900-talet och då flyttades till Storsela (Arild Eriksson, Hansjön och Kenneth Lindholm, Lillsela). Inga spår efter själva sågen återfanns vid inventeringstillfället. Figur 11. Damvall i Svanabäcken (objekt P2.). Foto nr 14. Foto Annika Söderlind. Kulturspår i träd Inhuggningar och märkningar i träd kan representera flera olika historiska brukningsmönster. En del har huggits i träd för att markera gränser eller stigar medan andra tillkommit vid barktäkt. Vid planerade skogsavverkningar bläckades och stämplades de träd som skulle fällas (Bergman 2011; Ljung 2011). Ringbarkning av träd har förekommit vid taxning. Träden fick då torka på rot och kunde sedan fällas till brännved eller ligga kvar på platsen för att utgöra bränsle när svedjan tändes vid ett senare tillfälle. Om tjärvirke önskades kunde trädet katas genom att ett djupt spår höggs kring halva stammen varefter trädet långsamt impregnerade sig själv med tjära. Flera olika sorters kulturspår i träd har återfunnits inom Björnlandhöjden III. Ett träd med gränsbläcka står idag i en befintlig gräns. De andra är stubbar, torrakor och levande tallar med djupa urhuggningar som kan vara spår efter taxning eller katning. En stämplingsbläcka i form av treklöver återfanns även. Kulturspår i träd anses idag sakna antikvariskt intresse. Därmed saknar dessa biologiska kulturlämningar lagligt skydd. Trots detta är de bevaringsvärda då de visar på en typ av skogsbruk som nu är försvunnet. Dessa sentida lämningar har därför inte prioriterats vid fältrekognosceringen och inte dokumenteras dock har platsen för de slumpmässigt påträffade 14

19 under fältarbete noterats (se figur och tabell 2) även om de inte kommer att inrapporteras till FMIS. Figur 12. Stämpelbläcka. Ligger inom fastighet Grundsjön 2:3, öster om myr och norr om objekt P3, se tabell 2. Figur 13. Huggspår i torraka eventuell katning. Ligger inom fastighet Viksjön 1:14, på södra sidan höjden som ligger söder om Pörjalamp och norr om Långtjärnen, se tabell 2. Tabell 2. Koordinater på de träd med kulturspår som slumpmässigt påträffades under fältrekognosceringen. Koordinatsystem RT 90 2,5 gon V. Biologisk kulturlämning X Y Huggmärke i torrstubbe Stämplingsbläcka i form av treklöver Huggmärke i torraka Huggmärke i torraka Huggmärke i torrstubbe Gränsbläcka i tall, befintlig gräns Markanvändning, ortnamn, historiska kartor och bebyggelse De tidigaste historiska beläggen för bebyggelse ligger utanför utredningsområdet och berör Viksjö (Wÿcksiön) som omnämns på en karta från 1639 (X70-19:x1:211). Utredningsområdets karaktär som utmarksområde för den närliggande historiska jordbruksbebyggelsen bekräftas genom ett fåtal äldre kartor hos lantmäteriet. En fäbodvall återfinns på en skattläggningskarta från 1785 (22-hög-67, se figur 10). Denna återfinns, tillsammans med en dammvall vid Svanasjöns utlopp och en såg vid Svanabäcken, på en laga skifteskarta från 1852 (X28-19:4, se figur 14). Vid tiden för kartläggningen inför generalstabskartan, 1909, fanns inga byggnader eller andra verksamheter inom utredningsområdet. Den ekonomiska kartan från visar inte heller någon bebyggelse inom området. 15

20 Figur 14. Laga skifte på inägor och hemskog (X28-19:4), 1852, med fäbodvall samt i Svanabäcken dammvall och såg. I och kring utredningsområdet är en del av myrmarkerna och höjdområdena namngivna dock inga med äldre belägg än till 1800-talets mitt. Undantaget är namnet Svana Siön som finns på en karta från 1771 (22-hög-113). De namn som finns på kartorna är ofta naturnamn som berättar om platsens naturegenskaper men inte så mycket om deras kulturegenskaper. Ett undantag är Fäbodberget, ett 340 meter högt berg som ligger i östra delen av utredningsområde UO1. Fäbodvallen låg dock inte på Fäbodberget utan strax väster om detsamma. Viksjö är känd för sin skogsfinska bebyggelse vilket många namn i närområdet vittnar om, exempelvis Pörjalamp (pyöreä=rund, lampi= tjärn, rundtjärn, Norén 1985), en tjärn som ligger i södra delen av utredningsområde UO2. Redan 1584 omnämns finnar i det som senare kom att heta Viksjö (Gothe 1948:36) och på en karta från 1695 (X2:202) finns sex finntorp upptagna. Lillsela och Storsela togs troligen upp på tidigt 1640-tal av finnar (Gothe 1948). Trots detta framkom inga belägg för finnkolonisation inom utredningsområdet. Jiingevaerie sameby har förvinterbete och Ohredahke har vinterbete i området (IRENMARK). Inga spår efter denna verksamhet framkom under fältrekognosceringen. Gränsmärkena har troligen med skogens tilltagande ekonomiska betydelse att göra och kan därmed betraktas som ett uttryck för framväxten av denna industri sedan mitten av talet. Idag finns ingen bebyggelse inom utredningsområdet vilket har karaktären av ett utmarksområde som används främst av skogsbruket och som jaktmark. Kulturmiljöer Närmaste riksintresse för kulturmiljövården, Gustavsberg-Ramvik (Y-23 Härnösands kommun), ligger cirka 1 mil öster om utredningsområde och torde inte beröras av vindparken. Det finns inte någon annan kulturhistoriskt intressant bebyggelse inom eller i närheten av utredningsområdet. Utredningsområdets kulturhistoria och kulturvärden Ortnamnen, det historiska kartmaterialet, de övriga kulturhistoriska lämningarna samt de sentida lämningarna visar tydligt att utredningsområdet både är och har använts som jaktmark och höfångst dock främst i samband med skogsbrukets utveckling under 1900-talet. Sårbarhetsanalys och kulturmiljöpåverkan De flesta kulturhistoriska lämningarna inom utredningsområdet kommer att påverkas både visuellt och ljudmässigt av en vindpark. En del kan även komma att påverkas fysiskt genom ny vägdragning eller genom breddning och förstärkning av befintliga vägar samt genom 16

21 placering av enskilda vindkraftverk. Den fysiska påverkan kan minskas eller helt uteslutas genom att vägar och etableringsplatser för vindkraftverk justeras så att de undviker platser med kulturlämningar. Den visuella och ljudmässiga påverkan kan inte undvikas helt men kan minskas genom upprättande av buffertzoner. Åtgärdsförslag Det är länsstyrelsen som fastställer vilka antikvariska åtgärder som ska skydda och bevara en fast fornlämning och inga ingrepp får göras i eller i närheten av dessa utan länsstyrelsens tillstånd enligt KLM 2 kap. 12. Ingrepp i eller i närheten av övriga kulturhistoriska lämningar är inte tillstångspliktigt enligt kulturmiljölagen. De regleras av skogsvårdslagen, 30, SFS 2010:930. Dock i vissa fall kan länsstyrelsen även fatta beslut om särskilda villkor för skyddande av övriga kulturhistoriska lämningar som bedöms vara av särskilt intresse och/eller bevaringsvärda. De sentida lämningarna anses idag inte vara av antikvariskt intresse och äger därmed inte heller något skydd. Likväl är det önskvärt, om inte obligatoriskt, att hänsyn visas dem. Generellt vill vi uppmuntra till hänsyn gentemot alla forn-, övriga och sentida lämningar, därför att kulturlämningsbegreppet är elastiskt. Det som idag ringaktas kan utgöra morgondagens övriga kulturhistoriska lämningar eller fornlämningar (Jensen 2006; Sandström 2009). Kulturmiljövårdens intressen tillgodoses bäst genom att alla lämningar bevaras oavsett deras antikvariska status och får ligga kvar samt i vissa fall skyddas från intrång genom att en buffertzon upprättas. Man kan minimera både kulturmiljöpåverkan och onödiga antikvariska kostnader om man i ett tidigt skede tar kulturlämningarna i beaktning. Många av de kulturhistoriska lämningarna inom utredningsområdet kan samsas med ingrepp i deras närhet enbart genom att visa hänsyn, det vill säga att de helt enkelt få vara i fred. Andra skyddas bäst från yttre påverkan genom att en buffertzon på meter upprättats kring dem. Om ingrepp i eller nära de övriga och sentida kulturminnena kan undvikas bör så ske. Om möjligt kan förslagsvis en skogsbeväxt buffertzon lämnas runt lämningarna i syfte att dämpa eventuell påverkan från närliggande vindkraftverk eller tillfartsvägar. Inom utredningsområdet finns det framförallt två områden som är något mer känsliga för intrång än de andra därför att de består av flera olika kulturelement som tillsammans bildar välbevarade exempel på två olika typer av skogliga utmarksmiljöer från historisk tid. Den ena har uppkommit i samband med det tidiga skogsbruket och den andra har rötter i jordbrukets kolonisation av utmarkerna. Den första består av miljön kring den östra delen av Svanasjön med två fångstgropar, två kolbottnar, en koja och en dammvall. Det andra består av en fäbodlämning med odlingsrösen och mjöliga bebyggelserester i form av spismurar. Dessa två miljöer har ett upplevelsevärde som kan reduceras av vindkraftverk eller vägar som placeras alltför nära. Ingrepp i deras närhet bör därför undvikas och nedan följer några åtgärdsförslag i syfte att säkerställa dem. Vindkraftsverk och nya vägar kan samexistera med de kulturhistoriska lämningarna om hänsyn och/eller buffertzoner lämnas kring lämningarna. Under förutsättning att vindparkens layout inklusive vägar anpassas till kulturlämningarna och så länge det inte blir aktuellt med ingrepp i eller nära de fasta fornlämningar föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindparken. 17

22 Tabell 3. Summering av rekommenderade åtgärdsförslag. ID-nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Åtgärd SoH Kojrest Övrig kulturhistorisk lämning Buffertzon på minst 50 meter SoH Kojgrund Övrig kulturhistorisk lämning Buffertzon på minst 50 meter SoH Fäbod Fast fornlämning Buffert zon på minst 100 meter P3 Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej Hänsyn P6 Härd Sentida lämning/registreras ej Hänsyn P7 Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej Hänsyn P18 Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej Hänsyn P19 Dammvall Övrig kulturhistorisk lämning Buffertzon på minst 50 meter P21 Dammvall Övrig kulturhistorisk lämning Buffertzon på minst 50 meter P22 Fångstgrop Fast fornlämning Buffertzon på minst 50 meter P23 Kolbotten Övrig kulturhistorisk lämning Buffertzon på minst 50 meter P24 Fångstgrop Fast fornlämning Buffertzon på minst 50 meter P25 Koja och kolbotten Övrig kulturhistorik lämning Buffertzon på minst 50 meter P27 Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej Hänsyn P2 Gränsmärke Sentida lämning/registreras ej Hänsyn P29 Gränsmärke Sentida lämning Registreras ej Hänsyn 18

23 Referenser Publikationer och rapporter Bergman, Ingela Kulturspår i träd. Anvarat nr 1. Silvermuseet, Arjeplog. Blomqvist, Malin Informationssystemet för fornminnen lista med lämningstyper och antikvariskt praxis. Version 3.4. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen. Stockholm. Carlsson, Annika och Jonsson, Ritha Fäbodar i Västernorrland. Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Härnösand. Gothe, Richard Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland. Kultur- och bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-, 16- och talen. Författarens förlag, Stockholm. Hedman, Sven-Donald Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 17. Umeå Universitet. Hägerman, Britt-Marie & Loeffler, David Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i Björnlandhöjden. Socken: Högsjö, Kramfors och Viksjö. Kommun: Härnösand och Kramfors. Landskap: Ångermanland. Murberget Länsmuseet Västernorrland. Rapportnummer 2011:23. Jansson, Ingvar och Raihle, Jan Fäbodstället, hotad miljö. En skrift om vård av byggnader och miljö. Riksförbundet för hembygdsvård. Östersund. Jensen, Ola W., Fornlämningsbegreppets historia: en exposé över 400 år. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Larsson, Jesper Fäbodväsendet Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Jamtli förlag. Östersund. Ljung, Tomas Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. Betande boreala skogars innehåll av historisk information och biologisk mångfald en studie av fyra fäbodställen i Dalarna. CBM:s skriftserie 49. Centrum för biologisk mångfald. Loeffler, David Skog och historia. Människan och miljö i Överkalix under 9000 år. Överkalix hembygdsgilles årsbok Överkalix. Lofterud, Curt Älggropar. Värda att vårda särskilt för att de är så många. Lofterud Produktion. Östersund. Norén, Lars-Ola Svedjerök. Den finska kolonisationen i Viksjöbygden. Härnösand. Olsson, Anna-Lena (red.). 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av fornoch kulturlämningar för FMIS. Version 1.0. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.). 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av fornoch kulturlämningar för FMIS. Exempelsamling. Version 1.0. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 19

24 Sandström, Inger Kultur- och fornminnesinventering i skogsmark. Rapport över forn- och kulturminnesinventering inom fastigheten Sösjö 1:1, Kall socken, Åre kommun, Jämtlands län. Skogsstyrelsen. Krokom. Selinge, K. G Fångstgropar. Fornvårdaren 12. Östersund. Spång, Lars-Göran Fångstsamhälle i handelssystem. Åsele lappmark neolitikumbronsålder. Studia Archaeologica Universitatis Umensia Umeå. Muntliga uppgifter Arild Eriksson, Hansjön 171, Ramvik Kenneth Lindholm, Lillsela 220, Ramvik och 11. Historiskt kartmaterial Generalstabskartan Indal NO, Härnösand NV. (skala 1: ). Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartblad 18H 3h Gåltjärn från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartblad 18H 4h Manen från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartblad 18H 4i Lillsela från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 22-hög-67, Västernorrlands län, Skatteläggning, Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 22-hög-113, Västernorrlands län, Avvittring, Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 22-hög-164, Västernorrlands län, Avvittring, Lantmäteristyrelsens arkiv, akt X2:202, Västernorrlands län, Viksjö socken, Viksjön 1 8. Geometrisk avmätning Lantmäteristyrelsens arkiv, akt X28-19:4, Västernorrlands län, Högsjö socken, Lillsela nr 1 3, Laga skifte på inägor och hemskog, Lantmäteristyrelsens arkiv, akt X70-19:x1:211, Västernorrlands län, Viksjö socken, Viksjön nr 1 8, Geometrisk avmätning, Internet BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem IRENMARK Rennäringens markanvändning och riksintressen KOTTEN Registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas 20

25 LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem LMV Lantmäteriets historiska karttjänst RIKMV Riksintresseområden för kulturmiljövården SHM Statens historiska museums fynddatabas SOFI Institutet för språk och folkminnens ortnamnsdatabas VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog

26 Tekniska och administrativa uppgifter Länsmuseets dnr: 2012/164 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand Socken: Högsjö och Viksjö Utredningsområde UO1 yta: 419 ha Utredningsområde UO2 yta: 176 ha Fornlämningar, Raä nr: --- Skog och Historia: objektnr Spismursrest objektnr Koja objektnr Uppgift om fäbod, Lill-Sels Ekonomiska kartblad: 18H 3h Gåltjärn 18H 4h Manen 18H 4i Lillsela Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V, RH00 Höjdvärden UO 1: m.ö.h. Höjdvärden UO 2: m.ö.h. Uppdragsgivare: Pöyrö SwedPower AB, Västra Kvarngatan 64, Nyköping. Undersökningstid: 3 6 juli 2012 Personal från Murberget, Länsmuseet Västernorrland: Britt-Marie Hägerman, David Loeffler och Annika Söderlind. Rapportsammanställning: Britt-Marie Hägerman och Annika Söderlind. Kartering: programvara Quantum GIS, Dokumentationsmaterialet förvaras på Murberget, Länsmuseet Västernorrland. 22

27 Bilagor Bilaga 1. Beskrivningar SoH Socken Viksjö Kommun Härnösand Kartblad: 18H 3h Gåltjärn Fastighet: samfälld m.ö.h Husgrund, historisk tid Skogsbruk Spismursrest, närmast kvadratisk, 2x2 m (N-S) och 0,6 m h, bestående av delvis övermossade otuktade stenar, 0,1-0,5 m st, varav några stenar utrasade mot Ö. Grunden är otydlig och svår att uppfatta och därmed svåravgränsad. Bevuxen med 4 granar samt belamrad med bäverfällda träd. Orientering: 8 m N om Långtjärn. Terräng: S-sluttande moränmark, ställvis blockig. Skogsmark (barrskog). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler Övrig kulturhistorisk lämning X Y N E SoH Socken Viksjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 3h Gåltjärn Husgrund, historisk tid Skogsbruk Kojgrund, rektangulär, 6x5 m (N-S) och 0,1-0,5 m h. I mitten antydan till försänkning, rektangulär, 3x2 m (Ö-V) och 0,1-0,2 m dj. Vallen är 1-1,5 m br och 0,1-0,5 m h. I mitten av N-sidan är en spisrest, oregelbunden, 2x1,5 m (Ö-V) och 0,4-0,5 m h, bestående av otuktade och ställvis kallmurade stenar, 0,2-0,7 m st. Bevuxen med 2 granar och 2 tallar. Orientering: 40 m N om bäck (Ö-V). Övrig kulturhistorisk lämning X Y N E Fastighet Viksjö 2:14 Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (concorta). m.ö.h Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler 23

28 SoH Socken Högsjö Kommun Härnösand Fäbod Bebyggelselämningar efter fäbod, ca 130x40-70 m (VNV-ÖSÖ), bestående av minst 12 röjningsrösen, varav flera kan vara spismursrester. Röjningsrösena är oregelbundna till runda, 1-4 m l, 1-2,5 m br och 0,2-0,7 m h, bestående av delvis till helt övertorvade otuktade stenar, 0,2-0,6 m st. Fast fornlämning X Y N E Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Lillsela 1:4 och samfälld Terräng: Kuperad moränmark bestående av mindre höjder med myr/sankmark emellan. Skogsmark (barrskog). Ställvis inom området finns enbuskar. Skyltad med text: Lill sela fäbodplats. m.ö.h Namn: Lill sela eller Lillsela fäbod Antikvarisk kommentar: Fäboden har tals belägg vilket motiverar den antikvariska bedömningen. Enligt karta från 1800-talet fanns där minst fyra stugor. Vid besiktningstillfället kunde inga rester av stugorna med säkerhet identifieras dock kan flera av de som uppfattades som röjningsrösena vara spismursrester. Referenser: Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 22-hög-67, Västernorrlands län, Skatteläggning, Lantmäteristyrelsens arkiv, akt x28-19:4, Västernorrlands län, Högsjö socken, Lillsela nr 1-3, Laga skifte på inägor och hemskog, Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler P3 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Grundsjön 2:3 och Högsjö- Ramsås 1:5 m.ö.h Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, rund, 0,9 m i diam, 0,3 m h, av otuktade och tätt packade stenar, 0,2-0,25 m st. En käpp har suttit i mitten, nu avbruten och liggande. Orientering: 6 m Ö om myr. I fastighetsgränsen mellan Grundsjön 2:3 och Högsjö-Ramsås 1:5. Terräng: Flack moränmark intill myr. Skogsmark (barrskog). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: Ej besökt i fält, byråmässig bedömning. David Loeffler Sentida lämning/ Registreras ej X Y N E

29 P6 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4i Lillsela Härd, recent Rund Stenfylld Härd med stenskoning Härd, recent, rund, 0,8 m i diam och 0,2 m h. Kring kanten stenskoning av otuktade och glest placerade stenar, 0,2-0,3 m st, med fyllning av glest placerade stenar, 0,2-0,3 m st. Orientering: 10 m NÖ om bäck (NV-SÖ). Terräng: Plan avsats i SV-sluttande moränmark. Skogsmark (barrskog). Sentida lämning/ Registreras ej X Y N E Fastighet: Samfälld Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman m.ö.h. 240 Antikvarisk besiktning: Ej besökt i fält, byråmässig bedömning. David Loeffler P7 Socken Viksjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 3h Gåltjärn Fastighet: Viksjön 1:16 och 2:7 Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, rund, 1 m diam, 0,3 m h, bestående av ett 10-tal otuktade stenar, 0,2-0,6 m st. I mitten en upprest sten, 0,3 m h, 0,3 m br (NÖ-SV) och 0,1 m tj. Orientering: I fastighetsgränsen Viksjön 1:16 och 2:7. Terräng: Svag S-sluttning moränmark mot tjärn. Skogsmark (granskog med inslag av björk). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Sentida lämning/ Registreras ej X Y N E m.ö.h. 330 Antikvarisk besiktning: David Loeffler P18 Socken Viksjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Viksjön 1:6 och 8:1 m.ö.h. 395 Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, rund, 1 m diam och 0,6 m h, bestående av 6 delvis övermossade otuktade stenar, 0,1-0,5 m st. I mitten 1 upprest sten, 0,4 m h, 0,4 m br (NNÖ-SSV) och 0,25 m tj, med spår av rödfärg. Orientering: Står i befintlig gräns mellan fastigheterna Viksjön 1:6 och 8:1. Terräng: Svagt NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: Ej besökt i fält, byråmässig bedömning. David Loeffler Sentida lämning/registreras ej X Y N E

30 P19 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4i Lillsela Fastighet: Östby 2:3 m.ö.h Dammvall Fördämningsvall, 22 m l (N-S), 4 m br och 1 m h, bestående av jord och otuktade stenar, 0,2-1 m st. I mitten av bäcken en öppning ca 2 m br. Intill öppningen i bäckkanten ligger en stock, ca 2 m l (Ö-V) och 0,3 m diam. Vid vallens båda yttre begränsningar är täktgropar varifrån fyllnadsmassorna tagits. Bävern har byggt på dammvallen i N och S med ris och virke. Ca 15 m N om dammvallen är en recent härd. Orientering: Svanasjöns utlopp i Svanabäcken. Terräng: Bäck och myrmark. Skogsmark (barrskog). Referenser: Lantmäteristyrelsens arkiv, akt x28-19:4, Västernorrlands län, Högsjö socken, Lillsela nr 1-3, Laga skifte på inägor och hemskog, Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler Övrig kulturhistorisk lämning X Y N E P21 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4i Lillsela Fastighet: Lillsela 1:4 m.ö.h Dammvall Fördämningsvall, 22 m l (NV-SÖ), 3-5 m br och 0,1-2 m h, bestående av jord och otuktade stenar, 0,1-1 m st. Nära mitten i bäck är en öppning, ca 6 m br. I bäck är 2 bearbetade stockar, ca 5 m l (NÖ-SV) och ca 0,3 m diam. Intill och nedanför dammen på SÖ sidan av bäcken är antydan till uppbyggd terrass/plattform. Enligt karta från 1800-talet är detta platsen för Lillselas såg. Orientering: I bäck (NV-SV). Terräng: Bäckravin, brant sluttande sidor av morän och hällmark. Skogsmark (barrskog). Referenser: Lantmäteristyrelsens arkiv, akt x28-19:4, Västernorrlands län, Högsjö socken, Lillsela nr 1 3, Laga skifte på inägor och hemskog, Övrig kulturhistorisk lämning X Y N E Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler 26

31 P22 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4i Lillsela Fastighet: Östby 2:3 m.ö.h Fångstgrop Älg/ren Rektangulär Fångstgrop, rektangulär, 3x2 m (NÖ-SV) och 1,2 m dj. Rektangulärt bottenplan, 2,5x0,5 m (NÖ-SV). Omgiven av en ställvis diffus vall, 2-2,5 m br och 0,1-0,3 m h. Bevuxen med 6 granar, 3 tallar och 2 björkar. Orientering: 16 m ÖSÖ om myr. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler Fast fornlämning X Y N E P23 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4i Lillsela Kolningsanläggning Rund Kolbotten, resmila Kolbotten efter resmila, rund, 15 m diam och 0,2-0,3 m h, med ojämn yta samt 2 gropar i mitten, 1-2 m st och 0,2-0,3 m dj. Ställvis kring kanten är 7 oregelbundna till närmast rektangulära gropar, 1-4 m l, 1-2 m br och 0,3-0,5 m dj. Bevuxen med ett 10-tal granar, 1 tall och 5 björkar. Belamrad med ris från gallring. Orientering: NV om Svanasjön. Övrig kulturhistorisk lämning X Y N E Fastighet: Östby 2:3 Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barrskog med inslag av björk). m.ö.h Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler P24 Socken Högsjö Kommun Härnösand Fångstgrop Älg/ren Oval Fångstgrop, oval, 2,5x1,5 m (N-S) och 1 m dj. Rektangulärt bottenplan, 1,5x0,3 m (N- S). Kring kanten är en vall, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. V-delen av vallen är skadad, troligen nedkörd eller -tryckt av skogstraktor i sen tid. Fångstgropen är bevuxen med små rönnar. Fast fornlämning X Y N E Kartblad 18H 4i Lillsela Fastighet: Östby 2:3 m.ö.h. 265 Orientering: 8 m Ö om Svanasjön/myr. Terräng: V-sluttande sandig moränmark. Skogsmark (blandskog). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler 27

32 P25 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4i Lillsela Område med skogsbrukslämningar Kolningsanläggning Resmila Rund Husgrund, historisk tid Kolning Område med skogsbrukslämningar, 50x30 m (N-S), bestående av 1 kolbotten och 1 kojruin. Kolbotten efter resmila, rund, 15 m diam och 0,2-1 m h, med ojämn yta. Kring kanten är 6 rännlikande gropar, 1-4 m l, 1-3 m br och 0,2-1,5 m dj. Bevuxen med en myckenhet av gran och björk. 11 m S om kolbotten är: Övrig kulturhistorik lämning Kolbotten X Y kolbotten N E Fastighet: Östby 2:3 m.ö.h. 275 Kojgrund, ingrävd i N-sluttning, rektangulär, 9x5 m (Ö-V) och 0,1-0,7 m h. Innermått 2x2 m (Ö-V) och 0,7-1 m dj. Insidan ställvis beklädd med plank. Ingång vid NÖ hörnet, 0,7 m br. Kring ingången ställvis kallmurad med otuktade stenar, 0,3-0,7 m st. I kojan är rester efter plankkonstruktion med bl.a. dörr. 2 m N om koja är en samling med sten, närmast rund, 1,2 m diam och 0,2 m h, bestående av nästan helt övertorvade stenar, 0,2-0,3 m st. Bevuxen med 1 stor gran och 3 smågranar. Orientering: NV om Svanasjön. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (barrskog). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler P27 Socken Högsjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4i Lillsela Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av kantställd sten, 0,2 m h, 0,3 m br (Ö-V) och 0,1 m tj, kring den är minst 5 helt övertorvade stenar, ca 0,2 m st. Orientering: I gränsen mellan fastigheterna Lillsela 2:3 och Östby 2:3. Terräng: Svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark (barrskog). Sentida lämning/registreras ej X Y N E Fastighet: Östby 2:3 och Lillsele 2:3 m.ö.h Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler 28

33 P28 Socken Viksjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Viksjön 1:6 och 8:1 m.ö.h Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, oregelbundet, 1 m diam och 0,5 m h, bestående av 6 delvis övermossade otuktade stenar, 0,4-0,6 m st. I mitten är ev. en omkullfallen sten, 0,3x0,3x0,2 m st. I N kanten är ett block, ca 1 m st och 0,5 m h. Orientering: I gränsen mellan fastigheterna Viksjön 1:6 och 8:1. Terräng: NNÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: Ej besökt i fält, byråmässig bedömning. David Loeffler Sentida lämning/ Registreras ej X Y N E P29 Socken Viksjö Kommun Härnösand Kartblad 18H 3h Gåltjärn Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, oval, 2x1 m (NÖ-SV) och 0,6 m h, bestående av delvis övermossade otuktade stenar, 0,2-0,5 m st. I mitten är en kantställd sten, 0,3 m h, 0,3 m br och 0,3 m tj. Orientering: I gränsen mellan fastigheterna Viksjön 1:6 och 8:1. Terräng: Svagt NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (gran). Sentida lämning/ Registreras ej X Y N E Fastighet: Viksjön 1:6 och 8:1 m.ö.h Inventering: Annika Söderlind och Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: Ej besökt i fält, byråmässig bedömning. David Loeffler 29

34 Bilaga 2. Fotoförteckning bildnr motiv riktning mot fotograf datum 001 Stämpelbläcka. Ligger inom fastighet Grundsjön 2:3, Ö om myr och N om objekt P3, se tabell Annika Söderlind David Loeffler och Britt-Marie Hägerman dokumenterar en kolarkojgrund, objekt P25. S Annika Söderlind Tätört på stig invid Svanabäcken. Annika Söderlind Huggspår i torraka eventuell katning. Ligger inom fastighet Viksjön 1:14, på S sidan höjden som ligger S om Pörjalamp och N om Långtjärnen, se --- Annika Söderlind tabell Kojgrund, objekt SoH NV Annika Söderlind Mård. --- Annika Söderlind Spisröse, objekt SoH V Annika Söderlind David Loeffler och gränsröse, objekt P Annika Söderlind Röjningsröse vid Lillsela fäbod, SoH NÖ Annika Söderlind Aspar invid stig mot Lillsela fäbod. NNV Annika Söderlind Dammvall vid Svanabäckens utlopp ur Svanasjön, objekt P19. Ö Annika Söderlind Dammvall vid Svanabäckens utlopp ur Svanasjön, objekt P19. V Annika Söderlind Damvall i Svanabäcken, objekt P21. N Annika Söderlind Damvall i Svanabäcken, objekt P21. SV Annika Söderlind Arbetsbild. David Loeffler och Britt-Marie Hägerman i stridsmundering. --- Annika Söderlind David Loeffler och skylt vid Lillsela fäbod, objekt SoH V Britt-Marie Hägerman

35 Bilaga 3. Fotografier Bild 001 Bild 002 Bild 003 Bild 004 Bild 005 Bild 006 Bild 007 Bild

36 Bild 009 Bild 010 Bild 011 Bild 012 Bild 013 Bild 014 Bild 015 Bild

37 Baksidesbild: Mård uppjagad i gran av hund. Foto Annika Söderlind.

38 Murberget Västernorrlands länsmuseum Rapport från Murberget 2012:13 ISSN