Omslagsbild: Utsikt mot norr från Bondarvsvallsberget. Samtliga foton Sune Jönsson Underlagskartor från Vindmark Group AB.

Transkript

1 Arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning inför planerad vindkraftsetablering på Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget, Järvsö socken, Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Sune Jönsson

2 Omslagsbild: Utsikt mot norr från Bondarvsvallsberget. Samtliga foton Sune Jönsson Underlagskartor från Vindmark Group AB.

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 UPPDRAGET... 5 SYFTE... 5 UTREDNINGSOMRÅDET... 5 METODIK... 5 KUNSKAPSUNDERLAG OCH TIDIGARE INVENTERINGAR... 7 FORNLÄMNINGAR OCH ÖVRIGA KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR... 7 HISTORISKA KARTOR... 7 FYNDMATERIAL... 7 ORTNAMN... 7 BYGGNADSMINNEN OCH RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN... 7 RESULTAT SKOGSBRUKSLÄMNINGAR KULTURMILJÖKONSEKVENSANALYS ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER BEHOV AV KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR REFERENSER BILAGA BONDARVSVALLSBERGET BLACKSÅSBERGET

4 Sammanfattning På bergshöjderna Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget planerar Vindmark Group AB att uppföra vindkraftverk. En frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning har utförts. Fältarbetet utfördes under juli månad 2015 under mycket goda väderleksförhållanden. Fältinventeringen följde Riksantikvarieämbetet, FMIS gängse rutiner. Allt antikvariskt arbete har utförts av Sune Jönsson, Landskapsarkeologerna. Utredningsområdet är ett typiskt utmarksområde med barrskog, framförallt tall. Inga bostäder för permanent boende eller fritidsboende finns i närheten av området. Riksantikvarieämbetet har utfört två fornminnesinventeringar i Järvsö socken, 1955 resp Skogsstyrelsen har i sitt arbetsprojekt Skog & Historia inte utfört några inventeringar inom utredningsområdena. Arbetet har utförts i enlighet med den nya Kulturmiljölagen och Riksantikvarieämbetets utgivna anvisningar och rekommendationer med anledning av den nya lagen. Efter denna arkeologiska utredning så är det registrerat 8 lokaler med kolbottnar, varav två har intilliggande kojruiner. Med ledning av kända kulturmiljövärden kan bedömningen göras att de negativa konsekvenserna, och därmed känsligheten för intrång, kan bedömas som mycket små vid anläggande av vindkraftparker på Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget

5 Uppdraget Vindmark Group AB planerar att uppföra två vindkraftparker med arbetsnamnet Grönås i Järvsö socken, Ljusdals kommun. Vindmark Group AB har av denna anledning beställt en arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning över projektområdena. Arbetet berör Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget samt tillfartsvägar. Syfte En arkeologisk utrednings syfte är att fastställa om fornlämningar berörs av arbetsföretaget. Vid utredningen lokaliseras och dokumenteras, förutom tidigare registrerade kulturhistoriska lokaler, dels tidigare inte registrerade fornlämningar enligt kulturmiljölagens nya definition, dels övriga kulturhistoriska lämningar som kan ha betydelse för kommande handläggning av ärendet. Kulturmiljövårdens intressen analyseras med avseende på kulturhistoriska värden, känslighet för intrång och behov av kompletterande arkeologiska utredningar. Kulturmiljökonsekvensbeskrivningen redogör för den eventuella påverkan som arbetsföretaget kan ha på utredningsområdets fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningsområdet Utredningsområdet Bondarvsvallsberget är beläget 10 km sydväst om Järvsö kyrkby och 2 km norr om Harsasjön. Utredningsområdet Blacksåsberget är beläget 15 km sydväst om Järvsö kyrkby och 2 km söder om Harsasjön. Arbetsområdena framgår av karta 1 resp. karta 2. I analysområdet ingår förutom själva anläggningsplatserna för vindkraftverken även vägar till och inom vindkraftparkerna. Områdena för de planerade vindkraftparkerna består av höjdpartierna på två markanta bergsryggar. Skogsbeståndet utgörs av framförallt tall. Markvegetationen utgörs framförallt av blåbärs- och lingonris. Höjden över havet varierar mellan 405 och 460 m för verken på Bondarvsvallsberget och mellan 470 och 510 m för verken på Blacksåsberget. De ekonomiska intressena inom själva utredningsområdena utgörs idag av skogsbruk och jakt. Metodik Arbetet inleddes med en genomgång av data i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister FMIS, Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor och en genomgång av yngre och äldre kartor över området. Dessutom gjordes kontroll av eventuellt fyndmaterial vid Statens Historiska Museum (SHM) i Stockholm, bebyggelse- och naturnamn vid Ortnamnsarkivet i Uppsala, samt kontroll av riksintresseområden för kulturmiljövården

6 Terrängrekognosceringen utfördes som okulär granskning samt selektiva provstick med jordsond. Påträffade kulturlämningar beskrevs enligt gängse rutiner i FMIS. Det innebar att t.ex. grävda större eller mindre täktgropar, stigar eller andra kulturspår av sentida eller begränsat kulturhistoriskt intresse undantogs från registrering. Fältinventeringen följde FMIS gängse rutiner och gynnades av bästa tänkbara väderleksförhållanden. Fältarbetet har utförts under veckorna 28, 29 och 31 år De möjliga anslutningsvägarna har inventerats drygt 20 meter på vardera sidan om vägbanan. Vid Bondarvsvallsberget har befintlig väg inventerats från mast och ända ut till väg 682. Planerade nya vägdragningar har inventerats på en ca 60 meter bred zon. Platserna för själva vindkraftverken har inventerats med en radie på drygt 100 meter. De nyregistrerade lokalerna har avrapporterats till Riksantikvarieämbetet, FMIS. Lokalerna har beskrivits enligt Riksantikvarieämbetets vedertagna normer. Detta gäller art, form, material, skador, naturtopografiska förhållanden och bedömning av antikvarisk status, d.v.s. Fornlämning eller Övrig kulturhistorisk lämning. Kartering har skett genom inritning på underlagskartor och med koordinatsättning med hand-gps (SWEREF 99 TM). Jordsond användes selektivt för att bedöma jordlager och om stenar under/i markytan kan tillhöra fornlämning, samt vid kontroll av skogsbrukslämningar. De nyregistrerade lokalerna har tills vidare en bokstavsbeteckning (K1, K2 osv.) i avvaktan på Riksantikvarieämbetets införande av lokalerna i FMIS. Allt antikvariskt arbete har utförts av Sune Jönsson, Kulturmark Sune Jönsson

7 Kunskapsunderlag och tidigare inventeringar Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Riksantikvarieämbetet har utfört två fornminnesinventeringar inom Järvsö socken. Den första inventeringen utfördes 1955 i samband med framställandet av den första ekonomiska kartan över Gävleborgs län. Denna inventering var i huvudsak inriktad på att finna och registrera förhistoriska gravanläggningar. Därutöver registrerades t.ex. hällristningar, slaggvarp, milstolpar, stenvalvsbroar och en del fasta naturföremål till vilka det var knutet traditioner eller sägner. Inom de nu aktuella utredningsområdena gjordes inga registreringar. Den andra fornminnesinventeringen över Järvsö socken genomfördes år Vid revideringsinventeringen registrerades ett betydligt större antal kulturhistoriska lämningar och fornlämningar. Kunskapen om lämningarna i det svenska kulturlandskapet hade successivt byggts upp vid fornminnesinventeringarna under 1950-, och 1970-talen. Inom de nu aktuella utredningsområdena gjordes inga registreringar. Skogsstyrelsens arbetsprojekt Skog & Historia har inte haft någon verksamhet inom områdena. Historiska kartor De historiska kartor som avses här är äldre lantmäteriakter från 1600-, och talen, samt även generalstabskartor och ekonomiska kartor från 1900-talet. I denna analys har de studerats med inriktning på om det fanns objekt och upplysningar inom projektområdena som är intressanta vid utredningsarbetet. Fyndmaterial I Statens Historiska Museum (SHM) finns sex uppgifter om fornfynd från Järvsö socken. Fyndplatserna ligger långt utanför de nu aktuella utredningsområdena. Ortnamn Vid Ortnamnsarkivet i Uppsala finns inga bebyggelsenamn och naturnamn redovisade inom själva utredningsområdet och som tillför utredningen ny kunskap. Namnen Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget har koppling till de numera övergivna fäbodar som har legat nedanför bergen, Bondarvsvallen och Blacksåsvallen. Byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården Inga lagskyddade byggnadsminnen finns i närheten av arbetsområdena. Tre riksintresseområden för kulturmiljövården finns norr och sydöst om Blacksåsberget. Det är de tre fäbodvallarna Harsens fäbodvall [X331], Prästvallen [X332] och Svedbovallen [X301]. Motiveringen är att de är fäbodmiljöer med delvis mycket välbevarad och 1800-talsbebyggelse samt hävdad betesmark. Alla tre områdena är mycket små (2,5-5 ha) och omfattar endast fäbodstugorna och närliggande betesmark. Kortaste avståndet mellan utredningsområdet och ett riksintresseområde är ca 2 km

8 Karta 1. Utredningsområde Bondarvsvallsberget med 6 planerade verk. Kolbottnar numrerade K1-K5. Brun och grön väg = inventerad befintlig väg. Röd väg = inventerad planerad ny väg. -8-

9 Karta 2. Utredningsområde Blacksåsberget med 5 planerade verk. Kolbottnar numrerade K1-K3. Brun väg = inventerad befintlig väg. Röd väg = inventerad planerad ny väg

10 Resultat Vid den arkeologiska utredningen i juli 2015 registrerades 8 lokaler med kulturlämningar. Samtliga lokaler består av kolbottnar efter resmilor, och i två fall med intilliggande kojruin efter kolarkoja. På karta 1 och 2 redovisas samtliga lokaler. Beskrivning av kulturlämningarna med tillhörande uppgifter om koordinater och ev. kompletterande orienteringsuppgifter redovisas i Bilaga. Den antikvariska bedömningen av kulturlämningarna utgår från lagtexten i den nya Kulturmiljölagen (KML), som trädde i kraft den 1 januari Kulturmiljölagens ikraftträdande innebar förändringar av de bestämmelser som har funnits i Kulturminneslagen (1998:950) och att nya bestämmelser har tillkommit. Vid bedömningen av kulturlämningarna är det av avgörande betydelse när lämningen/anläggningen har tillkommit. Av lagen följer att en lämning som uppfyller fornlämningsrekvisiten (lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergiven) och kan antas ha tillkommit före 1850 är en lagskyddad Fornlämning. En lämning som kan antas ha tillkommit 1850 eller senare är inte lagskyddad enligt Kulturmiljölagen och är därmed en Övrig kulturhistorisk lämning gränsen innebär att det finns typer av lämningar där det är svårt att avgöra om lämningen har tillkommit före 1850 eller ej, d.v.s. skall lämningen behandlas som Fornlämning eller Övrig kulturhistorisk lämning. Riksantikvarieämbetet har av denna anledning tagit fram en vägledning vid bedömningen, en lämningstyplista, där det anges vilken antikvarisk status som anläggningen generellt skall ha. Skulle det dock visa sig att en lämning som enligt lämningstyplistan bör bedömas som Fornlämning, men kan antas vara tillkommen 1850 eller senare, så är lämningen en Övrig kulturhistorisk lämning. Visar det sig att en lämning som enligt lämningstyplistan bör bedömas som Övrig kulturhistorisk lämning är tillkommen före 1850 (och uppfyller fornlämningsrekvisiten) så är denna lämning en Fornlämning. En kulturlämning som uppfyller fornlämningsrekvisiten, men som är tillkommen 1850 eller senare, kan av länsstyrelsen förklaras som fornlämning i en särskild process i enlighet med 2 kap. 1a kulturmiljölagen. Det skall föreligga särskilda skäl med hänsyn till lämningens kulturhistoriska värde och bedömningen får enbart bygga på det kulturhistoriska värdet. Skogsbrukslämningar Vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar prioriterades kolbottnar och kojruiner medvetet bort på grund av att man visste att de fanns i stor omfattning i skogslandskapet och att denna verksamhet också pågick långt in på 1900-talet. Detta produktionssätt av träkol pågick faktiskt fortfarande under de tidigaste åren av fornminnesinventeringar vid Riksantikvarieämbetet

11 Områdets kolbottnar varierar storleksmässigt mellan 13 och 19 meter i diametern. Vid två av kolbottnarna finns det rester av kolarkojan. Avståndet mellan kolmilan och kolarkojan är 6 meter resp. 27 meter. Längdmåttet på kojlämningen ligger mellan 5 och 6 meter. Vanligen uppmärksammas man på kojruinen genom resterna efter spisröset i kojan. Detta ligger också ofta upp mot ett block eller stenhäll. Kolningsanläggningarna är en svårhanterlig antikvarisk företeelse. Vi vet att resmilan har använts som teknik för att framställa träkol från medeltiden och till långt in på 1900-talet. Kunskapen idag gör det omöjligt att vid en okulär besiktning datera kolbottnar utifrån typologiska formelement. Även vid en arkeologisk undersökning med 14 C-analyser eller dendrokronologiska analyser så kommer det att vara mycket svårt att få fram någorlunda säkra dateringar. Av bl.a. skäl enligt ovan så har lämningar efter resmilor betraktats som övrig kulturhistorisk lämning vid den antikvariska bedömningen. I Riksantikvarieämbetets vägledning till den nya kulturmiljölagen anges att kolbottnar efter resmilor och tillhörande kojruiner skall generellt bedömas som övrig kulturhistorisk lämning. Kulturmiljökonsekvensanalys Utredningsområdena omfattas inte av något riksintresseområde för kulturmiljövården. Närmsta riksintresseområden är Prästvallen [X332] och Harsens fäbodvall [X331], sydöst resp. norr om utredningsområdet på Blacksåsberget. Avståndet till närmsta vindkraftverk kommer att vara cirka 2 km eller mera. Avståndet till riksintresseområdet är så stort att någon påtaglig skada ej kan uppstå. Avståndet till det tredje riksintresseområdet kring Blacksåsberget, Svedbovallen [X301], är ännu längre. Själva utredningsområdena där man planerar att uppföra vindkraftverken är ett mycket utpräglat skogsområde utan fast bebyggelse eller fritidsbebyggelse. Den närmsta bebyggelse för boende kommer att ligga mer än meter från närmsta vindkraftverk. Vid redovisning av ett utredningsområdes kulturhistoriska lämningar tas hänsyn till objektens vetenskapliga, pedagogiska och upplevelsemässiga värden och om något av dessa värden påverkas negativt av en vindkraftsetablering. Träkolsframställning genom kolning i mila har förekommit under hela den historiska tiden. Ännu under 1940-talet framställdes mycket träkol i resmilor. Vid två kolbottnar kunde lämningar efter kolarkojor identifieras intill kolbottnarna. Lämningarna betraktas inte som lagskyddade fornlämningar, varför inget tillstånd behövs vid ingrepp i lämningen eller dess närhet. Upplevelsevärdet och det pedagogiska värdet kan dock vara framträdande vid en välbevarad och tydlig lokal. Inom utredningsområdena är det ingen lokal som kan anses vara besöksvärd utav denna anledning. Åtgärdsförslag och rekommendationer Kolbottnarna och kojruinerna räknas inte som fornlämningar enligt kulturmiljölagen och ett ingrepp i dessa lämningar eller i deras närhet är därmed inte tillståndspliktigt. Dessa

12 Övriga kulturhistoriska lämningar skall istället visas största möjliga hänsyn enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf, som hanteras av Skogsstyrelsen. Arbetsföretaget bör därför i görligaste mån försöka att undvika dessa lämningar vid sina markarbeten. Tydliga markeringar i terrängen med snitslar etc. underlättar bevarandet. Behov av kompletterande utredningar Inom de två utredningsområdena Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget behövs inga kompletterande arkeologiska utredningar vid verksplatserna och anslutningsvägarna. Referenser Kulturmiljölag (1988:950). Ändrad t.o.m. SFS 2013:548. Riksantikvarieämbetet Riksintressen för kulturmiljövården Gävleborgs län (X). Stockholm. Riksantikvarieämbetet Vägledning från Riksantikvarieämbetet. Fornlämningsbegreppet och fornlämningsförklaring. För tillämpning av 2 kap. 1 och 1a kulturmiljölagen. Stockholm. Riksantikvarieämbetet Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning. Version 4.0. Stockholm. Historiska Museet, Stockholm (SHM). Lantmäteriet Gävle, Historiska kartor. Ortnamnsarkivet, Uppsala. Riksantikvarieämbetet. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. FMIS. Riksantikvarieämbetet. Riksintressen för kulturmiljövården. Skogsstyrelsen. Skogens pärlor. Kartor Ekonomiska kartan 15G 6b Svedbovallen (1955). Ekonomiska kartan 15G 6c Harsen (1955). Ekonomiska kartan 15G 7b Skalsvallen (1955). Ekonomiska kartan 15G 7c Milsjön (1955). Generalstabskartan, Alfta (1915). Generalstabskartan, Los (1916). Lantmäteriet, Gävle: Järvsö socken V29-1:5, Järvsö socken, ss på skog/skogsmark, V29-8:3, Grönås nr 1-7, Bondarvsvallens fäbodskog, 1873 ls

13 BILAGA Bondarvsvallsberget K m VSV om väg. Svagt Ö-sluttande moränmark. Skogsmark (barr). Kolbotten efter resmila, rund, 19 m i diam och intill 0,2 m hög. Ojämnt inre. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. K N-sluttande moränmark. Skogsmark (tall). Område med skogsbrukslämningar, 50x15 m (NNÖ-SSV), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 kojruin. Kolbottnen är rund, 13 m i diam och 0,2-0,5 m hög. Kantvall, 1-1,5 m bred och 0,1-0,2 m hög. Omges av 4 stybbgropar, 1,5-3 m långa och 0,1-0,3 m djupa. 27 m SSV om kolbottnen är en kojruin, 6x4 m (Ö-V). Avgränsas av övertorvade jordvallar, 0,7-1 m breda och 0,2-0,3 m höga. I Ö är ett spisröse, 2x1,5 m (N-S) och 1,0 m högt, av 0,25-0,8 m stora stenar. Rotvälta i V. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. Bild 1. En tydlig kolbotten i terrängen blir som här i stort sett osynlig på bild

14 Bild 2. Spisröset i kojruinen är synligt på långt avstånd. K Liten avsats i N-sluttande moränmark. Skogsmark (tall). Kolbotten efter resmila, rund, 15 m i diam och 0,1-0,25 m hög. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. K Flack moränmark. Skogsmark (barr). Område med skogsbrukslämningar, 30x15 m (NÖ-SV), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 kojruin. Kolbotten är rund, 15 m i diam och 0,1-0,25 m hög. 6 m SV om kolbottnen är en kojruin, ca 5x3 m (N-S), otydlig. I S är ett spisröse, 1,5 m i diam och 1,0 m högt, av 0,25-0,5 m stora stenar. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning

15 Bild 3. Många gånger, som här, har kolbottnen ett kraftigare trädbestånd än omgivande mark. Bild 4. Även i själva kojgrunden har det planterats

16 K Flack, SSÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (tall). Kolbotten efter resmila, rund, 18 m i diam och 0,2-0,3 m hög. Avgränsas av en vall, 1-2 m bred och 0,2-0,4 m hög. Innanför vallen är en ränna, 1-1,5 m bred och 0,3-0,5 m djup. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. Blacksåsberget K Svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark (gran). Kolbotten efter resmila, rund, 15 m i diam och 0,2-0,3 m hög. I N-sluttningen kantvall, 1,5-2 m bred och 0,1-0,2 m hög. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. K m NV om väg. Svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (gran). Kolbotten efter resmila, rund, 18 m i diam och 0,2-0,3 m hög. Kantvall, 1,5-2,5 m bred och 0,2-0,3 m hög. Omges av en stybbränna, 0,5-1 m bred och 0,1-0,2 m djup. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. K m NV om väg. Svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (gran). Kolbotten efter resmila, rund, 15 m i diam och intill 0,25 m hög. Otydlig på grund av tidigare markberedning. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning

17