Fölens första viktiga veckor

Transkript

1 Nr 1. Februari 2001 Fölens första viktiga veckor sidan 4 Underlätta fölvaket med en fölvakt! sidan 6 Inavel! sidan 10

2

3 Vem värnar om uppfödningen och travsportens aktiva? ÅRETS FÖRSTA KRÖNIKA börjar i samma misslynta ton som många av de telefonsamtal undertecknad fick före och under helgerna som ett resultat av det utfall uppfödarna fick vid STC:s budgetstyrelsemöte i december. ASVT hävdar med emfas att vi kämpar stenhårt för uppfödarnas väl och ve samt aveln som är grunden till att Sverige med rätt kan hävda att vi tillhör världens främsta travnationer. I en av våra viktigaste frågor, uppfödarpremier, som skapar återinvesteringskapital i avelsmaterial och möjlighet till att förbättra de uppfödda hästarnas kvalitet, lyckades vi inte i år övertyga STC:s styrelse att ersätta uppfödarna fullt ut. GL Ä D J A N D E F AT TA D E STC Ä N D Å B E S L U T om en höjning på de uppfödarpremier som svenskfödda hästar tjänar utomlands från kr till kr.totalt ger detta Sveriges uppfödarkår ca kr i ökade intäkter år D e t var långt ifrån det mål vi satt upp och vilka vi uppfattat att STC var positiva till, så visst förstår undertecknad de missnöjda tongångarna från medlemmarna. ASVT kommer dock inte att ge upp i denna fråga som medlemsstämman givit oss i uppdrag att förverkliga utan vi kommer att kämpa vidare med STC styrelse. KÄMPA VIDARE och med ökad frenesi kommer vi också att göra med att få STC att utbetala uppfödarnas rättmätiga 10% på den totala prissumman i Sverige. Idag erhåller vi 10% på prissumman som tjänas av svenskfödda och förl o ra d e därmed knappa 10 miljoner kronor år Denna summa ökar år från år i mycket rask takt i och med att allt fler utlandsfödda hästar kommer hit med stor rutin, hårdhet men med lite pengar på sig och tävlar mot orutinerade svenska hästar. Självklart tjänar de därigenom goda pengar. År 2000 tjänade de utlandsfödda i underkant 100 miljoner. Skall det bli 120 miljoner år 2001? Detta samtidigt som de svenskfödda, i princip, är utestängda från i alla lopp i Europa utom i de högsta klasserna. De som sedan tror att Sveriges totala öppenhet skall få italienare, fransmän och tyskar att vid förhandlingsbordet uppvisa ånger och öppna sina gränser för di svenske har antingen aldrig gjort affärer i något sammanhang med ovannämnda nationer eller också är de bara naiva! Under tiden slickar nor- ska,danska och finska hästägare sig om munnen inför de från svenskt spel skapade prissummorna. SJÄLVKLART ÄR DETTA HELT OACCEPTABELT sett såväl ur hästägarnas som uppfödarnas synvinkel. Därför torde 10% uppfödarpremier på den totala i Sverige utbetalade prissumman bli den viktigaste frågan för ASVT att få gehör för hos STC år Vad vi begär är att få lika villkor som galoppsporten, eftersom ATG enligt utsago defacto utbetalar 10% på totala prissumman till STC respektive nya GF (Galoppförbundet).STC är visserligen,såväl definitionsmässigt som uttalat av STC ledning, travsällskapens centralförbund och inte centralförbund för de aktiva, men det är ändå märkligt att man behandlar uppfödarna så här styvmoderligt. Märkligt är det också att man tillåter banorna att utdela s k bonuspremier i storloppen som läggs på den vinnande hästens prissumma, räknas in i tränarens och körsvennens inkörda pengar, men som inte renderar uppfödaren till hästen sina rättmätiga uppfödarpremier. Man anar att STC är travsällskapens centralförbund MED EN FRUSTRATION SOM VÄXT till efter medlemmarnas samtal under jul och nyårshelgen kan jag inte heller undgå att notera att STC höjer registreringsavgiften med 250 kr per registrerat föl för att skapa underlag till hästpassen. Detta trots att vi redan har en upparbetad besöksrutin via frysmärkningspatrullerna som inte andra rasförbund har, vilket borde minskat kostnaderna till ett minimum. Hur kan ett extra papper få kosta Sveriges uppfödare totalt ca 1,25 miljoner? Den kalkylen vill nog många uppfödare ta del av! När uppfödarna därtill har fått ökade kostnader via den nya avgiften på listhingstar med kr år 2000 inses lätt att uppfödarkåren står på minus även med den tacksamma förbättringen avseende uppfödarpremier utomlands. Avslutningsvis citerar jag en av medlemmarna som kontaktat oss om ovanstående frågor Vem utöver ASVT bryr sig om uppfödningen och travsportens aktiva? Travhästuppfödaren och undertecknad hyser dock hopp. Tror därför att kärleken till travsporten skall segra hos alla sportens sanna företrädare i STC och ATG varvid uppfödarna förhoppningsvis med tiden kan få gehör för sina önskemål! Ove Konradsson Fölens första viktiga veckor i livet 4 Underlätta fölvaket med en fölvakt 6 Hög och ökande inavelsgrad hos varmblodstravaren 10 Statistik 12 Hingstdepån 19 Italien 20 Innehåll nr 1/01 Trottex 23 Stämman/inbjudan 24 Krafft informerar 26 Inter-nytt 27 Travkontakt 28 Stallsnack 30 Stuterierna informerar 31 3

4 Fölens första viktiga veckor i livet Jackpot Eagle. Foto: P&R Ett holländskt forskart e a m från universitetet i Utrecht har under en omfattande försöksperiod undersökt rörelsens betydelse för hästarna under deras första levnadsår. Resultatet bevisar att brist på motion under de första sex månaderna kan hästarna endast delvis eller kanske inte alls kompensera under resten av sitt liv. n veterinärmedicinsk undersökning av fölen visade att b r o s k, skelett- och senapparaten fick betydande skador genom att enbart vistas i stallet. Undersökningens facit; Alla föl skall ut i det fria och det så tidigt som möjl i g t,o avsett väder. R i s k e r n a,som kan uppstå av dåligt väder måste uppskattas som avsevärt mindre än de nackdelar som en boxvistelse medför. Första tiden har stor betydelse Denna insikt är inget nytt. Föl skall släppas ut varje dag. Frisk luft, mycket motion samt väl sammansatta foderstater är den sunda uppfödningens hörnpelare. Många föl, som saknat motion i sin tidigaste livsperiod kan under resten av sitt liv aldrig ta igen denna brist. Skadorna kan påvisas på alla delområden såsom ben, brosk och senor dessutom blir muskulaturen underutvecklad. I Nederländerna har nu vetenskapsmän systematiskt nalkats denna problematik genom bred forskning. Hästavdelningen vid den veterinärmedicinska fakulteten på universitetet i Utrecht har valt ut 40 föl för denna undersökning. Veterinärerna ville med detta försök fördjupa allmänvetandet om rörelsernas betydelse under det första levnadsåret samt lista ut i vad mån och på vilka delar av organismen motionsbrist kan förorsaka skador. Skelettkvaliteten Bakgrunden till initiativet var misstanken att träning (utbildning) endast till viss grad skulle kunna ändra på rörelseförmåga som förvärvats under de första levnadsmånaderna. S ä r s k i l t under de första månaderna genomgår fölen en enorm tillväxtprocess. I n o m denna period skapas fundamentet för den senare användningen som tävl i n g s h ä s t. S k e l e t t k valiteten utvecklas i detta åldersskede och kommer enligt fackmännen att följa med den uppväxande hästen under hela l i v e t. Av g ö rande förändring av musklerna kan intensiv träning åstadkomma enbart i ringa grad om det går alls. Visserligen kan dock rörelsemönstret påverkas med träning på senare år såsom att förlänga steget samt bättre balans och koordin a t i o n s f ö r m å g a. Kan förvärvade fel hävas? De 40 fölen delades upp i tre grupper. Den första gruppen hölls under 4

5 de första fem levnadsmånaderna uteslutande i sina boxar. Den andra gruppen fick möjlighet att röra sig på ett område på 15 x 48 meter, fast med en tidsmässig begränsning med en stådag per vecka. Den tredje gruppen var helt fri i utestallar och betesmark under hela undersökningstiden. På samtliga föl genomfördes regelbundna kliniska och röntgenologiska undersökningar, d e s s u t o m undersöktes muskulaturen i bestämda interva l l e r. En genomgripande undersökning gjordes när de var en vecka,fem månader och elva månader gamla. Efter de första fem månaderna av l i vades tre föl ur varje grupp för att få information om respektive uppfödningsmetods inverkan på den unga hästens utveckling. Efteråt togs samtliga kva r va rande föl till stall där de hade möjlighet att efter behag r ö ra sig helt fritt i hagar. Ve t e r i- närerna hoppades få svar på frågan om förvärvade fel under de första levnadsmånaderna skulle kunna hävas genom denna levnadsform. Mycket motion bäst! Det första iögonfallande resultatet av fölen som hållits i boxar va r d e ras svagt koordinerade rörelsem ö n s t e r. Men även i fölens inre organ kunde skillnader konstateras Lucky Glass och First Eagle på sommarbete utan svårighet. Fölen från tredje gruppen, som vistats fria på betet visade bra broskbildning, e m e d a n brosken hos sina inlåsta jämnåriga visade felaktig utveckling. Följden därav kan visa sig i vuxen ålder som värkande leder, vilket gör att hästen inte kan röra sig utan smärtor. Undersökningen visade även att fölen efter att ha gått på bete ett halvt år från femte till elfte levnadsmånaden inte kunde förbättra bristfällig eller dåligt utvecklat b r o s k. Denna svaghet kan således följa hästen livet ut. Riskerar värdeminskning F ö l e n, som fick röra sig fritt hela dygnet oavsett väder var överlägset friskast. De föl som fick stanna de första månaderna i boxen uppvisade inte bara brister i skelett, brosk och senor, de var ej heller i stånd att vid långvarig vistelse på betet kunna ta igen dessa brister. Det måste befaras att dessa brister fortfarande kommer att vara påvisbara under hästens senare liv, d.v.s. en klar värdeminskning ifall en klinisk och röntgenologisk bedömning inom ramen för en köpbesiktning skulle bli av. Eddie The Eagle, 2 veckor gammal. Rörelse viktigt för hållbarheten. För benstrukturen är rörelsen den viktigaste faktorn.den ger impulser till organismen som minera l i s e ra r skelettets finstruktur. Vid varje steg fölet tar får kroppen genom spänningen en signal på vilken del av den unga hästens skelett en mineralisering fortfarande behövs. Även senorna tar skada av f ä n g e l s e v i s t e l s e n i boxen. Undersökningen av senorna påvisade en lägre andel av b i m o d u l ä ra fibriller de finaste fibrer som är av betydelse för r ö r l i g h e t e n. Mindre grav e ra n d e visade sig de olika levnadsformerna va ra för den rena muskelm a s s a n. Man utgår ifrån att musk e l f i b e randelen är genetiskt b e t i n g a d. D e ras fördelning hos individen är fastlagd från början. Motion främjar muskulaturen såtillvida att rörelseträning förbättra r syre- och näringsämnestra n s p o r t e n. Fölen fryser inte Påståendet att fölen skulle frysa är ofta överdrivet, för i synnerhet föl kan anpassa sig mycket väl till temp e ra t u r s k i l l n a d e r. D e ras termoregleringssystem är bättre än alla andra nyttodjurs. Ett annat observandum är luften i stallet.ett dåligt vädrat,fuktigt,ofta varmt stall är idealisk grogrund för svampsporer, som kan utlösa kroniska sjukdomar i andningsvägarna redan hos unga hästar. För att få nytta och glädje av sina förhoppningsfulla hästar är det,som alla vet många detaljer, som måste klaffa. Ofta är det de små detaljerna som gör det och blir det rätt från början med fölen är oddsen att lyckas mycket större. Text av Jan Töjnes med svensk bearbetning av Hans Barkevall, ordförande i Avelsvärderingsnämnden. 5

6 Stilla natt heliga natt: Underlätta fölvaket med en fölvakt! Långa vaknätter med minimal sömn. De första nätterna går rätt så bra men efter tre, fyra nätter börjar det bli kämpigt att hålla sig vaken. Den femte natten är det stenkört och man sover som en klubbad oxe, alltmedan stoet fölar helt obevakad i stallet. Känns det igen? ar lugn, det finns tekniska hjälpmedel att tillgå, så att Du åtminstone slipper bo i stallet under fölningssäsongen. Att övervaka fölningar är jobbigt då de flesta ston, drygt 80%, fölar nattetid.det är också svårt att avgöra när det är tid för stoet att föla eftersom dräktighetens längd varierar och är högst individuell. N o r- malt är dräktighetstiden 11 månader men ett sto kan föda levande föl tre veckor för tidigt och upp till fyra veckor för sent.ston är också experter på att dölja att fölningen är på gång eftersom livmodervärkarna ej syns utvändigt. Tecken på fölning Ett av de säkraste tecknen på att fölningen är nära förestående är de s k vaxpropparna som blir synliga i änden på spenkanalerna. Har stoet dessutom fyllt i spenarna och det finns vit mjölk i juvret fölar hon som regel inom ett dygn. Avvikelser, alltifrån ingen vit mjölk alls till att mjölken rinner ur juvret under flera dagar innan, förekommer. Det finns också andra mindre säkra tecken på att det snart är dags för fölning bl a slappas bäckenbanden av, stoet vandrar runt i boxen och en liten sänkning av kroppstemperaturen kan s k e. Variationen är dock stor. Betydande för fölningstidpunkten är att stoet har lugn och ro och känner sig trygg. Varför övervakning? Att övervaka fölningar är av största vikt av flera skäl och en anledning till att få ett lyckosamt resultat.som djurägare har man också skyldighet enligt djurskyddslagen att se till högdräktiga djur ofta, särskilt vid tiden kring förlossning. Just hästar har ett mycket rymligt bäcken med slutna fogar vilket vid normal förlossning medför ett snabbt utdrivningsskede, d v s det skede då stoet krystar ut fostret. I 6

7 utdrivningsskedet brister den yttre fosterhinnan och fostervattnet rinner ut.när vattnet gått krystar stoet kraftigt för att driva ut fostret som ligger i den inre fosterhinnan. Just denna inre hinna, även kallad fostersäck,brister inte alltid av sig själv. En stark och pigg fölunge sparkar sönder hinnan själv men är fölet s vagt eller uttröttat efter en lång förlossning kan den bli liggande kvar och kvävs således inne i säcken. En annan orsak till att fölungen inte kan ta sig ur fostersäcken är att stoet lagt sig så nära boxväggen att det inte finns något utrymme för den att röra sig. Stoet kan t o m ha lagt sig så när väggen att fostret över huvud taget inte kan födas fram då stoet ligger och krystar. Förlossningshinder En tredje anledning till noggra n n övervakning är att det kan uppstå förlossningsproblem av olika skäl. Som väl är det relativt ovanligt med förlossningshinder hos sto tack vare de rymliga födslogångarna,men när de uppkommer leder de tyvärr ofta till att fölet dör. Fellägen, tvillingbörd och livmoderomvridning är några av de förlossningshinder som kan vålla problem vid en fölning. Möjligheten att klara en komplicerad fölning varierar men är starkt beroende av snabba åtgärder inom en halvtimme efter att vattnet gått. Därefter kan det vara svårt att lägesrätta ett föl som ligger fel eftersom livmodern sedan drar ihop sig så hårt. Kameraövervakning De på marknaden alltmer förekommande typerna av övervakningskameror är effektiva för att beva k a s t a l l, fölningsboxar mm utan att b e h ö va störa djuren i onödan. Dessutom är de relativt billiga i inköp och enkla att installera. En kamera fästs i övre delen på boxen så att den täcker in ytan för f ö l n i n g s b o x e n. Därifrån sänder k a m e ran antingen sladdlöst via en mottagare eller genom kabel direkt till en vanlig T V- a p p a rat eller monit o r. Till de flesta kamera ö v e r va k- ningssystem kan två till fyra kameror anslutas som möjliggör bevakning av f l e ra fölningsboxar samtidigt. I systemen finns också överföring av ljud och en del medger även tvåv ä g s k o m m u n i k a t i o n. R ä c k v i d d e n mellan kamera och mottagare va r i e- rar allt mellan 25 m och uppemot dryga kilometern om förstärkare kopplas till. Fördelen med kamera ö- v e r vakning är att det går att ha fullständig kontroll utan att djuren märker det. Nackdelen är att de inte larmar när det är dags för fölning. P r i s från c:a kr exkl. m o m s. Fölvakt Att komplettera kamera ö v e r va k n i n g med ett fölningsalarm underlättar f ö l vakningen betydligt. Man måste självklart kontrollera stoet och de tecken som brukar förestå fölningen för att systemen skall kunna va ra till h j ä l p. De flesta system bygger på en sändare/mottagare-princip och larmar när stoet lägger sig ned eller börjar svettas. Är det ett falskalarm syns det lätt på T V-skärmen och man kan gå och lägga sig igen. Liggdetektor Då de flesta högdräktiga ston inte ligger ner de sista dagarna före föln i n g, och oftast då inte helt utslagna på sidan, f u n g e rar dessa system tillf r e d s t ä l l a n d e. Med hjälp av fotocell e r, där ljusstrålar sluts när stoet lägger sig ner, a k t i v e ras ett signalsystem kopplat till telefon eller ringklocka och skötaren påkallas. Det behövs f y ra till fem stycken seriekopplade k raftiga fotoceller, p l a c e rade i brösth ö j d, till en fölningsbox. B o x v ä g- garna måste va ra stabila så att fotocellerna inte påverkas om stoet t ex skulle klia sig mot väggen. Detta system finns inte färdigt att köpa utan får konstrueras av någon elektriker. En annan typ av liggdetektor är en sådan som fästs på en överrullningsgjord som spänts fast på stoet. Den reagerar först när stoet lagt sig helt utslagen på sidan. Rörelsedetektor En annan hemmagjord konstruktion (gjord m h a elektriker) som visat sig f u n g e ra mycket bra som fölvakt är en helt vanlig rörelsedetektor. R ö r e l s e- detektorer används normalt i kontorslokaler för att släcka belysningar när personalen gått hem o s v. D e t räcker med en rörelsedetektor per fölningsbox som placeras i brösth ö j d. Detektorerna är mycket känsliga och känner av stoet så länge hon står upp även om hon står stilla långa stunder för vila. När stoet sedan lägger sig vid fölningen försvinner rörelsen i den för detektorn aktuella zonen och larmar då antingen via telefon eller ringklocka. Svettdetektor. En inte allt för ovanlig fölvakt är sådana som reagerar på fukt och v ä r m e. Sändaren fästs vid stoets bringa med hjälp av en gjord och en förbygel. När stoet börjar svettas 7

8 vid fölningen ger fölvakten en signal till en mottagare som då larmar. Räckvidden är liknande den vid k a m e ra ö v e r va k n i n g. Att tänka på om svettdetektor används på ston som ska föla utomhus är att detektorn även kan va ra känsliga för annan fukt såsom t ex dagg och r e g n. Pris från c:a kr exkl. moms. Operativt Från Tyskland kommer ett fölningsalarm där sändaren fästs operativt i slidan på stoet. Detta måste utföras av en veterinär som syr fast en sändare ganska högt upp på vulva n s ena sida och en magnet på den andra sidan.ingreppet bör göras c:a två veckor före beräknad fölning. När det sedan blir dags för fölning och värkarna kommer igång tänjer detta tillsammans med fosterhinnorna och fölets framben ut vulvan, vilket medför att magnet och sändare dras isär. Sändaren aktivera s och skickar impuls till en mottagare som är kopplad till en ringklocka i exempelvis bostaden Det är möjligt att koppla fler ringklockor till olika platser från samma sändare-mottagare och att koppla sändaren till vanlig telefon eller mobiltelefon. Detta system används av flera stora stuterier i Sverige som överlag har mycket positiva erfarenheter. P r i s från kr exkl. moms och veterinärkostnader. Text: Ulrika Lundberg Övervakningskameror finns att köpa på flera företag däribland: Horseline Sweden AB: tel , hemsida: Nima Maskinteknik AB: tel hemsida: Nordpost: tel , hemsida: Safemate, Danmark: tel , hemsida: Fölningsvakt med svettdetektor: Nima Maskinteknik AB: tel , hemsida: Safemate, Danmark: tel , hemsida: Ing f:a LNEL: tel Fölningsvakt som fästs operativt: Jan Wolters Abfohlsystem GmbH, Tyskland: tel & fax + 49 (0) Kontakt i Sverige genom Staro International AB: tel

9 Rodga semin 1/1 FILM

10 Hög och ökande inavelsgrad hos varmblodstravaren E n l i gt en tidigare studie (E. Andersson, 1998) har kallblodstravaren en hög, accelererande inavelsgrad. Vi k t i g a åtgärder har nu vidtagits för att minska denna genom att bl.a. utöka avelssamarbetet med Norge samt att minska antalet ston per hingst. äremot har inga speciella åtgärder gjorts för att minska eller begränsa inaveln hos varmblodstravaren.enligt beräkningar av inav e l s g rad hos va r m b l o d s t ravare av Thorvaldur Àrnason (2000) är inavelsgraden högre hos varmblodstravaren än hos kallblodstravaren och den ökar mycket snabbt. Studier av kallblodstravaren har visat inavelsdepression i flera reproduktions- och hållbarhetsegenskap e r. För att inte försämra dessa egenskaper hos va r m b l o d s t rava r e n är det dags att även beakta inaveln hos denna ras. (Se diagram 1). Den genomsnittliga inavelsgraden har för såväl amerikanska som svenska va r m b l o d s t ravare ökat stadigt sedan 70-talets början (se diagram ovan).för de varmblodstravare som föddes i USA 1997 var medelinavelsgraden så hög som 11,3%.På en tioårsperiod har inaveln ökat med 2,5 %-enheter vilket motsvarar en årlig ökning på 0,25 %-enheter. Enligt rekommendationer bör inte i n av e l s g raden hos hästpopulationer öka med mer än 0,1 %-enheter per år. I den svenska populationen va r i n av e l s g raden något lägre jämfört med den amerikanska,1997 var den 7,1% och ,6% vilket ger en årlig ökning på 0,15%-enheter i genomsnittlig inavelsgrad. Diagram 1. Medelinavelsgrad (F) hos varmblodstravare födda i USA och varmblodstravare födda i Sverige. Utvecklingen oroar Jämfört med svenska kallblodstravaren för hästar födda 1993 var inav e l s g raden hos va r m b l o d s t rava r e n 2,3 procentenheter högre (jmfr 4,5% och 6,8%). Utvecklingen för svenskfödda hästar de senaste tolv åren visar en ökning i medelinav e l s g ra d med 1,5 procentenheter vilket mots va rar en effektiv populationsstorlek på ca 30 individer (T. Á r n a s o n,p e r s. m e d d., ). Det är en av s e v ä r t lägre siffra än det rekommendera d e på minst 100 och helst 200 individer. Om inav e l s g raden fortsätter att öka i samma takt kommer inav e l s g ra d e n hos amerikanskfödda va r m b l o d s t ravare födda år 2030 att uppgå till nästan 17% och hos svenskfödda va r m b l o d s t ravare födda 2030 till nästan 16%. Linjeavel vanligt och svårt att undvika Trots att va r m b l o d s t ravaren är en ganska stor ras med uppfödning i flera länder föreligger betydande släktskap mellan individerna. En stor bidra g a n- de orsak till det ökande släktskapet är att travaveln alltid har varit mer eller mindre dominerad av ett fåtal populära avelshingstar som fått många avkommor (sk matadorav e l ). Speedy Crown och Super Bowl återfinns i de flesta va r m b l o d s t ravares stamtav l o r. Den extremt smala avelsbasen gör det svårt att undvika l i n j e avel som inte är något annat än en mildare form av inav e l. Att av e l s- basen är så extremt smal är inte så konstigt när nästan alla amerikanska t ravhästar härstammar från Hambletonian (född 1849). Hela 16% av generna hos va r m b l o d s t ravaren härstammar från Peter the Great! Det kan ofta va ra svårt att hitta av e l s m ä s- sigt gångbara och kommersiellt intressanta hingstar som inte resulterar i avkommor som blir linje/- i n av l a d e. I de fall då outcrosshingstar f i n n s, bör de prioritera s. H i n g s t a r med fransk härstamning ger idag den största möjligheten till outcross. Försämrad fruktsamhet och livskraft I n avel har framför allt en negativ inverkan på egenskaper som fruktsamhet och allmän livskra f t. Vi d 10

11 Varning för inavel! Hela 16% av generna hos varmblodstravaren härstammar från Peter the Great (död 1923). Foto: P&R. parning mellan besläktade hästar ökar sannolikheten för att både gynnsamma och ogynnsamma arvsanlag dubblera s. Eftersom ärftliga sjukdomar och defekter oftast nedärvs recessivt syns inte anlagen i enkel uppsättning, men ger sig till känna när anlagen dubbleras. Redan vid mindre än 10% inav e l s- g rad kan defekter uppstå. Den försämring av olika egenskaper som sker p. g. a. i n avel benämns inav e l s d e p r e s- s i o n. I n avelsdepression har observerats i reproduktions- och hälsoegenskaper hos flera hästra s e r, b l. a. n o r s k k a l l b l o d s t rava r e. Störd fruktsamhet är ett allt vanligare problem hos va r m b l o d s t ravare men det har ännu inte visats i studie att inaveln är boven i dra m a t. En amerikansk studie från 1984 visade att va r m b l o d s t ravares befruktning och fölprocent minskade med ökad inavel men inav e l s e f- fekten var dock svag och förklara d e inte mer än 4 % av va r i a t i o n e n. Försämrade prestationsegenskaper och avelsframsteg Det finns lite belägg i litteraturen för inavelsdepression i hästars pre- stationsegenskaper. Studier av kallb l o d s t ravaren har visat ett sva g t samband mellan ökad inav e l s g ra d och försämrade prestationsegenskaper (E. A n d e r s s o n, 1998 ). En av anledningarna till att inavelsgraden har en relativt liten effekt på hästarnas tävlingsprestationer kan vara att selektionen för dessa egenskaper har uppvägt inavelns negativa effekter. Selektionen i sig kan dock ha negativa effekter på avelsframsteget genom att den genetiska spridningen minskas vilket är en förutsättning för att avelsarbete ska kunna bedriva s. En ensidig användning av BLUP-index i avelsarbetet leder till en snabbare ökning av inaveln p.g.a. att hästarnas släktskap beaktas i index och därmed ökar sannolikheten för att släktingar blir antingen selekterade eller inte selekterade. Ta hänsyn till flera egenskaper vid avelsvärdering En minskad genetisk variation kan på lång sikt ge negativa effekter på va r m b l o d s t ravarens reproduktion, hälsa och av e l s f ra m s t e g. För att minska inavelsökningen ytterligare FAKTARUTA Inavelsgraden beräknas med formeln: F=S[(0,5)n1+n2+1(1+Fa)], där Fa är inavelskoefficienten för den närmaste gemensamma förfadern på far- och morsidan; n1 antal generationer från far till gemensam förfader och n2 är antal generationer från mor till gemensam förfader. bör försiktighetsprincipen tillämp a s. Ett långsiktigt avelsmål bör d e f i n i e ras där urva l s i n t e n s i t e t e n b a l a n s e ras mot konsekvenserna av inavel. BLUP-indexet bör inkludera fler egenskaper som t.ex. reproduktions- och hållbarhetsegenskaper. Ökad kunskap För att få gehör hos uppfödarna för inavelsproblem bör man kunna visa på faktiska negativa effekter av inaveln. Därför krävs forskningsresultat som kan påvisa inav e l s d e p r e s- sion i olika egenskaper hos va r m- blodstravaren. För att öka förståelsen är det också viktigt att hästägare informeras om inavelsproblemen genom t.ex.kurser i genetik och avel (OBS! Missa inte ASVT:s avelskurs 2001). Värdefullt vore att för varje hingst i hingstkatalogen presentera den genomsnittliga släktskapsgraden med övriga hingstar. Från och med i år kommer inavelskoefficienten att publiceras tillsammans med BLUPindex. I rådgivningssammanhang avråder man från korsningar som resulterar i en inavelsgrad på över 5%. Senare i år hoppas vi att vi kan erbjuda våra medlemmar möjlighet att beräkna i n av e l s g raden för olika parningskombinationer på vår hemsida Text: Eva Andersson 11

12 Hingststatistik FÖDDA ÅRINGSRESULTAT 2000 Avelshingstar med 20 avkommor (64 hingstar) Kolumn 1: Antal avk. 2: Antal segrar 3: Segerkvot 4: Antal startande 5: Startprocent 6: Total prissumma 7: Snitt per reg. avkomma 1 Flying Irishman , Spotlite Lobell , Rapido , Alf Palema , Zoot Suit , Sugarcane Hanover , Super Arnie , Smasher , Kosar , Giant Chill , Somatic , JR Broline , Lindy's Crown , Vip Tilly , här går strecket för tabellens genomsnittsförtjänst 15 Peace On Earth , Anders Crown , Big Spender , MB Felty * , King Lavec * , On Guard , Piper Cub , Union Shark , Backstreet Guy , Firm Tribute , Baron Karsk * , Texas , Delvin Kosmos , Little Devil , To The Gate , Self Confident , Prince Mystic , Shibur , Meadow Road , Buck Newton , Meadow Gallant , Nick Lobell , Pershing , Pale Amber , Southern Newton , Mack the Knife , Callit ,

13 42 Ideal du Suede * , Messerschmitt , Gift Box , Mr Drew , Giant Force * , Savas Hanover , Foolish Crown , Napoletano , Lord of All , Jeanne's Somolli , Västerbo Gracias , Defiant One , Rosalind's Guy , The Big Apple , Noble Tilly , Laser Almahurst , Window W , Mr Moxy , Continental Spirit , Bravo Sund , Karate Chop , Turnpike Taylor , Suitcase , Genomsnitt för , tabellens 64 hingstar Intjänade pengar omfattar 2- och 3-årssäsongen. Olle Jönsson FÖDDA ÅRINGSRESULTAT 2000 Avelshingstar med 20 avkommor (61 hingstar) Kolumn 1: Antal avk. 2: Antal segrar 3: Segerkvot 4: Antal startande 5: Startprocent 6: Total prissumma 7: Snitt per reg. avkomma 1 Alf Palema , Smasher * , Super Arnie , Lindy's Crown , Spotlite Lobell , Flying Irishman , Smokin Yankee , Sugarcane Hanover , JR Broline , Texas , Mack Lobell , Zoot Suit , Giant Chill , To The Gate , Self Confident , här går strecket för tabellens genomsnittsförtjänst 16 Kosar , Pershing , Västerbo Gracias ,

14 19 Count's Pride , Anders Crown , Vip Tilly * , Firm Tribute , Little Devil , Big Spender , Backstreet Guy * , Boss Lobell , Shibur * , Meadow Road * , Speedy Tomali , Somatic * , Probe , Gift Box , Pale Amber , Rosalind's Guy , Active Bowler , Songcan , Piper Cub , On Guard * , Southern Newton , Crown Sweep , Napoletano , Meadow Gallant , Mack the Knife , Delvin Kosmos , Peace On Earth , Prince Mystic * , Continental Spirit , Mr Drew , Moment of Magic , Piggvar , Noble Tilly , Sherwood , The Big Apple , Rapido , Mr Moxy , Suitcase , Buck Newton , Laser Almahurst , Atom Knight , Super Mon , Brandy Hanover , Genomsnitt för , tabellens 61 hingstar Intjänade pengar omfattar 2- t.o.m. 4-årssäsongen. Hingstarna rangordnas efter genomsnittet per registrerad avkomma. Olle Jönsson 14

15 Listade Hingstar AVKOMMOR FÖDDA 1997 (per den 31/12) Ant Start- % Inspr. Snitt/ Starter avk ande totalt avk o plac American Winner , Armbro Goal , Ata Star L , Balanced Image , Barbeque , Buvetier d'aunou (F) , Coktail Jet (F) Crowning Point , Donerial , Express Ride , Mr Lavec , Pine Chip Reve d'udon (F) Sierra Kosmos , SJ's Photo , Smokin Yankee , Super Bowl , Supergill , Tenor de Baune (F) Ultra Ducal (F) , NYA AVELSHINGSTAR 2000 Ant Start- % Inspr. Snitt/ Starter avk ande totalt avk o plac Baron Karsk , Buckfinder , Copperfield , Giant Force , Ideal du Suede , King Lavec , MB Felty , Rambrico , , Insprungna pengar och starter omfattar 2- och 3-årssäsongen. Olle Jönsson 15

16 Slutgiltig statistik Smasher Alf Palema Spotlite Lobell Nordin Hanover Giant Chill Nuclear Kosmos Harmonious Super Arnie Zoot Suit Texas Lindy's Crown Mack Lobell Sugarcane Hanover To The Gate Kosar Quick Pay Songcan Speedy Tomali Backstreet Guy Vip Tilly Another Miracle Flying Irishman Anders Crown Extrem Peace On Earth Meadow Road Somatic Brandy Hanover , Ulf d'ombree JR Broline Mack the Knife Västerbo Gracias Rosalind's Guy Smokin Yankee Little Devil The Big Apple Big Spender Pershing Probe Piggvar , Active Bowler Union Shark Shibur

17 44 Pamir Brodde , Demilo Hanover Napoletano Rebur Gift Box , Delvin Kosmos Rapido Express Pride Southern Newton Allen Hanover Pale Amber Messerschmitt , Nick Lobell , Continental Spirit On Guard Atas Rocket Moment of Magic Firm Tribute Ata Star L , ABC Freight Lord Quick Ditka Hanover Self Confident Count's Pride Desert Night Damons Pride Piper Cub Meadow Gallant Foolish Crown Crown Sweep Prince Mystic Mr Drew Snack Bar Jeanne's Somolli , Why Not , Laser Almahurst Clash Hammering Mr Novak , Karate Chop , Sherwood Dartster F Atom Knight Boss Lobell Noble Tilly Michigan Vibrante Lord of All ,

18

19 Tillsammans med detta nummer av Travhästuppfödaren har ni fått en ny inlaga till Er hingstpärm. Det har hänt en del sedan föregående katalog kom ut. edan under förra säsongen inköptes Va l l e y Victory-sonen Dancer s Victory och Ke n t u c k y Futurity-vinnaren Take Chances i n h y r d e s. D a n c e r s Victory är den stora överraskningen. Vi förstod att intresset för honom skulle bli stort men det är alltid svårt för en hingst som kommer sent på säsongen och inte varit utannonserad i fackpressen. Nu visade det sig att han blev väldigt väl mottagen av stoägarna och det dröjde inte länge förrän han var fulltecknad. Take Chances fick det lite tuffare trots att det handlar om en bror till världens snabbaste häst, S e l f Po s s e s s e d. Utöver detta har han själv lysande egna prestationer då han bland annat vann Ke n t u c k y Futurity och var tvåa i Hambletonian efter fenomenet Malabar Man. Själv tycker jag att det är en mycket intressant individ då vi vet att Super Bowls blod är högaktuellt genom söner som Super Arnie och Express Ride samt flera sonsöner främst efter Supergill. Armbro Trick Till år 2001 har vi införskaffat en ny synnerligen intressant hingst. D e t handlar om Garland Lobell-sonen Armbro Trick. Det är vår stora glädje att kunna presentera en Out Cross -hingst med inte bara utomordentlig stam utan också med lysande egna prestationer. Det skall bli ett nöje att få visa honom inför Avelsvärderings-nämnden i slutet av februari. Just nu återfinns han på Menhammar Stuteri och Stefan Hultman där han prepareras för att kunna visa upp sig från sin allra bästa sida inför nämnden och tillresta stoägare. Vår veterinär tillika styrelseledamot Johan Hellander har sällan sett en så sund individ efter två hårda säsonger och 36 lopp. Det känns hårt att ta bort en så ung och fräsch häst från tävlingsbanan. Han hade säkert kunnat tävla i världseliten ytterligare några år. Medlemsbonus Fler nyheter är att våra direktlinjer f ö r s v i n n e r. Systemet har varit bra men tyvärr har inte alla medlemmar kunnat nyttja denna förmån då det inte har funnits stationer i deras närh e t. I stället inför vi MEDLEMSBO- N U S som kommer alla medlemmar till del. Vi vet att våra medlemmar oftast har ett till två ston och därför allt som oftast inte får någon mängdra b a t t. Därför har vi valt denna b o n u s f o r m. Alla får lika stor bonus o avsett antal ston. Allt ni behöver g ö ra är att uppge ert medlemsnummer på bokningskontraktet så kommer ni automatiskt att få 10% i bonus till framtida år. Förutom Comets Ta i l och Running Sea är alla våra hingstar anslutna till bonussystemet. Framgångar i Frankrike Hingstdepåns flaggskepp G i a n t Chill skördar stora framgångar med sina avkommor utomlands. Waterproof Pellini är för närvarande i Paris för att delta i det franska vintermeetinget. Han har redan hunnit med att segra i ett lopp på Vi n c e n n e s med FF i första pris. Nyblivne fyraåringen Chilli T. Dream tog en meriterande andraplats i sitt första lopp i nya hemlandet Frankrike på rekordtiden 1.14,4vm. Running Sea var höstens stora utropstecken.med endast tvååringar på banorna var framgångarna anmärkningsvärda. Snittet per startande tvååring blev hela kr och han uppvisade dessutom en startprocent på 12%. En avelsdebut som sannerligen inger stora förhoppningar! Still going strong Depåns outslitlige hårding The Bad Boy är still going strong. Han tävlar just nu i Italien där tre av fyra starter slutat med segrar. Går endast lite av hans hållbarhet i arv så kommer hans avkommor att bli till glädje för många hästägare. Comets Tails möderne är helt enastående och man nog med fog påstå att det är ett utav världens b ä s t a. Hans småsyskon Day Fo r Night (f-97) och Chasing Tail (f-98) tillhör årgångstopparna. Day Fo r Night har bland annat segrat i Matron Stakes och Chasing Tail har vunnit Valley Victory Cup. Modern Victorious Tail har nu hela fem miljonärer på sju avkomm o r. Även Keepitinthefamily har nu startande syskon. Det handlar om Donerail-dottern Benedicta Jet ( f. 98) som under sin första tävlingssäsong vunnit tre gånger på fem starter, tagit rekordet 1.14,0 och tjänat $ Earthquake till Skåne The Grand Old Man Mr Drew har nu nått den aktningsvärda åldern av 2 1. Under året har han fått ytterligare en miljonär i finskfödda E. V. E l y s e e. Hon tog hela 11 segra r under förra året vilket gjorde henne till Sveriges segerrikaste äldre sto. Supergill-sonen Earthquake återfinns numera i Skåne och det finns givetvis en tanke bakom detta. H a n s första kull 3-åringar finns i Danmark. Där har tre redan startat som tvååringar och ytterligare ett tiotal väntas starta inom kort. I Sverige har tyskfödde Il Fenomeno startat för Ve i j o H e i s k a n e n. Två starter har slutat med en seger och en andra p l a t s. Detta är ett axplock ur vår katalog. Vi hoppas och tror att vi har hingstar som passar alla smaker och plånb ö c k e r. Har ni några funderingar eller frågor om våra hingstar är ni hjärtligt välkomna att ringa eller skriva till oss. Text: Stefan Samuelsson 19

20 Italien ett travsportsland med vin och honung! Drygt femtio förväntansfulla ASVT-vänner styrde i samband med Europas största treårslopp Gran Premio Orsi Mangelli kosan mot Italien för att lära och uppleva italiensk travsport, njuta av Italiens mat samt få en portion anrik kultur. Lemon Dra ed hjälp av vår kunniga ciceron Sievert Ingvarsson och dennes goda kontakter blev resan en succé! Vi fick helt enkelt komma in bakom kulisserna och göra studiebesök som för den vanlige Italienturisten är omöjliga. Under resans åtta dagar förändrades de flesta resenärernas misstänksamma inställning till italiensk travsport ra d i k a l t. Många höjde på ögonbrynen över frånvaron av halta hästar på såväl San Siro i samband med Orsi Mangelli som vardagstravet i Bologna. Finish-körning och drivningsteknik har också närmat sig nordisk standard. Det ser avseende drivning bättre ut än i Frankrike och till överfallen som man alltför ofta ser i Amerika/USA var det mil! Mest förvånade var nog ändå resenärerna över det krafttag som tagits mot d o p i n g, vilket drivits fram av A. N. A. C.T (Italienska ASVT) och U.N.I.R.E ( Italienska ATG) för att skapa förtroende hos den breda publiken för sporten. En liten anekdot i sammanhanget är att E. N. C.A.T motsva rande vårt STC skall läggas ner/gå upp i U.N.I.R.E eftersom man vill rationalisera och effektivisera travsporten! Storstuteriet Orsi Mangelli Vi hann göra tre studiebesök av varie rande storlek och inriktning. Juvelen i kronan var besöket på anrika storstuteriet Orsi Mangelli med sin imponerande samling av avelshingstar som erbjuds Europas uppf ö d a r e. Vi fick se hela samlingen däribland Varennes fader i form av Speedy Somolli-sonen Wa i k i k i B e a c h. Hambovinnaren A m b r o Goal med mycket gott rykte i alla stora travländer, liksom den gamle Speedy Somolli-sonen Baltic Speed, fader till bla. Valley Victory och evighetsmaskinen Frisky Frazer. Självklart har även Orsi Mangelli representanter för det viktiga Sharif di Iesolo-blodet bestående av den bildsköne Lancaster OM.Därutöver fick resenärerna se Offen LB, sonen till Sverigebekante To r way samt Gator Bowl, Mint di Jesolo m.fl. Mariano På resans andra dag besökte vi stuteriet Mariano som visades upp i ett fint skick,vilket också var en uttalad målsättning för ägaren den mycket karismatiske 72-åringen Luigi Balzarini. Han gav oss en oförglömlig d a g, genom sitt oerhört intensiva sätt, humor, humör och charm. Stjärnan på gården är Lemon Dra, ännu ett bidrag från Sharif di Iesolos mycket livskraftiga hingstlinje och den i italiensk avel framgångsrika L- årgången (Lemon Dra, L a n c a s t e r O M, L u rabo Blue efter Sharif di Iesolo samt Lagerfield OM efter Speedy Somolli). Lemon Dra leder per 31/10 den viktiga tvårsstatistiken före bl.a. Indro Park och Supergill. Sverigebekante VM-segraren Atas Fighter L fick vi också se i ett glänsande skick.denne numera 15-årige Quick Pay-son är en kopia på sin far och sannolikt nestorns bäste son i av e l n. Atas Fighter har gjort det mycket bra i Italien, ständigt bland de 15 bästa i statistiken. S v e r i g e- bekante snyggingen Bon Vivant som lyckats väl i Italien såg vi också. Stuteri Ronco På resans sista dag besökte vi ett experimentstuteri under uppbyggnad i form av Stuteri Ronco hästfilial högt uppe i alperna mot schweiziska gränsen. Stuteri Ronco har bl.a. fött upp Luft Kolginis italien- 20

21 ska unghäststjärna Birgit del Ronco (e. Supergill). Tanken med unghäststuteriet är att man skall hålla fölstona kvar på det nuvarande stuteriet utanför Milano, men transportera upp fölen efter avvänjning till alpfilialen på meters höjd. På den 40 hektar stora anläggningen skall unghästarna födas upp i lösdrift i den mycket kuperade terrängen till ca 1 års ålder. Därefter skall hästarna börja tränas på hög höjd på en 1000 metersbana som ägaren plan e rar bygga under våren. Såväl italienska som schweiziska universitet kommer att bedriva forskning på h ä s t a r n a. Funderingar man har är om hästarna vid långvarig höghöjdsträn i n g kan få kort eller långsiktigt bättre syreupptagningsförmåga samt om det stora gisslet halsproblem och gomsegel kan minska på kort eller lång sikt vid uppfödning på hög höjd Gran Premio Orsi Mangelli och Bologna Ska man uppleva ett lands travsport bör man se både stortrav och vard a g s t rav. Det gjorde vi på denna A.N.A.C.T:s auktion i Milano N å g ra av resenärerna hann också med att besöka den stora hästaukr e s a. G ran Premio Orsi Mangelli (GPOM) är ett av Europas högst doterade och mest ansedda lopp för treåringar. Det är också loppet där många av Europas bästa unghästar får chansen att möta några av de bästa amerikanska. Svenskintresse fanns i årets GP- OM genom intressante bliva n d e avelshingsten på Broline francoamerikanen Juliano Star (e. B u v i t i e r DÀunou) samt svenskägde och svensktränade Ko s a r-sonen Marco Abb. I Försök 1 blev storfavoriten Abano As (e. Dylan Lobell), Europas kanske bästa treåring år 2000, bara tvåa. Vann gjorde överraskande Marco Abb till stor glädje för vår ciceron Sievert Ingvarsson som har Marco A b b s mor Caroline A b b dräktig hemma i stallet. A n d ra försöket vanns av Legendary Lover K.Hästen som köptes av dansken Gunnar Christianson för 3000 dollar som åring. Den till Sverige för mycket dyra pengar köpte fransmannen Juliano Star gjorde ingen reklam för sin framtida avelskarriär som anonym mittfältare efter en knackig start och han tog sig därmed inte ens till final. Finalen som blev rafflande va n n s, med skorna av t a g n a, av en därmed k raftigt förbättrad Abano A s. H ä r gjorde såväl Marco Abb som Ludde återigen ett topplopp och blev tvåa, slagen med mindre än en längd. Ippocampus Vardagstravet upplevde vi i Bologna på deras gemytliga 800 meterbana. Vi fick ett kungligt bemötande och bjöds på guidad tur på deras påkostade träningsanläggning Ippocampus belägen utanför stan.vi träffade även flera svenska tränare på stallbacken t.ex. Bengt Holm, D a n H u l t b e r g, son till hingsthållare Anders Hultberg, Lars Grew och Leif Rydgren. Prispengar på banan var för en arena av mellanbanekaraktär goda i förstapris, men som vanligt i Italien är det bara 5 priser i loppen. 21