Nr 6. December Transporter & Dragbilar sid 4 Uppstallning i lösdrift sid 6 Inackordering sid 10

Transkript

1 Nr 6. December 2001 Transporter & Dragbilar sid 4 Uppstallning i lösdrift sid 6 Inackordering sid 10

2

3 Om konsten att tillönska God Jul i ett regnigt november? Dags för årets sista Travhästuppfödaren skriven en deprimerande regnig dag mitt i november. Tidningen kommer till dig som läsare i december och då skall/bör alla tidningars krönikor dofta julgran, pepparskaksbak och glögg. De skall dessutom vara fulla av små lustiga julklappsrim och helst skall du som läsare förnimma svag bakgrundsmusik i form av Jingle Bells från det julkryddade språket. Hur får man till den känslan i november när regnet smattrar mot rutan? Eftersom Travhästuppfödaren en gång för alla är en hästoch travtidning unnar jag mig en paus och går ut till stallet för att ta in hästarna för kvällen samt finna inspirat i o n. Kanske kan man skalda nåt vintrigt som f r u s t a n - de och i nysnön mot stallet travande med rimfrost täckta hästar som väl i sina boxar harmoniskt mumsar sitt hö Rätt svårt att få till den känslan också när verkligheten är en flock leriga och griniga fölmärrar som gör sitt bästa att g ö ra livet surt för va ra n d ra på väg in till stallet och maten är ensilage. D e ras lurviga, självsvåldiga och för årstiden normalfula novemberföl gör det inte heller naturligt att låta tankarna flyga iväg mot drömmar om Kriterie- eller D e r b y s e g ra r. Suck! Himla svårt att komma i julstämning och ändå svårare att skriva nåt rosigt om den härliga samvaron med hästarna när realiteten är ett gäng t j o c k a, blöta vinterpälsade lortmajor och deras minst lika lortiga bebisar. Verkligheten för oss uppfödare är inte alltid så sörgårdsromantisk eller glamorös. Tillbaka framför datorn igen regnet har avtagit och ersatts av ett kompakt mörker utanför mitt fönster. Ungarna kivas om vem som ska ha vilken plats i soffan under barnprogrammet Bolibompa. Krönikan i nummer 6 kommer bli en hård match mot det egna jaget! Viss panik börjar sprida sig. Det är presstopp i morgon och får inte tjejerna på Lime ledaren i tid lär jag inte mötas av julmusik Innehåll nr 6/01 KAFFE får bli lösningen, då piggnar man till! Skulle man kanske dra till med en svavelosande historia om b y r å k ratin och trögheten på STC. Om avståndet mellan sporten och sportens ledning. Eller förbanna det faktum att ATG behandlar travhästuppfödarna och galopphästuppfödarna olika trots rättviselöften från ATG:s ordförande om 10% uppfödarpremier på totala prissumman och samtidigt tvingas bekänna att ASVT inte med demokratiska medel lyckats förhandla oss fram till det än? Nääej, det har jag ju omskrivet skrivit om i alla a n d ra krönikor under året! O K, jag eldar upp mig över förhandlingarna med staten och basorganisationernas enade krav på 10% av ATG:s omsättning till de aktiva... Fast då befarar jag att inte Bengt Jönsson får någon God Jul (budgeten måste kanske göras om)? Katastrof medlemmarna samt läsarna förväntar sig information och inte lågva t t e n- h u m o r. Den får vi ju i hygglig dos i TV4 från av AT G betald tid ändå! Faktum är att det blir ingen ledare till nummer 6 av Travhästuppfödaren, inte nåt inte ens en liten tummetott (äntligen ett litet rim)! Det ni läst ovan finns alltså inte ren tankeläsning med andra ord. Ingen krönika! - tänk om styrelsen ger mig sparken? Fast jag får hoppas att de redan drabbats av julkänslor när de läser nr 6. Man skall ju vara snäll till jul! Snäll behöver man inte vara,bara sanningsenlig när man imponeras över Margareta Wallenius-Kleberg, Lennart Peterson-Brodda samt Johan Diedens uppfödarframgångar. De har i princip delat på lejonparten av de klassiska loppen i år. Att få fram hästar som Yatsy Brodda, First-, Fatima- och Höving Lavec, Energetic samt From Above måste faktiskt betraktas som en ynnest "från ovan". Grattis och gissa om många av oss är såväl beundrande och avundsjuka! Eftersom krönikan inte blev någon krönika ändå så Får lova dåd efter bästa förmåga till nästa år istället. Eller som betjänten i nyårsprogrammet Grevinnan och betjänten säger I ll do my verry bescht Dags att runda av med att se fram mot Travrondens julnummer, en skinkmacka och hingstvalen till nästa år istället. Samtidigt tillönskas alla A S V T:s 3700 medlemmar En Riktigt God Jul och ett Gott Nytt travår 2002! Ove Konradsson Ledaren 3 Bättre drag med hästkrafter under huven! 4 Uppstallning i lösdrift 6 Ska du flytta ditt sto - åk och titta först! 10 Travkontakt 13 Hingstdepån informerar 14 Statistik 22 SVT och Bas-organisationerna Betäckningssiffror Trottex 29 Seminassistentkurs Krafft informerar 32 3

4 TRANSPORTER & DRAGBILAR Bättre drag med hästkrafter under huven! Uppfödare, tränare och hästägare tillbringar åtskilliga timmar med att transportera hästar till och från travbanor eller stuterier. Lika viktigt som att köra lagligt är att både djur och människor åker behagligt för att resan ska bli säker. Att resan ska bli säker behöver inte innebära en splitter ny bil eller nytt släp, även om det bidrar till bra komfort. Det finns en uppsjö med dragbilar och transporter på marknaden till olika pris och kvalité. Vill man inte bara ha ett funktionsdugligt ekipage, utan också låta fåfängan få sig en släng, går det att få sin bil och släp lackerade i samma färg. Det viktigaste att tänka på innan färd är dock att bil och släp rent viktsmässigt passar för varandra. Körkortslagen Oavsett om du går i bilköpartankar eller ej så är det väsentligt att känna till vilka lagar som gäller vid framförande av bil och släp. Det absolut vanligaste felet folk gör när de ska ut och köra hästsläp är att de inte har kollat upp vare sig bilens eller släpets total- och tjänstevikter. De medför i många fall att de kör olagligt, säger Per Wiklund på Umesläpet. Enligt körkortslagen får en person med B-körkort köra en personbil eller lätt lastbil med ett därtill kopplat lätt släpfordon. Med lätt släpfordon avses ett släp där totalvikten inte överskrider 750 kg. F ö r att få tra n s p o r t e ra ett tungt släp, d v s ett släp med en totalvikt över 750 kg, krävs normalt körkortsbehörighet BE med några undantag. Hästsläp betraktas som tungt släp F ö rare med enbart B-körkort får köra tungt släp såvida släpets totalvikt inte överstiger bilens tjänstevikt samt bilens och släpets sammanlagda totalvikter inte överstiger 3500 kg. Land Rover Freelander grundpris kr inkl. moms. Ume-släp A30 grundpris kr inkl. moms Inte bara funktionellt utan också mycket estetiskt med bil och släp lackat i samma färg. Foto: Land Rover. Tjänstevikten för en vanlig tvåhästars transport uppgår till omkring kg, allt beroende på typ av släp. Lastkapaciteten varierar sedan mellan 600 och 1300 kg. Det innebär att hästsläp mer eller mindre alltid är att betrakta som tungt släp. FAKTA: Bilens och släpets registreringsbevis ger information om: Totalvikt = egen vikt inklusive last Tjänstevikt= egen vikt tom Lätt släp = släp med totalvikt på maximalt 750 kg Tungt släp = släp med totalvikt över 750 kg Dragbilar En bil som inte är för lätt är förutsättningen för att kunna dra säkert. Bilens tjänstevikt måste vara högre än släpets totalvikt för att inte påskjutet ska bli för kraftigt vid en inbromsning. Alla hästsläp är förvisso bromsade men bilen bromsar alltid bättre än släpet. De alltmer populära terrängmodellerna finns snart hos alla bilmärken. Fördelen med dessa dragbilar är att de ofta har starkare motor och är tyngre än vanliga personbilar vilket också ger en bättre d ra g f ö r m å g a. Detta måste dock beaktas när man ska dra hästsläp med vanligt B-körkort eftersom de sammanlagda totalvikterna för bil och släp lätt överskrider 3,5 ton. Det finns även lättare varianter, s k d i s c o - j e e p a r, som kan dra släp med totalvikter uppemot 1500 kg, allt beroende på totalvikt. Diesel eller bensin? De flesta bilmärken har olika motoralternativ att erbjuda där det också går att välja mellan bensineller dieselmotor. En dieselmotor är oftast volymmässigt större än en bensinmotor och har också ett större vridmoment. Det betyder att en dieselbil har bättre segdragningsförmåga eller med andra ord drar bättre på låga varv än en bil med vanlig bensinmotor. 4

5 Det innebär också att motorn generellt sett har en lägre bränsleförbrukning, eller en förbrukning som inte ökar lika mycket, v i d belastning jämfört med en bil med bensinmotor. För de som har diesel hemma på gården innebär dieselbil ytterligare fördel genom lägre bränslekostnader. Transporter Om ett nytt släp ska införskaffas är det alltid viktigt att tänka igenom hur det ska användas. Ett släp med endast en hjulaxel har en maximal totalvikt på 1600 kg. För att kunna lasta två hästar i släpet måste man oftast upp i en totalvikt närmare 2000 kg och då är ett tvåaxlat släp n ö d v ä n d i g t. A n v ä n d n i n g s o m r å d e t för släpet är också av betydelse. Går inredningen att plocka ur finns oändliga möjligheter att transportera vad man vill. Fronturlastning Det finns flera utrustningsdetaljer som betydligt ökar säkerheten både vid i- och urlastning. Det säger sig självt att frontutlastning är säkrare och lättare att hantera särskilt om man ska lasta av hästen e n s a m. Något som flera tillverkare av h ä s t t ransporter satsat på är en spärr på utsidan som reglerar bommen som hästen står bunden i. Skulle av någon anledning olyckan va ra fra m- me och hästen måste lösgöras går det att lossa bommen utifrån med mindre risk för personskador. Innerdörrar En annan utrustningsdetalj viktig för säkerheten är de väggar och innerdörrar som på en del släp finns eller kan beställas som extra utrustning. Skall föl transporteras står de säkrare om de står för sig själv under resans gång. Till Umesläpet finns innerdörra r att sätta såväl fram som bak vid bommen så att fölet får som en egen box att stå i. Dessa innerd ö r rar bak är också mycket bra om två hästar ska lastas på släpet. D e h i n d rar den häst som står på tra n s- porten att sparka mot såväl häst som människa som är på väg upp på släpet för lastning. Ska hingstar t ra n s p o r t e ras kan det var nödvändigt att hindra dem från att komma i kontakt med annan häst på släpet vilket lätt kan ordnas med en s k hingstvägg framme vid h u v u d e t. Isolerade väggar Är transportens tak och väggar isol e rade ger detta ett bättre klimat för hästen under färd både under den varma och kalla årstiden. P å sommaren minskar strålningsvärmen från solen och på vintern hind ras snabb nedkylning av väggar och tak vilket ger minskad kond e n s. I synnerhet i de fall hästen ska tra n s p o r t e ras då den är fuktig efter t ex tävling. Ventilation Det är helt nödvändigt att hästt ransporten är välventilerad för högsta komfort. De flesta hästsläp vent i l e ras med hjälp av självdra g p r i n c i- pen men det finns även de va g n a r som är utrustade med elmanuvrerad tilluftsfläkt. På nyare släp är ventilerna placerade så att tilluften tas in uppifrån. Det finns äldre modeller som tar in luften nertill vilket är felaktigt då av-gaser från d ragbilen kan sugas in i tra n s p o r t e n. Boggi Många tillverkare av hästsläp marknadsför att de har sina släp TRANSPORTER & DRAGBILAR Fölvägg att sätta framme vid bommen hindrar att fölet vandrar runt i transporten. Foto: Umesläp. utrustade med boggi. I själva verket kan det röra sig om att de har två separata hjulaxlar. R i k t i g boggi innebär att det finns ett utjämningsstag mellan främre och bakre axeln. Detta medför en jämnare gång om man t ex kör på gropiga grusvägar vilket i sin tur ger en högre komfort för häst e n. Är det fråga om två hjulaxlar är det dock bättre än en, då det ger en jämnare belastning och risken för att släpet wobblar f r å n sida till sida minskar. N a c k d e l e n med tvåaxlade släp är att de är s v å rare att backa med, j ä m f ö r t med ett enaxlat. Inför vintern På senare år har en ny lag om vinterdäck införts. Den innebär att det fr o m första december är obligatoriskt att använda vinterdäck, dubbat eller odubbat, vid vinterväg l a g. Har bilen dubbdäck måste släpet också va ra utrustat med dubbdäck om det är eller förväntas bli halt. Är däremot vägbanan torr och det ej förväntas bli halt är det tillåtet att köra ett släp med odubbade vinterdäck även om dra g b i l e n är utrustad med dubbdäck. Ulrika Lundberg Dörrar bak istället för bommar hindrar att en lastad häst kan sparka mot människor eller hästar vid lastning. Foto: Umesläp. Om dragbilen är utrustad med: Dubbade vinterdäck Odubbade vinterdäck ska bromsade släp vid vinterväglag ha dubbade vinterdäck odubbade eller dubbade vinterdäck 5

6 Uppstallning i lösdrift Fölston behöver mycket plats för att agresioner skall kunna undvikas. Formerna för hur fölston och unghästar uppstallas under vinterhalvåret har fram till för ett par år sedan varit mycket traditionella. Genom att ett antal större uppfödare/stuterier med Pe t e r Björnsson på Alebäck i spetsen satsat på ny teknik och okonventionella lösningar har intresset Travhästuppfödaren skall i nedanstående artikel beskriva tillämpningar och delge tankar kring lösdrift som uppstallningsform. ning i lösdrift Djurskyddslagen är grunden ökat markant. Numera är det inte bara stora stuterier utan även små och mindre uppfödare funderar på att bygga om till en för hästarnas naturliga beteende mer anpassad uppstallningsform. Djurskyddskraven avseende grupphållning måste uppfyllas. För föl räcker de utrymmeskrav som djurskyddslagen föreskriver, vilket uppgår till minst 75% av arean för en vuxen häst (9 m2). För fölston är djurskyddslagens krav 100% av kravet för stort fölsto (11m2). Erfarenheten säger dock att det är otillräckligt och fölstons behov av yta är snarare nära 20 m2 för att få en grupp som trivs, kan undvika konflikter och minska risken för skador på varandra. Takhöjden är enligt bestämmelserna lägst 2,2 meter, men ju högre desto bättre och minst 3 meter eller ännu hellre 4-5 meter är att föredra. Med högt till tak erhålls bättre luftvolym i stallet särskilt om luftväxlingen med eller utan fläktar är god, vilket minskar risken för luftvägsproblem etc. Ett specifikt krav vid grupphållning av hästar är att det i anslutning till lösdriften finns tillgång till sjuk- 6

7 boxar och eller fölningsboxar. Om man vill bygga en enklare inhysningsform som t.ex. möjliggör längre utevistelse på hösten så kan ett regn- och vindskydd vara tillräckligt. Med hjälp av ett dylikt förlänger man betesperioden nära en månad såväl på våren som hösten under förutsättning att betestillgången är god nog. I övrigt gäller för lösdriftsstallar djurskyddslagens allmänna bestämmelser. Mat, vila och vatten Stallet skall byggas så att djurens naturliga beteende gynnas samt att alla hästar har möjlighet till vila, foder och va t t e n. Grundläggande är att vuxna hästar och fölston ofta är a g g r e s s i va mot va ra n d ra och att dessa oönskade beteenden så långt möjligt skall "byggas" bort genom finurliga lösningar och tillräckliga ytor. Om man ska bygga nytt eller bygga om gäller också att fastställa d o m i n e rande väderriktning, d v s varifrån det vanligen regnar och blåser samt inte göra öppningen mot vinden. Det är t.ex. viktigt att bygga ingångarna till lösdriften från hagen så breda att inte ett ranghögt fölsto kan utestänga övriga. Finns det möjlighet att ha två ingångar är det att föredra. Antalet vattenkoppar ska va ra så många att alla djur kommer åt att d r i c k a. Det är inte nödvändigt att ha dem inomhus, men många väljer ändå av praktiska skäl att göra så. Eftersom en lösdrift står öppen året om är det självklart att va t t e n l e d n i n g- ar måste ha värmekabel och att vattenkopparna skall va ra eluppvärmd a. Travhästuppfödarens anser att det krävs en vattenkopp per ca 5-7 hästar. Utfodringsspilta med från stallgången fällbar bygel. Grovfodret Grovfoderutfodring kan ske såväl inomhus som utomhus. Nackdelen med att ge grovfodret inomhus är att hästarna blir inaktiva och rör sig mindre. Vid utomhusutfodring av grovfoder är det viktigt att foderhäckarna antingen står på en hårdgjord eller väldränerad yta. Annars blir hästarna smutsiga, får mugg, strålröta och hovbölder. Utan hårdgjord mark är det även omöjligt att tra n s p o r t e ra storbalar till utfodringshäckarna vid blött v ä d e r. Foderhäckarna finns i många olika utföra n d e n. N y t t j a s de sorter som står på ben, v i l k e t gör att fodret ej står på marken ökar hållbarheten normalt med ett par dagar. Foderhäckarna skall va ra tillräckligt många i antal, så att alla hästar kommer åt att äta. För fölston kan det va r i e ra mycket beroende på aggressiviteten i flocken, men mellan två till sex ston per foderhäck torde kunna u t g ö ra ett normalvärde. E t t å r i n g a r som vuxit upp tillsamman, s a m s a s ofta bättre och där kan 6-10 föl/foderhäck utgöra ett riktvärde. Självklart måste dock uppsikt hållas på att alla hästar kommer åt foder eller om någon häst är särskilt aggress i v. En liten detalj är att hästar gillar att stå högt och ha fri sikt runt omkring sig när de vilar och äter. Kraftfodret Kraftfoderutfodring bör ske under kontrollerade former inomhus. För fölston säger erfarenheten att s k utfodringsspiltor med utifrån stallgången fällbar bygel i princip är nödvändigt och det är idag det vanligaste sättet att lösa kraftfoderutf o d r i n g. Dominanta djur håller annars svagare djur borta från fodret. Den utifrån stallgången fällbara bygeln minimerar också risken för skador på skötaren. Föl är mindre aggressiva mot va ra n d ra och kräver inte täta mellanväggar mellan djuren. Ä t b å s p r i n c i- pen används dock ändå i något fall på föl. De kan annars med fördel bindas upp kort med t.e. x." t ra n s- p o r t g r i m s k a f t ". Med en kort uppb i n d n i n g, ca cm långt, f a s t s a t t 10 cm över krubbans höjd, m i n s k a r risken för att de skall kunna stegra sig eller fastna i bindslet. Kan fölen bindas upp av skötaren när denne står utanför boxen är det positivt enär det minskar risken för sparkolyckor från "foderupphetsade"

8 u n g h ä s t a r. Den stora fördelen med att binda upp fölen varje dag är att man får ett naturligt tillfälle att hantera f ö l e t. Under denna stund kan man l ä ra dem allt från att lyfta fötterna, b l i ryktade och ledva n a. Ett rullande åtgärdsschema på 20 minuter/dag gör underverk på dina föls uppföra n d e. Hagar och staket Tanken med att hålla hästar i lösdrift är förutom att gynna deras naturliga beteende att spara arbete och dessutom underlätta tunga, tråkiga och tidskrävande sysslor. Leda in och ut hästar varje dag samt bära foder i hink eller i balsnören. Vem blir en lyckligare hästägare av det? Målet är ju att den inbes p a rade tiden skall kunna användas till att arbeta och umgås med hästarna.helt enkelt höja kvalitén på den tid man är i stallet. När en lösdrift planeras bör rasthagarna byggas så hästarna "för egen maskin" kan ta sig från lösdrift till hage. Det skall gå att stänga in hästar i lösdriften med hjälp av t.ex. en grind. Hagen bör vara väldränerad och hårdgjord. Storleken på rasthagen bör va ra minst 100 m2 för ett fölsto och ytbehovet för en ettåring är större och där torde 0,1 ha/unghäst va ra att r e k o m m e n d e ra. Att tänka på är att en lång och smal hage till unghästar gynnar deras rörlighet och möjlighet att springa. Staketen skall va ra stabila och tåla snö. De bör helst bestå av såväl fasta slanor i trä eller järn samt e l t r å d. Hästarna skall ju stanna kvar i hagen även om det kommer en meter snö. Rejäla grindar till hagen för transporten av ensilagebalar ångrar man aldrig. "Man tager det man haver" Många uppfödare har befintliga stallbyggnader samt övriga hus på sin fastighet och har varken råd eller lust att bygga nytt för att hålla sina hästar i lösdrift. De skattemässiga avskrivningsreglerna gör det ibland också mindre kostsamt att renovera än bygga nytt. Ett gammalt spannmålsmagasin eller en f. d. ladugård för kor kan med En väl fungerande utfodring av unghästar med plats för alla att äta. fördel byggas om till lösdriftsstall. Det som krävs är att man läser på d j u r s k y d d s b e s t ä m m e l s e r n a, f ö r s e r sig med en bunt ritningspapper samt låter fantasin flöda utefter egna och a n d ras erfarenheter. Plocka sedan f ram ett antal möjliga lösningar. Därefter kan det vara på sin plats att kontakta Länsstyrelsen i ditt län och be dem om goda råd i samband med att du söker förprövning för djurstallar. Förprövning är obligatoriskt om du bygger stall för fem eller fler hästar. Du kan även få god hjälp med planerna av Hushållningssällskapet i ditt län. Tyvärr har de ofta en lång handläggningstid av ärenden vilket minskar deras värde som rådgivare. Det ultimata lösdriftssstallet? De mest optimala lösningarna på lösdriftsstallar avsedda för fölston finns i idag hos Peter Björnsson på A l e b ä c k och Jan-Erik Höglund i Härlingstorp (Båda från V ä s t e r g ö t l a n d ). Den mest optimala lösdriften för föl finns inte än, men Trav h ä s t - uppfödaren vill ändå fresta med ett förslag. En lösdrift där unghästarna endast vilar samt äter kra f t- foder i stallet. K ra f t f o d e r u t f o d - ringen sker genom att skötaren kan binda upp fölen utan att behöva va ra inne hos hästarna. Vatten ges i uppvärmd vattenkopp som är plac e rad utomhus ett 50 tal meter från stallet. Hagen skall va ra minst 300 meter lång och ca 50 meter bred. Längst bort från stallet, längst bort i hagen skall grovfodret plac e ra s. Genom denna lösning uppnås att hästarna på ett naturligt sätt rör sig mellan s o v p l a t s e n, k ra f t f o d e r, va t t e n och grovfoder. I enlighet med tysk forskning förflyttar sig unghästar genom en dylik modell ca 3-4 km/dygn. Text: Ove Konradsson För den som vill läsa mer om häststallar rekommenderas Michael Ventorp och Per Michaneks "bibel Att bygga häststallar (utgiven av J B T ). Djurskyddsbestämmelser häst beställer du från Jo r d b r u k s v e r k e t eller fax Boka in Avelsföreningens årsstämma på Solvalla den 20 mars 2002! 8

9

10 Att det finns bra vatten och hela staket ska man inte ens behöva fundera på om man skickar i väg stoet till ett professionellt stuteri. Ska du flytta ditt sto - åk och titta först! "Daglig tillsyn, fina beten, mångårig erfarenhet". Jo, det låter ju bra. Men hur ser det ut i verkligheten? Det funderar många stoägare på när det är dags att skicka iväg märren på betäckning eller permanent inackordering. Det bästa man kan göra är att åka och titta innan man skickar iväg sitt sto, råder Carina Dahling,innehavare av Skråmsta Stuteri väster om Stockholm.Det är många som ringer och hör sig för om plats så här års. Efter betessäsongen är det alltid så. Vi har ca 50 ston som bor här året om plus våra egna tio. Gruppen är ganska så intakt. Vi har ston som varit här i snart 20 år! Familjen Dahling har drivit stuteriverksamhet på Skråmsta i ca 40 år. Numera är det Carina som är inneh avare av gården. Men pappa Christer arbetar vidare som "dräng".här finns således en hel del samlad erfarenhet. Hur går det till när någon lämnar sin märr här? Till en början med får man skilja på dem som ska vara här permanent och de som kommer hit för betäckning. Det är ett par hundra som passerar under betäckningssäsongen, säger Carina. De som ska vara här en längre tid placeras i en av de två stora grupper med ston som går tillsammans jämnt. Där blandar vi inte in några andra. Var kommer hon ifrån? Det första jag frågar är var stoet kommer ifrån. Om hon kommer från ett annat stuteri undrar jag 10

11 givetvis varför hon inte får vara kvar där. Om stoet kommer från någon annan miljö vill jag veta vad hon har gjort. Är hon i full tävlingskondition och har ett stort rörelsebehov eller har hon "varvats ner"? Om det är ett "rutinerat" fölsto frågar jag om hur tydligt hon visar brunst och så vidare. Ibland är ägarna kunniga och införstådda i vad de sysslar med, men lika ofta är de oerhört okunniga. De kanske inte ens vet att stoet måste va ra brunstigt för att betäckas De " s v å raste" hästägarna att ha och g ö ra med är de som har ett sto som fått fyra-fem friska föl och sedan går tom när hon flyttat. Då är det naturligtvis oss det är fel på! Ska vara försäkrad A n d ra upplysningar är självklara saker som hälsostatus, avmaskning och vaccinationer, lynne (hälften av alla stoägare säger att märren är elak och inte kan gå med andra, men vi har under alla år bara haft en enda märr som varit så dum!) och om hon är försäkrad. Det senare är väldigt viktigt då det faktiskt blivit en ren djurskyddsfråga. Har ägaren råd att t ex låta göra en akut operation? Vi vill absolut att stona ska vara försäkrade. Daglig tillsyn? Den som annonserar så avser förstås vad som gäller under betesgången. För oss innebär det att vi alltid tittar till alla hästar ute på de olika betena på morgonen. Känner man hästarna ser man ganska snabbt om någon ser hängig ut, har spända juver eller om en fölunge har diarré t ex. Då följer vi naturligtvis upp det. Pappa Dahling fyller i: Har man inte känsla för hästar, öga för hur de ser ut och vad eventuella avvikelser kan bero på, kan man titta till hästarna hur ofta som helst utan att upptäcka att någon är dålig. Missnöje Om en hästägare är missnöjd, vad beror det då på? Det händer att oerfarna stoägare ifrågasätter om vi verkligen sköter hästarna ordentligt. Det handlar då om folk som haft sitt sto i träning med en egen skötare och allt Åk och titta hur det ser ut innan du bestämmer dig för att skicka iväg ditt sto för inackordering". Rådet kommer från Carina Dahling, innehavare av Skråmsta Stuteri. vad det innebär av puts mm. De är inte vana vid att hästen är lerig och lite fet i pälsen. Under vinterhalvåret är det smutsigt och trist. Det går inte att komma ifrån. Det som skapar störst missnöje, oftast i kombination med besvikelse förstås, är om stoet är konstaterat dräktigt men kastar. Om vi då inte sett det med egna ögon ifrågasätts riktigheten i dräktighetskontrollen. Det kan vara ganska jobbigt att bemöta sådan kritik ibland, säger Carina. Ställ många frågor Om man lyder ditt råd i inledningen, att besöka stuteriet innan man skickar dit sin märr, vad ska man titta på och fråga om? Man ska titta på hur hästarna ser ut som redan är där. Det ger mycket information.själv skulle jag titta på om det är rent och snyggt i stallarna,fråga om foder och vatten, tillgång på bete, hur mycket personal det finns och självklart om vad som ingår i avgiften,få en definition på full service, säger Carina. Hon råder också den som ska inack o r d e ra ett sto att kontrollera om stuteriet har en ansva r s f ö r s ä k r i n g. Om man driver en verksamhet med djur och människor inblandade så sker misstag och det inträffar olyckor. Det spelar ingen roll hur noga man än är, det går aldrig att gardera sig helt. En bra ansvarsförsäkring är ett måste. Personlig kontakt O avsett vilka avtal som träffats, vilka försäkringar som finns och andra "teknikaliteter" så är det ändå den personliga kontakten med stoägaren som är allra viktigast. Att hålla ägarna underättade om vad som händer och sker är oerhört viktigt, menar Carina. Många av våra ägare kommer ofta hit och besöker sina hästar och vill prata med oss om sina älskade ston. Vi har den sortens ägare och det är självklart att kontakta dem om det händer något. Vad behöver du veta? Travhästuppfödaren ringde upp två stoägare och lyssnade vilka frågor de skulle ställa till stuteriet vid en eventuell inackordering. S va r e n blev ganska olika! Stoägare nr ett: Först och främst skulle jag bara ringa upp ett ställe som jag fått på rekommendation från någon jag känner förtroende för. Jag avser då årsvis inackordering. När det gäller insemination styr ju hingstva l e t. Tyvärr har jag blivit mycket besviken när jag skickat iväg min märr på betäckning och hingstvalet kommer hädanefter helt att styras av vem som är hingsthållare eller vilken godkänd station som ska användas. Jag är mycket noga med utfodringen och skulle fråga om det först. 11

12 Har ni eget hö/hösilage eller köper ni? Är det analyserat? Det senare för att kolla om de är intresserade, inte så mycket för analysresultatet Vad ger ni för kraftfoder och vilka tillskott? Hur mycket? Hur mycket får hästarna vara ute under vinterhalvåret och hur ser hagarna ut? Hur stort är sommarbetet? Jag kulle också vara noga med att hovvård ingår. Om man någon gång råkat ut för en olycka, t ex att hästen skadat sig på ett trasigt staket kontrollerar man förstås just den saken Ju längre man hållit på desto mer luttrad blir man! Skulle du inte fråga vad det kostar? Det vet man ju på ett ungefär. Det spelar ingen som helst roll om det kostar 70 eller 90 kronor dygnet om det är ett bra ställe. Stoägare nr två. Jag skulle först fråga vad det kostar eftersom jag inte vill ha några överraskningar på räkningen. Jag vill absolut veta vad som ingår, t ex hovvård, avmaskning och liknande. Sedan skulle jag fråga vilken veterinär stuteriet anlitar och hur nära denna finns. Jag tycker att det är väsentligt hur mycket och på vilket sätt hästarna är ute, så det skulle jag också förhöra mig om. Att stallar och staket är ok förutsätter jag om man har en professionell verks a m h e t, liksom att det finns tillräcklig och kunnig personal." Text och foto:suzanne Fredriksson Vad och hur mycket foder får mitt sto.? 12

13 Fortbildningsprogram på Gotland Travklubbarna på Gotland ordnar ett nytt gediget fortbildningsprogra m över vintern. Det är Gotlands Trav - a m a t ö r k l u b b, H ä s t ä g a r f ö r e n i n g e n, D a m k l u b b e n, R u s s k l u b b e n, Tr ä n a r- föreningen och ASVT genom kontaktperson Ronny Olofsson som gemensamt arra n g e rar ett mycket intressant föreläsningsschema som sträcker sig från oktober till april. Av höstens program har en föreläsning om A2 och en föreläsning om alternativbehandling redan ägt rum. För de föreläsningar där inte tid och plats är utsatta kommer information att läggas ut på efter årsskiftet. Många besökare på Hornline Nästan 100 personer kom till Stuteri Hornline i mitten av september. Dagen inleddes med att avelsplanen diskuterades, vilken såväl panelen som åhörarna var övervägande positiva till. Panelen bestod av Stig H Johansson, Staffan Nilsson, Sven Rejnö och Ove Konradsson. Stig H Johansson och Staffan Nilsson berättade om sina metoder för unghästträning. I detta ämne gav även Sven Rejnö sin veterinära syn och vikten av att träna individerna tidigt. ASVT bjöd därefter på lunch. På eftermiddagen var det rundvandring på ett mycket fint och nytillbyggt Hornline. Dagen hade mycket förtjänstfullt arrangerats av ASVT:s kontaktperson Carl-Martin Mattsson och Hornlines Roger Gustafsson. Januari ABC och Brand i stall Ansvariga: Maria Aronsson tel Ronny Olofsson tel Februari Försäkringsfrågor Ansvarig: Stig Hoffman tel Mars Avmaskning av häst Föreläsare från Banminth Plats: Levide bygdegård Ansvarig: Ronny Olofsson tel Mars/April Någon kommer och ger sin syn på träning och tävling Körkurs för E-kort om intresse finns Anmäl ditt intresse till Stig Hoffman tel Harald Hoffman tel Data/Bokföring program S P CS våren 02 Anmälan till Stig Hoffman tel Senast 10/12 En grupp studerar Hornlines nya hingsstall under stuterivisningen. Foto: Ove Konradsson Lyckad avelskurs i Skara Den tredje avelskursen för året gick av stapeln i Skara på Axevalla travbana. Ca 30 personer deltog på kursen. Än en gång fick kursen ett mycket bra omdöme. Deltagarna fick bl.a. l ä ra sig grundläggande genetik (av e l s l ä- ra ), att beräkna inav e l s g ra d, avelsplanens innehåll, av e l s p o l i- t i k, hingstlinjer och välja hingst till sto. På lördagen besökte deltagarna Håkan K Perssons stall. U n d e r lördagskvällen avnjöts middag och V 7 5. Inställt i Umeå Tyvärr var inte intresset för avelskursen i Umeå lika stor. P å grund av att antalet anmälningar var alldeles för litet ställdes kursen in. H ö s tens och vinterns lokala aktivite te r Om du bor på Gotland så lär din almanacka bli fulltecknad med föreläsningar ända fram till april. I övriga Sverige är det i skriva n- de stund inga aktiviteter inbokade men några är under planeringsstadiet så håll utkik på w w w. a s v t. s e, i brevlådan och i t rav p r o g ra m m e n. 13

14 Depåns hingstar 2002 Åter är det dags att presentera nästa års hingstar men först en tillbakablick på det gångna året. Debuthingst i topp Sportsligt har det varit ett riktigt bra år för de hingstar som har startande avkommor. Running Sea har börjat sin avelskarriär på ett strålande sätt. På enbart 50 svenska avkommor samt två utländska har, 28 startat som treåringar och 11 av dem har tjänat över kr. Andraplatsen i 3-åringsstatistiken efter Zoot Suit, där kullens Kriterievinnare återfinns, torde vara g j u t e n. Bland avkommorna kan nämnas årets Oaks-trea och - femma Com Mimmi och Staro Samba samt förra årets trea i Svensk Uppfödningslöpning Com M o a. Lägg där till att han i Danmark har Frisbee, årets vinnare av Hoppekriteriet och tyskfödda Qualita Superiore som bland annat innehar ett svenskt rekord.hans 52 avkommor har tjänat fantastiska kr i snitt. Det var länge sedan en debuthingst gick direkt upp i toppen av statistiken och det ser mycket ljust ut för Rune inför nästa säsong. Båda dessa fyraåringar passera d e under året en miljon kronor. D e t gjorde även Chili Khan då hon på Halmstad satte nytt svenskt rekord för ston kort distans volt med tiden 1.13,1. Giant Chill har nu åtta miljonär e r. De är Waterproof Pe l l i n i, Montana Chill, Chilli T. D r e a m, Cindy Bob, All American Chill, Black Giant,Chili Khan samt finske Finish. Finish blev för övrigt Giant Chills förste avelsgodkände son och har redan fuskat lite med avelsarbete. Två till som kan bli miljonärer Really Suspicious har tävlat bra i år som tvååringar och tjänat över $ va r d e ra. I norden finns en handfull avkommor och flertalet av dem har s e g ra t. Däribland kan nämnas Taktic Call, Darth Vi c t o r, S o u t h - wind To p a z,ti g h t s, Sweet Release, Fiona Laser, Vittoria Hanover samt i Holland Dust of Dancing. D e n bäste är dock Stig H Jo h a n s s o n s Miss USA. Hon har i år som fyra å- ring segrat på 1.12,9ak och man kan med fog säga att få jämnåriga ston springer ifrån henne. Åtta miljonärer Giant Chill stärker ständigt sin position som en av landets bästa förärvare. Många trodde, med tanke på hans stam och egna prestationer, att han skulle lägga tidiga hästar som skulle sakna utveckling som äldre. Avseende det sistnämnda har de flesta fått tänka om. För närvarande ligger han på 4:e plats i V75:s hingstliga, omgiven av idel elithingstar. Hela 16 segrar per den 17 november har det blivit och förhoppningsvis blir det några till innan året är slut. Någon storloppsseger har det tyvärr inte blivit. Närmast en seger var Black Giant i Breeders Crown, då han pressade Energetic ända in på mållinjen och det var länge ovist vem som segrat. I Stochampionatet gjorde A l l American Chill ett mycket bra lopp och även hon slutade tvåa. Miss USA har varit mycket bra under året och är med tiden 1.12,5ak Sveriges snabbaste 4-åriga sto i år. innan året är slut är Small Town Girl och Origo Giant. I takt med framgångarna bör han rimligtvis bli fulltecknad nästa år. Han har bra spermakvalitet och dräktigheten är utmärkt så det finns inga fysiska hinder för detta. Anders Bredberg ny hingsthållare D a n c e r s Victory har i år med bravur visat vilken kapacitet han har som förärva r e. Länge var hans son Fulfilled Dreams kullens snabbaste treåring med 1.10,6. D o t t e r n Big Sky Queen var tvåa ibland annat Delvin G. Miller Memorial och finalist i Hambletonian Oaks. Båda dessa har passerat $ Även Dance Girl Dance och Rekordtiden sattes för övrigt på en småkladdig bana med resa utvändigt ledaren. Som slagen har hon gått ännu fortare. På Färjestad noterade hon 1.12,5ak trots kyla och oförmånlig löpning. Detta gör henne till årets snabbaste fyraåriga sto i Sverige. Nytt för nästa år är att D a n c e r s Victory uppstallas på Norrby Säteri hos Anders Bredberg. Bra förärvare till lägre pris Mr Drew har kommit till åren men visar fortfarande att han kan lämna storloppsvinnare. I år var det Åke Svanstedts E.V.Elysee som i Finland vann Suur-Hollola-loppet med hela kr i första pris. Totalt har hans avkommor nu tjänat 110 mil- 14

15 joner kronor på en karriär som sträcker sig över tre decennier. B e s e i g e d fick tre kullar i Sverige ( p a rallellt med tävling) innan han gick till Italien. Av hans 46 äldsta avkommor har 33 startat och 29 s e g ra t. I snitt har de tjänat fantastiska kr vilket är fullt jämförbart med landets Elithingstar. Hans senaste miljonär är Finishing Touches som i somras segrade på fina 1.12,8ak. Både Mr Drew och Beseiged kommer nästa år att prissänkas allt för att ni stoägare skall få tillgång till billiga, prisvärda goda förärvare. Första treårskullen på väg Nästa år blir Easy Lovers första kull tre år. Den innehåller enbart 23 avkommor och per den 12 november har nio klarat premielopp och fem har kvalat in för start. Dessa siffror måste betecknas som klart godkänt. Det skall bli mycket spännande att se vad de kan uträtta på tävlingsovalen nästa år. Släkten är värst V å ra senaste USA-importer, A r m b r o Tr i c k, Comets Ta i l, C o n f i d e n t Victory och Keepitinthefamily har ännu inga startande av k o m m o r. Dock har de syskon och släktingar som gjort bra ifrån sig under året. Klart bästa syskonskaran har C o m e t s Ta i l. Hans bror Chasing Tail har tävlat bra under året utan att få sätta nosen först. Men i Kentucky Futurity slog han till och vann i två raka heat. Detta följdes upp veckan efter genom segern i Transylvania Trot även denna gång på The Red Mile. Detta har gjort gott intryck på Hanover Shoe Farms ägare Russell Williams som redan till nästa år vill att han tjänstgör tillsammans med sin far Donerail. Numera är de fem Comets Tails broder Chasing Tail vann i år Kentucky Futurity och kommer nästa år stallas upp som avelshingst på Hanover Shoe Farms. syskon som vunnit över $ (fyra över $ ) och frågan är vad ettårige Heads or Tail kan åstadkomma nästa år. Förståndiga individer Även Confident Victory har ett bra syskon i tvåårige Likely Lad. Han var för Berndt Lindstedt 4:a i Peter Haughton Memorial och vann senare på sommaren Review Stakes. Han är relativt lugnt tagen men ändå tjänat ca $ Han kommer med all sannolikhet att utvecklas till nästa år. Confident Victorys första egna avkommor är ett år och körs in för fullt. Rapporterna säger att det är förståndiga individer som har det lätt för sig. Ke e p i t i n t h e fa m i l y s s y s t e r, 3 - åriga Benedicta Jet startade lova n- de som tvååring men tyvärr har skador hämmat henne i år. Det troliga är att hon nästa år går till av e l n på Lindys Farm där även Moni Maker är uppstallad. S t o r v u x n e Keepitinthefamily har fått mycket beröm för sina stora och rättställda f ö l. Det är inte så förvånande för er som sett honom i verkligheten, d å han själv uppfyller dessa kriterier. Garland Lobell i topp Armbro Tricks yngre broder, ettårige Armbro Adventage, är sist i syskonskaran. Modern Wendys Joker dog förra sommaren 17 år gammal. Armbro Adventage såldes på auktion i år för $ Även Armbro Tricks far, Garland Lobell, går fram med stormsteg. Han ligger högt i all statistik från USA och passeras bara av Balanced Image som har betydligt fler avkommor. Bland årets tvååringar har Garland Lobell två riktiga stjärnor. Andover Hall var obesegrad fra m till Breeders Crown finalen då han s p rang rakt upp i vingen och felad e. Han har redan tjänat över $ och det är betydligt mer än vad hans helbröder Conwa y Hall och Angus Hall mäktade med som tvååringar. Ännu mer, närmare bestämt $ , har årets Breeders C r o w n - s e g rarinna Cameron Hall tjänat. Även Ally Hall har tävlat b ra. Hon har tjänat $ Garland Lobell har hela 6 tvååringar som vunnit över $ och det slår ingen annan hingst i USA. 11 hingstar nästa år Till nästa säsong minskas depån till 11 hingstar. Lämnar oss gör The Bad Boy, Take Chances, E a r t h - q u a k e, och Rite On Line. Ti l l - kommer gör, som vi redan i förra numret meddelade, Fast Photo. Hans far SJ s Photo, har haft en mycket bra säsong i USA. Båda hans söner SJ s Caviar och Pegasus Spur är numera dollarmiljonärer. Fler nyheter är att Comets Ta i l går in i vår MEDLEMSBONUS system vilket gör att ni som använder Cometen nästa år får i realiteten en kostnad för fölavgiften på kr. Mer om vår medlemsbonus kan ni läsa på annan plats i t i d n i n g e n. Slutligen vill vi på Hingstdepån tacka alla trogna medlemmar för det gångna året och önska er en riktigt God Ju l. Stefan Samuelsson 15

16

17

18

19

20