Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Köpings kommun Antaget av kommunfullmäktige den 18 juni 2007.

Transkript

1 1 ABC Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Köpings kommun Antaget av kommunfullmäktige den 18 juni 2007.

2 2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Mål och syfte...2 3:1 Målgrupp Byggstenar...3 4:1 Hälsa och utsatthet...3 4:2 Lärande och personlig utveckling :3 Inflytande och representation...6 4:4 Egen försörjning...7 4:5 Kultur och fritid Metod för inflytande...9 5:1 Ungdomsfullmäktige...9 5:2 Ungdomsting :3 Ungdomslots :4 Hemsida :5 Ungdomspott :6 Elevdemokrati :7 Årstidsplan för ungdomsdemokratiarbete Revidering Åtgärdsplan Bilagor...12

3 3 1. Inledning Det ungdomspolitiska handlingsprogrammet i Köpings kommun ska vara vägledande för kommunstyrelsen och nämnderna i ungdomsfrågor. Programmet bygger på ungdomars egna uppfattningar och utgår från de övergripande mål för ungdomspolitiken som riksdagen antog 2004 efter förslag i regeringens ungdomspolitiska proposition (2004/05:2). Det ungdomspolitiska handlingsprogrammet syftar till att visa hur Köpings kommun kan bli en ännu bättre kommun för ungdomar att leva och verka i. Programmet har arbetats fram av tjänstemän inom kultur- och fritidsförvaltningen i en process som innefattat ungdomar via olika ungdomsforum, förtroendevalda och företrädare för olika verksamheter i kommunen. Dokumentet ska vara ett stöd för en kontinuerlig dialog mellan ungdomar och förtroendevalda. 2. Bakgrund Kommunfullmäktige fattade år 2001 en rad inriktningsbeslut om insatser för att öka barns och ungdomars inflytande i Köpings kommun. Kultur- och fritidsnämnden fick samtidigt i uppdrag att tillsammans med skolan arbeta vidare med dessa frågor. Uppdraget bestod bland annat av att bilda ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige, vidareutveckla elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen, införa intyg för elevrådsarbete och vara initiativtagare till att skapa ett ungdomspolitiskt handlingsprogram (Kf 123/2001). Mycket har gjorts sedan beslutet togs år Det har genomförts ungdomsting, inspirationsdagar och framtidsverkstäder. Ett ungdomsråd och ett antal intresseråd har bildats. Resultaten av dessa insatser har varit lyckade, men trots det har det saknats en form, en struktur, för hur man ska fortsätta arbeta med dessa frågor. Det ungdomspolitiskt handlingsprogram är ett av verktygen för att skapa den strukturen. 3. Mål och syfte Köpings kommun har lyft fram ungdomar som en viktig målgrupp för framtida satsningar. Det ungdomspolitiska programmet ska ses i det sammanhanget. Att förbättra och utveckla demokratin är viktigt för Köpings kommun. Ungdomar är en nyckelgrupp i detta arbete. De övergripande målsättningarna med programmet är: att säkerställa ungdomsperspektivet i Köpings kommun, genom att särskilt beakta problemområden som t ex kost- och motionsvanor, sexualitet eller mobbning. att skapa öppna kanaler mellan ungdomar, politiker och förvaltningar att skapa möjligheter till inflytande i den politiska beslutandeprocessen att främja ungdomars egna initiativ och engagemang

4 4 Syftet med det ungdomspolitiska handlingsprogrammet är: att få in ungdomars syn och värderingar i kommunens arbete att initiera nya ungdomsfrågor att vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning att främja ungdomars delaktighet och inflytande i samhällsfrågor att verka för att ungdomars frågor beaktas i kommunstyrelsen och nämnderna, beredningar och förvaltningar. 3:1 Målgrupp Målgruppen för detta program är ungdomar i Köpings kommun i åldern år. Idag börjar man högstadiet vid 12 års ålder och räknas således in i de verksamheter som riktar sig till ungdomar. Vid 18 års ålder har man möjlighet att påverka genom att rösta i allmänna val. 4 Byggstenar För att uppnå de mål som uttrycks i regeringens ungdomspolitiska proposition (2004/05:2) med åtföljande riksdagsbeslut, måste vi hitta former i vår egen kommun för hur vi praktiskt arbetar för allas rätt till utbildning, sysselsättning och bostad, för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa, liksom för allas rätt till kultur och fritid. Idag finns en organisation som består av olika nämnder och avgränsande verksamhetsområden. Under nedanstående huvudrubriker nämns punkter som är ett gemensamt ansvar och arbete för alla, för att säkerställa ungdomsperspektivet i kommunen och för att bidra till en positiv helhetssyn. Kring det som inte fungerar i dag ska förslag till åtgärdsprogram upprättas och ytterligare punkter kan tillkomma i programmet. 4:1 Hälsa och utsatthet Jämställdhet Flickor och pojkar ska beredas möjlighet att delta på lika villkor och behandlas på ett jämlikt sätt i kommunens aktiviteter. Kommunens resurser ska fördelas på ett sådant sätt att rättvisa förutsättningar skapas mellan flickor och pojkar. Kommunens olika verksamhetsområden ska uppmärksamma och vidta åtgärder som förhindrar att ungdomar utsätts för diskriminering eller kränkande särbehandling på grund av kön, sexuell läggning, ålder, hudfärg eller etnisk bakgrund.

5 5 Trafik Trafikundervisning ska genomföras i grundskolan. Vägar till skolor och fritidsanläggningar ska prioriteras när det gäller trafiksäkerhet. Gator, cykelvägar, gångvägar och busshållplatser ska kvällstid vara väl upplysta så att ungdomar upplever dessa som säkra och trygga miljöer. Ungdomar i behov av särskilt stöd Köpings kommun ska i sina verksamheter uppmärksamma och ta särskild hänsyn till behov hos ungdomar med fysiska eller psykiska funktionshinder, liksom ungdomar med svåra sociala hemförhållanden. Mobbning Det är ett gemensamt ansvar att uppmärksamma och förhindra att ungdomar utövar eller utsätts för mobbning under såväl skoltid som fritid. Köpings kommun har ansvar för att det finns en aktuell beredskaps- och handlingsplan som grund och stöd för att lösa problem i samverkan med föräldrar till såväl mobbare som mobbade. Aktuell information Köpings kommun ska verka för att information om de negativa effekterna av alkohol och andra droger, rasism, skadegörelse, skolk och våld, ges till ungdomar och föräldrar. Ungdomar ska även informeras om vikten av motion, näringsriktig kost och regelbunden sömn. Denna information ska vid behov ges invandrarungdomar på deras modersmål. Alla som i någon form arbetar med ungdomar i kommunen ska hållas informerade om vad aktuella undersökningar, t ex Liv & hälsa ung och undersökningen signalerar kring våra ungdomar. Droger All verksamhet för ungdomar i Köpings kommuns regi ska vara fri från tobak, alkohol och droger. Kommunens förvaltningar ska samarbeta med varandra, andra organisationer och myndigheter för att tillsammans med föräldrar och ungdomar tidigt upptäcka och ingripa när ungdomar nyttjar alkohol och droger. Föreningar med ungdomsverksamhet i kommunen ska stimuleras till att ta ett socialt ansvar genom att säga nej till droger. Skadegörelse Vi har alla ett gemensamt ansvar att försöka förebygga skadegörelse. Destruktivt beteende hos ungdomar, som fönsterkrossning, klotter, stöld m m, kan motverkas

6 6 genom att personalen inom kommunens olika verksamheter vidtar lämpliga åtgärder när skadegörelse upptäcks. Inblandande ungdomars föräldrar ska underrättas och kunna få stöd och uppmuntran för att ändra på skadegörarens beteende. Alla ungdomar ska informeras om konsekvenserna av skadegörelse. All skadegörelse ska polisanmälas. Förebyggande verksamhet Alla förvaltningar inom Köpings kommun samt berörda organisationer ska samverka kring förebyggande ungdomsverksamhet. Förvaltningarna ska träffas kontinuerligt via de redan befintliga unggrupperna där man tillsammans arbetar för att tidigt fånga upp ungdomar samt arbetar för att korrigera beteenden och attityder som kan leda till destruktivitet. Unggruppen ska hålla en tät kontakt med föräldraorganisationer i förebyggande syfte. Förvaltningarna ska ha rutiner för tidig upptäckt av missbruk. Den personal som arbetar med ungdomar i sin verksamhet ska tillämpa anmälningsskyldighet enligt kap14 1 socialtjänstlagen. På varje skola finns en elevvårdsplan som alla elever ska känna till. För ökat välbefinnande bland unga människor ska Köpings kommun prioritera och stödja ungdomsmiljöer, stimulera till fysisk aktivitet, stödja brottsförebyggande och skadeförebyggande arbete. Föräldraföreningarna ska uppmuntras att tillsammans med skolan arbeta aktivt för att föräldrar ska delta i nattvandringarna. Miljö Ungdomar ska informeras och ha möjlighet att delta i miljöarbetet i olika former inom kommunen. Där musik spelas ska socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer efterföljas SOSFS 2005:7. Där ungdomar vistas ska bullermätning genomföras regelbundet av arrangör eller verksamhetsansvarig. I miljöer där ungdomar vistas ska det finnas god ventilation.

7 7 4:2 Lärande och personlig utveckling Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs i Köpings kommun. Ungdomar ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Alla ungdomar ska tilldelas kunskap och insikter om åtgärder och livsstilar som är förenliga med hållbar utveckling, livskunskap, värderingar och attityder. Ungdomars engagemang i föreningslivet ska uppmuntras. Ungdomar ska informeras om möjligheterna att vara med i nationella/internationella ungdomsutbyten samt ha möjligheten att delta i nationella/internationella konferenser om viktiga ungdomsfrågor. IT i skolan är viktigt och alla elever ska ges möjlighet att nyttja datorer i sitt skolarbete. Fritidsgårdar och bibliotek ska ha datorer tillgängliga för ungdomar som inte har tillgång till dator i hemmet. Föräldrar i Köpings kommun som söker stöd i sitt föräldraskap ska erbjudas föräldrautbildning. 4:3 Inflytande och representation Ungdomsperspektivet ska alltid finnas med i beredning av ärenden inför beslutsfattande. Beslutsfattare bör möta unga i deras vardag samt lyssna på och skaffa sig en bild av deras livssituation. Kommunens nämnder ska kunna använda sig av ungdomsfullmäktige som remissinstans och som ett forum för dialog med ungdomar. Ungdomar ska informeras om och praktiskt tränas i utövandet av demokrati. Skolan bör utnyttja möjligheten att bjuda in politiska partier som ett led i demokratiarbetet och för en allsidig information om partiernas politiska ståndpunkter. Eleverna ska ha inflytande över sin skolgång. Individuella utvecklingsplaner/ studieplaner ska tillgodose varje elevs behov. Engagemang i elevråd, ungdomsfullmäktige och föreningsliv ska uppmuntras. Ungdomar ska få insikt och inflytande i politik redan i grundskolan samt möta respekt för sina åsikter.

8 8 4:4 Egen försörjning Studeranderabatter på t.ex. bussresor och kulturevenemang bör eftersträvas. Det lokala näringslivet ska stimuleras till att ta ett socialt ansvar och öppna dörren för ungdomars inträde i arbetslivet. Ungdomar ska ges information och kunskap om hur man söker jobb och bostad samt om hur man sköter sin ekonomi. Ungdomar bör veta mer om hushållsekonomi, konsumenträtt och bankernas avgiftssystem. Köpings kommun ska stödja arbetslösa ungdomar till att själva söka arbete och utbildning. Kommunen ska samverka med arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet för att skapa möjligheter till meningsfull sysselsättning eller utbildning. Kommunen ska tillsammans med aktörerna på bostadsmarknaden arbeta för att utöka antalet ungdomsbostäder. Kommunens verksamheter ska stödja och uppmuntra ungdomars intresse för att bli entreprenörer. Köpings kommun ska arbeta för att ungdomar ska ges möjlighet till feriepraktik både i den offentliga och den privata sektorn. Köpings kommun ska erbjuda ungdomar sommarjobb. 4:5 Kultur och fritid All fritids-, kultur- och föreningsverksamhet med kommunala bidrag ska i möjligaste mån vara tillgänglig för alla. Alla bör ha möjlighet att delta på egna villkor och ingen får utsättas för någon form av utslagning. Ungdomars åsikter och erfarenheter ska framhållas och värdesättas i kulturlivet. Ungdomar ska ha möjlighet till kulturellt utövande inom en mångfald intresseområden. Tillgång till olika mötesplatser/arenor är viktigt. Fritidsgårdarnas verksamhet ska fortlöpande anpassas för att möta uppkommande behov. Ungdomars egna engagemang och skapande förmåga ska tas till vara. Ungdomar med olika funktionshinder ska beredas möjlighet att utöva kultur- och fritidsaktiviteter.

9 9 Ungdomar ska finnas med i kulturråden för att påverka innehållet i skolans kulturprogram. Köpings kommuns styrelse och nämnder ska i samverkan arbeta för att främja och vidga kulturutbudet och föreningsverksamheten för ungdomar. Föreningslösa ungdomar och fria grupper ska ha möjlighet att söka stöd av vuxna för att genomföra sina idéer. Fritidsledare och andra ungdomsledare är viktiga i ungdomars liv och bör därför ha sådana kunskaper att de kan möta alla ungdomar efter behov. 5. Metoder för inflytande I detta avsnitt beskrivs hur arbetet med ungdomsdemokrati ska genomföras i Köpings kommun. Ett ungdomsfullmäktige ska inrättas och en ungdomslots anställas för att administrera det ungdomspolitiska arbetet. En ungdomspott med pengar ska avsättas för att ge ungdomar möjlighet att på ett enklare sätt söka medel för egna projekt. Vartannat år ska ett ungdomsting genomföras för att bredda arbetet med ungdomsdemokrati. En hemsida ska byggas upp för att öka möjligheterna för alla ungdomar att kommunicera och påverka. 5:1 Ungdomsfullmäktige Ett ungdomsfullmäktige inrättas bestående av 31 ungdomar. Ungdomsfullmäktige uppgift är att medverka till fördjupad dialog mellan beslutsfattare och ungdomar i Köpings kommun. Ungdomsfullmäktige träffas en gång i månaden. Ungdomsfullmäktiges uppgifter: Arbeta med frågor till och från nämnder/förvaltningar Fördela ungdomspott efter ansökningar Delta i demokratiutbildning Arbeta med ungdomsfrågor Arrangera ungdomsting Genomföra arrangemang av olika karaktär Svara på frågor och beakta idéer via hemsidan Nominering Varje skola har 7 platser/mandat vardera (4 skolor) Varje enskild elev kan nominera sig själv eller en kamrat Vid fler nomineringar än 7 genomförs röstning på skolorna

10 10 Elevråden ansvarar för nomineringsarbetet och för att delge ungdomslotsen skolans representanter 3 platser ställs till förfogande för de ungdomar som inte finns inskrivna i den kommunala skolan, men är kommuninnevånare. De nominerar sig via ungdomslotsen. Om en skola inte använt sina mandat överlåts platserna till andra skolor med större intresse. Platserna fördelas lika. Varje skola ska eftersträva jämn könsfördelning och att olika bostadsområden blir representerade. Kommunens verksamheter ska arbeta med att stärka, uppmuntra och informera ungdomar så det blir ett enkelt val att kandidera till ungdomsfullmäktige. Skolan har ansvar för att informera alla elever om vilka som sitter med i ungdomsfullmäktige. 5:2 Ungdomsting Ungdomstinget ska genomföras vartannat år med start i februari Syftet med ungdomstinget är att politiker och ungdomar ska få tillfälle att mötas, lyssna till varandra och ställa frågor. Till ungdomstinget inbjuds politiker från kommunstyrelsen och alla nämnder, representanter för de kommunala förvaltningarna samt de ungdomar som utsetts till deltagare Eleverna i årskurs 8 och 9 på grundskolan och årskurs 1 på gymnasiet utser två deltagare per klass. Varje klass förbereder frågor till politiker och tjänstemän, som sedan förmedlas av representanterna under ungdomstinget. Politiker och tjänstemän kan också ha förberett frågor till ungdomarna. Frågor och svar dokumenteras för att senare kunna följas upp av ungdomsfullmäktige och återkopplas till alla som deltagit. Lärare på aktuella skolor ansvarar för att förberedelsearbetet genomförs och väver in detta i undervisningen. Ungdomsfullmäktige och ungdomslotsen ansvarar för planering och genomförande av ungdomstinget. 5:3 Ungdomslots En ungdomslots projektanställs för att administrativt samordna arbetet med ungdomsdemokrati.

11 11 Ungdomslotsens uppgifter: Svara för samordning av verksamheten i ungdomsfullmäktige Kalla till möten, protokollföra alla möten och dokumentera all verksamhet Tillsammans med ungdomsfullmäktige ansvara för ungdomstinget Hålla kontinuerlig kontakt med alla förvaltningar om vilka frågor som ska behandlas i ungdomsfullmäktige Ansvara för att yttrandeblanketter (bil.1) från nämnder, förvaltningar och ungdomar kommer alla tillhanda Ansvara för budget Ansvara för uppföljning av beviljade ansökningar från ungdomspotten 5:4 Hemsida Den hemsida som i dag ligger under Barn- och ungdomsenheten inom Kultur & Fritid (Ungdomsportalen) ska även utvecklas till ett forum för möte med ungdomsfullmäktige. Där kan frågor ställas, idéer lämnas, ansökningsblanketter hämtas och protokoll läsas. 5:5 Ungdomspott Ungdomar som har idéer och vill arrangera aktiviteter som kommer andra ungdomar till gagn, har möjlighet att söka pengar ur en ungdomspott. En särskild blankett används för ansökan om medel (se bil 2). Medel beviljas utifrån hur många andra ungdomar som kan ta del av arrangemanget/aktiviteten. Ungdomsfullmäktige beviljar eller avslår ansökningarna. Ungdomslotsen ska finnas med som stöd för grupp eller person som ansöker om och beviljas medel. 5:6 Elevdemokrati För att skolan ska utveckla demokrati är det nödvändigt att eleverna själva får delta i en demokratisk process och utöva medinflytande i det vardagliga skolarbetet inte minst för att lära sig att medinflytande förutsätter medansvar samt att lära sig att ta konsekvenserna av sina beslut. På varje skola ska fungerande elevdemokratiarbete finnas. Elevdemokratiarbetet ska få stöd av vuxna på varje skola. Engagemang i elevdemokratiarbete ska premieras och intygas.

12 12 5:7 Årstidsplan för ungdomsdemokratiarbete Ungdomsfullmäktige håller möte en gång i månaden med uppehåll i juli och augusti. Ungdomstinget genomförs vartannat år med start i februari Augusti Nominering till ungdomsfullmäktige. Elevråd och klassråd utses. September Elevrådet överlämnar representanter till ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige håller sitt första möte. Oktober Utbildning för ungdomsfullmäktige. November Förberedelser för genomförande av ungdomstinget (gäller vartannat år). Februari Genomförande av ungdomsting (gäller vartannat år). Mars Ungdomstinget dokumenteras och eventuella frågor och idéer förmedlas vidare. April Återkoppling från ungdomstinget till alla deltagare. Revidering av det ungdomspolitiska handlingsprogrammet vartannat år. 6. Revidering Uppföljning av det ungdomspolitiska handlingsprogrammet ska ske vartannat år med start år I gruppen för reviderande av programmet ska ansvariga förvaltningschefer, valda politiker, 10 ledamöter i ungdomsfullmäktige samt ungdomslotsen ingå. Ungdomslotsen ansvarar för kallelse till revidering. 7. Åtgärdsplaner Åtgärdsplaner upprättas i samband med revidering för de punkter i handlingsprogrammet som inte bedöms fungera på avsett sätt. Dessa kompletteras till det ungdomspolitiska handlingsprogrammet.

13 13 8. Bilagor Bil 1 Yttrandeblankett Bil 2 Ansökningsblankett ungdomspott

14 14 Bil 1 Yttrandeblankett från eller till Ungdomsfullmäktige Fråga: Svar: Frågan kommer från: Svar lämnas av: Svar önskas senast:

15 15 Bil 2 Ungdomspott ansökan Vad vill du/ni göra? Beskriv kortfattat arrangemanget/aktiviteten och gärna varför: När? Var? Vad är det som kostar? Skriv vilka kostnader och inkomster ni räknar med. Hur många andra ungdomar berörs? Hur många ungdomar är engagerade i arrangemanget/aktiviteten? Hur många kan det/den komma att beröra? Härmed söker jag/vi kr från Ungdomspotten Köping den: / 20 (underskrift) Namn: Adress: Tfn nr: E-post: Ev förening: Ange även org nr och Pg, Bg eller konto: Skicka in ansökan, kom in med den, e-posta eller faxa den. Ungdomslotsen, Köping, e-post, fax