Läsfrämjande insatser för barn och ungdomar i Ljusdals kommun 2013

Transkript

1 Bilaga till ansökan Kulturrådet 2013 Sida 1 av 10 Samhällsutvecklingsförvaltningen Datum Ljusdals kommunbibliotek Läsfrämjande insatser för barn och ungdomar i Ljusdals kommun 2013 Ljusdals kommun och dess bibliotek Ljusdals kommun är en utpräglad glesbygdskommun. Kommunens yta är 51 kvadratmil och befolkningen uppgår till knappt invånare. Den genomsnittliga utbildningsnivån är förhållandevis låg. I likhet med många andra kommuner i Norrlands inland brottas Ljusdal med problem kring vikande befolkningsunderlag och en åldersfördelning där vi har fler äldre än yngre. Folk- och skolbibliotekssystemet består av huvudbibliotek, fyra integrerade folk- och skolbiblioteksfilialer, två grundskolebibliotek, ett gymnasiebibliotek och en bokbuss. Samarbetet mellan skol- och folkbibliotek är självklart gränsöverskridande då samtliga filialer ingår i en och samma enhet. Skolbibliotekens personal och medieanslag hör även organisatoriskt till biblioteksenheten tillsammans med folkbiblioteken och sorterar ej under utbildningsförvaltningen ersattes vår gamla bokbuss av en bättre begagnad buss. Bussen besöker dagbarnvårdare, förskolor och grundskolor som inte har bemannade bibliotek, även friskolor och kooperativ. Nu söker vi medel för en ny bokbuss, då den nuvarande bussen har den högsta utlåningen av alla filialer. Samarbetet med skolan Samarbetet med skolan utvecklas hela tiden. Under 2012 har ett skolbiblioteksråd bildats. Det består av två rektorer, två bibliotekarier samt bibliotekschef som sammankallande. Under året har ett ramavtal arbetats fram för att klargöra ansvarsfördelningen. Varje rektor och förskolechef har i uppdrag av utbildningschefen att arbeta fram en lokal skolbiblioteksplan i samarbete med det lokala biblioteket. Skolbiblioteksrådet följer upp och kan sedan föreslå respektive förvaltning förslag på förbättringar. Skolbiblioteksplanerna publiceras på intranätet tillsammans med skolbiblioteksrådets anteckningar planerar vi att kommunicera det nya avtalet för ett förbättrat ansvarstagande, samt inspirera till skolbiblioteksutveckling utifrån respektive lokal skolbiblioteksplan Ljusdals kommun är med i HelGe-samarbetet. Gävle gick in i samarbetet under 2012 så nu ingår alla kommuner i länet i samma bibliotekssystem. Detta innebär gemensam katalog, lånekort, låneregler, boktransporter och även flytande bestånd m.m. Postadress Telefon Bankgiro Postgiro E-post: Ljusdals kommunbibliotek Telefax: bibliotek@ljusdal.se Ljusdal

2 Sida 2 av 10 Pågående och planerade läsfrämjande åtgärder 2013 Läsglädje för livet Ett projekt som firar 20-årsjubileum 2013! Alla nyfödda/nyadopterade i kommunen får De små barnens bok. Boken bekostas av Primärvården, presentkort delas ut av Barnavårdscentralen (BVC) och familjerna kan sen hämta sin bok på biblioteken. Familjerna bjuds efterhand in gruppvis till huvudbibliotek och filialer. Barnbibliotekarien presenterar böcker, talar om språkutveckling och om vikten av att läsa tillsammans med barnen. De föräldrar som inte redan hämtat sin gåvobok får tillfälle att göra det här. Projektet är ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Primärvården i Norra Hälsingland. Se även presentation på kommunens webbplats, Läsglädje för livet. Gåvobok vid treårskontroll Samarbetet med BVC ledde fram till ytterligare en gåvobok. Vid treårskontrollen tittar man bland annat på barnets språkliga utveckling. Vid detta tillfälle uppmuntrar BVC-sköterskorna till läsning och biblioteksbesök genom att dela ut Petter och hans 4 getter som bekostas av biblioteket. Från hösten 2011 erbjuds de familjer som redan fått Petter.. boken Jag gör dig frisk sa lilla Björn som alternativ. Bokpåsar på förskolan Tanken är att föräldrar ska kunna låna hem färdigpackade bokpåsar som finns lättillgängliga på förskolorna. Projektet inleddes i Färilaområdet mot en av förskoleavdelningarna redan 2005/2006. Projektet föll mycket väl ut och alla parter - barn/föräldrar, personal, rektor och bibliotek önskade en utveckling. Under de följande åren har projektets utvidgats till att omfatta så gott som alla kommunens förskoleavdelningar. I Färila finns påsar också på BVC.

3 Sida 3 av 10 Projektet har genom åren finansierats med medel från Kulturrådet, Järvsö sparbank, förskolans egna medel och generösa rabatter från Ericssons bokhandel som också bekostat tygpåsarna till flera av förskoleområdena. Urval och inköp av media har skett i samråd mellan förskola och bibliotek. Under året planerar vi att se över och i viss mån förnya innehållet i påsarna som cirkulerar i Ljusdals centrala barnomsorgsområde. Två nya avdelningar har tillkommit, dessa behöver också påsar och vi planerar att köpa in tio stycken med ett femtiotal böcker. En av förskolorna i Ljusdal har dessutom försetts med bokpåsar med så kallade tvillingböcker på ett tiotal språk. Tvillingböcker behövs på fler språk och på fler förskoleavdelningar. Fler påsar Gärdeåsen är ett bostadsområde i Ljusdal där många flyktingar och andra invandrare får sin första bostad. ABF, Ljusdalshem och Ljusdals Vänskaps- och Integrationsförening driver där sedan hösten 2012 Mötesplats Gärdeåsen, en lokal tillgänglig för alla boende i området där man kan träffas, fika, ha studiecirklar, språkcaféer etc. Vi planerar att utvidga vårt projekt med ett antal bokpåsar också hit. Ännu fler påsar Vi försöker med fredagsmys-, lördagsgodis- förhelafamiljen-påsar, kassar packade med böcker, ljudböcker, spel, pyssel, musik och kanske film. Kassarna är tänkta att finnas att låna fredagar och lördagar och ha tio dagars lånetid. Faller försöket väl ut gör vi påsar också till filialbiblioteken. Sagostunder Sagostunder för förskole- och daglediga barn arrangeras regelbundet på filialerna i Färila, Los och Ramsjö. Vid sagostunderna betonas barns delaktighet och egna skapande. Sagostunderna har ofta ett temaanknutet innehåll och planeras i samråd med förskolans pedagoger. På biblioteket i Ramsjö arbetar man mycket med dramatiserade sagor. Bibliotekspersonal, elever och ideella krafter ger där tre gånger per termin föreställningar för och med förskolebarn och elever ur årskurs 1-9. ABF är sedan länge en samarbetspartner. Järvsö bibliotek håller sagostunder för fyra kommunala förskolegrupper och en kooperativ. Grupperna besöker var och en biblioteket var tredje eller var fjärde vecka, och lånar då också böcker. På huvudbiblioteket i Ljusdal har vi nu sagostunder i samband med att förskolegrupper och skolklasser besöker biblioteket, för allmänheten en lördag i månaden, samt vid speciella tillfällen som till exempel Emil i Lönnebergas födelsedag 23 maj.

4 Sida 4 av 10 Språkpiller Logopederna samarbetade under en testperiod med ett par bibliotek i länet. Hösten 2007 anslöt flera bibliotek, däribland även Ljusdal, som hör till Hudiksvallslogopedernas distrikt. Logopederna skriver ut språkpiller-recept, som familjerna sen tar med sig till biblioteket. Bibliotekets åtagande är att vara beredd att ta emot professionellt och att ha ett bra bestånd av de framdiskuterade, lämpliga titlarna. Vi ser det som mycket värdefullt att ha både barnavårdscentralerna och logopederna som bundsförvanter i arbetet med läsning och språkutveckling. Vi har inte alla böcker som finns med på logopedernas lista men fyller på när det kommer nya upplagor Familjecentrum Ljusdal har ett familjecentrum i samverkan mellan Ljusdals kommun och Landstinget Gävleborg. Där finns barnmorskemottagning, barnhälsovård, kurator, psykolog och öppen förskola samlade under samma tak. Samarbetet med Barnavårdscentralen har beskrivits ovan under rubrikerna Läsglädje för livet och Gåvobok vid treårskontroll. Öppna förskolan är en av de förskolor som ingår i projektet Bokpåsar på förskolan som beskrivits ovan. Babybokprat är ett samarbetsprojekt mellan Öppna förskolan och huvudbiblioteket. Barn fem till sju månader deltar i en bok-, sång- och ramsecirkel som bibliotekarien håller. Vi träffas fem gånger varav den sista på biblioteket. Fyra omgångar hölls 2012 och hittills en Babybokprat har under 2012 också hållits i Färila och Järvsö, i Järvsö i samarbete med Svenska kyrkan. Ett särskilt bokbestånd finns för den verksamheten. Bokprat och läsgrupper Bokpresentationer ute i klasserna är en ständigt pågående verksamhet. Arbetet underlättas mycket om man kan köpa in flera exemplar av särskilt lämpliga bokpratsböcker. Det är också bra att ha flera exemplar av böckerna så att man kan svara mot den aptit på läsning som väcks vid bokpratet. Flera barn kan läsa samma bok och diskutera den. Böckerna är även ett bra redskap när skolan jobbar med läsgrupper i klasserna. Efterfrågan på uppsättningar av böcker som kan cirkulera inom kommunen ökar då fler och fler läsgrupper startats. Detta arbete sker i samarbete med skolbiblioteket och bokbeståndet behöver därför ständigt förnyas med bra böcker som lämpar sig för diskussioner i grupperna. Böcker för dessa ändamål placeras i en skolbibliotekscentral (Sbc) och kan beställas därifrån av filialer, skolbibliotek eller direkt av skolornas personal. Till Sbc köper vi också böcker på skolspråken, främst engelska, samt ljudböcker.

5 Sida 5 av 10 Börja läsa-böcker och lättlästa böcker. Böcker lämpade för den första egna läsningen i skolan har fortsatt ökad efterfrågan på skolbiblioteken. Vi försöker svara mot behovet genom att till Sbc köpa in många titlar i två till fyra exemplar. För biblioteket på den skola där särskolan finns, och där också de flesta barnen med annat modersmål än svenska går, planerar vi att fortsätta förstärka beståndet av lättlästa böcker för alla åldrar. Läspiloter På Stenhamreskolans bibliotek i centrala Ljusdal erbjuds elever att som Läspilot vara först att få läsa nya biblioteksböcker. I exempelvis klass tre väljs vid varje boktipsstund på biblioteket två nya läspiloter ut som till nästa gång ska läsa två nyutkomna böcker för att sedan kunna presentera dem för sina klasskamrater och lärare. Efter avslutat arbete får piloterna en läsdagbok i gåva av biblioteket. En läsande klass Klass 4 på Stenhamreskolan är redan en läsande klass men planerar att delta i projektet En läsande klass för att mer koncentrerat arbeta med läsning och läsförståelse. Så här planerar man att arbeta: - Skolbibliotekarien tipsar om böcker i samband med klassens lånetid. - Lånetiden förlängs så att det förutom tid till boklån också ges utrymme för tyst läsning samt högläsning av elever, lärare och bibliotekarie. - Läsgrupper, lärare och bibliotekarie leder diskussioner om de lästa böckerna i klasserna. - Eventuellt möjliggöra att hela klassen läser samma bok om utrymme finns för Skolbibliotekscentralen att köpa in klassuppsättningar av några lämpliga titlar. Los skola Los fritids Los bibliotek Los bibliotek och skola har under senare år haft kontakt med en skola i Kabondo by i Kenya. Skolan drivs av den svenska föreningen Kisumu, Margareta Halfvarsson, aktiv i föreningen, har besökt byn vid flera tillfällen. Hon har berättat om skolprojektet i Kenya på biblioteket i Los för både allmänhet och skolans elever. Felix Onyango, tidigare lärare i den kenyanska skolan har också besökt Los och föreläst för skolans elever om arbetet på skolan i Kabondo. Brev- och bildväxling mellan elever i Los och Kabondo har pågått under flera år. Vi anser att internationella kontakter är viktiga och givande och vill utöka bibliotekets bestånd av böcker om andra kulturer och barn i andra länder. Los skolas elever kommer att medverka vid invigningen av Världsarv Hälsingegårdar, i Fågelsjö 25 maj Vi vill bredda elevernas kunskap om världsarv i Sverige och Världen. Vi planerar att köpa in lämplig litteratur, i första hand på svenska men också på inte alltför avancerad engelska.

6 Sida 6 av 10 Elevens önskebok Varje höst när Kulturrådets katalog över barn- och ungdomsböcker kommer arrangeras "Elevens önskebok". Eleverna röstar på vilka böcker man vill ha på sitt bibliotek. Om en bok som inte redan finns i biblioteket får minst tre röster köps den in och märks med en "Elevens önskebok-etikett" samt skyltas upp. Böcker lottas dessutom ut bland dem som deltar. Detta arrangemang har blivit populärt och vi planerar ett fortsätta. Eleverna ges möjlighet att påverka bokbeståndet på biblioteket, bokkatalogen blir ordentligt läst och de märkta böckerna fungerar som boktips. Äppelhyllor På huvudbibliotek och filialer finns Äppelhyllor. De behöver fortlöpande fyllas på och utvecklas. En satsning på hyllorna i Färila och Järvsö känns särskilt angelägen. Efterfrågan på framför allt böcker med tecken som stöd, TAKK, ökar. Kombinerat material med text och ljud får också allt större efterfrågan. Äppelhyllan på Gärdeåsskolan där Grundsärskola och Träningsskola åk 1-10 finns har utvecklats till en egen avdelning, en Äppelhörna. Den får ta stor plats i biblioteket och är så attraktiv och tilltalande att den också lockar de elever som inte tillhör den primära målgruppen. Det är glädjande att Särskolans användande av biblioteket har ökat. Beståndsmässigt behövs det fortsatt förstärkning av Äppelhyllans bestånd för alla åldrar. Alternativa läsformer Allt fler elever behöver stöd i sitt läsande. Att lyssna, eller att använda ljud och tryckt text parallellt, är ett stort stöd för många. Nedladdning av Daisy och Daisy text och ljud sker fortlöpande. Sedan vi i mars 2011 haft möjlighet att erbjuda egen nedladdning via MTM har ca tio barn under 18 år anslutit sig till den tjänsten. Efterfrågan från barn och ungdomar som inte är berättigade att låna talböcker ökar också och beståndet av CD-böcker får allt fler nyttjare. Vi har också fortsatt efterfrågan på flera lättlästa CD-böcker på engelska. Det är bland annat ungdomar med annat modersmål än svenska som frågar efter böcker på enkel engelska/enkel svenska och vill kunna kombinera det med motsvarande CD-böcker. Klassiker Klassikertemat är återkommande på de flesta högstadieskolorna i kommunen. Det integrerade folk- och skolbiblioteket i Järvsö fortsätter att arbeta upp sin klassikerhylla, främst tänkt för skolbruk men självklart tillgänglig också för folkbibliotekets låntagare ungdomar och vuxna. Även Stenhamreskolans klassikerhylla är i stort behov av upprustning. Bokjuryn Intresset för Bokjuryn har varierat under åren. Några skolor har varit mer aktiva och andra mindre intresserade. Vi upplever ett ökat intresse 2013 med fler klasser som arbetar aktivt. Vi fortsätter med egna vinster för de röstande på varje bibliotek.

7 Sida 7 av 10 Unga sidan webbsidor för barn och ungdomar, en del av bibliotekets webbplats. På Unga Sidan kan man skriva dikter, noveller, skriva egna boktips eller läsa andras, skicka in sina åsikter osv. Ett av syftena med Unga Sidan är att möta barn och ungdomar där de ofta finns framför datorerna. På sidan anordnas tävlingar där priserna självklart består av böcker. Boktipsblogg Mängder av boktips finns på: Här kan man också se vilka av titlarna som finns i skolbibliotekscentralen. Ambitionen är att de flesta böcker som finns där skall finnas med i bloggen så att lärare kan använda den som ett redskap i urvalet av läsgruppsböcker till sina klasser. Unga Vuxna Vad ska man läsa när man har växt ifrån tonårsavdelningens bestånd? Gymnasieelever har vid många tillfällen uttryckt att de tycker det är svårt att välja ur havet av vuxenböcker. Därför har vi på huvudbiblioteket byggt upp en hylla med lästips för dem som befinner sig i gränslandet mellan tonårs- och vuxenläsning. På hyllan Unga Vuxna finns främst pocketutgåvor men också nyutgiven litteratur som vi bedömer kunna vara av intresse. Beståndet förnyas kontinuerligt. Arrangemang i marknadsförande syfte Kommunens bibliotek brukar ha en rad arrangemang tillsammans med olika samarbetspartners. I år kommer vi att anordna kulturveckor under v.46-v.47 i samarbete med fritidsgårdarna i alla kommundelar, kulturenheten och FolkhälsåBrå (Folkhälso- och brottsförebyggande rådet). Syftet är att marknadsföra våra öppna offentliga platser och stimulera till samarbete mellan flera aktörer. Temat kommer att vara online/offline för att bredda och stimulera till kunskap om aktiviteter före och efter vi har kopplats upp på webben. Övriga arrangemang kan vara barnteater, musik, prova-på-aktiviteter, författarbesök samt uppvisningar av musik och teater. Tanken är att det ska erbjudas program på varje filial varje termin och på huvudbiblioteket två gånger per termin. Syftet med aktiviteterna är att nå nya grupper, marknadsföra biblioteket som en mötesplats och att erbjuda upplevelser. Vi köper in flera exemplar av boktitlar, som anknyter till det aktuella temat. Det är bra att kunna skylta och locka till lån när intresset just har väckts. I allt kampanjarbete arbetar vi för en bred förankring i det omgivande samhället. Föreningar, studieförbund, bokhandel, Rädda Barnen, Teaterföreningen, Musikskolan och en rad andra parter har funnits med i samarrangemangen. Programmen är en del av det läsfrämjande arbetet på så sätt att de ger många människor en anledning att besöka biblioteken.

8 Sida 8 av 10 Utställningar Utställningar arrangeras kontinuerligt på biblioteken runt om i kommunen. Det kan vara någon som visar sin samling, sin hobby, någon som tecknar och målar. Det kan vara skolklasser som visar sitt temaarbete eller förskolor som ställer ut material som barnen har jobbat med. Utställningarna lockar nya besökare, t.ex. anhöriga, som kanske inte skulle ha besökt biblioteken annars. Biblioteket blir en mötesplats och en arena för utbyte av idéer och inspiration. Barnen och de övriga utställarna kan känna att biblioteket är deras. Själva bibliotekslokalen blir mera intressant om den ändrar sig från vecka till vecka. Man kan titta på nya saker när man kommer dit. Man kan få lust att låna böcker för att lära sig mera om det man ser i utställningen, kanske det är boktips som ställs ut. Sommarboken I år firar Sommarboken 10-årsjubileum. En lästävling som i samarbete med bokhandeln äger rum under sommarlovet med början under våren. Tävlingen riktas till barn och ungdomar upp till 16 år. Information om tävlingen finns på webben och på alla biblioteksenheter, folkbibliotek, skolbibliotek och även bokbussen. Tanken med Sommarboken är försöka locka barnen att läsa på sommarlovet och att alla oavsett läsförmåga ska kunna delta. Föräldrar kan delta tillsammans med sina barn och naturligtvis kan man också lyssna på en CD-bok eller Daisy. Förutom övriga pristagare premieras en storläsare från varje biblioteksenhet. Prisutdelning brukar ske efter sommarlovet. Priserna består förutom bokpaket av presentkort på bokhandeln och biobiljetter. Bokcafé på sommarlovet Som en utveckling av Sommarboken planerar vi att även detta sommarlov ha ett bokcafé. Vid några tillfällen träffas ett antal barn för att tillsammans med bibliotekarien diskutera det man läst, få boktips, hjälpas åt att fylla i sommarboksblad med mera. Sommarbokspyssel kommer att ligga framme som till exempel Favoritläsplats, Bästa boken, Rita ur din favoritbok, En vanlig dag på sommarlovet i serieformat. Ett café är ju inte ett café utan fika så sådant kommer naturligtvis att bjudas. Varje deltagare får en läsdagbok och ett antal böcker kommer att lottas ut.

9 Sida 9 av 10 Integration, språkstimulans böcker på andra språk Vi köper in böcker på andra språk efter behov och efterfrågan. Böcker på de största skolspråken i första hand eftersom det finns säker efterfrågan där, böcker på andra språk i samråd med lärare ute på skolorna och efter inköpsförslag. Det har visat sig lämpligt att ta in depositioner på språk där man inte är riktigt säker på att ha en mera beständig efterfrågan. Många av dem som kommer hit flyttar vidare efter en tid. Aktuellt behov tillgodoses ofta bäst genom lån från Internationella biblioteket. Efterfrågan ökar på böcker som tar upp frågor kring barn i andra länder, kring integration och mångfald och man vill ha barnböcker på bl.a. holländska, arabiska, polska, persiska, burmesiska, thailändska, ryska och kinesiska. Inom kommunen finns en hel del tvåspråkiga familjer, där kanske båda föräldrarna talar utmärkt svenska, men den ena har rötterna i annat land. Det finns även familjer som bor här mera tillfälligt tandläkare, anställda på företag osv. Behovet av barnböcker på andra språk är lättare att tillfredsställa nu när det utländska beståndet gjorts flytande inom det interkommunala HelGe-samarbetet men det känns fortfarande angeläget att kunna ha relativt nya och fräscha böcker på plats när biblioteksbesökare kommer in. Det är inte självklart för alla att fråga och göra reservationer och beställningar. På Gärdeåsskolan finns den största andelen barn med annat modersmål än svenska. Där finns ett behov av att fortsätta bygga upp ett eget basbestånd på olika språk. Inköp planeras i samråd skola/bibliotek. Färila skola har under året fått flera till Sverige nyanlända elever i olika åldrar, främst tigrinjatalande. Fler familjer väntas inom en mycket snar framtid och vi bedömer att behovet av litteratur på barnens modersmål, lättläst svenska och ljudböcker av olika slag kommer att öka på Färila bibliotek. Järvsö bibliotek kommer att utöka sitt Mangabestånd med fler serier både på svenska och på engelska. Barn- och skolbibliotekarierna deltar i föräldramöten. Ett ständigt pågående läsfrämjandearbete som numera också finns inskrivet i flera av förskolornas och skolornas biblioteksplaner. Vi presenterar böcker och berättar om bibliotekets verksamhet, informerar om läsning av Bok & Daisy och andra metoder att hjälpa barnen att komma igång med läsningen. På ett av skolbiblioteken brukar bibliotekarien ordna särskild biblioteksinformation för alla högstadienybörjarnas föräldrar. I samband med det första stora föräldramötet på hösten kommer föräldrarna till skolbiblioteket och får information om verksamheten där. Första föräldramötet i årskurs sju brukar vara välbesökt och föräldrarna är inställda på att få viktig information från olika håll. För att höja stämningen och göra föräldrarna extra uppmärksamma lottas ett antal ungdomsböcker ut bland de närvarande familjerna. Naturvetenskap och matematik I enlighet med Läroplan för förskolan arbetar förskolorna allt mer med naturvetenskap och matematik, efterfrågan ökar på litteratur i ämnena för såväl pedagoger som barn. Främst filialernas avdelningar behöver här ses över och kompletteras.

10 Sida 10 av 10 Omflyttning Under 2012/13 har en stor omflyttning i huvudbibliotekets lokaler skett. Syftet var att skapa en mer tilltalande ungdomsavdelning med fler läs- och studieplatser och att lyfta fram facklitteraturen för barn och ungdom. Den senare har nu brutits ut till en egen avdelning från att tidigare varit samlokaliserad med vuxenlitteraturen. Barn- och ungdomsavdelningen har i och med flytten utökats med en tredjedel på vuxenavdelningens bekostnad. När facklitteraturen lyftes fram och blev mer tillgänglig blev det tydligt att förnyelse behövs på flera avdelningar. Nya datorplatser håller på att inrättas i skrivande stund, småbarnsavdelningen har förnyats med krypvänlig matta, en bokhylla i babynivå och en stor svarta tavlan där man kan rita/skriva med tavelkritor och magnetbokstäver. Föräldrahyllor Omflyttningen är inte helt genomförd. Förvaltninghusets reception kommer under året att flytta ut ur huvudbiblioteket. Detta kommer att innebära förändringar för entrén och småbarnsavdelningen. Vi planerar då bland annat att ge vår föräldrahylla en mer framträdande plats och att göra den större, mer välfylld och attraktiv med olika media om barn och barns utveckling. En hylla med pedagogisk litteratur för främst förskole- och skolpersonal finns också i bokbussen. Slutord HelGe-samarbetet går in i en ny fas 2013 med fokus på läsinspiration för våra gemensamma medborgare. En stor utmaning 2013 är att tillgängliggöra och synliggöra de elektroniska medierna. Där är infrastrukturen en viktig faktor nationellt, inom regionen och inom kommunen och det krävs bred samverkan för att vi ska lyckas!! Bibliotekschef, Ljusdals kommun Lotta Trosell Svender Tfn: , E-post: lotta.svender@ljusdal.se Barn- och skolbibliotekarie, Ljusdals kommun Anna Mårtens Björk Tfn: E-post: anna.martens.bjork@ljusdal.se