Svenskt vattenbruk. 20 December, 2014

Transkript

1 Svenskt vattenbruk Möjligheter & utmaningar med en gemensam branschorganisation för det svenska vattenbruket samt förslag på organisation & finansiering 20 December, 2014

2 Innehållsförteckning Bakgrund Bakgrund till projektet, övergripande slutsatser samt metod och omfattning Svenskt vattenbruk idag Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation Syfte och målsättning Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden Förslag på organisationsmodell Finansiering Nästa steg Appendix 2

3 Bakgrund, övergripande slutsatser samt metod och omfattning Bakgrund till projektet Den svenska vattenbruksnäringen är bred och heterogen, den omfattar ett antal organisationer och verksamheter med särpräglade intressen och identiteter. Förutsättningen för att bedriva vattenbruksverksamhet skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Vattenbrukarnas Riksförbund (VRF) har under många år tappat medlemmar och därmed försvagats, både finansiellt och mandatmässigt Ett antal av de större matfiskodlarna, ett fåtal företag vilka tillsammans utgör ca 90% av den svenska produktionen, har gått ur VRF och under hösten 2014 bildat den egna intresseorganisationen Matfiskodlarna, då de ansett att VRF inte tillvaratagit matfiskodlarnas intressen i tillräckligt stor utsträckning Utan VRF kommer det inte att finnas någon organisation som tillvaratar hela branschens intressen, vilket behövs för en fortsatt stark utveckling av det svenska vattenbruket VRF vill, med stöd av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), med anledning av detta undersöka förutsättningarna för att etablera en ny gemensam branschorganisation för vattenbrukets alla delar Detta genom att skapa sig en fördjupad insikt i intressenternas åsikter och utifrån det ta fram ett idéförslag för vad en samlad branschorganisation bör arbeta med samt hur den kan organiseras, styras och finansieras. Modellen ska bygga på branschens egna engagemang. Macklean har utrett vilka förutsättningar och möjligheter som finns för att skapa en ny gemensam branschorganisation. Studien ska fungera som beslutsunderlag för VRF och LRF. Metod och omfattning Uppdraget har till stor del bestått av att samla in intressenternas åsikter och tankar kring initiativet med en gemensam branschorganisation. Det har gjorts genom 22 kvalitativa intervjuer med olika intressenter. En förteckning över samtliga intervjupersoner finns i appendix, där även en förteckning över deltagande organisationer samt mer information om metod, omfattning och avgränsning. Övergripande slutsatser En stor del av branschen upplever att det finns ett behov av ökat samarbete Målsättningen med en gemensam branschorganisation för vattenbruket bör vara att stärka de svenska vattenbruksföretagens och branschens förutsättningar att skapa lönsamhet, konkurrenskraft och tillväxt samt möjliggöra ett samlat agerande från branschen gentemot omvärlden Tre huvudsakliga utmaningsområden har identifierats genom intervjuerna: Näringspolitik Kommunikation Fiskhälsa Med utgångspunkt i utmaningsområdena föreslås fyra arbetsområden för branschorganisationen: Lobbyarbete inom vattenbrukarspecifik näringspolitik Företrädarskap gentemot externa parter Branschgemensam marknadskommunikation Expertkunskap och rådgivning i fiskhälsofrågor Fyra möjliga alternativ till utgångspunkt för en gemensam branschorganisation har identifierats: Branschorganisation genom Lantbrukarnas Riksförbund Fristående organisation som placeras vid Sveriges Lantbruksuniversitet Branschorganisation med utgångspunkt i Fiskhälsan AB Branschorganisation med utgångspunkt i Vattenbrukscentrum Norr AB Bemanningsbehovet för organisationen bedöms till en heltidstjänst Det årliga finansieringsbehovet uppskattas till ca 1,5 MSEK, källorna till finansiering är medlemsavgifter från branschen, ev. befintligt kapital från Fiskhälsan AB, ev. uppstartsfinansiering och projektfinansiering ur Havs- och fiskerifonden samt ev. finansiering från LRF 3

4 Det svenska vattenbruket är en heterogen bransch som omsätter drygt 500 MSEK Vattenbruk omfattar odling av alla slags djur och växter i vatten. Idag bedrivs vattenbruk i havet, sjöar och i kraftverksmagasin i hela Sverige. Extensiva former av fiskodling har förekommit i Sverige i hundratals år. Idag bedrivs intensiv odling av matfisk och skaldjur för konsumtionsändamål, samt sättfiskodling för utsättning i syfte att förstärka naturliga eller introducerade bestånd. Produktionsgrenar och produktionsmetoder Marknadsförutsättningar Den svenska vattenbruksnäringen är geografiskt spridd och består av flera olika delsektorer med olika odlingsarter fanns 70 matfiskodlingar, 68 sättfiskodlingar, 27 matkräftodlingar och 15 företag som odlar sättkräftor, musslor eller ostron i Sverige. Det mesta som produceras i Sverige används som livsmedel varav regnbåge och blåmusslor står för den största produktionsandelen baserat på vikt. Det bedrivs även kompensationsodling vilket innebär att kraftindustrin sätter ut fisk för att ersätta det produktionsbortfall som utbyggnaden av vattenkraften har inneburit. Matfisk: Majoriteten av den odlade fisken i Sverige är laxfisk. Regnbåge är den dominerande arten (84% av produktionen) följt av röding (knappt 15%). Resterande matfiskodling utgörs av gös, ål, abborre och tilapia. Sättfisk: Regnbåge är den vanligaste sättfiskarten, övriga arter är lax, öring, röding och ål Kompensationsodling: Utsättning av lax och havsöring som kompensation för det produktionsbortfall som utbyggnaden av vattenkraften innebär Musslor och ostron: 9 producenter odlar ca 1700 ton blåmusslor årligen. Det finns en ostronproducent. Kräftdjur: Den svenska kräftproduktionen har varierat mellan 1-2 ton per år de senaste fem åren. Just nu håller en odling av jätteräkor i Bjuv på att startas upp. Hummer kan bli aktuellt att odla i Sverige i framtiden. Alger: Det finns en kommersiell odling av mikroalger samt storskaliga försök med odling av makroalger (tång) på Västkusten Produktionsmetoder: För matfiskodling är kassodling vanligast, det vill säga en flytande ram med en nätkasse fäst vid botten eller stranden. Sättfiskodling bedrivs huvudsakligen i konstgjorda eller naturliga dammar och bassänger, både inomhus och utomhus. För musslor är odling på långlina eller nät som flyter med bojar vanligast medan kräftor odlas i dammar. Vattenbruksföretagens produktionssätt skiljer sig kraftigt åt, bland annat i storlek och intensitet. EU står endast för 2,5 % av den globala vattenbruksproduktionen. Odlad fisk står för 18 % av fiskkonsumtionen i Europa, medan motsvarande siffra globalt är 46 %. Tillgången på vildfångad fisk blir allt mer begränsad och importen av odlad fisk och skaldjur är omfattande. Under de senaste 20 åren har konsumtionen av fisk och skaldjur i Sverige ökat och uppskattades år 2012 till ton* jämfört med ton 1980 Inom EU importeras 55% av all den fisk och skaldjur som konsumeras, i Sverige importeras fisk och skaldjur främst från Norge, Danmark och Kina Knappt en tredjedel av den svenska befolkningen äter fisk två eller fler gånger i veckan, enligt Livsmedelsverkets kostråd Intresset för närproducerad mat är större än någonsin och många svenska konsumenter skulle köpa mer närproducerade livsmedel om det fanns mer tillgängligt i butiker. Intresset för svensk mat och gastronomi växer även internationellt och exponeringen av svensk mat ökar i media. Vattenbruket i Sverige är en bransch med stor framtidspotential, inte minst vad gäller landbaserad produktion och produktion integrerad med jordbruket vilket innebär en stor möjlighet till ökad produktion på ett hållbart sätt Värde och sysselsättning Det svenska vattenbrukets nettoomsättning 2013 var 515 MSEK. Samma år var värdet av matfiskproduktionen 357 MSEK och värdet av sättfiskproduktionen knappt 78 MSEK arbetade 420 personer inom svenskt vattenbruk. Det inkluderar inte personer som sysselsätts inom testodlingar av nya tekniker och arter. Vattenbruk är till stor del en glesbygdsnäring som bidrar till sysselsättning på landsbygden Källor: Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar; Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk; Jordbruksverket, Statistiska Centralbyrån; *Inkluderar inte konsumtion av färsk fisk, kräftdjur och blötdjur då sådan statistik saknas 4

5 Produktionen inom vattenbruket har ökat och företagen blir allt större men färre Produktionsutveckling, hel färskvikt Produktionsvolymen av framförallt matfisk har ökat kraftigt de senaste 30 åren (ton) (år) Matfisk Musslor Kräftor Ostron Sättfisk* Sättkräftor Antal odlingar Antalet odlingar har minskat inom samtliga produktionsgrenar Minskningen av antalet företag i kombinationen med den ökade produktionsvolymen visar på en konsolidering på marknaden (antal odlingar) (år) Omsättningsutveckling (MSEK) Vattenbrukets nettoomsättning ökade med 83 MSEK , en CAGR** på 4,5% +4,5% Källor: Jordbruksverket och Statistiska Centralbyrån *Kompensationsodling ingår inte, statistik för kompensationsodlingens produktionsvolym saknas **Compound Annual Growth Rate, genomsnittlig årlig tillväxttakt 5

6 2012 lanserades en gemensam strategi med visionen Svenskt vattenbruk är en växande, lönsam och hållbar bransch med en etisk produktion Svenskt vattenbruk - en grön näring på blå åkrar, Strategi är framtagen av Jordbruksverket tillsammans med branschen, forskning, intresseorganisationer och myndigheter. En handlingsplan för hur strategin ska konkretiseras och visionen ska uppnås är under färdigställande. I vattenbruksstrategin finns följande mål: 1. Produktionen ökar genom förbättrad konkurrenskraft 2. Svenskt vattenbruk producerar god och hälsosam mat som efterfrågas av konsumenter både i Sverige och i övriga världen 3. Svenskt vattenbruk producerar sättfisk för fisketurismens behov och bevarandeändamål 4. Svenskt vattenbruk kännetecknas av samverkan mellan bransch, forskare, intresseorganisationer och myndigheter 5. Minskad administrativ börda och tydliga bestämmelser främjar företagens utveckling 6. Svenskt vattenbruk kännetecknas av ringa miljöpåverkan 7. Svenskt vattenbruk bidrar till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion 8. Nya odlingstekniker utvecklas och odling av fler arter prövas genom samverkan mellan bransch och forskning 9. Svenskt vattenbruk kännetecknas av förebyggande hälsoarbete och friska djur 10.Svenskt vattenbruk har tillgång till avelsmaterial av hög kvalitet 11.Politiker på alla nivåer och andra aktörer uppfattar svenskt vattenbruk som en säker, långsiktig och framgångsrik bransch 12.Kommunpolitiker och andra lokala aktörer satsar på svenskt vattenbruk 13.En majoritet av Sveriges kommuner identifierar och inkluderar lämpliga platser för vattenbruk i sina översiktsplaner Flera av målen behöver hanteras med, för branschen, gemensam kraft för framgångsrikt genomslag Källa: Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar 6

7 Relevanta aktörer inom svenskt vattenbruk 1/2 Kategori Branschrepresentanter Forskning och utbildning Myndigheter och kommuner Samarbetsplattformar Aktörer Vattenbrukarnas Riksförbund: En riksomfattande medlemsförening med syfte att tillvarata medlemmarnas intressen och främja vattenbrukets utveckling i Sverige. Medlemmarna är producenter av fisk och skaldjur för humankonsumtion, fiskevård och fritidsfiske. En lista på medlemmarna i VRF finns i appendix. Matfiskodlarna (bildades 2014): Nystartad medlemsorganisation för storskaliga matfiskodlare i syfte att främja den storskaliga matfiskodlingens intressen. 6-8 medlemmar som står för över 90% av den svenska produktionen. Helt medlemsfinansierad. Svensk Skaldjursodling Producentorganisation: Producentorganisation för odlare av musslor och ostron som uppfyller EUregelverket för en sådan, 11 medlemmar som står för över 90 % av produktionen. Organisationen jobbar med skaldjursspecifika frågor och bildades för 5-6 år sedan. Forskning inom vattenbruk bedrivs huvudsakligen på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs Universitet (GU). Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) är en samverkansplattform för vattenbruksrelaterad forskning och utbildning med målsättningen att inkludera alla svenska lärosäten med relevanta aktiviteter. NKfV drivs och finansieras av SLU och GU genom Vattenbrukscentrum Väst. Kommuner och länsstyrelser fattar beslut om de flesta tillstånd för vattenbruket. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt ansvarar bland annat för olika delar av regelverket som rör vattenbruket. I Sverige finns idag tre Vattenbrukscentrum som genom samverkan mellan högskola/universitet, näringsliv och offentliga myndigheter/samhälle bidrar med näringsstöd, kompetensförsörjning, kommunikation och nätverksaktiviteter. Det nationella vattenbruksrådet inrättades av Jordbruksverket under 2014 och fungerar som en samverkans- och dialogplattform. Vattenbrukscentrum Norr: ledande på foderforskning och avelsprogram, fokus på kallvattenssorter och kassodling Vattenbrukscentrum Ost: satsar på utbildning och information för ökad företagsamhet inom vattenbruket med fokus på odling i slutna system, ideell förening som finansieras av Regionförbundet Östsam Vattenbrukscentrum Väst: fokus på marin fiskodling och skaldjursodling, finansieras av Västra Götalandsregionen Nationella Vattenbruksrådet: Jordbruksverket samlar alla relevanta vattenbruksaktörer till möten två gånger årligen Källor: Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk; intervjuer; organisationernas hemsidor 7

8 Relevanta aktörer inom svenskt vattenbruk 2/2 Kategori Övriga Aktörer Fiskhälsan AB: Branschorganisation som arbetar med fiskhälsokontroll på uppdrag av sina medlemmar och ägare vilka representerar alla delar av svensk fiskodlingsnäring. Fiskhälsan AB har funnits i 25 år och hade tidigare uppdraget av Jordbruksverket. Idag har organisationen ett kansli i Lindesberg och en heltidsanställd tjänsteman. Verksamheten kommer dock att avvecklas vid årsskiftet. Fiskevattensägarna: Intresseorganisation för dem som äger och förvaltar fiskevatten. Medlemmarna utgörs av fiskevårdsområdesföreningar & samfällighetsföreningar, kommuner, bolag och organisationer, enskilda näringsidkare och personmedlemmar. Kraftindustrin: Odlar fisk för att kompensera det produktionsbortfall av lax och havsöring som utbyggnaden av vattenkraften innebär. Det ligger inte i kompensationsodlarnas direkta intresse att främja vattenbrukets utveckling och tillväxt och det finns inte heller någon branschorganisation för kompensationsodlarna. Svensk Fisk: Arbetar med inspiration, information och utbildning i syfte att öka kunskapen om samt konsumtionen av fisk och skaldjur. Kommer att ombildas till en ny marknadsföringsorganisation där grossister, fiskauktioner och producentföreningar finns bland medlemmarna. Budget på 5-7 MSEK årligen. Hushållningssällskapet: Har en lång tradition av att jobba med vattenbruk och erbjuder tjänster inom fiske, vatten och miljö genom samverkan i ett rikstäckande nätverk Källor: Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk; intervjuer; organisationernas hemsidor 8

9 Intervjuer med drygt 20 intressenter pekar på behov av samarbete men också på utmaningar med spänningar i branschen Om organisationen ska bli framgångsrik krävs förtroende från näringen och mandat att företräda den Branschen behöver en stark röst Vattenbruket i Sverige har en enorm potential att växa men för det krävs samling Framtidens jordbruk kan inte bli fullständigt cirkulärt utan att inkludera in den akvatiska komponenten Det behövs en omstart Branschen behöver en samlande struktur men har inte lust att lägga tid och pengar på det Det är en dålig idé att samla små och stora i samma organisation, förutsättningarna är för olika Det finns mycket oliktänkande även inom gemensamma frågeställningar Branschen är för liten för att vi ska kunna dela på oss Vattenbruket måste få förtroende hos allmänheten 9

10 Innehållsförteckning Bakgrund Bakgrund till projektet, övergripande slutsatser samt metod och omfattning Svenskt vattenbruk idag Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation Syfte och målsättning Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden Förslag på organisationsmodell Finansiering Nästa steg Appendix 10

11 Intervjuerna har varit utgångspunkten i framtagandet av förslag på verksamhetsmodell De åsikter som framkommit under intervjuerna har till stor del varit samstämmiga vad gäller behovet av samarbete i branschen. Ett antal branschgemensamma utmaningar, förslag på verksamhetsområden och möjlig organisationsmodell samt möjligheter för en eventuell branschorganisation har varit frekvent återkommande och ligger till grund för förslagen i detta avsnitt. Det har också framkommit att det finns utmaningar med att åstadkomma en gemensam branschorganisation. Dessa lyfts fram på nästa sida samt i analyserna av de olika alternativen för organisationsmodell på sidorna

12 Majoriteten av matfiskodlarna samt kraftindustrin är i nuläget inte intresserade av att delta vilket är ett hinder som måste hanteras Många matfiskodlare har lämnat VRF då de anser att deras intressen inte tillvaratagits av organisationen. De anser att de inte haft tillräckligt stor nytta av VRF för den relativt höga medlemsavgiften. Matfiskodlarna består till stor del av utländska företag som inte har som primärt intresse att gynna det svenska vattenbruket. Med anledning av detta har organisationen Matfiskodlarna nyligen bildats, en branschorganisation som ska tillvarata matfiskodlarnas intressen. Majoriteten av medlemmarna i Matfiskodlarna är alltså inte intresserade av att gå samman med övriga branschen i en ny organisation. En del matfiskodlare menar att det finns gemensamma frågeställningar att samarbeta kring medan andra anser det motsatta. Kraftindustrin menar att deras intressen skiljer sig så mycket från det övriga vattenbruket att det inte finns skäl för dem att delta i en gemensam organisation. De kan dock tänka sig att delfinansiera specifika projekt som de kan ha nytta av. Budskapet från kraftindustrin är något otydligt och det behövs ett klart besked ifrån kraftbolagens ledning. I arbetet med att bilda en ny branschorganisation krävs därefter en särskild strategi för hur kraftindustrin ska hanteras. Med en lyckad implementering och uppstart av en ny branschorganisation skulle en diskussion kring utökat samarbete med ovanstående parter kunna fortskrida Sveriges största matfiskodlare, Ålands Fiskförädling, som står för ca 25% av den svenska produktionen och omsätter ca 120 MSEK är dock intresserad av att delta i en eventuell ny gemensam branschorganisation 12

13 Förslag till syfte och målsättning med en gemensam branschorganisation Syfte Att samla vattenbrukets intressenter i en stark organisation ger förutsättningar för att på ett kostnadseffektivt sätt verka för en fortsatt utveckling för vattenbrukets alla delar Målsättning Målsättningen med en gemensam branschorganisation för vattenbruket bör vara att stärka de svenska vattenbruksföretagens och branschens förutsättningar att skapa lönsamhet, konkurrenskraft och tillväxt samt möjliggöra ett samlat agerande från branschen gentemot omvärlden Organisationen bör vara branschens gemensamma röst och tala för branschen gentemot myndigheter, allmänhet och politiker samt vara en tydlig aktör för externa intressenter att samverka med 13

14 Övergripande branschgemensamma utmaningar inom tre områden har identifierats Utmaningsområde Näringspolitik Beskrivning Det saknas idag en gemensam röst som kan skapa tyngd i näringspolitiska frågor Lagstiftningen kring vattenbruket är omodern och komplex Regler kring tillstånd, tillsyn, tillsynsavgifter etc. är inte enhetliga och behöver förenklas Lagstiftningen kring vattenanvändning, allemansrätt och strandskydd främjar inte utvecklingen av vattenbruket Vattenbruk jämställs inte med övrig areell produktion Kommunikation Fiskhälsa Kommunikationen och informationsspridningen kring den svenska vattenbruksproduktionen och produkternas mervärden är begränsad En ökad andel svenska vattenbruksprodukter på marknaden skulle gynna hela näringen. Information och kunskap till konsumenterna samt en ökad tillgänglighet av produkterna är viktiga steg för att åstadkomma detta. Delar av vattenbruket orsakar negativ miljöpåverkan och kritiseras för det, information om de förbättringsarbeten som pågår och vattenbrukets positiva effekter behöver spridas. Vidare behöver hållbara framtidsmöjligheter med landbaserad produktion och produktion integrerad med jordbruket kommuniceras. Miljöfrågorna behöver även drivas inom utmaningsområdet Näringspolitik. Dialog med externa parter kring vattenbrukets positiva och negativa miljöpåverkan behövs Det finns ett stort behov av det arbete som tidigare har utförts av Fiskhälsan Fiskhälsokontroll, veterinärmedicinsk rådgivning och samarbete kring smittspridning behövs Smittspridning och förebyggande fiskhälsovård är avgörande frågor för hela branschen om arbetet inom fiskhälsoområdet inte koordineras läggs ansvaret på respektive producent vilket riskerar att bli resurskrävande och ineffektivt Inom Fiskhälsa ingår också att kommunicera arbetet med djurhälsa och etik, Fiskhälsa och Kommunikation överlappar således varandra till viss del Avel och bevarande är ett fjärde område som är mycket viktigt för hela branschens utveckling men där branschens olika delar har vitt skilda målsättningar och intressen 14

15 En gemensam branschorganisation kan samla branschen och främja dess utveckling Utmaningsområde Behov Möjlighet Näringspolitik Skapa tyngd i näringspolitiken En kraftsamling kring näringspolitiken på nationell nivå ökar möjligheten att prioritera och initiera insatser samt bedriva lobbyarbete som skapar bättre förutsättningar för lönsamhet och konkurrenskraft Kommunikation Fiskhälsa Samling av resurser för marknadsfrämjande åtgärder och samlat agerande gentemot omvärlden Samverkan för minimerad smittspridning Resurskrävande marknadsfrämjande åtgärder kräver att insatser samordnas för att information ska kunna spridas kostnadseffektivt Importen av fisk och skaldjur ökar och det krävs information och kommunikation av mervärden med svensk fisk för att öka andelen svenskproducerad fisk som också konsumeras i Sverige En gemensam branschorganisation kan bemöta kritik från miljöorganisationer och från allmänheten på ett enhetligt och effektivt sätt samt informera om de förbättringar som görs och vattenbrukets positiva effekter. Branschorganisationen bör också sprida information om möjligheterna med hållbar landbaserad produktion. Samverkan kring fiskhälsofrågor och smittspridning kan på ett resurseffektivt sätt gynna samtliga aktörer inom vattenbruket genom minimerad smittspridning Verksamheten i en gemensam branschorganisation kan innefatta delar av den funktion som Fiskhälsan tidigare har haft 15

16 Med utgångspunkt i de branschgemensamma utmaningarna föreslås branschorganisationen jobba inom fyra arbetsområden Utmaningsområde Behov Arbetsområden Näringspolitik Skapa tyngd i näringspolitiken Lobbyarbete inom vattenbrukarspecifik näringspolitik Kommunikation Samling av resurser för marknadsfrämjande åtgärder och samlat agerande gentemot omvärlden Företrädarskap gentemot externa parter Branschgemensam marknadskommunikation Fiskhälsa Samverkan för minimerad smittspridning Expertkunskap och rådgivning i fiskhälsofrågor En stor del av verksamheten kan utgå från den handlingsplan som branschen nu tar fram Det bör utredas vidare hur kommunikationsarbete och marknadsfrämjande åtgärder kan bedrivas med hjälp av kompetens och resurser inom Svensk Fisk 16

17 Fyra alternativa utgångspunkter för branschorganisationen har identifierats och analyserats 1.) Branschorganisation genom Lantbrukarnas Riksförbund LRF är en stark och väletablerad lobbyorganisation där det finns mycket kunskap och befintliga kontaktytor. Organisationen har traditionellt ingen naturlig koppling till vattenbruket men kopplingen kan komma att bli starkare i takt med att den landbaserade produktionen växer. LRF:s styrka måste vägas mot utmaningen med vattenbruksfrågornas, i nuläget, lilla roll i den stora organisationen. 2.) Fristående organisation som placeras vid Sveriges Lantbruksuniversitet Branschorganisationen bildas oberoende av befintliga organisationer men knyts an till SLU och förläggs på SVA, Ultuna i Uppsala. Kopplingen till SLU ger möjlighet till synergier mellan SLU och branschorganisationen samt möjlighet att ta del av den expertkunskap som finns inom SLU. Det finns dock en risk att en organisation knuten till SLU riskerar att bli alltför försiktig i sina ställningstaganden samt att branschens utveckling vägs emot andra intressen. 3.) Vattenbrukscentrum Norr AB Vattenbrukscentrum Norr har stort fokus på matfiskproduktion, kassodling och kallvattensarter. Vattenbrukscentrum Norr har stor kunskap inom matfiskproduktion och god vana av samverkan med forskningen men de har inte intresse av att samla och representera övriga branschen. 4.) Fiskhälsan AB Fiskhälsan har en naturlig koppling till branschens olika delar och ägs av branschen. Fiskhälsan har stor kompetens inom fiskhälsa och till viss del inom kommunikation men har begränsad kompetens inom näringspolitik. Delar av verksamheten bör om möjligt inkluderas i en ny organisation då det finns ett befintligt kontaktnät, ett kansli och kapital. Delar av branschen saknar förtroende för Fiskhälsan. 17

18 Inspel till övergripande organisationsmodell med utgångspunkt i alternativet med en LRF-knuten verksamhet En branschavdelning, LRF Vattenbruk, föreslås bildas inom ramen för LRF där organisationer från branschen och LRF ingår. Deltagande sker genom avtalstecknande om delaktighet i gemensam finansiering och inflytande i organisationen. Inriktning, omfattning och finansiering av branschavdelningen beslutas av en Vattenbrukardelegation med utvalda representanter från medverkande organisationer och LRF. Anslutna organisationer är intresse- eller huvudmedlemmar i LRF. Delegationen och Chef för LRF Vattenbruk för branschens och LRF:s talan i vattenbruksfrågor. LRF:s förbundsstyrelse beslutar i policys och näringspolitik som är branschöverskridande och som påverkar flera branscher. Befintliga intresseorganisationer kvarstår (VRF upphör dock) och driver sina sakfrågor och för fram branschgemensamma frågor till Vattenbrukardelegationen för gemensamt agerande. De produktionsgrenar som inte har egna intresseorganisationer men som samverkar i nätverk kan fungera på liknande sätt. Intresseorganisationer och nätverk behöver även besluta om deltagare i delegationen då alla medlemmar inte kommer att kunna delta i denna för en effektiv framdrift av branschorganisationen. Ett Vattenbrukarråd inrättas där samtliga avtalstecknande parter samt övriga intressenter i branschen inbjuds till dialog om verksamheten, utvecklingsbehov m.m. På så sätt skapas en tydlig plats för alla med vattenbrukarintresse att delta. Det befintliga Nationella Vattenbruksrådet skulle kunna fungera som denna typ av plats för dialog*. Bemanningen bedöms bestå av en heltidstjänst. Kompetens inom vattenbruk, fiskhälsa, lobbyarbete, företrädarskap och kommunikation är önskvärt. Vid behov utöver en heltidstjänst köper enheten tjänster från LRF:s befintliga verksamhet. En lyckad bemanning är central för ett framgångsrikt branscharbete. Personal är anställd av LRF som även ansvarar för HR, IT, ekonomi och administration. Organisationen utgår från LRF:s huvudkontor. Skillnader jämfört med LRF-alternativet - Fristående organisation placerad vid SLU, branschorganisation som utgår från Vattenbrukscentrum Norr AB alternativt Fiskhälsan AB En fristående branschorganisation där LRF ej är medlem En styrelse tillsätts (motsvarande delegationen i LRF-alternativet) med utvalda representanter från respektive produktionsgren Vid behov av ytterligare resurser köps tjänster in från externa parter Branschorganisationen har sitt säte i anslutning till SVA på Ultuna i Uppsala/ hos Vattenbrukscentrum Norr i Kälarne/ hos Fiskhälsans kansli i Lindesberg *En förteckning över medlemmarna finns i appendix 18

19 Medlemskap Medlemskap Övergripande tänk kring branschstruktur Nätverk Nätverk Nätverk Odlingsföretag Kraftföretag Kraftföretag Kraftföretag Kraftföretag Nätverk Odlingsföretag Skaldjursodlarnas Producentförening Odlingsföretag Medlemskap Gemensam branschorganisation Delegation med 9-11 personer samt kansli Nationella Vattenbruksrådet Samlingsplats för samtliga intressenter Dialog och samarbete Ägarskap Samarbete kring marknadsfrämjande åtgärder Forskning och Utveckling Fiskhälsan Svensk Fisk Vid bildandet av en ny branschorganisation avvecklas VRF. Övriga organisationer finns kvar i befintlig form men får utökat stöd i framdriften av gemensamma frågor. 19

20 1.) Analys av LRF-alternativet ur branschens perspektiv Styrkor LRF är en stark och väletablerad organisation LRF har rätt näringspolitisk kompetens och etablerade kontakter för effektivt lobbyingarbete Vana att hantera komplexa näringar med särintressen och motsättningar Vana av att utveckla företagen på landsbygden Många av vattenbrukets frågor tangerar andra produktionsgrenar, exempelvis lagstiftning kring djurhållning, miljö, äganderätt etc. Svagheter Vattenbruket har traditionellt sett inte tillhört LRF LRF har i nuläget begränsad kompetens inom vattenbruk Brist på tillhörighet med lantbruket hos vissa vattenbrukare och vice versa Fiskevattensägare kan vara en motpart till utveckling av vattenbruket Ingen tillgång till Fiskhälsans kapital Möjligheter En stark representation av vattenbruksfrågorna i näringspolitiken Ökad integrering mellan vattenbruk och jordbruk, exempelvis samverkan mellan fiskodling i slutna system och trädgårdsodling God kontakt med LRF-medlemmar som kan vara potentiella framtida vattenbrukare Hot Vattenbruket riskerar att bli en liten del av LRF:s verksamhet och vattenbruksfrågorna riskerar att få en marginell roll i mängden av andra frågor LRF är en stor organisation som riskerar att bli tungrodd Vattenbrukare tar avstånd från branschorganisationen då de inte vill relateras med LRF och vice versa LRF företräder ett stort antal särintressen och det kan finnas de som går emot vattenbrukets intressen 20

21 2.) Analys av alternativet med en fristående organisation placerad vid SLU ur branschens perspektiv Styrkor Helt fristående organisation Tillgång till stor kompetens inom vattenbruk på SLU och närhet till kompetenta personer SLU samlar kompetensen inom animaliska livsmedel och djurproduktion till Ultuna Närhet till SVA och stor kompetens inom fiskhälsa och smittskydd Swedish Centre for Animal Welfare finns på Ultuna Huvudkontoret för Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk finns på Ultuna Närhet till forskningen God kontakt med andra universitet (nationella och internationella) Svagheter Väletablerade kontaktytor in i politik och myndigheter saknas Begränsad kompetens inom att driva framgångsrikt branschorganisationsarbete Startsträckan är längre än i LRF-alternativet då etablerad struktur för branschorganisationsarbete saknas Ingen delfinansiering av LRF SLU framhåller behovet av ytterligare lagstiftning kring vattenbruket Branschen kan anse att en branschorganisation inte hör hemma i en myndighet Det har funnits ett missnöje med SVA från branschen Ingen tillgång till Fiskhälsans kapital Möjligheter Nära koppling till, och samarbete med, SLU Möjlighet att förvärva en del av avelsbesättningen för röding och regnbåge samt driftsenheterna för dessa då diskussion kring det just nu förs på SLU Hot Det finns en risk att de potentiella medlemmarna inte ser den nya organisationen som starkare än dagens VRF Matfiskodlarna kan bli den starkare organisationen som tar på sig att representera hela vattenbruket En organisation knuten till SLU riskerar att bli alltför försiktig i sina ställningstaganden för att vara politiskt korrekt 21

22 3.) Analys av alternativet att utgå från Vattenbrukscentrum Norr ur branschens perspektiv Styrkor Stor kompetens inom matfiskproduktion God vana av att samverka med forskningen Duktiga på ekonomifrågor för vattenbruket Svagheter Är inte intresserade av att stå bakom en ny branschorganisation Begränsad kompetens inom övriga delar av vattenbruket Geografisk placering långt ifrån näringspolitikens centrum Begränsad erfarenhet av påverkansfrågor utanför matfiskområdet Begränsad insikt om samhällsdebatten kring vattenbruk och hållbarhet Ingen tillgång till Fiskhälsans kapital Möjligheter Möjlighet att få de flesta matfiskodlare med sig Hot Kan inte företräda hela branschen vilket innebär att övriga branschen riskerar att inte gå med Matfiskodlarna har redan bildat sin organisation och är inte intresserade av att gå med i en ny branschorganisation 22

23 4.) Analys av alternativet att utgå från Fiskhälsan AB ur branschens perspektiv Styrkor Besitter ekonomiska medel vilka eventuellt kan användas som startkapital för en branschorganisation Stor kompetens inom fiskvälfärd och smittskydd Stort kontaktnät och register över vattenbruksproducenter Gott rykte i delar av branschen Kan erhålla medel för förebyggande fiskhälsoarbete från Jordbruksverket Ägs av branschen Representerar alla delar av branschen Erfarenhet av kommunikationsarbete Väletablerade kontaktytor med myndigheter Svagheter Väletablerade kontaktytor in i politiken saknas Begränsad erfarenhet av lobbying och påverkansarbete (utöver fiskhälsofrågor) Begränsad kompetens i att driva framgångsrikt branschorganisationsarbete Startsträckan är längre än i LRF-alternativet då etablerad struktur för branschorganisationsarbete saknas Ingen delfinansiering av LRF Begränsad kompetens inom andra områden än fiskhälsa Accepteras inte av alla inom branschen Geografiskt läge långt ifrån näringspolitikens centrum Möjligheter Antagligen större möjlighet att få med kraftindustrin än för övriga alternativ då de redan satsat kapital i Fiskhälsan Hot Kraftindustrin går ur och kräver tillbaka sitt kapital Det finns en risk att de potentiella medlemmarna ser Fiskhälsan som en svag organisation 23

24 Finansiering av verksamheten Finansieringsbehov Vattenbruksdelegationen eller motsvarande beslutar om verksamhetens omfattning, finansiering och årlig budget. För föreslagen organisationsmodell uppskattas det årliga finansieringsbehovet för den grundläggande verksamheten till cirka 1,5 miljon kronor. Viss ytterligare finansering kan krävas för uppstart och etablering. Verksamheten föreslås finansieras via en branschavgift i förhållande till omsättning eller enligt annan överenskommen modell Utöver basfinansieringen kan delegationen besluta om extra satsningar som finansieras via projektmedel eller extra kollektiv finansiering om samtliga parter är överens Möjliga källor till finansiering: VRF:s befintliga finansiering (idag 250 KSEK per år) Del av de avgifter som tidigare finansierat Fiskhälsan Inom Fiskhälsan finns idag ett kapital på ca 2 MSEK vilket eventuellt kan användas som startkapital Delfinansiering från LRF genom medlemsskapsavgifter och uppstartsfinansiering (endast i LRF-alternativet) Medel ur Havs- och Fiskerifonden för uppstart (50% av uppstartskostnaden)* Medel ur Havs- och Fiskerifonden för specifika projekt (exempelvis saluföringsinsatser, marknadsundersökningar, kompetensutveckling etc.) Då medel för uppstart troligen finns tillgängliga föreslås dessa nyttjas och att branschen efter två år utvärderar branschorganisationens verksamhet och dess värde och därifrån beslutar om verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning och finansiering. *I dagsläget är det ännu inte fattat något beslut om medlen ur Havs- och fiskerifonden då det ännu inte är godkänt av EU men enligt Jordburksverket är det troligt att medel kommer att kunna betalas ut. Besked kommer till sommaren Innan medel kan sökas ur fonden måste organisationen godkännas som branschorganisation, se kriterier för godkännande av branschorganisation i appendix. Huruvida en branschorganisation inom LRF kan godkännas eller inte håller just nu på att utredas av Jordbruksverket. 24

25 Innehållsförteckning Bakgrund Bakgrund till projektet övergripande slutsatser samt metod och omfattning Svenskt vattenbruk idag Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation Syfte och målsättning Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden Förslag på organisationsmodell Finansiering Nästa steg Appendix 25

26 Nästa steg Eventuell diskussion med SLU/SVA, Vattenbrukscentrum Norr eller Fiskhälsan kring möjligt upplägg Diskussion med befintliga medlemmar i VRF (och eventuellt andra intressenter) kring nytt upplägg och medlemmarnas finansieringsmöjligheter Samling för presentation av upplägg och beslut om nästa steg 26

27 Innehållsförteckning Bakgrund Bakgrund till projektet övergripande slutsatser samt metod och omfattning Svenskt vattenbruk idag Relevanta intressenter inom svenskt vattenbruk Förslag på verksamhetsmodell för en gemensam branschorganisation Syfte och målsättning Branschgemensamma utmaningar och förslag på verksamhetsområden Förslag på organisationsmodell Finansiering Nästa steg Appendix Metod, omfattning och avgränsning Att inkludera vattenbruket inom organisationen innebär både möjligheter och utmaningar för LRF Förteckning över intervjuade personer Befintliga medlemmar i VRF Medlemmar i det Nationella Vattenbruksrådet Skillnader mellan LRF:s medlemskap samt delegations- och rådsrepresentation Krav för godkännande av branschorganisation Referenser 27

28 Metod, omfattning och avgränsning Metod Uppdraget har till stor del bestått av att samla in intressenternas åsikter och tankar kring initiativet med en gemensam branschorganisation 22 kvalitativa intervjuer med olika intressenter har genomförts varav 8 var extra djupgående. En förteckning över samtliga intervjupersoner finns på nästa sida. Utifrån intervjuerna har möjligheter och utmaningar med en gemensam branschorganisation sammanställts. Förslag på verksamhetsområden samt hur organisationen skulle kunna organiseras och finansieras har tagits fram. Uppdraget har tagit utgångspunkt i den strategi för vattenbruket som tagits fram av Jordbruksverket Svenskt vattenbruk - en grön näring på blå åkrar samt konkretiseringen av strategin Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk Konkretisering av Strategi Följande organisationer har deltagit i studien: Omfattning och avgränsning Jordbruksverket Lantbrukarnas Riksförbund Sveriges Lantbruksuniversitet Vattenbrukarnas Riksförbund Vattenbrukscentrum Norr Vattenbrukscentrum Ost Vattenbrukscentrum Väst Skaldjursodlarnas Producentförening Fiskevattensägarna Fiskhälsan AB Sankt Anna Fisk AB Scandinavian Silver Eel AB Hushållningssällskapet Västernorrland Strömkarlen AB Vattudalens Fisk AB Ålands Fiskförädling AB Vattenregleringsföretagen Det finns ytterligare aktörer som kan beröras av arbetet. Denna förstudie omfattar dock endast aktörerna nämnda här. 28

29 Att inkludera vattenbruket inom LRF innebär både möjligheter och utmaningar för LRF Styrkor Inkludering av vattenbruket skulle innebära ett starkare grepp kring hela den svenska primärproduktionen LRF har rätt näringspolitisk kompetens och etablerade kontakter för effektivt lobbyingarbete Vana att hantera komplexa näringar med särintressen och motsättningar Vana av att utveckla företagen på landsbygden Många av vattenbrukets frågor tangerar andra produktionsgrenar, exempelvis lagstiftning kring djurhållning, miljö, äganderätt etc. Svagheter Vattenbruket har traditionellt sett inte tillhört LRF LRF har i nuläget begränsad kompetens inom vattenbruk Möjligheter Ökad medlemsantal, både intressemedlemmar och huvudmedlemmar Breddad verksamhet Samverkan mellan fiskodling i slutna system och trädgårdsodling Nya affärsmöjligheter för medlemmar som komplement till befintlig produktion Vattenbruket är en bransch med stor potential, inte minst för landbaserad produktion vilket är extra relevant för LRF:s medlemmar En trolig framtidsbransch för medlemmarna vilket ger LRF en god möjlighet att ta en position i branschen Hot LRF blir för spretigt och befintliga medlemmar ser inte någon naturlig koppling till vattenbruket Möjliga finansieringsutmaningar, resurser tas från befintliga verksamheter Tar fokus från arbetet med konsolidering av befintliga branschorganisationer 29

30 Förteckning över intervjuade personer Namn Organisation Anders Granhed Skaldjursodlarnas Producentförening Anders Kiessling Sveriges Lantbruksuniversitet Anders Segebo Hushållningssällskapet Västernorrland Bengt Gunnarsson Skaldjursodlarnas Producentförening Björn Tengelin Fiskhälsan AB Curt Gelin Scandinavian Silver Eel AB Daniel Wikberg Vattenbrukscentrum Norr AB Göran Nennefors Vattenregleringsföretagen Harry Leiman Vattenbrukscentrum Ost Henrik Hammar Vattenbrukarnas Riksförbund Håkan Sandin Sveriges Lantbruksuniversitet Håkan Schützer Vattenbrukarnas Riksförbund Lennart Nilsson Lantbrukarnas Riksförbund Malin Skog Jordbruksverket Mats Emilsson Sankt Anna Fisk AB Ola Öberg Svensk Fiskodling AB Olof Karlsson Ålands Fiskförädling AB Robert Karlsson Strömkarlen AB Sten-Åke Carlsson Vattudalens Fisk AB Susanne Lindegarth Vattenbrukscentrum Väst Sven Kollberg Vattenbrukarnas Riksförbund Thomas Lennartsson Fiskevattensägarna Följande personer har ej kunnat nås för intervju: Namn Organisation Johnny Norrgård Fortum Josef Nygren Umlax AB Ulf Hallin Gustava Lax AB 30

31 Befintliga medlemmar i VRF Aller Aqua AS Annika Brohammer-Lönngren Antens Laxodling Bengt Larsson Björn Lindbergs Fisk Björn Tengelin Bo Sandström Bright Water Fish Bröderna Olssons Fiskodling Dalälvens Vattenreglering EM-Lax AB Fogdö Lax Gustavalax Gåsehogen Henrik Hammar Hushållningssällskapet i Västerrnorrland Johannishus Godsförv. Kedjeåsens FiskAB Kollbergs fiskodling Kronobergs Lax AB Kulebokräftan AB Lilla Rimmö fiskodling Ljungs Kula Sportfiske Långhults Lax Martelius Vetenskapsinfo Mats Emilsson Mats Eriksson Naturbruksgymnasiet Orust Shellfish Persbo-Gallsbo Scandinavian Silver Eel Strömkarlen AB Svensk Fiskodling AB Sävenfors Vattenbruksskola Tjärnö Vattenbruk Vänerns Laxodling AB Vänneåns Fiskodling Ålanda Fiskodling Ålands fiskförädling AB 31

32 Medlemmar i det Nationella Vattenbruksrådet Organisation Vattenbrukarna VRF Skaldjursodlarna SSPO (1 plats) Vattenbrukscentrum Väst VBCV (1 plats) Vattenbrukscentrum Norr VBCN Vattenbrukscentrum Ost VCO (1 plats) Nationellt kompetenscentrum för vattenbruket NKfV (1 plats) SVA Fisk (1 plats) HaV Distriktsveterinärerna Livsmedelsverket Länsstyrelserna 1 norra (1 plats) Länsstyrelserna 2 södra (1 plats) Fiskhälsan AB Miljöorganisationerna (WWF/SNF, 1 gemensam plats) Djurskyddet Sverige Sveriges fiskevattenägareförbund GU Holding Svensk dagligvaruhandel Hushållningssällskapet Västkustkommunerna (1 plats) Orust kommun/fiskekommunerna Norrlandskommunerna (2 platser) Krokoms kommun Kramfors kommun Jordbruksverket Smittskydd & Djurskydd Namn Henrik Hammar Karl Johan Smedman/ (Anders Granhed) Kristina Snuttan Sundell/ (Susanne Lindegarth) Daniel Wikberg Mats Emilsson/ (Ola Helmersson) Anders Kiessling/ (Thrandur Björnsson) Charlotte Axén/ (Anders Alfjorden) Josefin Walldén Astrid Ahlberg Pontus Elvingsson Joakim Svensson (Jämtland)/ Ulf Carlsson (Västerbotten)/ Anders Hagström (Jämtland) Andreas Pettersson (Gotland)/ Lars Molander (Västra Götaland) Björn Tengelin Ellen Bruno SNF/ Inger Näslund WWF Linda Maria Vonstad Thomas Lennartsson Tore Sveälv Per Baumann Anders Segebo Lars-Åke Gustavsson Nisse (Nils-Erik) Werner Hanna Sjödin Shabnam Beikmodammadi 32

33 Vad som ingår Profil Skillnader mellan LRF:s medlemskap samt delegations- och rådsrepresentation Organisationsmedlemskap Huvudmedlemskap Intressemedlemskap Bondeägda ekonomiska föreningar (t.ex. Scan, Arla, Lantmännen och Södra Skogsägarna) Bildar tillsammans Lantbrukskooperationen Inga nya organisationsmedlemmar antas i LRF utan särskild anledning Stöd i strävan att vara bondens bästa affärspartner och kunna möta konsumenten i efterfrågan på mer värde i produkter och tjänster Närvaro på mötesplatser för att utvecklas och samverka Utbildningsprogram för förtroendevalda, bland annat i omvärldsanalys och utveckling av kooperationen som idé Person som äger eller brukar lantbruksfastighet, bedriver verksamhet inom de gröna näringarna eller som stödjer LRF:s allmänna syfte Företagsutveckling Tillgång till sakkunskap och expertis LRF som företrädare i näringspolitiska och opinionsbildande frågor Gemenskap och nätverk Tidningar Basförsäkringar Rabatter och förmåner Juridisk person som bedriver verksamhet anknuten till de gröna näringarna och som Bedriver verksamhet förenlig med LRF:s vision, stadgar och värdegrund Verkar för kunders/medlemmars medlemskap i LRF Bidrar till arbetet för LRF:s individmedlemmar Medlemskapet är regionalt eller nationellt Ca 30 st. Ca st. Ca 25 st. Närvaro- och yttranderätt på LRF:s riksförbundsstämma (nationella intressemedlemmar) Möjligheter till samverkan med LRF i olika projekt Möjligheter att på affärsmässig basis nyttja tjänster av LRF:s dotterbolag Representant i LRF:s Vattenbrukardelegation Juridisk person som är intresseeller huvudmedlem i LRF och Bedriver verksamhet anknuten till vattenbruksnäringen Vill och kan stötta LRF:s arbete med utvecklingen av det svenska vattenbruket Närvaro- och yttranderätt i LRF Vattenbrukardelegation Delta i beslut om prioriterade frågeställningar Påverka hur insatser, utbildning och finansiering fördelas för att öka lönsamheten i branschen Delta i dialog med myndigheter och beslutsfattare Delta i centrala nätverk och mötesplatser Samla näringen och utveckla affärsmässigheten Representant i LRF:s Vattenbrukarråd Juridisk person som verkar i enlighet med syftet med LRF Vattenbruk Endast förslag - för eventuell diskussion med LRF Närvaro- och yttranderätt i Vattenbrukarrådet Delta i dialog med branschen om vattenbrukets utveckling Delta i att skapa inspel till LRF Vattenbruk med förslag om aktiviteter och verksamhet 33

34 De krav som ställs för godkännande av en branschorganisation regleras genom den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr. 1379/2013 (s. 1/2) Artiklarna 11, 12, 13, 16 och 17 i marknadsordningen rör branschorganisationer: Artikel 11 Bildande av branschorganisationer Branschorganisationer får bildas på initiativ av aktörer som sysslar med fiskeri- och vattenbruksprodukter i en eller flera medlemsstater och som erkänns i enlighet med bestämmelserna i avsnitt II. Artikel 12 Branschorganisationernas mål Branschorganisationer ska förbättra samordningen av och villkoren för tillhandahållande av fiskeri- och vattenbruksprodukter på unionsmarknaden. Artikel 13 Åtgärder som kan vidtas av branschorganisationer Branschorganisationer kan vidta följande åtgärder för att uppnå de mål som avses i artikel 12: a) Utarbeta standardkontrakt som är förenliga med unionslagstiftningen.sv L 354/6 Europeiska unionens officiella tidning b) Främja fiskeri- och vattenbruksprodukter från unionen på ett icke-diskriminerade sätt genom att exempelvis använda certifiering, och särskilt ursprungsbeteckningar, kvalitetssigill, geografiska beteckningar, garanterad traditionell specialitet och angivande av hållbarhetsmeriter. c) Fastställa regler för produktion och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter som är strängare än de som föreskrivs i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning. d) Förbättra kvaliteten på, kunskapen om och insynen i produktionen och marknaden, genomföra yrkesutbildning, till exempel gällande kvalitet och spårbarhet samt livsmedelssäkerhet, och för att främja initiativ inom forskning. e) Bedriva forskning och genomföra marknadsstudier och utveckla teknik för att optimera marknadens funktion, däribland genom användning av informations- och kommunikationsteknik, samt samla in socioekonomiska uppgifter. f) Tillhandahålla den information och genomföra den forskning som krävs för att tillhandahålla hållbara produkter av den kvantitet och kvalitet och till det pris som motsvarar marknadens krav och konsumenternas förväntningar. g) Bland konsumenterna marknadsföra arter från hållbara fiskbestånd som har ett högt näringsvärde, men som inte konsumeras i stor mängd. h) Kontrollera och vidta åtgärder så att medlemmarnas verksamhet överensstämmer med den berörda branschorganisationens regler. Källa: Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr.1379/

35 De krav som ställs för godkännande av en branschorganisation regleras genom den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr. 1379/2013 (s. 2/2) Artikel 16 Erkännande av branschorganisationer 1. Medlemsstaterna får som branschorganisationer erkänna grupper av aktörer som är etablerade på deras territorium och som ansöker om sådant erkännande, under förutsättning att de a) följer de principer som anges i artikel 17 och de regler som har antagits för deras tillämpning, b) representerar en väsentlig andel av verksamheten inom produktion samt antingen beredning eller saluföring, eller båda, med avseende på fiskeri- och vattenbruksprodukter eller produkter som beretts av fiskeri- och vattenbruksprodukter, c) inte själva bedriver produktion, beredning eller saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter eller produkter som beretts av fiskeri- och vattenbruksprodukter, d) har status som juridisk person enligt den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, är etablerade där och har sitt säte på dess territorium, e) har kapacitet att verka för de mål som anges i artikel 12, f) beaktar konsumenternas intressen, g) inte utgör ett hinder för en väl fungerande gemensam marknadsordning, och h) följer de konkurrensregler som avses i kapitel V. 2. Organisationer som bildats före den 29 december 2013 får med avseende på tillämpningen av denna förordning erkännas som branschorganisationer, förutsatt att den berörda medlemsstaten anser det styrkt att de uppfyller bestämmelserna beträffande erkännande av branschorganisationer i denna förordning. 3. Branschorganisationer som har erkänts före den 29 december 2013 ska betraktas som branschorganisationer med avseende på tillämpningen av denna förordning och vara skyldiga att efterleva dess bestämmelser. Artikel 17 Producentorganisationernas och branschorganisationernas interna funktionssätt Det interna funktionssättet hos de producentorganisationer och branschorganisationer som avses i artiklarna 14 och 16 ska bygga på följande principer: a) Organisationens medlemmar ska följa de regler som organisationen har antagit när det gäller nyttjande av fiskeresurser, produktion och saluföring av fiskeriprodukter. b) Det får inte förekomma någon diskriminering mellan medlemmarna, särskilt på grundval av nationalitet eller etableringsort. c) Det ska tas ut ett ekonomiskt bidrag från dess medlemmar för att finansiera organisationens verksamhet. d) Ett demokratiskt funktionssätt som gör det möjligt för medlemmarna att granska organisationen och dess beslut. e) Åläggande av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av de skyldigheter som följer av den berörda organisationens interna bestämmelser, särskilt när det ekonomiska bidraget inte har betalats. f) Det ska fastställas regler för antagande av nya medlemmar och återkallande av medlemskap. g) Det ska fastställas regler om bokföring och budget som är nödvändiga för förvaltningen av organisationen. Källa: Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr.1379/