DEL 2 UNDERLAG VINDBRUKSPLAN DEL 2 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN. Antagandehandling Dnr: 2015-Sbn0075/

Transkript

1 DEL 2 UNDERLAG Antagandehandling Dnr: 2015-Sbn0075/ VINDBRUKSPLAN DEL 2 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN 1(64)

2 Detta dokument tillhör ett tillägg till översiktsplan angående vindbruk med syfte att skapa planeringsförutsättningar vid en eventuell bygglov eller tillståndsprövning. Vindbruksplanen består av följande handlingar Del 1- Plan Del 2- Underlag (detta dokument) Bilaga 5- Landskapsanalys Bilaga 6- Samrådsredogörelsen Bilaga 7- Utlåtande efter utställning Vindbruksplan del 2 omfattar följande handlingar: o o o o Bilaga 1 Urval och analys Bilaga 2 Planeringsförutsättningar Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 4 Vindbrukets förutsättningar Läsanvisning Bilaga 1 Urval och analys Planeringsförutsättningarna analyseras. Analysen visar möjliga och olämpliga områden för vindkraftsanläggningar. Område som har goda förutsättningar för utbyggnad redovisas i vindbruksplanen. Bilaga 2 Planeringsförutsättningar I bilagan beskrivs förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft och olika aspekter som påverkar valet av vindbruksområden. Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvenserna samt de sociala och ekonomiska konsekvenserna redovisas översiktligt. Bilaga 4 Vindbrukets förutsättningar I bilagan beskrivs allmänt om vindbruk, tillståndsprocessen, hur vindkraftverk fungerar, energiproduktion samt olika former av påverkan på omgivningen. Bilaga 5 Landskapsanalys Landskapsanalysen beskriver allmänt hur vindkraft påverkar landskapet visuellt med exempel från olika landskapstyper. Därefter beskrivs översiktligt förutsättningar och tålighet för större vindkraftsanläggningar för landskapet i Eksjö kommun. Bilaga 6 Samrådsredogörelsen Resultatet av samrådet som kommunen haft redovisas i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumenterar kommunen de förslag och synpunkter som framkommit under samrådet och redovisar i vilken utsträckning de tillgodoses i det nya planförslaget. 2(64)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA 1 URVAL OCH ANALYS...4 Kriterier för avgränsning av områden...4 BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landskapet i Eksjö kommun Grannkommunernas översiktsplaner Intressen och anspråk BILAGA 3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bakgrund och syfte Metod och avgränsning Studerade alternativ Miljökonsekvenser Avstämning mot miljömålen Ekonomiska och sociala konsekvenser BILAGA 4 VINDBRUKETS FÖRUTSÄTTNINGAR Vindresursen i Sverige Tillståndsprocessen för vindkraft Vindkraftverk och etablering Vindkraftverkens livscykel Hälsa och säkerhet Djur och växtliv Bebyggelse och infrastruktur KÄLLOR (64)

4 BILAGA 1 URVAL OCH ANALYS Kriterier för avgränsning av områden I detta avsnitt beskrivs vilka metoder, kriterier och avvägningar som ligger till grund för de utpekade vindbruksområdena i planförslaget. Urvalet har gjorts i flera steg. Steg 1 I första urvalet har initiala stoppområden tagits bort, det vill säga områden som direkt bedömts som olämpliga för vindkraftsetablering, se Figur 1. Följande kriterier har använts för att ta fram de initiala stoppområdena: 500 meter kring alla bostäder inom kommunen Två kilometer runt Eksjö tätort för att möjliggöra framtida tätortsexpansion Riksintresseområde för Totalförsvaret; Eksjö skjutfält med omgivande influensområde Figur 1: Kartan visar de initiala stoppområdena, det vill säga områden som direkt bedömts som olämpliga för etablering av vindkraftsanläggningar. Utifrån resultatet av buffringen har åtta fokusområden valts som underlag för landskapsanalysen och det fortsatta urvalet, se Figur 2. Under 2015 genomfördes inventeringar för ett vindkraftsprojekt norr om Bruzaholm. Här konstaterades att den rödlistade fladdermusarten barbastell finns i området. På grund av detta har området norr om Bruzaholm inte valts ut som fokusområde trots att det ser lämpligt ut sett till kartan med stoppområden. Fokusområdena togs fram inför fältbesöken för landskapsanalysen som gjorts inom ramen för vindbruksplanen. 4(64)

5 Figur 2: Kartan visar de åtta fokusområden som togs fram i den första urvalsprocessen för vindbruksområdena tillsammans med de initiala stoppområdena. Steg 2 I nästa steg har varje fokusområde analyserats utifrån deras och omgivningens topografi och vindhastighet samt med grundförutsättningen att inget hus ska omringas av ett vindbruksområde. Kriteriet för vindhastighet har varit att det ska blåsa mer än 6,5 m/s på 100 meter över nollplansförskjutningen enligt MIUU-modellen (den nationella vindkarteringen som Energimyndigheten låtit ta fram). Mer information om vindkarteringen finns under kapitlet Vindbrukets förutsättningar. Eftersom vindkarteringen är en grov teoretisk uppskattning av vindhastigheter och med en grov upplösning (500x500 meter) kan den ibland hamna snett i förhållande till verkliga förhållanden. Till exempel kan ett område med höga vindhastigheter enligt vindkarteringen hamna på läsidan av en höjd medan det i verkligheten är höga vindhastigheter på höjden. Därför är det viktigt att man ser på områdets och omgivningens topografi när man använder vindkarteringen. Utöver ovan nämnda kriterier har även riksintresseområdet Trangölamyren, som ingick i ett av fokusområdena, undantagits från vindkraftetablering. Området är ett värdefullt myrkomplex av riksintresse för naturvård. Etablering av vindkraft och tillhörande vägar med mera kan påverka hydrologin där de anläggs och för att inte riskera negativ påverkan på områdets hydrologi och naturvärden, samt då hela området är i stort sett opåverkat av mänsklig aktivitet, bedöms riksintresseområdet olämpligt för vindkraftetablering. I figurerna nedan visas resultatet av steg 2 i urvalsprocessen samt fokusområdena från steg 1, i figur 3 tillsammans med vindkarteringen och i figur 4 på bakgrundskartan. 5(64)

6 Figur 3: Kartan visar resultatet av den andra urvalsprocessen, där områdena A-I är områden som bedöms som möjliga vindbruksområden, tillsammans med vindkarteringen för 100 meter över nollplansförskjutningen och de ursprungliga fokusområdena. Figur 4: Kartan visar resultatet av den andra urvalsprocessen, där områdena A-I är områden som bedöms som möjliga vindbruksområden 6(64)

7 Steg 3 I landskapsanalysen har kommunen delats in i zoner utefter landskapets tålighet för vindkraftsanläggningar, se Figur 5. Norr om Försjön ligger naturreservatet Skurugata som också är ett Natura2000-område samt ett område av riksintresse för naturvård. Skurugata är en cirka 800 meter lång klippkanjon/gata som förmodligen bildats av en isälv vid inlandsisens avsmältning. Gatan är mellan sju och 24 meter bred samt 35 meter djup. En del av Höglandsleden passerar Skurugata. Öster om Skurugata finns en utsiktsplats, Skuruhatt, som med sina 337 meter över havet är en av Smålands högsta punkter. Utsikten från Skuruhatt är milsvid och bedöms till stor del vara känslig för vindkraftetablering. I landskapsanalysen har en siktlinje för Skuruhatt tagits fram som markerar åt vilket håll sikten är fri (söder/sydväst om siktlinjen). Utsiktspunkten och siktlinjen visas också i Figur 5 och 6. Figur 5: Föreslagna områden från steg 2 tillsammans med zonindelningen för landskapets tålighet för vindkraftsanläggningar, samt utsiktspunkten Skuruhatt och dess siktlinje. Områdena A, B och C ligger inom område som bedöms ha relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Större delen av område A och hela områdena B och C ligger norr/nordöst om siktlinjen och vindkraftsanläggningar som etableras inom dessa områden bedöms inte vara synliga från utsiktsplatsen så länge en skogsridå mellan vindkraftverken och utsiktsplatsen bevaras. Område A har minskats med den delen som bedöms kunna vara synligt från Skuruhatt. För att ytterligare värna värdena vid Skuruhatt har ett minsta avstånd mellan vindbruksområde och utsiktspunkten på två kilometer satts, det innebär att område B vars västra gräns låg en kilometer från utsiktspunkten har minskats i dess västra del. Områdena D och E har plockats bort på grund av att de ligger inom zoner med relativt låg tålighet för vindkraftsanläggningar och att en etablering av en vindkraftsanläggningar här bedöms kunna ge för stor påverkan på utsikten från Skuruhatt, på riksintresseområden för kulturmiljö samt på utsikten från Eksjö tätort. Område F2 har plockats bort på grund av att det ligger inom zon med relativt låg tålighet för vindkraftsanläggningar, påverkan på 7(64)

8 utsikten från Skuruhatt samt på grund av dess närhet till Mycklaflon som är populärt utflyktsmål med aktiviteter som bad, fiske, vindsurfing med mera. Mycklaflon är även ett riksintresseområde för naturvård samt ett Natura 2000-område. Område F1 ligger inom zon med måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar och bedöms, till skillnad från F2, även i detta steg ha goda förutsättningar för vindkraftetablering. De föreslagna vindbruksområdena G, H och I angränsar till områden som prioriteras för större vindkraftsetableringar och område H gränsar även till område som är tänkbara för mindre vindkraftsetableringar i Vetlanda vindbruksplan. Område I bedöms även i detta steg ha goda förutsättningar för vindkraft trots att det ligger inom landskapszon med relativt låg tålighet för vindkraft. Genom att området gränsar till områden som prioriteras för större vindkraftsetableringar inom Vetlanda kommun finns här potential att få en kommunöverskridande vindkraftetablering. Det bedöms som positivt med vindbruksområden som angränsar till utpekade områden i angränsande kommun för att möjliggöra större sammanhållen vindkraftetablering istället för flera mindre. Område I bedöms vara synligt och uppfattas tydligt från Skuruhatt och det finns även risk för större visuell påverkan på närliggande stora sjöar. Vid tillståndsprövning inom område I kommer påverkan på landskapsbilden och då särskilt Skuruhatt och närliggande stora sjöar vara en kritisk fråga. Det åligger sökanden att visa att den visuella påverkan på Skuruhatt och sjöarna inte blir så stor att det påtagligt skadar deras värden som utsiktspunkt och rekreationsområden. Eftersom Skuruhatt inte enbart har ett mycket högt bevarandevärde utsiktspunkt utan även genom upplevelsen av naturen och lugnet bör ljudpåverkan inte överstiga 35 db(a) på utsiktsplatsen. Resultatet av urvalsprocessen i steg 3 visas i Figur 6. Figur 6: Kartan visar resultatet av den tredje urvalsprocessen tillsammans med zonindelningen för landskapets tålighet för vindkraftsanläggningar, samt utsiktspunkten Skuruhatt och dess siktlinje. 8(64)

9 Steg 4 I de första tre stegen arbetades sju vindbruksområden fram till samrådshandlingen där förutsättningarna för vindkraft bedömdes vara mycket goda. Ett planförslag formulerades och områden för vindkraft klassificerades som prioriterade (klass 1) och lämpliga (klass 2 och 3). Då två av de tre vindbruksområden som bedömdes ha gynnsammast vindförutsättningar (A och C) ligger i den norra delen av kommunen, klassificerades de tre utpekade områdena i norr (A, B och C) som områden av klass 1 - områden som prioriteras för större vindkraftsetableringar, medan vindbruksområdena F1, G, H och I har gavs klass 2 områden som bedöms vara lämpliga för större vindkraftsetableringar. Det finns även områden inom kommunen som bedömdes vara lämpliga för etablering av enstaka större vindkraftverk eller gårdsverk, dessa områden gavs klass 3. Steg 5 En ny klassificering av vindkraftverk togs fram och klass 1-3 utgick och ersattes med, vindkraftsparker, medelstora anläggningar samt gårds- och miniverk. Detta gjordes för en tydligare klassificering samt att de nu följer vindlov.se klassificering. De sju områden som ringades in som tidigare var klass 1- och klass 2- områden i steg fyra skalades ned till fyra områden; B, C, G och H. Område A har togs bort då vindkraftverk i området kan komma att störa en radiolänkförbindelse. Område C har utökats något åt sydväst. Minsta avstånd mellan bostäder och vindkraftsparker har utökats från 500 till 1000 meter. Det innebär att område F utgått då den kvarvarande ytan var för liten för större vindkraftsetablering. Område I har tagits bort då det kan komma att störa ut samhällsviktiga funktioner. De områden som blir kvar (B, C, G1-2 och H) bedöms fortfarande vara möjliga för vindkraftsparker då de uppfyller kriterierna enligt de tidigare stegen inför samrådet samt har justerats för att uppfylla förändringarna i planförslaget inför granskningshandlingen t.ex. det utökade avståndet till bostäder. De fem områden som särskilt pekas ut, se Figur 7 (s.10), föreslås som områden för vindkraftsparker. Här prioriteras större vindkraftsanläggningar och ett minsta avstånd på 1000 meter till närmaste bostad gäller. De vindkraftsanläggningar som avses i dessa områden är: - Ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter - Minst tre vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. - Sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverkens inklusive rotorblad är större än 120 meter. De områden som blir kvar efter att alla stoppområden lagts på kartan och som inte pekas ut för vindkraftsparker är till för medelstora anläggningar och som buffert till närmaste bostad används minst 500 meter. Medelstora anläggningar är: - Ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är mellan meter höga - Max två stycken får placeras ihop - Minst 3 kilometer till närmaste annat vindkraftverk Gårdsverk och miniverk prövas från fall till fall. Inga specifika områden pekas ut inom kommunen, däremot anges i planförslaget ett antal kriterier för att prövning av gårdsverk och miniverk ska vara aktuellt. Gårdsverk är ett vindkraftverk som definieras med en totalhöjd på meter. Bygglov och bygganmälan krävs för gårdsverk. De kumulativa effekterna ska beaktas 3 kilometer till närmaste vindkraftverk/ gårdsverk gäller. Bygglovsprövning av lämplig lokalisering av gårdsverk ska ske med hänsyn tagen till lokala förutsättningar och verkets samlade påverkan på omgivningen avseende: Miniverk med en totalhöjd på max 20 meter och en rotordiameter på maximalt 3 meter behöver ej bygglov om inte verket ska placeras på en byggnad eller kommer uppföras på ett närmare avstånd från 9(64)

10 fastighetsgränsen än verkets höjd. Det krävs en bygganmälan enligt plan- och byggförordningen senaste tre veckor före byggstart. Olägenheter för människors hälsa och säkerhet får inte uppkomma. Figur 7: Utpekade områden som är kvar i steg 5; B, C G1, G2 samt H. Figur 8 buffertzoner 500 meter till bostäder (röda cirklar) och 1000 meter från vindkraftsparker (vita områden utanför utpekade områden för vindkraftsparker). 10(64)

11 Figur 9: Karta som visar utpekade områden för vindkraftsparker, 2 kilometer buffert Eksjö tätort och Skuruhatt, 10 kilometerssektor från Skuruhatt samt MSA yta för Jönköpings flygplats 11(64)

12 Vindkraftsetablering inom olämpliga områden bedöms stå i strid med god resurshushållning. I dessa områden finns starka motstående intressen såsom riksintressen eller kommunala intressen. Det kan vara områden med höga natur- eller kulturmiljövärden, värden för friluftslivet eller intressen för totalförsvaret. Det kan också handla om områden som bedöms ha en relativt låg visuell tålighet för vindkraftsetableringar eller närhet till tätbefolkade områden. Sammanfattat bedöms olämpliga områden innehålla någon av nedanstående kriterier: o o o o o o o o o o o o o o o Avstånd mellan bostadsbebyggelse och vindkraftverk ska vara sådant att följande ljudnivåer inte överskrids: högst 40 db(a) utomhus vid bostadshus. Samt beakta risken med störningar från lågfrekventa ljud. Minst 3 kilometer till närmaste vindkraftverk (gäller ej för miniverk) Minst 1 kilometer till tätorterna Ormaryd och Stensjön i Nässjö kommun Minst 500 meter från bostad för medelstora anläggningar (se figur 8, s.10) Minst 1000 meter från bostad till vindkraftsparker (se figur 8, s.10) 2 kilometers buffertzon kring Eksjö tätort (se figur 8, s.11) 2 kilometers buffertzon kring Skuruhatt (se figur 8, s.11) Trangölamyren (naturvård, se figur 11 s.21) Eksjö skjutfält (samt övriga riksintressen för Totalförsvaret, se figur 15, s.28) Områden av riksintresse för kulturmiljö (se figur 14, s.26) Områden av riksintressen för naturmiljö (Naturreservat, Natura 2000, se figur 12 s.22ff) Samtliga sjöar i kommunen inklusive strandskydd 100 meter (se figur 11, s.21) Riksintresse för kommunikation (riksvägar och järnväg, se figur 15, s.28) Sektor 10 kilometer från Skuruhatt mot Eksjö stad tillåts inga vindkraftverk (se figur 9,s11) Sektor kilometer Skuruhatt mot Eksjö stad tillåts inga mellanstora verk (se figur 9, s.11) 12(64)

13 BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landskapet i Eksjö kommun Eksjö kommun ligger på det sydsvenska höglandet över högsta kustlinjen som här ligger cirka 100 meter över havet. Terrängen varierar från drygt 330 till cirka 120 meter över havet. Ett viktigt besöksoch utflyktsmål är naturreservatet Skuruhatt som är en utsiktsplats på 337 meter över havet med vid utsikt från väster till öster. Större delen av kommunens yta är skogklädd och barrskog dominerar. De odlingsbara moränjordarna och därmed gårdarna ligger ofta höglänt, så kallade krönodlingar. Vid öppen odlingsmark innebär detta en vidsträckt utsikt mot fjärran höjder. Ofta är dock hagmarker och odlingar kuperade, med bergknallar eller moränkullar med trädvegetation som skymmer utsikten. Den öppna odlingsmarken är relativt småskalig det vill säga med små rumsbildningar. Figur 1: Karaktärstecken för odlingslandskapet i Eksjö kommun betesmarker med lövträd, stenigt. Stenmurar runt åkrar som röjts på sten. Bebyggelse på höjder med vid utsikt. I Eksjö är landskapet påverkat av bebyggelse, verksamheter och infrastruktur, både järnväg och vägar. Väster om staden ligger militära övningsområden. Staden har en småskalig karaktär och har inga större nivåskillnader. Den översiktliga strukturen i landskapet har en nordväst-sydostlig riktning, skapad av bergsryggar och isälvar. I nutid sträcker sig de större sjöarna i samma riktning. Mellan höjdpartierna har isälvar runnit och områden med isälvsediment har avsatts. I ett stråk från Eksjö och söderut samt åt öster finns isälvsavlagringar. Även norrut från Mariannelund finns ett större stråk med isälvsavlagringar som ofta innebär relativt flacka eller böljande terrängformer. Dessa kan vara uppodlade marker eller vara bevuxna med tallskog. I sydväst innebär det ett storskaligt flackt odlingslandskap. Utmed Brusaån och kring Mariannelund dominerar flacka tallmoar och det öppna odlingslandskapet har en mindre skala. Här följer en redovisning av de olika landskapstyper eller karaktärer som kommunen kan indelas i. En generell bedömning av landskapets tålighet för vindkraftsanläggningar görs för varje område i tre grader: landskap med relativt låg tålighet, måttlig tålighet respektive relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Måttlig tålighet innebär att verkens placering, antal och storlek är avgörande för bedömningen av landskapets tålighet. Bedömning och grov avgränsning av landskapstyperna redovisas i figur 2. 13(64)

14 Figur 2: Översiktlig landskapsanalys. Källa: Landskapsanalys för vindbruksplan Eksjö kommun, (64)

15 1. Väster om Vixensjöarna kuperat morän- och skogslandskap Terrängen väster om Eksjö är mycket kuperad. Nivåerna varierar med höjder upp mot 340 meter över havet till Vixensjöarna med vattenytan på cirka 215 meter över havet i öster. Barrskogar med till största delen gran dominerar. Inslag av lövskog finns särskilt i syd- och östsluttningar. I området ligger öppna ofta småskaliga odlingsmarker eller hagmarker med lövträd. Ställvis finns vida utblickar över odlingslandskap och skogar österut. Området är rikt på trädbeväxta små våtmarker. Förutom Vixensjöarna i öster finns många småsjöar. Bebyggelsen är i huvudsak traditionella mindre gårdar. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten inne i området men från slättlandskapet i öster och från öppna höjdlägen, som exempel Skuruhatt, kommer verken att synas på avstånd. Terrängen innebär dock att verken inte blir dominanta överallt i landskapet. Om ett verk placeras i ett småskaligt odlingslandskap kommer verket genom sin storlek att dominera i det lilla landskapsrummet. I och med att eventuella vindkraftverk tydligt kommer att synas från Skuruhatt och från delar av omgivande känsligare landskap blir helhetsbedömningen att området har en måttlig tålighet för större vindkraftsanläggningar. 2. Väster och söder om Eksjö småkuperat till flackt odlings- och skogslandskap Området ligger på isälvsavlagringar med några uppstickande berg och moräner. I söder kantas avlagringarna av låga moränryggar. Det innebär ett relativt flackt landskap men också låga höjder. Nivåerna varierar från 195 meter över havet i söder till cirka 225 meter över havet på de högsta höjderna. Området i sin helhet är rikt på små till medelstora sjöar. Nordväst om Eksjö är terrängen böljande med något uppstickande berg. Stora delar ingår i militärt övningsområde. Figur 3: Havrevikssjön, flackt öppet landskap, fritidsbebyggelse på andra sidan sjön. Söder om Eksjö breder ett flackt landskap med relativt stora öppna fält ut sig. Mellan odlingsmarken finns tallskog på flacka sand-grusmarker eller på låga svagt sluttande höjder. Mellan sjöarna Solgen 15(64)

16 och Ingarpasjön-Bodasjön ligger ett böljande relativt småskaligt odlingslandskap insprängt mellan flacka barrskogar. Bebyggelsen varierar mellan tätortsbebyggelse i Eksjö, modern villabebyggelse i tätorter, fritidshusområden vid sjöar och traditionell gårdsbebyggelse. Området har flera kulturhistoriskt intressanta miljöer. Bedömning av landskapets tålighet: Det ställvis ålderdomliga och relativt småskaliga odlingslandskapet har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Om vindkraftverk placeras i skogen i grannskapet kommer de att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet. Det är dock viktigt från vilka platser de syns och hur de påverkar de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Karaktären skulle förändras vid en utbyggnad i området. Landskapet bedöms generellt ha en låg visuell tålighet mot nya storskaliga inslag som vindkraftsanläggningar utgör. Däremot kan småskaliga så kallade gårdsverk, väl placerade, kunna tålas och inte dominera i landskapet. Figur 4: Tingsholmen, böljande halvöppet landskap. 3. Öster om Eksjö sjörikt, kuperat, höglänt odlings- och skogslandskap I ett stråk snett över kommunen, från nordväst till sydost, finns flera mindre och större sjöar som Mycklaflon, Stora Bellen och i väster Solgen. Försjön och Skedesjön är andra viktiga sjöar. Terrängen varierar med höjder på drygt 300 meter över havet i norr till 200 meter över havet längst i söder. Skogslandskapet domineras av homogena barrskogar. I sydsluttningar, hagmarker, kring odlingsmarker och utmed stränder växer lövträd. I området finns flera aktiva jordbruk trots relativt småskalig odlingsmark. Landskapet har översiktligt en halvöppen karaktär med relativt stor andel odlingsmark. Sjöarna bidrar till öppenheten. Ofta ligger odlingsmarken högt med en vidsträckt utsikt mot skogklädda höjder vid horisonten. Bebyggelsen består av flera nybyggda hus och hus från olika tider i både grupper, tätorter och spritt i landskapet. Området upplevs som attraktivt att bosätta sig i. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Däremot är omgivande odlingslandskap känsligt för storskaliga vindkraftverk. Påverkan bedöms som stor även om verken 16(64)

17 placeras i närliggande skogsmark. Det halvöppna landskapet med utblickar från stränder, sjöar och höglänta odlingsmarker innebär att landskapet bedöms ha en relativt låg tålighet för etablering av vindkraftverk. Figur 5: Vidsträckt utsikt vid Förenäs, höglänt odlingsmark i västsluttning mot sjön Mycklaflon. 4. Öster om Hult, väster om Hjältevad kuperat, höglänt bergs- och skogslandskap Detta område är ett stort skogsområde som är högt beläget meter över havet (Skuruhatt 337 meter över havet) med stora lokala höjdskillnader. Höglänta mindre odlingsmarker finns glest i området. Flera är planterade med gran eller igenväxta. Skogslandskapet domineras av homogena barrskogar med till största delen gran i produktionsskog i olika faser. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapets produktionsskog är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten inne i området. Från olika höglänta platser runt om i kommunen kommer verken att synas på avstånd. Beroende på avstånd varierar dominansen. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms ha en relativt hög tålighet för etablering av vindkraftverk. Det är dock viktigt att en zon med uppvuxen skog bevaras mellan Skuruhatt och eventuella vindkraftsområden. Figur 6: Barrskog på blockig, sandig morän. 17(64)

18 5. Norr om Ingatorp kuperat, höglänt odlings- och skogslandskap Norr och nordväst om Ingatorp och Hjältevad ligger ett mycket kuperat skogsområde med flera mindre sjöar och inslag av odlingsmark. Det är ett småskaligt och höglänt landskap från vilket det är vid utsikt. Området är beläget meter över havet. I området finns flera aktiva jordbruk trots relativt småskalig odlingsmark. Landskapet har översiktligt en halvöppen karaktär med relativt stor andel odlingsmark och äldre gårdsbebyggelse. Ofta ligger odlingsmarken högt med en vidsträckt utsikt mot skogklädda höjder vid horisonten. Området har flera kulturhistoriskt intressanta miljöer. Skogsområdet domineras av homogena barrskogar med till största delen gran i produktionsskog. Bedömning av landskapets tålighet: Det småskaliga odlingslandskapet har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Om vindkraftverk placeras i skogen i grannskapet kommer de att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet på grund av att det är höglänt. Det är dock viktigt från vilka platser de syns och hur de påverkar de kulturhistoriskt värdefulla områdena. Skogslandskapets produktionsskog är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten inne i området. Skogsmarken skulle kunna tåla noggrant placerade vindkraftsanläggningar. Anläggningarna kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför placering, antal och utformning är viktiga att studera. Området i sin helhet bedöms ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. Figur 7: Bondarp, höglänt odlingsmark. 6. Norr och väster om Mariannelund småkuperat till flackt odlings- och skogslandskap Mellan Hjältevad och Mariannelund är terrängen flack och området ligger på isälvsavlagringar med några uppstickande berg och moräner. Nordväst om Mariannelund och söder om Silverån finns också isälvsavlagringar. Brusaån och Silverån är vattendrag som återstår från isälvarna som förenades öster om Mariannelund. Området har få sjöar. 18(64)

19 Figur 8: Hjältevad, flackt odlingslandskap och skog. Utmed Brusaån finns relativt små, flacka odlingsmarker på torvjordar eller sandiga isälvsediment. Torvmossar och flacka tallskogar är dominerande. I sydväst utmed Silverån ligger svagt sluttande moräner som är skogklädda främst med tallskog. Höjderna varierar från 120 meter över havet som lägst öster om Mariannelund till runt 200 meter över havet på moränerna. Flera samhällen har vuxit fram utmed Brusaån. Hjältevad, Ingatorp och Mariannelund är de största med framförallt villabebyggelse. Figur 9: Tallskog på svagt sluttande moräner. Bedömning av landskapets tålighet: De öppna områdena är relativt få och små. Det innebär att siktlinjer är korta i området. Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Eventuella vindkraftverk kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför placering, antal och utformning är viktiga att studera. Området i sin helhet bedöms ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. 19(64)

20 Grannkommunernas översiktsplaner Flera av grannkommunerna har antagit en vindbruksplan som tillägg till sin översiktsplan. Andra har behandlat vindkraft i sin översiktsplan. Ydre Ydre kommun har en vindkraftsplan som är antagen Strax norr om kommungränsen samt norr om område C har Ydre kommun pekat ut ett område som särskilt lämpligt för vindkraft (totalt två områden pekas ut i vindbruksplanen). Nässjö Nässjö kommun har en tematisk översiktsplan för vindbruk antagen Ett område anges som lämpligt för vindkraft ett par kilometer väster om Eksjös västra kommungräns. I övrigt anges området kring kommungränsen som olämpligt för vindkraft eller som lämpligt efter närmare studier. Vimmerby Vimmerby har en vindkraftsplan som är antagen A-områden är lämpliga för större vindkraftsanläggningar och är de som pekats ut som riksintresse. I närheten av Eksjö kommun redovisas ett par områden som lämpliga för prövning av enstaka vindkraftverk dvs B-områden. I C-områden ska stor restriktivitet råda på grund av starka bevarandeintressen. Utmed hela gränsen till Eksjö kommun redovisas C-område. Hultsfred I Hultfreds kommuns översiktsplan 2009 antagen 2010 finns inga utpekade vindbruksområden nära Eksjö kommun. Stora delar anges som olämpliga för vindkraftsanläggningar. Aneby Aneby kommun anger i sin översiktsplan antagen 2013 områden lämpliga för vindkraft med avseende på landskapets karaktär och tålighet intill Eksjös kommungräns strax norr om område A i denna vindbruksplan. Vetlanda Vetlanda har en vindbruksplan som är antagen Kommunen använder sig av tre typer av områden där A är lämpligt för storskalig vindkraft, B lämpligt för småskalig vindkraft och C olämpligt för vindkraft. Kommunen har pekat ut flera A-områden intill Eksjös kommungräns som lämpliga för storskalig vindkraft. 20(64)

21 Intressen och anspråk Figur 11: Karta med riksintressen för naturvård. Intressen för naturmiljö Emån (Riksintresse för naturvård, Natura 2000) Emån, som är det största vattendraget i sydöstra Sverige, är av riksintresse enligt 4 kapitlet i miljöbalken. Åns huvudfåra samt flera biflöden är av riksintresse för naturvård och delar av avrinningsområdet är också av riksintresse för kulturvården och friluftslivet. Vattendraget är ett av de viktigaste i Sverige i den aspekten att det innehåller en hög biologisk artrikedom. I anslutning till ån finns många arter av djur och växter som är rödlistade. Skurugata (Riksintresse för naturvård, naturreservat, Natura 2000) Området består huvudsakligen av en 800 meter lång klippkanjon som är mellan sju och 24 meter bred och klippväggarna är på vissa ställen upp mot 60 meter höga. Troligtvis har kanjonen uteroderats i samband med inlandsisens avsmältning. Klippkanjonen, eller skuran som den också kallas, har ett lokalklimat som är annorlunda än omgivningarnas och i kanjonen finns en mycket speciell mossflora med hänsynskrävande och hotade arter. Inom området är skogen grandominerad med inslag av tall, björk, asp och hassel. Runt området finns orörd sumpskog samt barrblandskog som domineras av tall. På östra sidan av Skurugata ligger höjden Skuruhatt på 320 meter över havet, med en vidsträckt utsikt. Stora delar av riksintresset Skurugata är skyddat som naturreservat och Eksjö kommun anser Skurugata vara delvis säkerställt genom reservatets fastställda skötselplan. Området är även Natura 2000-klassat. De naturvärden som ingår i Natura-2000 området är västlig, skogsbevuxen myr, rasbranter och sjöar och småvatten. 21(64)

22 Trangölamyren (Riksintresse för naturvård, myrskyddsplan) Trangölamyren är en orörd myr med många olika typinslag så som svagt välvda mossytor, sluttande kärrdråg, tjärnar och flacka fastmarksholmar. Förutom botaniska värden har området en stor betydelse för fågelfaunan. Myren ingår in Myrskyddsplan för Sverige. Enligt kommunens översiktsplan råder förbud mot sådan verksamhet som kan störa de hydrologiska förhållandena i området, exempelvis dikning, vattenreglering, dränering med mera. Silveråns dalgång (Riksintresse för naturvård, naturreservat, Natura 2000) Silverån är ett av de två större biflödena från Emån och går genom ett stort sett orört skogslandskap präglat av isälvsavlagringar. För området gäller ett generellt skydd mot utbyggnad av vattenkraft och vattenreglering. Området är beaktat som del av Emån och ingår därmed i riksintresse enligt 4 kapitlet i miljöbalken, vilket delvis reglerar mark- och vattenanvändningen. Området Hässleby-Silverån är ett naturreservat som utgörs av ett smalt och långsträckt barrskogsområde intill Silverån. Vattendraget Silverån i sin helhet är klassat som Natura 2000-område då ån anses ha mycket höga naturvärden. Vattendragets kantzoner ingår däremot inte i Natura Södra Vixen (Riksintresse för naturvård, Natura 2000) Södra Vixen är en näringsfattig klarvattensjö med höga biologiska funktioner och med en god vattenkvalitet. Stränderna är mestadels steniga och branta. Fisklivet och fågellivet i och kring sjön är rikt där ovanliga och rödlistade arter finns. Under fåglarnas häckningstid råder landstigningsförbud på Storön och Lillön. Fiskvårdsområde Södra Vixen har i länsstyrelsens vattenvårdsprogram bedömts ha naturvärdesklass I (särskilt höga naturvärden). Största delen av området kring sjön är bevuxet med skog, men där finns också jordbrukslandskap. Eksjö kommun har upprättat områdesbestämmelser för fritidsbebyggelse kring sjön. Området är Natura-2000 klassat på grund av att sjön är en mineralfattig sjö i slättområdet samt att sjön har många sällsynta arter som lever i och kring sjön. Solgenån, vattendrag och sjöar (Riksintresse för naturvård, naturreservat, Natura 2000) Riksintressets utbredning gäller Solgenåvattendrag och sjöar mellan Bodasjön och Solgen. Solgenån är ett biflöde till Emån och här är det framförallt utterförekomsten som är av intresse. Norr om ån ligger den mycket grunda Bodasjön samt kärrområdet Räveln, vilket har stor betydelse för fågellivet. Sjön Solgen innehåller flera öar och halvöar med ett rikt fågelliv. Sjön Solgen består av tre övärldar, där den norra-, centrala- och den södra övärlden är naturreservat. De öar som ingår i naturreservatet ingår också som Natura2000-område. Där är det västlig taiga, tidvis översvämmad lövskog och utter som skyddas. Eksjö kommun har upprättat områdesbestämmelser över Gunnarps-Näs. Mycklaflon (Riksintresse för naturvård, Natura 2000) Mycklaflon är riksintresse för naturvård och är en av källsjöarna i Emåns vattensystem. Sjön är näringsfattig och rik på kalk, viket är en förutsättning för rödingsbeståndet. Sjön är Natura 2000 klassat. Kakelugnsmossen (Riksintresse för naturvård, myrskyddsplan, naturreservat, Natura 2000) Kakelugnsmossen är ett riksintresse för naturvård och är en i stort sett orörd högmosse av östlig typ. Vegetationen domineras av en kombination av naturskog och myr med många äldre träd, vilket bidrar till mossens höga värden. Kakelugnsmossen ingår i Myrskyddsplan för Sverige, är ett naturreservat samt är klassat som Natura område. Enligt kommunens översiktsplan råder förbud mot sådan verksamhet som kan störa de hydrologiska förhållandena i området, exempelvis dikning, vattenreglering, dränering m.m. 22(64)

23 Bocksjömossen (Riksintresse för naturvård) Området är en stor mosse som karaktäriseras av kuperade isälvsavlagringar som bildar holmar och slingrandet åspartier i mossen. Mossen är bevuxen med tallar och skvattram kring de fyra stora tjärnarna. Enligt kommunens översiktsplan råder förbud mot sådan verksamhet som kan störa de hydrologiska förhållandena i området, exempelvis dikning, vattenreglering, dränering, täktverksamhet, exploatering med mera. Bondarp (Riksintresse för naturvård) Bondarp är en typisk småländsk by med ladugårdarna på ena sidan bygatan och manbyggnaden på den andra sidan. Byn kantas av små åkrar, betesmarker och skogsdungar. Bondarp har naturbetesmark av riksvärdeoch ingår i länsstyrelsens program för bevarande av naturoch kulturmiljövärden i odlingslandskapet samt i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Föråsen (Riksintresse för naturvård, Natura 2000) Vid Föråsen bedrivs ett småskaligt jordbruk på ålderdomligt vis. Detta bidrar till en ängsmiljö med torra, friska, låglandsgräsmarker, fuktängar och slåtterängar. Området är Natura 2000-klassat. Börsebo (Riksintresse för naturvård, Natura 2000) Runt byn Börsebo finns naturbetesmark med träd- och buskbärande äng. Här hävdas 1,6 hektar stor slåtteräng enligt gamla metoder. Det är den största slagna lövängen i kommunen och en av de större i länet. Byn Börsebo är tillsammans med grannbyn Holmen klassat som Natura 2000-område. Figur 12: Karta med naturreservat. 23(64)

24 Kvänsås (Riksintresse för naturvård, naturreservat, Natura 2000) Kvänsås gård är en större gård som ligger strax nordost om Eksjö. Gården omges av vidsträckta åkrar, kultur- och naturbetesmarker. I ett par hagar finns kommunens största samling av gamla lövträd och förutsättningarna finns för en stor artrikedom. Söder om Kvänsås ligger Kvänsås bokar, som är en kulle helt dominerad av cirka fem hektar bokskog. Dessa bokar räknas till de högst belägna i landet och ligger norr om artens egentliga utbredningsområde. Området Kvänsås bokar ingår som naturreservat och är Natura 2000-klassat. Narebo (Riksintresse för naturvård) Narebo är en gård med naturbetesmarker i dess omgivning. Odlingsmarkerna är småskaliga och i betena finns ek, björk och en. Området saknar juridiskt skydd. Klinten (Riksintresse för friluftsliv, naturreservat) I området kring Klinten ligger Försjön, som är en näringsfattig klarvattensjö, och omgivningen består av mestadels äldre barrskog, vilket ger en känsla av vildmark. Kommunen har varit återhållsam med avverkning i området med hänsyn till den läger- och friluftsverksamhet som har bedrivits där. Mellan åren 2013 och 2017 gjordes en översyn av riksintressena för friluftsliv, i samband med översynen har Skurugata- Klinten pekats ut som nytt riksintresse. Norrsånna (Naturreservat) Naturreservatet är en gammal lövskogsbevuxen slåtteräng i sluttningen ner mot sjön Mycklaflons norra strand. Här finns en mångfald av örter och gräs och en rik blomsterprakt. Hackareviken (Naturreservat) Lövskogen i Hackareviken är del av ett större skogsområde kring en grund ravin. Lövskogen är värdefull och artrik och det finns spår som visar på att marken tidigare varit slåttermark. 24(64)

25 Figur 13: Karta med Natura 2000-områden. Stuverydsbäcken (Naturreservat, Natura 2000) Området kring Stuverydsbäcken har haft en mycket liten mänsklig påverkan och naturvärdena har av den anledningen blivit höga. Naturvärden som särskilt skyddas är västlig taiga, skogsbevuxen myr, vattendragets flytbladvegetation samt öppna, välvda mossar. Allmänningsån (Natura 2000) Vattendraget har bevarandevärde naturvärden som lövsumpskog, västlig taiga och skogsbevuxen myr. Flytbladsvegetation i vattendraget, öppna, välvda mossar samt utter är andra naturvärden som finns i området. Brusaån (Natura 2000) Främsta anledningen till att Brusaån ingår i Natura-2000 är att det i vattendraget finns tjockskalig målarmussla, men även att där finns flodpärlmussla och utter. Fjärasjö (Natura 2000) Sjön är en näringsfattig skogssjö med steniga och bergiga stränder. Övervattensvegetation saknas nästan helt. Här finns vissa sällsynta arter. Fusån (Natura 2000) Längs åsträckan finns olika nyckelbiotoper som limnisk nyckelbiotop, sjöinlopp och kulturmiljöer. Bevarandevärt här är vattendragets karaktär i form av näringsfattigt vattendrag och därmed de arter som finns specifikt i den typen av vattendrag. Även utter är bevarandevärd inom området. Försjön (Natura 2000) Försjön är näringsfattig och i stort sett opåverkad av människan, vilket gör den värd att bevara 25(64)

26 Gnyltån (Natura 2000) Gnyltåns största värde är det strömmande vattnet som utgör en god miljö för flertalet organismer, speciellt för flodpärlmussla och öring. Grönlid (Natura 2000) Grönlid består av en skogssluttning med barrträd. I skogen finns stora mängder död ved vilka ger utrymme för olika typer av mossväxter. En särskilt skyddad värd naturtyp är västlig taiga. Gullegärde (Natura 2000) Runt byn Gullegärde finns artrika stagg-gräsmarker, artrika torra eller friska låglandsgräsmarker samt fuktängar och trädklädda betesmarker som är bevarandevärda. Högaskögle (Natura 2000) Området har höga naturvärden och artrikedom och omfattas av torra eller friska låglandsgräsmarker, fuktängar och trädklädda betesmarker. Området omfattar ett äldre naturminne. Kräpplehult (Natura 2000) Naturen består av artrika torra eller friska låglandsgräsmarker, fuktängar och trädklädda betesmarker som är klassat som bevarandevärt. Värdekulla (Natura 2000) Värdekulla är betesmark omgiven av barrskog. De bevarandevärda markslagen i området är artrika torra eller friska låglandsgräsmarker samt fuktängar. Figur 14: Karta med riksintressen för kulturmiljövård. Intressen för kulturmiljö Askerydsvägen-Skiverstadsområdet (Riksintresse för kulturmiljövård) 26(64)

27 Längs med vägen mellan Eksjö och Askeryd finns en splittrad bybebyggelse och ålderdomligt odlingslandskap. Här finns också en stark koncentration av fornlämningar så som rösen, hällkistor och gravfält vid Skiverstads utskiftade by. Brevik (Riksintresse för kulturmiljövård) Området består av talsbebyggelser och användes som översteboställe för Smålands husarer. Här finns även enstaka bronsåldersrösen och domarringar. Lägerplatsen på Ränneslätt (Riksintresse för kulturmiljövård) Ett gammalt exercisfält med manskapsbyggnader i trä från 1800-talets slut som användes av Smålands husarer och grenadjärer. Området har en tradition som övningsområde sedan 1400-talet och permanent övningsplats efter 1690-talet. Eksjö (Riksintresse för kulturmiljövård) Stadsplanen för Eksjös norra del är senmedeltida och stadsdelen har en välbevarad träbebyggelse. Den södra stadsdelen har en stadsplan från 1857 och bebyggelsen är välbevarad 1800-talsbebyggelse. Ryningsholm (Riksintresse för kulturmiljövård) Ryningsholm består av ett flackt odlingslandskap, främst vunnet genom sjösänkningar Här finns en sätesgård sedan 1600-talet med manbyggnad, flyglar och ekonomibyggnader från talet. Inom riksintressets område finns tre gravfält. Markestad - Hunnerstad (Riksintresse för kulturmiljövård) Landskapet är kuperat med betes- och åkermark. Här finns Hunnerstads 1600-talssäteri med timrad mangårdsbebyggelse och äldre ekonomibyggnader. Säteriet är ett före detta militärboställe i Markestad. Mellby sockencentrum (Riksintresse för kulturmiljövård) En central fornlämningsbygd med ett par rösen, gravfält och två runstenar. Området har en utglesad tals bybebyggelse med en medeltida kyrka, fattigstuga, sockenstuga och kyrkstallar. Edshults säteri (Riksintresse för kulturmiljövård) Edsults säteri är en herrgårdsanläggning med manbyggnad i timmer som är uppförd på 1600-talet i två våningar under säteritak. Väster därom ligger Edshults gamla kyrkplats med grund efter äldre sätesgård samt en ruin av en medeltida borg. Fågelhult och Åsa byar (Riksintresse för kulturmiljövård) Består av medeltida kolonisationsbyggnad. Fågelhults radby har fått sin form efter hemmansklyvningar på 1700-talet och något utglesad efter laga skiftet. Åsa har utglesad bykärna på grund av skiftet. Idekulla by (Riksintresse för kulturmiljövård) Ett kulturlandskap med åkrar på höjder och betesmarker i sluttningarna. En byplats från 1700-talet, men med en bebyggelse sedan 1800-talet. Bruzaholms bruk (Riksintresse för kulturmiljövård) Bruksmiljön består av ett järnbruk med privilegium från 1660, herrgård från 1785 samt maskin- och lagerlokaler, arbetarkaserner och egnahem uppförda i trä och gjuteri i sten från Pukulla by (Riksintresse för kulturmiljövård) Byn har endast delvis varit storskiftad med fyra gårdar i radbyform. För övrigt har byn en samlad bebyggelse av ålderdomlig struktur. Runt byn finns åkermark med röjningsrösen och stengärdesgårdar. 27(64)

28 Ingatorps Näs by (Riksintresse för kulturmiljövård) En radby av ålderdomlig karaktär och som ingått i storskiftet. Marken består av åkermark med flera röjningsrösen och en del stenmurar. I byn finns tre bevarade gårdar av götisk typ med talsbebyggelse. Hultåkra by (Riksintresse för kulturmiljövård) Ett odlingslandskap av laga skifteskaraktär med höga stenmurar och röjningsrösen. Bebyggelsen är från och består av två gårdar och en tidigare gemensam fägård. Hässleby sanatorium (Riksintresse för kulturmiljövård) Ett slottsliknande sanatorium som uppfördes 1901som tuberkulossjukhus för obemedlade. Inom anläggningen finns tidigare personalbostäder och annan tillhörande bebyggelse. Anläggningen är en av de två bäst bevarade i landet. Hults by (Riksintresse för kulturmiljövård) En bykärna med sex gårdar i radbyform samt ytterligare en gård. Byn är välbevarad och en stor del av bebyggelsen är från och 1800-talet. I landskapet finns bevarade stenmurar och betesmarker. Figur 15: Karta med riksintressen för totalförsvaret samt för kommunikation. Övriga intressen Militär verksamhet 28(64)

29 Väster om tätorten Eksjö finns området N20:1-20:7 som till största del består av militärt övningsområde. Delar av områdena används också som tätortsnära rekreationsmark, arrenderad mark och ett mindre område med fritidsbebyggelse. Området NT 20:4, Ränneslättslägret, omfattas även av riksintresse för kulturmiljö. Inom kommunen finns även hemliga anläggningar. Eksjö kommun ser med tanke på möjlig utveckling av, samt integrering med, det europeiska fredsbevarande arbetet potential att öka övningsområden i Eksjö och Nässjö kommun. Kommunikation Riksvägarna 40, 32 samt 31/47 är av riksintresse för kommunikation. Järnväg, som sträcker sig längs med hela kommunen i väst/östlig riktning är av riksintresse för kommunikation. I Eksjö kommun finns sportflygfält. Kommunen prioriterar för sin del inga åtgärder avseende utveckling av flygtrafik. Jönköpings flygplats MSA- område (Minimum Sector Altitude) sträcker sig in i de västra delarna av Eksjö kommun. Då vindkraftverk kan potentiellt påverka inflygningsproceduren för luftfart ska berörda flygplatser kontaktas i egenskap av sakägare. Strandskydd Strandskydd gäller 100 meter ut i vattnet samt 100 meter upp på land längs kuster, sjöar och vattendrag. 29(64)

30 BILAGA 3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bakgrund och syfte Vindbruksplanen syftar till att optimera lokal produktion av el från vindkraft med så liten påverkan som möjligt på miljö, hälsa och landskap. Enligt bestämmelser i miljöbalken och plan- och bygglagen ska en miljöbedömningsprocess med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) följa arbetet med översiktsplaner om det finns risk för att genomförandet av planernas förslag kan antas innebära det man kallar betydande miljöpåverkan. Enligt definitionerna i miljöbalken innebär etablering av större vindkraftsanläggningar alltid betydande miljöpåverkan och därför genomgår vindbruksplanen en miljöbedömningsprocess och miljöaspekterna har integrerats i hela planarbetet. En MKB är ett verktyg eller en metod för att förutsäga framtida miljöpåverkan av en plan eller planerad verksamhet. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap 11 MB). I MKB:n ska de direkta och indirekta effekter som planen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö identifieras och beskrivas. Detsamma gäller för de indirekta och direkta effekterna på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. MKB:n ska möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Vindbruksplanen bygger på en mer djupgående utredning av förutsättningar och lämplighet för vindkraft och ersätter de ställningstaganden för vindbruk som finns i gällande översiktsplan (antagen ). Planen gäller parallellt med övriga ställningstaganden i översiktsplanen. Metod och avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen ska särskilt behandla de miljöaspekter som kan leda till betydande miljöpåverkan om planen genomförs. Avgränsning av en MKB:s innehåll görs utefter aktuell plannivå, vilket för ett tematiskt tillägg till en översiktsplan innebär en övergripande kommunal nivå. Det innebär att denna MKB endast kan beskriva och bedöma tänkbara miljökonsekvenser på en mycket generell nivå. Det är först vid konkreta etableringsförslag som mer ingående, specifika och säkra miljökonsekvensbedömningar kan göras. MKB:n beskriver den troliga miljöpåverkan vid en utbyggnad av vindkraft i Eksjö kommun enligt planförslaget och vid ett nollalternativ. Det är viktigt att ha i åtanke att osäkerheten av den framtida utvecklingen både av det svenska energisystemet generellt och vindkraftfrågor specifikt är stor. Energimyndigheten bedömer till exempel att den svenska energibranschen står inför större förändringar inom de kommande fem åren än den gjort under de senaste 50 åren. Det innebär att bedömningar och slutsatser i MKB:n till viss del är tolkningsfrågor. De aspekter som bedöms kunna leda till betydande miljöpåverkan och som redovisas under avsnittet Miljökonsekvenser är: Landskapsbild och visuell påverkan Hälsa och säkerhet Värdefulla naturmiljövärden Värdefulla kulturmiljövärden Rekreationsvärden, friluftsliv och turism Studerade alternativ 30(64)

31 Planförslag Planförslaget har arbetats fram genom en process i fem steg inklusive samrådet. Ett första planförslag med tio vindbruksområden togs fram utifrån ett antal kriterier för att sedan studeras vidare och revideras till nuvarande fyra utpekade områden för vindkraftsparker. Det ursprungliga planförslaget har inte konsekvensbedömts eftersom det under analysen framkom att tre av de föreslagna planområdena var olämpliga för etablering av vindkraftsanläggningar. Metod och motivering för urvalsprocessen redovisas i Bilaga 2 Urval och analys. De fyra områden som särskilt pekas ut i planförslaget föreslås som områden för vindkraftsparker. Här prioriteras större vindkraftsanläggningar och ett avstånd på minst 1000 meter till närmaste bostad gäller. De vindkraftsanläggningar som avses i dessa områden är: Ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter Minst tre vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverkens inklusive rotorblad är större än 120 meter. De områden som blir kvar efter att alla stoppområden lagts på kartan och som inte pekas ut för vindkraftsparker är till för medelstora anläggningar och avstånd till närmaste bostad minst 500 meter. Medelstora anläggningar är: Ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är mellan meter höga Max två stycken får placeras ihop Minst 3 kilometer till närmaste annat vindkraftverk Gårdsverk och miniverk prövas från fall till fall. Inga specifika områden pekas ut inom kommunen, däremot anges i planförslaget ett antal kriterier för att prövning av gårdsverk och miniverk ska vara aktuellt. Vindkraftsetablering inom olämpliga områden bedöms stå i strid med god resurshushållning. I dessa områden finns starka motstående intressen såsom riksintressen eller kommunala intressen. Det kan vara områden med höga natur- eller kulturmiljövärden, värden för friluftslivet eller intressen för totalförsvaret. Det kan också handla om områden som bedöms ha en relativt låg visuell tålighet för vindkraftsetableringar eller närhet till tätbefolkade områden. Sammanfattat bedöms olämpliga områden innehålla någon av nedanstående kriterier: Avstånd mellan bostadsbebyggelse och vindkraftverk ska vara sådant att följande ljudnivåer inte överskrids: högst 40 db(a) utomhus vid bostadshus. Samt beakta risken med störningar från lågfrekventa ljud. Minst 1000 meter från bostad till vindkraftsparker Minst 500 meter från bostad för medelstora anläggningar 2 kilometers buffertzon kring Eksjö tätort 2 kilometers buffertzon kring Skuruhatt 10 kilometers sektor från Skurhatt mot Eksjö stad som inte bör byggas med vindkraft Trangölamyren (naturvård) Eksjö skjutfält (riksintresse Totalförsvaret) Områden av riksintresse för kulturmiljö Områden av riksintressen för naturmiljö (Naturreservat, Natura 2000) 31(64)

32 Samtliga sjöar i kommunen inklusive strandskydd 100 meter Riksintresse för kommunikation (riksvägar och järnväg) Minst 3 kilometer till närmaste vindkraftverk (gäller ej för miniverk) Sektor 10 kilometer från Skuruhatt mot Eksjö stad tillåts inga vindkraftverk. Sektor kilometer Skuruhatt mot Eksjö stad tillåts inga mellanstora verk Minst 1 kilometer till tätorterna Ormaryd och Stensjön i Nässjö kommun Nollalternativ Även ett nollalternativ har studerats, där nollalternativet representerar ett scenario där inget tematiskt tillägg antas utan vindkraftutbyggnaden i kommunen styrs av den gällande översiktsplanen. I översiktsplanen pekas stora delar av kommunen ut som lämpliga för vindbruk, se Figur 1. Figur 1: Sammanställningskarta över områden med särskilt intresse för vindbruk enligt Översiktsplan för Eksjö kommun. Källa: Översiktsplan för Eksjö kommun. Miljökonsekvenser Landskapsbild och visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är en av de större konsekvenserna vid en vindkraftsutbyggnad. Vindkraftverk avviker i form och överstiger i höjdskala flertalet övriga objekt i landskapet. Ofta blir de med sin storlek eller antal visuellt dominerande inslag i landskapet. Genom att rotorbladen rör sig drar de blickarna till sig. Med en utbyggnad av vindkraft kommer landskapet att förändras. Det är därför viktigt att förändringen sker med hänsyn till landskapets värde och karaktär. Hur landskapsbilden påverkas beror på landskapets förutsättningar, karaktärer och kvaliteter. Hur förändringar i landskapsbilden till följd av en vindkraftetablering uppfattas beror till stor del på betraktarens grundläggande syn på vindkraft. 32(64)

33 Planförslag En landskapsanalys har genomförts inom ramen för vindbruksplanen och har varit en viktig grund för utformningen av vindbruksplanen. Hela landskapsanalysen finns att läsa i bilaga 5. I landskapsanalysen delas Eksjö kommun in i sex olika zoner utefter landskapstyp eller karaktär. Varje zon har graderats utefter dess tålighet (relativt låg, måttlig eller relativt hög) för etablering av vindkraftsanläggningar, där måttlig tålighet innebär att verkens placering, antal och storlek är avgörande för bedömningen av den lokala påverkan på landskapet. Förutom landskapets tålighet har även bevarandet av utsikten från Skuruhatt varit en central del i planförslagets utformning och en siktlinje har tagits fram för att markera inom vilka delar av kommunen vindkraftverk kan vara synliga från Skuruhatt. Efter urvalsprocessen, som redovisas i bilaga 2 Urval och analys, har alla vindbruksområden av de som bedöms kunna vara synliga från Skuruhatt tagits bort från planförslaget. De fyra utpekade vindbruksområdena ligger bortom siktlinjen för Skuruhatt och inom landskapszon med relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Minsta avstånd mellan Skuruhatt och vindbruksområde är två kilometer. Förutsättningen för att vindbruksområde B inte ska vara synliga från Skuruhatt är att en skogsridå sparas mellan utsiktspunkten och eventuella framtida vindkraftverk. I landskapsanalysen har en fördjupad landskapsanalys gjorts för de tio vindbruksområdena i det ursprungliga planförslaget. I den fördjupade analysen bedöms påverkan på landskapsbilden av etablering av vindkraftsanläggningar inom varje vindbruksområde, se Figur 2. Notera att område A, D, E, F och I inte ingår i gällande planförslag samt att område B har justerats med hänsyn till utsiktspunkten Skuruhatt. För gällande planförslag bedöms påverkan på landskapsbilden av vindkraftsanläggningar inom planområde B, C, G och H vara begränsad. Stor påverkan Måttlig påverkan Begränsad påverkan Figur 2: Fördjupad landskapsanalys för ursprungligt planförslag med 10 vindbruksområden med bedömning av påverkan av landskapsbilden för respektive område. Källa: Landskapsanalys för vindbruksplan Eksjö kommun, Utöver de utpekade områdena för vindkraftsparker är det möjligt att tillståndspröva medelstora anläggningar i stora delar av kommunen. Var det är möjligt att söka bygglov för gårdsverk och miniverk tas inte upp i planen utan får prövas från fall till fall. Med gårdsverk avses verk under en totalhöjd om 50 meter. För att värna utsikten och de unika värdena vid Skuruhatt bör inga vindkraftverk tillåtas inom två kilometer eller inom en sektor på 10 kilometer från utsiktspunkten. Konsekvenserna på landskapsbilden av en utbyggnad av enstaka större vindkraftverk eller gårdsverk är i dagsläget omöjligt att förutspå. Genom att peka ut stoppområden och ta fram kriterier som bör 33(64)

34 uppfyllas för att en tillståndsprövning ska vara aktuell skapar vindbruksplanen förutsättningar för att begränsa påverkan på landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden för enstaka större vindkraftverk och gårdsverk ska utredas och presenteras visuellt i tillståndsansökan. Det är viktigt att ha i åtanke att det åligger den sökande att visa att en etablering av vindkraft är möjlig utan att påtagligt skada landskapsbilden. Nollalternativ I översiktsplanen finns flera utpekade lämpliga områden inom landskapszon med relativt låg tålighet för vindkraftsanläggningar. De ligger nära kommungränsen mot Vetlanda kommun och på ett relativt långt avstånd från Skuruhatt. Däremot täcker de upp en stor del av horisonten/vyn från Skuruhatt och det finns därmed risk att utsikten från Skuruhatt i framtiden kan komma att domineras av vindkraftverk. Utöver påverkan på Skuruhatt föreligger det även risk att en vindkraftsutbyggnad enligt gällande översiktsplan innebär att samhällen i framtiden kan omringas av vindkraftverk, samt att vindkraftverk utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden från sjöar och kulturhistoriskt värdefulla områden. Ett nollalternativ kan sammanfattningsvis innebära stora negativa konsekvenser på landskapsbilden. Hälsa och säkerhet En vindkraftetablering kan ge viss påverkan på boendemiljö samt på närområdet kring vindkraftverken, som exempel ljuspåverkan, ljudpåverkan, skuggor, iskast och kemikalier. Ett vindkraftverk måste utrustas med hinderbelysning enligt gällande lagstiftning och innebär en omgivningspåverkan i form av ett blinkande ljus som kan uppfattas som störande. För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter är det inte ovanligt att tillståndsmyndigheten begär att en störningsutredning görs för hinderljusens påverkan på boendemiljön. För buller och skuggor finns riktvärden och praxis som ska följas för att verksamheten ska kunna få tillstånd. Skyddsavstånd mellan vindkraftverk och till exempel vägar, elledningar, väderradar, länkstråk med mera specificeras vanligtvis via remissförfrågningar som hanteras av det företag eller person som planerar etablering av vindkraft. Trafikverket och kraftnätägare brukar kräva ett minsta avstånd mellan allmän väg/elledningar och vindkraftverk på minst en totalhöjd. Tillståndsmyndigheten har även möjlighet att ställa krav på skyddsavstånd om det bedöms som nödvändigt. Risk för fallande föremål är som störst under byggnation och vid service. Delar, verktyg och annat som tappas faller oftast rakt ned, men kan ibland studsa på något och falla en bit bort från centrum på verket. Mer om hälsa och säkerhet finns att läsa i avsnittet om vindbrukets förutsättningar. Planförslag I planförslaget har områden som är direkt olämpliga för vindkraft, tagits fram och inom dessa områden bör inga vindkraftsanläggningar alls etableras. De kriterier som identifierar stoppområdena är 500 meters buffert kring befintlig bebyggelse för medelstora anläggningar och 1000 meters buffert till vindkraftsparker, 2000 meters buffert kring Eksjö för att möjliggöra framtida tätortsexpansion, två kilometers buffert kring Skuruhatt för att värna utsiktspunktens unika värden, riksintresseområde Trangölamyren (naturvård), riksintresseområde för Totalförsvaret vid Eksjö skjutfält, områden av riksintresse för kulturmiljö, en skyddszon kring Skuruhatt för att inte påtagligt skada värdet/utsikten (en sektor på 10 kilometer som inte alls bör bebyggas av vindkraft). Vindbruksområdena har tagits fram med grundförutsättningen att inget hus ska omringas av ett vindbruksområde. Avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus regleras genom riktvärdet för buller, men genom att sätta ett minsta avstånd till bostäder ges boendemiljön ett ytterligare skydd mot påverkan från vindkraftsanläggningar. Två av de utpekade vindbruksområdena (B och C) ligger helt eller delvis inom stort opåverkat område, men då de ligger samlat i västra delen av området bedöms påverkan vara begränsad. 34(64)

35 Nollalternativ Enligt gällande översiktsplan ska minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus var 400 meter. De områden som i översiktsplanen pekas ut som särskilt intressanta för vindbruk tar ingen hänsyn till enskilda bostäder och det finns därmed en risk att vindkraftutbyggnad sker så att enskilda bostäder kan uppfattas som omringade av vindkraftverk. Det finns också större risk för negativ påverkan på landskapsbild och rekreationsområden vid stora sjöar och Skuruhatt vid ett nollalternativ då större områden inom känsliga miljöer/landskapszoner pekas ut som lämpliga för vindbruk. Värdefulla naturmiljövärden Inom Eksjö kommun finns det områden av riksintresse för naturmiljö, Natura 2000-områden och naturreservat. Planförslag Inga riksintresseområden för naturmiljö, Natura 2000-områden eller naturreservat ligger inom utpekade vindbruksområden. Det finns mindre områden inom utpekade vindbruksområden som är skyddade som strandskydd, sumpskog och biotopskydd men dessa bör kunna undvikas vid en etablering av vindkraft. Vid en framtida tillståndsprövning bör påverkan på dessa skyddade områden redovisas och konsekvensbedömas. I direkt anslutning till vindbruksområde B och C ligger Trangölamyren som är ett riksintresseområde för naturvård. Trangölamyren är ett värdefullt myrkomplex som bedöms vara i stort sett opåverkat av mänsklig aktivitet och vid en etablering av vindkraft inom vindbruksområde B och C finns det risk för påverkan på landskapsbilden inom riksintresseområdet. Vid en tillståndsprövning av vindkraftsanläggningar inom område B och C bör påverkan på riksintresseområdet utredas vidare, särskilt den visuella påverkan samt påverkan på de hydrologiska förhållandena om vägar planeras att dras inom myrkomplexet. Riksintresse för friluftsliv Klinten ligger direkt sydväst om vindbruksområde B, är ett stort barrskogsområde med naturskogskvalitéer och är av stor betydelse för friluftslivet. Klinten är ihopknutet med Natura 2000-området Skurugata (klippkanjon) som är skyddat som naturreservat. Genom att vindbruksplanen lyfter frågan om påverkan på värdefulla naturmiljövärden inom och i anslutning till föreslagna vindbruksområden och påtalar vikten av att dessa utreds vidare vid en tillståndsprövning bedöms påverkan av en framtida vindkraftsutbyggnad kunna begränsas. Nollalternativ Vid ett nollalternativ är den potentiella risken för negativ påverkan på värdefulla naturvärden större än för planförslaget då utpekade områden med särskilt intresse för vindbruk i översiktsplanen sträcker sig närmare värdefulla naturmiljövärden än vindbruksområdena i planförslaget. Värdefulla kulturmiljövärden Inom Eksjö kommun finns flera områden av riksintresse för kulturmiljövården. Bland annat är en större del av Eksjö stad av riksintresse för kulturmiljövården då det är en av landets mest välbevarade småstäder som i planmönster och bebyggelse speglar stadsbyggandet från 1500-talets slut till talets tidigare del. Inom kommunen finns det även flera kyrkor. Planförslag Inga riksintresseområden för kulturmiljövården ligger inom utpekade vindbruksområden. Vindbruksområde H är det område som har kortast avstånd till närmaste kyrka med drygt 1,7 kilometer till Kråkshults kyrka och närmare tre kilometer till Karltorps kyrka i Vetlanda kommun. I anslutning till vindbruksområde G finns ett riksintresseområde för kulturmiljö, Hults by, som är en radby i ett öppet landskap. Byn består av sex gårdar belägna längs en bygata med boningshus från och 1800-talet på den västra sidan av vägen och ladugårdslängorna på den östra sidan. Vid en 35(64)

36 tillståndsprövning i område G är det viktigt att påverkan på riksintresseområdet utreds och presenteras visuellt. Vid tillståndsprövning av gårdsverk och enstaka större vindkraftverk är det viktigt att påverkan på riksintresseområden för kulturmiljö utreds och presenteras visuellt, särskilt i landskapszonerna med relativt låg tålighet för vindkraftsanläggningar. Genom att inga riksintresseområden för kulturmiljövården finns inom föreslagna vindbruksområden och att vindbruksplanen lyfter frågan om påverkan på riksintresseområden för kulturmiljövården i anslutning till föreslagna vindbruksområden, vid etablering av gårdsverk eller enstaka större vindkraftverk samt påtalar vikten av att dessa utreds vidare vid en tillståndsprövning, bedöms påverkan av en framtida vindkraftsutbyggnad kunna begränsas. Nollalternativ Vid ett nollalternativ är den potentiella risken för negativ påverkan på värdefulla kulturmiljövärden större än för planförslaget då utpekade områden med särskilt intresse för vindbruk i översiktsplanen sträcker sig närmare värdefulla kulturmiljövärden än vindbruksområdena i planförslaget. Rekreationsvärden, friluftsliv och turism Stora delar av Eksjö kommun har värden för rekreation, friluftsliv och turism. Beroende på faktorer som landskapets karaktär, vilken typ av rekreation/friluftsliv/turism som idkas i området och den enskilda individens grundläggande åsikt om vindkraft kan en vindkraftetablering ha både positiv och negativ effekt på dessa värden. Planförslag Ett av de viktigaste områdena för rekreation, friluftsliv och turism i Eksjö kommun är Skurugata och Skuruhatt. Stor hänsyn har tagits till potentiell påverkan på utsikten från Skuruhatt vid utformningen av vindbruksplanen. Hänsyn har också tagits för att skydda värdena vid de större sjöarna inom kommunen. Inga vindbruksområden finns i den västra - sydvästra delen av kommunen. Genom att prioritera en sammanhållen utbyggnad av vindkraft inom kommunen begränsas också påverkan på kommunens värden för rekreation, friluftsliv och turism. Två av de fyra utpekade områdena för vindkraftsparker (B och C) ligger helt eller delvis inom stort opåverkat område. Stora opåverkade områden är viktiga för rekreation och friluftsliv. Området sträcker sig utmed hela norra kommungränsen och in i Vimmerby, Ydre, Aneby och Nässjö kommuner. Största delen av det opåverkade området ligger i Aneby kommun. Etablering av vindkraft inom områdena B och C bedöms ha en lokal negativ påverkan men en begränsad påverkan på det stora opåverkade området som helhet. Nollalternativ Vid ett nollalternativ är den potentiella risken för negativ påverkan rekreationsvärden, friluftsliv och turism inom kommunen större än för planförslaget då utpekade områden med särskilt intresse för vindbruk i översiktsplanen finns spridda över i stort sett alla delar av kommunen medan det i planförslaget inte finns några utpekade vindbruksområden i de västra - sydvästra delarna av kommunen. I översiktsplanen finns utpekade områden för vindbruk inom landskapszon med relativt låg visuell tålighet för vindkraftsanläggningar, där vindkraftsanläggningar kan vara synliga från stora delar av omgivningarna inklusive Eksjö stad och Skuruhatt vilket kan ha en negativ inverkan på deras värden. Avstämning mot miljömålen Nationella miljömål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda år 2020, med undantag av målet Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått år De olika etappmålen har olika tidpunkter för måluppfyllelsen. 36(64)

37 Varje år lämnar Naturvårdsverket en uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen till regeringen där möjligheterna att nå målen bedöms. Det finns ett hundratal indikatorer som följs upp och som visar förändringar av faktorer som är viktiga för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Det är de miljömålsansvariga myndigheterna som valt ut indikatorerna för respektive miljömål. En av indikatorerna är Vindkraftsel och den används i uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Indikatorn Vindkraftsel är även viktig för uppföljning av målet Begränsad klimatpåverkan, där den har inverkan på indikatorerna Energianvändning och Klimatpåverkande utsläpp. I detta avsnitt görs en bedömning av vindbruksplanens konsekvenser för generationsmålet och miljömålen. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Enligt generationsmålet ska miljöpolitiken bland annat fokusera på en god hushållning med naturresurser samt att andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. En politisk styrgrupp har varit delaktig i arbetet med vindbruksplanen och planen ska vara ett stöd för såväl politiker som tjänstemän vid hantering av vindkraftsärenden. Bedömningen är att planen bidrar till att uppfylla generationsmålet på lokal nivå. 1. Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Etablering av vindkraft kan på en global nivå minska utsläppen av växthusgaser. Sverige ingår i en gemensam nordisk elmarknad där omkring 15 % av elproduktionen kommer från fossil elproduktion. Genom att bygga ut vindkraft minskas behovet av el producerad från ett kol- eller gaskraftverk med motsvarande mängd el. Vindkraft som etableras utan att ta hänsyn till miljö, hälsa, landskap och övriga lokala värden riskerar att ha en negativ påverkan på omgivningen. Vindbruksplanen är ett styrdokument, eller en strategi, på övergripande nivå inom kommunen för att minimera de negativa effekterna av vindkraftetablering inom kommunen. Vindbruksplanen bedöms därmed bidra till att uppfylla miljömålet begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Vindbruksplanen bedöms bidra till att uppfylla miljömålet frisk luft med samma motivering som för miljömål 1 (begränsad klimatpåverkan). 3. Bara naturlig försurning "De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar." Det som främst förorsakar försurning är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Vindbruksplanen bedöms bidra till att uppfylla miljömålet bara naturlig försurning med samma motivering som för miljömål 1 (begränsad klimatpåverkan). 37(64)

38 4. Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Miljömålet bedöms inte påverkas av vindbruksplanen. 5. Skyddande ozonskikt "Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning." Miljömålet bedöms inte påverkas av vindbruksplanen. 6. Säker strålmiljö "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Miljömålet bedöms inte påverkas av vindbruksplanen. 7. Ingen övergödning "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten." Miljömålet bedöms inte påverkas av vindbruksplanen 8. Levande sjöar och vattendrag "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Vindkraft som etableras i närhet av sjöar och vattendrag kan ha en negativ påverkan på dess värden och även de hydrologiska förhållandena kan förändras där vindkraftverk och deras tillhörande vägar anläggs. Fågellivet kan påverkas negativt om vindkraftverken placeras så att stråk för födosök eller sträckflyg störs eller om verken byggs för nära häckningsplats. Vindkraft påverkar natur- och kulturmiljön, boendemiljöer, landskapsbilden och tillgängligheten till området där de byggs och därför är det viktiga frågor att beakta inför en etablering. Beroende på faktorer som landskapets karaktär, vilken typ av friluftsliv som idkas i området och den enskilda individens grundläggande åsikt om vindkraft kan en vindkraftetablering ha både positiv och negativ effekt på dessa värden. En vindbruksplan ska styra etablering av vindkraft inom kommunen till de områden som anses vara mest lämpliga och där minst negativa effekter på omgivningen och dess värden är att förvänta. Samtidigt finns utpekade vindbruksområden i närheten av sjöar och vattendrag. Vindbruksplanen bedöms därmed både ha en positiv och potentiellt negativ påverkan på miljömålet. 9. Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Miljömålet bedöms inte påverkas av vindbruksplanen. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård "Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Miljömålet bedöms inte påverkas av vindbruksplanen 38(64)

39 11. Myllrande våtmarker "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." I vindbruksplanen har riksintresseområdet Trangölamyren undantagits från vindkraftetablering för att inte riskera negativ påverkan på områdets hydrologi och naturvärden. Däremot finns det andra våtmarker inom utpekade lämpliga områden i vindbruksplanen. De hydrologiska förhållandena kan förändras där vindkraftverk och tillhörande vägar med mera anläggs. Det innebär att det finns risk för negativa konsekvenser för miljömålet. Konsekvenserna för våtmarker måste utredas inför varje enskild vindkraftetablering och behandlas i varje enskilt tillståndsärende. Vindbruksplanen bedöms därmed både ha en positiv och potentiellt negativ påverkan på miljömålet. 12. Levande skogar "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Etablering av vindkraft kan både ha positiv och negativ påverkan på skog och skogsmark. För skogsägaren kan en vindkraftsetablering innebära en inkomst som kan användas för att investera i sitt skogsbruk. Byggnation av vägar för vindkraftverken kan göra den egna skogsmarken mer lättillgänglig samtidigt som markåtgången för själva vindkraftverken är liten. Därmed kan en vindkraftetablering vara positiv för skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion. Däremot innebär vindkraftetablering i skogen ett ingrepp i naturmiljön och om den sker ovarsamt kan den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden skadas. De sociala värdena kan påverkas både positivt och negativt av en vindkraftetablering, skogen blir mer lättillgänglig samtidigt som naturupplevelsen förändras. Huruvida förändringen av naturupplevelsen är positiv eller negativ beror på vilka värden som ändras och den enskilda individens grundläggande åsikt om vindkraft. En vindbruksplan ska styra etablering av vindkraft inom kommunen till de områden som anses ha bäst förutsättningar för vindbruk och där minst negativa effekter på omgivningen och dess värden är att förvänta. Stor del av de utpekade vindbruksområdena består av skogsmark som kommer påverkas av en vindkraftetablering. Vindbruksplanen bedöms därför att bidra till att uppfylla miljömålet samtidigt som det också bedöms kunna ha en potentiellt negativ effekt. 13. Ett rikt odlingslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." Andelen jordbruksmark som ingår i vindbruksområden med klass 1 eller 2 är försumbar. Däremot kan det bli aktuellt med prövning av vindkraft på jordbruksmark i enlighet med klass 3. Noteras bör också att det är enbart på den mark där vägar, fundament, transformatorstation och eventuella kringbyggnader fysiskt är etablerade som jordbruk inte kan bedrivas efter vindkraftverket/vindkraftsanläggningen har byggts klart. Övrig mark kan fortfarande nyttjas för jordbruk. Därför bedöms vindbruksplanen, med samma motivering som för miljömål 12 (Levande skogsmiljöer), bidra till att uppfylla miljömålet samtidigt som det också bedöms kunna ha en begränsad potentiellt negativ effekt. 14. Storslagen fjällmiljö "Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Miljömålet bedöms inte påverkas av vindbruksplanen 15. God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. 39(64)

40 Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." En vindkraftetablering innebär alltid en påverkan på natur- och kulturvärden. Vindkraft som etableras utan att ta hänsyn till miljö, hälsa, landskap och övriga lokala värden riskerar att ha en negativ påverkan på omgivningen. Vindbruksplanen är ett styrdokument, eller en strategi, på övergripande nivå inom kommunen för att minimera de negativa effekterna av vindkraftetablering inom kommunen och bidrar därmed till att uppfylla miljömålet. Vid framtagandet av vindbruksområdena har särskild hänsyn tagits till boendemiljö, befintlig bebyggelse och framtida tätortsutveckling. Inga vindkraftverk ska tillåtas inom 500 meter från bostadshus och riktlinjerna för ljudnivåer och skuggor ska uppfyllas för att tillstånd ska kunna ges. Vindbruksplanen ska styra etablering av vindkraft inom kommunen till de områden som anses ha bäst förutsättningar för vindbruk och där minst negativa effekter på omgivningen och dess värden är att förvänta. Det innebär att planen främjar en god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Genom att inga nya bygglov för bostadshus tillåts inom utpekade områden för vindkraftsparker eller inom 1000 meter från gränsen till utpekade områden för vindkraftsparker skyddas dessa från att påverkas negativt av framtida bygglov/byggnationer. Vindkraftsel är en av indikationerna för miljökvalitetsmålet och om planen bidrar till att vindkraft byggs inom kommunen kommer det ha en positiv effekt på indikatorn. Vindbruksplanen bedöms därför att bidra till att uppfylla miljömålet samtidigt som det också bedöms kunna ha en potentiellt negativ effekt. 16. Ett rikt växt- och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." En vindkraftsetablering innebär alltid att livsmiljöer för växter och djur tas i anspråk vilket motverkar miljömålet. Vindbruksplanen är ett styrdokument, eller en strategi, på övergripande nivå inom kommunen för att minimera de negativa effekterna av vindkraftetablering inom kommunen och bidrar därmed till att uppfylla miljömålet. 40(64)

41 Tabell 1: Sammanställning av vindbruksplanens konsekvenser för generationsmålet och de nationella miljömålen. Grön/glad gubbe innebär att planen bidrar till att uppfylla målet, orange/liknöjd gubbe innebär att planen inte påverkar målet och röd/ledsen gubbe innebär att vindbruksplanen har en potentiellt negativ effekt på miljömålet. Miljömål Avstämning mot miljömål Generationsmålet 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala och lokala mål Jönköpings län har visionen att bli ett plusenergilän till år Visionen ska bland annat uppnås genom att öka produktionen av förnybar energi som främst ska produceras med solceller, vindkraft och kraftvärmeverk. Vindbruksplanen bidrar till att uppfylla den regionala visionen genom att den syftar till att skapa planeringsförutsättningar för utbyggnad av vindkraft inom Eksjö kommun, där målet är en utbyggnad med så liten påverkan som möjligt på miljö, hälsa och landskap. Länsstyrelsen har även fastställt regionala mål med utgångspunkt från de nationella miljömålen i tre olika åtgärdsprogram Luftens och hälsans miljömål, Miljömålen för vattnets bästa och Djurens och växternas miljömål. Dessutom har antagits en Klimat- och energistrategi för länet. I samband med remissarbetet har kommunen åtagit sig att arbeta med vissa av åtgärdsförslagen. Kommunens inriktning är att prioritera de miljömål som man anser vara av störst vikt, som ställer stora krav på kommunen samt där det finns stora möjligheter att påverka. För att värna om den egna kommunens livskvalitet och styrka ska arbetet med klimat, mat, transporter och biologisk mångfald prioriteras. EU:s ramdirektiv för vatten ställer stora krav på kommunen vad gäller vattenkvalitet och vattenskydd. För övriga miljömål har man inte huvudansvaret men har ändå ett ansvar för att genomföra åtgärder i linje med vad miljömålen kräver. Två av de nationella miljömålen, storslagen fjällmiljö och hav i balans bedöms inte som relevanta för länet och kommunen. Miljömålet skyddande ozonskikt prioriteras inte utan kommunen följer det nationella arbetet. Det innebär att det för Eksjö kommun finns fjorton miljömål varav tretton är prioriterade. Hur vindbruksplanen påverkar de nationella miljömålen redovisas i avsnittet Nationella miljömål. 41(64)

42 Eksjö kommun arbetar med miljömålen genom åtta målområden: Klimat och luft Markanvändning och samhällsbyggande Hälsa och friluftsliv Biologisk mångfald Jord och skog Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten Konsumtion och upphandling Avfall Mer information om kommunens arbete med miljömål och målområden finns att läsa i Miljöplan för Eksjö kommun som antogs av kommunfullmäktige i november Eksjö har också målet att kommunen ska vara en långsiktigt hållbar och attraktiv kommun. Under processen med att ta fram föreslagna vindbruksområden har stor hänsyn tagits till vindkraftens potentiella påverkan på miljö, människors hälsa, landskap och övriga lokala värden. En välplanerad utbyggnad av vindkraft främjar ett hållbart samhälle och vindbruksplanen är ett led i att uppnå detta. Miljökvalitetsnormer Syftet med miljökvalitetsnormer är att komma till rätta med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa utsläpp. Det gäller till exempel utsläpp från trafik och jordbruk. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Vindbruksplanen bidrar till att uppfylla miljökvalitetsnormen för buller genom dess riktlinjer för buller vid bostäder och vid utsiktspunkten Skuruhatt samtidigt som en vindkraftsutbyggnad också innebär tillkomst av en bullerkälla. Vindbruksplanen bidrar till att uppfylla miljökvalitetsnormen för luft i och med att en ökning av andelen vindkraft i elsystemet kan bidra till att minska utsläppen från andra energikällor. Vindbruksplanen bedöms inte ha någon direkt inverkan på miljökvalitetsnorm för vattenkvalitet. Ekonomiska och sociala konsekvenser Sysselsättning Den främsta lokala ekonomiska nyttan från vindkraft som brukar lyftas fram är positiva effekter på sysselsättningen. Vindkraftsetablering kan skapa nya möjligheter för verksamheter som arbetar med tillverkning, uppförande, underhåll och andra kringtjänster, vilket kan leda till ökade skatteintäkter och nya inkomstkällor för lokalbefolkning, företagare och markägare. Etablering av en vindkraftpark kan skapa arbetstillfällen och sysselsättning både direkt och indirekt varav vissa jobb utförs under en begränsad period medan andra pågår långsiktigt. Hur många arbetstillfällen som verkligen skapas som effekt av uppförande och drift av vindkraftverk varierar i stor grad och beror på många olika faktorer, exempelvis hur ägandeformen ser ut, antal byggda vindkraftverk, lokal kontext, var vindkraftverken tillverkas och var arbetskraften kommer ifrån. Det finns olika modeller för att räkna på sysselsättningseffekter som kan göras när projekten har tydlig data att utgå ifrån. Direkt Sysselsättning skapas dels under etableringsfasen, som under en begränsad intensiv tidsperiod innebär ett stort behov med allt från markarbeten, anläggande av ny infrastruktur, montering och anslutning till elnät; och dels under driftsfasen, innebärande löpande underhåll och kontroller. Planerings- och anläggningsfasen är den mest arbetsintensiva och sker under en begränsad period medan drift och underhåll årligen ger en mindre effekt men över fler år. 42(64)

43 Arbetstillfällen genererar skatteintäkter för den kommun och i det landsting den anställde (eller enskild firma) är bosatt i. De nya jobben stärker således inte bara försörjningsmöjligheterna och köpkraften för de som anställts eller arbetar för vindkraftsektorn på olika sätt, utan de skatteintäkter som kommer kommuner och landsting till del innebär möjligheter till utökad offentlig service. Indirekt Uppförandet och driften av vindkraftverk kan leda till ett indirekt behov av varor och tjänster, i både privat och offentlig sektor och kan ge en ökad konsumtion som stärker den lokala ekonomin. Rekreation Naturmiljön kan fungera både som ett produktionslandskap och ett rekreationslandskap samtidigt men det kan vara viktigt att undvika konflikter däremellan. I inventeringen kan rekreations- och sociotopvärden kartläggas för att bevara betydande sociala miljöer, så som badstränder, vandringsleder, utsiktsplatser eller idrottsplatser. Det kan finnas lokal social struktur som innebär att en förlust av rekreationsområden drabbar de boende eller besökande i hög grad. Om bedömningen görs att rekreationsmöjligheter skulle ta skada av en vindkraftsetablering kan en prioritering och kompensationsåtgärder behöva diskuteras. Bedömning sker bäst i dialog med de berörda parterna. Fastighetsprisutveckling En fråga som ofta kommer upp inför vindkraftsetablering är hur värdet på bostäder och fritidshus påverkas nära vindkraftverk. Bland närboende till planerade vindkraftsanläggningar finns allt oftare en oro för att fastighetsvärden kommer att påverkas negativt, eller att fastigheten ska bli betydligt svårare att sälja. Den möjliga påverkan delas in i tre kategorier: Direkt störning: Påverkan av direkta störningar som till exempel ljud, skuggor, ljusreflexer mm. Visuell påverkan: Att vindkraftverk är synliga från fastigheten. Områdespåverkan: Att området blir mer exploaterat (oavsett om vindkraftverken syns eller hörs från fastigheten) Resultatet av ett flertal svenska och internationella studier visar att det inte fanns något statistiskt säkerställt samband mellan fastighetspriser och närheten till vindkraftverken, även om det inte kan uteslutas att enskilda fastighetspriser påverkats. Undersökningar har visat att både inställningen till vindkraften och den bedömda påverkan på fastighetspriserna är mer negativ under planeringsfasen, alltså innan vindkraftverken är på plats. De fastighetspriser som kan ha påverkats negativt ligger i regel väldigt nära ett vindkraftverk och upplever direkta störningar. Fastighetspriser påverkas av så många olika faktorer att just vindkraftens bidrag kan vara svårt att fastställa. Ägande och ekonomisk påverkan Ägandestrukturen för landbaserad vindkraft har visats ha inverkan både på storleken och på fördelningen av de ekonomiska effekterna. Om ägandet är lokalt eller externt påverkar det lokala ekonomiska utfallet. Ett lokalt ägande, där vinsterna återinvesteras lokalt, har visat sig vara det mest fördelaktiga för lokalsamhället, medan ett helt externt ägande kan leda till mindre positiva ekonomiska effekter. Ett lokalt ägande innebär att intäkter och eventuell vinst hamnar i den lokala ekonomin och återinvesteras i den lokala ekonomin på olika sätt, vilket förmodligen är de orsaker som också stärker lokalt stöd och acceptans. Ett externt ägande har däremot visats leda både till färre lokala arbetstillfällen och mindre återinvesteringar i den lokala ekonomin, samtidigt som befolkningen upplever att de inte får ta del av de fördelar som vindkraften skulle kunna föra med sig. 43(64)

44 Politik, lagstiftning och andra faktorer, som exempelvis finansiella institutioner, kan påverka och uppmuntra lokalt delägande, något som kan leda till ett större stöd för vindkraftsprojekt. Enskilda personer kan bli delägare antingen genom att köpa andelar i vindkraftskooperativ eller genom att investera i aktier i ett lokal bolag som äger vindkraft i området. För markägare kan arrenden bidra till ökad inkomst och intäkter kopplat till elproduktionen. Bygdepengar (eller vindbonus) är en avsättning av en viss andel av vindkraftens bruttointäkter och kan användas som komplement till lokalt ägande/delägande. Tanken med bygdepengar är att återföra en del av vinsten från vindkraftsverken till bygden, eftersom områdets vindresurser kan anses vara en gemensam tillgång som alla bör få del av. Bygdepeng kan betalas ut som en procentsats, en fast årlig ersättning, en engångssumma eller som en specifik tjänst, t.ex. underhåll av en väg eller nytt fibernät. Opinion och process En vindkraftsetablering innebär alltid en förändring i livsmiljön och kanske ändrade förutsättningar för andra verksamheter. En vindpark kan innebära ett välkommet tillskott av arbetstillfällen, intäkter för markägare, ökade skatteintäkter men kan också påverka människors självbild, identitet, platsanknytning, sociala interaktioner, framtidstro och tillit till beslutsfattare och varandra. Hur denna samverkan mellan olika skeenden och processer ser ut är betydelsefull för lokalsamhällets hållbara utveckling. Det visar sig att attityder ser olika ut beroende på omständigheter och sammanhang. Positiva attityder eller tro på om vindkraften gynnar lokalsamhället underlättar etablering, medan negativa attityder ofta utgör ett hinder. Exempel från Sverige visar att lokalt ägande gynnar en positiv opinion om fördelning av vinst anses rättvis och värdefull. Det kan finnas olika intressen och åsikter mellan permanentboende och sommargäster i en kommun. Det finns risk för motsättningar mellan de fastboende, som ser möjligheter till inkomst och glesbygdsutveckling, och de inresta "sommargästerna" som inte betalar skatt i kommunen och som vill bevara bygden som rekreation. I samtal om vindkraftsetablering så framkommer ofta emotionella aspekter, så som relationen till landskapet, historien, de visuella värdena och platsens identitet. Protester och ifrågasättande grundar sig ofta i dessa subjektiva skäl. Visst motstånd grundar sig också i miljöhänsyn, påverkan på djurlivet eller oro för buller och störningar. Vindkraftsetablerings påverkan och konsekvenser i ett område bör diskuteras, redas ut och behandlas i en öppen process där gemensamma prioriteringar och kompensationsåtgärder kan genereras. 44(64)

45 BILAGA 4 VINDBRUKETS FÖRUTSÄTTNINGAR Vinden är en förnybar energikälla vilket innebär att vinden som resurs hela tiden förnyar sig och inte kan ta slut inom en överskådlig framtid. Vindkraftverk tar upp energi från vinden och omvandlar den till energi. Vindkraftverk kan placeras på land, i sjöar eller till havs. Det första elproducerande vindkraftverket byggdes år 1821 av dansken Poul la Cour men först i slutet av 70-talet tog den moderna vindkraftsproduktionen fart och vindkraftverken började utvecklas och användas mer kommersiellt. De vindkraftverk som används mest i Sverige idag har på ett effektivare sätt anpassats för vindförhållandena i inlandet. Dessa vindkraftverk har längre rotorblad i förhållande till generatoreffekt. Energiproduktionen blir högre och totalkostnaden blir lägre jämfört med äldre vindkraftverk. Vindkraft i siffror: 1 TWh = GWh = MWh = kwh Sveriges totala elproduktionseffekt = drygt MW Sveriges sammanlagda elkonsumtion = cirka 140 TWh/år. Vindkraften producerade 16,6 TWh el under I slutet av 2015 fanns 3244 vindkraftverk med en total effekt på 6025 MW installerade. Ett modernt 3 MW-verk på land producerar i ett normalt vindläge kwh vilket räcker till hushållsel för cirka hushåll à kwh/år. Vindresursen i Sverige I Sverige är förutsättningarna för vindkraft goda ur flera synvinklar. Sverige ligger i västvindsbältet och är ett vindrikt land, speciellt längs kusterna och ute till havs men även på inlandets höjdpartier. I Sverige är de blåsigaste månaderna vanligen oktober till mars och de minst blåsiga maj till augusti. Vindriktningen är oftast mellan syd och väst, men vinden vrider allt eftersom lågtryck och högtryck passerar, så även andra vindriktningar är relativt vanliga. I inlandet styrs vindriktningen även till större del av topografin som till exempel dalgångar. För att illustrera vindresursen görs oftast vindkarteringar över ett område eller ett helt land och vindresurskartor tas fram som visar hur mycket det blåser på en viss höjd över marken. För Sverige har Uppsala universitet genomfört en kartläggning av vinden i Sverige på flera olika höjder. Den nationella vindkarteringen visar att Sveriges vindförutsättningar är goda och att det blåser mest vid kusterna, de stora sjöarna och på höjdpartier. Den senaste nationella vindkarteringen är gjord år 2011 och baseras på den så kallade MIUU modellen (matematisk-fysikalisk modell som beskriver atmosfären och bland annat vindhastigheten) upplösningen på modellen är 0,25 km². Modellen är tänkt som vägledning vid planering för till exempel vindkraft. Modellen är endast vägledande och vid planering inför byggnationer av vindkraft genomförs vanligtvis lokala vindmätningar med hjälp av till exempel mätmast eller mobila mätsystem (exempelvis SODAR eller Lidar) för att verifiera vindresursen. Figur nedan visar en översikt av nationella vindkarteringen från 2011 på 100 meter höjd över marken (nollplansförskjutning 15 meter). 45(64)

46 Figur 29: Kartan visar nationella vindkarteringen från 2011 på 100 meter över marken. Källa: WeatherTech 46(64)

47 Tillståndsprocessen för vindkraft Tillståndsprocessen för en vindkraftsetablering på land ser olika ut beroende på hur många vindkraftverk som planeras och hur höga de är. Kort sammanfattat ser tillståndsprocessen ut enligt Tabell 2 nedan. Tabell 2: Tabellen beskriver och definierar storleken på vindkraftsetableringar i Sverige enligt idag (2016) gällande lagstiftning. Prövningsprocessen för vindkraftsetablering Definition Storlek på etableringen Prövning enligt lagstiftning Miniverk 1 vindkraftverk max 20 meter totalhöjd och maximal rotordiameter 3 meter Gårdsverk 1 vindkraftverk meter totalhöjd, rotordiameter > 3 meter Medelstora anläggningar Stora anläggningar 1 vindkraftverk högre än 50 meter eller 2 vindkraftverk 7 vindkraftverk högre än 120 meter eller om alla vindkraftverken i en grupp är över 150 meter höga Anmälan enligt 6 kap, 5 pkt 7 planoch byggförordningen, Anmälan görs till kommunen. Bygglov enligt PBL samt bygganmälan. Lov söks hos kommunen. Bygglov, MB anmälan. Lov och miljöanmälan lämnas/söks hos kommunen. Tillstånd enligt MB, tillstyrkan från kommun samt PBF anmälan. Miljötillstånd söks hos Länsstyrelsen Förklaring Anmälan sker vid nybyggnad eller väsentlig ändring av befintligt miniverk. Anmälan ska innehålla underlag som visar om vindkraftverket uppfyller de tekniska krav som anges i 8 kap. i PBL (Plan- och Bygglagen). Information om planerna till närmast berörda samt remissinstanser. Miljöbalksanmälan kräver samråd med närboende samt remissinstanser. Ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs. Tillstyrkan från kommunen krävs. Klassas som BMP verksamhet (betydande miljöpåverkan)och kräver större samrådsprocess. MKB krävs. Tidsperspektivet för att få ett tillstånd för att bygga vindkraft varierar kraftigt mellan de olika typerna av etableringar (miniverk, gårdsverk, medelstor anläggning eller stor anläggning) från någon vecka till flera år. Förutom angivna tillstånd i Tabell 2 ovan kan andra tillstånd komma att krävas beroende på var etableringen planeras. Som exempel kan det bli aktuellt med detaljplan, tillstånd för elledningar, tillstånd enligt kulturmiljölagen, ledningsrätt, tillstånd eller dispens för intrång i skyddade områden enligt MB, prövning av tillhörande anläggningar i vattenområden. Detaljplan krävs för vindkraftverk som ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Detta krav på detaljplan gäller oberoende av om bygglov krävs eller inte. En bedömning av om detaljplan krävs eller inte görs av kommunen. Tillstånd för att bygga en kraftledning krävs (koncession för linje). Koncession är skiljt från begreppet ledningsrätt. Ledningsrätt är en rätt att använda annans mark för att anlägga, nyttja och underhålla ledningar. En ledningsägare kan få rätt att dra till exempel en starkströmsledning över annans mark. Det kan behövas för att ansluta en vindkraftsanläggning till det befintliga elnätet. 47(64)

48 Vägar, kraftledningar eller andra tillhörande anläggningar kan beröra vattenområde även om vindkraftverken står på land. Att tänka på är då att detta räknas som vattenverksamhet och kan kräva tillstånd eller anmälan enligt 11 kapitlet i miljöbalken. I miljöbalken finns regler om områdesskydd. Om etableringen planeras inom område med områdesskydd krävs tillstånd från länsstyrelsen. Vindkraftverk och etablering Etablering av vindkraft medför inte bara att vindkraftverk installeras det medför även installation av el- och vägnät samt kringytor i anslutning till vindkraftverken. Vindkraftverk Ett vindkraftverk består av; fundament, torn, transformator, maskinhus och rotor (nav och vingar), se Figur 30. Vindkraftverket drivs av vinden och energiinnehållet i vinden varierar beroende på hur hårt det blåser. Generatorn inne i maskinhuset omvandlar rörelseenergin från vinden till elektrisk energi som via transformatorn levererar elektricitet ut på elnätet. Effekten på ett vindkraftverk beror på vindkraftverkets konstruktion, faktorer som påverkar är vingarnas svepyta, generatorns verkningsgrad med mera. Vindturbinernas generatorer omvandlar mekanisk energi till elektrisk. Generatorerna är lite annorlunda än vanliga generatorer på grund av att vinden varierar hela tiden. Vindkraftverk har antingen synkrona eller asynkrona generatorer. De kan dessutom vara antingen direktdrivna eller indirekt drivna. Figur 30: Typskiss av ett vindkraftverk. Beroende på vilken typ av vindkraftverk som installeras varierar sammansättningen av ingående material. Det finns torn som består av betong, men övervägande andelen av leverantörerna har torn av stål. Rotorbladen består vanligen av en kombination av glasfiber, kolfiber, trä och epoxy. 48(64)

49 Styrsystem Vindkraftverkens styrsystem reglerar många faktorer bland annat i vilken riktning bladen ska stå och hur mycket effekt som produceras. Detta sker genom insamling av data via en mängd givare som är installerade i vindkraftverket. Informationen som samlas in via givarna är bland annat vindriktning, effekt och varvtal. Insamling av data sker automatiskt och vindkraftverkets styrsystem varnar om störningar uppstår som till exempel vid obalans i rotorn, läckage eller annat. Största delen av driften av vindkraftverken sker på distans via styrsystem. Service och reparationer kommer att utföras på plats. Vindkraftparkens styrsystem ställs in så att vindkraftverken stoppas vid höga vindar, normalt stoppas verken när det blåser 25 m/s eller mer för att inte utsätta verken för allt för höga laster. Styrsystemet känner även av om det uppstår obalans i bladen eller om överhettning håller på att inträffa. I sådana fall stängs vindkraftverken av. Styrsystemet kan även reglera vindkartverkens vinkel på vingarna, så blåser det hårt kan verket regleras för att släppa förbi delar av vindenergin så inte stora laster på verken uppstår. Fundament Det finns olika sätt att förankra vindkraftverken i marken. Det vanligaste är att marken grävs eller sprängs ur. För vindkraftverksetablering på land används två olika typer av fundament beroende på markens beskaffenheter. De två typerna av fundament är gravitationsfundament eller bergsfundament. Fundamentet håller hela vindkraftverket på plats och agerar motvikt för hela konstruktionen. Vid varje vindkraftverksplacering genomförs geologiska studier, som omfattar bland annat borrprover, för att rätt fundamentstyp ska kunna väljas. För gravitationsfundament grävs ett hål och vid byggnation av gravitationsfundament bultas tornet normalt fast i en form med armeringsjärn och vindkrafttornets första sektion förankras i armeringen. Sedan fylls den armerade formen med betong. Betongen härdar sedan i cirka en månad. Därefter läggs fyllnadsmassor över fundamentet och tornet kan monteras ovanpå. Fundamentens storlek beror på vilket vindkraftverk som väljs samt storleken på vindkraftverket. För bergsfundament innebär normalt ett mindre ingrepp i naturen men är inte lämpligt att använda för alla etableringar, beroende på om berggrunden ligger ytligt eller inte och beroende på bergets hållfasthet. Sprängning krävs normalt. Det finns olika metoder för att förankra vindkraftverk via bergsfundament som exempel kan plansprängning användas och en fundamentbas gjutas i betong och förankras via borrade stag eller så sprängs gropar som armeras och fylls med betong och används som fundament. Hinderbelysning Transportstyrelsen har skriften föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Dessa föreskrifter ska tillämpas vid markering av föremål som har en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan och som är belägna utanför en flygplats fastställda hinderbegränsade ytor. Föremål som markeras enligt TSFS 2010_155 behöver inger beslut från Transportstyrelsen. Vindkraftverken måste förses med hinderbelysning enligt gällande lagstiftning. Den idag gällande föreskriften för hinderbelysning är TSFS 2013:9. För de föreskrifter som gäller idag har vindkraftverkens totalhöjd inverkan på vilken typ av hinderbelysning som installeras. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av meter över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är mellan 110 och 150 meter över mark- eller vattenytan får som alternativ till medelintensivt rött blinkande ljus förses med högintensivt vitt blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. 49(64)

50 Om de planerade vindkraftverken överstiger en totalhöjd på 150 meter gäller följande. Vindkraftverken ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus dagtid, med lägre styrka under gryning, mörker och skymning, se Figur 31. Figur 31: Illustrationen visar hinderbelysningen för vindkraftverk med över 150 meters totalhöjd, samt ljusstyrkan under dagtid, skymning och mörker. Källa: Transportstyrelsen Hinderbelysningen riktas uppåt för att inte störa boende i området. Även vinkeln på hinderbelysningen styr i föreskrifterna. Vinkeln ska vara 0º om ljusen installeras på en nivå över 151 meter, 1º om ljusen installeras på en nivå av meter, 2º om ljusen installeras på en nivå av meter, och 3º om ljusen installeras på en nivå lägre än 92 meter. Det finns även definierat i bestämmelserna hur parker av vindkraftverk ska markeras. Kemikalier och avfall Innehållet av kemikalier i vindkraftverken varierar beroende på hur vindkraftverket kyls ned, antingen med luft, med vätska eller med en kombination av vätskekylning och luftkylning. Vindkraftverk innehåller kemikalier, främst hydraulolja, växellådsolja, lagerfett och frostskyddsvätskor. Vindkraftverken med dess transformatorstationer är konstruerade så att smörj- och transformatoroljor inte läcker ut i naturen vid ett eventuellt haveri. Oljeläckage samlas på fundamentgolvet i vindkraftverket och kan där omhändertas utan att spill hamnar i omgivningen. Vid servicetillfällena tas prover på oljan för att avgöra om den behöver bytas. Oljan byts bara om det behövs, och hur ofta oljan måste bytas beror på driftförhållandena. Under normala driftförhållanden behöver oljan bytas ungefär vart femte år. Ytbehov Den yta per vindkraftverk som tas i anspråk är relativt liten cirka 0,07 ha/verk (exempel för ett 2 MW verk). Till detta tillkommer yta för vägar, uppställningsplatser och andra kringytor. Däremot är ofta projekteringsområdet större och den yta som påverkas av ljud, skuggor med mera större. Kranplatser Intill varje vindkraftverk kommer en kranplats att behöva anläggas för att vindkraftverket ska kunna resas med hjälp av lyftkran, platsen blir cirka 1500 m² för större vindkraftverk. Ytan kommer att anläggas i samband med att vägarna byggs. Kranplatsen kommer även att utnyttjas under verkens drift för underhållsarbeten och reparationer. Storleken på kranplatsen är beroende på vindkraftverkets 50(64)

51 storlek och varierar beroende på vilken modell av verk som byggs. Som exempel på en kranplats för 2,5 MW vindkraftverk, se Figur 32 nedan. Figur 32: Exempel på kranplats för montering av ett vindkraftverk. Källa ÅF. Ytan kommer att vara grusad. Vid byggnation av vindkraftverken krävs i vissa fall vid varje vindkraftverk en viss yta för att förbereda montering av rotorn på marken. 51(64)

52 Uppställningsytor Förutom ovan nämnda ytor krävs även uppställningsytor för till exempel ställverk, rotormontering, servicebyggnader och temporära lagringsytor. Många av dessa ytor är endast tillfälliga under byggnationen av projektet. Intill eventuella servicebyggnader kommer en permanent yta för uppställning av fordon att anläggas. Vägar Vid en byggnation av vindkraftverk kommer ny väg att behöva byggas fram till respektive verk. Det kommer även att behövas viss förstärkning av befintliga vägar. Vägar, eventuella mötesplatser och uppställningsplatser anläggs innan verken levereras till platsen. Beroende på vilken vindkraftverkstillverkare som väljs, skiljer sig vägkraven åt. För ett referensverk av den typ av storleken 2-3 MW krävs normalt vägar som är cirka 4,5 meter breda. I största möjliga mån används normalt befintliga vägar vid transporter, men en del ny väg behöver normalt anläggas i direkt anslutning till en vindkraftanläggning. Asfaltering av väg är inte aktuellt såvida inte redan asfalterad väg förstärks. Placering i förhållande till statlig väg är framförallt beroende av vindkraftverkens höjd. Avstånd till statlig väg (vägområdesgräns) ska minst vara vindkraftverkens totalhöjd. Av säkerhetsskäl bör dessa avståndsregler även tillämpas på andra vägar, t.ex. enskilda vägar. Trafikverket anser att et i bygglovshanteringen/ tillståndsprövningen bör säkerställas att det inte finns någon risk för iskast mot allmän väg. Detta kan ske genom tekniska åtgärder på vindkraftverket eller att verket placerats utanför riskavståndet till väg Vid behov av nya till- och utfartsvägar, tillfälliga eller permanenta, som berör allmän väg där staten är väghållare krävs att anslutningstillstånd söks enligt väglagen 39. Trafikverket är dock restriktiv ifråga om tillstånd för nya anslutningar. Anslutningar utformas enligt VGU, vägar och gators utformning (senaste publikationen). Luftfart Före byggstart ska en blankettern flyghinderanmälan göras enligt Luftfartsförordningen SFS2010:770 skickas in till Försvarsmakten. Flyghinderanmälan avser byggnader och andra föremål (högre än 45 meter inom tätort, högre än 20 meter utanför tätort). Berörda flygplatser ska kontaktas i egenskap av sakägare vid en vindkraftetablering. Transport I samband med transport av vindkraftverk till uppställningsplats kan det krävas förstärkningsarbeten på allmän väg. Trafikverket förutsätter att såväl kostnader för eventuella förstärkningsarbeten som kostnader för att åtgärda skador som kan uppkomma på och vid allmän väg vid transporter bekostas av vindkraftsexploatören. För fördjupad information om det statliga vägnätet kontaktas Trafikverkets projektledare för Underhåll. Transporter på det enskilda vägnätet ska ske i samråd med berörda väghållare. Eftersom vindkraftsutbyggnad i regel förutsätter såväl tunga som långa transporter bör exploatören i ett tidigt skede kontakta Trafikverkets dispenshandläggare. Detta för att kunna planera transporterna efter de krav som ställs, alternativt kunna förbereda lämpligt produktionsanpassning av verken för att möjliggöra transport till föreslagen plats. Avveckling och återställning Ett vindkraftverks livslängd är cirka 25 år men kan variera beroende på lokaliseringens vindförhållanden som påverkar slitaget av vindkraftverket. Energimyndigheten och Naturvårdsverket tar just nu fram en vägledning för nedmontering av vindkraft i samarbete med flera andra myndigheter. 52(64)

53 Det är viktigt att hålla frågan om nedmontering i åtanke redan vid tillståndsgivningen och att villkor för nedmontering och återställande utformas med så stor eftertanke som möjligt. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gett ut en gemensam vägledning om nedmontering av vindkraft. Det innebär bland annat att det i miljötillstånd eller bygglov tydligt ska framgå hur nedmontering och efterbehandling ska utföras. Tillstånd till vindkraftsverksamhet ska förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs. Säkerhetsbelopp bör beräknas i enskilda fallet. Beloppet baseras på de enskilda verkens storlek och förutsättningar. Syftet är att ställa en ekonomisk säkerhet för att inte samhället ska behöva stå för kostnader för nedmontering eller efterbehandling om bolaget skulle gå i konkurs eller något annat oväntat skulle uppstå. Ägaren av anläggningen är ansvarig för nedmontering och återställande. Allmänt gäller enligt miljöbalken att den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de övriga försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa (2 kap. 3 miljöbalken). För att säkerställa att medel för nedmontering finns när vindkraftverken ska tas ner kan det regleras i tillståndet via krav på ekonomisk säkerhet (16 kap. 3 miljöbalken). Vindkraftverkens livscykel Planeringsprocessen för att bygga en vindkraftsetablering är ofta tidskrävande och omfattande. Starten av en vindkraftetablering är ofta identifiering av lämpliga områden främst med avseende på vindresursen. Tidigt i processen krävs sedan markåtkomst, oftast i form av någon typ av arrende. Därefter kan planering/projektering av etableringens utformning påbörjas för att leda fram till tillståndsprocessen. Beroende på etableringens storlek (miniverk, gårdsverk, medelstor eller stor anläggning) är ofta tillståndsprocessen lång och detaljerad. När tillståndsprocessen är avslutad och tillstånd erhållits påbörjas detaljplanering inför byggfasen. Byggnationen av etableringen är oftast ganska kort och intensiv. Driftsfasen är däremot lång, upp till cirka 25 år. Därefter monteras de ner för återvinning och bortforsling. Projektering Projektering av en vindkraftsetablering omfattar kort; planering av layout, vindmätningar och vindanalyser, beräkningar (ljud, skuggor och produktion), val av typ av vindkraftverk, samråd och tillståndsansökan, upphandling av verk och detaljkonstruktion av vägar, fundament och kablage, förberedande undersökningar inför byggnation såsom geotekniska undersökningar samt finansiering. Byggfasen Efter projekteringen påbörjas byggfasen. Byggnation av en vindkraftetablering består av ett antal olika entreprenader/arbeten. Typiskt för ett vindkraftprojekt är: Elanslutning Vägar och planer Fundament Vindkraftverk Under byggfasen sker transporter till projektområdet och utöver personbilar, betongbilar, grusbilar och andra vanliga arbetsfordon sker transporter med specialanpassade fordon. Dessa kan vara mycket tunga (delar till maskinhus), stora (torndelar) eller mycket långa (vingar till vindkraftverken). I de flesta fall levereras delar fram till vindkraftverken i samband med eller strax före montage. I något fall kan mellanlagring behövas i närområdet. Byggfasen är ofta kort och intensiv. 53(64)

54 Elanslutning En vindkraftsetablering kräver ett internt elnät mellan vindkraftverken fram till en uppsamlingspunkt samt en anslutning mot det allmänna nätet. En markförlagd kabel dras mellan varje vindkraftverk och ett närliggande ställverk. Spänningsnivån är normalt kv. Eventuellt byggs det en eller flera mindre byggnader i närheten av vindkraftverken innehållande transformatorer samt mät-, styr- och reglerutrustning. Val av vindkraftverk avgör vilka möjligheter som finns att bygga in delar av ovan nämnd utrustning i vindkraftverkens torn. Om vindkraftverk kommer att anslitas till elnätet via markkabel som hamnar inom vägområde så ska ledningsägaren enligt väglagen 44 söka tillstånd hos väghållningsmyndigheten. Ansökan om att förlägga ny ledning ska göras hos Trafikverket senast fyra veckor innan arbetet avses påbörjas. Om ett vindkraftverk eller en mast kommer anslutas till elnätet via markkabel i korsning under en banvall krävs särskilda tillstånd av Trafikverket. Vägar och ytor Fram till och mellan vindkraftverken byggs en cirka 4,5-5 meter bred väg med god bärighet (vägbredden avgörs beroende på vindkraftverkens storlek, 4,5-5 meter gäller för större vindkraftverk). Vid varje vindkraftverk byggs en yta om cirka m² som efter att byggnationen av verket är klar kan minskas, men kan behöva återetableras vid större reparationer och avveckling. Fundamenten består av en stor betongkonstruktion som gjuts på plats. Betong levereras vanligtvis in till området med betongbilar (beroende på etableringens storlek kan även betong blandas på plats). Vindkraftverk Delarna till vindkraftverken transporters på specialanpassade lastbilar. Vissa av dessa är mycket tunga, andra är mycket långa. Transporterna sker normalt i samband med montage för att minimera behov av lagringsytor. För att montera vindkraftverken krävs en kran med möjlighet att lyfta tunga komponenter mycket högt samt en mindre hjälpkran. Kranarna kommer till anläggningen i delar och monteras ihop på plats. Väl på plats sker montage av vindkraftverken (beroende på konstruktion) på cirka tre till fem dagar per verk. Montage kan endast ske vid låga vindar och görs därför oftast under sommarhalvåret. Driftsfasen Under driftsfasen omvandlar vindkraftverken energin i vinden till elektrisk energi. Ett vindkraftverk har i genomsnitt en tillgänglighet på över 95 % (är redo att producera). Vindkraftverket produceras som mest energi under vinterhalvåret då det blåser mest. Vindkraftverken styrs och övervakas via styrsystem (SCADA). Vindkraftverkens styrsystem reglerar bland annat i vilken riktning maskinhuset ska vridas för att fånga så mycket vind som möjligt och i vilken vinkel bladen ska vara för att få en så hög produktion som möjligt. Styrregleringen av verken sker genom insamling av data via givare som är installerade i vindkraftverket. Givarna registrerar bland annat vindriktning, effekt och varvtal. Insamlandet av data sker automatiskt och vindkraftverkets styrsystem varnar om störningar uppstår som till exempel obalans i rotorn, läckage eller annat. Vindkraftparkens styrsystem reglerar vindkraftverkens stoppvind, normalt stoppas ett vindkraftverk när det blåser 25 m/s eller mer för att inte utsätta utrustningen för allt för höga laster. Styrsystemet känner även av om det uppstår obalans i bladen vilket kan bero på isbildning eller skador på bladen och stoppar i sådana fall verket. Styrsystemet kan även reglera vindkartverkens vinkel på vingarna, vid kraftig vind kan vingarna/rotorn regleras för att släppa förbi delar av vindenergin så inte alltför stora laster uppstår. Ett verk besöks normalt av servicepersonal för planerat underhåll och tillsyn under timmar per år fördelat på ett antal besök. 54(64)

55 Avveckling Ett vindkraftverks livstid är normalt år. Verk kan dock tas ned i förtid, alternativt stå kvar ytterligare längre tid med utökat underhåll. Hur länge verken är i drift kan även styras i tillståndsprocessen. Vanligtvis monteras vindkraftverket ned med en kran (liknande den som används vid montage), större kablage tas upp, men fundament lämnas kvar och täcks över med ett lager jord. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gett ut en gemensam vägledning om nedmontering av vindkraft. Det innebär bland annat att det i miljötillstånd eller bygglov tydligt ska framgå hur nedmontering och efterbehandling ska utföras. Tillstånd till vindkraftsverksamhet ska förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs. Säkerhetsbelopp bör beräknas i enskilda fallet. Beloppet baseras på de enskilda verkens storlek och förutsättningar. Syftet är att ställa en ekonomisk säkerhet för att inte samhället ska behöva stå för kostnader för nedmontering eller efterbehandling om bolaget skulle gå i konkurs eller något annat oväntat skulle uppstå. Hälsa och säkerhet En vindkraftetablering kan ge påverkan på boendemiljö samt närområdet kring vindkraftverken, som exempel ljudpåverkan, skuggor, iskast, kemikalier med mera. Detta avsnitt redovisar de risker och eventuella säkerhetsåtgärder som identifierats. Ljudpåverkan Ljudnivån från vindkraftanläggningar, liksom alla andra anläggningar, mäts i enheten decibel. Noll decibel (db) är definierat som en uppskattning av den lägsta ljudnivå som en normal människa kan uppfatta. Skalan är logaritmisk vilket innebär att en ökning med tre db är en faktisk fördubbling av ljudnivån. Eftersom alla ljud inte är hörbara eller störande så filtreras uppmätt ljudtrycksnivå med ett frekvensfilter för att på bästa sätt efterlikna det mänskliga örats ljudkänslighet. Man får då en så kallad A-vägd ljudtrycksnivå, db(a), vilket är den enhet som används vid mätningar av hur människan påverkas av icke önskvärt ljud. Ljudet från vindkraftverken kan uppfattas som störande. Gällande ljudkrav är idag 40 db(a) utomhus vid bostadshus. Ljudet från vindkraftverken varierar beroende på avståndet till vindkraftverket samt vindstyrka och riktning. I Tabell 3 nedan ges några exempel på olika ljudnivåer för att få en uppfattning över gällande riktvärden för ljudnivåer som maximalt bör förekomma utanför bostadshus vid en vindkraftanläggning. Ljudnivå db(a) 0 15 Knappast uppfattbart Mycket svagt vindsus Bakgrundsljudnivå i bostad med mekanisk ventilation eller viskning 40 Tangentbordstryckning Tyst stadsgata Tåg i 100 km/h på 100 m avstånd Jetplan och tillika smärtgräns Tabell 3: Tabellen redovisar exempel på olika ljudnivåer i människors vardag. 55(64)

56 Det mekaniska ljudet från vindkraftverket är svårbeskrivbart men många anger karaktären som ett brummande/skorrande ljud. När ett rotorblad passerar närmast tornet uppstår ett svischande ljud, vilket är det aerodynamiska ljudet. Svischljudet från vingarna har samma karaktär som vindens sus, när det är vindstilla hörs inget aerodynamiskt ljud från vindkraftverken. När vindhastigheten är högre än cirka åtta meter per sekund överröstas det aerodynamiska ljudet av vindbrus, lövprassel och annat bakgrundsljud. I sällsynta fall kan ljud inom ett visst frekvensintervall skära igenom bakgrundsbruset och vara hörbart trots bakgrundsljudets styrka. Vindkraftverkens ljudpåverkan kan uppfattas som påtaglig i tysta områden eller områden som inte är påverkade av till exempel industri eller trafik. Ljudet från vindkraftverken avtar med avståndet. Höga frekvenser dämpas mer än låga, vilket innebär att ljudet låter dovare på avstånd om man kan höra det. Exempelvis hörs det oftast mer i vindens riktning än i motsatt riktning, och ljudet sänks några decibel efter att det färdats genom skog som delvis absorberar ljudet. När det blåser uppstår ljud i buskar, träd och byggnader. Det är inte alltid man kan höra vindkraftljudet på grund av att annat vindalstrat ljud dominerar så som till exempel trafik/fordonsljud. Som exempel, för en väg tillåter man utomhus vid nybyggnation 55 db(a) som årsekvivalent ljudnivå. För en industriverksamhet, som en bergtäkt, tillåter man 50 db(a) dagtid, 45 db(a) på kvällen och 40 db(a) på natten. För vindkraftverk tillåter man 40 db(a) ekvivalent ljudnivå under hela dygnet. Är det flera vindkraftverk, ska man lägga ihop ljudet från dessa, men inte med ljudet från övriga verksamheter och vägar. Annat ljud, som är högre än vindkraftljudet, till exempel vindalstrat brus från vegetation och ljud från vägar och verksamheter kan dock maskera vindkraftljudet så att det inte hörs lika tydligt, eller inte hörs alls. När i vardagen som ljudet uppstår avgör även om en person upplever sig som störd eller inte. Till exempel kan ljud uppfattas som mycket mer störande om någon sitter hemma i sin trädgård än om en person befinner sig på en publik plats. Lågfrekventljud Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft. Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft väcker ofta oro hos boende kring planerade och befintliga vindparker. Infraljud definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 Hz och lågfrekvent ljud som ljud mellan frekvenserna 20 och 200 Hz. Det idag gällande kraven för vindkraft omfattar inte lågfrekventljud, däremot är det en fråga som har uppmärksammats under den senaste tiden och det är domar under utredning idag där det ställts krav på lågfrekventljud. Lågfrekventa ljud inomhus i bostadsrum får på grund av verksamhet inte överstiga följande värden enligt Socialstyrelsen: Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31, , Enligt Naturvårdsverket som uttalar sig om lågfrekvent ljud sägs: Idag finns inga belägg för att lågfrekvent ljud från vindkraftverk innebär någon risk för närboende. De verk som hittills uppförts, och där viss forskning skett, är dock vanligen mindre än 2 3 MW. De större vindkraftverken som det planeras för i dag kan komma att avge mer lågfrekvent ljud. Det finns möjlighet att avskärma lågfrekventljud och genomföra bullerbegränsande åtgärder. 56(64)

57 För att säkerställa att ljudnivåer håller sig inom de riktlinjer som finns, kommer Eksjö kommun att ställa krav vid ett bygglov- eller tillståndansökan, att en exploatör kan redogöra vilka möjlighet det finns för att kunna sänka ljudnivån om dessa trots bygglov eller tillstånd skulle överskridas. Provmätningar och uppföljning av ljudnivåer skall ske inom ett år efter byggnation och bekostas av exploatören. Skuggor Skuggor från orörliga objekt, till exempel vindkrafttorn, bedöms inte orsaka några störningar. Däremot uppstår det så kallade rörliga skuggor, orsakade av vindkraftverkens turbiner som kan uppfattas som störande. Roterande skuggor kommer att förekomma då solen lyser och vindkraftverken är i drift. Detta kan uppfattas som störande för de som vistas regelbundet inom området. Praxis för villkor i tillstånd för skuggor från vindkraftverk är max åtta timmar faktisk skuggpåverkan per år samt max 30 minuter per dag vid ett bostadshus. Vid beräkning av skuggtid ska Boverkets rekommendation att rörliga skuggor ska beräknas för en (tänkt) utomhusplats på fem gånger fem meter, två meter över marknivå, i anslutning till ett bostadshus som vetter mot ett vindkraftverk användas. Roterande skuggor kan upplevas som störande. Om den störde sitter inomhus kan skuggorna avskärmas, men utomhus är möjligheten till avskärmning mindre. I Sverige varierar soltimmarnas längd betydligt mer än i många andra länder. Påverkan från rörliga skuggor blir olika stor beroende på tid på dygnet samt årstid. Skyddsavstånd Skyddsavstånd mellan vindkraftverk och till exempel vägar, elledningar väderradar, länkstråk med mera specificeras vanligtvis via remissförfrågningar som hanteras av det företag eller person som planerar etablering av vindkraft. Tillståndsmyndigheten har även möjlighet att ställa krav på skyddsavstånd om det bedöms som nödvändigt. Vanligtvis sitter det skyltar vid vägen in till området som informerar om risker med fallande föremål och liknande för att uppmärksamma allmänhet att de är på väg in i ett vindkraftområde. Tillståndsmyndigheten har möjlighet att i tillståndet begära skyltning vid infart till etableringsområdet för att säkerställa att ingen beträder området ovetandes om riskerna. Länkstråk Länkstråk, det vill säga till exempel radio- eller TV-länkar mellan master i Sverige kräver fria stråk mellan de olika masterna för att inte störa sändningarna. Därför bör inte vindkraftverk placeras i länkstråk. Det går dock att länka om stråken via vindkraftverken eller andra master beroende på projektspecifika förhållanden. Det är upp till projektplaneraren för vindkraftsverken att ta reda på vilka stråk som finns i området och hur stort skyddsavstånd som krävs för stråket samt eventuellt utreda möjligheten till omlänkning. Trafikverket har inte möjlighet att i en vindbruksplan ta ställning till om de utpekade områden påverkar ERTMS- tågövervakningssystem, men frågan kan komma att aktualiseras vid den faktiska etableringen. Iskast/Fallande is Vindkraftverkens rotor kan samla på sig is vid en speciell typ av väderförhållande; hög luftfuktighet och temperatur runt 0 C. Då kan det skapas en beläggning av is på vingarna som kan lossna och slungas iväg när rotorn roterar. Detta fenomen kallas iskast. Även då verket inte roterar kan is lossna från vingarna och falla rakt ned. Risken för att ett iskast ska inträffa i detta område av Sverige finns och enligt Kjeller Vindteknikks iskarta över Sverige bedöms området i Eksjö kommun enligt intervallen i skalan istimmar 57(64)

58 per år och i vissa områden av kommunen istimmar per år. Det innebär inte att det alltid bildas is under dessa timmar utan att risk för isbildning finns mellan till exempel timmar per år, se Figur 33 nedan. Elledningar För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar anser Transportstyrelsen att ur flygsäkerhetssynpunkt master och vindkraftverk placeras minst 100 meter från kraftledning vid en totalhöjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid en totalhöjd över 50 meter samt för master och vindkraftverk med stag. Avståndet för vindkraftverk beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. E.ON Elnät ska bli kontaktade för samråd då master eller vindkraftverk uppförs inom 300 meter från luftburna kraftledningar. Det område som primärs berörs är område G. Vid uppförande av vindkraftverk anläggs också tillfartsvägar. Om en väg anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt att kontakta nätägaren i god tid. Figur 33: EON Regionnät inom Eksjö kommun med röd linje. Fallande föremål och haveri En stor del av montaget av vindkraftverk sker på hög höjd, många stora och tunga delar ska lyftas med kran. Stroppar och andra lyftanordningar kan gå sönder eller användas fel. Komponenter kan fångas av oväntade vindbyar och glida ur lyftanordningar. Vid höga lyft tillämpas ett utökat säkerhetsavstånd runt vindkraftverket. Delar, verktyg och annat som tappas faller oftast rakt ned, men kan ibland studsa på något och falla en bit bort från centrum på verket. Servicepersonalen utför stora delar av servicen uppe i maskinhuset på vindkraftverken. Inspektioner med mera sker även ute uppe på vindkraftverket och vid servicetillfället finns risk för fallande föremål. Det finns även risk för att föremål faller ner inuti vindkraftverket från maskinhuset ner till tornets botten. Med haveri avses större fel eller brott på vindkraftverkets huvudkomponenter. Haveri av vindkraftverk kan inträffa på grund av den mänskliga faktorn; konstruktionsfel, tillverkningsfel, monteringsfel, styrsystemfel eller vandalism. Oftast sker ett haveri i samband med extremt väder som 58(64)

59 kraftig åska eller mycket höga vindhastigheter. Haverier i form av större fel kan vara till exempel rusande rotorer, brott på vingar, axlar som går av, haveri på huvudlager med mera. Risken för ett fallande vindkraftverk uppstår om ett vindkraftverk är försvagat på grund av feldimensionering, feltillverkning, vandalisering, eller har monterats felaktigt. Kombinationen av mycket starka vindar och till exempel vandalism kan orsaka fallande vindkraftverk. Konstruktions-, tillverknings- och monteringsfel uppstår oftast vid stora laster på vindkraftverkens rörliga delar såsom rotorn, växellådor och axlar. De styrsystem som vindkraftverken är utrustade med är programmerade för att till exempel kunna bromsa en rotor om något inträffar. Allvarligaste haveriet är en skenade rotor vars varvtal ökar okontrollerat. Detta kan göra att vingar slungas iväg eller bryts av mot tornet. Delar kan då slungas långt från verket. Skenande rotorer kan inträffa vid kraftiga vindar i kombination med fel på styrsystemet. I sällsynta fall har hela vindkraftverk fallit omkull. Felaktigt utförda fundament eller montering kan vara en orsak, alternativt oförutsett extrema vindar. Ett fallande verk ger påverkan inom ett område motsvarande verkets totalhöjd. Figur 34: Kartan visar antalet möjliga istimmar per år. Källa: Kjeller Vindteknikk. 59(64)

60 De perioder då ispåbyggnad på rotorn kan ske är vid temperaturer runt 0 C samtidigt som luftfuktigheten är hög. När is byggs upp på vindkraftverkets vingar uppstår vibrationer när rotorn snurrar. Dessa vibrationer fångas vanligtvis upp av vindkraftverkets styrsystem och verket stängs ner. Dessutom kan automatiska jämförelser med vindkraftverkets anemometer (vindmätare som sitter monterad uppe på vindkraftverket) indikera is och stänga ned verket. Skulle verket inte stoppas i tid finns risk för att iskast uppstår. Konsekvensen av att en människa skulle träffas av ett iskast skulle kunna vara allvarlig beroende på isens storlek och att den faller från hög höjd. Sannolikheten att en människa skulle befinna sig på just den platsen där isen slår ner är dock mycket liten. Mer troligt är att isen skadar byggnader eller andra installationer som står i närheten av vindkraftverket. Mindre mängder med is kan dock bildas och lossna utan att det registreras av verkets styrsystem, speciellt vid tillfällen då verket ej är i drift och istappar bildas likt på vanliga byggnader. Olyckor är dock mycket ovanliga och inga kända personskador finns rapporterade av fallande is från vindkraftverk. Skador på arbetsfordon finns dock rapporterade i norra Sverige. En jämförelse med is som faller från hus visar att skador kan bli mycket allvarliga. Vindkraftverkens styrsystem är designat för att registrera obalans i rotorbladen och om det inträffar stoppar vindkraftverket. Detta medför att om rotorbladen belastas av is registreras det oftast och då stoppas vindkraftverket för att förhindra skador på vindkraftverket. Styrsystemet noterar även om energiproduktionen avviker från den förväntade effektkurvan och om så sker stoppas vindkraftverket. När ett vindkraftverk avviker från sin förväntade effektkurva beror det oftast på ispåbyggnad på rotorbladen. I områden där nedisning är ett problem finns det möjlighet att installera detektionssystem och avisningssystem på vindkraftverken. Isdetekteringssystem övervakar vindkraftverken och noterar om ispåbyggnad påbörjas detta sker vanligtvis via ouppvärmda anemometrar på vindkraftverken samt ismätare. Ett detekteringssystem kan stänga ned verket eller hindra verket från att starta om is detekterats. Avisningssystem är system som motverkar ispåbyggnad exempelvis med hjälp av att blåsa varmluft in i vingarna. Olika vindkraftverkstillverkare har olika avisningssystem. För att förhindra olyckor bör skyltar med varning för fallande is sättas upp vid infart till en vindkraftetablering. Brand Bränder i vindkraftverk är sällsynta men förekommer. Brand inuti vindkraftverket är extra farlig då räddning kan bli nödvändig från hög höjd. Vid etablering av vindkraft bör en beredskapsplan tas fram för att säkerställa hur en eventuell brand ska hanteras om den uppstår. Risken för brand finns främst vid överhettning av delar i vindkraftverket om till exempel kylsystemet eller styrsystemets varningssystem slutar fungera. Risk för brand uppstår även vid åska. Ett vindkraftverk är utrustat med åskledare samt jordas noggrant. Detta ger ett skydd mot normala blixtar, men extrema åskoväder kan skada vindkraftverken och eventuellt starta en brand. En brand inuti ett vindkraftverk kan vara svårsläckt. Konsekvenserna kan bli allvarliga om personal befinner sig i vindkraftverket vid brand eller om brand uppstår i samband med kraftiga vindar som transporterar bort brinnande föremål och orsakar kringliggande bränder. Kemikalier och oljeutsläpp Innehållet av kemikalier i vindkraftverk varierar beroende på hur vindkraftverkets generator och andra delar kyls ned, antingen kyls verket med luft eller vätska. Ett vindkraftverk innehåller en del kemikalier, främst hydraulolja, växellådsolja, lagerfett och frostskyddsvätskor. Vindkraftverken med dess transformatorstationer är konstruerade så att smörj- och transformatoroljor normalt inte läcker ut i naturen vid ett eventuellt haveri. De komponenter som innehåller större mängder olja/kemikalier är försedda med utrymmen dit de kan rinna och tas om hand. Oljeläckage kan vid haveri samlas på fundamentgolvet i vindkraftverket och kan därifrån omhändertas utan att spill hamnar i omgivningen. 60(64)

61 Ett referensverk av storleksordningen 2 2,5 MW innehåller cirka 650 liter transmissionsolja för växellådor, 10 liter transmissionsolja för pitch- och girmotorer, 10 liter hydraulolja för bromsar samt cirka 200 liter smörjfetter och 150 liter frysvätska för kylningen. Transformatorn för respektive verk innehåller cirka 1500 liter silikonolja. Vid servicetillfällena tas prover på oljan för att avgöra om den behöver bytas. Oljan byts bara vid behov. Under normala driftförhållanden behöver oljan bytas ungefär vart femte år. Djur och växtliv Djur och växtliv kan komma att påverkas vid en etablering av vindkraft. Många arter påverkas inte alls av vindkraftverk medan andra har klassats som känsliga för vindkraft. Information om hur djur och växtliv påverkas finns i vissa fall inte alls. Eftersom Eksjö är en inlandskommun har ingen fokus lagt på marint liv i denna rapport. Fågelliv Planering av placeringen av en vindkraftsetablering är viktig för att undvika etablering inom områden för känsliga fågelarter. Många arter kan samexistera med vindkraft medan andra inte kan det. Lokala inventeringar av fågellivet ger oftast en indikation om lokaliseringen är lämplig eller inte. En etablering kan vara antingen lämplig eller direkt olämplig alternativt indirektolämplig. En direkt olämplig etablering kan vara inom ett område där arter förväntas dödas av vindkraft eller indirekt olämplig genom att fåglarnas habitat/livsmiljö förändras och blir oattraktiv. Ett vindkraftverks placering i relation till topografin och omgivande miljö kan vara avgörande för om fåglar kolliderar med ett vindkraftverk eller inte. Kollisioner sker vanligtvis där fåglar samlas som vid våtmarker och sjöar, åsryggar och krön. Generellt sett utgör inte barrskogsområden någon riskmiljö för fåglar. Alla typer av fåglar kan kollidera med vindkraftverk men rovfåglar, hönsfåglar, måsar, trutar och tärnor kolliderar oftare med vindkraftverk än övriga fåglar. Skogshöns kolliderar relativt ofta med vindkraftverk och andra konstruktioner och förekommer främst i skog. Fåglar som tillbringar mer tid i ett område med vindkraft än andra förväntas också löpa ökad risk för kollision, till exempel fåglar som häckar, övervintrar eller rastar i området. Särskild försiktighet rekommenderas i områden där koncentrationen av rovfågel är hög och i miljöer med hög täthet av häckande vadare finns, det vill säga vissa våtmarker, havsstrandängar, fågelskär och fjällområden. Fladdermöss Riskområden för fladdermöss är ofta ledlinjer i landskapet så som dalgångar, större vägar och sjöar samt alléer, skogsbryn med mera. Barrskogsområden kan vara miljöer som kan ge ökad risk för kollision med vindkraftverk beroende på vilken art av fladdermus som finns i området. Fladdermöss dödas av vindkraftverk i samband med att de jagar insekter kring vindkraftverken. Drivande svärmar av insekter samlas kring verken och fladdermössen jagar i dessa svärmar. 98% av dödsfallen för fladdermöss är inom arterna stor-, gråskimlig-, nordisk- och dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. En orsak till att insekterna samlas kring vindkraftverket tros vara på grund av vindkraftverkens färg, vit. Ny forskning om färgsättning av vindkraftverk för minskad ansamling av insekter pågår just nu. Det finns åtgärder som kan åläggas en vindkraftsetablering som minskar risken för kollisioner för fladdermössen om riskarter finns i etableringsområdet. Åtgärderna stipuleras i sådana fall i tillståndet för etableringen och omfattar avstängning av vindkraftverken under vissa specifika förhållanden under vissa tider på dygnet och året beroende på vilken specifik art som identifierats i området. Landlevande däggdjur Kunskapsläget för landlevande däggdjurs påverkan från vindkraft är litet. 61(64)

62 För de större vilda arterna i skogen tros påverkan främst uppstå då nya vägar byggs. Vägarna ökat tillgängligheten för friluftliv och jakt vilket kan påverka större vilt. Ökad aktivitet i ett område kan medföra påverkan på till exempel älg, hjort, tamren samt stora rovdjur. De nya vägarna i sig tros dock kunna gynna många viltarter i och med nya kantzoner, som öppnar upp marker och skapar nytt bete. Nya vägar kan underlätta för djuren att röra sig i landskapet. Under själva byggfasen av ett vindkraftsprojekt förväntas dock påverkan bli tillfälligt negativ. Djuren tenderar att undvika områden där byggnation pågår men förväntas återkomma till området när byggnation avslutats. Det finns mycket knapphändig information om djurs påverkan av ljud och skuggor från vindkraft. Teoretiskt kan ljud från vindkraftverk störa djurens kommunikation och även synintryck (skuggor) kan upplevas störande eller stressande för såväl vilt som tamdjur. De få studier som finns pekar dock på avsaknad av sådana effekter, eller snabb tillvänjning till störningen, och därmed en begränsad inverkan. Växtliv Floran i ett område kan vid etablering av vindkraft lokalt påverkas, men identifiering av känsliga arter genom inventering bör kunna medföra justeringar av vindkraftverkens placeringar så att arterna skyddas. Beroende på det lokala landskapets beskaffenhet (till exempel skogsmark eller odlingslandskap) kan återplantering/stödplantering av ytor för till exempel kranplatser ske för att underlätta återetablering av de lokala arterna. Bebyggelse och infrastruktur För att bygga vindkraft krävs en viss nivå av infrastruktur i etableringens närhet. Vindkraftverk kräver en elanslutning, det vill säga kraftledning mellan vindkraftparken och lokala elnätet. Dessutom behöver vindkraftverken transporteras till lokaliseringen via vägtransport och de behöver även vara tillgängliga för service året runt. För service krävs dock inte alltid bilväg, i till exempel fjällvärlden går det lika bra att använda snöskoter eller snövesslor för servicebesök. Infrastruktur utanför etableringsområdet så som vägar, elledningar, järnväg med mera kan samexistera med vindkraft så länge vissa skyddsavstånd hålls mellan infrastrukturen och vindkraftverken (se avsnittet skyddsavstånd). Bostäder i närheten av vindkraftsetableringar kan innebära påverkan på boendemiljön och det finns inga fast angivna avstånd för hur nära ett vindkraftverk kan placeras ett bostadshus. Avgörande brukar däremot vara ljudpåverkan (maximalt 40 db(a)) eller topografin i området. Andra verksamheter så som till exempel skogsbruk eller jordbruk brukar inte innebära några problem. I södra delarna av Sverige och de stora slätterna är det vanligt med vindkraftverk i jordbrukslandskapet. 62(64)

63 KÄLLOR Andersson och Liinasaari, Slutrapport sysselsättningsstudien, del av Nätverket för vindbruks projekt Lokalt anpassade prognoser, juni Bergström och Söderberg (WeatherTech), Rapport, Beräkning av vindklimatet I Sverige med 0,25 km² upplösning med hjälp av MIUU-modellen, Uppsala Boverket, rapport, Lågfrekvent buller i boendemiljön, November 2000, ISBN: D Souza et al (Vestas), Life Cycle Assessment Of Electricity Production from a Vestas V112 Turbine Wind Plant, februari Eksjö kommuns hemsida, Eksjö kommun, Miljöplan för Eksjö kommun, antagen av kommunfullmäktige Eksjö kommun, Översiktsplan för Eksjö kommun, antagen av kommunfullmäktige Energimyndighetens hemsida, Energimyndigheten och WatherTech, Den nationella vindkarteringen enligt MIUU-modellen, Hela Sverige ska leva, Vindkraftens lokala nytta Modell för delägande och bygdepengar. Del av projekt Lokal vindbruksutveckling II. Juni Helldin et al, Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval, Rapport 6499, ISBN , juni Kjeller Vindteknikk, Icing map for Sweden, report KVT/OB/2012/R076, Kjeller Vindteknikk, kartjänst för iskartering, 2/analyser/vindkraft/pre-byggnation/iskartering. Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Miljömål.se den svenska miljömålsportalen, Naturvårdsverkets hemsida, Nilsson Mats E; Karolinska institutet et al: Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Nordex, Technical Description, N100/2500. Nätverket för vindbruks hemsida, Rydell et al, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval, Rapport 6467, ISBN: , november Seifert et al (DEWI, Deutsches Windenergie-Institut GmbH), Risk analysis of ice throw from wind turbines, Senvion, specification for transportation transport roads access tracks and crane pads. Socialstyrelsen, Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus, 2008, ISBN Svensk Vindenergi, Lathund-olika begrepp när du talar om vindkraft, februari Svensk Vindenergi, Vindkraft i sikte - Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? september Sveriges lantbruksuniversitet, Socioekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering och tillämpningen av vindbonus en kunskapssammanställning, Rapport 2016:4, ISBN: , Alnarp Transportstyrelsen, Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter om allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utföra fara för luftfarten, TSFS 2013:9, mars Vindlov, Vindvals hemsida, Vindkraft Arbetsmiljö och säkerhet, Energimyndigheten, (64)

64 64(64)