Safety of woodworking machines Four-sided moulding machines

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN Fastställd Utgåva 1 Träbearbetningsmaskiner Maskinsäkerhet Flerspindliga hyvlar Safety of woodworking machines Four-sided moulding machines ICS Språk: svenska Publicerad: maj 2003 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. The European Standard has the status of a Swedish Standard. The European Standard was approved and published as SS-EN in English. This document contains a Swedish language version of. The two versions are valid in parallel. Dokumentet består av 43 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN Juli 2001 ICS Svensk version Träbearbetningsmaskiner Maskinsäkerhet Flerspindliga hyvlar Sécurité des machines pour le travail du bois Machines à moulurer sur quatre faces Safety of woodworking machines Four-sided moulding machines Sicherheit von Holzbearbeitungsmaschinen Fräsmaschinen für vierseitige Bearbeitung Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 4 juni CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CEN/CMC eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2001 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv

4 Sida 2 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Lista över riskkällor, -situationer och riskfyllda händelser Säkerhetskrav och /eller - åtgärder Styrsystem/manöverorgan Skydd mot mekaniska risker Skydd mot risker som ej är mekaniskt betingade Information för användning Varningsanordningar Märkning Bruksanvisning Bilaga A (informativ) Exempel på ett säkerhetsrelaterat styrsystem Bilaga B (normativ) Måttoleranser för spindlar Bilaga C (normativ) Deformationsprovning av bordläppar Bilaga D (informativ) Förfaranden för säkert arbete Bilaga ZA (informativ) Samband mellan denna europastandard och EG-direktiv Sida

5 Sida 3 Förord Denna europastandard har utarbetats av CEN/TC 142, Woodworking machines Safety. Sekretariatet hålls av BSI. Denna europastandard skall ges status som nationell standard, antingen genom att publicera en identisk text eller genom ikraftsättning senast i januari 2002, och motstridande nationella standarder skall dras in senast i januari Denna europastandard har utarbetats under ett mandat som CEN fått av Europeiska kommissionen och EFTA. Den stöder grundläggande krav i EUs direktiv. Sambandet med EU-direktiv beskrivs i bilaga ZA, som ingår som en informativ del i denna standard. Bland de organisationer som har bidragit till förberedelsen av denna standard ingår även den europeiska kommittéen för tillverkare av träbearbetningsmaskiner EUMABOIS. Bilagorna B och C är normativa, bilagorna A, D och ZA är informativa. De europastandarder som framtas av CEN/TC 142 behandlar enbart träbearbetningsmaskiner och kompletterar tillämpliga A- och B-standarder vad gäller allmänna säkerhetsaspekter (se inledningen till EN 292-1:1991 för information om A-, B- och C-standarder). Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser anmodas följande länder att anta denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

6 Sida 4 Orientering Denna europastandard är en C -standard enligt definitionen i EN 292:1991. Risker är beaktade i den utsträckning som framgår av denna standards avsnitt 1 Omfattning. Kraven i denna europastandard gäller för konstruktörer, tillverkare, leverantörer och importörer av flerspindliga hyvlar. Denna europastandard innehåller också sådan information som tillverkaren skall förse brukaren med. Allmänna krav rörande verktyg finns angivna i EN 847-1:1997.

7 Sida 5 1 Omfattning Denna europastandard anger konstruktionskrav och/eller åtgärder för att eliminera brister på och begränsa risker med flerspindliga hyvlar med en största bearbetningsbredd på 350 mm, i fortsättningen benämnda maskiner, avsedda att bearbeta massivt trä, spån- och träfiberskivor samt plywood, ävensom dessa material i plastlaminerat och/eller plastkantlistat skick. Denna europastandard omfattar alla de för maskinen ifrågakommande riskerna enligt förteckningen i avsnitt 4. För datorstyrda (CNC-)maskiner omfattar denna europastandard inte de risker som är förbundna med elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Denna europastandard gäller inte för: a) risker som är förbundna med inläggningsanordningar (magasin etc) b) maskin som är utförd för bearbetning av obearbetade stockar. Denna europastandard gäller primärt för maskiner som är tillverkade efter dess utgivningsdatum. 2 Normativa hänvisningar Denna europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestämmelser från andra nedan förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestämmelserna skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tilllägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan (inkl. ändringar). EN 292-1:1991 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 1: Grundläggande terminologi, metodik EN 292-2:1991 EN 292-2/A1:1995 EN 294:1992 EN 418:1992 EN 847-1:1997 EN 953:1997 EN 954-1:1996 EN 982:1996 EN 983:1996 EN 1088:1995 EN 20354:1993 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer och specifikationer Maskinsäkerhet Skyddsavstånd som hindrar att man når riskområden med händer och armar Maskinsäkerhet Nödstoppsutrustning, funktionella aspekter Konstruktionsprinciper Träbearbetningsverktyg Säkerhetskrav Del 1: Fräs- och hyvelverktyg samt cirkelsågblad Maskinsäkerhet Skydd Allmänna krav för konstruktion och tillverkning av fasta och öppningsbara skydd Maskinsäkerhet Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem Del 1: Allmänna principer för konstruktion Maskinsäkerhet Säkerhetskrav för fluidsystem och deras komponenter Hydraulik Maskinsäkerhet Säkerhetskrav för fluidsystem och deras komponenter Pneumatik Maskinsäkerhet Förreglingsanordningar för kombinering med skydd Principer för konstruktion och urval Byggakustik Mätning av ljudabsorption i efterklangsrum (ISO 354:1985)

8 Sida 6 EN :1992 EN 60529:1991 Maskinsäkerhet Elutrustning för maskiner Allmänna fordringar (IEC 204-1:1992, med avvikelser) Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) (IEC 529:1989) EN :1992 Kopplingsapparater för högst 1000 V Del 4-1: Kontaktorer och startkopplare Elektromekaniska kontaktorer och startkopplare (IEC :1990) EN :1997 EN ISO 3741:1999 EN ISO :1995 EN ISO :1996 EN ISO 3744:1995 EN ISO 3746:1995 EN ISO 4871:1996 Kopplingsapparater för högst 1000 V Del 5-1: Manöverkretsapparater och kopplingselement Elektromekaniska manöverkretsapparater (IEC :1990) Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor Precisionsmetoder för bredbandskällor i efterklangsrum (ISO 3741:1999) Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor Tekniska metoder för små, flyttbara bullerkällor i efterklangsfält Del 1: Jämförande metod för rum med hårda väggar (ISO :1994) Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor Teknisk metod för små, flyttbara bullerkällor i efterklangsfält Del 2: Direktmetod för speciella efterklangsrum (ISO :1994) Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck Teknisk metod för frifältsförhållanden över en reflekterande yta (ISO 3744:1994) Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck Överslagsmetod på omslutande yta över en reflekterande yta (ISO 3746:1995) Akustik Deklaration och verifiering av bulleremissionsvärden från maskiner och utrustning (ISO 4871:1996) EN ISO :1995 Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer från bullerkällor medelst ljudintensitet Del 1: Mätning i punkter (ISO :1993) EN ISO 11202:1995 EN ISO 11204:1995 Akustik Buller från maskiner och utrustning Mätning av ljudtrycksnivå vid operatörsplats Överslagsmetod på plats (ISO 11202:1995) Akustik Buller från maskiner och utrustning Mätning av ljudtrycksnivå vid operatörsplats Metod med omgivningskorrigering (ISO 11204:1995) EN ISO :1998 Akustik Rekommendationer vid konstruktion av lågbullrande maskiner Del 1: Planering (ISO/TR :1995) ISO 230-1:1998 ISO 3745:1977 ISO 7960:1995 HD 21.1 S3:1997 HD 22.1 S3:1997 Verktygsmaskiner Mätmetoder för kontroll Del 1: Geometrisk noggrannhet för maskiner under tomgång eller finbearbetning Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor Precisionsmetoder för ekofria och halvekofria rum Buller från verktygsmaskiner Provningsbetingelser för träbearbetningsmaskiner PVC-isolerade kablar med märkspänning högst 450/750 V Del 1: Allmänna fordringar Gummiisolerade kablar med märkspänning högst 450/750 V Del 1: Allmänna fordringar

9 Sida 7 3 Termer och definitioner Följande definitioner gäller för denna europastandard. 3.1 flerspindlig hyvel maskin i vilken arbetsstycket, efter inläggning manuellt eller från ett magasin, förflyttas med inbyggd maskinell matning Som maskin med inbyggd maskinell matning räknas i denna europastandard även sådan som har den första matarvalsen bakom det första verktyget. Maskin har åtminstone fyra bearbetningsenheter, en på varje sida, med roterande hyvel- eller fräsverktyg. Verktygsspindlarnas axlar är horisontala och /eller vertikala och de kan vara såväl manuellt som kraftdrivet inställbara. Maskin kan utrustas med tillsatsaggregat såsom universalspindel eller glaslistsåg. 3.2 universalspindel maskinaggregat vars läge kan ändras, manuellt eller maskinellt, så att det kan utföra bearbetning runt hela arbetsstycket 3.3 glaslistsåg maskinaggregat med sågblad för lossågning av en glaslist från ett arbetsstyckes bearbetade profil (se t ex figur 1) Förklaring 1 Glaslistsågblad 2 Klyvkniv 3 Styrränna för glaslist 4 Glaslist 5 Återkastspärr 6 Matarrulle 7 Arbetsstycke 8 Matningsriktning Figur 1 Exempel på glaslistsågaggregat

10 Sida hydraulisk verktygsfastspänningsanordning anordning som med hydraltryck spänner fast verktyget på spindeln 3.5 inbyggd maskinell matning inbyggd matningsanordning för arbetsstycke eller verktygsförsett maskinaggregat vilken mekaniskt håller och styr arbetsstycket under bearbetningen 3.6 inläggning i maskin manuell eller automatisk placering av arbetsstycke på eller i stativ, bord, vagn, transportör, magasin, lyftanordning liksom framförande av arbetsstycke till en inbyggd maskinell matningsanordning 3.7 motmatning då rörelseriktningen för verktygets bearbetningspunkt är motsatt matningsriktningen 3.8 medmatning rörelseriktning vid vilken verktygets bearbetningspunkt är densamma som matningsriktningen 3.9 verktygs bearbetande område område i vilket verktyg kan utföra den skärande bearbetningen 3.10 verktygs icke-bearbetande område område i vilket verktyg inte kan utföra den skärande bearbetningen 3.11 drivanordning kraftmekanism som används för att sätta en maskin i rörelse 3.12 utkast plötsligt ivägfarande av arbetsstycke eller del därav eller av maskin-/verktygsdel under pågående bearbetning 3.13 återkast utkast av arbetsstycke eller del därav som sker i en riktning motsatt matningsriktningen 3.14 återkastskydd anordning som antingen minskar risken för uppkomsten av återkast eller som stoppar återkaströrelsen 3.15 utkastfånganordning anordning (spärrar etc) som förhindrar utkast av kluvna arbetsstycken (se figur 2)

11 Sida 9 Förklaring 1 Fångspärr 2 Arbetsstycke 3 Matningsriktning Figur 2 Exempel på fångspärrar 3.16 uppvarvningstid tid som åtgår från det att startdonet påverkas till dess att spindeln faktiskt har uppnått det avsedda varvtalet 3.17 utlöpningstid tid som åtgår från det att stoppdonet påverkas till dess att spindeln stannat 3.18 varvtalsområde intervall mellan det högsta och det lägsta bearbetningsvarvtalet för spindel eller verktyg 3.19 redovisning intyg, säljarmaterial eller andra handlingar i vilka tillverkaren (eller leverantören) anger antingen materialets/produktens karakteristika eller överensstämmelse med tillämplig standard 3.20 sammanbyggt omslutande skydd skydd som är anslutet till maskinen och som har en bullerdämpande effekt samt medger att vissa inställningar kan göras från dess utsida 3.21 hel inbyggnad skydd i form av hus e d som främst är avsett för bullerdämpning och som medger för operatör att fritt röra sig inuti det för utförande av alla inställningar och justeringar. Tillträde sker vanligtvis genom en dörröppning.