Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde

Transkript

1 Samrådshandling Mölndals Stad Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde

2 Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde Datum Uppdragsnummer Deluppdrag: Utgåva/Status Samrådshandling Beställare: Mölndals Stad Tekniska förvaltningen Mölndal Sophia Nilsson Per Sander Jenny Johansson Mattias von Brömssen Uppdragsledare Handläggare Granskare i

3 Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter Inledning Bakgrund och syfte Det tekniska underlagets användning Gällande lagstiftning Rådasjöns vattentäkt Gällande tillstånd Markägarförhållanden Vattentäktens utformning Mölndals vattenverk Råvattenkvalitet och föroreningspåverkan Rådasjön Råvattenkvalitet Norra Långvattnet Vattenproduktion Framtida vattenbehov Nuvarande skyddsområde Reservvatten Vattentäktens värde Vattenförsörjningsplaner Kommunal vattenförsörjningsplan Regional vattenförsörjningsplan Planbestämmelser och områdesskydd Planförhållanden Översiktsplan Detaljplaner Skyddade områden Riksintressen Naturvärden Viktiga intressen inom tillrinningsområdet Nedsjöarnas vattentäkt med tillhörande VSO förslag Reglering av Mölndalsån ii

4 6. Rådasjöns avrinningsområde Avrinningsområdets utbredning Topografi och markanvändning Topografi Markanvändning och verksamheter Hydrologiska förhållanden Nederbörd och avrinning Vattensystemet Rådasjön Reglering Flöden Rinntider i ytvatten Geologiska förhållanden Jordarter Berggrund Grundvatten Vattenförekomster - miljökvalitetsnormer Ytvattenförekomster Grundvattenförekomster Norra Långvattnets avrinningsområde Riskhantering Allmänt Riskidentifiering Riskobjekt Riskidentifiering resultat Transporter (A1) Industrier och annan kommersiell verksamhet (A2) Bebyggelse (A3) Jord- och skogsbruk (A4) Övriga risker Klimatförändringar eller extrema väderhändelser Sabotage, kris och krig Vattenverksamheten Riskanalys Metodik för riskanalys Resultat av riskanalys iii

5 8.5.3 Bakgrund riskvärdering Resultat riskvärdering Förslag till skyddsområde Metodik avgränsning av skyddsområde Allmänna riktlinjer Barriärtänkande vid skydd Avgränsning av skyddsområde Allmänt Vattentäktszon Rådasjön Vattentäktszon Norra Långvattnet Primär skyddszon Rådasjön och Norra Långvattnet Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Riskreducerande åtgärder Allmänt Förslag på riskreducerande åtgärder för identifierade riskobjekt Kontrollprogram Underlagsmaterial iv

6 Bilagor Bilaga 1: Vattenskyddsområde med zonindelning a) Karta: Skyddszoner - hela skyddsområdet b) Karta: Skyddszoner detalj primär och sekundär zon c) Karta: Skyddszoner detalj primär zon Bilaga 2: Diagram över råvattenkvalitet Rådasjön 2017 Bilaga 3: Översiktskartor Rådasjöns avrinningsområde a) Karta: Topografi/höjddata b) Karta: Markanvändning c) Karta: Jordartsgeologi Bilaga 4: Hydrologi Rådasjön a) Karta: Mölndalsåns ytvattensystem b) Karta: Flöden i ytvattensystemet c) Karta: Rinntider i ytvattensystemet Bilaga 5: Riskklassning a) Tabell: Riskklassning, riskvärdering och förslag riskreducerande åtgärder b) Karta: Riskklassade objekt kategori transporter c) Karta: Riskklassade verksamheter hela avrinningsområdet d) Karta: Riskklassade verksamheter - Rådasjön/Mölnlycke e) Karta: Riskklassade objekt VA-verksamhet Rådasjön/Mölnlycke Bilaga 6: Beräkningsunderlag avgränsning av skyddszoner v

7 Rådasjöns vattenskyddsområde för Rådasjön och Norra Långvattnet 1. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövarens huvudman: Mölndals Stad Tekniska förvaltningen Adress: Mölndal Telefonnummer: Verksamhetens kontaktperson: Ann Rane Tillsynsmyndighet: Miljöförvaltningen 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Mölndals Stad gjort en översyn av Rådasjöns vattenskyddsområde och tagit fram ett tekniskt underlag med förslag på nytt skyddsområde samt skyddsföreskrifter för Rådasjöns vattentäkt, Mölndals huvudvattentäkt. I det tekniska underlaget och förslag till skyddsområde ingår även Norra Långvattnet, som utgör reserv för Rådasjön och är kopplad till samma vattenverk. Det tekniska underlaget ingår som bilaga till ansökan om fastställelse av. Norra Långvattnet är en liten sjö belägen intill Mölndals vattenverk, som kan utnyttjas som reservvattentäkt. Sjön har ett mycket litet tillrinningsområde, i huvudsak bestående av mager skogsmark utan signifikanta riskobjekt, vilket innebär att det tekniska underlaget innehåller begränsat med underlagstext specifikt för Norra Långvattnet. Rådasjöns vattentäkt är baserad på uttag av råvatten från Rådasjön genom intagsledningar i sjöns nordvästra del. Vattentäkten står för 85 % av det totala vattenbehovet i kommunen och Rådasjön fungerar även som reservvattentäkt för Göteborgs vattenförsörjning. Vattentäkten står även för en mindre leverans till Härryda kommun via en sjöledning. Norra Långvattnet fungerar som råvattenreserv till Mölndals vattenverk. Se översiktskarta i Figur 1. 1 av 63

8 Figur 1. Översiktskarta över Rådasjöns vattentäkt Det befintliga vattenskyddsområdet för Rådasjön fastställdes och i samband med fastställande av nytt skyddsområde ska befintligt skyddsområde upphävas. För Norra Långvattnet saknas idag vattenskyddsområde. Syftet med framtagandet av skyddsområde och skyddsföreskrifter är att säkerställa en god råvattenkvalitet i Rådasjön och Norra Långvattnet i ett långsiktigt perspektiv. Ett motiv till att inrätta ett skyddsområde är att kommunen får ett verktyg för att aktivt kunna minimera riskkällor och att verka för en säkrare dricksvattenförsörjning. Bakgrund till föreliggande arbete är att upprättat vattenskyddsområde och tillhörande skyddsföreskrifter ska följa Naturvårdsverkets råd och anvisningar för vattenskyddsområden (allmänna råd NFS 2003:16 och handbok 2010:5), de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken (1998:808, 2 kap), EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG samt sträva mot uppfyllande av lokala, regional och nationella miljömål. Naturvårdsverkets handbok anger följande skäl till att förklara ett område som vattenskyddsområde och meddela skyddsföreskrifter: Skyddet för dricksvattenförekomsten stärks. Vattenförekomstens och vattentäktens betydelse tydliggörs. Vattenförekomstens planmässiga betydelse tydliggörs. Miljöbalkens krav på verksamhetsutövare och andra inom området förtydligas. 2 av 63

9 2.2 Det tekniska underlagets användning Detta tekniska underlag utgör stöd för att besluta om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Underlaget innehåller inte detaljerad information för att bedöma specifika verksamheters påverkan i detaljskala inom respektive fastighet. Ansökningar om tillstånd för specifika verksamheter inom området måste baseras på kompletterande information och kan således inte bedömas enbart med utgångspunkt i detta tekniska underlag. 2.3 Gällande lagstiftning Skydd av vattentäkter regleras i första hand av miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Vidare anges i 7 kap 22 att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Länsstyrelsen eller kommunen får om det behövs föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifter gäller omedelbart, även om de överklagas. Om särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen eller kommunen meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för skyddsområdet. Ersättning kan enligt miljöbalken 31 kap 4 utgå till fastighetsägare vars mark tas i anspråk eller vars pågående markanvändning avsevärt försvårats på grund av bestämmelsers upprättande med stöd av 7 kap 22 miljöbalken. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet orsakar en skada eller en risk för skada på eller annan olägenhet för de miljövärden som avses att skyddas i vattenskyddsområdet kan enligt 29 kap 2 miljöbalken dömas för brott mot områdesskydd till böter eller fängelse i högst 2 år. Enligt 29 kap 2a kan den som gör sig skyldig till förseelse mot områdesskydd, ex. brott mot skyddsföreskrift, dömas till böter. Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. reglerar mer specifikt skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. Bestämmelser om myndighetssamråd, underrättelse om beslut om vattenskyddsområde, överklagande m.m. regleras i förordningen. Tillsyn över efterlevande av föreskrifter regleras i miljöbalkens 26 kap och miljötillsynsförordningen (2011:13). Enligt 26 kap 3 ska tillsyn bedrivas av myndigheter och kommuner i enlighet med vad regeringen bestämmer. Länsstyrelsen ansvarar enligt 2 kap 8 miljötillsynsförordningen för tillsyn i vattenskyddsområden som beslutats av Länsstyrelsen. Enligt 2 kap 9 i nämnda förordning har den kommunala nämnden ansvar för tillsyn i vattenskyddsområden som är beslutade av kommunen. Tillsynen får av länsstyrelsen överlåtas till en kommunal nämnd. 3 av 63

10 3. Rådasjöns vattentäkt 3.1 Gällande tillstånd Mölndals Stad har i vattendom DVA 47, meddelad , lämnats tillstånd att från Rådasjön leda bort m 3 /år, dock högst m 3 /dygn och m 3 /vecka. Vattendomens maximala årsuttag innebär ett medeluttag om ca 190 l/s. Vattendom saknas för reservvatten från Norra Långvattnet. Göteborgs Stad har i vattendom DVA48, meddelad , lämnats tillstånd att vid varje tillfälle då behov av reservråvatten uppkommer från Rådasjön leda bort m 3, dock högst m 3 /dygn. Domen medger även att leda över det från Rådasjön uttagna vattnet till Stora Delsjön, samt att från Delsjöarna leda bort den från Rådasjön överförda vattenmängden. Vidare medger domen att man får leda bort vatten från Rådasjön i samband med provkörning av anläggningen en gång per månad. I domslutet för Götebors Stads vattendom för Rådasjön anges även att uttag inte får ske i större omfattning än att delägarna i Mölndals Kvarnby tillförsäkras erforderligt fabrikationsvatten intill en mängd av 0,3 m³/s. Uttaget får inte heller inkräkta på Mölndals Stads möjlighet att ut vatten från Rådasjön i den omfattning som deras vattendom DVA 47 medger. 3.2 Markägarförhållanden Pumpstationen är belägen på fastigheten Sjövalla 1:250, vilken ägs tillsammans av Göteborgs Stad och Mölndals Stad. Intagsledningarna, som sträcker sig en bit ut i Rådasjön är belägna på en samfälld fastighet, som ägs tillsammans av Mölndals Stad och Göteborgs Stad. 3.3 Vattentäktens utformning Dricksvattenförsörjningen vid Rådasjöns vattentäkt baseras på uttag av råvatten ur Rådasjön varifrån vatten pumpas till Mölndals vattenverk, beläget vid norra änden av Norra Långvattnet. Till vattentäkten hör två råvattenintag i Rådasjöns nordvästra del, belägna på 8 respektive 15 m djup. Intagsledningarna har 1400 mm respektive 600 mm dimension och råvatten kan tas från bägge intagen till Mölndals vattenverk. Den ena intagsledningen är dock i första hand avsedd för Göteborgs reservvattenförsörjning. Råvattnet pumpas från en råvattenpumpstation nordväst om Rådasjön via en 2,4 km ledning till vattenverket. Råvattenpumparna har kapaciteterna 200 l/s respektive 120 l/s och en lyfthöjd till vattenverket om ca 40 m. Till Mölndals vattenverk finns även en råvattenledning i Norra Långvattnet, som kan utnyttjas för reservvattenförsörjning och räcker i ca två veckor vid normalförbrukning. Intagsledningen används normalt ett par dagar per år, t.ex. vid bräddningsincidenter uppströms Rådasjön eller vid tillfälliga försämringar av råvattenkvalitén i Rådasjön. Under 2017 behövde dock inte Norra Långvattnet användas som reserv. 4 av 63

11 Rådasjön är mycket viktig som reservvattentäkt för Göteborg, och används återkommande (många tillfällen per år). Volymen varierar, men i storleksordningen 10 % av råvattnet för Göteborgs dricksvattenproduktion kommer från Rådasjön. 3.4 Mölndals vattenverk Mölndals vattenverk har en dimensionerande kapacitet om 700 m 3 /h och beredningen i vattenverket består av grovsil, ph-justering, koagulering och direktfiltrering i 20 Dynasandfilter, snabbfiltrering genom 10 kolfilter, desinfektion med hypoklorit, UV-desinfektion samt ph-justering med soda. Efter behandling leds vattnet vidare via en 250 m 3 spolreservoar till två högreservoarer med en maximal volym om 1000 m 3 per reservoar. 3.5 Råvattenkvalitet och föroreningspåverkan Rådasjön Råvattenprover tas kontinuerligt (1-2 ggr/vecka) ur Rådasjön, vilka analyseras både på vattenverket och skickas till ackrediterat lab för analys. Medel-, max- och minvärden från analyser av råvattenprover i Rådasjön mellan 2012 och 2017 redovisas i Tabell 1 för ett urval av parametrar. Tabell 1. Råvattenanalyser Rådasjön (urval av parametrar) Parameter Min Medel Max Turbiditet (FNU) 0,54 1,54 3,2 Färg (mg/l) 25 42,8 80 Konduktivitet (ms/m) 8,6 10,6 13,2 ph 6,4 7,0 7,6 Alkalinitet (mg/l) 9, Hårdhet (dh) 1,0 1,1 1,3 Fluorider (mg/l) 0,06 0,07 0,1 Klorider (mg/l) 13 16,5 20 Sulfat (mg/l) 5,5 6,7 7,5 Kalcium (mg/l) 4,9 5,8 7 Magnesium (mg/l) 1,2 1,4 1,7 Järn (mg/l) 0,12 0,26 0,47 Mangan (mg/l) <0,02-0,31 Aluminium (mg/l) 0,03 0,12 0,24 Ammonium (mg/l) <0,02-0,06 Nitrit (mg/l) <0,003-0,01 Nitrat (mg/l) 1,1 1,3 1,6 COD (mg/l) 2,2 7,5 13 Koliforma bakterier (cfu/100ml) <1 - >100 E-coli (cfu/100ml) <1 - >80 5 av 63

12 Sjön är belägen i ett område, där det finns mycket stor risk för påverkan både från olika former av diffus belastning och från olika typer av olyckshändelser. Riskobjekt som har identifierats inom ramen för detta arbete finns beskrivna i avsnitt 8.3. Råvattenkvalitén vid intaget i Rådasjön är kopplad både till variationer i skiktning under olika säsonger och till inflöden av föroreningsbelastade vattendrag till sjön. I diagram i Bilaga 2 visas årsvariationen under 2017 för ett antal parametrar (ph, temperatur, turbiditet, färg, mangan, järn, COD). Belastningen från tillrinnande vattendrag och dagvattenutsläpp beror både av diffus belastning från t.ex. hårdgjorda ytor och av belastning i samband med olika typer av incidenter. Incidenter kan vara både nödavledning av spillvatten uppströms eller i Rådasjön, eller olyckor med läckage av t.ex. petroleumprodukter. I det förra fallet innebär det i allmänhet mikrobiologisk påverkan på råvattnet. Mikrobiologisk påverkan har även tidigare konstaterats i Rådasjön och i tillrinnande diken och bäckar, som har kopplats till påverkan från enskilda avloppsanläggningar och betande djur. De enskilda avloppen nära Rådasjön inom Mölndals stad har sedan dess anslutits till kommunalt VA. Eftersom Rådasjön utgör vattentäkt både för Mölndal och för Göteborg (reservvatten) finns ett etablerat samarbete med provtagning och rapportering av avvikelser. Under perioden rapporterades ca 25 avvikelser av Kretslopp och vatten, Göteborg i samarbetet med Mölndals Stad och Härryda kommun. Merparten av avvikelserna är kopplade till risk för mikrobiologisk påverkan från incidenter med bräddningar eller brott på ledningar. Från sammanställningen framgår dock att en del större utsläpp inte gett någon tydlig påverkan på råvattenkvalitén vid intaget. Provtagningen har dock i huvudsak skett från den djupare intagspunkten. I tillägg till dessa incidenter finns bl.a. även några oljeutsläpp dokumenterade, vilka dock inte har lett till någon konstaterad påverkan vid intagen. Rådasjöns vattenkvalitet har studerats i detalj med avseende på mikrobiologisk påverkan i ett samarbete mellan Mölndals Stad, Göteborg Vatten, Chalmers tekniska högskola, DHI och Härryda kommun 1. Projektet genomfördes under perioden och hade som huvudsyfte att värdera mikrobiologiska risker med dricksvatten från en ytvattentäkt. I detta projekt har bl.a. ingått mikrobiell källspårning, hydrodynamisk modellering, och två olika metoder för mikrobiologisk riskvärdering. Projektet baserades delvis på en omfattande provtagningskampanj i 20 provpunkter omkring Rådasjön under perioden april till september 2008, vilken under följdes upp med automatiserad provtagning av mikrobiologin. Sammanfattningsvis finns ett bra underlag för mikrobiologisk riskbedömning av Rådasjön, även om projektet är avslutat, och riskkällornas omfattning därav kan ha förändrats. 1 Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt, Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning, Svenskt vatten Utveckling, Rapport Nr av 63

13 3.6 Råvattenkvalitet Norra Långvattnet I Tabell 2 redovisas min, medel och maxvärden för råvattenkvalitet från provtagningar i Norra Långvattnet mellan Råvattnet har generellt god kvalitet, men med ett lågt ph, låg alkalinitet och viss nitratpåverkan. Tabell 2. Råvattenanalyser Norra Långvattnet (urval av parametrar) Parameter Min Medel Max Turbiditet (FNU) 0,36 1,22 1,8 Färg (mg/l) Konduktivitet (ms/m) 6,72 7,67 8,26 ph 5,6 6,23 6,3 Alkalinitet (mg/l) <1 2,47 3,3 Hårdhet (dh) <0,2 0,57 0,59 Kalcium (mg/l) 0,75 2,23 2,7 Magnesium (mg/l) 0,94 0,91 1,1 Järn (mg/l) 0,03 0,08 0,13 Mangan (mg/l) <0,02 0,08 0,11 Aluminium (mg/l) 0,06 0,08 0,12 Ammonium (mg/l) <0,02-0,06 Nitrit (mg/l) <0,004 - <0,004 Nitrat (mg/l) 2,2 3,9 8,7 COD (mg/l) <1-40 Koliforma bakterier (cfu/100ml) <1-40 E-coli (cfu/100ml) 0,36 1,22 1,8 3.7 Vattenproduktion Mölndals vattenverk står för ca 90 % av Mölndals vattenbehov och resterande del köps in från Göteborg. Mölndals vattenverk levererar även en del vatten till Härryda kommun. Under 2017 levererades m 3, vilket motsvarar ca 5 % av Härryda kommuns vattenbehov. Befintlig ledning in till Mölnlycke medger en leverans av upp till 8 l/s och Mölndals vattenverk utgör således en viktig reserv för Härryda kommun. Härryda kommun kan även leverera reservvatten till Mölndal, f.n. med en kapacitet av 20 l/s. Under 2017 invigdes en sammankoppling mellan Mölndal och Kungsbackas vattenledningssystem, vilken innebär att 70 l/s så småningom ska kunna levereras åt båda hållen. Rådasjön utgör en mycket viktig reserv för Göteborg, vilket redovisats i avsnitt 3.3. Vattenproduktionen av detta råvatten sker dock vid Lackarebäcks vattenverk, eftersom råvattnet från Rådasjön först leds över till Delsjöarna. 7 av 63

14 Produktionen vid Mölndals vattenverk uppgick 2017 till ca 4,65 miljoner m 3. Det motsvarar ca m 3 /dygn eller 147 l/s. Tabell 3. Uttag ur Rådasjön och vattenproduktion vid Mölndals vattenverk år År Producerat i vattenverk (m³) Uttag råvatten ur Rådasjön (m³) Framtida vattenbehov Det framtida vattenbehovet inom Mölndals stad är starkt kopplat till förväntad befolkningsökning genom inflyttning och nybyggnation. Anslutningsgraden är idag redan hög (över 90 %) och det är inte troligt att en ökning av anslutningsgraden nämnvärt kommer öka vattenbehovet. I den regionala vattenförsörjningsplanen redovisas två olika scenarier för befolkningsökningen i Mölndals stad (Tabell 4). Enligt Mölndals Vision 2020 är dock målsättningen att Mölndals invånarantal ska vara fler än år Tabell 4. Befolkning år 2011 och befolkningstillväxt i Göteborgsregionen enligt kommunala prognoser respektive strukturbildanalys av GR (källa GR). Ökningstakt anges som genomsnittlig procentuell ökning per år (ur regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen). Kommunal prognos GR:s strukturbildsanalys År Befolkning Mölndals vattenbehov har under de senaste åren varit nära 5 Mm 3 /år, motsvarande drygt 150 l/s. Med motsvarande vattenbehov per invånare i framtiden är därför prognostiserad medelförbrukning år 2025 ca 175 l/s och år 2050 ca 200 l/s. Ett vattenbehov om 200 l/s motsvarar ca 6,3 Mm 3 /år. Detta kan antingen tillgodoses genom att en större andel av tillståndsgivet uttag ur Rådasjön utnyttjas (max enligt vattendom 6 Mm 3 /år) eller att en större andel köps in från angränsande kommuner (Göteborg, Kungsbacka och/eller Härryda). 3.9 Nuvarande skyddsområde För Rådasjöns vattentäkt finns ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställda av Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län Det nuvarande skyddsområdet redovisas i Figur 2. Skyddsområdet omfattar hela Rådasjön och en zon i närområdet kring sjön. Skyddsområdet omfattar även Mölndalsån och en zon kring denna upp till västra änden på Landvettersjön (Gröen) omedelbart öster om Mölnlycke fabriker. Vidare är industriområdena 8 av 63

15 Säteriet och Solsten, samt Rv40 på en sträcka av ca 3 km inkluderade i vattenskyddsområdet. Skyddsområdet ansluter i nordväst mot Delsjöarnas vattenskyddsområde. Figur 2: Befintligt vattenskyddsområde för Rådasjöns vattentäkt Reservvatten Mölndals stad har relativt goda reservvattenmöjligheter, framförallt genom sammankopplingen med Göteborgs vattenförsörjning, som kan täcka hela behovet. Mölndal har också sammankoppling med Kungsbackas och Härrydas vattenförsörjning, där den förra kan ge nära halva vattenbehovet (70 l/s). Norra Långvattnet i anslutning till vattenverket kan användas som reserv för råvatten och räcker då ca två veckor vid normal produktion Vattentäktens värde Enligt nedanstående värderingsgrunder (Faktaruta 1) efter Naturvårdsverkets handbok (2010:5) värderas Rådasjöns vattentäkt till att ha extremt högt skyddsvärde eftersom Rådasjön är kopplad till det system, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, som av Havs- och Vattenmyndigheten förklarats som riksintresse för vattenförsörjningen (se Figur 3). 9 av 63

16 Figur 3. Karta över riksintresse för vattenförsörjning, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, beslutad av HaV Faktaruta 1: Värderingsgrund enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5 Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 personer eller 10 m3/d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning samt större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt - lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter samt tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. 10 av 63

17 4. Vattenförsörjningsplaner 4.1 Kommunal vattenförsörjningsplan En kommunal vattenförsörjningsplan har tagits fram av Norconsult AB på uppdrag av Mölndals Stad och är beslutad av Gatunämnden , och reviderad Vattenförsörjningsplanen behandlar vattenförsörjningen inom kommunen, tillgängliga vattenresurser, vattenskyddsområden och hot och påverkan på kommunens vattenförsörjning. 4.2 Regional vattenförsörjningsplan För Göteborgsregionens tretton medlemskommuner finns en regional vattenförsörjningsplan framtagen och antagen i GRs förbundsstyrelse i maj Den regionala vattenförsörjningsplanen är även antagen individuellt i samtliga tretton medlemskommuner som ett inriktningsdokument för arbetet med en långsiktigt hållbar vattenförsörjning i regionen. Arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen genomfördes i arbetsgrupp med representanter från GR, flera av medlemskommunerna och konsult. Till arbetsgruppen knöts även en förankringsgrupp med kommunernas VA-chefer och ett chefsnätverk inom avfall och VA. I den regionala vattenförsörjningsplanen definieras en vision, tre målområden och nio delmål för att uppfylla visionen. Ett av delmålen Tillgång till råvatten av god kvalitet behandlar särskilt vattenskydd och föreslår ett antal åtgärder för att detta ska bli verkningsfullt och heltäckande inom regionen. 11 av 63

18 5. Planbestämmelser och områdesskydd 5.1 Planförhållanden Översiktsplan Gällande översiktsplan för Mölndals stad antogs av kommunfullmäktige Översiktsplanen är en fysisk plan som ska fungera vägledande i beslut som gäller kommunens gemensamma intressen, bl.a. användning av mark- och vattenområden. I Figur 4 visas rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 vad gäller markanvändning i området kring Rådasjön. Figur 4. Utsnitt ur karta visande rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 för Mölndal. Området kring Rådasjön berörs främst av strandskydd (F4) och kulturreservat (F5), samt detaljplaner på sjöns västra sida (D1). Mölndals stad arbetar med att ta fram en ny översiktsplan. Förslag till ny översiktsplan väntas gå ut på samråd under Den gällande översiktsplanen för Härryda antogs 2012 och berör stora delar av tillrinningsområdet till Rådasjön och därmed större områden inom det föreslagna vattenskyddsområdet än vad Mölndals översiktplan gör. Ett antal områden inom Härryda kommun som berör Rådasjöns avrinningsområde finns utpekade som framtida verksamhetsområden. I Figur 5 visas ett utsnitt ur markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP 2012 där planer på utökade verksamhetsområden i anslutning till Mölnlycke företagspark och Bråta företagspark framgår. Utöver det planeras en utökning av verksamhetsområdet norr om Bårhultsmotet samt ett par större områden för verksamheter i anslutning till Rv 40 i höjd med Flygplatsmotet och Ryamotet (se även Bilaga 5c). 12 av 63

19 Figur 5. Utsnitt ur markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP Grön färg är naturreservat, orange färg är befintliga bostäder, mörkt röda områden är utbyggnadsområden på kort sikt, ljusare röda är utbyggnadsområden på lång sikt och violetta områden är befintliga verksamheter eller utbyggnadsområden för verksamheter. Inom tillrinningsområdet finns även delar av framförallt Partille och Lerums kommuner, där respektive översiktsplaner kan innehålla information om planerad markanvändning för områden som tillrinner Rådasjön. Dessa ytor är dock begränsade i jämförelse med Mölndals och Härryda kommuner och beskrivs därför inte ytterligare här Detaljplaner Ett stort antal detaljplaner finns antagna inom vattentäktens tillrinningsområde, se Figur 6, men bedöms inte vara relevanta att beskriva ytterligare i detta tekniska underlag. Figur 6. Antagna detaljplaner inom närområdet till Rådasjön, t.h. detaljplaner inom Mölndals Stad, t.v. detaljplaner inom Härryda kommun. 13 av 63

20 5.2 Skyddade områden Riksintressen Inom Rådasjöns avrinningsområde finns olika riksintressen, där Landvetter flygplats, Göteborgs dricksvattenförsörjning, korridor för Götalandsbanan, Rv40 samt befintlig järnväg utgör de objekt som antingen är potentiella riskobjekt eller på annat sätt har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen från Rådasjön. Utöver dessa riksintressen är det främst riksintresse för friluftslivet som berör Rådasjöns avrinningsområde. Se Figur 7 för illustration av riksintressen mellan Mölndal och Härryda. Figur 7. Riksintressen mellan Mölndal och Härryda (utklipp från Boverkets karttjänst). Rådasjön berörs främst av riksintresse för kulturmiljövården (rödskrafferade områden), korridor för Götalandsbanan, Rv 40 och riksintresse för friluftsliv (gulrutigt område). Notera att riksintresse för dricksvattenförsörjning inte redovisas på denna karta (se istället Figur 3) Naturvärden Inom Rådasjöns avrinningsområde finns ett antal naturreservat och andra typer av områden skyddade för natur- och/eller kulturvärden. I direkt anslutning till Rådasjön är det främst Rådasjöns naturreservat, Natura 2000-området Labbera och Gunnebo kulturreservat som berörs av ett vattenskyddsområde (Figur 8). Även naturreservaten Bråtaskogen och Gallhålan, som förvaltas av Länsstyrelsen, berörs av ett vattenskyddsområde för Rådasjön, men är inte direkt i kontakt med Rådasjön utan har istället avrinning mot Landvettersjön (Gallhålan) eller Mölndalsån inne i Mölnlycke via Bråtabäcken. Någon konflikt mellan skötselplaner för dessa naturreservat och skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet bedöms därför inte uppkomma. 14 av 63

21 Figur 8. Skyddad natur (utklipp från Naturvårdsverkets karttjänst). På kartan redovisas naturreservat (grönskrafferade områden), kulturreservat (violett skrafferat område) och Natura 2000-område enligt Art- och habitatdirektivet (blått skrafferat område). 5.3 Viktiga intressen inom tillrinningsområdet Nedsjöarnas vattentäkt med tillhörande VSO förslag Härryda kommun planerar att bygga ett nytt vattenverk i Hindås, med råvattenintag i Västra Nedsjön. Mark- och miljödomstolen lämnade tillstånd (M ) till anläggningen med intagsledningar och pumpstation. Tillståndet ger Härryda kommun rätt till ett uttag av högst 2,4 miljoner m 3 /år, dock maximalt m 3 /d. Detta motsvarar ett medeluttag över året på 76 l/s och ett maxuttag på 100 l/s för enskilt dygn. Den nya vattentäkten innebär att Härryda kommun har tagit fram ett nytt förslag till vattenskyddsområde för Nedsjöarna, som ersätter det äldre vattenskyddsområdet för Västra Nedsjön. Förslaget ligger hos Länsstyrelsen för beslut efter revideringar I Figur 9 redovisas förslag till vattenskyddsområde med primär, sekundär och tertiär skyddszon. 15 av 63

22 Figur 9. Förslag på vattenskyddsområde för Nedsjöarnas vattentäkt ( från Härryda kommuns hemsida ) Reglering av Mölndalsån Mölndalsån och dess biflöden är reglerade genom ett flertal dammar. Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. Det finns dessutom en kraftverksdamm byggd 1978 vid Bugärde, vilket är det enda vattenkraftverket i Mölndalsån. Denna damm är dock för tillfället tömd på vatten och kraftverket nedstängt i väntan på en eventuell tillståndsansökan. I Mölndalsåsystemet finns även ett antal manuellt kontrollerade dämmen, främst i det s.k. Härskogsområdet (Lilla Härsjön, Vällsjön, Lilla Sturven, Öjesjön och Hornasjön). Mölndals Kvarnby är en ideell förening som kontrollerar och reglerar vattenflödet i delar av Mölndalsån och vattennivån i ett antal sjöar kring Mölndalsån. Till grund för detta arbete finns ett antal vattendomar. Mölndals Kvarnby grundades i mitten av talet efter krav från Kunglig Majestät att Kvarnbyfallen skulle regleras, som stöd för de verksamheter som tidigare fanns vid Kvarnbyn. Vattenregleringen styrs av Vattenkontrollanten efter instruktion av bystämman med Byåldermannen som ytterst ansvarig. 16 av 63

23 Göteborgs Stads Trafikkontor har tillsammans med Mölndals Stad och Härryda kommun drivit ett samverkansprojekt kring reglering av Mölndalsån. Syftet med projektet var framförallt att minimera översvämningsrisker och säkra råvattentillgången genom en bättre kontroll på regleringsstrategi, via ett gemensamt styr- och driftövervakningssystem. Vidare har ett antal åtgärder genomförts inom ramen för projektet och rutiner för hantering av flöden och nivåer vid förhöjda risker tagits fram. Projektets organisation illustreras av Figur 10. Figur 10. Projektorganisation för samarbetet kring Mölndalsåns reglering (ur Slutrapport, Mölndalsån gemensam reglering, Göteborgs Stad, Trafikkontoret, Rapport-6/TFK457) 17 av 63

24 6. Rådasjöns avrinningsområde 6.1 Avrinningsområdets utbredning Rådasjön omfattas av Mölndalsåns avrinningsområde, vilket är en del av Göta älvs avrinningsområde. Hela Mölndalsåns avrinningsområde omfattar ca 275 km 2 och sträcker sig från källflödena i Bollebygds kommun nordost om Östra Nedsjön till utloppet i Göta älv. Avrinningsområdet uppströms utloppet ur Rådasjön omfattar 199 km 2 och utgör därför ca 72 % av det totala avrinningsområdet. Inom Rådasjöns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar, varav de största är Östra och Västra Nedsjön, Landvettersjön (Gröen), Stora Härsjön och Hornasjön. Särskilt området kring Stora Härsjön (Härskogsområdet) är rikt på större och mindre sjöar som avvattnas till Mölndalsån. Avrinningsområdet domineras av Mölndalsån, men några större åar/bäckar tillrinner längs vägen mellan Västra Nedsjön och Landvettersjön. Av dessa kan nämnas Dala å (från Sturven och Öjesjön), Tvärån (från Hornasjön och Stora Härsjön) och Björrödsbäcken (från Landvetter flygplats). Se Figur 11 samt kartor i Bilaga 3 och 4 för avrinningsområdets utbredning. Figur 11. Rådasjöns avrinningsområde (se även kartor i Bilaga 3 och 4) 18 av 63

25 6.2 Topografi och markanvändning Topografi Rådasjöns avrinningsområde är kuperat och domineras av den i väst-östlig långsträckta sprickdalen i vilken Mölndalsån löper. Höjdskillnaderna varierar från ca 49,5 m ö.h. (Rådasjöns normalnivå) till över 230 m ö.h. öster om Östra Nedsjön. Höjdskillnaden mellan utloppet i Västra Nedsjön och inloppet i Landvettersjön är ca 65 m, fallande från 120 m ö.h. till 54 m ö.h. Se karta i Bilaga 3a för topografi inom avrinningsområdet. Inom området dominerar branta sluttningar och förutom längs en relativt smal remsa i direkt anslutning till Mölndalsån (se vidare i avsnitt 6.4) finns inga egentliga slättområden inom avrinningsområdet. Vid stor nederbörd är därför avrinningen snabb och ger tydliga flödestoppar Markanvändning och verksamheter Markanvändningen inom området domineras av skogsmark med över 60 % av arealen, resterande delar utgörs av sjö och våtmark (ca 25 %), åker och annan öppen mark, samt bebyggelse. Inom avrinningsområdet finns två större tätorter i sin helhet, Mölnlycke och Landvetter, samt några mindre, Härryda och Hindås. På Rådasjöns västra sida finns Mölndals stadsdelar Sjövalla och Helenevik. Inom avrinningsområdet finns även delar av Sveriges näst största flygplats, Landvetter. Merparten av flygplatsens avrinning sker dock söderut mot Kungsbackaåns avrinningsområde. Se karta i Bilaga 3b för markanvändning inom avrinningsområdet. 6.3 Hydrologiska förhållanden Nederbörd och avrinning Enligt SMHI är den korrigerade årsmedelnederbörden i området ca mm/år 2. Nettonederbörden, eller den effektiva nederbörden, uppgår enligt SGU till ca mm/år inom det aktuella området 3. Nettonederbörden är den del av nederbörden som kvarstår efter avdunstning och transpiration från mark och växtlighet och som således bidrar till yt- eller grundvattenavrinning. Angiven nettonederbörd gäller för normalperioden och motsvarar en specifik avrinning på ca l/s km 2. Enligt SMHI 4 har avrinningsförhållandena förändrats under perioden från 1990 och framåt med en något högre medelavrinning generellt sett över hela landet. Medelavrinningen i området som omfattar Mölndalsåns avrinningsområde bedöms ha ökat med mellan %. Räknat utifrån medelvattenföringen vid utloppet av 2 Normalvärde ( ) för årsnederbörd (verklig) enligt SMHI:s öppna data. 3 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, västra delen, f.d. Göteborgs och Bohus län, SGU: serie Ah nr 12, Avrinningens variation , SMHI Faktablad nr 36, av 63

26 Rådasjön (3,63 m 3 /s) ges inom Rådasjöns avrinningsområde (199 km 2 ) en specifik avrinning på 18,2 l/s km 2, motsvarande 575 mm/år Vattensystemet Från de västra delarna av Rådasjön, där vattentäktens intag är beläget, har Mölndalsån och dess vattensystem en sträckning av ca 35 km, genom Landvettersjön och Nedsjöarna, upp till källflödena nordöst om Östra Nedsjön. Se karta över ytvattensystemet i Bilaga 4a. Mölndalsåns huvudfåra, som omfattar Rådasjön, Landvettersjön och Nedsjöarna, dominerar vattensystemet tillsammans med ett par lite större biflöden. De största delavrinningsområdena omfattar de sjörika höglänta Härskogsmarkerna norr om Mölndalsån, mellan Härryda och Hindås, vilka avvattnas av Tvärån (28 km 2 ) och Dala å (13 km 2 ). Inom Tväråns delavrinningsområde återfinns Härskogssjöarna och Hornasjön medan Dala ås delavrinningsområde bland annat omfattar Öjesjön och Stora Sturven. I Tabell 5 redovisas fakta för de största sjöarna inom Mölndalsåns vattensystem och Rådasjöns avrinningsområde. Sjöarna i den östra delen av vattensystemet är naturligt näringsfattiga (oligotrofa) medan Rådasjön och Stensjön är något näringsrikare (mesotrofa). Tabell 5. Fakta för de större sjöarna inom Mölndalsåns vattensystem och Rådasjön avrinningsområde (Källa: Regional vattenförsörjningsplan, GR 2014) Sjö Area Djup, medel/max Volym Avrinningsområde Nivå [km 2 ] [m] [10 6 m 3 ] [km 2 ] [m.ö.h.] Rådasjön 1,9 9/ ,5 Landvettersjön 2,2 i.u./21 i.u Stora Härsjön 2,6 i.u./43 i.u Hornasjön 1,2 8/ Stora Sturven 1,1 10/ Västra Nedsjön 2,7 13/ Östra Nedsjön 7,4 i.u./73 i.u Rådasjön Rådasjöns area är 1,92 km² och sjön har ett medeldjup om 8,8 m. Maxdjupet är ca 23 m och är beläget centralt i den norra delen av sjön (se djupkarta i Figur 12). Sjöns volym är ca 16,8 Mm³ och med ett medelflöde ur sjön på ca 3,6 m³/s ger detta en teoretisk omsättningstid på 54 dygn. Sjöns geometri gör att huvuddelen av genomströmningen av sjön företrädesvis sker längs en kortare väg mellan inloppet i sydöst och utloppet i sydväst mot Stensjön. Omsättningstiden är därför mycket kortare i den södra delen än i den norra delen av sjön. Cirkulationen i sjön 20 av 63

27 styrs i den södra delen mycket av tillflödet i Mölndalsån och i den norra djupare delen mer av vindcirkulation. Figur 12. Djupkarta över Rådasjön och Stensjön baserad på lodningar 1972 (nedladdat från SMHIs sjöregister) I samband med ett SVU-projekt (se avsnitt 3.5) upprättades en hydrodynamisk modell över Rådasjön i syfte att beräkna transport av mikroorganismer. Modellen upprättades i modelleringsverktyget MIKE 3 FM och tar hänsyn till faktorer som densitet (temperatur), vind, strömningar, källor, utsläpp från land och turbulens. Modellen har hittills främst använts för att simulera spridning av mikroorganismer i anslutning till SVU-projektet, men kan användas för att simulera transport av andra föroreningstyper, t.ex. i samband med en olycka. I modelleringsarbetet jämfördes olika vindriktningar och flöden i Mölndalsån och dess påverkan på cirkulation och omsättning i sjön. Modellen har visat att för en central punkt i sjön är omsättningstiden i Rådasjön ca 17 dagar under våren med stora flöden i Mölndalsån för att öka till ca 70 dagar under sommaren med låga flöden. Vindriktningen visar sig också ha mycket stor betydelse för cirkulationen i sjön och med en relativt vanlig vindriktning från SSV så är det tydligt att cirkulationen är betydande upp mot den norra delen av sjön och intagsområdet. För föroreningstransport mot intaget vid tillbud uppströms eller inom Rådasjön är således vindriktning och flöden i Mölndalsån av mycket stor betydelse för insatsmöjligheterna. 21 av 63

28 6.3.4 Reglering Mölndalsåns vattensystem är reglerat genom ett flertal dammar och ett antal manuellt kontrollerade dämmen (se karta i Bilaga 4a). Samtliga större sjöar är reglerade efter gällande vattendomar. Sjöarna reglerades ursprungligen för vattenkrafts- och fabrikationsvattenändamål, men regleras numera främst för utjämnande effekter i vattensystemet, bl.a. för att undvika periodvisa översvämningar samt för tryggad råvattenförsörjning för Mölndals och Göteborgs Stad. Nivån i Rådasjön och nedströms liggande Stensjön är samreglerad vid Stensjö dämme. Regleringsgränserna uttryckta i RH2000 är DG (dämningsgräns) +49,72 m och SG (sänkningsgräns) +49,14 m i Stensjön samt SG +49,16 m i Rådasjön. Stensjön och Rådasjön har inom regleringsintervallet (0,58 m) en gemensam, total regleringsvolym motsvarande ca 1,4 Mm 3 inom de tillståndsgivna regleringsgränserna vilket medger en begränsad tappaningskapacitet. Se nivåer vid Stensjö dämme i Figur 13. Figur 13. Nivåer vid Stensjö dämme under 2017 (från Mölndalsån.se). Gula linjer representerar dämningsgräns och sänkningsgräns för Stensjön enligt vattendom. Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. De manuellt kontrollerade dämmena återfinns främst i det s.k. Härskogsområdet (Lilla Härsjön, Vällsjön, Lilla Sturven, Öjesjön och Hornasjön). För den flödesutjämnande regleringen av ytvattensystemet används i praktiken idag främst Nedsjöarna. Nedsjöarna har, med stor sjöyta och en regleringshöjd på 2,85 m, goda förutsättningar att magasinera vatten under högflödesperioder och att tappa ur vatten under torrperioder. Landvettersjön har, liksom Rådasjön-Stensjön, ett litet regleringsintervall (0,41 m) och liten sjöyta jämfört med sina oreglerade tillrinningsområden på norra 22 av 63

29 respektive södra sidan av sjön. Regelringen av sjön syftar därför främst till att utjämna flödestoppar under högflödesperioder Flöden Eftersom Mölndalsåns vattensystem är reglerat enligt beskrivning i avsnitt ovan, med stor magasineringskapacitet främst i de stora sjöarna långt uppströms i systemet, ges ett flöde in i nedströms liggande sjöar, såsom Rådasjön och Landvettersjön, som i praktiken utgörs av två olika delflöden. Dels det reglerade flödet, oftast med minimiflöde i samband med flödestoppar/högflöden samt med påfyllning av vatten under torrperioder, dels den naturligt varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet. Tillflödet till Rådasjön utgörs till största delen av tappningen från Landvettersjön, där en kraftig utjämning sker. Minimivattenföringen i ytvattensystemet bestäms av tappningar från de reglerade sjöarna. Både Nedsjöarna och Landvettersjön har en minimitappning på 0,4 m 3 /s. I Bilaga 4b redovisas medelvattenföringen (MQ) vid de av SMHI:s mätstationer som omfattas av Rådasjöns avrinningsområde inom Mölndalsåns ytvattensystem. Mätstationerna är ofta placerade vid sjöarnas in- och utlopp. Flödet i Mölndalsåns huvudfåra ökar succesivt nedströms i systemet, med en medelvattenföring vid Rådasjöns utlopp på MQ=3,63 m 3 /s (SMHI:s vattenwebb). Medelhögvattenföringen uppgår i samma punkt till MHQ=15,4 m 3 /s och medellågvattenföringen MLQ=0,416 m 3 /s. Flödet in och ut från Rådasjön uppvisar en tydlig säsongsvariation, med generellt låga flöden under sommarhalvåret och höga flöden under vinterhalvåret, vilket ses tydligt i Figur 14 nedan. Figur 14. Säsongsvariation av flödet (m 3 /s) vid Rådasjöns utlopp baserat på åren (från SMHI:s vattenwebb) Rinntider i ytvatten Med begreppet rinntid avses här den tid, vid en högflödessituation, som det förväntas ta för en eventuell förorening att transporteras genom sjöar och vattendrag fram till vattenintaget. Rinntidsberäkningar, baserade delvis på Naturvårdsverkets schablonvärden för strömningstider i vattendrag vid högflödessituationer och sjöar vid ogynnsamma vindförhållanden, har beräknats. Strömningstiden i ytvattendrag beror till viss del 23 av 63

30 på vattendragets storlek och bottenfriktionen i strömfåran men huvudsakligen på vattendragets lutning/gradient, vilket betyder att mycket korta rinntider ofta erhålls i mindre biflöden som tillrinner från omgivande höjdområden. Metodik och utförande av rinntidsberäkningar för Mölndalsåns ytvattensystem inom Rådasjöns avrinningsområde redovisas mer ingående i Bilaga 6. Gränserna för rinntider beräknade till 6, 12 och 24 timmar fram till råvattenintaget i Rådasjön framgår av karta i Bilaga 4c. Beräkningarna tar inte hänsyn till att ytvattensystemet i praktiken är reglerat, vilket sannolikt innebär att de kan anses vara konservativt beräknade i Mölndalsåns huvudfåra och kan ses utifrån ett sorts värsta scenario vid en högflödessituation. 6.4 Geologiska förhållanden Jordarter Rådasjöns avrinningsområde domineras av morän, oftast i form av tunna jordlager på berg. I de västra delarna av området finns partier som domineras av berg i dagen eller mycket tunna jordlager (se detaljkarta i Figur 15). Centralt genom området löper en större isälvsavlagring i princip oavbruten mellan Västra Nedsjön och Landvettersjön, en sträcka på ca 14 km. Isälvsavlagringen går även i dagen väster om Landvettersjön vid Stora Bråta. Isälvsavlagringen består av sand och grus och har varit föremål för grusbrytning på ett flertal platser. Figur 15. Jordartskarta över området kring Rådasjön (grön=isälvssediment, ljus rosa=svämsediment, huvudsakligen grovsilt-finsand, orange=postglacial sand, gul=lera och silt, blå=morän, brun=torv, röd= berg). Kartan är ett utsnitt från SGUs kartgenerator. 24 av 63

31 Mellan Västra Nedsjön och Landvettersjön finns även avsnitt med svämsediment (sand och silt) som bildats av översvämningar längs Mölndalsån under perioden efter istiden. Från Härryda ned mot Landvettersjön och kring Rådasjön återfinns också relativt stora områden med glaciallera. Se översiktskarta i Bilaga 3c för jordartsfördelningen inom Rådasjöns avrinningsområde Berggrund Berggrunden inom Rådasjöns avrinningsområde består i huvudsak av tonalitgranodiorit med gnejsig struktur ur den s.k. Idefjordenterrängen, vanligtvis kallad grå gnejs. Inom området finns även inslag av granit och ögongnejs, samt mindre inslag av basiska intrusivbergarter (gabbro). Se Figur 16 för berggrundskarta med strukturgeologiska zoner kring Rådasjön. Inom området finns ett stort antal tydliga sprickdalar, som härrör från större sprickzoner/svaghetszoner i berggrunden. Särskilt framträdande är den stora sprickdalen i VSV-ONO riktning som löper hela vägen mellan Rådasjön och Nedsjöarna och utgör botten på den dalgång där Mölndalsån rinner. Inom området framträder även tydliga sprickdalar i NNV-SSO riktning, särskilt i anslutning till Landvettersjön. Figur 16. Berggrunden kring Rådasjön. Bruna områden är grå gnejsig tonalitgranodiorit, ljusbruna områden ögongnejs och rosa områden granit. På kartan redovisas även tolkade sprickzoner och deformationszoner. Kartan är ett utsnitt från SGUs kartgenerator. 25 av 63

32 6.4.3 Grundvatten Grundvattentillgångar i jordlager inom Rådasjöns tillrinningsområde är nära kopplade till det långa stråket med isälvsmaterial (sand och grus) längs med Mölndalsån mellan Landvettersjön och Nedsjöarna vid Hindås. I stora delar av detta område är uttagsmöjligheterna goda, i storleksintervallet 5-25 l/s, och delvis beroende av den goda kontakten med Mölndalsån. I stora delar av området finns tätare lager av finsand och silt ovan grundvattenmagasinet. Inom detta område finns inte några större grundvattenuttag för privat eller kommunal vattenförsörjning utan endast mindre lokala vattenuttag. Se Figur 17 för grundvattenmagasin enligt SGUs kartering och avsnitt för beskrivning av miljökvalitetsnormer för grundvattenmagasin. Figur 17. Grundvattenmagasin i jordlager från SGUs kartvisare. Blå färg markerar isälvsavlagringens utbredning mellan Landvettersjön och Västra Nedsjön. De olika färgnyanserna indikerar vilken grundvattentillgång (uttagsmöjlighet) som finns i jordlagren. I Härrydas kommunala vattenförsörjningsplan från 2009 redovisas potentiella dricksvattenförekomster från grundvatten i fem olika delområden längs detta stråk, vilka benämns Landvetter, Härryda, Aleslätten, Rya Hed och Grönhult. Av dessa föreslås de tre sistnämnda prioriteras som möjliga för framtida dricksvattenuttag, eventuellt i kombination med konstgjord infiltration med vatten från Mölndalsån. Detta gäller särskilt Rya Hed. Övriga grundvattentillgångar inom tillrinningsområdet är främst små grundvattenmagasin i jordlager, i huvudsak morän, som kan användas för enskild vattenförsörjning eller mindre samfälligheter. Grundvattentillgångar i berg varierar inom området, men kan lokalt vara förhöjda i anslutning till större sprickzoner. I allmänhet bedöms dock grundvattentillgångar i berg i huvudsak vara lämpliga för enskild vattenförsörjning eller mindre samfälligheter. 26 av 63

33 Inom stråket med isälvsavlagringar mellan Landvettersjön och Nedsjöarna är kontakten med ytvatten ställvis mycket god och även om grundvattenströmningen i första hand sker från grundvattenmagasinet ut i ån, kan perioder med höga vattenstånd leda till det omvända förhållandet längs vissa sträckor. Ur sårbarhetssynpunkt kan därför isälvsavlagringen anses ha en stark koppling till Mölndalsån. Detta innebär att föroreningar i grundvattenmagasinet visserligen fördröjs och i viss mån fastläggs innan de når Mölndalsån, men risk för förorening av Mölndalsån denna väg är ändå påtaglig. 6.5 Vattenförekomster - miljökvalitetsnormer Ytvattenförekomster Rådasjön och Mölndalsån liksom uppströms i avrinningsområdet övriga större sjöar (Landvettersjön, Stora Härsjön, Hornasjön, Stora Sturven, Västra och Östra Nedsjön) och ett antal biflöden (däribland Tvärån och Dala å) är så kallade ytvattenförekomster vilka omfattas av statusklassning utifrån svensk vattenförvaltning och EU:s ramdirektiv. Ytvattenförekomsterna uppnår enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) idag inte god kemisk status då gränsvärden/miljökvalitetsnormer för kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) bedöms överskridas. Detta beror inte på att Rådasjön och övriga ytvattenförekomster är särskilt belastade utan bedömningen för kvicksilver baseras på erfarenheter från mätning i abborre och gädda i andra sjöar i länet och bedömningen för polybromerade difenyletrar (PBDE) baseras på nationella och generella bedömningar av ytvatten. Vad gäller ekologisk status/potential skiljer sig statusklassningen och motiveringen till klassningen något i de olika ytvattenförekomsterna, vilket sammanfattas i Tabell 6 nedan. Riskbedömningen för samtliga ytvattenförekomster är att varken god kemisk status eller god ekologisk status/potential uppnås till av 63

34 Tabell 6. Klassning av ekologisk status för ytvattenförekomster från Rådasjön och uppströms inom Mölndalsåns avrinningsområde (Källa: VISS). Östra Nedsjön Måttlig Sjön är påverkad av försurning, vilket motverkas genom kalkningar. Biologiska undersökningar saknas och därför går det inte att bedöma om kalkningen har lyckats att upprätthålla God ekologisk status. Sjön regleras också för att minska risken för översvämningar nedströms i Mölndalsån. Regleringen kan påverka sjöns strandekosystem och också påverka möjligheten för öringen att vandra upp i lekbäckarna på hösten. Östra Nedsjön visar på en liten påverkan från övergödning. 28 av 63 Ytvattenförekomst Ekologisk status Motivering (enligt VISS) Rådasjön Måttlig Fiskar och andra vattenlevande djur kan bara delvis vandra naturligt i vattensystemet. I Stensjöns utlopp finns ett definitivt vandringhinder och uppströms Rådasjön finns ett annat definitivt vandringshinder. Sjön är dessutom försurad, vilket motverkas genom kalkning. Växtplankton visar att kalkningen har lyckats uppnå god status och vattenkvalitet. Mölndalsån - Mellan Rådasjön och Landvettersjön Måttlig Fiskar och smådjur saknar naturliga livsmiljöer i strandzon, eftersom mycket stora delar av den naturliga strandzonen har försvunnit. Längst upp i vattenförekomsten finns dessutom ett definivt vandringshinder som människan har byggt och även nedströms, i Stensjöns utlopp, finns ett definitivt vandringhinder. Vattenförekomsten är försurad vilket motverkas genom kalkning. Biologiska undersökningar saknas i själva ån men uppströms i Landvettersjön och nedströms i Rådasjön finns biologiska undersökningar som visar att kalkningen har lyckats nå god status. Landvettersjön God Den biologi som undersökts, fisk och växtplankton, visar båda på God ekologisk status. Näringsämneshalten i Landvettersjön är låg vilket också stöds av växtplanktonanalysen. Sjön är påverkad av försurning vilket motverkas genom kalkning. Sjöns stränder är påverkade av bebyggelse och vägar vilket kan påverka sjöns ekologiska status, men hittills har inte detta märkts i de biologiska undersökningar som genomförts. Den främmande växten sjögull finns i Landvettersjön och om den ökar kan den ekologiska statusen försämras. Mölndalsån - Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde Tvärån (biflöde från Stora Härsjön och Hornasjön) Måttlig Måttlig Stora delar av strandzonen har försvunnit eftersom den har bebyggelse, vägar eller andra hinder som människan har anlagt vilket medför att de naturliga livsmiljöerna för fiskar, smådjur och växter har minskat eller är försämrade. Uppströms vattenförekomsten finns en vattenkraftsdamm som har korttidsreglering, vilket påverkar växter och djur även i denna vattenförekomst. Vattendraget är även påverkat av försurning, vilket motverkas genom kalkning. Biologiska undersökningar saknas för denna del av Mölndalsån och därför går det inte att bedöma om kalkningen lyckas upprätthålla God ekologisk status. Låga tätheter av fisk är utslagsgivande för Tvärån som klassas till Måttlig ekologisk status. Vattendraget är påverkat av försurning men detta motverkas genom kalkning. Det är osäkert om de låga tätheterna av fisk beror på försurningen eller på att hydromorfologin också är påverkad. Konnektiviteten klassas som Måttlig status. Stora Härsjön Måttlig De tre största vattendragen till sjön och sjöns utlopp har definitiva vandringshinder. Stora Härsjön är dessutom påverkad av försurning, vilket åtgärdas genom kalkning. Växtplankton och fisk visar att kalkningen lyckas upprätthålla bra vattenkvalitet. Hornasjö bäck Måttlig Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. Längst upp i vattenförekomsten, vid Hornasjöns utlopp, finns ett definitivt vandringshinder som människan har byggt. Även nedströms finns vandringshinder. Försurningen motverkas genom kalkning men biologiska data för verifiering av dess effekt på ekologisk status saknas. Hornasjön Måttlig Fiskar och andra djur inte kan vandra i vattensystemet. Sjöns utlopp har ett definitivt vandringshinder. Försurningen motverkas genom kalkning i dagsläget men biologisk data saknas för verifiering av status. Mölndalsån - Tväråns tillflöde till Rya/Dala ås tillflöde Dala å (biflöde från Stora Sturven) Måttlig Måttlig Fiskar och andra djur inte kan vandra i vattensystemet. I mitten av vattenförekomsten finns ett definitivt vandringshinder för fiskar. Vid vattenkraftsdammen sker korttidsreglering som nedströms negativt påverkar växter och djur. Denna del av Mölndalsån är också påverkad av försurning, vilket motverkas genom kalkning. Hög status för bottenfauna visar att kalkningen har ger avsedd effekt. Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. I vattenförekomsten finns två definitiva vandringshinder som människan byggt. Vattendraget är dessutom påverkat av försurning. Försurningen motverkas genom kalkningsinsatser och statusen för bottenfaunan tyder på att kalkningen har lyckats att upprätthålla God ekologisk status. Stora Sturven Måttlig Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet, eftersom nedströms i Dala å finns flera definitiva vandringshinder. Sjön är dessutom påverkad av försurning, vilket motverkas genom kalkningar. Nyare biologiska undersökningar saknas och därför går det inte att bedöma om kalkningen har lyckats att nå god ekologisk status. Mölndalsån - Rya/Dala ås tillflöde till Västra Nedsjöns utlopp Måttlig Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. I vattenförekomsten finns flera vandringshinder som människan byggt, varav ett definitivt. Strandzonen är dessutom kraftigt påverkad och saknar idag många naturliga livsmiljöer för djur och växter. Försurningen motverkas genom kalkning och status för bottenfauna och fisk visar att detta fungerar för att upprätthålla biologin i vattendraget. Västra Nedsjön Måttlig Provfisket i sjön visar på ett stört fiskbestånd som kan bero på försurning, reglering och/eller en påverkad strandzon. Stora delar av sjöns strandzon har försvunnit eftersom den har bebyggelse. Detta gör att de naturliga livsmiljöerna för fiskar, smådjur och växter har minskat eller är försämrade. Västra Nedsjön är försurad, vilket motverkas genom kalkningar. Sjöns vattennivåer regleras men det är inte klart om hur detta påverkar växter och djur.

35 6.5.2 Grundvattenförekomster Den vidsträckta isälvsavlagring som följer Mölndalsåns dalgång från Landvettersjön och österut till Hindås betecknas som Härryda grundvattenförekomst. Grundvattenförekomsten uppnår idag både god kemisk status och god kvantitativ status enligt VISS. God kemisk grundvattenstatus innebär att inga miljökvalitetsnormer överskrids och god kvantitativ status innebär bland annat att de samlade uttagen ur förekomsten inte överstiger nybildningen av grundvatten. Undersökningar av grundvattnets kemi saknas dock varpå bedömingens tillförlitlighet är låg. Bedömningen av kvantitativ status är gjord utifrån en normalt god grundvattentillgång i regionen. Riskbedömningen är att vattenkvaliteten bedöms riskera att ej uppnå god kemisk grundvattenstatus Den nationella påverkansanalysen för grundvatten (2013) visar att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är stor, där väg och järnväg pekas ut som de största påverkanskällorna. Däremot finns det inga indikationer som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ grundvattenstatus av 63

36 7. Norra Långvattnets avrinningsområde Norra Långvattnets avrinningsområde är mycket begränsat i storlek och omfattar endast ca 0,31 km² (se karta i Figur 18). Sjöns yta är ca 0,091 km² och har ett medeldjup om ca 2,7 m och största djup på ca 6,5 m. Sjöns volym är ca m³ med en uppskattad omsättningstid på ca 1,6 år. Sjöns avrinningsområde består i sin helhet av skogsmark med tunna jordtäcken eller kalt berg. Sjöns utlopp är i dess södra ände och den avvattnas mot Stensjön i Mölndal. En kraftledning korsar södra änden på sjön och på berget väster om sjön finns en större mast med tillfartsväg. Mölndals vattenverk ligger på norra sidan om sjön. I övrigt är området endast utnyttjat för friluftsverksamhet, med t.ex. Bohusleden som löper längs berget på sjöns östra sida. Figur 18. Norra Långvattnets avrinningsområde 30 av 63

37 8. Riskhantering 8.1 Allmänt Riskhantering omfattar ett antal steg och kan som begrepp sägas beskriva hela processen från att behov och omfattning definieras fram till att olika former av åtgärder vidtas i syfte att reducera eller eliminera risker (se Figur 19). Centralt i riskhanteringsprocessen är riskbedömningen, ur vilken kan urskiljas tre tydliga delar: riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering. Omfattning och sammanhang Riskbedömning Kommunikation Riskidentifiering Riskanalys Riskvärdering Uppföljning och granskning Riskreduktion Figur 19. Riskhanteringsprocessen och ingående steg (ISO, 2009 ur Lindhe, 2015). I riskidentifieringen ingår att göra en ordentlig genomgång av alla de möjliga faror och hot som skyddsobjektet, i detta fall vattenförsörjningen, kan utsättas för. Egentligen handlar en övergripande riskidentifiering för vattenförsörjning om att hitta alla hot mot en trygg vattenförsörjning mellan tillrinningsområdet för råvattnet och konsument. Vid arbete med vattenskyddsområden begränsas dock arbetet normalt till att i huvudsak identifiera risker för råvattnet och de direkta anläggningar för vattenförsörjningen som är kopplade till råvattenintag, infiltrationsanläggningar eller brunnar. Vid upprättande av skydd för en vattentäkt är det viktigt att undersöka vilka potentiella föroreningskällor som finns i vattentäktens omgivning. Förståelse för 31 av 63

38 hur yt- och grundvattenavrinning fungerar är av stor betydelse så att största fokus läggs på identifiering av risker i de områden som har kortast strömningstid i yt- eller grundvattenzonen till vattentäkten. En grundlig inventering av föroreningskällor ska vara underlag för upprättande av skyddsföreskrifter och vägledande i val och prioritering av riskreducerande åtgärder. Identifiering av potentiella föroreningskällor är även viktiga som underlag vid upprättande av kontrollprogram och eventuella förvarningssystem. De identifierade riskerna utgör underlag för en riskanalys, som ska svara på vad som kan hända (t.ex. en olycka), hur sannolikt det är att något händer och vad konsekvenserna kan bli. I allmänhet är det svårt att arbeta kvantitativt med riskanalyserna, dvs. räkna fram sannolikheter och konsekvenser, eftersom underlag för detta normalt är bristfälligt och inte heltäckande. Kvalitativa riskanalyser är därför vanligt förekommande i vattenskyddssammanhang (se vidare i avsnitt 8.5). Som en direkt följd av riskanalysen görs normalt en riskvärdering där man ska avgöra om den beräknade risken är acceptabel eller inte för att i nästa steg vid behov ta fram åtgärder för riskreduktion. Exempel på riskreducerande åtgärder kan vara förbud mot vissa verksamheter i närheten av råvattentäkt, fysiska skydd (t.ex. täta diken vid en väg) och god skyltning/ information kring vattenskyddsområdet. Förutom föroreningskällor är det viktigt att identifiera andra risker för vattentäkten, som t.ex. sabotage, krishändelser, extrema väderhändelser och handhavandefel i anläggningen. Direkt eller indirekt kan dessa risker även resultera i föroreningsproblematik. En riskinventering har genomförts för att identifiera potentiella riskobjekt för Rådasjöns vattentäkt och Norra Långvattnets reservvattentäkt. En översiktlig bedömning av tillrinningsområdet till vattentäkterna har varit styrande för val av område för inventering av riskobjekt. Inventeringsområdet utgörs således av Rådasjöns samt Norra Långvattnets avrinningsområde. Riskinventeringen har gjorts i samarbete med Mölndals stad, Göteborgs stad och Härryda kommun. 8.2 Riskidentifiering Riskobjekt Riskidentifieringen har baserats på en indelning i följande kategorier: A. Potentiella föroreningskällor i tillrinningsområdet B. Klimatförändringar eller extrema väderhändelser C. Sabotage, kris eller krig D. Vattenverksamheten 32 av 63

39 Identifieringen av risker har i huvudsak fokuserat på (A) potentiella föroreningskällor inom tillrinningsområdet och övriga riskkategorier behandlas mer översiktligt. Potentiella föroreningskällor utgörs av verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet och har indelats i följande underrubriker: A1. Transporter A2. Industrier och annan kommersiell verksamhet A3. Bebyggelse (utöver A2) A4. Jord- och skogsbruk Inom respektive underrubrik har en ytterligare indelning i potentiella riskkällor gjorts som bas för riskinventeringen, se avsnitt 8.3 där identifierade risker redovisas med beskrivning. 8.3 Riskidentifiering resultat Nedan följer en översiktlig beskrivning av identifierade riskobjekt inom framför allt Rådasjöns avrinningsområde. Norra Långvattnets avrinningsområde är mycket begränsat och omfattas endast av obebyggd skogsmark, utöver Mölndals vattenverk. Några få riskobjekt är belägna inom Mölndals stad medan flertalet återfinns i Härryda kommun. Även Partille, Lerum och Bollebygds kommun berörs i praktiken av inventeringsområdet men i aktuella delar har bedömning gjorts att inga för Rådasjön betydande riskobjekt återfinns. Områden kring Nedsjöarna har ej studerats närmare då ett specifikt vattenskyddsområde för Härryda kommuns vattentäkt där är under framtagande. Kartor samt lista över identifierade riskobjekt som även kategoriserats och riskklassats redovisas i Bilaga 5a-e. Observera att alla identifierade riskobjekt inte finns med specifikt i riskklassningen. Alla riskklassade objekt redovisas ej heller på karta, vilket framgår av tabell i Bilaga 5a Transporter (A1) Vägar utgör en risk för yt- och grundvattentäkter både genom diffusa utsläpp från väg, däck, fordon och halkbekämpning och genom olyckor där förorenande ämnen läcker ut och/eller där brandbekämpning genererar släckvatten. Järnvägar utgör en risk både genom olyckor och genom eventuell ogräsbekämpning på banvallar. Båttransporter utgör en risk både genom läckage av bränsle genom olyckor eller t.ex. dålig förbränning i tvåtaktsmotorer. För kommersiell sjöfart finns även risken med olycka med farligt gods. Inom inventeringsområdet förekommer både väg-, järnvägs- och båttransporter. Båttransporter avser trafik med fritidsbåtar i Mölndalsåns ytvattensystem, däribland Rådasjön och Landvettersjön. För vägtrafik är det framförallt vägavsnitt med hög trafikmängd, stor andel tunga transporter, korsningar eller andra platser där avkörningsrisk finns i nära anslutning till vattendrag eller markområden med permeabla jordar som utgör de största hoten mot vattenresursen. Väg- eller järnvägsavsnitt där det finns risk för direkta utsläpp i sjöar och vattendrag utgör 33 av 63

40 särskilt känsliga partier. Här kan en förorening relativt snabbt orsaka stor skada på ytvattenresursen. Detta gäller även diffusa utsläpp från väg-/järnvägstrafiken, men är särskilt allvarligt för stora och/eller farliga föroreningsmängder vid olycka. Väg- och järnvägsövergångar över Mölndalsån med biflöden uppströms vattentäkten utgör således så kallade kritiska passagepunkter. Inventeringsområdet genomkorsas av motorväg Rv 40 och ett flertal andra allmänna vägar med relativt stor trafikmängd. Det är dock viktigt att notera att även mindre vägar, trots att de inte lyfts fram i riskanalysen, kan innebära allvarliga konfliktsträckor eftersom det då är större risk att ett utsläpp vid en olycka inte uppmärksammas och saneras i tid. Inom inventeringsområdet är det framförallt följande väg- och järnvägssträckor som utgör risk för vattentäkten (Se även Bilaga 5b): Motorväg Rv 40 genomkorsar inventeringsområdet och följer på nära avstånd ytvattensystemet fram till i höjd med Landvetter flygplats innan vägen viker av något mer söderut från Mölndalsåns huvudfåra. Ett flertal motorvägsmot (Mölnlyckemotet, Bårhultsmotet, Landvettermotet, Björrödsmotet, Flygplatsmotet och Ryamotet) finns längs sträckan vilka utgör särskilda konfliktpunkter med sannolikt förhöjd olycksrisk. Trafikbelastningen på motorvägen är betydande med högst trafikintensitet kring Mölnlyckemotet och väster därom, med en ÅDT (årsmedeldygnstrafik) på över fordon/dygn, varav ca tunga fordon 5. I tidigare genomförd riskanalys 6 för denna del av Rv40 visas genom faktisk olycksstatistik att det föreligger en förhöjd olycksrisk kring själva motorvägsmotet. Rv 40 går således i närhet av både Rådasjön och Landvettersjön utmed sjöarnas norra sidor. Vid Rådasjön är närmsta avstånd mindre än 150 m. Längs med Landvettersjöns västra del är avståndet från väg ca m medan vägen passerar mindre än 100 m från sjön strax innan Landvetter. Då terrängen sluttar brant ner mot sjöarna och då vägen passerar ett flertalet mindre ytvattendrag/biflöden finns risk för en mycket snabb ytavrinning från väg till sjö där inga fördröjningssystem för vägdagvatten/utsläpp finns anlagda. Kring Mölnlyckemotet finns dagvattensystem anlagda som via diken leder avrinnande vatten till ett par dagvattendammar mellan vägen och Rådasjön. Delar av vägsträckan väst därom avvattnas dock direkt till Rådasjön. 5 NVDB, Trafikverkets databas, Riskanalys för riksväg 40 avseende vattenskydd inom Rådasjön och Delsjöarnas vattenskyddsområde, COWI/Trafikverket av 63

41 Väg 540 (Boråsvägen) går parallellt med Rv 40 på motorvägens södra sida och således än närmare Rådasjön. Vägen går även alldeles intill Landvettersjöns norra strandlinje några kilometer längre österut, där den närmre Landvetter övergår i väg 549 (Gamla Partillevägen). Trafikbelastningen är naturligt lägre än på motorvägen. Inga uppgifter på ÅDT finns tillgängliga. Vägstandarden är dock sämre med bland annat smalare väg och mötande trafik. Kring Mölnlyckemotet leds vägdagvatten, liksom för Rv 40, till anlagda dagvattendammar mellan vägen och Rådasjön. Vägsträckan väst därom avvattnas dock direkt till Rådasjön, bl.a. via ett par diken/biflöden med snabb avrinning. Väg 550 (Säterivägen) leder trafik från Mölnlyckemotet in mot Mölnlycke samhälle. Vägen passerar på ett par ställe i absolut närhet till Rådasjön. Inne i centrala Mölnlycke går vägen utmed Mölndalsån och väg 550, liksom ett par mötande vägar, passerar ån på avsnitt där trafikbelastningen kan antas vara betydande. Väg 534 (Rådavägen vid Sjövalla/Helenevik) leder trafik från/till områden kring Stensjön i Mölndal. Vägen passerar på nära avstånd till Rådasjön i viken där sjön har sitt utlopp mot Stensjön. Gunnebovägen, som löper mycket nära Rådasjön på en kort sträcka vid sjöns sydöstra del. Trafikintensiteten är låg, men ett tillbud skulle kunna få konsekvenser, eftersom fördröjning mellan vägen och sjön är mycket liten. Väg 549 (Härrydavägen) går på norra sidan av Mölndalsån genom Landvetter, förbi Härryda och upp till Rya där den efter passage av ån möter väg 554 (Göteborgsvägen). Öster om korsningen fortsätter väg 554 längs med Mölndalsåns södra sida fram till Hindås. Längs hela sträckan mellan Landvetter och Hindås löper Mölndalsån på eller i nära kontakt med en större isälvsavlagring med risk för snabb transport i grundvattenmagasinet från väg till å. Ett flertal biflöden passeras utmed vägsträckan. ÅDT på sträckan varierar mellan 6500 och 2200 fordon/dygn, med högst trafikbelastning närmst Landvetter och lägst på Härrydavägen mellan Härryda och Ryd. Genom Landvetter utgör tung trafik ca 650 fordon/dygn. Järnväg, Kust-till-kustbanan genomkorsar inventeringsområdet och följer i absolut närhet ytvattensystemet ända från Rådasjön i väst till Hindås och Nedsjöarna i öst. Järnvägen passerar söder om Rådasjön och går vidare längs Mölndalsån genom Mölnlycke för att sedan följa 35 av 63

42 Landvettersjöns södra strandlinje. Mellan Landvetter och Hindås går bansträckningen utmed Mölndalsån, vilken här löper på eller i nära kontakt med en större isälvsavlagring med risk för snabb transport i grundvattenmagasinet från järnväg till å. Ett flertal biflöden passeras av järnvägen utmed sträckan. Även Landvetter flygplats återfinns inom inventeringsområdet. Stora delar av flygplatsområdet, däribland brandövningsplatser och området närmst terminalbyggnaderna, avvattnas dock söderut och berör inte Rådasjöns och Mölndalsåns avrinningsområde. Norra delarna av start-/landningsbanorna avvattnas dock till ytvattendrag som utgör biflöden till Mölndalsån, varpå viss riskbild föreligger framför allt kopplat till läckage och brandbekämpning vid större flygplansolyckor Industrier och annan kommersiell verksamhet (A2) Industrier och annan kommersiell verksamhet kan utgöra hot mot vattentäkten genom t.ex. följande risker: Utsläpp av förorenande ämne i mark, luft eller vatten genom den normala verksamheten. Olyckor med miljöfarliga ämnen som ger utsläpp av föroreningar. Tunga transporter, inklusive farligt gods. Förorenat släckvatten vid brand. Läckande cisterner och förvaringstankar. Förorenad mark från äldre verksamhet. Förorenat dagvatten. Lakvattenläckage (deponier). Dammbrott eller föroreningsläckage från kraftstationer. Inventeringsområdet är stort och ett flertal verksamheter har identifierats inom denna kategori (samtliga utom Kikåsdeponin inom Härryda kommun) vilka översiktligt beskrivs nedan. Notera att varje enskild verksamhet inom hela inventeringsområdet inte beskrivs (undantaget s.k. B-verksamheter), utan i många fall samlas ett flertal verksamheter inom industri- och verksamhetsområden. I Rådasjöns närområde har emellertid ett antal unika verksamheter valts att lyftas fram. Industri-/verksamhetsområden förekommer framför allt i anslutning till Mölnlycke samhälle och utmed Mölndalsåns dalgång mellan Landvetter och Härryda samt längs med Eskilsbyvägen söder om Björrödsmotet (Björröd industriområde). I Mölnlycke finns flera större verksamheter sedan tidigare samlade i norra delen av samhället, inom industriområdena Solsten och Säteriet, mellan Boråsvägen och Rv 40. På andra sidan Rv 40 har verksamhetsområdena Mölnlycke Företagspark Norra och Södra växt 36 av 63

43 fram under senare år och här finns ytterligare områden utpekade som framtida verksamhetsområden i Härryda kommuns översiktsplan (ÖP). Även vidare österut längs Boråsvägen, kring Bråta Företagspark, finns möjlighet för framtida exploatering av verksamheter enligt översiktsplanen. I Mölnlycke finns också industri-/verksamhetsområden i mer direkt anslutning till Mölndalsån, så som Hönekulla industriområde och Mölnlycke fabriker. Längre söderut, längs med Pixbovägen, återfinns ett mindre industriområde Kvarnbacken. I Härryda kommuns översiktsplan finns ytterligare ett antal områden utpekade som framtida verksamhetsområden som berör inventeringsområdet (se Bilaga 5c). Dels planeras en utökning av verksamhetsområdet norr om Bårhultsmotet och dels planeras ett par större områden för verksamheter i anslutning till Rv 40 i höjd med Flygplatsmotet och Ryamotet. Tillverkningsindustrier i olika skala förekommer inom inventeringsområdet varav ett par klassas som B-verksamheter och således även omfattas av Härryda kommuns miljötillsyn. Dels Federal Mogul som bedriver tillverkning av motorer och som ligger inom Mölnlycke Företagspark Södra och dels Lantmännen Aspen i Hindås som bedriver tillverkning av drivmedel. Bensinstationer, bilverkstäder. Ett flertal finns inom inventeringsområdet i anslutning till samhällen och flygplatsområdet. Verksamheterna klassas ofta som C-verksamheter och omfattas således av kommunal miljötillsyn. Inom Mölnlycke samhälle finns två bensinstationer, dels i centrala Mölnlycke alldeles invid Mölndalsån (för närvarande Circle K) och dels i anslutning till Solsten industriområde (för närvarande ST1). Deponier, avfallsupplag/hantering varav Kikås deponi och återvinningscentral (mellanlagring) har störst betydelse med lakvattendamm som avrinner till Rådasjön via Vällsjön. Övriga att nämna är Bråta Återvinningscentral (B-verksamhet) nordost om Mölnlycke. Täktverksamhet förekommer både i form av större grus- och bergtäkter, vilka klassas som B-verksamheter och således omfattas av kommunal miljötillsyn. Grustäkterna är ofta belägna i anslutning till områden med permeabla grovkoringa sand- och grusavlagringar såsom isälvsavlagringar vilket för eventuella utsläpp kan innebära snabba transporttider i grundvattenmagasinet mellan täktområde och ytvattendrag. Bergtäkter kan, utöver olycksrisk med arbetsmaskiner, medföra påverkan i form av förorenat länsvatten, bland annat innehållande sprängmedelsrester. I anslutning till bergtäkterna finns ofta asfaltsverk. 37 av 63

44 I området kring Bråta, nordost om Mölnlycke samhälle, återfinns både Grustäkt Bråta ochbergtäkt Bråta. Mellan Landvetter och Rya återfinns grustäkterna Snåkered, Härryda och Bugärde i Mölndalsåns dalgång. Mellan Härryda och Rya, på något längre avstånd från Mölndalsån ligger bergtäkterna Lillhult och Bugärde. Skjutbanor, finns på större avstånd från Rådasjön i Landvetter och Härryda (C-verksamheter). Nedlagda deponier. I nära anlutning till Mölndalsån i Mölnlycke finns en nedlagd deponi vid gamla reningsverket (Hönekulla industriområde). Området klassas som potentiellt förorenat område av Länsstyrelsen med riskklass 3 måttlig risk. I och vid Massetjärnen har tidgare förorenade massor deponerats. Området klassas som potentiellt förorenat område av Länsstyrelsen med riskklass 2 stor risk. Nedlagda miljöfarliga verksamheter. Kring Massetjärnen har tidigare verksamheter legat som givit upphov till nu potentiellt förorenade områden med riskklass 2 stor risk enligt Länsstyrelsen. Verksamheterna inkluderar kemtvätt och textilindustri. Övriga potentiellt förorenade områden. Ett flertal områden som utpekats som potentiellt förorenade områden (MIFO-objekt) finns inom inventeringsområdet och omfattar både pågående och nerlagda verksamheter. MIFO-objekt hanteras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med MIFO-klassning. Utöver ovan nämnda nedlagda deponiner och miljöfarliga verksamheter har inga övriga objekt ingått i genomförd riskanalys. Anläggningsarbeten, allmänt inom inventeringsområdet, vilka inkluderar: - Omfattande schakt i jordlager - Omfattande sprängning eller schakt i berg - Omfattande beläggningsarbeten - Byggmaterial och kemikalier vid större byggarbetsplatser - Arbetsmaskiner vid större byggarbetsplatser Bebyggelse (A3) Olika former av bebyggelse kan utgöra hot mot vattentäkten genom t.ex. följande risker: Föroreningsbelastning från enskilda, gemensamma eller kommunala lösningar för hantering av avlopp och dagvatten, inkluderande både ökat näringsläckage och risk för spridning av mikroorganismer. Avlopps- och dagvattenavledning utgör också en spridningsväg för kemikalier vid olycka. Läckage av hushållskemikalier från enskilda fastigheter. 38 av 63

45 Läckage av föroreningar från olika typer av upplag (t.ex. snö, salt, jordmassor). Läckage av föroreningar vid skötsel av grönytor. Läckage av föroreningar och penetrering av skyddande marklager via energibrunnar eller andra typer av brunnar. Inom inventeringsområdet finns större områden med samlad bebyggelse, främst i anslutning till Sjövalla/Helenevik inom Mölndals stad och till Mölnlycke, Pixbo, Landvetter, Härryda och Hindås samhälle inom Härryda kommun. Även delar av Öjersjö samhälle i Partille kommun ligger inom inventeringsområdet. På grund av att Rådasjön och Mölndalsån i Mölnlycke i stor utsträckning omges av tättbebyggt område innebär det att ett stort antal riskobjekt kopplat till bebyggelse förekommer inom vattentäktens närområde. Inom inventeringsområdet har följande potentiella föroreningskällor identifierats inom kategorin bebyggelse: Avloppspumpstationer. Ett flertal avloppspumpstationer med nödutlopp till ytvattendrag finns i anslutning till de kommunala spillvattennäten. Ett antal avloppspumpstationer har nödutlopp i eller nära Rådasjön. Däribland avloppspumpstationerna Helenevik och Sjövalla i viken för Rådasjöns utlopp, Pixbo Päls och Råda Säteri i östra delen av Rådasjön, Axanders m.fl. längs Mölndalsån genom Mölnlycke. Avloppsledningar. Stora delar av den samlade bebyggelse i samhällena kring Rådasjön och längre upp i ytvattensystemet är kopplade till de kommunala spillvattennäten via privata servisledningar. I anslutning till spillvattentunnel i centrala Mölnlycke, liksom i Landvetter samhälle, återfinns några nödutlopp i eller nära Mölndalsån. Ledningsbrott på spillvattenledningar med efterföljande läckage till Mölndalsån finns dokumenterade från ett antal incidenter vid Mölnlycke fabriker. Spillvattentunnel till Ryaverket omhändertar spillvatten från bland annat Mölnlycke och Landvetter samhälle. Löper strax norr om Rådasjön respektive Landvettersjön. Enskilda avloppsanläggningar förekommer i mindre omfattning i Rådasjöns närområde då Mölndals stad samt Härryda kommun genomfört ett riktat arbete att ansluta områden till det kommunala VA-nätet. Områden där ett betydande antal enskilda avloppslösningar kan antas finnas samlade återfinns på norra och södra sidan av Landvettersjön samt längre uppströms i Mölndalsåns dalgång. Brunnar/tankar för slamtömning kan finnas i anslutning till fastigheter med enskilda avloppsanläggningar. 39 av 63

46 Dagvattenutlopp sker via dagvattenledningar till bäckar/ytvattendrag i anslutning till kommunala dagvattennätet. Ett stort antal dagvattenutlopp sker direkt till Rådasjön eller Mölndalsån genom Mölnlycke. Av störst betydelse för vattenkvaliteten i Rådasjön bedöms dagvattenutlopp ha som avvattnar områden med industrimark, parkeringsplatser eller med vägar/vägnät med intensiv trafikbelastning. Dagvattendammar finns på en del platser inom Mölnlycke, bl.a. i anslutning till industriområdena Solsten och Säteriet. Deras funktion och effektivitet i att stoppa vidaretransport av föroreningar är dock något oklar. Mölndals vattenverk är beläget vid Norra Långvattnet. Hanterar processkemikalier. Fjärrvärmeverk beläget inom industriområde Säteriet och drivs av Solör Bioenergi Fjärrvärme AB. Klassas som B-verksamhet och omfattas av kommunal miljötillsyn. Jord- och bergvärmeanläggningar förekommer på enskilda fastigheter i samlad omfattning i de bebyggda områdena kring Rådasjön (Sjövalla, Pixbo, Mölnlycke). Ytvattenvärme. Oklart om och i vilken grad det förekommer. Oljecisterner. Kan antas förekomma men omfattning är oklar Jord- och skogsbruk (A4) Jord- och skogsbruk inom tillrinningsområdet till vattentäkten kan utgöra hot mot vattentäkten genom t.ex. följande risker: Gödsling med åtföljande läckage av näringsämnen eller spridning av mikroorganismer. Användning av bekämpningsmedel och spridning till vattendrag. Spridning av avlopp och förorenat dagvatten från ladugårdar, maskinhallar och liknande. Läckande bränsletankar eller olyckor med arbetsfordon. Större upplag av timmer, bark och flis. Djurhållning, inklusive strandnära bete, särskilt risk för spridning av mikrobiella patogener. Husbehovstäkter av grus och sand. Näringsläckage från större hyggen. Inom inventeringsområdet har följande potentiella föroreningskällor identifierats inom kategorin jord- och skogsbruk (exkl. cisterner samt enskilda avloppslösningar för fastigheter). Golfbana har även inkluderats i denna kategori, eftersom verksamhetens risker är jämförbara med typiska risker i anslutning till jordbruksverksamhet: 40 av 63

47 Djurhållning, framför allt med hästar, förekommer i Rådasjöns närområde vid Helenedals stuteri och Häststall Månstorpet, strax nordväst om råvattenintaget, samt vid Råda säteri. Djurhållningen vid dessa gårdar klassas som U-verksamheter och omfattas av kommunal miljötillsyn. Ingen övrig djurhållning av betydande omfattning bedöms finnas inom inventeringsområdet. Jordbruk/lantbruk förekommer i mindre omfattning inom inventeringsområdet. Den jordbruksmark som finns ligger dock ofta centralt i Mölndalsåns huvudfåra i nära anslutning till sjö/ytvattendrag. Skogsbruk. Skogsmark återfinns i stor omfattning inom inventeringsområdet. Inom Rådasjöns närområde är skogsbruket i stort begränsat till skötsel av naturreservat. Chalmers golfbana ligger på sluttningen norr om Mölndalsån mellan Landvetter och Härryda. Vad gäller golfbanor i allmänhet kan användning av bekämpningsmedel inte uteslutas. Inga uppgifter om användning eller ej vid den aktuella golfbanan är tillgängliga i dagsläget. 8.4 Övriga risker Klimatförändringar eller extrema väderhändelser Extrema väderhändelser innebär exempelvis intensivare regn och stora nederbördsmängder. Det finns anledning att tro att frekvensen av dessa händelser kommer att öka i framtiden och att nuvarande statistiskt underlag avseende flöden i vattendrag inte är tillräckliga för att bedöma risker. Det framtida klimatet inom Västra Götaland beräknas bli varmare och blötare. Under perioden förväntas årsmedeltemperaturen bli 4-6 grader högre än under referensperioden och årsmedelnederbörden förväntas bli mellan % större än under referensperioden. Inte bara årsmedelnederbörden kommer att öka utan även de kraftiga regnen, som förväntas komma med ökad frekvens. Vattenföringen förväntas också att öka under höst- och vintertid och minska något under vår och sommar. Perioder med extrem nederbörd och ökade flöden i vattendrag kan bl. a. medföra följande risker: Påverkan på vägtrafik och järnvägstrafik genom svåra transportförhållanden eller direkta skador på vägar och broar, vilket kan leda till ökad olycksrisk. Påverkan på avlopp och dagvatten genom bräddning av förorenat vatten, ledningsbrott, bortspolning av föroreningar på grund av stora flöden, m.m. Högre grundvattennivåer i mark kan öka grundvattnets sårbarhet då den naturliga avskiljningen av organiskt material och mikrobiologiska 41 av 63

48 föroreningar minskar. En minskad omättad zon gör också att handlingsutrymmet minskar vid en föroreningssituation, t.ex. i samband med vägtrafikolycka. Påverkan på förorenade områden genom översvämning och frigörelse av olika typer av föroreningar. Dammbrott eller nödsläpp från t.ex. kraftverksdammar och bortspolning av föroreningar. Ökad översvämningsrisk som medför risk för att ytvatten tränger in i grundvattenbrunnar. Skador på råvattenintag genom extrema flöden. Allmän försämring av vattenkvalitet i ytvattendrag genom t.ex. ökade humushalter. För Rådasjöns tillrinningsområde kan samtliga ovanstående risker i olika hög grad vara aktuella. Som särskilt viktiga risker att beakta bedöms följande vara: 1. Påverkan på dagvattensystem och spillvattensystem genom överbelastning vilket leder till ledningsbrott och/eller bräddningar. 2. Översvämning av delar av avrinningsområdet, vilket kan vara särskilt allvarligt när potentiellt förorenade områden hamnar under vatten. Även områden med jordbruksmark (inkl. betesmark) som översvämmas vid höga nivåer i t.ex. Rådasjön kan ge upphov till mikrobiologisk påverkan (se Figur 20). 3. Ökad olycksrisk i anslutning till väg- eller järnvägspassage över Mölndalsån eller dess biflöden. 4. Försämrad vattenkvalitet, t.ex. ökade COD-halter i Rådasjön genom att mer organiskt material spolas med i vattendrag. 42 av 63

49 Figur 20. Områden som översvämmas vid en nivå av +50,2 m.ö.h. i Rådasjön. Områden framtagna från bearbetning av laserdata i GIS. Detta är en nivå som återkommer relativt regelbundet (se Figur 21). Figur 21. Nivåer i Rådasjön under perioden till (från mölndalsan.se). 43 av 63

50 För Mölndalsån, sträckan mellan Östra Nedsjön och mynningen i Göta älv har även en översvämningskartering genomförts av Norconsult under 2013 på uppdrag av MSB 7. Beräkning av översvämmade områden för 100-årsflöde, 200-årsflöde och s.k. högsta flöde har gjorts och kartor tagits fram över hela sträckan. I Figur 22 redovisas ett utklipp ur kartmaterialet över Rådasjön, där det tydligt framgår att relativt stora markområden kring sjön förväntas översvämmas redan vid ett 100- årsregn. Detta beroende på att omgivningen till sjön är relativt flack i jämförelse med sjöar längre upp i vattensystemet. Jämför även denna karta med Figur 20. Figur 22. Exempel på karta från översvämningskartering (MSB, 2013) Sabotage, kris och krig Inom denna kategori hanteras endast risk för sabotage i detta underlag. Riskerna är främst förknippade med direkt åverkan på installationer vid intagsområdet med råvattenintag och pumpstation. Detta motverkas enklast genom bra fysiskt skydd genom t.ex. stängsling, lås och larm. Information om vattentäktens sårbarhet och detaljutformning bör hanteras med försiktighet. Det är dock värdefullt om fastigheter angränsande till intagsområdet har en bevakande roll. En särskild analys och åtgärdsplan avseende risker för vattenförsörjningen i kris och krig ska finnas i kommunens beredskapsplan. 7 Översvämningskartering utmed Mölndalsån, MSB Rapport nr: 9, av 63

51 8.4.3 Vattenverksamheten Risker förknippade med vattenverksamheten rör både vattentäktens utformning avseende konstruktion och materialval eller t.ex. anläggningsarbeten i vattentäktens omedelbara närhet. Möjliga risker i vattenverksamheten kan vara: Risker med t.ex. processkemikalier. Olämplig placering och konstruktion av intagsledningar och pumpstationer i förhållande till omgivande risker (t.ex. översvämningshot, stora flöden, etc.). Olämpligt materialval i konstruktioner eller ledningar (korrosion, inläckage, etc.). Fel i regleringssystem (t.ex. nivålarm). Mänskliga faktorn (lås, larm, etc.). Eftersom vattenverksamheten står under kommunal tillsyn behandlas inte dessa risker vidare i denna utredning. 8.5 Riskanalys Metodik för riskanalys Risk definieras i detta sammanhang som en sammanvägning av sannolikhet att en negativ händelse ska inträffa och konsekvensen av densamma. Konsekvensen är här relaterad till hur allvarlig påverkan blir på vattentäktens kvalitet eller kvantitet. En riskanalys av föroreningskällor eller andra negativa händelser kan genomföras på olika sätt och med olika typer av modeller. Följande parametrar är dock i allmänhet viktiga vid bedömning av att en störning uppstår i vattenförsörjningen: Sannolikhet för en olycka inträffar (t.ex. vägolycka). Sannolikheten att en förorening sprids från sin plats (t.ex. sannolikhet att dieseltank läcker vid fordonsolycka). Spridningsförutsättningar på platsen (t.ex. närhet till grundvattenmagasin). Transporttid i grundvattenmagasin och/eller rinntid i vattendrag. Utsläppets storlek, intensitet och rörlighet. Utsläppets farlighet. Möjligheter till sanering. En fullständig riskanalys förutsätter normalt kunskap om alla ovanstående parametrar. I realiteten är detta dock inte praktiskt för hela tillrinningsområden, utan en schablonmässig sammanvägning får istället göras för respektive föroreningskälla. Fördjupningar kan eventuellt göras för särskilt allvarliga hot mot vattentäkten i samband med framtagande av åtgärdsprogram. När risker ska rankas i en riskanalys kan det uppstå en svårighet att definiera vilken händelse som sannolikhet respektive konsekvens ska bedömas för. Oftast bedöms ju sannolikheten för att olycka ska ske och sedan vilken konsekvens detta 45 av 63

52 får. Bedömningen av sannolikhet görs i denna riskanalys som en sammanvägning av flera händelser i kedjan från riskobjekt till vattendrag. Sannolikheten är därför ett uppskattat mått på hur sannolikt det är att riskobjektet ger en förorening i vattendraget. Konsekvensen bedöms sedan som ett mått på hur denna förorening påverkar vattenkvaliteten vid råvattenintaget, genom en sammanvägning av olika förutsättningar. Figur 23 redovisar hur metodiken för uppskattning av sannolikhet och konsekvens har tillämpats. Figur 23. Bedömningsgrunder för sannolikhet och konsekvens för olika riskobjekt med avseende på skyddsobjektet råvattenintag. Riskanalyser kan genomföras med olika metodik avseende val av sannolikhet och konsekvens. Exempelvis skulle sannolikheten kunna ha bedömts för endast det första steget i Figur 23 för de olika objekten, och konsekvensen för de resterande stegen i kedjan. Sannolikheten blir då högre, men konsekvensen lägre. Sammanvägning till en risk för skyddsobjektet (råvattenintaget) bör dock bli densamma, se vidare nedan kring riskklassning. I denna riskanalysmetodik görs en bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt en subjektiv bedömningsskala som redovisas i Tabell 7. Noterbart är att tillämpningen av de angivna sannolikhets- och konsekvensklasserna i tabellen varierar mellan olika typer av riskobjekt i ett vattenskyddsområde. De angivna skalorna ska därför bara ses som ett stöd i processen för att urskilja de väsentliga riskerna. Sannolikheten avser möjligheten/frekvensen att en olycka eller större diffusa utsläpp sker och att en förorening då når närmaste ytvattendrag som kan avrinna mot råvattenintaget. När det gäller diffusa utsläpp är det mer lämpligt att använda skalan till vänster, varierande mellan vanlig-osannolik. 46 av 63

53 Konsekvenserna har här anpassats efter det aktuella skyddsobjektet råvattnet och kan även förtydligas med de effekter konsekvenserna bedöms kunna få enligt högerkolumnen i Tabell 8. Tabell 7: Definition av sannolikhet och konsekvens som underlag till riskanalys. Sannolikhet/frekvens 5 Vanlig Mer än 1 gång/år 4 Återkommande 1 gång/år 3 Trolig/förekommande 1 gång/1-10 år 2 Möjlig 1 gång/ år 1 Osannolik 1 gång/ år Konsekvenser 5 Katastrofala Råvattnet permanent eller mycket långvarigt utslaget 4 Kritiska 3 Kännbara 2 Marginella Råvattnet får permanent försämrad kvalitet, eller behöver tas ur drift under en längre tid Råvattnet får märkbart försämrad kvalitet under längre tid, eller behöver tas ur drift under en kortare period Råvattenkvaliteten påverkas negativt, men ingen påverkan på leverans av säkert vatten 1 Försumbara Ingen eller försumbar påverkan på råvattnet Tabell 8. Följdeffekt av konsekvenser 5 Katastrofala 4 Kritiska 3 Kännbara 2 Marginella Råvattnet permanent eller mycket långvarigt utslaget Råvattnet får permanent försämrad kvalitet, eller behöver tas ur drift under en längre tid Råvattnet får märkbart försämrad kvalitet under längre tid, eller behöver tas ur drift under en kortare period Råvattenkvaliteten påverkas negativt, men ingen påverkan på leverans av säkert vatten Vattentäkten måste tas ur bruk permanent (råvattenintag eller grundvattenmagasin kan ej användas) Reservvattentäkt som klarar hela behovet måste finnas och vattenverk måste byggas om för att klara nya reningskrav Ökade reningsbehov i vattenverk, ev visst ombyggnadsbehov eller reservvattentäkt måste klara delar av behov Ökat reningsbehov och på sikt ev behov av ombyggnad 1 Försumbara Ingen eller försumbar påverkan på råvattnet Sammanvägningen av sannolikhet och konsekvens resulterar sedan i en risknivå. Risknivån värderas därefter i nästa steg, riskvärderingen, för att avgöra vilka risker som är acceptabla och vilka som är oacceptabla och däremellan de risker som behöver analyseras vidare. Syftet med riskanalysen och den efterföljande riskvärderingen är att ge underlag för att prioritera hantering av olika risker, med olika typer av riskreducerande åtgärder. I arbetet med risker för Rådasjöns vattentäkt har riskanalysen genomförts som en kvalitativ analys med en resulterande riskskala i fem steg, enligt Figur 24. Eftersom detaljkunskap saknas och inte är praktiskt möjlig att inhämta för flera av riskobjekten, får sannolikhet och konsekvens i vissa fall baseras på erfarenhetsmässiga bedömningar. Vissa riskobjekt utgör kanske inte individuellt en stor risk, men kan vara en särskilt betydande risk när det finns ett större antal 47 av 63

54 samlade i ett område, t.ex. enskilda avlopp, eller en väg som trafikeras av ett stort antal transporter med farligt gods. Sannolikhet Vanlig Återkommande Trolig Möjlig Osannolik Försumbara Marginella Kännbara Kritiska Katastrofala Konsekvens Riskklasser 5 Oacceptabel Oacceptabel risk som måste reduceras eller elimineras 4 Ej önskvärd Risk som bör reduceras eller elimineras 3 Uthärdlig Risk som bör analyseras vidare för att avgöra om åtgärder är rimliga map tekniska, ekonomiska eller andra aspekter 2 Acceptabel Låg risk, men bör övervakas och följas upp regelbundet 1 Försumbar Ingen risk föreligger Figur 24. Riskmatris för sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för olika riskobjekt, samt underlag för de olika klasserna i matrisen. Vid sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för de olika potentiella föroreningskällorna har riskmatrisen i Figur 24 resulterat i en riskklassificering i fem klasser som ska användas som prioriteringslista för åtgärder. Riskklasserna 4 och 5 utgör då risker som behöver åtgärdas och riskklass 3 risker som bör utredas vidare och eventuellt åtgärdas. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att åtgärder inte alltid syftar till att helt ta bort ett riskobjekt, utan att det istället kan vara möjligt att reducera risken, antingen genom att sannolikheten för att det händer en skada minskas eller att konsekvensen av skadan minskas. Det kan också vara så att ett riskobjekt får en högre klassning beroende på att kunskapen är otillräcklig och därför påkallar vidare utredning, vilket i sin tur därefter ibland kan ge underlag för att sänka risknivån. Resultat av riskklassificeringen presenteras i avsnitt av 63

55 8.5.2 Resultat av riskanalys De identifierade riskobjekten (avsnitt 8.3) har klassificerats enligt metodiken redovisad i avsnitt Sannolikheter och konsekvenser har till en väsentlig del baserats på bedömningar gjorda med ett konsensusförfarande i en grupp med god erfarenhet från vattenskyddsarbete, kompletterat med detaljkunskap om områdets geologiska och hydrologiska förutsättningar baserat på inventering och undersökningar i fält. Inom ramen för riskanalysarbetet genomfördes även en workshop i samband med ett projektmöte, där ett urval av riskobjekten diskuterades med avseende på riskklassning. Detta arbete genomfördes i december 2017, med representanter från Mölndals stad, Göteborgs stad och Härryda kommun, samt Ramböll. Detta arbete och inkomna granskningssynpunkter från projektgruppen ligger sedan till grund för den slutliga riskbedömningen av riskobjekten. Det bör poängteras att riskklasserna är s.k. diskreta klasser (fasta klasser) och inte en kontinuerlig skala. Detta innebär att det inom varje riskklass finns objekt som kan vara nära en lägre riskklass eller en högre riskklass. Således kan det skilja relativt mycket i risknivå mellan riskobjekt inom samma riskklass. Regelbunden uppföljning av riskanalysen är därför viktigt för att få en uppfattning om hur riskreduceringsarbetet fungerar. I Bilaga 5 återfinns underlag till riskanalysen för samtliga identifierade och kategoriserade riskobjekt där sannolikhet, konsekvens och sammanvägd riskklass redovisas tillsammans med en motivering av riskklassningen. Riskobjekten redovisas även på kartor i Bilagorna 5b-e. Se även avsnitt 10.2 för förslag på riskreducerande åtgärder för dessa riskobjekt Bakgrund riskvärdering De identifierade riskobjekten i avsnitt har efter bedömning av sannolikhet och konsekvens alla rankats enligt matrisen i Figur 24. Denna riskrankning har inneburit att alla riskobjekt har hamnat i en riskklass mellan 1 och 4. Inget av riskobjekten har hamnat i den högsta riskklassen 5. Riskrankingen används därefter i en riskvärdering som ska vara stöd för att bedöma vilka risker som ska prioriteras med avseende på åtgärder. I detta arbete har de resulterande riskklasserna getts följande tolkning (se även Figur 24): Riskklass 1. Riskklass 2. Riskklass 3. Riskklass 4. Riskklass 5. Försumbar - Ingen risk föreligger Acceptabel Låg risk, men bör övervakas och följas upp regelbundet Uthärdlig Risk som bör analyseras vidare för att avgöra om åtgärder är rimliga med avseende på tekniska, ekonomiska och andra aspekter Ej önskvärd Risk som bör reduceras eller elimineras Oacceptabel Oacceptabel risk som måste reduceras eller elimineras 49 av 63

56 Försök har gjorts i andra vattenskyddsprojekt att koppla riskklass direkt till t.ex. vattenskyddsföreskrifter, där t.ex. en riskranking i tre klasser har använts för att dela in riskreducerande åtgärder i (1) förbud, (2) tillstånd med villkor och (3) ingen reglering eller anmälan. I riskvärderingen för Rådasjön har detta bedömts vara ett alltför generellt sätt att hantera risker. Riskanalysen visar att flera av de väsentliga riskerna inte går att hantera med föreskrifter som åtgärd, och ett mer direkt aktivt och platsspecifikt arbete med riskreduktion är viktigt. I sammanhanget är det också viktigt att ta hänsyn till att hanteringen av risker även är kopplat till ett tidsperspektiv och hur vattenförsörjningsanläggningen är utformad. En risk kan t.ex. vara mycket allvarlig, men kortvarig i tiden om den hanteras rätt. Detta gäller t.ex. ett större utsläpp av ett förorenande ämne i Mölndalsån. Detta kan hanteras genom att under en begränsad tid stänga råvattenintaget. Risken är kanske således liten att den hotar vattenförsörjningen. Men det skulle troligen vara direkt olämpligt att den hamnade i en låg riskklass. På motsvarande sätt kan ju ett litet utsläpp i en grundvattentäkt nära produktionsbrunnar orsaka mer bestående skador eller t.o.m. slå ut delar av vattenförsörjningen permanent. Riskerna identifierade i analysen bör således även värderas utifrån ett tidsperspektiv och vad den aktuella vattenförsörjningsanläggningen kan hantera, dvs. anläggningens resiliens. För Rådasjöns vattentäkt bör riskerna därför även betraktas med följande tidsperspektiv: 1. Tillfälliga händelser, som har en sådan varaktighet att de kan hanteras med reservoarvolymen i systemet. Detta kan t.ex. vara ett mindre föroreningsutsläpp, som innebär att råvattenintaget stängs under en kortare period. Noterbart här är att det har stor betydelse i vilken del av sjön ett utsläpp sker och vilken vindriktning som då råder. Ett utsläpp i norra delen av sjön stannar kvar längre än om det sker i södra delen av sjön. 2. Tillfälliga händelser med en varaktighet som överstiger vad reservoarvolymen kan hantera, men är kortvarigare än vad tillgänglig reservkapacitet via överföring från annat system kan hantera. Detta kan t.ex. vara ett större föroreningsutsläpp där råvattenintaget måste stängas under flera dagar till någon vecka. 3. Långvariga händelser som har en varaktighet som överstiger vad tillgänglig reservkapacitet kan hantera. Detta kan t.ex. vara ett större föroreningsutsläpp eller annan kvalitetsförsämring av Rådasjön/Mölndalsån som innebär att råvattenintaget måste stängas under lång tid. 50 av 63

57 4. Händelser som innebär att delar av vattenförsörjningssystemet blir permanent utslaget, t.ex. allvarlig förorening i Rådasjön som inte går att sanera Resultat riskvärdering Riskanalysen och riskvärderingen visar (se tabell i Bilaga 5a) att åtta riskobjekt har hamnat i riskklass 4 och således är riskobjekt, där risken bör reduceras eller elimineras. Samtliga riskobjekt ingår i kategorierna transporter eller bebyggelse. Det kan också vara så att något av riskobjekten kan sänkas i riskklass om en fördjupad utredning ger bättre information. De åtta riskobjekten, som har hamnat i riskklass 4 är följande: Bårhultsmotet och Landvettermotet, två större motorvägsmot med dagvatten som avrinner mot Landvettersjön. Olycka med utsläpp och förorenat släckvatten vid en brand kan snabbt nå recipient. Det är i dagsläget oklart vilka eventuella fördröjningsåtgärder som finns vid dessa mot. Väg 540 Boråsvägen, norr om Rådasjön, västra delen. Denna vägsträcka avvattnas direkt till Rådasjön nära intaget. Rv 40, passagepunkt över bäck som avvattnas direkt till Rådasjön nära intaget. Fritidsbåtar i Rådasjön, där särskilt tvåtaktsmotorer med stor andel oförbränt bränsle jämte risken för olyckor med bränslespill utgör den allvarligaste risken. Avloppspumpstationer, med nödutlopp i eller nära Rådasjön, där bräddningar kan orsaka problem med råvattenkvalitet i Rådasjön. Dagvattenutlopp i bäck vid Helenedal nära intaget. Dagvattenutlopp i Rådasjön nära intaget, gäller särskilt dagvattenutsläpp från bostadsområden på sjöns västra sida i Mölndal. Dagvattenutlopp, från industriområdena Solsten/Säteriet och Mölnlycke Företagspark, där bakteriell påverkan konstaterats på Rådasjön. Utöver dessa riskobjekt har 39 riskobjekt hamnat i risklass 3 vid riskanalysen och är alltså objekt som bör analyseras vidare och eventuellt utgöra grund för åtgärder. Dessa objekt återfinns i de flesta kategorier, men övervägande delen är kopplade till transporter (motorvägsmot, vägsträckor och passagepunkter över vattendrag), avlopp och dagvatten. Några av riskobjekten är också kopplade till de större industriområdena, anläggningsarbeten och nedlagda deponier. I sammanhanget är det också värt att nämna att strandbete vid Rådasjön är i riskklass 3, beroende på att det idag inte sker strandnära bete med nötdjur. 51 av 63

58 9. Förslag till skyddsområde Mot bakgrund av topografiska, hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden, utförd riskanalys och gällande rekommendationer föreslås skyddsområdet få den utformning som redovisas på kartor i Bilaga 1 samt i text i avsnitt Metodik avgränsning av skyddsområde Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsområde för sjöar är att beakta såväl tillrinnande vattendrags höga hastigheter som svårigheten att sanera en förorening som väl nått sjön (NV handbok 2010:5). Skyddsområdet för Rådasjön och Norra Långvattnet utformas med utgångspunkt i Naturvårdsverkets anvisningar. Det föreslagna skyddsområdet för Rådasjön och Norra Långvattnet har avgränsats enligt följande grunder: 1. Hela tillrinningsområdet för Rådasjön beaktas, men avgränsningen görs utifrån skyddsbehov baserat på en sammanvägd bedömning av riskobjekt, barriärer samt Räddningstjänstens insatstid. 2. Nödvändiga skyddsavstånd beräknas utifrån beräkning av beräknade rinntider i vattendrag och sjöar för respektive skyddszon, se bakgrund i Bilaga 6, samt karta i Bilaga 4. Med begreppet rinntid avses här den tid som det förväntas ta för en eventuell förorening att transporteras genom sjöar och vattendrag fram till råvattenintaget eller vattentäktszonen. 3. Fasta avstånd på strandzoner tillämpas i stor utsträckning p.g.a. skyddsområdets storlek och komplexitet för att underlätta förståelsen om skyddsområdets utbredning (Aktuellt inom föreslagen sekundär skyddszon). 4. Vid gränsdragning av respektive skyddszon utnyttjas GIS-analys utifrån den digitala fastighetskartan. 5. Norra Långvattnet har ett mycket litet tillrinningsområde varpå endast en primär skyddszon har avgränsats. 9.2 Allmänna riktlinjer Upprättande av skydd för vattentäkter regleras genom Miljöbalken (7 kap, 21 och 22 ). Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok 2010:5 ger anvisningar för upprättande av vattenskyddsområden. I handboken ges rekommendationer till de olika zonernas indelning och förslag till beräkningsmetodik för att avgränsa dessa geografiskt. Upprättande av skyddsområde för en vattentäkt bör sträva efter att omfatta hela tillrinningsområdet och indelas normalt i fyra zoner: vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon (se exempel i Figur 25). Lokala förutsättningar, t.ex. goda skyddsförhållanden eller övervakning, långa uppehållstider, mm. kan dock innebära att skyddsområdet inte omfattar hela tillrinningsområdet till vattentäkten. Indelning av vattenskyddsområdet i olika zoner innebär att lämpliga och skäliga krav i skyddsföreskrifterna kan ställas på verksamheter beroende på deras avstånd till vattentäkten. Avståndet är dock 52 av 63

59 kopplat till strömningsbild och strömningstider i yt- och grundvattenförekomster och avståndets betydelse kan därför vara väsentligen olika i olika riktningar från vattentäkten. Zonindelningen för ytvattentäkter baseras i huvudsak på rinntiden i sjöar och vattendrag och eventuella tekniska barriärer eller skyddssystem. I följande avsnitt beskrivs anvisningar till avgränsning av skyddsområdets zoner baserat på det som gäller för en ytvattentäkt. Vattentäktszon enligt NV Handbok Vattentäktszonens syfte är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Principen ska vara att området endast bör disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Ett vattentäktszon bör avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i vattendraget eller sjön. Området bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad och/eller markeras med hjälp av bojar eller länsor. Primär skyddszon enligt NV Handbok Den primära skyddszonens syfte är att skapa rådrum vid akut förorening. En primär zon bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag ger möjlighet till att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Mycket liten risk för förorening bör föreligga. Den primära skyddszonen i sjön/ytvattendraget och dess tillflöden bör motsvara en rinntid på 12 timmar till råvattenintaget vid högvattenflöde (återkomsttid 10 år). Alla tillflöden i form av åar, bäckar och större diken eller täckdiken ska beaktas. Om tekniska barriärer installeras, t.ex. varningssystem och larm, eller om räddningsinsatser eller andra motåtgärder mot en förorening kan ske snabbt, kan en kortare dimensionerande rinntid i vissa fall motiveras. Den primära skyddszonen ska dessutom innefatta en strandzon motsvarande en uppehållstid i mark och grundvatten på 100 dygn, dock minst 50 m, kring samtliga vattendrag inom skyddszonen. Se exempel i Figur 26. Sekundär skyddszon enligt NV Handbok Den sekundära skyddszonen syftar till att bibehålla en hög yt- och grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära zonen ska skydda sjön eller ytvattendraget från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet. Den sekundära skyddszonen i sjön/ytvattendraget och dess tillflöden bör motsvara en rinntid på 24 timmar till råvattenintaget vid högvattenflöde (återkomsttid 10 år). Dräneringar, såväl på som under mark, ska beaktas vid beräkning av rinntider. 53 av 63

60 Den sekundära skyddszonen ska dessutom innefatta en strandzon motsvarande en uppehållstid i mark och grundvatten på 100 dygn, dock minst 50 m, kring samtliga vattendrag inom primär och sekundär skyddszon. Vid de stränder där primär och sekundär zon sammanfaller tillämpas således en total strandzon på minst 50m + 50m, d.v.s. 100 m på vardera sidan om vattendraget. Se exempel i Figur 26. Tertiär skyddszon enligt NV Handbok Den tertiära skyddszonen syftar till att mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattentäkten i ett långt tidsperspektiv ska omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära skyddszonen utgörs av det område man vill skydda och som inte omfattas av övriga skyddszoner. Detta motsvarar normalt området mellan den sekundära zonens yttre gräns och det totala tillrinningsområdets yttre gräns. Figur 25. Principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde för ytvattentäkt och indelning i zoner längs vattendragen. Zonerna avgränsas också till omgivandemark. I detta exempel utgör hela tillrinningsområdet vattenskyddsområde (NV:s handbok ). För detaljer se Figur av 63

61 Figur 26. Strandzonernas utformning vid gränsen för den primära skyddszonen (NV:s handbok ) Barriärtänkande vid skydd Olika former av barriärer finns vid alla typer av vattentäkter som förhindrar eller fördröjer föroreningar i någon mån. Barriärer kan vara naturliga såsom hydrauliska och hydrogeologiska förutsättningar som gör att föroreningar inte når vattentäkten alls eller i en koncentration så att vattenkvalitén inte hotas. Långa transporttider och gynnsamma jordartsförhållanden i grundvattenmagasin kan verka för att föroreningar adsorberas eller bryts ned innan de når vattentäkten. Stora flöden i vattendrag kan ge en utspädningseffekt eller göra att föroreningar ytligt rinner förbi råvattenintag utan att förorena vattentäkten. Existerande naturliga barriärer vid en vattentäkt är i allmänhet utgångspunkten för avgränsning av skyddsområdet. Möjligheterna att komplettera de naturliga barriärerna med olika former av tekniska och administrativa lösningar bör också vara vägledande vid utformningen. Tekniska lösningar kan vara möjligheter att lägga ut länsor, anläggande av täta vägdiken, etablering av larm, begränsning av farligt godstransporter, etc. Vidare är den möjliga insatstiden för att sanera en förorening viktig. Avgörande kan här vara att larm når räddningstjänsten i tid och att den fysiska tillgängligheten är tillräckligt god för att kunna sanera en förorening. 9.3 Avgränsning av skyddsområde Allmänt Förutom vattentäktszonerna beskrivs inte Rådasjöns och Norra Långvattnets skyddsområden separat i nedanstående text. Norra Långvattnets föreslagna skyddsområde inkluderas i sin helhet i den föreslagna primära skyddszonen. Tillrinningsområdet till Norra Långvattnet är så litet att det inte bedöms meningsfullt att dela upp denna i en primär och sekundär skyddszon Vattentäktszon Rådasjön Vattentäktszonen ska säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten, och den föreslagna vattentäktszonen innefattar således råvattenintagen, pumpstationen 55 av 63