OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00

Transkript

1 Tema 1 Syn Ögat registrerar elektromagnetisk strålning som bryts av hornhinna och lins och som projice- ras på näthinnan (retina) längst bak i ögat. Cellerna där är specialiserade fotoreceptorer och brukar delas in i stavar som registrerar ljusstyrka och tre typer av tappar som registrerar fär- gerna rött, blått och grönt. Att man inte ser färg i mörker beror på att de färgkänsliga tap- parna kräver mycket ljus för att aktiveras. Färgblindhet beror ofta på att någon av de tre olika typerna av tappar saknas och är ofta medfött. Tema 1 - Del A. (5 p) Markera i nedanstående figur (sagittalsnitt av ögonbulben) följande: 1. Cornea, 2. Sclera, 3. Iris, 4. Corpus ciliare, 5. Choroidea, 6. Retina, 7. Gula fläcken (macula), 8. Blinda fläcken, 9. Schlemms kanal, och 10. Linsen. Svar: Fig Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. 1

2 OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 1 - Del B. (5 p) I den nedanstående figuren skall du namnge näthinnans olika lager (numrerade 1-10). Svar: Fig Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. 1. Pigmentepitel. 2. Stavar och tappar (inre + yttre segment). 3. Yttre gränsmembran. 4. Yttre kärnlager (stavars och tappars kärnor). 5. Yttre plexiformt lager (synapser). 6. Inre kärnlager (bipolära, amakrina, horisontalceller och Müllerglia). 7. Inre plexiformt lager (synapser). 8. Gangliecellslager. 9. Nervtrådslager. 10. Inre gränsmembran. 2

3 Tema 1 - Del C. (5 p) Av ögats normala brytkraft på nästan 60 dioptrier sker 2/3 i hornhinnessystemet och 1/3 i linssystemet. Detta ger en skarp bild av avlägsna föremål på näthinnan. För att få en skarp bild av närbelägna föremål måste brytkraften i det optiska systemet ökas. Det sker genom ackommodation. Redogör hur ögats brytkraft kan regleras vid närackommodation. Svar: Vid närackommodation kontraheras m. ciliaris och motverkar genom sin koppling till zonulatrådarnas dragkraft, vilket resulterar i minskad tension i linskapseln och den elastiska linsen tillåts anta en mer sfärisk form. Det innebär att brytkraften ökar. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 3

4 Tema 2 Autonoma nervsystemet (ANS) Det autonoma nervsystemet styr många viktiga funktioner i kroppen och det fungerar obe- roende av viljemässig kontroll. Vid många sjukdomar påverkas aktiviteten i det autonoma nervsystemet och många läkemedel utövar sin effekt på det autonoma nervsystemet. Tema 2 - Del A. (5p) Hur är det autonoma nervsystemet organiserat? Beskriv den anatomiska organisationen av det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Var är de preganglionära och post- ganglionära neuronen belägna? Svar: Svaret kräver en korrekt beskrivning av lokalisationen av pre- och postganglionära neu- ron. Sympaticus: Preganglionära: n. intermediolateralis, Th1 L2. Postganglionära: paravertebrala ganglier i sympatiska gränssträngen. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 4

5 Parasympaticus: Preganglionära: hjärnstam med N III, VII, IX, X samt spinalt S2- S4. Postganglionärt: terminalganglier i PNS. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 5

6 Tema 2 - Del B. (5 p) Kommunikationen i det autonoma nervsystemet sker via kemiska synapser. a) Vilka neuro- transmittorer används av det sympatiska nervsystemets pre- respektive postganglionära neuron och vilka receptorer aktiverar de? b) Vilka neurotransmittorer används av det para- sympatiska nervsystemets pre- respektive postganglionära neuron och vilka receptorer akti- verar de? Svar: a) Sympatiska: Preganglionära neuron Acetylkolin som verkar på nikotinreceptorer. Postganglionära neuron Noradrenalin som verkar på adrenerga alfa (1 & 2) och beta (1 & 2) receptorer. b) Parasympatiska: Preganglionära neuron Acetylkolin som verkar på nikotinreceptorer. Postganglionära neuron Acetylkolin som verkar på muskarinreceptorer. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 6

7 Table Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 7

8 Tema 2 - Del C. (5 p) Beskriv det sympatiska nervsystemets funktion genom att ange situationer när det aktiveras och vilken effekt det har på olika organ, ge tre exempel. Beskriv därefter det parasympatiska nervsystemets funktion på samma sätt. Svar: Svaret kräver exempel som tydliggör sympaticus funktioner vid Fight or flight, respek- tive exempel som tydliggör parasympaticus funktioner vid Rest and digest. För detaljer, se Tabell

9 Table Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 9

10 Tema 3 Spottkörtlar/Saliv Saliv- eller spottkörtlarna spelar en avgörande roll i matsmältningen. Sjukdomar som kan uppkomma i spottkörtlarna innefattar påssjuka (parotit; orsakat av parotitvirus), spottkörtel- inflammation (inflammatorisk svullnad ofta orsakad streptokocker eller stafylokocker), spottsten, spottkörteltumörer (benigna eller maligna) och sialadenos (icke- inflammatorisk svullnad). Tema 3 - Del A. (5 p) Redogör för spottkörtlarnas autonoma innervation. a) Vilka är de tre spottkörtlarna och var är de lokaliserade? b) Vilka nerver innerverar spottkörtlarna? c) Genom vilka respektive hål i kraniet passerar de och i vilket ganglion sker omkopplingen? d) Vilken kranialnerv passerar genom en av spottkörtlarna, vilket kan ha betydelse för ansiktsmotoriken vid en tumör i spottkörteln? Svar: Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. a- c): Gl. parotis/gl. parotidea: Parasympaticus - N. glossopharyngeus (N. IX) passerar genom fo- ramen jugulare och omkopplas i ganglion oticum. Sympaticus preganglionära fibrer från Th1-3 och postganglionära fibrer från ganglion cervicale superior. Gl. submandibulare och gl. sublingualis: Parasympaticus - N. facialis (N. VII) passerar genom canalis facialis och foramen stylomastoidium; delar upp sig i chorda tympani som omkopplas i ganglion submandibulare, Sympaticus preganglionära fibrer från Th1-3 och postganglion- ära fibrer från ganglion cervicale superior. d) N. facialis går igenom gl. parotis/gl. parotidea. 10

11 OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 3 - Del B. (5 p) Klargör med text och figur för det mikroskopiska utseendet hos de tre spottkörtlarna. a) Vilka mikroskopiskt urskiljbara skillnader föreligger? b) Hur kan man utseendemässigt skilja på en cell som avger ett segt sekret jämfört med en körtelcell som avger ett vattnigt sekret (rita gärna)? c) Vad kallas den sekretionsmekanism som spottkörtelcellerna använder sig av och hur går den till? Svar: a) Gl. parotis Gl. submandibulare Gl. sublingualis Glandula parotis - 100% serös och innehåller ofta fettceller. Glandula submandibularis - 80% serösa och 20% mukösa körteländstycken. Glandula sublingualis - 50% serösa och 50% mukösa körteländstycken. b) Serösa körtelceller (vattnigt sekret): Mukösa körtelceller (segt, viskös sekret): Sekretgranula i cytoplasman Vakuoler i cytoplasman Proteinsyntetiserande Glykoproteinsyntetiserande Cellkärnor ligger relativt centralt i Basalt förskjuten cellkärna cellerna Ljust färgade med Htx- eosin God färgbarhet (basofil) med Htx- PAS- positiva eosin. c) Sekretionsmekanism: Merokrin sekretion - sekretion via exocytos av sekreto- riska ve- sikler. 11

12 Tema 3 - Del C. (5 p) Saliven har en avgörande roll för munhälsan. Kariessjukdomen kan gå förödande snabbt hos patienter som av olika anledningar har för lite saliv. a) Beskriv vilken funktion saliven har. (2 p) b) Beskriv hur aktivering av sympatiska respektive parasympatiska nervsystemet påverkar salivens sammansättning. (3 p) Svar: a) Saliven underlättar tal, sväljning av föda, alfa- amylas påbörjar nedbrytning av kolhydra- ter, smakupplevelsen, ph- reglering, Ca 2+ tillförsel. b) Sympaticus ger en mucinrik och seg saliv med något förhöjd volym jämfört med vilosaliv. Parasympaticus ger serös vattning saliv med ökad volym. 12

13 Tema 4 Blod/Blödning Blödning innebär att blodet genom något slags kärlskada har lämnat sin naturliga hemvist, blodkärlen. En blödning från en artär är pulserande, medan en skada på en ven är rinnande. Eftersom det är tämligen lågt tryck i venerna kan man oftast stoppa blödningen genom att höja den skadade kroppsdelen. Artärerna har däremot högre tryck varför blödningar där ofta kräver ett manuellt tryck mot stället där det blöder eller längs kärlet proximalt om blödning- en. Vid större skador blöder det dock ofta både från vener och artärer, varför det behövs någon form av tryck, såsom ett tryckförband. Tema 4 - Del A. (5 p) Klargör dina kunskaper kring aortas delar och grenar och samt extremiteternas stora artärer genom att namnge de numrerade delarna och artärgrenarna. 1. Aorta ascendens. 2. Arcus aortae. 3.Truncus brachiocephalicus. 4. A. carotis communis dx. 5. A. carotis communis sin. 6. A. subclavia sin. 7. Truncus coeliacus. 8. A. iliaca communis. 9. A. femoralis. 10. A. tibialis ant. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew 13

14 Tema 4 - Del B. (5 p) a) Vilka beståndsdelar består blodet av? Namnge de olika celltyperna och beståndsdelarna så specifikt som möjligt. b) Klargör den röda blodkroppens struktur, funktion och livslängd. c) Vilken är den under normala förhållanden vanligaste vita blodkroppen och vilken är dess huvudsakliga funktion? Svar: a) b) Erytrocyten är bikonkav. Saknar cellorganeller och kärna. Transporterar syre (O 2 ) och koldioxid (CO 2 ). Livslängd: 120 dagar. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. c) Neurotrofila granulocuter dominerar (50-70%) bland leukocyterna. Huvudfunktionen är fagocytos. 14

15 Tema 4 - Del C. (5 p) Kroppen kan kompensera för en kraftig blödning utan blodtransfusion. Redogör utförligt för det kortsiktiga (sekunder- minuter) fysiologiska svaret som sker för att höja blodtrycket efter en kraftig blödning. Ditt svar ska inkludera de mekanismer som finns för att detektera blod- tryck, den kompensatoriska påverkan på hjärta och kärl, samt relevant nervös och hormonell reglering. Svar: Snabb detektering av BaroR minskad blodvolym à minskad slagvolym à minskat MAP à minskad sträckning av BaroR i aorta och carotis à minskad signal till KVC vilket leder till sympatikus påslag på hjärta och kärl. Detta resulterar i ökad HF (ökat inläckage i funny current samt förhöjd vilomembranpotential i pacemakerceller), ökad kontraktilitet genom ökad Ca 2+ frisättning (ger inte ökad SV!), ökad TPR genom VK framförallt i viscerala organ, men även i hud och muskel (endast hjärta och hjärna sparas vid kraftig blödning), dessa ef- fekter förstärks av adrenalin. Tillsammans leder dessa förändringar till normaliserad HMV och ökad TPR vilket normaliserar blodtrycket på kort sikt. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 15

16 Tema 5 Respiration KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom och är en långsamt förlöpande inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. De flesta har sjukdomen i lindrig form och lever med KOL utan att ha fått en diagnos. Minst en halv miljon svenskar lider av KOL, en av vår tids stora folksjukdomar. Symptomen kommer ofta krypande och sjukdomen utvecklas lång- samt. Rökning i ung ålder är en stor riskfaktor, och det är ytterst angeläget att arbeta mot att ungdomar avstår från att röka. Tema 5 - Del A. (5 p) På vägen ned till lungorna passerar inandningsluften larynx och vidare till trachea. I nedan- stående figur skall du klargöra dina kunskaper kring larynx anatomi och relaterade strukturer genom att namnge de markerade strukturerna. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 1. Cartilago cricoidea. 6. Epiglottis. 2. Ligamentum cricothyroideum. 7. Os hyoideum. 3. Cartilagines tracheales 8. Lig. vestibulare. 4. Cartilago arytenoida. 9. Lig. vocale. 5. Cartilago thyroidea. 10. Cartilago corniculata. 16

17 Tema 5 - Del B. (5 p) Beskriv med text och figur alveolens utseende och struktur. Vilka olika strukturer måste sy- remolekylerna passera för att nå blodet? Ange även vilka celltyper som finns i detta område och vilka funktioner de har. Svar: Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Makrofag Fagocytos. Pneumocyt typ I (95% av ytan) Barriärfunktion. Pneumocyt typ II (5% av ytan) Producerar surfactant. 17

18 Tema 5 - Del C. (5 p) För att kunna generera ATP i mitokondrien behöver vi ett konstant tillflöde av syre. Redogör utförligt för transporten av syre i blodet samt de detektorer som känner av syrehalten i blo- det. Ditt svar ska även inkludera normala partialtryck för syre i luft, alveol, arteriellt och ve- nöst blod. Svar: Syre transporteras till störst del på hemoglobin (95 %, resten löst i plasma), enligt dissociat- ionskurvan (se bild). Denna påverkas av temperatur, CO 2, 2,3- BPG och H +. En ökning av dessa leder till minskad affinitet mellan Hb och syre (tvärtom vid minskning). De perifera kemore- ceptorerna i carotis och aorta känner av syre. PO 2 : 20 kpa (luft), 13 (alveol), 13 (artär), 5 (blod) 18

19 OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 6 Thyroidea Ibland bildar sköldkörteln för mycket hormon. Det kan också bli strukturella avvikelser i kör- teln, som svullnad, cystor eller knölar. Vid en sköldkörteloperation tar man bort hela sköld- körteln eller en del av den. Som kirurg är det avgörande att ha en mycket god kunskap kring den topografiska anatomin i området så att det inte uppstår skador på kärl och nerver. Tema 6 - Del A. (5 p) I bilderna nedan är området kring gl. thyroidea illustrerat. a) Namnge de olika markerade strukturerna (1-7). Fig Anatomy An Essential Textbook. Gilroy, A. (ed.), Thieme, Fig Anatomy An Essential Text- book. Gilroy, A. (ed.), Thieme, Svar: 1. V. jugularis interna. 5. V. thyroidea inf. 2. M. cricothyroideus. 6. N. vagus. 3. A. carotis communis sin. 7. Cartilago thyroidea. 4. A. subclavia dx. b) Vad heter den nerv (nummer 8; vänster sidas nerv illustrerad) som innerverar merparten av de interna musklerna i larynx och som ger heshet vid skada? På vänster respektive höger sida gör denna nerv en båge (loop) under ett kärl. c) Vilket är kärlet på vänster sida? d) Vilket är kärlet på höger sida? b) N. laryngeus recurrens. c) Aorta (arcus). d) Truncus brachiocephalicus. 19

20 Tema 6 - Del B. (5 p) Beskriv med text och figur gl. thyroideas mikroskopiska anatomi (histologi). Vilka celler finns i gl. thyroidea, hur de ser ut, var i organet påträffar man dessa och vilka är deras respektive sekretionsprodukter? Hur ser epitelet ut? Svar: Thyroidea består av två lober förenade med en sträng isthmus. En lob, pyramidloben, går ofta rakt uppåt från isthmus. Thyroidea omges av bindvävskapsel. Cystliknande folliklar, yt- terst bestående av epitel, som innehåller en gel- liknande massa som kallas kolloid. Follikele- pitelet består av follikelceller (huvudceller) i ett enkelt kubiskt epitel till lågt cylindriskt epitel. Höjden på epitelcellerna är proportionell till aktiviteten. Kolloid består huvudsakligen av thy- roglobulin (joderat glykoprotein), en inaktiv upplagringsform av thyroideahormon. Mellan folliklarna finns stora bleka parafollikulära celler (C- celler) med granula, som producerar hormonet calcitonin. Thyroideakörteln är rikligt vaskulariserad, varför man hittar rikligt med kärl mellan folliklarna. Hormonerna insöndras till kärlen och transporteras vidare till krop- pens olika celler som har mottagarreceptorer för respektive hormon. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 20

21 Tema 6 - Del C. (5 p) Hormonerna T3 och T4 frisätts från sköldkörteln. a) Nämn de två huvudsakliga beståndsde- larna i T3 och T4. b) Hur regleras frisättningen av T3 och T4 från sköldkörteln? c) Nämn tre fysiologiska processer som reglerar T3 och T4 samt d) Nämn två symptom som uppstår vid en överfunktion av sköldkörteln? Svar: a) Jod och tyrosin. (1 p) b) Hypotalamus TRH à hypofys TSH, negativ feedback av thyroideahormon. (1.5 p) c) Normal utveckling och tillväxt, ökar energiomsättning och hjärtfrekvens och kontraktion, temperaturreglering, mineralisering. (1.5 p) d) Hypertyreos t.ex. ökad ämnesomsättning med viktnedgång, darrningar, nervositet, exophthalmus. (1 p) Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. 21