DRICKSVATTENTEKNIK DEL 2

Transkript

1 DRICKSVATTENTEKNIK DEL 2 Hallsbergsgruppen: Fanny Gelotte, Frida Karlsson, Kajsa Bondeson, Per Vennström och Ylva Andersson

2 Förord Vi är fem elever på Vatten och miljöteknikerutbildningen (400 YH-poäng) på Blue Peak AB i Hallsberg. I den här kursen, dricksvattenteknik del 2, har vi arbetat med egenkontrollsprogram enligt HACCP, bestämt processer och dimensionerat två olika vattenverk, ett för ytvatten och ett för grundvatten. Förutom detta har vi också undersökt olika typer av sjukdomar och andra faror som kan hota dricksvattenförsörjningen. Vi har tillfrågat några kommuner om hur deras nödvattenlösningar ser ut och gett vårt förslag på mobilt reningsverk. Vi vill tacka de som har hjälpt oss under projektet: Köpings, Kirunas, Olofströms, Ydres, Linköpings och Örebros kommuner som svarat på frågor kring nödvattenförsörjning. Jan Haglund, UVEDES AB Jan Wessbergs, Malmbergs vatten Samt vår handledare Mikael Waltner Hallsberg Projektledare: Frida Karlsson Gruppmedlemmar: Fanny Gelotte, Kajsa Bondeson, Per Vennström och Ylva Andersson 1

3 Sammanfattning Eftersom dricksvatten är klassat som ett livsmedel måste det finnas ett väl fungerande egenkontrollssystem hos producenten och distributören. HACCP är ett principsystem som används för att utforma detta. Systemet kan delas upp i råvatten, processteg och distribution. Man kartlägger potentiella faror, mikrobiologiska eller kemisk/allergena, och identifierar kritiska styrpunkter. På så sätt kan man undvika problem och vidta rätt åtgärder om något går fel. HACCP grundar sig på sju olika principer som till exempel innebär att det ska finnas rutiner för alla åtgärder samt att register och dokumentation måste finnas för verksamheterna. För att dimensionera processer och kemikalieförbrukning vid dricksvattenproduktion måste man utgå från råvattnets kvalitet och egenskaper. Ett ytvatten kan vara starkt färgat och innehålla mycket organiskt material medan ett grundvatten kan ha höga halter av järn och mangan. Ytvattenverk använder sig ofta av kemisk fällning med aluminiumsulfat följt av sedimentering och filtrering för att avskilja organiskt material. För att få bra flockar är det viktigt att hålla rätt ph-värde och få rätt dosering av fällningskemikalie. Efter sedimentering snabbfiltreras vattnet för att avskilja restflockar och kemikalierester. När vattnet kräver ytterligare behandling, stark färg och lukt, kan man använda sig av kolfilter eller membranteknik. Innan vattnet distribueras måste det desinficeras med till exempel hypoklorit och det görs för att hindra tillväxt av mikroorganismer. För ledningsnätets välbefinnande kan det även finnas behov för efteralkalisering. Grundvattenverk kräver oftast lite annorlunda processer och det håller generellt en högre kvalitet än ytvattnet. Intensivluftning driver av flyktiga gaser och oxiderar järn. I de fall råvattnet innehåller mangan kan det oxidera och fällas ut med hjälp av kaliumpermanganat. För att oxideringen skall fungera krävs ett ph-värde på ca 8,2. Lut används ofta för att justera ph. Manganet filtreras i snabbfilter och sedan kloreras vattnet för desinfektion och vill man ha högre säkerhet kan man även använda UV-ljus. Det fungerar även som en mikrobiologisk säkerhetsbarriär. Ett grundvatten kan även kräva avhärdning. Livsmedelverkets gränsvärden för dricksvatten är regelverket för all produktion och distribution av dricksvatten. Det finns även krav på den övervakning och de larmsystem som måste finnas på anläggningen. Viktiga punkter är till exempel mätning av turbiditet och klordosering. De material som används bör också vara lämpade för livsmedelsproduktion. Om något går fel och en vattenburen smitta sprids, till exempel Norovirus eller Cryptosporidium, så gäller det att kommunerna har färdiga åtgärdsplaner att tillgripa för att få bukt med problemet och säkerställa dricksvattentillgången. Många av de vattenburna infektionerna sprids genom att dricksvattnet något led har kommit i kontakt med fekalier. Kokningsrekommendationer är den vanligaste åtgärden vid misstänkt smitta. Det finns även andra hot mot vattenförsörjningen och det kan vara översvämningar, sabotage eller olyckor. För att kunna upprätthålla en viss grundläggande vattenförsörjning kan kommunen skaffa eller hyra ett mobilt reningsverk. I andra fall körs vatten ut med tankbilar och distribueras. I ett sådant läge får befolkningen räkna med att vattnet endast täcker det grundläggande behovet. Det finns olika lösningar på vattenförsörjningen beroende på var och hur kommunen är utformad. I de flesta fall förlitar man sig på grannkommuner eller mindre reservvattentäkter om en kris skulle uppstå. Det kan även bli aktuellt med ransoneringar. 2

4 Innehåll Projektbeskrivning... 5 Uppgift Vad är HACCP? Vad bör ingå i ett egenkontrollprogram baserat på HACCP? HACCP för Toketorps vattenverk Bilaga 1 (7.5.1) Faroanalys Kommentarer och förklaringar till Bilaga 1: Faroanalys Bilaga 2 (7.5.2) Faroanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder Kommentarer och förklaring till bilaga 2: Faroanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder Bilaga 3 (7.6.1) Beslutsträd för att identifiera möjliga kritiska styrpunkter (CCP) Bilaga 4 (7.6.2) Identifiering av möjliga kritiska styrpunkter CCP = Critical Control Point) Bilaga 5 (7.9.1) Kritiska gränser, övervakning samt korrigerande åtgärder för varje möjlig CCP Kommentarer och förklaring till Bilaga 5 (7.9.1) Kritiska gränser, övervakning samt korrigerande åtgärder för varje möjlig CCP Uppgift Grund och ytvattenverk Larm och instrument Material Vårt ytvattenverk Processchema Beskrivning av verkets processteg Beräkningar ytvattenverk: Vårt grundvattenverk Processchema Beskrivning över verkets processteg Beräkningar grundvattenverk Larm och instrument Materialval Vilka material i kontakt med dricksvatten ska man undvika? Uppgift Vattenburna sjukdomar och dess orsaker Åtgärder vid vattenburna smittor Hot mot en säker dricksvattenförsörjning

5 Vårt mobila reningsverk Hur löser olika kommuner dricksvattenförsörjningen om någonting skulle gå snett? Olofströms kommun Ydre kommun Kiruna kommun Köpings kommun Linköpings kommun Örebro kommun Slutsats Källförteckning

6 Projektbeskrivning Bakgrund och syfte Vi är fem elever som går Vatten- och miljöteknikutbildningen i Hallsberg. I detta projekt har vi läst kursen Dricksvattenteknik del 2. Vi har arbetat efter den fallbeskrivning vi fått för att kunna sammanställa en rapport om detta projekt. Mål Målet med projektet är att få utökade kunskaper i dricksvattenteknik. I detta ingår bland annat att veta vad HACCP innebär och hur man gör en sådan. Vi har också lärt oss om vattenburna sjukdomar och andra hot, samt hur man förebygger/reducerar dessa. Vi har visat på två olika alternativ av vattenverk, ytvatten respektive grundvattenverk och beskrivit de olika processerna, dosering och dimensioneringarna som behövs för de två olika alternativen. I detta ingår även att överväga materialval och vilka larm som behövs. Vårt förslag på ett mobilt vattenreningsverk finns med i rapporten, samt hur olika kommuner löser dricksvattenförsörjningen om något går fel. I slutet av projektet redovisar vi muntligt om en del av vad som ingår i detta projekt. Organisation Projektledare: Frida Karlsson Projektmedlemmar: Per Vennström, Ylva Andersson, Kajsa Bondeson och Fanny Gelotte. Handledare: Mikael Waltner Projektplan Vi har grovplanerat i MS Project. Vi har följt upp den planeringen vid varje basgruppsmöte. Projektledaren har ansvar för en detaljplanering som kommer att uppdateras fortlöpande. Metod Arbetet kommer att ske enligt PBL-metoden. Vi i gruppen har träffats vid basgruppsmöten 1 gång/vecka samt haft gruppmöten vid behov. Som hjälpmedel har vi haft den kursdokumentation och referenslitteratur som hänvisas till i fallbeskrivningen. Våra individuella arbeten har vi att lagt upp på Google Docs så att alla i gruppen får tillgång till dem. Dokumentation Protokoll har förts vid alla träffar, inte bara basgruppsmöten. Loggbok har förts av alla projektmedlemmar utom projektledaren som fört en detaljplanering och en projektledarloggbok. Dessa har skickats varje fredag till vår handledare. All gemensam dokumentation har vi tillgängligt för varandra på Google Docs. 5

7 Uppgift 1 6

8 1. Vad är HACCP? I livsmedelsverkets föreskrifter SLV 2001:3 finns ett krav på dricksvattenproducenterna att de ska ha egenkontroll på sin verksamhet. Denna egenkontroll ska vara baserad på HACCP. HACCP betyder Hazard Analysis and Critical Control Point. Man kan översätta det till faraoanalys och kritiska styrpunkter HACCP är en standardiseringsmetod som tagits fram av FOA (FNs livsmedels och jordbruksorganisation). Man vill genom kartläggning av alla kritiska styrpunkter i de olika processerna säkerställa att konsumenterna alltid får ett för dem ofarligt livsmedel. Genom att skapa ett egenkontrollprogram baserat på HACCP som systematiskt identifierar alla styrpunkter i produktionen, kartlägger dem, bedömer dem och ger lösningar på hur man ska åtgärda bristerna når man dit. De faror man letar efter och vill säkerställa kan vara mikrobiologiska, kemiska, allergena eller fysikaliska. Att ha ett egenkontrollprogram baserat på HACCP är ett sätt att arbeta förebyggande. När man har en överblick på de olika processerna och ett väl utvecklat system som åtgärdar fel kommer driftstoppen att bli färre. Det förebyggande arbetet leder i förlängningen oftast till nöjdare konsumenter och bättre ekonomi. Egenkontrollprogram efter HACCP systemet ger också en bra dokumentation och underlättar kontakten med myndigheterna och deras arbete blir smidigare att utföra. Det finns sju principer i HACCP (ur handboken för egenkontroll) Dessa sju principer ska genomsyra det egna egenkontrollprogramet. 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas eller reduceras till en godtagbar nivå, 2. Identifiera kritiska styrpunkter på det stadium eller de stadier då styrning är av yttersta vikt för att förebygga eller undanröja en fara eller för att reducera den till en godtagbar nivå, 3. Fastställa kritiska gränsvärden mellan godtagbart och icke godtagbart för de kritiska styrpunkterna i syfte att förebygga, undanröja eller reducera identifierade faror, 4. Upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna, 5. Fastställa vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll, det vill säga när styrningen av en kritisk styrpunkt gått förlorad, 6. Upprätta rutiner för att verifiera att de åtgärder som avses i leden 1-5 fungerar effektivt. Verifieringsförfarandena ska genomföras regelbundet, 7

9 7. Upprätta dokumentation och register avpassade för verksamhetens storlek och art för att visa att de åtgärder som avses i leden 1-6 tillämpas En förkortad version (Tagen från FOA: Faraoanalys och kritiska styrpunkter(haccp) och riktlinjer för dess tillämpning. 1. genomföra en riskanalys 2. bestäm kritiska kontrollpunkter 3. upprätta kritisk gräns 4. inrätta ett system för övervakningskontroll av CCP 5. upprätta korrigerande åtgärder som skall vidtas när övervakningen visar att en viss CCP inte är under kontroll. 6. Fastställa förfarande för kontroll för att bekräfta att HACCP- systemet fungerar effektivt 7. Upprätta dokumentation om all förfarande och register som är lämpliga för dessa principer och deras tillämpning. 1.2 Vad bör ingå i ett egenkontrollprogram baserat på HACCP? Först måste man ta upp själva grundförutsättningarna. I detta ingår allmänna uppgifter. Det är bland annat ansvarig person. Man bör använda titlar istället för personliga namn så man slipper uppdateringar. Datum ska vara med på alla dokument. I egenkontroll programmets grundförutsättningar ska det tydligt framgå vilka kontrollpunkter och kontrollfrekvenser som ingår, både för driften och för myndighetskontrollerna. Här står även vilka delar som kan vara sekretesskyddade. Följande ska också omfattas i ett egenkontrollprograms grundförutsättningar: råvattenkontroll, vattenberedning och distribution. Man kan även ha med vattendomar, vattenskyddsområde, reservvatten och beredskapsplan men det är inget tvång. Kan dock vara bra att nämna dessa och ge hänvisningar var man hittar de dokumenten. Därefter ska följande punkter ingå i ett egenkontrollprogram för att man ska kunna arbeta efter HACCP standardiseringsmetod. Verksamhetsbeskrivning, vilket innebär företagsinformation godkännande eller registreringssbeslut på anläggningen, beskrivning av anläggningen, beskrivning av vattenförsörjningsområdet, översiktskarta eller/och situationsplan. När man upprättar dessa dokument bör man tänka på sekretessen så att man gör handlingar som ej lämnar ut känslig information till allmänheten. Handlingarna ska lämnas ut till myndigheter som kräver det men tydligt märkas där sekretess krävs. Det kan som exempel vara ritningar på vattenverket, brunnars utformning, detaljerade kartor på råvattenintag. Rutiner för utbildning där man beskriver personalkategorierna och utbildningsbehovet. Det ska dokumenteras omfattning och innehåll på utbildningen och frekvens. Även externa entreprenörer, tillfällig personal och nyanställningar ska genomgå de utbildningar som krävs. Utbildningarna anpassas till arbetsuppgifterna som personalen har men en grundläggande utbildning ska omfatta produktion och distribution av dricksvatten, livsmedelshygien, smittämnen, risker med spridning via vatten, personhygien. Rutiner för personlig hygien är en annan punkt i egenkontrollprogrammet. Detta bör omfatta arbetsplatsens hygienregler, tillhandahållande och förvaring, personalens hälsotillstånd. Som i alla andra punkter måste man ha rapportering korrigerande 8

10 åtgärder och ordentlig dokumentation. Exempel på arbetsplatsens hygienregler. När skyddskläder ska användas. Vilka skyddskläder det ska vara. När och hur ofta handtvätt sker. Vad som gäller rökning, snusning, smycken och piercing. Rutiner för råvattenkontroll. Där bör ingå omfattning och frekvens av råvattenkontroll. Sammanställning och uppföljning av råvattenkontroll. Korrigerande åtgärder och dokumentation. Rutiner för mottagning måste man ha för produkter som är beställda. Man måste säkerställa vilka produkter som omfattas, ha specifikationer på dessa och veta hur mottagningen ska gå till. Som med alla andra punkter ska korrigerade åtgärder och dokumentation vara med. Rutiner för separering har man för att se till att vissa produkter inte ska ha kontakt med varandra(korskontamination) det kan som exempel vara rengöringsmedel, städutrustning och kemikalier. Det behöver inte bara vara åtskilt från vattenproduktionen utan även från varandra. Samma rutiner som för övriga: kontroll, korrigerande åtgärder och dokumentation. Rutin för nödvattenförsörjning Rutin för intern transport av kemikalier Rutiner för avfall Rutiner för skadedjurskontroll Rutiner för rengöring och ordning Rutiner för underhåll Rutiner för klagomål och avvikelser Kontroll i efterhand är provtagningar och undersökningar av dricksvatten. Detta ska också ha en bestämd ordning. Man delar in provtagningen i 1. Föreskrivna, regelbundna undersökningar (normal och utvidgad kontroll) 2. Föreskrivna, ej regelbundna undersökningar (på ämnen och organismer som man misstänker finnas i vattnet) 3. Övriga undersökningar Rutinerna man följer omfattar vilka parametrar man undersöker, provtagningspunkter, frekvens på provtagningarna, vilka laboratorier och experter som anlitas, vilken analysmetod och hur dokumentationen sker. Man ska också ange var dokumenten finns och hur länge de sparas. En mycket viktig sak i ett egenkontrollprogram är rutiner för informationsutbyte. Informationsutbyte sker med laboratorier, tillsynsmyndigheter, fastighetsägare, användare och verksamhetsutövare samt vid klagomål. När man har genomfört de nämnda punkterna gör man en HACCP-analys vilket är en beskrivning på hur protokoll bör se ut, vad som ska vara med, hur man ska gruppera riskerna, gränsvärden, åtgärder och så vidare. HACCP bygger på sju principer. Följande punkter ska uppfyllas för att egenkontrollprogrammet ska vara HACCP anpassat 1. Datum 2. Ansvarig person för HACCP samt för arbetsgruppen 3. Beskrivning av produkt och användningsområde 4. Flödesschema och process schema 5. Faraoanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder (Princip 1)Här ska alla hälsofaror identifieras. De delas in i mikrobiologiska och kemiska/allergena grupper. Det ska listas för 9

11 råvaror, processteg och distribution. Man ska redovisa förebyggande åtgärder som kan ta bort eller minska faran till önskad nivå. Man ska bara ha analysen där man kan göra något åt problemet. 6. Identifiering av möjliga kritiska styrpunkter även kallad CCP (Princip 2) 7. Fastställande av kritiska gränsvärden för varje CCP (Princip 3) 8. Övervakning av varje CCP (Princip 4) 9. Korrigerande åtgärd för varje CCP (Princip 5) 10. Rutiner för verifiering av HACCP-systemet (Princip 6) 11. Rutiner för validering av HACCP-systemet (Princip 6) 12. Rutiner för revidering av HACCP-systemet (Princip 6) 13. Rutiner för upprättande av dokumentation (Princip 7) 10

12 2.1 HACCP för Toketorps vattenverk Toketorps vattenverk ligger i Toketorp kommun. Vårt råvatten består dels av grundvatten, dels av ytvatten från en sjö, som infiltrerats. I verket används lut för att justera ph-värdet (alkalisering). Det finns ingen kemisk fällning och ingen filtrering. Det finns två mikrobiologiska säkerhetsbarriärer (MSB) i verket, UV-ljus och klorering med natriumhypoklorit. Då man vid provtagning har påträffat bakterier, ca långsamväxande, 100 koliforma och några enstaka E-coli insåg vi att vi måste vara bättre förberedda inför de hälsofaror som kan uppkomma i eller utanför verket. Vi beslöt att uppföra ett egenkontrollprogram och som metod för detta har vi alltså valt HACCP. Förutom att det hittats bakterier är vi medvetna om eventuella källor till hälsofaror, avloppsledningar går igenom det inre skyddsområdet och utgör en risk genom att potentiellt kunna förorena råvattnet. Vi har även upptäckt att djur kan ta sig in till det inre skyddsområdet, fram till infiltrationsbassängerna som de dricker ur. Till råga på allt är vattentornet i Toketorp i stort behov av renovering, då taket inte håller tätt. Det står klart att verket inte är optimalt och att det kan finnas flera potentilla hälsofaror för konsumenten. Vi tror att arbetet med HACCP kommer att göra det enklare för oss att både nu och i framtiden förutse och åtgärda hälsofaror. Här nedan följer en kort beskrivning av verket, vad som produceras och vilken råvara som används. Därefter finns en HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point) med tabeller där vi redogör för olika faror, vad de beror på, åtgärder och kritiska styrpunkter. Vi har utgått från Svenskt Vattens Handbok för egenkontroll med HACCP i vårt arbete för att ta fram riskanalysen för vårt verk. Till varje tabell/analysmoment har vi lagt till en bilaga med förklaringar till hur vi gått till väga och hur vi värderat olika punkter. Verksamhetsbeskrivning Toketorp Vattenverk Toketorp Vattenverk producerar dricksvatten åt invånarna i Toketorp kommun. Råvattnet består av grundvatten och infiltrerat ytvatten. Flödesschema Infiltrationsbassänger Uttagsbrunnar Alkalisering med lut (ph-justering) Natriumhypoklorit för desinfektion/msb UV-ljus för desinfektion/msb Lågreservoar Dricksvattenpump Ledningsnät Vattentorn Tryckstegring Vattenmätare 11

13 Bilaga 1 (7.5.1) Faroanalys Princip 1a ur handboken: Alla hälsofaror (mikrobiologiska och kemiska/allergena) identifieras och listas för råvaror, processteg och distribution. Vidare redovisas förebyggande åtgärder som kan eliminera eller minska faran till en godtagbar nivå. Det är viktigt att göra en bedömning av möjliga hälsofaror utifrån de förutsättningar som finns i anslutning till den egna anläggningen. Mikrobiologiska hälsofaror EHEC Norovirus Campylobacter Giardia Cryptosporidum Salmonella Shigella Hepatit A Amöbor (Entamoeba Histolytica) Rotavirus Yersinia Den mikrobiologiska hälsofaran kan minskas eller elimineras i: Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Vattenskyddsområde och MSB Kemiska/allergena hälsofaror Cyanobakterier från alger (algblomning) Lut (NaOH) Pollen Klor Bekämpningsmedel Den kemiska/allergena hälsofaran kan minskas eller elimineras i: Vattenskyddsområde Dosering av alkaliseringsmedel Ventilationsfilter Vattenskyddsområde 12

14 Kommentarer och förklaringar till Bilaga 1: Faroanalys Mikrobiologiska hälsofaror De mikrobiologiska hälsofaror som vi tagit med i vår faroanalys är EHEC, Norovirus, Campylobacter, parasiter (Giardia och Cryptosporidum), Salmonella, Shigella, Hepatit A samt amöbor, rotavirus och Yersinia Dessa är med i tabellen därför att vi bedömer att det finns en reell risk (utifrån vårt verks förutsättningar) att dessa hälsofaror kan finnas. EHEC finns med eftersom det hittats enstaka E-coli i vårt vatten, vilket är indikator på just EHEC. De andra är sådana bakterier, virus eller parasiter som påvisats i Sverige, en del oftare än andra, och vi bedömer att det är en reell risk att de kan finnas i vårt verk. Gemensamt för de mikrobiologiska farorna är att de smittar via avföring, vilket innebär att både djur inom vattenskyddsområdet och ev. läckande avloppsledningar kan vara källor till att smitta sprids. Alla mikrobiologiska hälsofaror kan minskas med hjälp av vattenskyddsområde och elimineras i mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. Kemiska/allergena hälsofaror Här har vi funnit fem potentiella hälsofaror med kemiskt/allergent ursprung. För hög lut eller klordos, bekämpningsmedel samt pollen och toxiner (cyanobakterier) från alger. Dessa var de som vi utifrån de givna förutsättningarna bedömde som rimliga hälsofaror för vårt vatten. Lut och klor används i processen, bekämpningsmedel kan finnas exempelvis i vattnet som infiltrerats från sjön. Pollen kan komma in via det trasiga taket i vattentornet och toxinerna kan komma från algblomning i sjön där vattnet som infiltreras tas ifrån. 13

15 Bilaga 2 (7.5.2) Faroanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder Princip 1b ur handboken: I bilagan ska alla råvaror, processteg samt enheter i distributionsanläggningen där dricksvatten anges. Från bilaga välj en hälsofara (grupperad) i taget för den råvara, det processteget eller den enhet i distributionsanläggninen där just den hälsofaran kan minskas eller elimineras. Kommun: Toketorp Närvarande: Projektledare och verkets fyra drifttekniker. Vattenverk: Toketorp Vattenverk Datum: Typ av råvatten (grundvatten/ytvatten/grundvatten förstärkt infiltration av ytvatten): Grundvatten förstärkt med infiltration av ytvatten RÅVARA/PROCESSTEG/ DISTRIBUTION Hälsofara (mikrobiologisk, kemisk/allergen) Ange också vad hälsofaran kan leda till hos användaren) Orsak till hälsofara Förebyggande åtgärd (Här anges allmänt vilka förebyggande åtgärder som finns) RÅVARA: Råvatten och processkemikalier. Faror som är kopplade till råvarans egenskaper (lagringsförhållanden, renhet mm) Faror som är relaterade till beredningsprocessen tas upp under vattenverk! Djur kan sprida smitta Råvatten. Ytvatten från sjö. Råvatten. Ytvatten från sjö Råvatten. Grundvatten. Processkemikalie Lut (mottagningskontroll) Processkemikalie Klor (mottagningskontroll) PROCESSTEG: Vattenverk Infiltrationsbassänger Uttagsbrunnar Mikrobiologisk, bakterier, parasiter och virus. Kan ge magsjuka Kemisk Mikrobiologisk, bakterier, parasiter och virus. Kan ge magsjuka Kemisk Kemisk Mikrobiologisk, parasiter. Kan ge magsjuka Mikrobiologisk, bakterier. Kan ge magsjuka Mikrobiologisk, virus. Kan ge magsjuka Bekämpningsmedel kan hamna i ytvattnet Avloppsledningar nära grundvatten. Levereras förorenad Levereras förorenad Djur kan ta sig in vid vattenskyddsområde. Avloppsledningar nära grundvatten. Restriktioner kring sjön eftersom det är vattenskyddsområde Restriktioner kring sjön eftersom det är vattenskyddsområde Inre skyddsområde, staket finns Inre skyddsområde, staket finns 14

16 Forts. Bilaga 2 (7.5.2) Faroanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder RÅVARA/PROCESSTEG/ DISTRIBUTION Hälsofara (mikrobiologisk, kemisk/allergen) Ange också vad hälsofaran kan leda till hos användaren) Orsak till hälsofara Förebyggande åtgärd (Här anges allmänt vilka förebyggande åtgärder som finns) Dosering av lut Kemisk. Frätskador Överdosering eller läckage Desinfektion med klor (natriumhypoklorit) Mikrobiologisk, bakterier, parasiter och virus. Kan ge Förorening från avlopp magsjuka. Desinfektion med UVljus bakterier, parasiter Mikrobiologisk, och virus. Kan ge magsjuka DISTRIBUTION. Distributionsanläggning fram till förbindelsepunkten Lågreservoar Dricksvattenpump Ledningsnät Vattentorn Vattentorn Tryckstegring Vattenmätare Mikrobiologisk, bakterier. Kan ge magsjuka Allergen, pollen. Kan ev. ge allergiska besvär Förorening från avlopp Långsamväxande och koliforma bakterier under höstarna. Otätt tak, möjlig källa. Otätt tak möjlig källa. 15

17 Kommentarer och förklaring till bilaga 2: Faroanalys och beskrivning av förebyggande åtgärder Här visar vi på hälsofarorna i varje steg i processen, från råvatten till lutdosering till vattentorn osv. Vid de processteg där tabellrutor lämnats tomma bedömer vi inte att det finns några hälsofaror, ej heller att det går att minska/eliminera hälsofaror vid det steget. Om vi ser till råvatten så finns där risk för mikrobiologiska hälsofaror. Vi har bedömt att detta beror på att djur som rör sig vid och dricker ur sjön (där man tar ytvatten för infiltration) kan sprida smittor och parasiter. Vi kan inte hägna in hela sjön, däremot borde man kunna genomföra restriktioner såsom att boskapsdjur ej får beta alldeles i närheten av sjön. Råvattnet är också i form av grundvatten, där bedömer vi att det finns risk för smittspridning via avloppsledningar som går nära grundvattennivån. Här måste man försöka förbättra säkerheten i det inre skyddsområdet. Vid infiltrationsbassängerna kan vilda djur ta sig in och dricka av vattnet, dessa kan också sprida smittor och därför måste man åtgärda säkerheten i det inre skyddsområdet. Både med tanke på djur inte ska kunna ta sig in och med tanke på de avloppsledningar som går där igenom. Om doseringen av lut skulle gå alldeles fel och alltför stora mängder av ämnet skulle följa med vattnet ut skulle användare kunna drabbas av frätskador när man dricker vattnet. Extra aktuellt med tanke på en incident i Halmstad i juni 2012 med just stora mängder lut i dricksvattnet. Vi har valt att ta med desinfektion med klor som en mikrobiologisk hälsofara, dvs. om den inte fungerar/doserar för lite och därmed inte desinficerar. Lut och klor finns också med som kemisk hälsofara, i form av processkemikalier som kan vara förorenade. Det är däremot inget vi kan förebygga. Desinfektion med UV-ljus kan få biverkningar på kvaliteten om vattnet är humusrikt. Vi bedömer dock att med vårt vatten som består av grundvatten och infiltrerat ytvatten ska inte detta problem uppstå. Vad gäller de mikrobiologiska hälsofarorna i vattentornet, med avseende på de långsamväxande och koliforma bakterier som hittats där (även enstaka E-coli) tror vi främst härstammar från fåglar, via det trasiga taket. Att ökningen sker främst på hösten bedömer vi har att göra med att vattnet då har högre temperatur vilket ger bakterierna en bättre livsmiljö. 16

18 Bilaga 3 (7.6.1) Beslutsträd för att identifiera möjliga kritiska styrpunkter (CCP) Princip 2 ur handboken: För att identifiera de möjliga kritiska styrpunkterna genomförs en riskbedömning. Det är viktigt att hälsofarorna är identifierade som mikrobiologiska eller kemiska/allergena för att CCP ska bli tydliga. 17

19 Bilaga 4 (7.6.2) Identifiering av möjliga kritiska styrpunkter CCP = Critical Control Point) Princip 2 ur handboken: För att identifiera de möjliga kritiska styrpunkterna genomförs en riskbedömning. Det är viktigt att hälsofarorna är identifierade som mikrobiologiska eller kemiska/allergena för att CCP ska bli tydliga. Eftersom kritiska styrpunkter skall vara övervakningsbara på ett sätt som gör det möjligt att vidta åtgärder i tid innan någon användare påverkas, är det i detta läge viktigt att ställa sig frågan vilka typer av övervakning som ger denna möjlighet. Dricksvatten som skickats ut på nätet går inte att återkalla, vilket är möjligt med andra livsmedel som distribuerats. Det visar sig vid ett resonemang att online-övervakning vid produktion och distribution av dricksvatten är den enda rimliga övervakningen som kan ge information i tid. Kommun: Toketorp Närvarande: Projektledare och verkets fyra drifttekniker Vattenverk: Toketorp Vattenverk Datum: Typ av råvatten (grundvatten/ytvatten/infiltration av ytvatten/grundvatten förstärkt med infiltration av ytvatten): Grundvatten förstärkt med infiltration av ytvatten RÅVARA/PROCESSTEG/ DISTRUBITION Finns driftsatt onlineövervakning? (Kontinuerlig) Är det motiverat/rimligt (ekonomiskt) att införa onlineövervakning? RÅVARA: Råvatten och processkemikalier Råvatten NEJ NEJ. Styrpunkten bör tas om hand av de grundförutsättningar som finns Processkemikalie Lut (mottagningskontroll) Processkemikalie Klor (mottagningskontroll) NEJ NEJ NEJ. Styrpunkten bör tas om hand av de grundförutsättningar som finns NEJ. Styrpunkten bör tas om hand av de grundförutsättningar som finns PROCESSTEG: Vattenverk Infiltrationsbassänger NEJ NEJ. Styrpunkten bör tas om hand av de grundförutsättningar som finns. Resultat av analys i beslutsträdet. Ange typ av hälsofara, svara på de frågor som besvarats i beslutsträdet samt slutsatsen Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Uttagsbrunnar Dosering av lut JA - Hälsofara vid överdosering. F1-JA, F2 18

20 NEJ, F3 JA, F4- NEJ. Möjlig CCP Desinfektion med klor JA - Hälsofara mikrobiologisk. F1 JA, F2 JA. Möjlig CCP Desinfektion med UVljus JA - Hälsofara mikrobiologisk. F1 JA, F2 JA. Möjlig CCP Forts. Bilaga 4 (7.6.2) Identifiering av möjliga kritiska styrpunkter CCP = Critical Control Point) RÅVARA/PROCESSTEG/ DISTRUBITION Finns driftsatt onlineövervakning? (Kontinuerlig) Är det motiverat/rimligt (ekonomiskt) att införa onlineövervakning? Resultat av analys i beslutsträdet. Ange typ av hälsofara, svara på de frågor som besvarats i beslutsträdet samt slutsatsen DISTRIBUTION. Distributionsanläggningen fram till förbindelsepunkten Lågreservoar Dricksvattenpump Ledningsnät Vattentorn NEJ NEJ. Styrpunkten bör tas om hand av de grundförutsättningar som finns. Tryckstegring Vattenmätare Ej aktuellt 19

21 Bilaga 5 (7.9.1) Kritiska gränser, övervakning samt korrigerande åtgärder för varje möjlig CCP Princip 3, 4 och 5 ur handboken. Kritiska gränsvärden ska fastställas för varje CCP. Det kan vara aktuellt med olika nivåer: Uppmärksamhetsnivå, larmnivå och åtgärdsnivå. Alla typer av gränsvärden ska åtföljas av någon form av korrigerande åtgärder. (3)Övervakning av en CCP ska innebära att man kan påvisa att styrningen över en CCP har gått förlorad, det vill säga att det inte längre går att vara säker på att kvaliteten på dricksvattnet uppfyller Livsmedelsverkets krav. Övervakning ska ske med en metod som är snabb och kontinuerlig. Onlinemätningar med direktlarm är därför en bra övervakningsmetod.(4) Förutbestämda korrigerande åtgärder med angivande av ansvarig person ska finnas för varje CCP och ska omfatta: Rutiner för återställande till godtagbart läge, ställningstagande till vad som ska ske med utgående vatten och systemet i övrigt. Ställningstagande till om revidering och/eller uppdatering av egenkontrollprogrammet med HACCP måste ske. Korrigerande åtgärder ska vara preciserade. (5) Möjlig CCP Övervakning, parametrar som mäts online samt ev. annan relevant övervakning Övervakning, frekvens Kritisk gräns, här ska övervakning vara mer precist beskriven med angivande av tydliga gränser Klorering Kloröverskott Online Dosering får normalt inte överstiga 1,0 g Cl 2 /m 3. Tjänligt med anmärkning hos användaren vid 0,4 mg/l Cl 2 Kloröverskottet mäts Desinfektion med UV-ljus Intensitet Online UVC-ljuset finns mellan 200 och 280 nanometer. Idealiskt är 254 Nm. B-larm vid 220 Nm. A-larm 205 Nm. Larm vid strömavbrott. Korrigerande åtgärd Extraklorering eller ändring av dosen Byte av lampor. Reservkraftverk vid strömavbrott. Dosering av lut ph Online A-larm vid ph 9. Förändring av dos 20

22 Kommentarer och förklaring till Bilaga 5 (7.9.1) Kritiska gränser, övervakning samt korrigerande åtgärder för varje möjlig CCP På desinfektionen med klor har vi angett vi mäter kloröverskott online. Här tänkte vi att andra parametrar, exempelvis ph, turbiditet, flöde, temperatur osv bestämmer dosen av natriumhypokloriten. Kloröverskottet däremot visar oss om det är för mycket eller lite klor i vattnet, och det är det vi vill ha larm på. Vid UV-ljuset kan vi inte mäta något i vattnet, därför mäter vi istället intensiteten så att vi ser att lamporna är i fullgott skick. Vid lutdoseringen vill vi veta ph, hälsofaran med för mycket lut är att ph höjs till basiskt frätande nivåer. Därför vill vi ha ett A-larm vid ph 9, så vi har lite marginal. De korrigerande åtgärderna handlar om vad vi kan göra om en styrpunkt inte är under kontroll, att den inte fungerar som den ska. På punkten klor kan det handla om att kloreringen inte fungerar. Då har vi tappat en mikrobiologisk säkerhetsbarriär vilket innebär en hälsofara för konsumenterna. Vi måste då extraklorera. Om det istället är så att det har blivit för mycket klor i vattnet måste vi ändra dosen. Samma sak gäller om det blir för mycket lut, vi måste ändra dosen. Om UV-ljuset inte fungerar som det är tänkt kan vi behöva byta lampor. Om det skulle bli strömavbrott är det viktigt att det finns ett reservkraftverk som kan bland annat kan förse UV-ljuset med ström eftersom det är en så pass viktig del i att producera ett säkert dricksvatten. 21

23 Rutiner efter gjord HACCP När HACCP är gjord är det viktigt att arbetet som lagts ned på den inte är i onödan och att man faktiskt använder sig av dokumentet. Därför ska man i arbetet också utse en person som är ansvarig för att HACCP fungerar och används. Personen ifråga ska se till så att exempelvis flödesscheman fortfarande stämmer, att alla tabeller och analyser fortfarande gäller och är relevanta. Detta kallas för verifiering och är en del av de sju grundprinciperna för egenkontroll med HACCP. Rutinen kring just verifiering är till för att svara på om produktionen sker på det sätt som HACCP påbjuder. Validering är en annan viktig punkt, den är till för att ge en bedömning av om HACCP-planen är ändamålsenlig, om den ger säkert dricksvatten när planen tillämpas. Valideringen ska utföras av en person som ej själv varit med och tagit fram HACCPn. Syftet är att hitta brister som kan förändras. Om något drastiskt har skett, råvaran (råvattnet) helt har förändrats eller om en CCP inte är under kontroll måste en revidering ske. Revideringen innebär att man gör de ändringar i planen som behövs för att den ska överensstämma med den faktiska verksamheten. Om exempelvis en validering visar på brister måste man göra en revidering. Att all dokumentation kring HACCP, egenkontrollsprogram och CCP är väl genomförd är såklart mycket viktigt. Framförallt måste dokument upprättas, men de måste också förvaras på en lämplig, säker plats där den samtidigt är tillgänglig för de som arbetar med den, eller den som genomför validering. 22

24 Uppgift 2 Grund och ytvattenverk Larm och instrument Material 23

25 Vårt ytvattenverk Processchema Beskrivning av verkets processteg Intag Vid intaget har vi ett grovt galler för att avlägsna stora partiklar i vattnet, såsom fisk, grenar och skräp. Mikrosilar Det första processteget i verket består av mikrosilar. Dessa avlägsnar alger och större organiskt material och underlättar för senare processteg. Kemisk fällning För att reducera färg och organiskt material (COD Mn ) använder vi oss av aluminiumsulfat (AlSO 4 ) i 24

26 form av Kemiras Kemira ALG. Kemira ALG levereras i granulform och innehåller 9,1 % Al Förvaring av granulerna sker i en silo och doseras sedan med hjälp av en skruv ner i en konformad behållare där blandningsvattnet strömmar upp nedifrån 2. Granulerna blandas med vatten, 95 % vatten och 5 % granuler 3. Vattnet tas från lågreservoaren. Det är denna lösning som sedan blandas in i vattnet med hjälp av omrörare för god inblandning. I den kemiska fällningen doseras 71 g AlSO 4. Sedimentering För att avskilja flockarna som bildats i den kemiska fällningen använder vi oss först av sedimentering i raka bassänger. Vi har räknat med en ytbelastning på 1 m/h, och får därmed ett behov på 522 m 2 bassängyta. Vi har valt att ha 4 stycken sedimenteringsbassänger på vardera 130,5 m 2. Snabbsandfilter För att avskilja restflockar från den kemiska fällningen har vi valt att använda oss av öppna snabbfilter med sand som material. Dessa fungerar även som en mikrobiologisk barriär i samband med den kemiska fällningen. Vi har valt filter från Malmbergs vatten, som är cirkulära och ger en bra filtrering vid en ytbelastning på 10m/h. Detta ger oss ett behov på 52,2 m 2 filteryta. Filtren är i rostfritt stål och är höga, vilket medger en lång uppehållstid och därmed också ett bra filtreringsresultat. Sandbädden är cirka 1 meter djup. Sandfiltren kommer att behöva spolas med jämna mellanrum, och vi har räknat med att det kommer vara en åtgång på cirka 4 %. Efter snabbsandfiltret går dessa 4% direkt till en spolreservoar, som enbart används för spolning av filtren. Detta gör att man slipper använda renvatten för detta, och kan då minska belastningen på kommande processteg och kemikalieanvändningen. Aktivt kolfilter Det ytvatten vi har i vårt verk är kraftigt färgat, och innehåller därför troligtvis mycket humusämnen. Då den kemiska fällningen inte alltid är tillräcklig för att reducera detta har vi valt att också använda oss av ett aktivt kolfilter efter filtreringen med sand. Den aktiva kolen reducerar humusämnen effektivt. Vi har dimensionerat dessa med en tänkt ytbelastning på 10 m/h, och får då ett behov av en filteryta på 50 m 2, eftersom vattenmängden har minskat med 4%. Alkalisering För att få ett bra ph-värde i vattnet med hänsyn till ledningsnätet alkaliserar vi med släckt kalk UV-ljus Vi har valt att använda oss av UV-ljus som primär desinfektion av vårt vatten, samt mikrobiologisk barriär. Det känns som en modern och effektiv metod, och då vi inte har några budget-begränsningar såg vi ingen anledning att inte välja det. Vi har räknat med att vi har en transmission på 85 % vid 254 nm, uppmätt vid en kyvettlängd på 4 cm. Vi har valt detta teoretiska transmissionsvärde då vi tror att vårt vatten har uppnått en så pass bra rening efter våra reningssteg, trots att det från början var ett kraftigt färgat och partikelrikt ytvatten. 1 Se bilaga Produktdatablad Kemira ALG 2 Se bilaga Kemira ALG Dissolver 3 Källa Claes Antelius, Kemira 25

27 Vi använder oss av ett UV-ljusaggregat från UVEDES AB. 4 Lågreservoar Vattnet förvaras i en lågreservoar innan det skickas ut på ledningsnätet. Natriumhypoklorit Som sekundär desinfektion samt som den tredje mikrobiologiska barriären använder vi oss av natriumhypoklorit (NaClO). Vi doserar detta efter lågreservoaren, för största möjliga säkerhet och effekt. Vi har ett önskat överskott på 0,2 g klor/ m 3 och en uppskattad spontan förbrukning på 0,3 g klor/ m 3. Dosen blir då 3,3 ml NaClO/ m 3. Beräkningar ytvattenverk: Behov ut: m 3 /dygn Extra behov till AlSO 4 blandning: 17 m 3 /dygn Extra behov i och med spolning av snabbfilter: 4% (501 m 3 /dygn) Behov råvatten: m 3 dygn och 522 m 3 /h Kemisk fällning Vi använder oss av en aluminiumsulfat från Kemira som innehåller 9,1 % aluminium. Färgtalet i vårt vatten är 80 Pt. Formel: Dos AlSO 4 = 0,7*färgtal+15 0,7*80+15= 71 AlSO 4 -dos = 71 g/m 3 HCO 3 = 0,62*71= 44 g/m 3 (vätekarbonat förbrukas) CO 2 = 0,44*71=31 g/m 3 (kolsyra bildas) 8 % kolsyra 92 % vätekarbonat 66/61=1,1 mmol/l C-tot = 1,1/0,92 = 1,2 mmol/l CO 2 = 1,2*0,08*44 = 4,224 mg CO 2 /l - HCO 3 = 66-44= 22 mg/l CO 2 = 4,2+31 =35,2 mg/l F= 35,2/22 = 1,6 4 Se bilaga UV-aggregat. 26

28 ph = 6,2 Sedimentering: Ytbelastning: 1 m/h Yta = flöde/ytbelastning = 522/1 = 522m 2 Vi väljer att ha 4 stycken sedimenteringsbassänger på 130,5 m 2 styck Snabbfilter: Vi har snabbfilter som vi tagit fram med hjälp av Malmbergs vatten. De rekommenderar en ytbelastning på 10m/h. Yta * flöde/ytbelastning = 522/10 = 52,2m 2 Vi väljer att ha 4 stycken snabbfilter på 13m 2 styck. Kolfilter Dimensioneras likadant som snabbfilter med sand. Här har dock 4 % av vattnet letts av till spolreservoaren, så flödet här är något mindre, 500,7 m 3 /h Yta * flöde/ytbelastning = 500,7/10 = 50 m 2 Alkalisering Vattnet efter filtrering har ett ph på 6,2, en alkalinitet på 22 mg/l och en kolsyrahalt på 35,2 mg/l. Vi vill att vattnet ut skall ha en alkalinitet på 85 mg/l. Därför behöver vi efteralkalisera vårt vatten. Vi väljer att göra detta med släckt kalk. Vi tillsätter 11,8 mg kolsyra, så att vi har ett värde på 47 mg/l Vi vet att vi har 47 mg CO 2 /l i vattnet sedan efter den kemiska fällningen. Sedan beräknade vi hur mycket vi behövde höja alkaliniteten: Önskad halt tillgänglig halt = behov 85 mg/l -22mg/l = 63g HCO 3 /l behövs Därefter beräknade vi behovet av kolsyra för att kunna höja alkaliniteten med önskad mängd: TABELL I P80 BOK S 35 Genom tabellen vet vi att det går åt 1 mg CO 2 för att höja HCO 3 med 1,4 mg. 63/1,4 = 45 mg CO 2 /l Vi behöver alltså ha 45 mgco 2 / l. Genom tabellen vet vi att det behövs 1 mg Ca(OH) 2 för varje mg CO 2. 27

29 Dos Ca(OH) 2 = (1 mg Ca(OH) 2 /mg CO 2 *45 CO 2 /l) = 45 mg Ca(OH) 2 /l Sedan måste vi räkna på mängd tillgänglig kolsyra. Behovet är 45 mg/l. Innan alkaliseringen fanns det 47 mg CO 2 /l i vattnet. Tillgänglig kolsyra kolsyrebehov = rest kolsyra = 2 mg kolsyra Vårt vatten innehåller alltså tillräckligt med kolsyra för alkaliseringen. Vattnet efter alkaliseringen har en kolsyrahalt på 2 mg/l. F = 2/85 = 0,023 = ph 8 Jämvikts-pH Salthalt = 23 *6,3 = 144,9 Temperatur = 12 grader C Ca 2+ = ökad halt + halt i råvatten (45*0,45)+28 = 48,26 mg /l Vi har använt oss av nomogrammet och kommit fram till ett jämvikts-phvärde på 8,2. Langeliers index = 8,0-8,2 = - 0,2 Vårt vatten är lätt korrosivt, vilket passar bra med hänsyn till kopparledningarna i bostäderna dit vattnet skall distribueras. Klorering Vi har ett önskat kloröverskott på 0,2 g/m 3. Den spontana förbrukningen i vårt ledningsnät har vi antagit vara 0,3 g/m 3. Detta innebär att vårt behov är 0,5 g/ m 3. Vi använder oss av en lösning med Natriumhypoklorit (NaClO) som har ett klorinnehåll på 150 g/l. Dos = behov/tillgång = 0,5/150 = 0,0033 l/m 3 = 3,3 ml/m 3 Årsförbrukning: (3,3ml*12017*365) /1000 = l NaClO/år =14,5 m 3 /år. Sammanfattat: Spontanförbrukning: 0,3 g/m 3 Aktivförbrukning: 0,2g / m 3 Behov: 0,5g m 3 DOS: 3,3 ml NaClO/ m 3 Årsförbrukning: l NaClO /år eller 14,5m 3 NaClO /år. 28

30 Vårt grundvattenverk Processchema Beskrivning över verkets processteg Intag Grundvattenpump för att få vattnet till vårt verk Intensivluftning För att avdriva järn och exempelvis radon har vi luftning i början av verket. Vi väntar dock fortfarande på svar från leverantör och har räknat på uppskattade siffror om vattnets innehåll efter luftning. Lut I nästa steg tillsätter vi lut (NaOH) för att justera ph. Nästa steg är den oxidering med kaliumpermanganat där vi vill oxidera mangan, vilket kräver ett visst ph, 8,2. Samtidigt vill vi inte reducera järnet något, men järn löser oxiderar bara inom ph 7,5 8,0. Luten ska alltså höja ph så det passar oxidering av mangan men är för basiskt för järn. Kaliumpermanganat Vi använder kaliumpermanganat för att oxidera mangan. Vi har en färdigblandad lösning som innehåller 20ml KmnO4 /l Snabbfilter Efter oxideringen med kaliumpermanganat vill vi filtrera vattnet genom ett snabbfilter, för att filtrera bort manganet som oxiderat. Vi använder oss av samma snabbfilter som i ytvattenverket, alltså från Malmbergs. Klor Vi använder klor för desinfektion och som en mikrobiologisk säkerhetsbarriär. Kloret är effektivt mot bakterier och virus och har även en effekt på ledningsnätet. Vi använder natriumhypokloritlösning med ett klorinnehåll på 150 mg/l 29

31 Lågreservoar Vattnet förvaras i en lågreservoar innan den sista mikrobiologiska säkerhetsbarriären. UV-ljus Vi har valt UV-ljus som andra mikrobiologisk säkerhetsbarriär, UV-ljuset fungerar även desinficerande. Metoden är effektiv, även mot parasiter som klor inte alltid biter på. Vi kan alltså öka säkerheten på vattnet vi skickar ut. UV-ljus innebär dessutom sällan några biverkningar på vattnets kvalitet. Vi använder oss av ett UV-ljusaggregat från UVEDES AB. 5 Beräkningar grundvattenverk Vattenkvalitet: efter luftning Fe: 0,05 Mn: 0,11 CO 2 : Vi använder F-värdet. CO 2 = HCO 3 * F = 120 * 0,038 = 4,56 mg CO 2 /l Alk: 120 mg/l ph: 7,8 Lut: Vi uppskattar att vi behöver reducera CO 2 med 3 mg/l för att uppnå ett ph på 8,2 som är önskvärt för manganoxidering. Detta gör också att det lilla järn vi har kvar och inte vill oxidera stannar kvar i vattnet, eftersom det oxiderar mellan 7,5 och 8. Dos Lut = 3 mg CO 2 /l *0,9 mg lut/mg CO 2 = 2,7 mg lut/l vatten Förändring alkalinitet: 3 mg CO 2 *1,4 mg HCO 3 = 4,2 mg HCO 3 /l vatten Nytt ph: F= CO 2 / HCO 3 F = (5-3)/(120+4,2) = 0,024 5 Se bilaga UV-ljus 30

32 ph: 8,2 Vattenkvalitet efter lutdosering: ph: 8,2 Alkalinitet: 124,2 mg/l CO 2 : 2 mg/l Fe: 0,05 mg/l Mn: 0,11 mg/l Kaliumpermanganat, KMnO 4 Vi vill inte reducera något järn, då vi redan oxiderat det tillräckligt genom luftningen. Det vi vill reducera här är manganet, men inte allt utan bara till halva gränsvärdet, för att ha marginal för vatteninnehållet. Vi räknar med att vi har en lösning av kaliumpermanganat som innehåller 20 g/l. Formel: 1*Fe mg/l + 2,0*Mn mg/l 1*0+2* (0,11-0,025) = 0,17 mg/l DOS Lösn: Behov/tillgänglighet = 0,17/20*1000 =8,5 g/m 3 Årsförbrukning lösning: 8,5*12518*365 = 39 m 3 Snabbfilter Vi har snabbfilter som vi tagit fram med hjälp av Malmbergs vatten. De rekommenderar en ytbelastning på 10m/h. Yta * flöde / ytbelastning = 521/10=52,1 m 2 Vi väljer att ha fyra stycken snabbfilter på 13 m 2 Vattenkvalitet efter fällning med kaliumpermanganat och filtrering: ph: 8,2 Alkalinitet: 124,2 CO 2 : 2 mg/l Fe: 0,05 mg/l Mn: 0,025 mg/l 31

33 Klorering Vi har ett önskat kloröverskott på 0,2 g/m 3. Den spontana förbrukningen i vårt ledningsnät har vi antagit vara 0,1 g/m 3. Detta innebär att vårt behov är 0,3 g/ m 3. Vi använder oss av en lösning med Natriumhypoklorit (NaClO) som har ett klorinnehåll på 150 g/l. Dos = behov/tillgång = 0,3/150 = 0,002 l/m 3 = 2 ml/m 3 Årsförbrukning: (2ml*12000*365) /1000 = 8760 l NaClO/år =8,765 m 3 /år. Sammanfattat: Spontanförbrukning: 0,1 g/m 3 Aktivförbrukning: 0,2g / m 3 Behov: 0,2g m 3 DOS: 2 ml NaClO/ m 3 Årsförbrukning: 8760 l NaClO /år eller 8,76 NaClO /år. Jämvikts-pH Salthalt: konduktivitet *6,3 = 55*6,3 = 346,5 Temperatur: 10 grader C Ca 2+ : 40 mg/l HCO 3 - : : 124,2 ph: 8,2 Enligt nomogrammet har vi ett jämviktsph på 8,4. Enligt Langeliers index innebär detta att vårt vatten är (8,2-8,4 =-0,2) svagt korrosivt. Detta är optimalt med tanke på kopparledningarna i husen som vattnet distribueras till. 32

34 Larm och instrument Vilka instrument och larm krävs på anläggningen för att uppfylla Livsmedelsverkets krav? I SLVFS 2001:30 innebär begreppen instrument och larm samma sak och kan definieras som utrustning som: upptäcker och registrerar mätdata, både tidsmässigt och rumsligt, där fel kan uppkomma och utlöser en varning, akustisk och/eller visuell signal, vid ett numeriskt mätvärde, alltså larmgränsen Det är vid: ph-justering, övervakning av turbiditet desinfektion (klorföreningar och UV-ljus) som kravet ställs att det skall finnas larm/utrustning, som varnar när fel uppkommer. Larmet ska vara kopplat till en bemannad driftcentral under dagtid samt till den drifttekniker som har jouren under annan tid. Är det ett mycket litet vattenverk kan det i undantagsfall räcka med att det aktuella larmet startar en ljud- eller ljussignal som kan varna de som bor i närheten. Det finns inga krav på var larmgränserna ska sättas men de bör varna med en så pass stor marginal så att man hinner åtgärda felet så att inga gränsvärden överskrids. I Vägledning till SLVFS 2001:30 står det utförligt vad som gäller men kort kan man nämna vikten av att ha väl dokumenterade driftinstruktioner för anläggningen t.ex. för kalibrering av mätare som mäter kloröverskott och ph för att undvika att man överskrider gränsvärdena. 33

35 Materialval Finns det någon standard för val av material i vattenverk? För att svara på detta har vi valt att definiera material enligt vad som står i Vägledning till SLVFS 2001:30: Med material avses i första hand sådant som kommer i kontakt med dricksvatten, inklusive filtermateria. Det inkluderar även färger och annat material för ytbehandling, oljor, tätningsmaterial samt tankar och liknande som används för att distribuera vatten. I Sverige finns det ännu inte någon standard för val av material i kontakt med vatten men det pågår ett arbete inom EU med att utveckla metoder för att kunna bedöma hygieniska och hälsomässiga aspekter. Detta arbete syftar till att ta fram en standardisering av testmetoder i EU:s medlemsländer för att få ett gemensamt bedömningssystem ett European Acceptance Scheme (EAS) för material i kontakt med vatten. Det innebär att det kommer att tas fram så kallade positivlistor för organiska ämnen, där man listar alla substanser som får ingå i produkter som har kontakt med dricksvatten. Detta kommer då att bli gemensamt för hela EU och det innebär att produkterna endast behöver testas en gång och även att det blir en större variation av produkter och mer konkurrens (billigare produkter). Idag lägger Livsmedelsverket ansvaret på dem som ansvarar för byggnationer att de produkter som används uppfyller funktionskraven i Boverkets byggregler. Som ansvarig kan man välja att antingen testa produkten själv eller att använda typgodkända produkter. Men eftersom Sverige inte har något tvingande system för typgodkännande av produkter kan det vara svårt för ansvariga att välja rätt. Då kan man med hjälp av andra EU-länders godkända material hitta rätt. I Tyskland t.ex. finns det tyska kontrollorganet TÜV (Technischer Überwachungs-Verein) som arbetar med att bekräfta säkerheten hos produkter av alla slag för att skydda människor och miljö mot risker och i Danmark har de ett tvingande system där hälsoministeriet bestämmer vilka material som får användas. Vi har varit i kontakt med VAP som säger att valen de gör angående material grundas på erfarenhet eftersom det inte finns några klara riktlinjer. De tittar även på material som är godkända i andra EUländer som Tyskland Vi är ju med i EU så det som är godkänt i Tyskland ska i princip vara OK i Sverige. Hos Boverket kan man övergripande läsa om vad som gäller för val av material i kontakt med vatten i bland annat Boverkets Författningssamling (BFS 2011:26, BBR19), Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och i Regelsamling för byggande (BBR 2012). Vilka material i kontakt med dricksvatten ska man undvika? I Vägledning till SLVFS 2001:30 står det att: 34

36 Dricksvatten inte får innehålla material från installationer som används i beredning eller distribution av dricksvatten eller ämnen som har samband med sådant material, i högre halter som är nödvändigt för att tillgodose ändamålet med användningen av materialen. Det som tas upp särskilt i Vägledning till SLVFS 2001:30 är att det inte tillåts någon tillsats av korrosionsinhibitorer som innehåller fosfat eftersom fosfat stimulerar mikrobiologisk tillväxt. Det betyder att man inte får använda rostskyddsmedel med fosfat i material som är kontakt med vatten. Det är viktigt att välja material som är lämpligt ur korrosionssynpunkt som t.ex. rostfritt stål, syrafast stål, betong eller olika plaster som PE och PP. Man ska även undvika att blanda olika material som t.ex. järn med rostfritt, järn med koppar eftersom det då kan skapas en galvanisk korrosion, som är en lokal korrosion som sker mellan olika metaller. Man kan motverka detta genom att lägga skyddsskikt emellan materialen. Ska man måla i närheten av öppna vattenytor är det viktigt att se till att färg och lösningsmedel inte kan nå vattnet och man bör även se till att färgen och verktygen inte avger stark lukt som kan påverka vattnet. Är det aktuellt att måla ytor som står i direkt kontakt med vattnet bör är det viktigt att kontrollera med leverantören om det finns något lösningsmedel i eftersom att även lösningsmedelsfria färger kan innehålla lösningsmedel! Vid val av ledningsmaterial i vattenverket undviker man att använda material som lätt angrips av korrosion och använder istället PE och rostfritt stål. Till kemikalielösningar som doseras använder man PVC-rör eller plastslangar. Tankarna är gjorda av behållare av glasfiber med lämplig invändig yta som polyester, vinylester eller PVC-linad GAP, beroende på kemikalie. Betong är ett material som ofta används i bassänger. Nackdelen med betong är att ett surt vatten t.ex. aluminiumsulfatfällt vatten, är aggressivt med ett lågt ph vilket gör att betongytan blir ganska grov efter ett par decennier. 35

37 Uppgift 3 Sjukdomar och andra hot mot dricksvattenförsörjningen Mobilt reningsverk Olika kommuners lösningar på dricksvattenförsörjningen om oturen är framme 36

38 Vattenburna sjukdomar och dess orsaker Det svenska dricksvattnet har hittills varit ganska förskonat mot skadlig påverkan av mikroorganismer. Vi har dock under de senaste åren haft två stora utbrott av skadliga mikroorganismer (Cryptosporidium) i dricksvattnet och frågan om hur vi ska skydda dricksvattnet från liknande faror i framtiden är högaktuell. Vattenburna infektioner kan ha många olika orsaker; felaktig behandling vid vattenverk, vattentäkten har blivit kontaminerad, ett ledningsnät som inte håller måttet eller är felaktigt, sabotage och brott mot vattenskyddet av privatpersoner eller företag. I takt med att svenskarnas utlandsresor har ökat så har även de olika vattenburna smittorna ökat. De bakterier, parasiter eller virus som man blivit smittad med utomlands följer med till det svenska ledningsnätet och kan ställa till problem om dessa kommer i kontakt med dricksvatten eller sprids i vattentäkter. Några vattenburna sjukdomar: Campylobacterieinfektion: En av de vanligaste bakterierna som finns hos både djur och människor. Smittor kan överföras från djur till människa och majoriteten av de insjuknade smittas utomlands. Bakterien orsakar olika mag- och tarmproblem som diarré, kräkningar, smärta och feberperioder. Oftast klingar sjukdomen av inom några dagar men i svåra fall kan det krävas antibiotikabehandling. God hygien är viktigt för att skydda sig och man bör undvika opastöriserad mjölk samt att dricka vatten ur bäckar och vattendrag. Vanliga flugor bär ofta på bakterien och mat och dryck bör skyddas från dessa. Klassat som en allmänfarlig sjukdom och utbrott måste anmälas till smittskyddsläkare och SMI(Smittskyddsinstitutet). Cryptosporidiuminfektion: Välkänd smitta efter större utbrott i bland annat Östersund och Skellefteå. Sjukdomstillståndet orsakas av ett urdjur, protozo, som förökar sig i ett värddjur. Smittan sprids genom förorenat vatten och i de flesta fall har fekalier eller födoämnen kommit i kontakt med dricksvatten. Smittan kan även överföras vid personlig kontakt. Förutom illamående och diarréer kan smittan ge upphov till svåra buksmärtor, feber och huvudvärk. Oftast behövs ingen behandling, men om den sjuke har svagt immunförsvar kan sjukvård och övervakning krävas. Ett utbrott i USA orsakade sjukdomsfall och av dessa blev 4400 inlagda för vidare sjukhusvård. För att undvika smitta är det viktigt med god hygien. Eftersom det är ett urdjur som orsakar smittan så hjälper inte klorering som åtgärd. Klassat som en allmänfarlig sjukdom och utbrott måste anmälas till smittskyddsläkare och SMI. 37

39 Cryptosporidiumcystor Amöbainfektion: Sjukdomstillståndet orsakas av en parasit, Entamöba histolyca, och infektionen brukar även kallas amöbadysenteri. Smittan kommer huvudsakligen från turister och i enstaka fall har den konstaterats hos asylsökande från fjärran Östern. Det är idag en ganska ovanlig infektion i Sverige. Parasiten bildar cystor i tarmen och dessa är ytterst smittsamma och förs vidare via avföringen. Smittan kan spridas genom vatten eller livsmedel men även personlig kontakt kan smitta. Infektionen kan vara lindrig och bara orsaka lättare diarré, men svåra sjukdomstillstånd; dysenteriska, med blod i avföringen och svaghet förekommer också. Antibiotika bör sättas in mot smittan för att undvika komplikationer och ytterligare smittspridning. Klassat som en allmänfarlig sjukdom och utbrott måste anmälas till smittskyddsläkare, SMI och i vissa fall där vattenburen smitta misstänks ska även kommunens miljökontor kontaktas. E coli-infektion: En av de vanligaste orsakerna till sjukdomstillstånd med blodiga diarréer och den är spridd över hela världen. Mer känt under benämningen Ehec. Det är en zoonos smitta; överförbar mellan djur och människa. Bakterien producerar ett gift som orsakar sjukdomstillståndet och förutom magbesvär kan man drabbas av tjocktarmsinflammation, njursvikt och blödningar. Det finns inget känt botemedel utan man försöker endast lindra symtomen. God hygien och rätt tillagade livsmedel är viktigt för att förebygga smitta av ehec. Klassat som en allmänfarlig sjukdom och utbrott måste anmälas till smittskyddsläkare, SMI och i vissa fall där vattenburen smitta misstänks ska även kommunens miljökontor kontaktas. Hepatit A: Sjukdomen orsakas av ett virus som kan ha spridits genom avloppsvatten. I utvecklingsländer med sämre vattenhygien är det en relativt vanlig sjukdom, men i Sverige förekommer ungefär 100 fall per år. Skaldjur är en vanlig smittoväg men även personliga och sexuella kontakter kan föra smittan vidare. Smittan orsakar en inflammation i levern och kan göra att huden ser gulaktig ut. Den insjuknade kan känna trötthet och dålig matlust under några 38

40 veckor efter utbrottet. Det finns ingen speciell behandling och majoriteten tillfrisknar utan komplikationer. Man kan vaccinera sig mot sjukdomen i förebyggande syfte. Klassat som en allmänfarlig sjukdom och utbrott måste anmälas till smittskyddsläkare, SMI och i vissa fall där vattenburen smitta misstänks ska även kommunens miljökontor kontaktas. Giardiainfektion: En parasit som förekommer i hela världen och finns hos både djur och människor. De flesta har fått smittan utomlands men det har förekommit utbrott av vattenburen smitta i Sverige. Parasiten bildar cystor i tarmen och dessa sprider smittan vidare genom avföringen. Den är ganska känslig för höga temperaturer och intorkning. Smittan är sexuellt överförbar och vid närmare personlig kontakt kan man också smittas. Livsmedel och kontaminerat vatten är också smittovägar. Symtomen på sjukdomen är diarréer, trötthet och viktminskning. Penicillinkurer är den gängse behandlingen vid sjukdom. För att undvika smitta bör god hygien iakttas och vid resor utomlands kan man undvika råa grönsaker och bara dricka förpackat dricksvatten. Klassat som en allmänfarlig sjukdom och utbrott måste anmälas till smittskyddsläkare, SMI och i vissa fall där vattenburen smitta misstänks ska även kommunens miljökontor kontaktas. Giardia Norovirusinfektion: Ett virus som framkallar bland annat vinterkräksjuka. Det förekommer endast hos människan och finns globalt. Smittar via personlig kontakt, livsmedel, dricksvatten och annat som kan ha varit i kontakt med en smittad. Viruset är mycket talrikt och smittsamt, inkubationstid timmar, och en smittad person kan föra sjukdomen vidare trots att denna varit symtomfri ett par dygn. Sjukdomstillståndet kännetecknas av kraftiga magbesvär med kräkningar, lös avföring, yrsel och feber. Det är dessutom ganska vanligt att sjukdomen återkommer, men de flesta tillfrisknar inom ett par dagar. Som vanligt är det viktigt att hålla en god hygien, speciellt för de som jobbar med livsmedel. Bakterien är ofta förekommande i sjukhusmiljö. Det finns inga behandlingar mot sjukdomen men det är viktigt att få vätska för att hindra uttorkning. Vid livsmedelsrelaterade utbrott eller vattenburna smittor ska kommunens miljökontor 39

41 kontaktas. Cyanobakterier: En bakterie som även kallas blå- grön alg. Kan orsaka massiva blomningar vid varmt och lugnt väder. Som namnet antyder innehåller bakterien gift och den kan kontaminera vattentäkter efter kraftiga blomningar då giftet frigörs när bakterien dör. Toxinet (mikrocystin) kan bland annat ge upphov till irritationer, inflammationer och allvarliga leverbesvär med blödningar och tumörer. Man bör absolut inte dricka vatten där det konstaterats förekomst av cyanobakterier. De olika behandlingsstegen i vattenverk minskar halten av gifter väsentligt. Åtgärder vid vattenburna smittor Det finns riktlinjer för hur de berörda parterna ska agera i fall av vattenburna smittor. Dessa riktlinjer och rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt Vatten. Lagar och regler om åtgärder finns även i 6 SLVFS, 7 Miljöbalken, 8 Smittskyddslagen, 9 Livsmedelslagen och 10 LIVSFS. Lagarna reglerar vad läkare, smittskyddsläkare, kommunala nämnder och verksamhetsutövare ska vidta för åtgärder. Den ansvarige för verksamheten, till exempel vattenverk, har ansvar för att informera kunder och allmänhet och ge råd hur man ska behandla dricksvattnet för att undvika smitta. Smittskyddsläkaren har till ansvar att informera allmänheten om hur de ska kunna skydda sig mot smittan och behandla den på bästa sätt. Det är även dennes ansvar att spåra källan till smittoutbrottet. Den berörda kommunala nämnden har till ansvar att se till att lämpliga åtgärder vidtas för att stoppa utbrottet och ska även anmäla uppkomna brister till Livsmedelsverket. 6 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (2001:30) 7 Miljöbalk (1998:808) 8 Smittskyddslag (2004:168) 9 Livsmedelslag (2006:804) 10 Livsmedelsverkets föreskrifter (2005:7) om epidemologisk utredning av livsmedelsburna utbrott 40

42 Hot mot en säker dricksvattenförsörjning Eftersom dricksvatten är ett livsmedel är det känsligt för yttre påverkan och reglerat med fastställda gränsvärden. I Sverige är det ungefär var femte kommun som har återkommande kvalitetsproblem med dricksvattnet. De vanligaste tillbuden vid dricksvattenproduktionen rör sig om förhöjda nivåer av bakterier som går ut i dricksvattennätet samt ledningar som gått sönder och släppt in föroreningar. Det kan även bli problem vid ledningsarbeten och nyanläggning där entreprenören inte har följt de föreskrifter och anvisningar som finns. Klimatpåverkan Vi kommer att påverkas alltmer av klimatförändringarna så har vi här en av de stora utmaningarna för dricksvattenproduktionen. Regionalt kan vi få stora ökningar av nederbörden med påföljande översvämningar och höga vattenflöden. På andra ställen kan det bli mycket torrare och därav kommer råvattentillgången att minska. Torra områden riskerar att få en ökad salthalt i vattentäkterna och därmed en komplicerad och dyrbar reningsprocess. Vid översvämningar och extrema vattennivåer ökar risken för spridning av hälsofarliga mikroorganismer. En större urlakning av jordlagren innebär att bekämpningsmedel och andra gifter förorenar vattnet. Bild: Vandaforsen I många av dagens vattentäkter ser man tecken på en ökande humushalt och det kan innebära att dessa måste bytas ut på längre sikt. Även avloppsreningen påverkas negativt vid skyfall och översvämningar. Om man tvingas brädda avloppsvatten släpps olika föroreningar ut i miljön och det kan påverka vattentäkter negativt. I Mälardalen har man sett en negativ påverkan på råvattnet vid stora brädd- och dagvattenutsläpp. Vid ras och jordskred kan ledningsnätet skadas och vattenförsörjningen avbryts eller förorenas. Sabotage och olyckor Eftersom vattenförsörjningen är viktig för ett fungerande samhälle kan det finnas de som vill avbryta eller störa detta flöde av olika anledningar. Orsakerna till detta kan vara krig, terrorism eller bara en önskan att sabotera. Mindre sabotage av vattentäkter är förekommande och det är inte alltid gjort med ont uppsåt utan det kan röra sig om okunskap i vissa fall. I Värmland bröts inspektionsluckor upp till reservoarer och man lastade in skräp och pinnar. Det kan tyckas ganska harmlöst men det ledde till att reservoarerna fick 41

43 tömmas och kloreras. Saken polisanmäldes och rubricerades som skadegörelse. I något fall har det förekommit försök till förgiftning av dricksvattnet genom att till exempel olja har hällts ned i mätrör vid vattentäkten. Det upptäcktes dock i tid och det förorenade vattnet kunde pumpas bort innan någon kommit till skada. Det förkommer även att bensin, diesel och andra petroleumprodukter förorenar vattentäkter. Om vattenskyddsområdet ligger i tätbebyggelse kan trafiken ställa till problem, det kan vara miljöfarliga transporter eller olyckor, och vägavsnitten genom området måste i vissa fall specialanpassas genom att bygga dammar eller barriärer mot föroreningar. I Örebro byggs för närvarande ett vägavsnitt om så att olja och andra föroreningar inte kan nå grundvattnet och därmed kontaminera infiltrationsområdet. Bild: Farligt gods Tryggare vattenförsörjning Livsmedelsverket tar fortlöpande fram riktlinjer och handböcker för producenter av dricksvatten. Handböckerna berör allt ifrån personalens arbetsmiljö till IT-säkerhet och hur skalskyddet ska utformas. Det finns även övningsexempel som dricksvattenproducenter kan använda vid kris- och beredskapsövningar. En viktig parameter för större säkerhet är att ha ett väl utformat egenkontrollsprogram som baseras på HACCP. Livsmedelsverket har även en samverkansgrupp, SAMVA, för frågor om säkerhet, krishantering och beredskap för dricksvattenproducenter. 42