Minnesanteckningar från Regionala medicinska rådet Yrkes- och miljömedicin/-dermatologi i Hässleholm

Transkript

1 Minnesanteckningar Gudrun Persson, klinikassistent Yrkes- och miljömedicinska kliniken E-post: Datum Dnr Minnesanteckningar från Regionala medicinska rådet Yrkes- och miljömedicin/-dermatologi i Hässleholm Närvarande: Förhinder: Sekreterare: Inger Arvidsson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund Tommy Aspegren, Region Skåne Mats Bertheden, Landstinget Halland Anna Blomqvist, Avd för yrkes- och miljömedicin, Halmstad Magnus Bruze, Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Malmö Annika Christensson, Landstinget Blekinge Thomas Gustafson, Landstinget Blekinge, ordförande Kristina Jakobsson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund Evy Törnqvist, Landstinget Kronoberg Bo Fransman, Centrum för folkhälsa och miljö, Region Skåne Gudrun Persson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund Punkt 1. Föregående mötes minnesanteckningar, synpunkter och godkännande. Minnesanteckningarna godkändes och lades till handlingarna. Punkt 2. Rapport från presentationen den 6 december. Thomas Gustafson redogjorde för Södra Regionvårdsnämndens årliga presentation från samtliga råd. En presentation av rådets sammansättning och roll gavs då av Thomas Gustafson och därefter presenterade Kristina Jakobsson och Magnus Bruze sin information om respektive verksamhet. Politikerna visade stort intresse och ställde frågor och sade sig ha förståelse för att utbildningsbehovet i framtiden är stort då specialister inom arbets- och miljömedicin ska utbildas. Punkt 3. Muskuloskeletal hälsa vid krävande datorarbete med flygledning som modell. Inger Arvidsson, belastningsergonom vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken berättade om sin avhandling som hon ska försvara vid disputation den 28 mars. 2/3 av den yrkesverksamma befolkningen arbetar med datorer och datoranvändare får ofta besvär och sjukdomar i nacke, axlar, armar och händer. Musarmar och gamnackar diskuteras livligt. Kvinnor är mer drabbade än män, men orsakerna är oklara. Det finns bristfälliga kunskaper om den fysiska arbetsbelastningen vid datorarbete. Prospektiva studier tar lång tid att genomföra och utvecklingen sker snabbt inom datortekniken, vilket kan göra studier inaktuella. Rörlighet på arbetsmarknaden medför ofta stort bortfall och kvinnor och män har ofta olika arbetsuppgifter. Inger Arvidsson har gjort sin undersökning bland flygledare. Det är en unik yrkesgrupp med ett datoriserat arbete med höga mentala krav. Det är också en homogen yrkesgrupp med samma lön, samma status och utbildning samt jämn könsfördelning. Alla har också samma arbetsuppgifter och likadana arbetsstationer och män och kvinnor gör samma sak. Studien startade när flygledarna arbetade med det gamla systemet, vilket innebar en varierad belastning med tangentbord, rullboll, pappersstrippar och manuellt skrivande och fortsatte med det nya systemet med ett nytt datorsystem som karakteriseras av ett intensivt musarbete och blickfokus framåt mot skärmen. Det Adress: Universitetssjukhuset i Lund, S LUND. Besöksadress: Getingevägen 4. Telefon: Växel Postgiro: Bankgiro: Organisationsnummer:

2 2 nya systemet infördes i mars Avhandlingen består av 4 delarbeten. Bytet till det nya systemet skulle egentligen ha skett 2003 men blev alltså två år försenat. Syftet med delarbete I var att kartlägga besvär/sjukdom i muskler och leder och den psykosociala arbetsmiljön hos flygledare, med särskild tonvikt på skillnader mellan kvinnor och män. Metoder som användes var fysikalisk undersökning av nacke, övre rygg, axlar, armar och händer. Diagnos och antal fynd registrerades. Intervju gjordes med frågor om besvär under de senaste 7 dagarna samt enkät om psykosociala frågor. Resultatet av undersökningen blev att i det gamla varierade systemet var förekomsten av rapporterade besvär och diagnoser i nacke/axlar/övre rygg relativt höga i jämförelse med andra yrkesgrupper. Trots samma arbete var kvinnorna betydligt mer drabbade än männen. Besvär och diagnoser från armbåge/hand var mindre vanliga och lika mellan könen. Den psykosociala arbetsmiljön karakteriserades av höga krav, låg kontroll, högt socialt stöd och låg stress. Kvinnorna upplevde lägre kontroll än männen. Delarbete II syftade till att utvärdera den fysiska arbetsbelastningen när samma arbetsuppgift utförs i två olika datorsystem (varierat jämfört med musintensivt) samt att jämföra belastningen hos kvinnor och män. Arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet registrerades hos 14 personer (7 kvinnor och 7 män) genom tekniska mätningar med inklinometri (lutningsgivare), EMG (muskelaktivitet) och goniometri (position och hastighet i handleden). Mätningarna gjordes under ca 1 timme under autentisk flygledning i det gamla systemet. Efter en paus på 40 minuter gjordes mätningarna under en simulerad flygledning i det nya systemet under 1 timme. Simuleringen ställdes in så att lika stor flygintensitet rådde i den simulerade övningen som i den autentiska. Av mätningarna fick man fram att det inte fanns några extrema positioner i handlederna i något av systemen. Muskelaktiviteten var högre och andelen vila betydligt lägre i det nya systemet, jämfört med det gamla. Det mus-intensiva systemet innebar alltså ökad belastning på höger underarm och hand. Det nya systemet innebar också betydligt mindre variation av arbetsställning jämfört med det gamla. Konklusioner som kunde dras i denna studie var att arbetet i det gamla flygledarsystemet innebar lätt framåtböjd huvudposition, relativt låga rörelsehastigheter och hög andel muskulär vila. Det nya mus-baserade systemet medförde en upprätt huvudställning, mycket låga rörelsehastigheter och liten variation av arbetsställningar samt högre muskulär belastning för höger underarm. Andelen muskulär vila i kappmuskeln var mycket hög i båda systemen. Skillnaderna mellan systemen accentuerades vid hög arbetsintensitet. Man kunde se skillnader i fysisk belastning mellan kvinnor och män i det nya systemet. Männen satt ofta mera bakåtlutade med en nackvinkel på +4º medan kvinnorna satt mera framåt med en nackvinkel på -12º. I delarbete III gjordes en utvärdering om det fanns något samband mellan vanemässig bakåtböjning av nacken (s k gamnacke) under datorarbete och nack/skulderbesvär. Den undersökta gruppen bestod av 70 kvinnliga flygledare från flygledarcentralen på Sturup. En fallkontrollstudie gjordes där 13 kvinnor med nack/skulderbesvär jämfördes med 11 friska kontroller avseende arbetsställning för nacken under flygledning. Resultatet av studien blev att inget samband fanns mellan graden av gamnacke under datorarbete och besvär från nacke, skuldror/axlar och bröstrygg. I delarbete IV gjordes en uppföljning från delarbete I om den muskuloskeletala hälsan påverkas av musintensivt datorarbete. Undersökningen gjordes ca 20 månader efter övergången till nytt flygledarsystem med exakt samma metoder som i delarbete I. Undersökningsgruppen bestod av 148 flygledare, 71 kvinnor och 78 män. Resultatet av undersökningen blev att arbetet i det mus-baserade systemet innebar signifikant ökade frekvenser av rapporterade besvär, diagnoser och fynd vad gäller armbåge/hand. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan systemet för hela gruppen vad gäller nacke/axlar/övre rygg. Yngre flygledare visade dock signifikant ökade nacke-axeldiagnoser medan många äldre flygledare hade tillfrisknat efter arbete i det nya systemet. Det sistnämnda kan bero på att många av de äldre varit oroliga för skiftet av system, men att de sedan hade upptäckt att

3 det fungerat bra. När det gäller psykosociala faktorer rapporterades lägre kontroll och högre stöd vid uppföljningsundersökningen jämfört med basundersökningen i delarbete I. Jämfört med referensdata karakteriseras flygledararbetet av höga krav låg kontroll högt stöd låg stress men med stora individuella skillnader. Kritiska dimensioner är kognitiva och sensoriska krav, frihetsgrader i arbetet och feedback. Det fanns samband mellan stress och besvär i nacke/axlar, framför allt hos kvinnorna. Den ökade frekvensen av besvär i armbåge/hand var inte associerade med psykosociala faktorer. Förslag till åtgärder för att minimera besvär: -införande av höj- och sänkbara arbetsbord - god avlastning för armarna är mycket viktigt - minska mus-klickandet så mycket det går (kortkommando, genvägar m m) - alternativa inmatningsdon (t ex roller-mouse) - Speech-recognition?? - bra syn- och ljusförhållanden - förbättra svaga områden inom psykosocial arbetsmiljö - fysisk aktivitet och mental vila under pauserna - undvik datorarbete under pauserna (alternativa informationsvägar anslagstavlor??). Punkt 4. Nytt från Yrkes- och miljömedicinska kliniken. Kristina Jakobsson fortsatte med att informera om Verksamheten under Målet för verksamheten är att utreda enskilda patienter med misstänkt miljöbetingad ohälsa, att förebygga ohälsa betingad av arbetsmiljön och den allmänna miljön samt att vara ett i första hand regionalt, men på vissa områden även nationellt och internationellt kompetenscentrum. Totalt har ca 500 remisser kommit under Liksom under 2006 har antalet remisser från Kronobergs län varit lågt och kan bero på en strukturförändring inom företagshälsovården. Antagligen finns en underdiagnostik av arbetsrelaterade besvär här. Under 2007 har fler läkarundersökningar gjorts än tidigare år, vilket till en del kan förklaras av att det finns fler unga läkare vid kliniken och dessa har fler återbesök än de mera erfarna läkarna. Många nybesök har också initierats som följd av våra preventiva gruppundersökningar. Remisserna kommer till största delen från företagshälsovården, dock i ett minskande antal jämfört med tidigare. Remisserna från försäkringskassan har också minskat kraftigt i antal. Nästan hälften av remisserna gäller luftvägsbesvär. Förutom att utreda enskilda patienter utförs också gruppundersökningar vid kliniken. Exempel på sådana undersökningar är arbete med pollen, arbete i utgångskassa i livsmedelsbutiker, arbete i bilrutetillverkning, arbete på bryggeri-truckförare, arbete på potatislager, arbete i mekanisk industri, arbete i lysrörsåtervinningsindustri, arbete på skola och arbete i energiproduktion kontor. Exempel på kliniknära miljömedicin är att hantera ärenden med riskbedömning av förorenad mark, cancer-kluster på arbetsplatser, expertmedverkan vid utåtriktade informationstillfällen och att medverka i olika samverkansgrupper. Saker som påverkat kliniken är nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, minskad medicinsk kompetens regionalt och centralt genom nedskärning av Arbetsmiljöverket och nya tvingande regler om medicinska kontroller och tekniska mätningar på arbetsplatser. Det sistnämnda har inte påverkat oss i så stor utsträckning som vi hade förväntat. Däremot har förfrågningar kommit från Arbetsmiljöverket både regionalt och nationellt om experthjälp från kliniken. Arbetsmiljöverket har ytterst begränsade medel att ersätta vårt arbete med. Våra insatser måste därför vara begränsade. Samverkan mellan klinik och universitet är fortsatt hög och exempel på pågående forskningsområden är svetsning, isocyanater, frisörer, gummiindustri, ergonomi, interventionsprojekt vid arbetsrelaterade utmattningsreaktioner, rekreationsvärdens betydelse för 3

4 hälsa, trafikens effekter på folkhälsan luftföroreningar och buller, exponering för tungmetaller och persistenta organiska föreningar betydelse av lågdosexponering, bekämpningsmedelsrester i födan, akrylamid i föda, epidemiologisk metodutveckling. I samarbete med LTH drivs studier om nanopartiklar och inomhusmiljö. Två universitetslektorat har tidigare omvandlats till professurer i miljökemi respektive epidemiologi och en ny universitetstjänst i yrkes- och miljömedicin är under tillsättning. Personalresurserna för både yrkeshygieniker och läkare har minskat i antal de senaste åren. Det finns ett stort utbildningsbehov och det finns inga reserver på de andra klinikerna i landet. När den nya läkarspecialiteten får sitt genomslag 2013 ska det ingå 1 års tjänstgöring på FHV resp Yrkes- och miljömedicinsk klinik för dem som utbildar sig i Arbets- och miljömedicin resp Företagshälsovård. Dessutom har vi ansvaret för företagssköterskeutbildning och tillsammans med Göteborg delar av företagsläkarutbildningen. Åldersstrukturen bland de specialistkompetenta läkarna på kliniken i Lund är hög, mellan 64 och 45 år. De tre ST-läkarna på kliniken beräknas bli klara mellan 2011 och Ytterligare en läkare som nu vikarierar på kliniken är intresserad av att fortsätta som ST-läkare. Möjligheten att få viss hjälp med klinisk handledning av Anna Blomqvist i Halmstad diskuterades. Det finns också ett behov av att kunna inrätta ett speciellt forskar-st-block. Klinikens ST-tjänster bekostas helt av den solidariska finansieringen. Det finns alltså inga centrala medel från UsiL för dessa ST-tjänster. Kliniken behöver Rådets hjälp att föra fram problemet med utbildning av specialister i Arbets- och miljömedicin till respektive landsting. Punkt 5. Nytt från Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen. Magnus Bruze hade skickat ut Verksamhetsberättelsen för 2007 innan mötet. Verksamheten flyttade till nya lokaler under 2005 och först under 2007 har utbildningsverksamheten kunnat återupptas. Precis som för yrkes- och miljömedicin kommer få remisser från försäkringskassan och facket. Primärvården skickar flest remisser. En felaktig siffra har smugit sig in i statistiken över läkarbesök i Halland. Här anges 281 läkarbesök, men siffran innehåller även 120 patienter inom metallbearbetningsindustrin som betalas av den solidariska finansieringen, den riktiga siffran skulle alltså vara 161 läkarbesök. En undersökning av arbetsrelaterade hudsjukdomar på en metallbearbetningsindustri i Småland har just avslutats. Företagshälsovården kom med en förfrågan då man märkt att många hade hudproblem på företaget. Samliga anställda erbjöds att delta i studien och en enkät delades ut till de som var intresserade. 39 personer deltog i studien som omfattade läkarundersökning och lapptestning. Alla som deltog testades med standardserie + ämnen som är vanliga inom metallbearbetningsindustrin + produkter som används på företaget, såsom tvålar, krämer, handskar och skärvätskor. Testberedningar av produkter som hämtats på företaget bereddes vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen i Malmö men läkarundersökningen och testningen utfördes i företagets lokaler. Testlapparna får sitta på i 2 dygn och sedan tar patienten själv av dem. Avläsning sker på 3:e dagen och på 7:e dagen. Resultaten håller nu på att sammanställas. Flera kontaktallergier konstaterades och vissa med klarlagd arbetsexponering såsom aluminiumkloridhexahydrat och 3 olika konserveringsmedel. Metyldibromoglutaronitril som fanns i en tvål, 2-fenylfenol och metylklorisotiazolin/metylisotiazolin som fanns i skärvätskan. Dessutom reagerade 2 personer med positiv reaktion på hudkrämen UnoDerm som används på företaget. När allt sammanställts kommer rapporten att redovisas för företaget med förslag på åtgärder. Hudkliniken har ett årsmöte för dermatologi och venerologi i maj och vid en kongress i Portugal har Yrkes- och miljödermatologen i Malmö 15 bidrag. 4

5 5 Punkt 6. Övrigt. - Punkt 7. Nästa möte. Nästa möte är den 6 maj i Hässleholm som tidigare planerats. Vid minnesanteckningarna Gudrun Persson