Utbildningsnämnd. Förvaltningschef

Transkript

1 Utbildningsnämndens nämndplan Inledning Nämndplanens syfte är att prioritera och förtydliga mål och strategier från statliga och kommunala styrdokument. Mål formulerade i nämndplanen skall ses som krav till förvaltning och till förvaltningens olika verksamheter. Kraven skall prioriteras på enheterna och utifrån lokala behov ska egna mätbara mål formuleras. Nämndplanen har tagits fram enligt rutinerna för kvalitetsarbetet. 2 Övergripande beskrivning av organisation Utbildningsnämnden har det övergripande politiska ansvaret och utbildningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för verksamheten. I utbildningsförvaltningens regi finns gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola, Vuxenutbildningscentrum, Komvux inklusive Svenska för invandrare (SFI) och Särvux, Yrkeshögskolan i Enköping (Yh), Integrationsenhet (IE) och Arbetsmarknadsenhet(AME). 2.1 Organisationsskiss Utbildningsnämnd Förvaltningschef Kansli Integrations -enheten (IE) Arbetsmarknadsenheten (AME) Yrkeshögskolan i Enköping (Yh) Vuxenutbildningscentrum (VUC) Komvux SFI Särvux Westerlundska Gymnasiet (WGY) Te Nk Idrott BF FP HR Servicepr BP EC Estet OP EK ESMK HP SP IM Särsk Ped.stöd Fenix 2.2 Kunder/Studerande I en vidare mening är arbetslivet i Enköping kunder i det samarbete som sker på alla nivåer i förvaltningens olika verksamheter. Gymnasiets kunder är elever som genomför sin utbildning på Westerlundska gymnasiet samt deras vårdnadshavare. Blivande kunder är grundskolans elever och deras vårdnadshavare. 1

2 VUCs och Komvux kunder är de vuxenstuderande kommuninvånare som saknar eller behöver komplettera gymnasieutbildning, grundskolekompetens och/eller svenska för invandrare (SFI). Till VUC:s kunder hör även kommuninnevånare som vill satsa på en yrkesutbildning eller vill läsa universitets/högskolekurser på distans. YH:s kunder är studenter med stor åldersspridning, skiftande yrkesbakgrund som vill satsa på en (ny) yrkeskarriär och som, geografiskt, kommer från hela landet. YH:s kunder är också de företag som är knutna till respektive utbildnings ledningsgrupp och som är i behov av ny eller fördjupad yrkeskompetens. AMEs kunder är arbetslösa ungdomar i kommunen upp till 20 år, ungdomar från gymnasiets introduktionsprogram som är i behov av alternativ sysselsättning samt ungdomar som önskar feriearbete. AME:s kunder är också SFI-studerande som ska genomföra språkpraktik samt långtidsarbetslösa som är inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin (Fas 2 och Fas 3). AME anordnar arbetsprövningsplatser för personer inom introduktionsprogrammet för långtidssjukskrivna samt arbetspraktik för arbetssökande från arbetsförmedlingen. Integrationsenhetens kunder är nyanlända flyktingar som väljer att bosätta sig i Enköpings kommun. 2.3 Verksamhetsidé / uppdrag Westerlundska gymnasiet (Wgy) Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. (skollagen 15 kap, 2 ) Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn (skollagen 15 kap 3 ). Gymnasieskolan har högskoleförberedande program, yrkesprogram samt introduktionsprogrammet. Introduktionsprogrammet består av; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion (skollagen 17 kap). Komvux, Vuxenutbildningscentrum (VUC ) - Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. (skollagen 20 kap 2 ) 2

3 Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. (skollagen 20 kap 4 ) YH - verksamheterna ska hjälpa till med att minska utbildningsklyftorna i samhället genom att erbjuda flexibla möjligheter till livslångt lärande för vuxna. Utbildningsinsatserna ska hålla god kvalitet och anpassas till arbetsmarknadens behov samt till den studerandes önskemål. Verksamheterna ska snabbt kunna anpassa sig till förändringar och nya villkor i samhället. Integrationsenheten (IE) erbjuda ett individuellt anpassat introduktionsprogram med målet egen försörjning för nyanlända flyktingar som har bosatt sig i kommunen innan 1 december Integrationsenheten ska erbjuda introduktionsprogram för nyanlända flyktingar som inte har rätt till etableringsplan. På uppdrag av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen erbjuda bosättning och praktisk hjälp vid bosättning för flyktingar som ingår i etableringsuppdrag. Arbetsmarknadsenheten (AME) ska erbjuda alla ungdomar upp till 20 år som inte studerar på nationellt program olika alternativ och årligen anordna feriearbete för kommunens ungdomar. På uppdrag av Arbetsförmedlingen ska AME anordna sysselsättning för personer inom Jobb och utvecklingsgarantins Fas 2 och 3. AME ska även anordna praktikplatser för SFIstuderande (språkpraktik). 2.4 Vision Vår verksamhet skall ge värdefulla kunskaper för att ge våra kunder möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag. 2.5 Värdegrund Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom nämndens ansvarsområde ska visa aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 3 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar. 3.1 Kvalitetssäkringsprocess Gymnasieskolan och Komvux ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningarna. Redovisningen är ett led i den ständigt pågående uppföljningen och en utvärdering av verksamheten. Övriga verksamheter gör kvalitetsredovisningar mot respektive myndighet. Utvärderingar sker också kontinuerligt inom verksamheterna. Skolinspektionen genomförde en tillsyn av skolverksamheten i Enköpings kommun under våren Vid denna tillsyn uppmärksammades ett antal brister som skall åtgärdas och där verksamheterna måste arbeta vidare med detta förändringsarbete. 3

4 3.2 Processen att göra medarbetare delaktiga i att aktivt arbeta mot mål/ resultat. Utbildningsnämnden skriver sin plan utifrån statliga och kommunala styrdokument. Utbildningsförvaltningen har en struktur för arbetet med målstyrning där respektive nivå ska se målen på den övre nivån som krav. Arbetslagen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utgår från verksamhetsplaner där målen i nämndens plan är krav på dessa enheter. Arbetslagen utgår från enheternas verksamhetsplaner och skriver teamkontrakt. Varje nivå har möjlighet att göra en prioritering bland kraven. Denna prioritering ska godkännas av närmaste chef. På detta sätt gör respektive nivå målen till sina egna, vilket gör medarbetarna delaktiga i arbetet att nå måluppfyllelsen. Nedanstående bild visar hur målen i verksamhetsplanen är kopplade till varandra. De uppåtgående pilarna visar hur uppföljning och utvärdering sker. 4 Krav på förvaltningen 4.1 Statliga styrdokument Skollag (ny skollag från 1 juli 2011) Förordningar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare Läroplan för de frivilliga skolformerna Skolverkets författningssamling Lagen (2010:197) om etableringsinsatserna för vissa nyanlända invandrare Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande FN:s Barnkonvention 4

5 Lag och förordning för Jobb och utvecklingsgaranti Lag och förordning för Yrkeshögskolan FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 4.2 Kommunala styrdokument Kommunallag Vision 2015 Kommunala policys och riktlinjer 4.3 Omvärldsanalys Elevprognos Nuläge: Antal elever på Westerlundska gymnasiet läsåret var elever (våren 2011) och hösten 2011 (september) är det 1273 elever. Framtiden: Befolkningsstatistiken visar på att antal elever som är 16 år och mantalsskrivna i Enköpings kommun och kan söka till gymnasieskolan minskar fram till år Minskningen av antalet elever kommer troligtvis inte att bli så stor för Westerlundska gymnasiets del då kraven för att vara behörigt sökande till den nya gymnasieskolan har förändrats. För att vara behörigt sökande till yrkesprogram krävas det godkänt i åtta ämnen och till högskoleförberedande program krävs godkänt i tolv ämnen. Antalet elever på det nya introduktionsprogrammet kommer sannolikt att öka. Ett antal nya bostadsområden kommer bebyggas inom ett antal år och detta borde få effekt på mängden ungdomar som kan börja gymnasiet under de närmaste åren. Kostnadsökningar Interkommunala nettokostnader (IKK) Från och med 2012 skall IKK hanteras inom ramen för förvaltningens verksamheter. Utvecklingen ser ganska dramatisk ut om man tittar historiskt på kostnaden från 1999 fram till i dag hade förvaltningen intäkter för IKK motsvarande 15 milj kr och år 2011uppskattas kostnaderna till 42 milj kr (en differens på57 milj kr). Denna utveckling skall balanseras inom förvaltningens kostnadsram på 198 milj kr för Studieresultat på gymnasiet Studieresultatet på Westerlundska gymnasiet har stigit de senaste tio åren både vad gäller betygsmedelvärde som andel behöriga till högskola. Resultaten är dock något sämre jämfört med hela riket. Detta innebär att gymnasiet måste på ett tydligare sätt arbeta med de nationella målen för utbildningarna. Program på gymnasieskolan Nämnden anser att det är viktigt att våga tänka nytt, att våga ifrågasätta, t.ex. vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i egen regi. Är det mer ekonomiskt hållbart att ibland låta elever delta i utbildning i andra kommuner? Vilka program ska erbjudas för att få en gymnasieskola med så hög kvalitet som möjligt? Ny gymnasieskola Gy 2011 Riksdagen beslutade den 22 juni 2010 om en ny skollag som trädde i kraft 1 augusti 2010 och började tillämpas på utbildningar från och med 1 juli Lagen skall tillämpas på vuxenutbildningen från och med 1 juli

6 Viktiga förändringar i den nya skollagen som berör gymnasiet: Högre behörighetskrav till gymnasiet (godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare minst fem ämnen för sökande till yrkesprogram, ytterligare nio ämnen för sökande till högskoleförberedande program). Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori, på yrkesprogrammen Gamla IV-programmet avskaffades och ersättes av fem introduktionsprogram; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion. Två examina; yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs Lärlingsutbildning införs och blir sökbart direkt (i åk 1) även om programmet inte erbjuds skolförlagt Betoning på entreprenörskap Ny betygsskala Ökad trygghet och studiero för elever Ökad rättsäkerhet för elever Trender och fenomen: Den nya skollagen siktar mot renodlade och mer åtskilda högskoleförberedande program och yrkesprogram samt till ett lärlingsalternativ kopplat till respektive yrkesprogram. Kraven för att komma in på gymnasiet respektive högskolan skärps. Utmaningar: Förändringen i programstruktur kan innebära krav på flytt av vissa program. Samverkan med arbetslivet och andra avnämare måste intensifieras. Det regionala samarbetet måste vidareutvecklas. Skolinspektionen Under våren 2011 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av samtliga förskolor, skolor, gymnasiet samt vuxenutbildningen i Enköpings kommun. Man fann då ett antal brister som bland annat gymnasiet och vuxenutbildningen måste rätta till. Svaret till skolinspektionen på framförd kritik utmynnade i en handlingsplan för hur dessa brister skall åtgärdas. Detta arbete skall ses som ett både kort- som långsiktigt arbete för att åstadkomma en bättre skola för alla. Både gymnasiet och vuxenutbildningen kommer under läsåret 2011/12 att påbörja arbetet med att göra de förändringar som krävs för att åtgärda de brister som Skolinspektionen har påpekat i tillsynsrapporten. Gymnasieelevernas förkunskaper, nya regler Inför höstterminsstarten 2011 tillämpades för första gången de nya antagningsreglerna för att vara behörigt sökande till ett gymnasieprogram. Detta innebär bland annat att för att vara behörigt sökande till ett högskoleförberedande program måste eleven ha godkänt i minst tolv ämnen och till ett yrkesprogram krävs minst åtta godkända ämnen (däribland matematik, svenska och engelska). Elever med särskilda behov Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat om inte annat följer av skollagen eller gymnasieförordningen (skollagen 3 kap 7), detta gäller ej vuxenstuderande. En elev som har gått ut grundsärskolan har alltid rätt att tas emot i gymnasiesärskolan. I annat fall ska frågan om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med eleven och elevens vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. 6

7 Integrationsenheten Nya Lagen (2010:197) om etableringsinsatserna för vissa nyanlända invandrare, trädde i kraft den 1 december 2010 och innebär förändrade ansvarsområde för kommunen i samband med flyktingmottagandet. Kommunen ska ansvara för: mottagande och bostadsförsörjning, praktisk hjälp vid bosättning, Sfi- undervisning samt annan vuxenutbildning, samhällsorientering, skola, förskoleverksamhet, barnomsorg, andra insatser för barn och ungdomar, insatser inom sociala området, försörjning och andra insatser för den som inte omfattas av lagen om etableringsinsatserna. Regionaliserad yrkesutbildning Det är flera olika faktorer som talar för en framtida regionalisering av yrkesutbildning: Alltfler branscher jobbar med olika former av regional samverkan i form av olika college. bland annat vård- och omsorgscollege. Inom många traditionella branscher tex bygg- och måleribranschen finns sedan många år fungerande regionala samverkansorgan kring yrkesutbildning. Yrkestävlingarna Yrkes-SM förutsätter mer och mer en regional samverkan. Arbetsmarknad Den stora frågan är hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas under Tendensen under 2010 och 2011 har varit att fler arbetslösa kommer ut i sysselsättning på arbetsmarknaden. Trenden tycks dock ha brutits under senare delen av 2011, då ett antal företag (lokala som globala) bedömer att orderingången börjar minska igen. Detta förklaras av det osäkra ekonomiska läget för ett antal länder i Europa samt att den Amerikanska marknaden också är osäker. Detta kan då få konsekvensen att fler väljer att studera via komvux och VUC. Även AME:s verksamhet kan då påverkas då färre kommer ut på arbetsmarknaden. Konkurrensläget Hösten 2011 finns ingen gymnasiefriskola i Enköping men flera i närområdet, främst i Uppsala och Västerås. Frisök, dvs elevernas rättighet att söka till andra gymnasieskolor, har ökat elevernas valfrihet och rörlighet. Minskande elevkullar innebär också en ökad konkurrens om eleverna. Genom att behålla den höga kvaliteten och kommunicera den än tydligare kan Westerlundska gymnasiet vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra gymnasieskolor. 4.4 Prioriterade krav under 2012 Enköpings kommuns strategiska mål för är nämndens prioriterade krav. Hållbar utveckling 1. Goda gröna Enköping 2. Kreativ tillväxtzon 3. Attraktiv skolkommun 4. God livskvalitet God ekonomisk hushållning 5. God kompetensförsörjning 6. Stark ekonomi och effektiv förvaltning 7

8 5 Mål för nämnden Förklaring av begreppen slutmål och SMART mål Slutmål (Exempel 1.1): Något som är vagt uttryckt och som någon gång ska uppfyllas /förverkligas SMART-mål: Något mycket specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt som ska uppnås! Ett SMART-mål är ett operationaliserat slutmål som ska uppfylla SMART-kriterierna. MÅL 1. Goda gröna Enköping 1.1 Utveckla det pedagogiska rummet såväl inne som ute Olika projekt startas med början under höstterminen 2012 för att pedagogiskt utveckla verksamheterna vid de olika enheterna. 2. Kreativ tillväxtzon 2.1 Höja den allmänna utbildningsnivån genom samverkan skola universitet näringsliv Samtliga programråd bedriver ett kontinuerligt arbete från höstterminen Samverkan med en eller flera högskolor/universitet utvecklas under mandatperioden. 3. Attraktiv skolkommun 3.1 UN strävar efter att Enköping ska vara en attraktiv skolkommun som attraherar kunder och personal 90 procent av alla studerande på gymnasiets högskoleförberedande program skall vid vårterminens slut 2014 gå ut gymnasieskolan med examen. 90 procent av alla studerande på gymnasiets yrkesprogram skall vid vårterminens slut 2014 gå ut gymnasieskolan med examen. En för Skol- och Utbildningsförvaltningarna gemensam pedagogisk utvecklingsgrupp skapas under mandatperioden. 4. God livskvalité 4.1 Kunder och personal ska känna sig välkomna, trygga samt motiverade att komma till vår verksamhet 4.2 UN vill utveckla arbetet med likabehandling Ny värdegrund för Utbildningsförvaltningen presenteras under Etiska regler för personal och kunder presenteras under vårterminen Nya likabehandlingsplaner tas fram vid varje enhet vårterminen Kundernas inflytande över verksamheten stärks under mandatperioden. En strategi för vidareutbildning av samtlig personal tas fram till vårterminen Ett åtgärdsprogram för att förbättra förvaltningens tillgänglighet för funktionshindrade ska tas fram senast under vårterminen God kompetensförsörjning 5.1 UN arbetar för ett gott ledarskap på alla nivåer som förmår att stimulera och inspirera kunderna Arbetet med att implementera Teamkontrakt för samtliga arbetslag vid alla enheter skall slutföras under vårterminen

9 Förvaltningen tar senast under vårterminen 2013 fram en plan för individuell utbildning av enhetschefer. 6. Stark ekonomi och effektiv förvaltning 6.1 Genom samverkan i alla led stärks ekonomin och förvaltningen blir mer effektiv Samverkan med Skolförvaltningen intensifieras med sikte att ta fram en gemensam Skolplan under mandatperioden. I samverkan med Skolförvaltningen läggs en långsiktig strategi upp för barn och unga med särskilda behov. Ett gemensamt program för stödfunktioner presenteras under våren Planerings- och utvärderingsprocess Enhetschefer och rektor i samverkan med berörd biträdande rektor ger med början under vårterminen 2012 kontinuerligt en nulägesanalys för enheten/programmen till Utbildningsnämnden samt ger förslag till resultatförbättring för enheterna/programmen. 7 Ekonomi Bilaga 9