KVALITETSBERÄTTELSE. Systematiskt kvalitetsarbete kontroll, utveckla och förbättra DEN 30 DECEMBER 2016

Transkript

1 KVALITETSBERÄTTELSE Systematiskt kvalitetsarbete kontroll, utveckla och förbättra DEN 30 DECEMBER 2016 Ansvarig för innehållet: Charlotté Friberg, medicinsk verksamhetschef

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och strategi... 3 Övergripande mål... 3 Strategi... 3 Resultat från den medicinska insatsen i elevhälsan... 4 Hälsobesök... 4 Kommentar... 5 Hälsobesök, sammanfattande bedömning... 5 Kommentar... 6 Vaccination... 8 Kommentar... 8 Mottagning och öppen mottagning... 9 Kommentar... 9 Administrationsarbete, journalhantering och dokumentation... 9 Kommentar Utveckla, förbättra inför hösten S ida

3 Inledning Pysslingen Skolor bedriver grundskoleverksamhet och är en del av koncernen AcadeMedia som är norra Europas största utbildningsföretag. Pysslingen Skolor består av tre huvudmän, Pysslingen förskolor och skolor AB, Academedia fria grundskolor AB och Primaskolan i Sverige AB. Pysslingen Skolor finns i hela Sverige, från Kalix i norr till Lund i söder, i totalt 33 kommuner. Pysslingen Skolor står för mångfald. Skolorna varierar i antal elever, antal årskurser och årskursomfattning per skola. I Pysslingen Skolor finns det ett stort antal olika pedagogiska modeller, arbetssätt och profiler som utifrån lokala förutsättningar främjar kunskaps- och kvalitetsutveckling. Det finns skolor med musikprofil, kulturinriktning, idrottsprofil, montessoripedagogik inriktning, naturvetenskaplig inriktning och skolor för elever med funktionsnedsättning. Pysslingen Skolors gemensamma mål är att vara en skola där alla elever når kunskapskraven och där varje elev ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. I Pysslingen Skolor ska alla elever uppleva studie-ro och finna lust i att lära och i det hänseendet blir mångfalden i våra olika undervisande modeller essentiell. Våren 2016 påbörjas en organisationsförändring och en ny interimistisk organisation trädde i kraft 1 juli i för- och grundskolesegmentet. I den nya organisationen får Pysslingen Skolor och Vittraskolorna en gemensam utbildningsdirektör, en gemensam central elevhälsa, en medicinsk verksamhetschef och en psykologisk verksamhetschef. Enligt föreskrifter och allmänna råden [SOSFS 2011:9] bör en kvalitetsberättelse upprättas och den bör beskriva hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående år. I skolan arbetar vi i läsår och därför beskrivs år i detta avseende inte i kalenderår, utan läsår. Berättelsen bör också beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. Omorganisationen som trädde i kraft 1 juli 2016 kommer att innebära att samtliga grundskolor i koncernen har samma systematiska kvalitetssystem med en gemensam metodbok och ett gemensamt dokumentationssystem. Arbetet påbörjas under läsåret Inför hösten 2017 kommer vi att ha en gemensam plattform i grundskolan för hela koncernens medicinska systematiska kvalitetssystem. Kvalitetsberättelsen för läsåret i Pysslingen Skolor är på inrapporterat material juni 2016 och en separat patientsäkerhetsberättelse för samma period upprättas inom kort. Det finns möjlighet att jämföra rapporten med enskild verksamhet. En kopia på inskickad kvalitetsberättelse finns på respektive skola. 2 S ida

4 Mål och strategi Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas [skollagen 2 kap, 25]. Målsättningen är att bedriva en elevhälsa på organisation-, gruppoch individnivå där utmaningar, händelser tidigt identifieras och kan förebyggas och där varje elev når godkända kunskapskrav och mår bra. Övergripande mål Alla elever ska ha möjlighet att nå godkända kunskapskrav i skolan. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. God fysisk och psykisk hälsa i en bra inlärningsmiljö. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska präglas av tidiga och adekvata insatser. Elevhälsan ska medverka till att elever känner sig trygga i sin arbetsmiljö/lärmiljö. Elevhälsan ska samverka med aktuella samverkansaktörer. Strategi Pysslingen Skolor ska ha en likvärdig och samlad elevhälsa på samtliga skolor. En likvärdig elevhälsa innebär att vi ska uppfylla lagstiftarens krav med tillgång till samtliga kompetenser. Eleverna ska känna till var, när och hur de kan nå elevhälsan. De ska ha möjlighet att på eget initiativ och eget upplevt behov kontakta respektive kompetens. En samlad elevhälsa innebär att samtliga kompetenser möts med regelbundenhet. Löpande ska genomgång och plan för åtgärder ske för måluppfyllelse i varje ämne, för varje lärare och för varje elev. Elevhälsans arbete följs upp och utvärderas efter den plan som skapas i elevhälsoplanen och därefter sker utvecklings- och förbättringsarbete. 3 S ida

5 Resultat från den medicinska insatsen i elevhälsan Data har samlats in genom att varje skolsköterska fyller i en kvalitetsberättelse med förbestämda frågor, tidigare omnämnd verksamhetsrapport. Inkomna kvalitetsberättelser i Pysslingen Skolor är 50 stycken, 50 skolor, det finns enstaka bortfall p.g.a. vakans av tjänst. Elevunderlaget för kvalitetsberättelse är elever. Resultatet beskriver det lagstadgade medicinska arbete som skolsköterskan ska utföra enligt basprogrammet. Skolsköterskans tilldelar störst del av sin tid åt hälsobesöket. Andra arbetsuppgifter som också tar en hel del tid är vaccinationer och journalhantering. Hälsobesök Elever ska erbjudas hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller enligt skollagen. Hälsobesöket är frivilligt. Utöver de tre hälsobesöken ska eleverna erbjudas syn- och hörselundersökningar samt andra begränsade hälsokontroller. Detta innebär exempelvis att en elev kan få extra undersökningar av syn och hörsel om det finns misstanke om en syn- eller hörselnedsättning. Andra begränsade hälsokontroller kan vara uppföljningar av problem som har identifierats vid de ordinarie hälsobesöken. Hälsobesöket ger möjlighet att identifiera elever som kan vara i behov av särskilt stöd, exempelvis funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem. Skolsköterskan och skolläkaren kan få en uppfattning om, eventuella hinder för elevens utveckling, hinder i skolmiljön, riskfyllda levnadsvanor, sociala problem och elevens psykiska välbefinnande. Hälsobesöket har en hälsofrämjande funktion, det är viktigt att bygga upp en god relation till varje enskild elev och ett nära samarbete är av stor vikt, med både elev och vårdnadshavare. Hälsobesöket kan sammanfattas i att innehålla två delar, hälsodeklaration och själva hälsobesöket. Hälsodeklarationen innehåller frågor riktade till vårdnadshavare; personuppgifter, skolsituation, trivsel, förekomst av sjukdom, förekomst av besvär, försenad utveckling eller svårigheter som kan påverka inlärning, skolgång och familjesociala förhållanden. Hälsobesöket börjar med en genomgång av hälsodeklarationen från vårdnadshavarna samt genomgång av barnhälsovårdsjournal i förskoleklass. Därefter undersökning av längd, vikt, syn, rygg, hörsel och därefter ett hälsosamtal med elev och vårdnadshavare om bl.a. inlärning, trivsel, kamratrelationer, eventuella hälsoproblem eller svårigheter, kost och fysisk aktivitet etc. Till sist görs en sammanfattande bedömning av elevens hälsotillstånd och utveckling. Normalt tillstånd innebär att ett nytt besök/kontakt inte behövs, eleven antas nå kunskapskraven och mår bra. Hälsobesök Förskoleklass Årskurs 2* Årskurs 4 Årskurs 7/8 Totalt antal rapporterade elever i årskursen Genomförda hälsobesök 97,0% 100,0% 98,0% 92,1% Normalt tillstånd 66,5% 72,5% 57,8% 66,8% Elevhälsokontakt 6,2% 6,0% 7,5% 7,3% Skolläkarbesök 4,0% 2,5% 4,0% 7,7% Återbesök till skolsköterska 21,0% 12,6% 23,6% 18,2% *enklare form av besök 4 S ida

6 Ny elev Ny elev Nyanländ elev Totalt antal elever Genomförda hälsobesök Kommentar Totalt har mer än 42 procent av samtliga elever under läsåret träffat skolsköterskan för ett hälsobesök och en hög andel av hälsobesöken genomförs i Pysslingen Skolors grundskolor. Det finns en viss felmarginal i redovisade genomförda besök eftersom skolsköterskorna också kan registrera besöken som ny elev och nyanländ elev. De elever som påbörjar sin skolgång i en årskurs som ingår i basgrammet har ibland redovisats i den årskursen och inte som ny elev. I det finns det en felmarginal i antal elever som är nya i verksamheten under läsåret. Det innebär att det är mer än 8 procent av eleverna som är nya i verksamheten. Ny elev som kommer från annan skola och som nyligen genomfört ett hälsobesök erbjuds hälsobesök om det finns behov. I annat fall anses tidigare besök vara tillfredsställande. Det är framför allt i årskurs 7/8 som antalet genomförda besök procentuellt minskar. Vid närmare granskning av data så handlar det om tre skolor. Orsaken på de tre skolorna är: tidigare genomfört besök på tidigare skola, besök registrerat som ny elev, i detta fall har samtliga elever genomfört besök. På en skola har det varit vakans under en tid och skolsköterskan ligger efter med arbetet men beräknar genomföra samtliga besök under hösten Det finns enstaka elever som tackat nej till besök. Det är en avvägning i hur angelägen skolsköterskan ska vara om eleven inte kommer på inplanerat hälsobesök. Det är viktigt att komma ihåg att hälsobesöken är frivilliga, men också att varje elev har rätt till bästa uppnåeliga hälsa samt rätt till vård om så behövs samt nå godkända kunskapskrav i skolan. En elev som inte kommer på hälsobesöken kan ha utmaningar som hen vill undanhålla, trots behov av stöd. Det är angeläget att på olika vägar försöka få kunskap i orsaken och följa upp de elever som avböjer hälsobesök. Hälsobesök, sammanfattande bedömning Det grundläggande syftet med hälsobesöket är att identifiera oupptäckta funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem, en sammanfattande bedömning görs av hälsotillstånd och utveckling. Med undantag av det grundläggande syftet kan besöket ses som ett separat arbetssätt med både hälsoövervakande och hälsofrämjande funktioner. Inom sjukvården brukar man normalt dela upp en medicinska bedömning av hälsotillstånd i, normalt tillstånd eller avvikelse i hälsotillstånd. Eftersom hälsobesöket också innefattar en bedömning i utveckling och elever ska ges möjlighet att nå godkända kunskapskrav i skolan, så krävs en voluminös bedömning med möjlighet till stöd i bedömningen av hela elevhälsan. Pysslingen skolor har fram tills nu delat upp sammanfattande bedömning i fyra olika kategorier. Vid avvikelse i hälsotillstånd och utveckling ska i första hand en elevhälsokontakt erbjudas, därefter skolläkarbesök och till sist återbesök till skolsköterskan. Normalt tillstånd innebär att elev bedöms följa normal fysisk, psykisk och social utvecklas samt beräknas nå godkända kunskapskrav. Elevhälsokontakt innebär att elev har avvikelse i fysisk och/eller psykisk, och/eller social utveckling i kombination med att elev har behov/sannolikt behov av extra anpassningar/särskilt stöd för att nå godkända kunskapskrav/har icke godkända kunskapskrav/riskerar att inte utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skolläkarbesök innebär att elev har avvikelse i fysisk och/eller psykisk, och/eller social utveckling i kombination med att elev har behov/sannolikt behov av extra anpassningar/särskilt stöd för att nå godkända kunskapskrav/har icke godkända kunskapskrav/riskerar att inte utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elev och/vårdnadshavare önskar i nuläget inte kontakt med 5 S ida

7 elevhälsan med anledning av avvikelse i hälsotillstånd. Återbesök till skolsköterskan innebär elev har avvikelse i fysisk och/eller psykisk, och/eller social utveckling i kombination med att elev har behov/sannolikt behov av extra anpassningar/särskilt stöd för att nå godkända kunskapskrav/har icke godkända kunskapskrav/riskerar att inte utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elev och/vårdnadshavare önskar i nuläget inte kontakt med elevhälsan och/eller skolläkarbesök med anledning av avvikelse i hälsotillstånd. Vidare uppföljning via skolsköterskan. Kommentar I tabellerna redovisas resultatet för sammanfattande bedömningen av hälsobesök i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7/8. Stapeln till höger är ett genomsnittligt värde för årskursen. I sammanfattande bedömning är det betydande skillnad i resultatet, analysen och orsaken till detta är mångfacetterad. En anledning är bland annat bedömningsunderlaget. Underlaget för de olika kategorierna i sammanfattande bedömning har inte varit helt tydlig. Vid analysen av data ses att processen i samband med dokumentationen behöver klargöras för att bättre uppnå ett mer korrekt statistisk resultat. Strävan är att det nogsamt ska framgå ett samband mellan avvikelse i hälsotillstånd och de ärende som elevhälsan handhar. Alla elever ska ges möjlighet att nå godkända kunskapskrav och därför ska skyndsamt tidiga och adekvata insatser ske på organisation, grupp och ibland individnivå. På sikt vore det av intresse att jämföra data för hälsobesök med icke godkända kunskapskrav, elever med åtgärdsprogram och elevhälsans ärende. Vid granskning av data för sammanfattande bedömning kan bestämt konstateras att Återbesök till skolsköterskan innefattar en för bred grupp data. Avvikelse i hälsotillstånd och utveckling har inte alltid samband med skolgångens resultat utan kan också vara ren kroppslig utveckling. Elever som ska följas på grund av avvikelse kallas kontrollelev. Kontrollelev är en term som använts långt tillbaka i tiden, i pappersjournalen. I den nu mer moderna webbaserade dokumentationens olika system används begreppet Hälsoproblem. Oavsett vilken term man väljer att använda så innebär det en uppföljning av ett avvikande värde för exempelvis längd, vikt, rygg, syn, hörsel, tuberkulosrisk eller annat. Vårdgivarna för Pysslingen Skolor har definierat termen för uppföljning omfångsrik och den innefattar elever i behov av uppföljning på såväl ren medicinsk nivå som elevhälsans uppdrag. Anledning är att den medicinska insatsen är en del i elevhälsan och ska vara delaktig i båda bevakningarna. Vid analysen av data kan konstateras att flera rutiner och processer behöver ses över. Utifrån det data som ses nedan följs flera elever upp av olika anledningar. 6 S ida

8 Förskoleklass sammanfattande bedömning Normalt tillstånd Elevhälsokontakt Skolläkarbesök Återbesök till skolsköterskan Årskurs 4 sammanfattande bedömning Normalt tillstånd Elevhälsokontakt Skolläkarbesök Återbesök till skolsköterskan S ida

9 Årskurs 7/8 sammanfattande bedömning Normalt tillstånd Elevhälsokontakt Skolläkarbesök Återbesök till skolsköterskan Vaccination Många sjukdomar som tidigare ansågs som allvarliga och som krävde många liv har mer eller mindre försvunnit från Sverige. Vaccinationer har varit avgörande för detta. Efter tillgång till rent vatten är vaccination det mest effektiva sättet att rädda liv och främja hälsa. Svenska föräldrar har ett mycket stort förtroende för svenskt vaccinationsprogram och mer än 98 procent av barnen i Sverige är vaccinerade. Målsättningen för vaccinationstäckningen i landet för andelen flickor som bör vaccineras mot HPV ligger på över 90 procent men andelen genomförda vaccinationer i Sverige ligger på cirka 80 procent. Det är viktigt att behålla och ha en hög vaccinationstäckning. Målet för skolans vaccinationsverksamhet är att alla elever som lämnar grundskolan ska ha ett fullständigt vaccinationsskydd. Detta kan uppnås genom det vaccinationsprogram som fastställts för de olika åldersgrupperna i socialstyrelsens föreskrifter om vaccination. Under läsåret har följande vaccinationer varit aktuella enligt vaccinationsprogrammet. Priorix (Mässling, röda hund och påssjuka) årskurs F-2 [Gäller elever födda 2002 och senare] Gardasil (HPV) årskurs 5/6. Elever som följer gamla vaccinationsprogrammet [elever födda 2001 eller tidigare] ska vara fullvaccinerade enligt programmet vaccineras elever enligt nya vaccinationsprogrammet [elever födda 2002 eller senare] för första gången med diteki Booster i årskurs 8/9. Vaccination Priorix Gardasil Totalt antal elever aktuella för vaccination Genomförda vaccinationer Priorix 98,0% Genomförda vaccinationer Gardasil* 90,0% 2-dosprogram Kommentar I Pysslingen Skolor håller vi en hög vaccinationstäckning för såväl Priorix som Gardasil, Gardasilen ligger betydligt högre än landet och vi uppnår önskad målsättning med vaccinationen. Huvudmålet är att minska förekomsten av livmoderhalscancer. Vaccination är ett komplement till cellprovskontrollprogrammet. En hög vaccinationstäckning är en avgörande faktor för god effekt av 8 S ida

10 programmet och bäst skydd får den kvinna som vaccineras som ung och sedan regelbundet går på cellprovskontroller som vuxen. Mottagning och öppen mottagning Elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Med enklare sjukvårdsinsatser menas bland annat omplåstring eller preliminära bedömningar vid mindre olyckor som sker under skoldagen. Mottagningsverksamheten är en viktig del i elevhälsans generella hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Elever med svårigheter och utmaningar upplever ofta mottagningen som en fristad och elevhälsans öppna mottagning bildar ett stöd för eleverna. En samlad elevhälsa kan genom den öppna mottagningen känna igen de elev som är i behov av särskilt stöd och/eller se de elever som far illa på ett eller annat sätt samt genom besöket tillsammans begrunda över hur eleven kan påverka sin hälsa och livssituation. Den medicinska insatsen har registrerat följande antal besök under läsåret. Besök Totalt antal unika elever Totalt antal registrerade besök Planerade besök Oplanerade besök Skolläkarbesök Uteblivit besök Kommentar Antalet oplanerade besök är en registrering för antal besök på den öppna mottagningen. Det är en stor andel besök registrerade. Det är flera elever som besöker mottagningen mer än en gång. Antalet besök förstärker lagstiftarens intention med den öppna mottagningen. Anledningen till varför man söker den öppna mottagningen redovisas inte och statistiken är inte i nuläget så enkel att ta fram. Dock vet vi att flera av besöken på mottagningen är av karaktär, elever med svårigheter och utmaningar som gränsar till psykisk och sociala problem. Problem som med stor sannolikhet påverkar elevs möjligheter med skolarbetet. Den medicinska insatsen stödjer eleven att komma i kontakt med korrekt kompetens, likväl kan man fundera på om det funnits ett värde i att utöka den öppna mottagningen initialt med kurator och/eller psykolog och på så sätt skapa en snabbare möjlighet för eleven att få riktigt stöd i ett tidigt skede, tidiga insatser. Administrationsarbete, journalhantering och dokumentation En stor del av den medicinska insatsen arbete är administrering av olika slag. Ett arbete som ofta inte skolhuvudman, rektor har kunskap och kännedom kring. Arbetet kan ibland upplevas svårt för den medicinska insatsen personal att förklara och redogöra. Troligen i de flesta fall p.g.a. att man har väldigt olika utbildningsbakgrund och hälso- och sjukvårdspersonal i de flesta fall kommer från en tidigare arbetsplats där alla visste var det ena eller andra arbetet går ut på och man hade hela tiden en nära kollega på arbetsplatsen. Den administrativa delen handlar om planering, bokning och ombokningar av skolsköterskans mottagning för samtliga hälsobesök och vaccinationer samt skolläkarens mottagning. Det är såväl generella som riktade besök. De riktade besöken innefattar bevakning av kontroller som behöver följas upp, men också ärende som elevhälsans handhar, som kräver ett skolläkarbesök. Skolsköterskan är sin egen assistent i flera delar av arbetet, ett arbete som inte alla sjuksköterskor är lika komfortabla med inledningsvis. 9 S ida

11 En annan del av det administrativa arbetet handlar om stora mängder journaler som ska hanteras. I dagens Sverige finns det stora versioner mellan hur huvudmän/kommuner överför journaler, såväl pappersjournaler som datajournaler, vilket system man valt för datajournal och hur länge man haft datajournaler. Fler elever än någonsin byter skola mer än en gång under sin grundskoletid. En och samma elev kan ha flera upprättade journaler med både originaljournal och kopior av journaler. Varje huvudman/kommun äger och upprättar sin journal. De data en medicinsk journal innehåller bör följa eleven under uppväxten oavsett huvudmannagränser, i detta ingår också lån av BVC journal. Utöver det måste man vara noga med spårbarheten man ska t.ex. i journalen notera om uppgifter finns i andra journaler som upprättats, en journal ska alltid gå att spåra. Vid överföring mellan kommuner/huvudmän ska samtycke inhämtas och noteras i journalen. Den medicinska insatsen är skyldiga att föra journal. Syftet är i första hand att bidra till en god och säker vård. Den som för journal ansvarar själv för de uppgifter hen för in i journalen. All data som förs in i patientjournalen ska utformas med respekt för elevens integritet. Avsikten med bestämmelsen är att anmärka om betydelsen av att utforma uppgifter i en journal, ska ske på ett sådant sätt att eleven inte känner sig kränkt samt att uppgifter som inte har betydelse för bedömning utelämnas. En inskriven data i en journal får aldrig utplånas och uppgifter som ska antecknas i en journal ska föras in så snart som möjligt. Dokumentation kräver tid och kompetens hos personalen. Genom journalen ska det vara lätt att följa vilka bedömningar och överväganden som har gjorts för eleven. För skolsköterskan och skolläkaren är journalen bland annat ett underlag för att bedöma eventuella behov av uppföljning utifrån tidigare undersökningar. Det kan till exempel gälla uppföljning av en ryggundersökning som genomförts i den egna verksamheten eller i en annan verksamhet. Journalen utgör också underlag vid verksamhetsuppföljning, kontroller och tillsyn, i rättsliga sammanhang samt som källmaterial vid forskning och kvalitetssäkring. Kommentar Den medicinska insatsens personal måste kunna förstå, tillämpa och implementera insamling av kvalitativa och kvantitativa data samt kunna identifiera, utforma, bedöma samt ta ställning riktig prioritering i såväl det kliniska och administrativa arbetet. Det administrativa arbete kräver korrekta bedömningar, avvägningar som bör respekteras och pratas mer om ute på våra skolor för att underlätta, öka förståelsens för arbetet och i bästa fall genererar ovan data en dialog och ett stöd för vidare samtal på våra skolor. 10 S ida

12 Utveckla, förbättra inför hösten 2017 Sammanfattningsvis behöver flera delar utvecklas och förbättras. Förändringarna kommer att påbörjas under läsåret men vara klara inför hösten Det är flera stora delar som behöver förändras. Förändringarna hänger starkt samman med beslut om omorganisationen med start 1 juli Under pågående läsår arbetar Pysslingen Skolor vidare i befintliga system som basprogram, metodbok och dokumentationssystem och samma sak sker för Vittras verksamhet. Det betyder att den centrala medicinska insatsen med verksamhetschef och samordnande skolsköterskor handhar dubbla ledningssystem. Valet att göra på detta sätt var enkelt eftersom det delvis är en omöjlighet men också skulle vara ett oetiskt agerande om den ena eller andra verksamheten skulle tvingas in i ett nytt ledningssystem i brist på möjlighet att påverka och vara delaktiga i den förändring som nu sker. I stället är samtlig berörd personal delaktig i processen och under läsårets samtliga fokusgrupper kommer vi löpande att beröra och samtal kring de förändringar som kommer att ske. I kvalitetsberättelsen har vi sett en del förändringar som behöver till, nedan punkt 1-4. Patientsäkerhetsberättelsen kommer sannolikt komplettera med ytterligare behov och likväl de processer som sker i fokusgrupperna. 1) Omvårdnadsresultatet i samtliga checklistor för hälsobesök i PMO behöver kompletteras med följande. Sammanfattande bedömning I välj aktivt värde ingår följande: Normalt tillstånd innebär att elev bedöms följa normal fysisk, psykisk och social utvecklas samt beräknas nå godkända kunskapskrav. Elevhälsokontakt innebär att elev har avvikelse i fysisk och/eller psykisk, och/eller social utveckling i kombination med att elev har behov/sannolikt behov av extra anpassningar/särskilt stöd för att nå godkända kunskapskrav/har icke godkända kunskapskrav/riskerar att inte utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skolläkarbesök innebär att elev har avvikelse i fysisk och/eller psykisk, och/eller social utveckling i kombination med att elev har behov/sannolikt behov av extra anpassningar/särskilt stöd för att nå godkända kunskapskrav/har icke godkända kunskapskrav/riskerar att inte utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elev och/vårdnadshavare önskar i nuläget inte kontakt med elevhälsan med anledning av avvikelse i hälsotillstånd. Återbesök till skolsköterskan innebär elev har avvikelse i fysisk och/eller psykisk, och/eller social utveckling i kombination med att elev har behov/sannolikt behov av extra anpassningar/särskilt stöd för att nå godkända kunskapskrav/har icke godkända kunskapskrav/riskerar att inte utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elev och/vårdnadshavare önskar i nuläget inte kontakt med elevhälsan och/eller skolläkarbesök med anledning av avvikelse i hälsotillstånd. Vidare uppföljning via skolsköterskan. Välj aktivt värde ska kompletteras med följande: Avvikelse i hälsotillstånd innebär att elev har avvikelse i fysisk och/eller psykisk, och/eller social utveckling i kombination med att elev uppnår godkända kunskapskrav och mår bra. 11 S ida

13 Ny frågeställning ska läggas till under sammanfattande bedömning med, Kontrollelev Kontrollelev ska följas av välj aktivt värde enligt nedan följande tre alternativ. Vid val av alternativen kontrollelev medicinsk uppföljning eller kontrollelev uppföljning via elevhälsans utförs en mer beskrivande dokumentation under modulen hälsoproblem, se kommande uppdaterat PM Elever i behov av uppföljning, kontrollelever. Ingen kontrollelev innebär att eleven inte är i behov av uppföljning Kontrollelev medicinsk uppföljning innebär elev i behov av uppföljning avseende längd, vikt, rygg, syn, hörsel, pubertetsutveckling och motorisk utveckling Kontrollelev uppföljning via elevhälsan innebär elev i behov av uppföljning avseende elev i behov av stödinsatser, elev i behov av åtgärdsprogram, skolsituation, samarbetssvårigheter med jämnåriga och vuxna, ANT-D svårigheter, social problematik, beteende svårigheter och psykisk ohälsa 2) Modulen Hälsoproblem i PMO behöver korrigeras. Registret kontrollelever i Hälsoproblems modul behöver delas upp i två register enligt ovan uppdelning. 3) PM Elever i behov av uppföljning, kontrollelever, behöver uppdateras, utvecklas och förtydligas utifrån ovan. 4) Checklistor för hälsobesök behöver kompletteras. För att på ett bättre sätt få kontroll över nya elever under ett pågående läsår så ska checklista Hälsobesök ny elev kompletteras med nya mallar och årskurs, Hälsobesök ny elev årskurs 1, Hälsobesök ny elev årskurs 2 osv. En elev anses vara ny då den påbörjar sina studier in i terminen samt när eleven byter skolgång från en skola till en annan skola under grundskoletiden. Däremot är inte en elev som börjar på Pysslingens skola i samband med terminsstart i årskurs 4, på en 4-9 skola, en ny elev. Exempel på ny elev 1: Pysslingens skola är en F-9 skola. En elev börjar på Pysslingens skola efter höstterminens start i augusti i förskoleklass. Exempel på ny elev 2: Pysslingens skola är exempelvis en 4-9 skola. En elev börjar på Pysslingens skola efter höstterminens start i augusti i årskurs 4. Checklista för hälsobesök ny elev ska också kompletteras med en ny mall för Hälsobesök nyanländ elev. Mallen kommer inte att finns för varje årskurs utan i stället kommer mallen att kompletteras med Årskurs ovanför Omvårdnadsanamnes. Ett aktivt värde ska väljas, värdet anger Årskurs 6, 7 osv. 12 S ida