Transkript

1

2

3

4

5

6 1 Bilaga 1 Till Vattenfalls synpunkter på process- och funktionsdokument avseende elmarknadshubbens utformning publicerat 23 maj Notera att kommentarerna är inte står i någon specifik ordning. Alla synpunkter som lämnas i huvuddokumentet återupprepas inte, men vissa förtydligas ytterligare. Allmänna kommentarer Svk bör göra en genomgång och anpassning av dokumentationen avseende ändringar och rättelser av inrapporterade uppgifter. Detta av två orsaker dels då EI i regelverket klargör att om en oriktig uppgift rapporterats in ska den rättas, dels med anledning av att EI även klarlagt att Svk eller den som ansvarar för driften av elmarknadshubben ska redovisa rättelserna till de registrerade användare som är berörda. Svk bör säkerställa att hanteringen av energitjänsteavtal är i enlighet med kommande Dataskyddsförordning och vid behov korrigera informationsmodell, processer, BRS:er mm därefter. I informationsmodellen saknas klassen Nätavtal vilken behövs speciellt för de kunder som enligt undantagsreglerna ska ingå nätavtal innan de har möjlighet att teckna elavtal. Elhandlaren behöver i de fallen kunna i kontrollera i elmarknadshubben att nätavtal finns för aktuell kund på angiven mätpunkt. Processer och BRS:er behöver anpassas utifrån detta. Av EIs lagförslag framgår att en Elhandlare ska kunna bli avstängd från att ta nya kunder. Dokumentationen behöver anpassas utifrån detta. I dokumentationen framgår att Balansansvarig ska vara registrerad per avräkningsobjekt. I den nordiska balansavräkningen ligger Balansansvarig registerad för varje elhandlare per nätområde förbrukning och nätområde - produktion. Det föreligger risk för att det som är registrerat hos e-sett och det som är registrerat i elmarknadshubben av misstag inte stämmer till 100%. Vattenfall föreslår att Svk undersöker om registrering endast kan göras endera i elmarknadshubben eller hos e-sett, förslagsvis enligt e-setts struktur. Detta skulle även underlätta när Svk ska göra en anvisning. Det finns ett behov av att det tas fram mer omfattande beskrivningar av den nya elmarknadens processer. Där processer beskrivs utifrån såväl interaktion med elmarknadshubben, som legalt styrd interaktion med kunder och andra aktörer. Detta är såvitt Vattenfall förstår inte en del i det uppdrag som Svk fått av regeringen men likväl kommer det att finnas ett stort behov av den typen av beskrivning av den nya elmarknaden. I ett eventuellt kommande arbete med att ta fram en sådan dokumentation skulle Svk medverkan vara av central betydelse. Dokument Övergripande information Avsnitt 2.2: Det finns fler primära användare av elmarknadshubben eftersom rapportering av mätvärden för elcertifikat och ursprungsgarantier ska hanteras via Elmarknadshubben. Därmed bör

7 2 även Energimyndigheten och ombud som rapporterar in dessa mätvärden betraktas som primära användare. Avsnitt 2.3: Svk har infört ett nytt begrepp Avräkningsobjekt förlust utan att närmare specificera hur detta avräkningsobjekt är tänkt att praktiskt hanteras. Det återfinns inte i informationsmodellen eller övrig dokumentation vilket försvårar möjligheten att förstå konsekvenserna av detta nya avräkningsobjekt. Vattenfall har emellertid svårt att se vad ett avräkningsobjekt förslust på nätavräkningsområde löser för eventuella problem som skulle finnas i avräkningen utan detta avräkningsobjekt förlust. Innan en sådan struktur skapas behöver det tydliggöras vilka problem som löses samt vilka konsekvenser införandet av ett avräkningsobjekt förlust leder till i övrigt. Dokument Informationsmodell I informationsmodellen saknas attribut som visar om en elhandlare har blivit avstängd för att ta nya kunder eller helt avstängd på ett eller flera nätområden. När det tydligare klarlagts hur processerna för säkerhet kommer att utformas kan informationsmodellen behöva utvidgas för att hantera även den typ av uppgifter. Avsnitt Definitionen av Avräkningsobjekt: Definitionen stämmer inte med beskrivningar i övrigt i dokumentationen. I definitionen framgår det att ett avräkningsobjekt är ett administrativt objekt för inmatning och uttag av el. I övrig dokumentation framgår det att ett avräkningsobjekt är ett administrativt objekt för inmatning eller uttag av el. Avsnitt 2.3 Definition Kund, Konsument och Näringsidkare: En kund kan ha för olika mätpunkter verka dels som konsument (för villan), dels som näringsidkare (för andra mätpunkter) därmed bör Konsument och Näringsidkare inte knytas till klass Kund. Dessa bör istället knytas till t.ex. klass Elavtal. Vidare så bör definitionen av Näringsidkare ses över då det endera är en fysisk eller juridisk person inte fysisk och juridisk person. Avsnitt Aktörsreaterad information Marknadsaktör: Det framgår inte av dokumentationen men Vattenfall förutsätter att attributen: Kontaktperson namn, ansvarsområde, postadress, telefonnummer, e-postadress är länkade till varandra och det kommer att vara möjligt att registrera flera olika ansvarsområden. Det bör framgå vilka områden som är minimikrav. För elhandlare t.ex. uppgifter för avvisering kopplat till bristande betalning, hävning av avtal mellan nätföretag och elhandlare; För nätföretag kontaktinformation kopplat till strömavbrott, skadestånd, avbrottsersättning samt om det blir krav på elhandlare att delge kunden kontaktinformation till kundens nätföretag vid fakturering eller på annat sätt vilken information som då ska lämnas. Möjligen kan obligatorisk kontaktinformation som är specifik för en viss typ av marknadsaktör lagras under den klassen. När det gäller Ombud för marknadsaktör bör det klarläggas om det är organisationsnummer eller Marknadsaktörs-ID som ska anges. I kolumn Syfte anges organisationsnummer men i kolumn Kommentarer anges marknadsaktörs-id. Det är även oklart hur processen ser ut för godkännande av ombud. Om en marknadsaktör är ombud för en annan marknadsaktör bör rimligen den senare godkänna detta via digital lösning, fullmakt som lagras i elmarknadshubben eller någon annan lösning.

8 3 Avsnitt Mätpunkt: Eftersom en mätpunkt kan ha två leveranspunkter bör viss information vara dubblerad så som Mätserietyp; Nätavgift; Mätmetod; Rapporteringsfrekvens; Avräkningsmetod; Uppskattat årsförbrukning (vilket borde kallas Årsenergi då det även gäller produktion). Om det ska vara två aktörer som är ansvariga för samma attribut så som anges vara för Nätavgift bör det klarläggas vem som ansvarar i vilket situation. När det gäller Uppskattad årsförbrukning (årsenergi) bör det även framgå vem som är ansvarig för att hålla uppgiften löpande uppdaterad. Nu finns det i samtliga dokument endast beskrivet hur den ska skapas första gången men inget om hur den löpande uppdateras eller vem som ansvarar för det. När det gäller att Elcertifikat och Ursprungsgarantier bör det förtydligas hur dessa attribut ska vara angivna när mätvärden ska rapporteras för elcertifikat och/eller ursprungsgarantier för undermätningen. Det bör även ytterligare utvärderas vilken roll energimyndigheten ska ha kopplat till ansvar för attributet i elmarknadshubben. Avsnitt Undermätning: Hela livscykeln för undermätning behöver klarläggas. Hur den skapas, förvaltas, uppdateras och avvecklas. Detta behöver beskrivas i relevanta dokument. Rollen Ombud för kund i det här sammanhanget saknas i rollmodellen, vilket innebär att ingen avgränsning i arbetsuppgift och inget ansvar finns beskrivet. För Undermätning skulle det även behöva finnas registrerat vilken marknadsaktör som är ansvarigt Ombud för rapportering av mätdata kopplat till undermätningen. Denna koppling finns ingen annanstans i informationsmodellen. Syftet med undermätningen kan vara flera orsaker varför det är viktigt att kunna markera flera val samtidigt, t.ex. elcertifikat och ursprungsgarantier. Det kan också för enkelheten vara lämpligt att ha samma typ av attribut som på mätpunkt när det gäller just elcertifikat och ursprungsgaraniter för att kunna skapa likande processer när mätdata ska överföras till Energimyndigheten. Avsnitt Mätarställning: Kommentaren till attributet Status är inte relevant och bör bytas ut till den avsedda kommentaren. Avsnitt Mätvärde: Det lämnas förslag om att energimängd ska registreras i Wh utan motivering. Allt informationsutbyte sker i kwh och dessutom har såväl Norge som Danmark kwh med tre decimaler. Vattenfall kan inte se något värde i att rapportera i ett enhet och utbyta information i en annan enhet. Avsnitt 2.6.4; 2.6.5; Nätavgift; Nättariff; Nättariffelement: Det behöver framgå vilka poster som ingår som en del i underleverantörmodellen och vilka poster som ska faktureras kunden av elhandlaren som ombud för nätägaren eller som ska fakturas elhandlaren pga av att elhandlaren beställt en tjänst från nätägaren. Enligt EIs lagförslag finns t.ex. inget stöd för att hantera avbrottsersättning i underleverantörsmodellen varför det om det ska ingå i elhandlarens faktura behöver hanteras som ombudsfakturering med den komplexare hantering det innebär. Det bör finnas attribut som klargör vilken typ av Nättariffelement och Nätavgift det är underleverantör; Ombud; Annan fakturering. Det behöver även framgå om nättariffelementet är momsbelagd eller inte.

9 4 Avsnitt Adress: Det bör förtydligas vilken adress som vilken aktör ansvarar för. Adressen som definierar var mätpunkten är belägen är nätföretagets ansvar och den kan mycket väl vara i enlighet med lantmäteriets adressnyckel. När det gäller kundens huvudadress som elhandelsföretaget ansvararar för är det knappast relevant att ha något annat än den adressnyckel som används av SPAR. Emellertid måste det finns möjlighet till avsteg från SPAR då det inte är ovanligt med kunder som är folkbokförda i andra länder. Detta föranleder också att klassen adress behöver utökas med attributet land. Vidare kan till exempel en kontaktadress innehålla ett c/o fält varför klassen behöver utökas även med det attributet. Slutligen behöver varje adress vara kopplad till när den ska användas, t.ex. anläggningsadress; huvudadress; kontaktadress; adress för avbrottsinformation. Det kan även behöva förtydligas i kommentarerna när en uppgift är kompletterande och när den är tvingande att ange t.ex. kan Lantmäteriets adressnyckel bli tvingande för anläggningsadressen och Positionskoordinater är tvingade om anläggningsadress saknas men i övriga fall kompletterande. Avsnitt Elavtal: Saknas attribut för leveransstarttidpunkt och leveranssluttidpunkt. Speciellt leveransstart tidpunkt skiljer oftast från avtalets starttidpunkt. Avtalet startar i och med att kund tecknat avtalet men leveransstarten kan ligga upp till 3 år fram i tiden när den läggs in i elmarkandshubben. Leveransstarttidpunkt och leveranssluttidpunkt kan enligt BRS:er uppdateras dels av elhandlaren, dels av elmarknadshubben. Elhandlaren kan inte ta ansvar för uppdateringar som Elmarknadshubben gör varför det måste tydliggöras i dokumentationen att varje aktör endast kan ansvara för de registreringar denne gör i elmarknadshubben. Energitjänsteföretagen kan inte någon gång vara ansvariga för uppgifter kopplat till Elavtalet. Det behöver klarläggas tydligare vid vilka tillfällen den kontaktinformation (Telefonnummer, E- postadress; Sociala mediedresser; Kontaktperson typ; Kontaktperson namn; Kontaktperson telefonnummer; Kontaktperson E-postadress) som lagras i elmarknadshubben ska användas och säkerställas att den behandlingen blir tillåten i lagen om elmarknadshubb samt att uppgifterna är en del av det tillåtna registerinnehållet enligt samma lag. Viktigt att beakta att endast uppgifter som måste delas mellan aktörerna ska läggs in i elmarknadshubben. Det behöver finnas ett attribut kopplat till elavtal som klargör om det är ett konsumentavtal eller ett näringsidkaravtal. Detta då en och samma kund kan för en anläggning ha ett elavtal som privatperson och för en annan anläggning ha ett elavtal som näringsidkare. Avsnitt Energitjänsteavtal: Saknas uppgift om start och slutdatum på avtalen. Det blir en väldigt opraktisk hantering om elmarkandshubben måste uppdateras exakt på startdatumet och exakt på slutdatumet. Det behöver förtydligar vad som menas med Ombud för kund och hur det ansvaret tilldelas en marknadsaktör samt hanteras praktiskt i elmarknadshubben. Avsnitt 2.7.4; 2.7.5, Konsument, Kund, Näringsidkare: Det är inte ändamålsenligt om konsument och näringsidkare ska hanteras som en typ av Kund. Detta då en och samma kund kan för en anläggning ha ett elavtal som privatperson och för en annan anläggning ha ett elavtal som näringsidkare. Uppgifterna kopplade till konsument och näringsidkare kan istället läggas under klassen kund med särskilt attribut om att de avser fysiska personer.

10 5 Det behöver förtydligas vad som menas med kommentaren SPAR tillhandahåller uppgifter kopplat till konsumentens namn samtidigt som det är Elhandlaren som är ansvarig aktör. Ska Elhandlaren ansvara för uppgiften kan inte Elmarknadshubben göra automatiska uppdateringar via SPAR. Det finns även kunder som inte finns i SPAR t.ex. är det vanligt att norrmän och tyskar har elavtal för sina anläggningar i Sverige. En elhandlare kan inte avgöra om en kund är aktiv eller inaktiv då elhandlaren endast känner till om kunden har ett elavtal med denne eller ej. Elhandlaren har inte rätt att ta del av denna typ av uppgifter utan kundens specifika godkännande. Därför måste det vara Elmarknadshubben som ansvarar för attributet Kundstatus. Speciellt om Elmarknadhubben uppdaterar i systemet om en kund avlidit. Det behöver klarläggas vilken elhandlare som är ansvarig för uppgifterna i det fall flera elhandlare har avtal med kunden. Dokument Delprocessbeskrivningar Beskrivningarna av delprocesserna är ofta väldigt kortfattade, speciellt i förhållande till processdiagrammen. Detta försvårar läsningen och förståelsen. Vissa delprocesser inkluderar även aktiviteter som sker hos aktörerna utan vara en interaktion med elmarknadshubben men det görs inte i andra processer. Det är oklart vad syftet är med att steg före och efter beskrivs mer utförligt i vissa processer men inte i andra. Avsnitt 3.1 Avveckling av mätpunkt Beskrivning delprocess: Det framgår mitt på sidan 7 att elnätsföretaget initierar en dialog innan med berörda parter innan en leveranspunkt registreras som avvecklad i elmarknadshubben. Detta är mycket bra dock står det att om det finns en kund på leveranspunkten kan en dialog med elhandlaren initieras. Då elhandlaren är kundens huvudsakliga kontaktpart menar Vattenfall att elnätsföretaget ska ha en dialog med elhandlaren om att kopplade avräkningsobjekt ska avvecklas. Denna information kan ske bilateralt. Detta påverkar även processdiagrammet på sidan 29 och det bör istället för att stå Behov att kontakta elhandelsföretag stå Finns kund på leveranspunkten? Om ja ska en bilateral kontakt tas om nej kommer besluta om avveckling som nästa steg. Avsnitt 4.1 Teckna och avsluta elavtal Beskrivning delprocess: Enligt texten så ska BRS 614 användas för att få information om mätvärden inför avtalstecknandet. Det behöver klarläggas hur elhandlaren ska få tillgång till mätvärden för en anläggning med BRS 614 när kund tecknar avtal vid inflytt när mätdata är personuppgift som är kopplad till föregående kund. Ofta räcker det med kännedom om Uppskattad årsenergi och den finns enligt informationsmodellen på mätpunkten. Det är emellertid oklart om den uppgiften kan hämtas med BRS 511 samt av vem och hur den underhålls. Enligt EIs författningsförslag upphör leveransplikten när någon annan övertar leveransen eller om kunden aktivt säger upp elavtalet. Leveransplikten upphör inte när elavtalet upphör så som Svk skriver. Processen behöver anpassas utifrån detta.

11 6 Avsnitt 4.2 Teckna och avsluta elavtal Kommentarer Den av Svk antagna grossistmodellen är inte den som föreslås av EI. Elnätsavtalet ingås i och med att kund tecknar ett elavtal på en för kunden nya anläggning. Sedan har elnätsföretaget en aviseringsplikt. Detta bör förtydligas i processen. Vidare så ska enligt EIs lagförslag inte elnätsavtalet avslutas när kund avslutar ett elavtal med elhandlaren. Tecknar kunden ett nytt elavtal med annan elhandlare kvarstår nätavtalet. Detta behöver klargöras i processerna. Det behöver även klargöras när nätavtalet ska avslutas i enlighet med lagförslag från EI. Processen för att identifiera avräkningsobjekt har så här långt behandlats styvmoderligt i beskrivningarna. Denna vitala del av processen teckna avtal behöver förtydligas i processbeskrivning och eventuellt behövs en tillhörande BRS. Det finns två typfall dels vid inflytt, dels vid leverantörsbyte. Det samma gäller hela processen för samtyckeshanteringen vilken är en del i de första två stegen som elhandelsföretaget gör i processen teckna elavtal. I processdiagrammet hänvisas i ett sista steg till Ärende begäran om ändring av avräkningsobjekt. Det behöver förtydligas vad detta är för ett ärende. Eventuell tillkoppling/frånkoppling finns två delprocesser framtagna för. Om mätfrekvensen ska ändras på grund av att ny önskan om mätmetod så hanteras det i delprocess Leveransstart på grund av inflytt eller på grund av leverantörsbyte i enlighet med tillhörande BRS:er. Avsnitt 5.1 Kundflytt Beskrivning delprocess: Denna processbeskrivning behöver anpassas i enlighet med EIs lagförslag. Elnätsföretaget har inte en passiv roll processen i och med det åligger en informationsplikt på nätföretaget när nätavtal ingåtts. Avsnitt 7.1 Frånkoppla och Tillkoppla Beskrivnings delprocess: I punkt 2 under Initiering av delprocessen Frånkoppla står det att om elnätsföretaget vill informera elhandelsföretaget om varför en mätpunkt har frånkopplas så sker det genom ett ärende i elmarknadshubben. Vattenfall anser att elnätföretaget ska informera elhandlaren om orsaken till frånkopplingen. Detta då kunden kommer vända sig till elhandlaren och undra vad som hänt. Vidare ställer Vattenfall sig frågande till varför det ska hanteras som ett ärende när det lika väl kan hanteras via en bilateral kontakt bolagen emellan. I punkt 2 under Initiering av delprocessen Tillkoppla står det att åtgärden ska initieras via ett ärende via elmarknadshubben. Vattenfall ser hellre att det skapas en BRS för detta informationsutbyte mellan elhandlare och elnätsföretag. Delprocessen Tillkoppla bör även kunna initieras av Elnätsföretaget när en elsäkerhetsfråga är löst. På sidan 15 diskuteras jourtillkoppling. I samband med att en kund gör en inflytt och den sker enligt de legala regler och tidsfrister som är uppsatta på den nya elmarknaden ställer Vattenfall sig frågande till om ett nätföretag kommer att ha legal rätt att ta ut extra avgifter för att inflytten sker under en helg. Begärs inkoppling med kortare varsel än de tidsfrister som är reglerade är det ett annat läge och jourtillkoppling blir aktuellt. Beställning av en jourtillkoppling görs av elhandelsföretaget för att kunna leverera sin tjänst till kunden. Det måste då vara upp till elhandlaren att avgöra om kostnaden ska föras vidare till kunden eller om det är en utökad service som elhandlaren bjuder på. Det kan även vara så att kunden hamnat i situationen på grund av bristande

12 7 rutiner hos elhandlaren varför elhandlaren vill stå kostnaden. Det bör förtydligas hur en elhandlare kan finna uppgift om kostnaden för jourtillkoppling. I processdiagrammen på sidan 36 och 37 ska begäran om tillkoppling/frånkoppling ske via ärenden till elmarknadshubben. Vattenfall anser att detta informationsutbyte ska beskrivas i egna BRS:er istället. Avsnitt 8.1 Mätvärdeshantering Delprocessbeskrivning: De sista tre meningarna i tredje stycket har inte med delprocess mätvärdeshantering att göra utan snarare med avräkning och fakturering. Beskrivningen är dessutom oklar. Svk skriver att timvärden från preliminär schablonisering ska användas för fakturering av slutkunder med schablonavräkning. Dock menar sannolikt Svk att timvärden från preliminär schablonisering ska användas i faktureringen när mätvärden saknas. Preliminär schablonisering är en del av avräkningen. Men att den även ska ta fram underlag för fakturering ställer sig Vattenfall tvekade till. Vattenfall anser det bör utredas mer innan någon sådan reglering föreslås. Det behöver t.ex. klargöras vad som händer när den preliminära schabloniseringen korrigeras och hur ansvarfrågan för uppgifterna hanteras. I sista stycket beskrivs hur en mätutredning startas och följs via ärendehanteringssystem i elmarknadshubben. Detta är en av de tillfällen då det är motiverat att hanteringen sker via ärendehanteringssystem i elmarknadshubben då en mätutredning även påverkar processer som görs av elmarknadshubben. Det är även en fördel att spårbarheten i ärendet blir synlig. Mycket viktigt att alla aktörer som är knutna till avräkningsobjektet löpande får uppdateringar när ny information läggs in kopplat till mätutredningen. Det behöver även skapas en process för hur kostnadsändringarna kopplat till mätfelet hanteras speciellt med hänsyn tagen till att slutkunden i vissa fall har legal rätt att inte behöva betala vissa kostnader som påföres denne i efterhand. Om kunden har orsak att anta att denne är slutfakturerad för en viss tidsperiod behöver inte kunden betala ytterligare kostnader enligt rättslig praxis. Detta finns även reglerat i branschens allmänna avtalsvillkor när ytterligare kostnader inte kan påföras slutkunder. Detta gäller då både kostnaden för leveransen av el och kostnaden för överföringen av elen. Det behöver tas fram rutiner för hur dessa situationen ska hanteras så inte elhandlaren ska behöva stå kostnaden i det fall denne inte är orsaken till felen i mätvärdeshanteringen. I EIs förslag till Lag om Elmarknadshubb framgår att det finns ett legalt krav på Elmarknadshubben att redovisa rättelser av uppgifter till de registrerade användare som berörs av rättelsen. Delprocessen och tillhörande BRS:er behöver anpassas efter detta lagförslag. Vattenfall tolkar det som att alla rättelser ska skickas ut till berörda marknadsaktörer vilket är rimligt då aktören normalt inte har någon orsak att förvänta sig att en uppgift är ändrad. Avsnitt 9.1 Nättariff Beskrivning delprocess: Av EIs lagförslag framgår att vare sig Avbrottsersättning eller Skadestånd från elnätföretaget ska ingå i elhandelsföretagets fakturering av slutkunden behöver tabellen anpassas efter detta. Det framgår att nättariffen även kan vara av typen ersättning. Vattenfall önskar att det specificeras vid vilka tillfällen ersättning kan komma att vara aktuellt. Nätnytta ska inte heller hanteras av elhandelsföretagens fakturering så som Vattenfall tolkat EIs lagförslag. Det framgår att nättarifferna kan uppdateras och att default nättariff kan ändras dock framkommer inte någonstans hur elhandelsföretaget får avisering om att så kommer ske. Det finns ingen

13 8 beskrivning av process för informationsutbytet mellan elnätsföretag och elhandlare, eventuellt via elmarknadshubben, i samband med att kundens nättariffer ändras eller kunden får en för denne ny nättariff. Eftersom kunden kommer att vända sig till elhandlaren med frågor kopplat till ändringar i nättarifferna är det viktigt att elhandlaren har information om ändringarna i god tid för att kunna förbereda kundserviceorganisationen och bemanna den rätt. Det framgår inte heller någonstans vare sig i Svk:s material eller i EI:s lagförslag hur kunden får information om ändringar i nättariffer. I samband med prisändringar i befintliga nättariffer eller då kund får för sig ny nättariff behöver elhandlaren veta: vilka avräkningspunkter som berörs; varför ändringen görs; är det en justering i befintlig tariffstruktur eller en för kunden helt ny tariff som gäller för avräkningsobjektet; hur ser den nya/justerade tariffen ut; hur mycket beräknas kostnaden för kunden ändras på grund av ändringen; från vilket datum gäller den nya/justerade tariffen; samt gärna frågor och svar kopplat till prisändring/ny tariff. Denna information behöver elhandlaren få med god framförhållning för att kunna bemanna kundservice rätt samt hinna utbilda/informera kundservice om nättariffändringen. Det är rimligt att tänka sig att en mindre prisändring kan delges med mindre framförhållning än när nya tariffer införs. Avsnitt 10.1 Nätavgiftshantering Förutsättningar: Svk skriver i fjärde stycket att om mätvärden ändrats ska nätavgiften beräknas om och levereras på nytt. Det bör här åter påtalas att ökad nätavgiftskostnad inte alltid kan eller bör föras vidare till slutkund. Om kunden har orsak att anta att denne är slutfakturerad för en viss tidsperiod behöver inte kunden betala ytterligare kostnader enligt rättslig praxis. Detta finns även reglerat i branschens allmänna avtalsvillkor när ytterligare kostnader inte kan påföras slutkunder. Det behöver tas fram rutiner för hur dessa situationen ska hanteras så inte elhandlaren ska behöva stå kostnaden i det fall denne inte är orsaken till felen i mätvärdeshanteringen. Vidare så sker det avsevärda mängder av korrigeringar av mätvärden, speciellt timvärden, som har liten ekonomisk påverkan på kunden. Mängden ändringar som leder till en kostnadsökning på mindre än 50 kr är betydande. Att i dessa fall behöva korrigera fakturor blir kostnadsdrivande för elhandlarna och det bör därför även tas fram rutiner för hur dessa situationer ska hanteras ekonomiskt mellan elnätföretag och elhandlare. Detta speciellt utifrån att EI föreslår att elhandlaren är tvingad att föra alla kostnader som elnätföretaget fakturar dem vidare till slutkunden utan ändringar. I fotnot 7 diskuteras att fasta nätavgifter i vissa fall faktureras vid leveransperiods start och att detta ska kunna hanteras i elmarknadshubben. Under beaktande av att EI fastslår att betalningsfristerna ska vara kassflödesneutrala kan det ifrågasättas ifall ett elnätföretag fortsatt ska ha möjlighet att förskottdebitera i och med att elhandlaren inte har det enligt Ellagen 8 Kap 15. I sjunde stycket framgår att om kunden bestrider nätavgiften i faktura från elhandlaren ska elhandlaren kontakta elnätsföretaget för utredning via ärendehanteringssystemet. Det bör även vara så att om elhandlaren vill bestrida en faktura från elnätsföretaget ska det gå att hantera via ärendehanteringssystemet. Det är viktigt att det i elmarknadshubben framgår vilka fakturor som är tvistiga för att inte elhandlaren felaktigt ska behöva betala säkerhet, blockeras från att ta nya kunder eller felaktigt bli avstängd.

14 9 Avsnitt 10.2 Nätavgiftshantering Delprocessbeskrivning: Svk skriver att elnätsföretaget ska lägga på moms på totalbeloppet men det kan finnas poster som är momsbefriade vilka enligt momslagstiftningen behöver särskiljas från övriga poster på fakturan. Avsnitt 11 Nätavräkning: Eftersom nätavräkningen är en central funktion för en fungerande marknad är det önskvärt att processen beskrivs mer i detalj. Framförallt med hänsyn till hur det är tänkt aktörerna som är inblandade i eller påverkas av processen får information och ger återkoppling under processens gång. Beskrivningen i text är inte lika detaljerad som processkartan och skulle behöva utvecklas mer. Avsnitt 12 Undermätningshantering: Hela livscykeln för undermätning behöver klarläggas. Hur den skapas, förvaltas, uppdateras och avvecklas. Detta behöver beskrivas i relevanta dokument. Det behöver t.ex. klarläggas vem som har ansvaret för strukturen kopplat till undermätning. När det gäller mätpunkt, leveranspunkt, gränspunkt, avräkningsobjekt ligger strukturansvaret på elnätsföretaget. På samma sätt behöver det klarläggas vem som har ansvar för strukturen avseende undermätning. Rollen Ombud för kund i det här sammanhanget saknas i rollmodellen, vilket innebär att ingen avgränsning i arbetsuppgift och inget ansvar finns beskrivet. Hanteringen behöver även ses över i förhållande till Informationsmodellen. Även syftet och när undermätning kan finnas bör förtydligas, såsom vilka situationer som tillåts, elcertifikat, ursprungsgarantier, vilka ytterligare fall. Det behöver även utvärderas om någon annan aktör än ombud och kund ska ha tillgång till information om att undermätning finns. Om ett ombud ska registrera och hantera undermätningen åt kunden via fullmakt bör det klarläggas hur, om det ska ske elektroniskt på motsvarande sätt som när kund godkänner att kunduppgifter och data får lämnas ut, om fullmakten ska vara skriftlig och lagras i elmarknadshubben eller om det ska hanteras på något annat sätt. På något sätt måste Elmarknadshubben få information om att kund godkänt ombudet innan registrering, ändring med mera kan göras i kunds namn. Viktigt att beakta att kunder som inte nyttjar digitala hjälpmedel inte får utestängas från marknaden varför även en icke digital lösning bör tas fram. Vattenfall kan se effektiviseringsvinster med att även mätvärden för elcertifikat och urspungsgarantier rapporteras via elmarknadshubben istället för till Cesar i annat format men menar att det som för all utvidgning av Elmarknadshubben utöver Regeringens uppdrag bör göras en kostnadsnyttoanalys. EI föreslår i lagen om Elmarknadshubben att mätvärdesrapportering för elcertifikat och ursprungsgarantier ska ske via elmarknadshubben. Därmed blir det inte en frivillig lösning för den som önskar tilldelning av sådana vilket behöver förtydligas i dokumentationen. Avsnitt 13.1 Energitjänsteavtalshantering Delprocessbeskrivning: Det framgår av tredje stycket att den tekniska lösningen för hur ett energitjänsteföretag ska anmälas via ombud inte är utredd men kan till exempel vara en weblösning. Det bör i det sammanhanget beaktas att kunder som inte använder digitala hjälpmedel inte kan utestängas från energitjänstemarknaden varför även en icke digital lösning bör tas fram. Dokument BRS-dokument

15 10 Det anges i inledningen av dokumentet att det innehåller arbetsversioner av BRS-dokumenten. Detta gör det oklart i vilken grad BRS-dokumenten anpassats till övrig dokumentation i och med att övriga dokument klassas som publicerade versioner. I dokumentationen framgår att det är pull som är standard för att få information och push endast i de fall så särskilt skrivs ut i dokumentationen. I samband med att förändringar sker i tidigare inregistrerade uppgifter menar Vattenfall att det alltid ska vara push till övriga aktörer kopplade till mätpunkten, leveranspunkten, gränspunkten, avräkningsobjektet eller kunden för aktuell tidsperiod. Viss typ av information behöver även framtida elhandlare och framtida energitjänsteföretag få information om via push. Alternativt behövs en funktionalitet med möjlighet att prenumerera på viss information såsom diskuteras i avsnitt Annars måste ju samtliga aktörer hela tiden ligga och efterfråga uppgifter på samtliga sina avräkningsobjekt, kunder för att vara säkra på att fånga upp eventuella förändringar. Då elhandlaren är kundens första kontakt är det speciellt viktigt för denne att alltid ha korrekta uppgifter i dialogen med kunden. I flera BRS:er (t.ex. 212, 216, 512) så anges i det svar som skickas från Elmarknadshubben att det endera kan vara Kund-ID eller Kundnummer som skickas med. Detta är inte i enlighet med vad som anges i funktion Skapa elmarknadshubb kundnummer. Där står det att Elmarknadshubben alltid använder kundnummer i sin kommunikation med aktörerna på marknaden. Det framgår av fotnoten i BRS 411 på sidan 82 att leveranssluttidpunkt definieras som till det datum som anges. Det vill säga ett avtal som har leverans till och med 31 augusti har leveranssluttidpunkt 1 september. Vattenfall kan inte se att vare sig starttidpunkt eller sluttidpunkt generellt definierats på något annat ställe i Svk:s dokumentation och önskar att det klarläggs tydligare hur såväl starttidpunkt som sluttidpunkt definiteras och att det gäller konsekvent för samtliga start- respektive sluttidpunkter. Det saknas BRS för elhandlarna att beställa frånkoppling och tillkoppling vid andra tillfällen än vid inflytt och utflytt. Då detta är relativt vanligt förekommande menar Vattenfall att marknaden skulle vinna på att det finns en strukturerad process för den hanteringen. Det anges i avsnitt att expertgruppen gör bedömningen att 3 sekunder i svarstid vid förfrågningar till hubben bör räcka för att ge upplevelsen att svar erhålls direkt. Vattenfalls IT experter menar att det är för lång tid då svaren från hubben ofta ska hanteras via företagsinterna ITsystem också både före och efter frågan går vidare till hubben, kanske i vissa fall även inkluderas i någon räknesnurra, innan de presenteras för slutkunden. Vidare så finns ingen BRS för tillräckligt informationsutbyte när elnätsföretagen avser byta nättariffer på ett eller flera avräkningsobjekt samt prisändringar av befintliga nättariffer. Elhandlarna behöver få information om: Vilka avräkningspunkter som berörs Varför justeringen genomförs Är det en ny tariffstruktur eller bara prisändring inom befintlig tariff Hur ser den nya/justerade tariffen ut Från vilket datum gäller den nya tariffen Frågor och svar för att hantera kundförfrågningar

16 11 Det är möjligt att prisändringsinformation från elnätsföretagen till elhandlarna inte endast ska hanteras via BRS men informationsutbyte via BRS är sannolikt en viktig del. Det är viktigt att det i Elmarknadshubben för ett avräkningsobjekt enkelt går se att en prisändring är planerad. I det fall en kund tecknar ett avtal som börjar att gälla nästkommande dag eller inom 2 månader är det rimligt att redan vid teckningstillfället kunna lämna besked om vilken nättariff och nätkostnad kunden kan förvänta sig vid leveransstart och närmaste 2 månaderna från datumet för kundkontakten. Det är ju för elhandlare normalt att kunna lämna information två månader i förväg om kommande prisförändringar varför det rimligen bör vara möjligt att göra det även för elnätstariffer. I många BRS-dokumentet uppges att olika frågor ska hanteras via ett ärendehanteringssystem via elmarknadshubben. Vattenfall ställer sig tvekande att redan i första versionen av elmarknadshubben låta allt för många ärenden hanteras via elmarknadshubben. Många frågor kan lika enkelt, kanske även enklare, lösas bilateralt parterna emellan. I de fall även elmarknadshubben är en av parterna kan det vara meningsfullt att ta ärendet via elmarknadshubbens ärendehanteringssystem. Avsnitt BRS111 Registrera leveranspunkt - processflöde: I tabellen på sidan 10 anges att resterande attribut från klass Mätpunkt och klass Avräkningsobjekt ska kunna ingå i informationsutbytet. Även resterande attribut från klass Leveranspunkt bör vara möjliga att registrera redan i detta skede då attributen är uppdelade på tre nivåer (Mätpunkt, Leveranspunkt och Avräkningsobjekt) enligt informationsmodellen. Det finns attribut som kallas statustidpunkt dels för Mätpunkt, dels för Avräkningsobjekt. Det bör även finnas motsvarande attribut för Leveranspunkt. Vidare behöver attributen Säkring och Effekt vara Required i de fall det är en mikroproduktionsanläggning då det är uppgifter som behöver vara kända för Elhandlaren vid avtalstecknandet. I samband med registrering av inflytt är det av väsentlig betydelse att anläggningsadresserna är angivna på ett tydligt och konsekvent sätt. I fotnot 2 anges att möjligheten att använda Lantmäteriets adressnyckel undersökts. I vissa fall kan anläggningsadressen behöva särskiljas från fastighetsbeteckningen och en fastighet kan omfatta flera elanläggningar, utan det för den nödvändigtvis handlar om flerbostadshus. Detta behöver beaktas i detta sammanhang. Avsnitt 2.3 BRS 111 Registrera leveranspunkt valideringsregler: Valideringen av att en anläggningsadress finns behöver kompletteras med att denna även har korrekt struktur. Avsnitt 2.4 BRS111 Registrera leveranspunkt tidsfrister: Svk skriver att leveranspunkter (mätpunkt och avräkningsobjekt) ska kunna registreras retroaktivt för att hantera tillfälliga anläggningar t.ex. en pump vid en vattenläcka ska kunna tas i bruk direkt innan registrering. Emellertid måste någon teckna ett elhandelsavtal för att leveranspunkten med pumpen ska tillkopplas och enligt BRS 211 kan inflyttar tidigast registreras föregående dygnsskifte. Således behöver även registreringen av leveranspunkten ske senaste föregående dygnsskifte alternativt att retroaktiva inflyttar tillåts om just detta exempel ska kunna lösas på den nya marknaden. Konsekvenserna de båda alternativa lösningarna bör noga utvärderas i relation till varandra. Avsnitt 3.1 BRS 112 Avveckla leveranspunkt översikt: I samband med att en leveranspunkt ska avvecklas är det viktigt att även elhandlarna knutna till avräkningsobjekten, såväl nuvarande som

17 12 framtida, får information innan avvecklingen sker. Detta då det är sannolikt att kunden kommer vända sig till sin elhandlare med frågor. Det bör således vara obligatoriskt för elnätsbolaget att informera de elhandlare som är knutna till leveranspunkten får information innan avvecklingen sker. Detta kan hanteras bilateralt. Om en avvecklingen av en leveranspunkt registreras retroaktivt innebär det inte endast att schemalagda flyttar och leverantörsbyten som verkställs efteravvecklingstidpunkten (innan registreringen) måste reverseras, även utförd mätvärdesregistrering (eller beräkning), avräkning och fakturering påverkas vilket kan vara värt att omnämna kopplat till BRS:en. Avsnitt BRS 112 Avveckla leveranspunkt starttillstånd: Ur ett kund- och elhandlarcentriskt perspektiv bör starttillståndet även inkludera att processen kan starta med en att en begäran om avveckling kommer från kund via elhandlaren. Denna begäran kan lämnas bilaterat. Avsnitt BRS 112 Avveckla leveranspunkt processflöde: Elmarknadshubben bör även uppdatera eventuell undermätning med status avvecklad. Vidare behöver informationen om att status är ändrad samt vilka händelser som avbryts pushas ut till berörda aktörer. I samband med avvecklingen ska utflytt ske vilket kräver att alla händelser efter avvecklingstidpunkten ska avbrytas, undantaget samtida utflytt. Emellertid har elhandlare rätt att avbryta en utflytt vilket inte bör vara möjlig i detta fallet. Därmed behövs något som förhindrar elhandlaren från att avbryta utflytten då avvecklingen av leveranspunkten är det styrande. Avsnitt 3.3 BRS 112 Avveckla leveranspunkt valideringsregler: Avveckling bör inte gå att göra innan utflytt är genomförd. Avsnitt 4 och 5 BRS 113 Registrera gränspunkt samt BRS 114 Avveckla gränspunkt: I valideringsreglerna står att elmarknadshubben avvisar om nätområdet/na eller kombinationen där av är ogiltig. Ingenstans i dokumentationen finns beskrivet hur nya nätområden eller förändringar av nätområden som innebär att en ny gränspunkt ska registreras eller en befintlig ska avvecklas går till, detta behöver kompletteras i dokumentationen. Avsnitt 6 och 7 BRS 115 Registrera undermätning och BRS 116 Uppdatera undermätning: Processen för undermätning behöver gås igenom så som påtalats tidigare. Även tillhörande BRS:er behöver anpassas i enlighet med processgenomgången. Avsnitt BRS 115 Registrera undermätning processflöde: Svk uppger att hubben ska skapa ett undermätnings-id dock finns inte den funktionen beskriven i dokumentet Funktionsbeskrivningar. Det bör vid registrering av undermätning även anges vilken aktör som ombud för kunden är ansvarig för undermätningen. Avsnitt 7.1 BRS 116 Uppdatera undermätning översikt: I beskrivingen framgår inte att även andra saker än Undermätning status kan uppdateras vilket vore önskvärt. Avsnitt BRS 116 Uppdatera undermätning processflöde: Det bör via denna BRS även gå att ändra vilken aktör som ansvarar för undermätningen inklusive start- och slutdatum för respektive ansvarig aktör.

18 13 Avsnitt 8.1 BRS 211 Leveransstart på grund av inflytt översikt: För tydligheten vore det önskvärt att det av beskrivningen framgår även att BRS214 Leveransstart på grund av mottagningsplikt initieras vid leveransstarten i det fall villkoren för mottagningsplikt är uppfyllda på eventuellt avräkningsobjekt produktion. Avsnitt BRS 211 Leveransstart på grund av inflytt processflöde: Av tabellen med attribut som ska vara med i elhandlarens anmälan framgår att i det fall kunden inte sedan tidigare finns i elmarknadshubben ska kunduppgifter anges. Dock framgår det inte hur elhandlaren kan kontrollera om kunden finns sedan tidigare. Det är ju inte tillåtet att söka på kunden utan kunden godkänt det. I samband med inflytt är det bra om kundinformation kan uppdateras, rättas och kompletteras. Attributen av typ adresser och telefonnummer som lagras knutet till elavtalet (istället för kunden) bör inte begränsas till noll eller en (0..1). Dessa uppgifter kan behöva anges för flera olika situationer. Attributet Elhandelsföretagets avtals-id finns med två gånger och är dels satt som Opional, dels som Required. Det bör klarläggas vilket som gäller samt gärna förklara vem som ska använda uppgiften när som information till kunden. Kundens elhandlare har uppgifterna i sina egna system och behöver inte även ha dem i elmarknadshubben. Det anges vidare att attributen: Uppsägningstid, Brytavgift elavtal, Elavtalets starttidpunkt och Elavtalets sluttidpunkt är Optional. Detta skulle resultera i att dessa uppgifter i många fall aldrig kommer att anges. Det ska både anges Mätmetod som är Required men även Önskad mätmetod vilken är Optional. Det bör klarläggas vilken skillnad som är mellan de bägge. Det framgår av processflödet att eventuell tidigare kund finns på anläggningen initieras BRS 212 Leveransslut, initierad av annan process. För tydligheten vore det bra om det även framgår att om det finns ytterligare ett avräkningsobjekt produktion kopplad till mätpunkten som svarar upp mot mikroproduktionskriterierna kommer även BRS 216 Leveransslut på grund av mottagningsplikt initieras. Vid leveransstarten initieras även BRS 214 Leveransstart på grund av mottagningsplikt förutsatt att inget avtal redan är tecknat på avräkningsobjektet produktion knuten till samma mätpunkt. Svk skriver att byte av personnummer ska vara möjligt att göra utan att avtalet registreras om. Regelverket kring denna process behöver vara rigoröst då det öppnar upp för missbruk och kan användas som genväg vid registrering av flyttar. I samband med att elmarknadshubben bekräftar leveransstarten vore det mycket värdefullt för elhandlaren om även årsenergi (årsförbrukning/årsinmatning) ingick i svarsmeddelandet. Denna uppgift utgör grunden till många av elhandlarens och balansansvariges processer. Även om denna uppgift kan vara ändrad när leveransstarten sker är det av stort värde att redan vid bekräftelsen av anmälan om inflytt få uppgiften samt att få uppdaterad uppgift om årsförbrukning/årsinmatning vid leveransstarttidpunkten. Det vore även värdefullt att få information om att tillkoppling kommer att behöva göras för att kunna informera kunden om att strömmen är avslagen och kommer att tillkopplas senast till leveransstarten. Avsnitt Leveransstart på grund av inflytt sluttillstånd: Sluttillståndet består i vissa fall även av att en ny kund skapats i elmarknadshubben genom Funktion skapa elmarknadshubb kundnummer.

19 14 Avsnitt 8.3 Leveransstart på grund av inflytt valideringsregler: I det fall kunden inte finns sedan tidigare i elmarknadshubben bör det göras en validering av att kunduppgifter ingår i anmälan om inflytt. Vid inflytt av avräkningsobjekt av typen produktion utförs en validering avseende att kunden är kopplad till avräkningsobjektet av typen förbrukning på mätpunkten. Denna validering bör utföras vid inflyttningstidpunkten (istället för vid anmälningstidpunkten) dels för att inte hindra att inflytt av produktionsanläggningen görs före förbrukningsanläggningen, dels för att säkerställa att ingen inflytt sker av avräkningsobjekt av typen produktion utan att kunden, vid inflyttningstidpunkten, är kopplad till avräkningsobjektet av typen förbrukning. Avsnitt 9.1 Leveranslut, initierad av annan process översikt: I inledningen nämns att samtida leveransslut avbryts i samband med leveransslut genom BRS 112 Avveckla leveranspunkt. Detta stämmer inte med hur den processen är beskriven. Avsnitt Leveranslut, initierad av annan process sluttillstånd: Leveranssluttidpunkt är ett attribut som just nu saknas i informationsmodellen. Det liksom leveransstarttidpunkt bör finnas och då snarare vara kopplade till elavtalet än till avräkningsobjektet. Avsnitt 10.1 BRS 213 Leveransslut på grund av utflytt eller avtalsslut - översikt: I det fall leveransslutet beror på avtalsslut bör BRS 216 inte initieras förrän det är helt säkert att inget nytt konsumtionsavtal tecknas av kunden innan leveransens avslut. Avsnitt BRS 213 Leveransslut på grund av utflytt eller avtalsslut processflöde: En kund kan medvetet av ena eller andra orsaken välja att ligga avtalslös under någon/några månader men i förväg valt vilken elhandlare som ska leverera elen när leveransen ska starta igen. Det bör förtydligas hur ett sådant scenario ska hanteras. Kund har till exempel valt ett nytt elavtal hos en ny eller samma elhandlare som startar om t.ex. tre månader och därefter väljer att avsluta nuvarande elavtal för att inte ha någon leverans under mellantiden. Kan då elhandlaren med det nya avtalet göra en inflytt med samma kund på samma anläggning utan bli stoppad av valideringsreglerna för inflytt? Avsnitt BRS 213 Leveransslut på grund av utflytt eller avtalsslut sluttillstånd: Leveranssluttidpunkt är ett attribut som just nu saknas i informationsmodellen. Det liksom leveransstarttidpunkt bör finnas och då snarare vara kopplade till elavtalet än till avräkningsobjektet. Avsnitt 10.4 BRS 213 Leveransslut på grund av utflytt eller avtalsslut tidsfrister: Det bör kompletteras med en tidsfrist för när BRS 216 initieras. Avsnitt 11.1 BRS 214 Leveransstart på grund av mottagningsplikt - översikt: Det skulle öka tydligheten om det av delprocessbeskrivning Leveransstart på grund av inflytt framgick att BRS 214 initieras samt även att det framgår av BRS 211. Avsnitt BRS 214 Leveransstart på grund av mottagningsplikt - processflöde: Det vore önskvärt att även årsinmatningen ingick i informationen från Elmarknadshubben till elhandlaren. Avsnitt 12.1 BRS 216 Leveransslut på grund av mottagningsplikt översikt: Det är något oklart vad som gäller i det fall kund valt att teckna avtal för sin produktion. Vore önskvärt med förtydliganden för de två olika scenarierna ej aktivt valt avtal och aktivt valt avtal.

20 15 Avsnitt BRS 216 Leveransslut på grund av mottagningsplikt processflöde: Eftersom det i vissa fall ska initieras en frånkoppling bör orsaken till leveransslutet delges elnätsföretaget. Oklart av vilken orsak som Energitjänsteföretagen ska få detaljerad information om orsaken till leveransslutet. Det bör vara personlig information som ej bör spridas utan kundens medgivande. Avsnitt 13.1 BRS 217 Anmäla leveransslut för annan aktör: Det finns inte något legalt stöd i det författningsförslag som EI lämnat. Emellertid kan man nog räkna med att det kan förekomma att den nya elhandlaren vid inflytt kommer att bistå kunden även med utflytten även hos annan elhandlare med stöd av fullmakt från kunden. Avsnitt BRS 222 Avbryta start och slut av leverans processflöde: Om leveransstart avbryts bör föregående kunds energitjänsteföretag få samma information som föregående elhandlare att påbörjat avslut avbryts och avtalet kommer att ligga kvar. Avsnitt 14.3 BRS 222 Avbryta start och slut av leverans valideringsregler: Utflytt och leveransslut bör inte kunna avbrytas i det fall orsaken till slutet är avveckling av leveranspunkten. I de fallen kan endast utflytt och leveransslut avbrytas om även avveckling av leveranspunkten avbryts. Avsnitt 15.1 BRS 223 Reversera leveransstart på grund av inflytt - översikt: I avsnittet anges att reversering återställer leverantörsstrukturen i elmarknadshubben till samma tillstånd som innan leveransstarten och det automatiska leveransslutet registrerades. Det kan emellertid i vissa fall vara så att utflytten är korrekt även om inflytten inte är det och utflytten således inte ska reverseras. Avsnitt BRS 223 Reversera leveransstart på grund av inflytt - starttillstånd: Starttillståndet bör även inkludera upptäckt av utflyttande kund eller dennes elhandlare. Avsnitt BRS 223 Reversera leveransstart på grund av inflytt - processflöde: I steg (2) anges att elmarknadshubben reverserar leveransstarten: I steg (3) står att elmarknadshubben informerar det tidigare elhandelsföretaget. Det bör stå reverserar i båda stegen. Steg (4) förutsätter att utflytten reverserats. Det är emellertid inte alltid säkert att detta bör göras då utflytten kan vara helt korrekt. Tidigare kund flyttar ut på angivet datum men har själv inte anmält det och bryr sig inte om det efter fått information om att den blir utflyttad. Avsnitt BRS 223 Reversera leveransstart på grund av inflytt - tidsfrister: Registreringstidpunkt anmälan är angiven till 60 dagar efter leveransstart på grund av inflytt. Felaktigheter kan upptäckas senare och frågan är hur äldre, felaktiga, uppgifter kan rättas. Att det ska rättas framgår av EI:s lagförslag. Vidare har kund rättsligt rätt att få felaktiga uppgifter om denne korrigerade. Avsnitt BRS 411 Leveransstart på grund av leverantörsbyte processflöde: Precis som för inflytt anges att elhandlaren ska skicka dels med önskad mätmetod (optional), dels mätmetod (required). Det behöver klarläggas tydligare hur dessa två skiljer sig åt och varför något annat än önskad mätmetod behöver inkluderas i medelandet. Lika så är det dubblett av Elhandelsföretagets avtals-id även det ena gången optional och andra required. Det bör klarläggas vilket som gäller samt gärna förklara vem som ska använda uppgiften när som information till kunden. Kundens elhandlare har uppgifterna i sina egna system och behöver inte även ha dem i elmarknadshubben. Det anges vidare att attributen: Uppsägningstid, Brytavgift elavtal, Elavtalets starttidpunkt och Elavtalets

21 16 sluttidpunkt är Optional. Detta skulle resultera i att dessa uppgifter i många fall aldrig kommer att anges. I det fall det rör sig om mottagningsplikt så handlar det inte om ett avtal varför attributen: Uppsägningstid, Brytavgift elavtal, Elavtalets starttidpunkt och Elavtalets sluttidpunkt inte är relevanta. Det saknas uppgift om leveranssluttidpunkt i meddelandet. Det är en definitionsfråga om det är identiskt med elavtalets sluttidpunkt. Om det är så Svk att gör en sådan definitionen bör det framgå i informationsmodell och/eller BRS:er. Informationsmodellen behöver kompletteras med leveransstarttidpunkt och leveranssluttidpunkt som attribut under klassen elavtal. När Elmarknadshubben informerar Elnätsföretaget om leverantörsbytet måste även önskad mätmetod inkluderas i meddelandet i de fall elhandlaren begär timvärden. Elhandlaren har stort behov av uppgiften om årsenergi (årsförbrukning/årsinmatning) och det vore värdefullt om den kunde skickas med dels när Elmarknadshubben bekräftar leverantörsbytet, dels när information skickas i samband med leveransstarttidpunkten. Avsnitt 17.4 BRS 411 Leveransstart på grund av leverantörsbyte tidsfrister: Enligt EIs förslag till författning ändras inte tidsfristen utan det kvarstår att anmälan ska göras 14 kalenderdagar innan önskad leveransstart. Det vore önskvärt om EI kunde ändra lagstiftningen så processen för inflytt och leverantörsbyte likställs och snabbare leverantörsbyten blir möjliga för de kunder som så önskar. Om så inte sker behöver tidsfristen anpassas efter lagstiftning. Naturligtvis kvarstår ångerfrist i enligt med annan lagstiftning. I avsnitt står det att Uppdaterad avräkningsobjektsinformation ska skickas vid leveransstart men i avsnitt 17.5 står det att det ska skicka omedelbart. Det är inte helt klart vad som menas med omedelbart i det sista fallet med beaktande av informationen i Avsnitt BRS 412 Hävning följt av anvisning processflöde: När Elmarknadshubben informerar elhandlaren om anvisningen skickar Elmarknadshubben med uppgift om balansansvariges identitet. Det är dock oklart var Elmarknadshubben hämtar denna information. Den finns inte angiven som attribut under klassen Elhandelsföretag. Dessutom kan en elhandlare ha olika balansansvariga på olika nätområden och för förbrukning samt produktion. Värdet av att Elmarknadshubben skickar med anläggningsadress om den inte är komplett kan ifrågasättas. Avsnitt 18.3 BRS 412 Hävning följt av anvisning validering: Det är rimligen leveranssluttidpunkten som ska valideras eftersom det är den som det Elhandelsföretag som häver avtalet och leveransen skickar. Avsnitt 18.4 BRS 412 Hävning följt av anvisning tidsfrister: Det är rimligen leveranssluttidpunkten som tidsfristen ska gälla för eftersom det är den som det Elhandelsföretag som häver avtalet och leveransen skickar. Antaget att definitionen av leveranssluttidpunkten är lika som för BRS 411 det vill säga till det aktuella datumet ifrågasätter Vattenfall tidfristen. Anmälan bör göras innan leveransen avslutats med föreslagen tidsfrist kan anmälan göras när leveransen redan är avslutad.