KORSHOLMS KOMMUN REVIDERING AV SMEDSBY DELGENERALPLAN BILAGA 1. Mottagare Korsholms kommun. Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning

Transkript

1 BILAGA 1 Mottagare Korsholms kommun Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning Datum , KORSHOLMS KOMMUN REVIDERING AV SMEDSBY DELGENERALPLAN

2 KORSHOLMS KOMMUN REVIDERING AV SMEDSBY DELGENERALPLAN Datum , Utfört av Jonas Aspholm, Jonas Lindholm Godkännare Jouni Laitinen Beskrivning Program för deltagande och bedömning Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T F

3 REVIDERING AV SMEDSBY DELGENERALPLAN, PDB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN 1 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE 2 3. KONTAKTPERSONER 3 4. INITIATIV OCH PLANLÄGGNINGSBESLUT Initiativ Planläggningsbeslut 4 5. PLANERINGENS UTGÅNGSLÄGE OCH MÅLSÄTTNINGAR Planeringsuppdrag och syfte Den byggda miljön Miljöns nuvarande tillstånd Landskapsplan Landskapsplanens etapplan Landskapsplanens etapplan Generalplan Detaljplan BEFINTLIGA UTREDNINGAR OCH UTREDNINGAR SOM SKALL UTARBETAS UTKAST OCH ALTERNATIV BEDÖMNING AV KONSEKVENSER INTRESSENTER OCH SAKKUNNIGA DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN TIDTABELL 15

4 1 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN Ändringen av delgeneralplanen uppgörs i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL), MBL 62, 63 och 64. A) Växelverkan när planer bereds Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planen bereds skall ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. B) Program för deltagande och bedömning När en plan utarbetas skall ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan om planläggning har väckts skall detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen och om förfarandet för deltagande och bedömning. Informationen skall ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse. Informationen kan också ges i samband med informationen om planläggningsöversikten. C) Samråd om programmet för deltagande och bedömning Kommunen kan samråda med den regionala ELY-centralen (närings-, trafik- och miljöcentralen) om programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt och hur det skall genomföras. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå den regionala ELY-centralens samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, skall den regionala ELY-centralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet. Till samrådet skall kallas den intressent som väckt förslaget och enligt behov de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde saken berör. D) Respons på programmet för deltagande och bedömning Detta program för deltagande och bedömning är tillgängligt på Korsholms kommuns planläggningsavdelning, Centrumvägen 4, KORSHOLM eller på kommunens internetsida Respons på programmet för deltagande och bedömning kan ges enligt följande: Planläggningsingenjör Barbara Påfs; gsm e-post: barbara.pafs@korsholm.fi Ansvarig planläggare: Jouni Laitinen Arkitekt SAFA Detta program för deltagande och bedömning kommer att uppdateras vid behov under hela planeringsprocessen.

5 2 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE Planeringsområdet utgörs i huvudsak av Smedsby och Fågelberget i Korsholms kommun. Vasa stad breder ut sig på den västra-, östra- och på den södra sidan av planeområdet. I nordväst, norr och nordöst ligger följande delgeneralplaneområden Böle, Karperö-Singsby samt Karperöfjärdens östra sida och Koskö. Området omfattar ca 1260 ha. Inom avgränsningen för delgeneralplanen så finns ett flertal olika detaljplaner. Området utgörs till stor del av bebyggda markområden. Inom området finns områden för boende, handel, service och tjänster samt område för icke centrumorienterade arbetsplatser. Såväl Smedsby som Fågelberget är viktiga områden för Korsholms kommun, Smedsby fungerar som kommunens centrum medan verksamheten på Fågelberget genererar ett stort antal arbetsplatser. Planeområdets regionala läge har anvisats i bild 1 och planeområdets riktgivande avgränsning i bild 2. Bild 1. Planeringsområdets regionala läge. Lantmäteriverket.

6 3 Bild 2. Planeområdets riktgivande avgränsning. 3. KONTAKTPERSONER Planeringen förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Korsholms kommun och Ramboll Finland Oy. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens planläggare (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Korsholms kommun Centrumvägen KORSHOLM Tel. (06) Fax (06) Kontaktperson: Barbara Påfs Planläggningsingenjör T E-post: barbara.pafs@korsholm.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, VASA Tel Fax Kontaktperson: Ansvarig planläggare: Arkitekt SAFA Jouni Laitinen T E-post: jouni.laitinen@ramboll.fi Ansvarig planerare: Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi

7 4 4. INITIATIV OCH PLANLÄGGNINGSBESLUT 4.1 Initiativ Genom regeringens trafikpolitiska redogörelse den blev det blev klart att det under lång tid planerade bygget av Smedsby omfartsväg inleds under perioden Kommunstyrelsen i Korsholm förutsåg redan år 2008 de förändringar som kommer att bli aktuella då trafiken leds om och centrumområdet får en sammanhållen karaktär men också hotas av en viss ödslighet om inget görs. Med rapporter som underlag talade man om en trafikförändring genom centrumområdet från fordon/dag till fordon/dag. Den enligt 95 tillsatte därför kommunstyrelsen en kommitté (centrumplaneringskommittén), med uppgift att skapa en vision över utvecklingen av Smedsby och utbyggnaden av kommuncentrum. Kommitténs uppgift var att ge idéer för hur centrumbilden kan förbättras och göras mera sammanhängande. Målet är att åstadkomma en bättre livsmiljö för invånarna och ge näringslivet goda verksamhetsförutsättningar. Visionen ska vara en ny attraktiv centrummiljö vars uppbyggnad huvudsakligen kan finansieras med privata medel. Arbetsgruppen gavs i uppdrag att ta ställning till vilka delar av centrumområdet som ska ingå i visionsarbetet. Resultatet ska ge idéer och förslag som underlag för en revidering av delgeneralplanen för Smedsby centrum. Arbetet ska, tillsammans med Vägverkets saneringsplan för nuvarande riksväg 8, ligga som grund för ändringen av detaljplaner. Avsikten är att centrumvisionen ska kunna börja förverkligas samtidigt som den nya omfartsvägen byggs. Arbetsgruppen kan också besluta om att anordna en idétävling för Smedsby centrumplanering. Kommunstyrelsen kan därför ses som initiativtagare till revideringen av Smedsby delgeneralplan. Kommunstyrelsen har den godkänt det av kommundirektören beredda ärendet angående revidering av Smedsby delgeneralplan. Kommundirektörens beredning baserar sig på den slutrapport som centrumplaneringskommittén inlämnat den , enligt bilaga A 149. I och med godkännandet av slutrapporten godkänns samtidigt att påbörjandet av en revidering av Smedsby delgeneralplan kan påbörjas. 4.2 Planläggningsbeslut Beslutet för revidering av Smedsby delgeneralplan har tagits den av Planläggnings- och kommunplaneringssektionen i Korsholms kommun. 5. PLANERINGENS UTGÅNGSLÄGE OCH MÅLSÄTTNINGAR 5.1 Planeringsuppdrag och syfte Målsättningen med detta projekt är att uppgöra en reviderad delgeneralplan för Smedsby, Korsholms kommuns centrum. Kommunens målsättning är att skapa en delgeneralplan som är baserad på hållbar utveckling och som beaktar kommunens och framförallt kommuncentrumets särdrag. Man strävar efter en mer stadslik centrumbild som ger utvecklingsmöjligheter när Smedsby omfartsväg färdigställs. Kommunen vill utveckla ett tydligt och aktivt kommuncentrum med attraktionskraft och synlighet för boende och företagande, bildning och kultur samt förvaltning och kommunikationer. Planen skall utgå ifrån att skapa en trygg och sund balanserad livsmiljö för olika befolkningsgrupper, samt goda verksamhetsförutsättningar för näringslivet. Konsulten uppgör ett skilt dokument med målsättningar som skall beaktas i projektet. Projektets målsättningar kommer godkännas av kommunen till att utgöra riktlinjer för projektet, innan påbörjandet av planeringen. Som bakgrundsmaterial för projektets målsättningar har rapporten Slutrapport om utvecklandet av Korsholms kommuncentrum, Smedsby använts. Rapporten är godkänd i Kommunstyrelsen den och är ämnad att utgöra grunden för det fortsatta arbetet med utvecklingen av Smedsby. Planearbetets utförande:

8 5 De allmänna mål som ställs på områdesplaneringen i markanvändnings och bygglagen 5 utgör grund för planläggningsarbetet. 5.2 Den byggda miljön Byggnationen i området är splittrad. Hög-, rad-, par- och egnahemshus finns blandade om vartannat och ger boendemiljön en splittrad karaktär. Övriga byggnader i centrumområdet utgörs av livsmedelsbutiker, handelsenheter, företag och sjukvård. Rapporten, En kort historik om Smedsby, lyfter fram värdefulla gårdar och hus som genom sin existens berättar levande sagor om gamla historiska anor och händelser. Bild 3. Centrumområdets centralaste delar. Korsholms kommun, Pertti Malinen. Bild 4. Vy over Fågelberget och Westenergy. Korsholms kommun, Pertti Malinen. 5.3 Miljöns nuvarande tillstånd På detaljplaneområden inom generalplaneområdet finns planlagda och anlagda tomter. Smedsby domineras av tomter för egnahemshus och radhus, men även tomter för höghus och område för

9 6 centrumfunktioner samt skola och service finns. Vid korsningen Karlebyvägen och Vattentagsvägen finns ett område för icke centrumorienterade arbetsplatser och likaså på Fågelberget. Stora delar är redan bebyggda och den stora påverkan för miljön skulle ske på den byggnadsmässiga ändringen och inte själva miljön. En omstrukturering av byggnadsbeståndet, från småhus till höghus, skulle vara den stora påverkningsfaktorn. Det handlar snarare om att få in en grön miljö/struktur för att förbättra miljöns tillstånd. Vatten- och avloppsnätet är redan utbyggt och inga större ingrepp påverkar således området. Inga större ingrepp påverkar heller elnätet. Marken består överlag av bergbunden moränmark. Smedsby och Fågelberget står på bra byggmark, men t.ex. området mellan dessa nämnda innehåller en del blötmark. Det blötare området sträcker sig från Gädda-området över Vattentagsvägen till Råst-området och vidare in på det angivna grundvattenområdet för att ännu breda ut sig på den västra- och norra- samt nordöstra sidan om Botniahallen. 5.4 Landskapsplan För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: ), som är utarbetat enligt MBL innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet; landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 ). Bild 5. Utdrag ur Österbottens landskapsplan (fastställd ). För planeområdet finns följande reserveringar i landskapsplanen: Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Vasa stadsregion, kk-1 Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar landskapscentrumets kärnområde. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området.

10 7 Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum bör främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Nya områden bör inte placeras på översvämningshotade områden. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd Med beteckningen anges en till en stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändningen skall bevarandet av å-, älvoch kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å- och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Datakommunikationsförbindelse Med beteckningen anvisas ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet samt dess anslutning till ett nationellt och internationellt nät. Behov av vägtrafikförbindelse Med beteckningen anvisas behov av vägtrafikförbindelser. Förbindelsebehov för överföringsavlopp Med beteckningen anges förbindelsebehov som utvecklas för överföringsavlopp. Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt

11 8 Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt. Område för tätortsfunktioner Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses att bli detaljplanerade för tätortsfunktioner. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen och planläggning bör en enhetligare samhällsstruktur främjas. Område för centrumfunktioner Med beteckningen anges ett område för servicefunktioner i stadscentrum med centruminriktade förvaltnings-, handels-, välfärds- och fritidstjänster samt boende. Planeringsbestämmelse: På ett område för centrumfunktioner anger objektbeteckningen c möjligheten att bygga en stor detaljhandelsenhet med en våningsyta på högst 5000 kvadratmeter. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter bör dock anpassas till tätortsbilden och utredas genom mer detaljerad planläggning. Vid områdesplanering och planläggning bör särskild uppmärksamhet fästas vid mellanzonen mellan centrum och den övriga tätorten, vid fastställande av de funktioner som placeras i området samt vid trafikarrangemang och tätortsbild. Industri- och lagerområde Med områdesreserveringen för industri (T) och objektbeteckningen för industri (t) anges regionalt betydande industriområden. Område för avfallshantering/avfallscentral Beteckningen anger områden för en avfallscentral på landskapsnivå eller en avfallscentral över landskapsgränserna. Till området för en avfallscentral hör de områden som behövs för behandling, lagring eller slutdeponering av avfall. På området kan en avfallsförbränningsanläggning ämnad för energiproduktion placeras. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändningsoch bygglagen. Planeringsbestämmelse: Området är reserverat för en avfallscentral på landskapsnivå eller för en regional avfallscentral. Verksamhet som hänför sig till behandling, lagring eller slutdeponering av avfall är tillåten på området. Område för avfallshantering/område för avfall från energiförsörjning Med beteckningen anges områden som reserverats för mellanlagring och slutdeponering av biprodukter från kraftverk. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen.

12 9 Vattentäkt Med beteckningen anges befintliga regionalt betydande vattentäkter. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Bergtäktsområde På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Cykelled Naturskyddsområde som tillhör eller föreslagits höra till skyddsprogrammet för fågelvatten Med beteckningen anges sådana värdefulla skyddsområden på landskapsnivå som inte bildats med stöd av naturvårdslagen. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Skyddsbestämmelse: Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats eller är avsett att bildas till ett naturskyddsområde. Kraftledning På kraftledningsområden gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Stomvattenledning Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Överföringsavlopp Med beteckningen anges regionala överföringsavlopp. Ny väglinje med trafiklösningar På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Riksväg/stamväg På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Regional väg eller huvudgata På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Ny planskild anslutning På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Planskild anslutning På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen.

13 Landskapsplanens etapplan 1 Etapplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, påverkar området för den aktuella planen. Bild 6. Utdrag ur landskapsplanens etapplan 1 (godkänd i landskapsfullmäktige ). I etapplan 1 finns följande reserveringar för planeområdet: Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område för centrumfunktioner Med beteckningen anges kommuncentrumen i landskapet. Planeringsbestämmelse: På ett område för centrumfunktioner är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en våningsyta på högst v-m2, förutom i Korsholms centrum Smedsby där gränsen är v-m2. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer bör anpassas till tätortsbilden och utredas genom mer detaljerad planering. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid övergången mellan området för centrumfunktioner och den övriga tätorten, tätortsbilden samt vid trafikarrangemangen Totaldimensionering för kommersiell service i område för centrumfunktioner: Korsholm centrum, Smedsby: k-m². Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon omfattar förutom Vasas och Smedsbys områden för centrumfunktioner även området mellan dessa längs riksväg 8 samt området mellan travbanan och Omfartsvägen längs Strandvägen. Området utgör en central utvecklingszon för kommersiell service. Planeringsbestämmelse: Inom centrumutvecklingszonen är den undre gränsen för en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför

14 11 område för centrumfunktioner v-m². På området får placeras högst två stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer utanför områden för centrumfunktioner. Området bör utvecklas som ett vad gäller samhällsstrukturen och stadsbilden högklassigt område för kommersiell service. Centrumutvecklingszonens totaldimensionering för kommersiell service, till de delar som ligger utanför Vasas område för centrumfunktioner, är v-m². Utvecklingsriktning Pilen visar i vilken riktning Smedsby centrum bör utvecklas gällande kommersiell service Landskapsplanens etapplan 2 I Etapplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, finns inte beteckningar som direkt påverkar planläggningen inom området. Bild 7. Utdrag ur förslag till landskapsplanens etapplan 2 ( ). 5.5 Generalplan För området finns befintlig delgeneralplan. Smedsby delgeneralplan har godkänts av kommunfullmäktige den

15 12 Bild 8. Utdrag ur Smedsby delgeneralplan (godkänd: ). 5.6 Detaljplan På området finns ett stort antal detaljplaner. Detaljplanerna bör beaktas, samtidigt bör detaljplanerna vara redo för en förändring för att uppfylla de mål som kommunen har tagit fram. Beredskapen till ändring av detaljplanerna bör således vara hög. 6. BEFINTLIGA UTREDNINGAR OCH UTREDNINGAR SOM SKALL UTARBETAS Befintliga utredningar för planeområdet kommer att beaktas i den utsträckning de är aktuella. Nya utredningar utförs vid behov. Åtminstone följande utredningar och rapporter kommer att utgöra grund för arbetet med delgeneralplanen. Korsholms klimatstrategi Värdefulla gårdar i Smedsby Karlebyvägen från riksväg till huvudgata Stomplan för Smedsby centrum Äppeldalen, diplomarbete Slutrapport om utvecklandet av Korsholms kommuncentrum, Smedsby Trafikprognos 2030 Trafikmängd i Smedsby år 2005 Trafikutredning 2014 Kulturhistorisk inventering 2014 Naturinventering UTKAST OCH ALTERNATIV För planeområdet kommer under planeringsarbetet att uppgöras ca 3 olika strukturmodeller. Det slutliga (av kommunen valda) alteranativet kommer senare att fungera som grund vid uppgöran-

16 13 det av planeutkastet. Utkastet kommer sedan att ligga som grund för det fortsatta planeringsarbetet, varifrån det slutliga planeförslaget kommer att utformas. 8. BEDÖMNING AV KONSEKVENSER MBL 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Delobjekten för bedömningen av konsekvenserna baserar sig på markanvändnings- och bygglagen. Enligt lagens 9 och förordningens 1 bedöms i samband med utarbetningen av planen konsekvenserna för: 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. I ovan nämnda listan är de sannolikt betydande konsekvenserna i samband med utarbetandet av planen utmärkta med fet stil. 9. INTRESSENTER OCH SAKKUNNIGA Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBL 62 ): Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: KORSHOLMS KOMMUNS OLIKA FÖRVALTNINGAR (Centrumvägen 4, KORSHOLM) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, VASA) ELY-centralen (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen) (PB 262, VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (Smedsbyvägen 14-16, VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, VASA) MUSEIVERKET (PB 340, VASA) VASA STAD Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av delgeneralplanen: Vasa Elnät Ab (PB 26, VASA) Vasa Vatten (PB 701, VASA) Anvia Ab (PB 59, VASA) Ab Stormossen Oy (Stormossensvägen 56, KVEVLAX)

17 14 Vaskiluodon Voima Oy (Frilundsvägen 7, VASA) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planändringen kan ha konsekvenser för 10. DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN MBL 1 Lagens allmänna syfte Syftet med denna lag är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Målet är också att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas. MBL 6 Växelverkan och information om planläggningen Beredningen av en plan skall på det sätt som bestäms i denna lag ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. Myndigheter som bereder planer skall informera om planläggningen så att de som berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen och påverka den. Information om att planläggning har inletts samt program för deltagande och bedömning Att delgeneralplaneringen har inletts informeras i lokaltidningen och på stadens internetsida samt anslagstavla. Detta program för deltagande och bedömning finns framlagt vid kommunhuset och på kommunens internetsida ( Om framläggandet meddelas i lokaltidningen. Om programmet för deltagande och bedömning finns möjlighet att ge skriftliga och muntliga anmärkningar i enlighet med kungörelsen. Myndigheternas samråd. Utarbetande av planeutkast Vid hörande i beredningsskedet hålls planeutkastet offentligt framlagt under tjänstetid på kommunhuset samt på kommunens internetsida under minst 14 dagar. Om offentligt framläggande informeras genom kungörelse i lokaltidningen, på kommunens anslagstavla och internetsida. Under tiden planeutkastet är framlagt finns möjlighet att göra skriftliga och muntliga påpekanden. Begäran om utlåtande från förvaltningar och myndigheter. Utarbetande av planeförslag Förslaget till delgeneralplan framläggs offentligt med kommunstyrelsens beslut enligt MBL 65 och MBF 19 under 30 dygn på kommunens anslagstavla. Under denna tid finns möjlighet att göra skriftliga anmärkningar mot planförslaget. Om offentligt framläggande informeras genom kungörelse i lokaltidningen, på kommunens anslagstavla och internetsida. Nödvändiga begäran om utlåtande mot planförslaget sänds till olika myndigheter och sammanslutningar.

18 15 Myndigheternas samråd i enlighet med MBL 66 och MBF 18 hålls när planförslaget varit framlagt offentligt och anmärkningar och utlåtande gällande den erhållits. Nödvändigheten överenskoms med ELY centralen. Styrelsebehandling, godkännande av planförslaget och sändning för fullmäktigebehandling. Fullmäktigebehandling, godkännande av planförslaget. Information om godkännandet av plan enligt MBL 67 och MBF TIDTABELL Avsikten är att planen skall godkännas på hösten En uppskattad tidtabell för kvarstående skeden nedan: - Framläggande av planeförslag april-maj Bemötande av respons, slutlig justering juni-juli Godkännande i styrelse, fullmäktige augusti-september 2015