Mottagare. Korsholms kommun. Dokument. Planebeskrivning. Datum KORSHOLMS KOMMUN REVIDERING AV SMEDSBY DELGENERALPLAN PLANEBESKRIVNING

Transkript

1 Mottagare Korsholms kommun Dokument Planebeskrivning Datum KORSHOLMS KOMMUN REVIDERING AV SMEDSBY DELGENERALPLAN PLANEBESKRIVNING

2 Författare Jonas Aspholm, Jonas Lindholm Datum Godkännare Jouni Laitinen Godkänd Beskrivning Planebeskrivning, revidering av Smedsby delgeneralplan

3 INNEHÅLL 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planeområdets läge Planens namn och syfte 3 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planeprocessen Delgeneralplanen Genomförandet av delgeneralplanen 3 3. UTGÅNGSPUNKTERNA Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Människors levnadsförhållanden och livsmiljön Befolkningsutveckling Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Miljöolägenheter Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Landskapsplanens etapplan Landskapsplanens etapplan Vasaregionens strukturmodell Strategisk generalplan Delgeneralplan Angränsande (del)generalplaner Gällande detaljplan Byggnadsordningen Tomtindelning och tomtregister Grundkarta Skyddsbeslut Markägoförhållanden SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Behovet av revidering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete MÅL FÖR DELGENERALPLANEN Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen DELGENERALPLANENS UTVECKLING Utgångsalternativ Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet Planeutkast Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende, och beaktandet av dem Planeförslag Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende, och bemötandet av dem REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN Planens struktur Dimensionering Boende 41

4 7.2.2 Offentlig service och förvaltning Arbetsplatser (handels-, service- och affärsrelaterade funktioner) Arbetsplatser (industri- och produktionsrelaterade funktioner) Rekreation Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Områden för boende Områden för arbetsplatser Övriga områden Vägar Övriga beteckningar PLANENS KONSEKVENSER Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Allmän beskrivning av konsekvenserna Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Konsekvenser för specialverksamhet Störande faktorer i miljön Planebeteckningar och planebestämmelser Namn GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Genomförande och tidsplanering 59 BILAGOR Bilaga 1 PDB (Program för deltagande och bedömning) Bilaga 2 Analyskartor Bilaga 3 Utvecklingsidéer Bilaga 4 Bemötandesammanställning i utkastskedet Bilaga 5 Planeutkast, illustration Bilaga 6 Trafikutredning Bilaga 7 Utdrag ut Smedsby delgeneralplan 2002 BAKGRUNDSUTREDNINGAR Mustasaaren Sepänkylän osayleiskaava-alueen luontoselvitys 2014 Smedsby kulturmiljöinventering 2014 Sepänkylän osayleiskaavan maisemaselvitys

5 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Revideringen av Smedsby delgeneralplan i Korsholms kommun har utförts av Ramboll Finland Oy. I projektet har Arkitekt SAFA Jouni Laitinen fungerat som ansvarig planläggare och Lantmäteriingenjör YHS Jonas Lindholm har fungerat som ansvarig planerare. PLANLÄGGARE: Korsholms kommun Centrumvägen KORSHOLM T (06) Fax (06) Kontaktperson: Planläggningschef: Barbara Påfs T E-post: barbara.pafs@korsholm.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, VASA T Fax Kontaktperson: Ansvarig planläggare: Arkitekt SAFA Jouni Laitinen T E-post: jouni.laitinen@ramboll.fi Ansvarig planerare: Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi 1.2 Planeområdets läge Planeområdet utgörs i huvudsak av kommundelarna Smedsby och Fågelberget-Stormossen. Smedsby fungerar som kommunens administrativa centrum medan Fågelberget fungerar som företagscentrum. Vasa stad breder ut sig på den västraoch på den södra sidan av planeområdet. Området ligger ca 4 km nordost om Vasa kärncentrum och ca 12 km norr om Vasa flygfält. I nordväst, norr och nordöst ligger delgeneralplaneområdet för Böle, -Karperö-Singsby samt -Karperöfjärdens östra sida och -Koskö. Riksväg 8 går genom området. Planeområdets riktgivande läge i bild 1 och planeområdets avgränsning i bild 2. 1

6 Bild 1. Riktgivande läge för planeringsområdets regionala Lantmäteriverket. Bild 2. Planeområdets avgränsning. 2

7 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är SMEDSBY DELGENERALPLAN Målsättningen med projektet är att uppgöra en reviderad delgeneralplan för Smedsby, Korsholms kommuns centrum, som går i symbios med kommunens strategier och tidigare gjorda utredningar i, framförallt, centrumområdet. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planeprocessen , PLKS 65 Planläggnings- och kommunplaneringssektionen beslöt att påbörja arbetet med revidering av Smedsby delgeneralplan PDB (Program för deltagande och bedömning) till påseende , KST 252 Kommunstyrelsen godkänner planens målsättningar , SBN 124 Samhällsbyggnadsnämnden besluter om framläggande av planeutkastet Planeutkastet till påseende Planeförslaget till påseende Samhällsbyggnadsnämnden godkände delgeneralplanen. Kommunstyrelsen godkände delgeneralplanen. Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen. 2.2 Delgeneralplanen Centrala markområdesreserveringar i delgeneralplanen kommer att vara Bostadsområde dominerat av flervåningshus (AK), Område dominerat av flervånings- och radhus (AKR), Bostadsområde dominerat av småhus (AP och AP-1), Område för lantbrukslägenheters driftcentrum (AM), Område för centrumfunktioner (C), Område för kommersiell service där en stor detaljhandelsenhet får placeras (KM-2), Område för service och förvaltning (P), Område för offentlig service och förvaltning (PY), Område för arbetsplatser (TP/T), Industri- och lagerområde (T), Industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art (TY), Rekreationsområde (V), Rekreationsområde där ridverksamhet är tillåten (V-1), Område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU), Område för servicestation (LH), Område för samhällsteknisk försörjning (ET), Område för avfallshantering (EJ), Skyddsgrönområde (EV), Naturskyddsområde (SL), Område där miljön bevaras (/s), Jord- och skogsbruksdominerat område (M), Landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA), Jordbruksområde (MT), Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda behov att styra friluftslivet (MU och MU-1) och Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden (MY/s). Se planekartan. 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen Förverkligandet av delgeneralplanen kan påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer både på kommunen som på privata markägare. 3

8 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Planeområdet utgörs till stor del av bebyggda markområden. Inom området finns områden för boende, handel, service och tjänster samt område för icke centrumorienterade arbetsplatser. Hela planeområdet utgör ett viktigt område för Korsholms kommun, Smedsby fungerar som kommunens centrum medan verksamheten på Fågelbergets företagscenter genererar ett stort antal arbetsplatser. Mellan Smedsby och Fågelberget finns ett stort grundvattenområde, vilket fungerar som en naturlig "skyddszon" mellan bosättning och industri Allmän beskrivning av området Planläggningsområdet omfattar ett ca 1260 ha stort område, beläget i de centrala delarna av Korsholms kommun. Planeområdet är till stora delar utbyggt. De obebyggda delarna i Smedsby utgörs i första hand av åkerområden, men även av små skogsdungar. I randzonerna till Fågelbergets företagscenter finns stora oexploaterade skogsområden. Grönområden finns på området, men den byggda grönstrukturen med parker och motionsslingor/promenadstråk är i stort sett obefintlig Människors levnadsförhållanden och livsmiljön Planeområdet är av tätortskaraktär och inbegriper en varierande livsmiljö av såväl centrumboende som landsbygdsboende. I den mer urbana boendemiljön, kring kommunens ämbetshus och kulturhuset, utgörs boendemöjligheterna främst av höghus- och radhusboende. I övriga delar på planeområdet övergår boendeformen till rad- och egnahemshus. Bild 3. Boendeformen i det planlagda centrala tätortsområdet år 2013, se bilaga 2. 4

9 Inom planeområdet finns service bl.a. i form av dagvård, skola, bibliotek, apotek, hälsostation, närsjukhus, hälsocentral, åldringsvård, livsmedelsbutiker, små affärer för daglig handel, ett hotell och kommunens administrativa centrum. Det finns både svensk- som finskspråkigt daghem, lågstadium och högstadium samt ett svenskspråkigt gymnasium. Skolorna är koncentrerade till ett eget område, området i sig är stort och ger bra möjligheter till kompletteringsbyggande för framtiden. I Smedsbys centrala delar finns en stor del av planeområdets centrumorienterade arbetsplatser där de största enheterna är ämbetshuset och Hotel Vallonias fastighet. De närmaste områdena för arbetsplatser på den privata marknaden finns i huvudsak på Fågelbergets företagscentrum och vid Stenhaga-området på Vasa-sidan. Centrumorienterade arbetsplatser finns närmast i Vasa centrum, på Brändö i Vasa och vid Airport Park. Inom planeområdet är Korsholms kommun den största arbetsgivaren med ca 1600 anställda. Inom den privata sektorn finns planeområdets 6 största arbetsgivare på Fågelberget och Smedsby industriområde (SK Tuote Oy ca 89 anställda, Mapromec Oy Ab ca 69 anställda, Riitan Herkku Oy ca 54 anställda, Duell Bike-Center Oy ca 48 anställda, Nordhydraulic ca 38 anställda). I nära anslutning till dessa ligger även Stormossen med ca 46 anställda. Bild 4. Huvudsakliga områden för kommersiell service, övrig service och industri år 2013, se bilaga 2. Inom planeområdet finns olika funktioner som kan berika möjligheterna till ett mångsidigt fritidsutbud (fotbollsplan, rink, lekparker, spånbana, friidrottsplan osv.). För idrottsrelaterade föreningar är utbudet således mycket bra. Grönområdesstrukturen kan till övriga delar anses bristfällig eftersom de enskilda funktionerna inte är sammankopplade till en enhetlig struktur, men också för att det saknas funktioner för den vanliga vardagsmotionären. I ett tätortsområde av urbanare karaktär ökar livskvaliteten om det finns lättillgängliga små grönområden/-stråk, antingen naturliga eller anlagda. Skogsdungar att leka i, grönstråk med parkbänkar och belysning och anlagda parker erbjuder den vanliga invånaren möjlighet till avkoppling, lek och enklare motionsformer. 5

10 Bild 5. Den planlagda grönområdesstrukturen år 2013, se bilaga Befolkningsutveckling Enligt statistikcentralen har befolkningen i Smedsby delområde nästintill alltid visat på en stadig ökning, framförallt under 2000-talet. Ökningen har dock varierat under årens lopp. Under tidsperioden ökade befolkningen stadigt, från ca 3000 invånare till ca 4400 invånare. Under nämnda tidsperiod låg medelökningen kring 94 invånare per år. Under tidsperioden ökade befolkningen mycket svagare, från ca 4400 invånare till ca 4600 invånare. Under denna tioårsperiod låg medelökningen således kring 20 invånare per år, en stor stagnation, men fortfarande en positiv ökning. Under det första decenniet på 2000-talet ökade befolkningen åter igen i en större grad. Mycket tack vare nya bostadsområden som planerats i Böle. Från har befolkningsmängden ökat med ca 900 invånare, vilket ger en medelökning på 90 invånare per år. Vid årsskiftet låg Smedsby-områdets befolkning på 5616 och I slutet av år 2013 låg befolkningsmängden på 5676 personer, dvs. en ökning på 60 personer. Befolkningsutvecklingen och åldersfördelningen för Smedsby delområde, enligt statistikcentralen och andra källor, har angetts i nedan angivna tabell. I september 2014 låg planeområdets befolkningsmängd på ca 4800 invånare. 6

11 (befolkning) SMEDSBY DELGENERALPLAN, PLANEBESKRIVNING 6000 Befolkningsutveckling i Smedsby Smedsby Tabell = kommunens egen statistik, 1997 = En granskning av Korsholms demografi, Fjalar Finnnäs, 2002 statistikcentralen. Bild 6. Åldersfördelnng inom Smedsby delområde (innefattande Böle-Kråklund) Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Marken består överlag av bergsbunden moränmark. Smedsby och Fågelberget-Stormossen området står på bra byggmark, medan t.ex. området mellan dessa nämnda är låglänt. Det blötare området sträcker sig från Gädda-området över Vattentagsvägen till Råst-området och vidare in på det angivna grundvattenområdet, för att ännu breda ut sig på den västra- och norra- samt nordöstra sidan om Botniahallen. Jordmånen har redovisats i bild 6. Jordmånen i dalarna består av dyiga sandstrukturerade jordarter (blå färg). Annars består jordmånen av diverse blandade jordarter (ljusbrun färg), med undantag av några klippor (röd färg). Gröna färgen på bilden illustrerar grovkorniga jordarter och den sträckade rastern kärr. 7

12 Bild 7. Jordmånskarta med terrängskuggning. GTKterrängskuggning Lantmäteriverket. Berggrunden redovisas i bild 7. Berggrunden i Korsholm består i huvudsak av porfyrisk granodiorit (orange färg), samt delvis av glimmergnejs (blå färg). Bild 8. Berggrundskarta GTK. 8

13 Topografin på det aktuella området i Korsholm präglas av ett svagt kuperat landskap. På området kan tydligt observeras högre backar och kullar, mellan vilka låga ådalar breder ut sig. Höjdkurvorna i Smedsby rör sig mellan 2,5 och 15 m.ö.h. Äppeldalen, skolområdet och Söderängen samt Lågfjärdsbäcken vid Gädda området ligger låglänt och kring 2,5 m.ö.h. Punkthöjder i det centrala Smedsby stiger till en höjdkurva på 15 m.ö.h. Grundvattenområdet ligger låglänt och höjdkurvan rör sig kring 2,5 m.ö.h. Största delen av grundvattenområdet befinner sig lägre än höjdkurvan på 2,5 meter. Fågelberget ligger högst på planeområdet och höjdkurvorna varierar mellan 10 och 25 m.ö.h. Medelhöjden på Fågelberget är ca 17,5 m.ö.h. Bild 9. Planeområdets höjdförhållanden redovisade med terrängskuggning och höjdkurvor Lantmäteriverket, Finlands miljöcentral. Det ursprungliga materialet har redigerats. Planeringsområdets närmaste vattensystem är Karperöfjärden, till vilket planeområdet delvis avgränsas i norr, samt Molnträsket, som ligger ca. 700 meter söder om planeområdet. Genom området rinner tre åar i nord-sydlig riktning. De smala åarna intill odlingsmarkerna utgör en väsentlig del av områdets landskapsbild. I mitten av planeringsområdet finns ett för vattenförsörjningen viktigt grundvattenområde (klass I) Smedsby-Kapellbacken (markerat i bild 9 med gul färg) 9

14 Bild 10. I bilden har områdets vattenförhållanden redovisats. Avrinningsområdena är markerade med svart linje, vattensystem med blå färg, pilarna illustrerar strömriktningen. Grundvattenområdet är redovisat med gul färg Finlands miljöcentral, Lantmäteriverket. Det ursprungliga materialet har redigerats. Bild 11. Landskapet kring Lågfjärdsbäcken, Korsholms kommun. 10

15 3.1.5 Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Området består i huvudsak av detaljplanerade bostadsområden, men på området finns även obebyggda skogsområden och åkerlandskap. I nor avgränsas området av Karperöfjärden, vars sydliga ände är mycket frodig och har bl.a. ett rikt fågelliv. I bilden nedan förevisas planeområdets växtlighet och landskapsstruktur. I området invid hälsocentralen och norr om omfartsvägen finns det enda sammanhängande skogsområdet bevarat. I övrigt består växtligheten av små grönområden i den planlagda tätortsmiljön. I randområdena till Fågelbergets företagscenter finns stora sammanhängande skogsdominerade områden. I områdets naturinventering har förekomsten av värdefulla växtlighetstyper, naturmiljöer samt arter konstaterats. Naturinventeringens rekommendationer bör beaktas i arbetet för att planen skall ha minsta möjliga skadliga inverkan på planeområdets livsmiljöer. Noggrannare beskrivning av djurlivet och växtligheten i bakgrundsutredningen Mustasaaren Sepänkylän osayleiskaava-alueen luontoselvitys Bild 12. Bilden förevisar landskapsstruktur och växtlighet över planeområdet i felfärg. Mörka områden anger tätare (äldre) växtlighet/trädbestånd, ljusa anger glesare (yngre) Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Inom delgeneralplaneområdet finns planlagda och anlagda tomter. Smedsby domineras av tomter för egnahemshus och radhus, men även tomter för höghus och centrumfunktioner samt skola och service finns planlagda. Vid korsningen Karlebyvägen och Vattentagsvägen samt på Fågelberget-Stormossen finns områden för icke centrumorienterade arbetsplatser. Planeområdet är till stora delar redan bebyggt och området kan beskrivas som ett exploaterat tätortsområde. Boendeformen i Smedsby är av stor variation. Centrumområdet har en variation med hög-, rad-, paroch egnahemshus samt en del allmänna byggnader för service och administration. Områden för egnahemshus finns i stor utsträckning både i, och i direkt anknytning till, centrumområdet. Samhällsstrukturen på hela planeområdet är av god ekonomisk karaktär och förtätningsmöjligheterna av det gamla Smedsby kan anses som positiva. Det andra området som delgeneralplanen omfattar, Fågelbergets företagscenter, har en tydlig struktur på kvartersindelningen och kan exploateras i den mån behov uppstår. Nordväst om den första plankorsningen på omfartsvägen, körandes från norr, finns en marktäkt som sätter begränsningar för annan exploatering i området. Samhällsstrukturen förevisas i bild

16 Bild 13. Bilden förevisar samhällsstrukturens indelning. Mörkröd färg; Tätortsområden, Orange färg; Småbyar, Blå färg; Landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse. SYKE/YKR MML. Kommunaltekniskt sett är vatten- och avloppsnätet utbyggt på området. För dagvattnets del används både naturliga diken som utbyggda nät av diken och rör. På området finns ett fungerande elnät och ett fungerande fjärrvärmenät. Kommunen har låtit uppgöra en utvecklingsplan för vattentjänster (bakgrundutredning, Utvecklingsplan för vattentjänster i Korsholm 2012). Bild 14. Vattenledningsnät på planeområdet, se bilaga 2. 12

17 Bild 15. Avloppsledningsnät på planeområdet, se bilaga 2. Trafiknätet i Smedsby består av allmänna landsvägar, gamla byavägar och relativt nyanlagda leder på planlagda områden. Den nya sträckningen av riksväg 8 är en nationell huvudled med hög standard. I övrigt framstår trafiknätet som relativt ostrukturerat med oklar hierarki. Karlebyvägen i Smedsby, den gamla riksväg 8, tillsammans med Vattentagsvägen, lv 7173, och Karperövägen, lv 7251, utgör regionala samlarleder. Lokala samlarleder kan anses vara vägar, som sammanbinder olika delar av Smedsby närområden, som har genomfartstrafik och anslutande vägar med väjningsplikt. Sådana lokala samlarleder är Smedsbyvägen, Centrumvägen, Gammelstadsvägen och Bölevägen. Ytterligare några vägar, som främst samlar ett områdes tomtgator, kan klassificeras som övriga samlarleder. Dessa är Niklasvägen, Björkbacksvägen, Lisavägen, Bölesundsvägen, Almavägen Karperövägen, Källängsvägen, Fattigmarksvägen och Lagervägen. Bild 16. Vägnätet på planeområdet, se bilaga 2. 13

18 Trafikmängderna på de viktigaste vägarna framgår av bilden nedan. Större trafikmängder har Karlebyvägen, Karperövägen, Vattentagsvägen, Smedsbyvägen och Centrumvägen. Bild 17. Trafikmängd år 2014, se bilaga 6 Kollektivtrafiken betjänar Smedsby relativt väl. Lokaltrafiklinjen mellan Smedsby och Vasa centrum har 13 turer under vardagar (våren 2014). Dessutom finns regional och fjärrtrafik längs Karlebyvägen med ändpunkt vid Vasa resecenter. Under skoldagar har Skolcentrum linjetrafik från olika kommundelar morgon och eftermiddag. Bild 18. Busslinjetrafiken i Smedsby under hösten 2014, se bilaga 6. 14

19 Smedsby har ett sammanhängande gång- och cykelvägnät (gc-nät) enligt bilden nedan. Längs Karlebyvägen och Smedsbyvägen finns sammanhängande gc-leder till Vasa centrum och arbetsplatsområdet i Strömberg Park i Vasa. Gc-väg finns även till Karperö, och till Runsor och Laihela. Av de lokala samlarlederna saknar Gammelstadsvägen och Bölevägen gc-vägar. Utöver det sammanhängande gc-nätet har flera övriga samlarleder och tomtgator gc-vägar. I Smedsby är de viktigaste gc-resemålen skolcentrum, biblioteket och affärerna i kärncentrum. Den största bristen i dag är avsaknaden av gc-väg längs riksvägen mot Kvevlax. Bild 19. På bilden redovisas det sammanhängande gc-nätet. Utöver detta finns enskilda gc-vägar på vägar inom planlagda områden, se bilaga Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Byggnationen i Smedsby är av varierad karaktär. I området för centrumfunktioner finns hög-, rad-, par- och egnahemshus. Placeringen av höghusen har inte koncentrerats i direkt anknytning till vägområdena, vilket gör att centrumkänslan i viss mån uteblir. Utanför det direkta centrumet finns, som det sig bör, fina och anlagda tomter för småhusboende. 15

20 Bild 20. Planläggningen i det centrala tätortsområdet år I.o.m. valet av huskropparnas placering ger kvarteren 223K, 223a, 226, 229, 232, 236 och 237 samt i viss mån kvarter 225 ett mervärde för centrumområdet, således är också den skiftande markanvändningen, i nämnda kvarter, av ringa betydelse i skapandet av ett attraktivt centrum. Områdets allmänna landskapsbild domineras av den distinkta uppdelningen i nord-sydlig riktning av låga odlingsmarker och de skogsbevuxna moarna. I mitten av planeringsområdet i nordostsydostlig riktning går rv8, Karlebyvägen, som tudelar området. Landskapets särdrag är de smala åarna i de låglänta dalarna. På den östra skogsåsen finns Fågelbergets industriområde samt bakom detta finns en avfallshanteringsanläggning, som påverkar landskapsbilden negativt. På den mittersta åsen finns Smedsby industriområde. Landskapsbilden präglas i allmänhet av landsbygdslikhet och grönska/skogighet. Som särdrag har det i tätortsbebyggelsen bevarats ett antal små åkrar mitt i grönskan. Dessutom finns ett litet naturskyddsområde utanför planeområdet vid Karperöfjärdens strand. Bild 21. På bilden syns mellan det västliga och östliga områdena en låglänt ådal med ett odlingsområde Korsholms kommun. 16

21 Landskapsstrukturen är tydligt uppdelad i två områden av olika typer i öst och väst. Det västliga området består av bebyggda låga kullar (under 10 m.ö.h.) och backar (10 m.ö.h) som är omringade av odlade ådalar. Det östliga området är i huvudsak skogsbevuxet något högre område (som högst 30 m.ö.h.), där finns ställvis små kärr. I terrängens högsta områden finns ett antal små klippor/sandmarker. I allmänhet är ändringarna i höjdskillnaderna småskaliga på området. Bild 22. Landskapsstruktur. På bilden redovisas bebyggda områden med rött, åkrar med gult, klippor och sandmarker med lila, vattendrag med blått och områdets avgränsning med svart. Dessutom redovisas bilden med terrängskuggning. Lantmäteriverket. Det ursprungliga materialet har redigerats. På basen av analyser av hela utredningsområdet har området indelats i förenklade miljötyper. Indelningen baserar sig på delområdens särdrag inom landskapsstruktur, naturomgivning och kulturmiljö samt markanvändning. Målsättningen är att identifiera miljötypernas särdrag och värden. Med hjälp av dessa kan riktgivande rekommendationer angående markanvändning för vardera delområde ges, med beaktning på områdets särdrag. Miljötyperna är indelade i fyra huvudgrupper: Centrumområde (A), mindre (B) och mer omfattande skogsbevuxna åsar (D) samt odlade ådalar (C). 17

22 Bild 23. Förenklade miljötyper. Lantmäteriverket. Nedan en beskrivning av de förenklade miljötyperna: A. CENTRUMOMRÅDET Beskrivning: Service. Höghusbebyggelse. En del småhusbebyggelse.. Grönskande landsbygdslikt centrum B. MINDRE SKOGSBEVUXNA ÅSAR Beskrivning: Förstadslik småhusbebyggelse. Några låglänta områden, med små åkerarealer Några små klippiga områden Skogsbevuxna gränsområden avskiljer odlingsområden från landskapsbilden C. ODLADE ÅDALSOMRÅDEN Beskrivning: Terrängens lägsta områden i huvudsak åkrar Landsbygdslikt Kulturhistoriska värden: gammal by, väg samt odlingsområden. Bebyggelsen placerad vid gränsan av odlingsområden. Bandliknande gles byastruktur D. OMFATTANDE SKOGSBEVUXNA ÅSAR 18

23 Beskrivning: Vida skogsbevuxna områden. En del sankmark. Några små klippiga områden. Industribebyggelse. Lite småhusbebyggelse vid gränsområde. I bild 24 har områden som i den kulturhistoriska utredningen framträtt som speciellt värdefulla områden för Smedsby markerats med blått. Områdena/helheterna skall beaktas i planeringen. Det södra sammangängande området består av den gamla byn, samt av det kulturhistoriskt värdefulla området Söderby. På detta område har bebyggelsen etablerat sig tidigt och fortfarande finns sammanhängande gamla landsbygdsområden kvar. Dessutom finns enstaka lokalt kulturhistoriskt värdefulla byggnader på området. På planeringsområdet finns inte enligt Museiverkets registerportal några riksomfattande eller landskapligt kulturhistoriskt värdefulla områden eller enstaka byggnader. För mer information gällande områdets kulturhistoria, se bakgrundsutredning Smedsby kulturmiljöinventering Bild 24. Utdrag ut kulturhistorisk inventering för Smedsby. Värdefulla kulturhistoriska miljöer angett med blått. På området finns enligt Museiverkets registerportal ett fornminne. Objektet finns söder om Stormossen. På Söderbyområdet finns gamla landskapsmässigt värdefulla stengärdsgårdar. 19

24 Bild 25. Bybilden med gammal stengärdesgård i Söderbyn. Smedsby kulturmiljöinventering Den byggda miljön utgörs av såväl mindre- som större byggnadskroppar. Planeområdets arealmässigt största byggnadskroppar finns på Fågelbergets industriområde, medan den tätaste strukturen utgörs av områden för boende (höghus, radhus och egnahemshus). Den byggda miljön är koncentrerad till planeområdets sydvästra del. Bild 26. Planeområdets byggnadsbestånd, se bilaga Miljöolägenheter Inom planeområdet är bl.a. omfartsvägens bullerinverkan en aspekt man bör beakta vid planeringen. Därav bör nya funktioner intill den skyddas med bullerskydd enligt behov. Placeringen av 20

25 nya funktioner inom det låglänta torrläggningsområdet kring Lågfjärdsbäcken och Stocksundsbäcken rekommenderas inte i första hand. Funktioner känsliga för eventuella luktolägenheter bör inte förläggas i närheten av Smedsby industriområde samt Stormossen-Westenergy. Bild 27. Miljöolägenheter att observera, buller = svart, översvämning = blå, lukt/sanitär = röd, se bilaga Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft och revideringen av dem trädde i kraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planeområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. 21

26 Landskapsplanen Österbottens landskapsplan (fastställd: ), som gäller för kustområdet i Österbotten, innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet; landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 ). Bild 28. Utdrag ur landskapsplanen (fastställd ). Inom planeområdet, eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Vasa stadsregion, kk-1 Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar landskapscentrumets kärnområde. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum bör främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Nya områden bör inte placeras på översvämningshotade områden. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till en stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. 22

27 Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändningen skall bevarandet av å-, älv- och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å- och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Datakommunikationsförbindelse Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet samt dess anslutning till ett nationellt och internationellt nät. Behov av vägtrafikförbindelse Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas behov av vägtrafikförbindelser. Förbindelsebehov för överföringsavlopp Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges förbindelsebehov som utvecklas för överföringsavlopp. Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt. Område för tätortsfunktioner Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses att bli detaljplanerade för tätortsfunktioner. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen och planläggning bör en enhetligare samhällsstruktur främjas. Område för centrumfunktioner Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område för servicefunktioner i stadscentrum med centruminriktade förvaltnings-, handels-, välfärds- och fritidstjänster samt boende. Planeringsbestämmelse: På ett område för centrumfunktioner anger objektbeteckningen c möjligheten att bygga en stor detaljhandelsenhet med en våningsyta på högst

28 kvadratmeter. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter bör dock anpassas till tätortsbilden och utredas genom mer detaljerad planläggning. Vid områdesplanering och planläggning bör särskild uppmärksamhet fästas vid mellanzonen mellan centrum och den övriga tätorten, vid fastställande av de funktioner som placeras i området samt vid trafikarrangemang och tätortsbild. Industri- och lagerområde Beskrivning av beteckningen: Med områdesreserveringen för industri (T) och objektbeteckningen för industri (t) anges regionalt betydande industriområden. Område för avfallshantering/avfallscentral Beskrivning av beteckningen: Beteckningen anger områden för en avfallscentral på landskapsnivå eller en avfallscentral över landskapsgränserna. Till området för en avfallscentral hör de områden som behövs för behandling, lagring eller slutdeponering av avfall. På området kan en avfallsförbränningsanläggning ämnad för energiproduktion placeras. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Planeringsbestämmelse: Området är reserverat för en avfallscentral på landskapsnivå eller för en regional avfallscentral. Verksamhet som hänför sig till behandling, lagring eller slutdeponering av avfall är tillåten på området. Område för avfallshantering/område för avfall från energiförsörjning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden som reserverats för mellanlagring och slutdeponering av biprodukter från kraftverk. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Vattentäkt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges befintliga regionalt betydande vattentäkter. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Bergtäktsområde På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Cykelled Naturskyddsområde som tillhör eller föreslagits höra till skyddsprogrammet för fågelvatten Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges sådana värdefulla skyddsområden på landskapsnivå som inte bildats med stöd av naturvårdslagen. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Skyddsbestämmelse: Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats eller är avsett att bildas till ett naturskyddsområde. Kraftledning På kraftledningsområden gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Stomvattenledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Överföringsavlopp Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges regionala överföringsavlopp. Ny väglinje med trafiklösningar 24

29 På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Riksväg/stamväg På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Regional väg eller huvudgata På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Ny planskild anslutning På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Planskild anslutning På vägområdet gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Bebyggt område Landskapsplanens etapplan 1 Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten, berör det aktuella planeområdet. Planen godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet Bild 29. Utdrag ur etapplandskapsplan 2 ( ). Område för centrumfunktioner Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges kommuncentrumen i landskapet. Planeringsbestämmelse: På ett område för centrumfunktioner är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet eller - koncentration med en våningsyta på högst v-m2, förutom i Korsholms centrum Smedsby där gränsen är v-m2. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer bör anpassas till tätortsbilden och utredas genom mer detaljerad planering. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid övergången mellan området för centrumfunktioner och den övriga tätorten, tätortsbilden samt vid trafikarrangemangen Totaldimensionering för kommersiell service i område för centrumfunktioner: Korsholm centrum, Smedsby: k-m². 25

30 Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon Beskrivning av beteckningen: Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon omfattar förutom Vasas och Smedsbys områden för centrumfunktioner även området mellan dessa längs riksväg 8 samt området mellan travbanan och Omfartsvägen längs Strandvägen. Området utgör en central utvecklingszon för kommersiell service. Planeringsbestämmelse: Inom centrumutvecklingszonen är den undre gränsen för en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför område för centrumfunktioner v-m². På området får placeras högst två stora detaljhandelsenheter eller - koncentrationer utanför områden för centrumfunktioner. Området bör utvecklas som ett vad gäller samhällsstrukturen och stadsbilden högklassigt område för kommersiell service. Centrumutvecklingszonens totaldimensionering för kommersiell service, till de delar som ligger utanför Vasas område för centrumfunktioner, är v-m². Utvecklingsriktning Beskrivning av beteckningen: Pilen visar i vilken riktning Smedsby centrum bör utvecklas gällande kommersiell service Landskapsplanens etapplan 2 Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, berör inte det aktuella planeområdet Vasaregionens strukturmodell 2040 För Vasa stadsregion (Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå) har det upprättats en långsiktig plan för markanvändningen, Strukturmodell 2040 för Vasa stadsregion. Syftet med strukturmodellsarbetet har varit att hitta en gemensam syn på huvudriktlinjerna för stadsregionens samhällsstruktur. Arbetet är starkt anknutet till den livskraft som uppkommer genom regionens energikompetens, havsnära läge och kultur. Genom att värna om en fungerande samhällsstruktur kan man stöda livskraften i hela regionen. Strukturmodellsarbetet har förts vidare genom ett intensivt samarbete mellan kommunerna i regionen och i växelverkan genom att lyssna på olika intressentgrupper. Arbetet resulterade i en gemensam vision, Solmodellen 2040, vilken strävar till att stärka regionens identitet och särdrag för att öka attraktionskraften. Korsholms kommun har inte officiellt tagit ställning till strukturmodellen Strategisk generalplan I Korsholms kommun finns en strategisk generalplan utan rättsverkningar. 26

31 Bild 30. Utdrag ur den strategiska generalplanen för Korsholm. Den strategiska generalplanen berör det nu aktuella delgeneralplaneområdet med följande beteckningar; Bostadsområde (A), Område för centrumfunktioner (C), Industri- och lagerområde (T), Område för närrekreation (VL), Område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU), Område för energiförsörjning (en), Område för avfallshantering (EJ), Naturskyddsområde (SL), Jordoch skogsbruksdominerat område (M), Vattenområde (W), Område för markanvändning i förändring, Behov av förtätning eller förenhetligande av ett område, Riksväg/stamväg, Ny riksväg/stamväg, Riktgivande/alternativ riksväg/stamväg, Regional väg/huvudgata, Ny regional väg/huvudgata, Riktgivande/alternativ regional väg/huvudgata, Förbindelseväg/matargata, Riktgivande/alternativ förbindelseväg/matargata, Riktgivande friluftsled, Gång- och cykelled, Ny gång- och cykelled och Viktigt grundvattenområde eller grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt Delgeneralplan För området finns befintlig delgeneralplan. Smedsby delgeneralplan har godkänts av kommunfullmäktige den

32 Bild 31. Utdrag ur Smedsby delgeneralplan (godkänd: ), se bilaga Angränsande (del)generalplaner Väster- och söderom planeområdet finns befintliga (del)generalplaner, Vasa generalplan 2030, samt Böle delgeneralplan. Smedsby delgeneralplan bör sammankopplas med omkringliggande planer. Bild 32. Utdrag ur sammanställning av gällande delgeneralplan för Smedsby (2002), samt Vasa generalplan

33 Bild 33. Utdrag ur Böle delgeneralplan. Bild 34. Utdrag ur Karperö-Singsby delgeneralplan Gällande detaljplan På området finns ett stort antal detaljplaner. Detaljplanerna bör beaktas, samtidigt bör detaljplanerna vara redo för en förändring för att uppfylla de mål som kommunen har tagit fram. Beredskapen till ändring av detaljplanerna bör således vara hög. 29

34 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av kommunfullmäktige i Korsholm den , ikraftträdandet är daterat till den Tomtindelning och tomtregister Som fastighetsindelningsmaterial på området har Lantmäteriverkets tidsenliga uppgifter använts Grundkarta Som bas i planeringen har man använt Lantmäteriverkets grundkarta i vektorformat Skyddsbeslut I planeområdets östra del finns en, enligt fornminneslagen (295/1963), fredad fornlämning, Koppargruvan ( ). Enligt fornminneslagen är det förbjudet att utföra grävning, övertäckning, ändring och/eller motsvarande ingrepp på nämnda områden. Områden som är innanför planegränsen utvisas på planekartan, och beaktas enligt för dem givna planebestämmelser Markägoförhållanden Kommunen fogar över en stor del av marken, men även privata personer och företag finns registrerade som markägare på planeområdet. Bild 35. Bilden visar kommunens markinnehav på planeområdet år 2013, se bilaga 2. 30

35 4. SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Konsulten uppgjorde i inledningsskedet ett skilt dokument med målsättningar och karta, som skall beaktas i projektet. Målsättningarna bör, till möjliga delar, grunda sig på de utredningar som kommunen tidigare gjort. Projektets målsättningar godkändes den av kommunen till att utgöra riktlinjer för projektet. I följande skede uppgjorde konsulten en nulägesanalys över markanvändningen i området och därefter tre olika utvecklingsidéer för den fortsatta planeringen. Av utvecklingsidéerna utarbetades ett planeutkast som lades till officiellt påseende för allmänheten under hösten Efter att planeutkastet varit framlagt uppgjorde konsulten ett planeförslag, i vilket man beaktar den respons som inkommit under tiden som planeutkastet varit framlagt till officiellt påseende. Därefter sättsplaneförslaget till officiellt påseende för allmänheten. Eventuella anmärkningar som inkommit medan planeförslaget varit till officiellt påseende beaktas. Är man tvungen att göra stora förändringar i planeförslaget bör man åter en gång sätta planeförslaget till officiellt påseende. Små ändringar i planeförslaget kräver dock inte ett nytt officiellt påseendeskede. Som sista fas i planeringen skall kommunen godkänna planeförslaget och därefter vinner planen laga kraft såvida inte besvär anförs över kommunfullmäktiges beslut. 4.1 Behovet av revidering En revidering av Smedsby delgeneralplan har aktualiserats som ett led av pågående utvecklingsplaner och utredningar i området. År 2009 hölls en internationell arkitekttävling inom Smedsbys absoluta centrumområde. De vinnande bidragens gemensamma syntes för det aktuella området finns som underlag för en fortsatt utveckling. Förverkligandefasen av den av kommunen anordnade arkitekttävlingen och centrumplaneringskommitténs slutrapport, Slutrapport om utvecklandet av Korsholms kommuncentrum, Smedsby, förutsätter en revidering och omstrukturering av den befintliga delgeneralplanen för området. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Genom regeringens trafikpolitiska redogörelse den blev det blev klart att det under lång tid planerade bygget av Smedsby omfartsväg inleds under perioden Kommunstyrelsen i Korsholm förutsåg redan år 2008 de förändringar som blir aktuella då trafiken leds om. Centrumområdet får en sammanhållen karaktär, men hotas samtidigt av en viss ödslighet om inget görs. Med rapporter som underlag talade man om en trafikförändring genom centrumområdet från fordon/dygn till fordon/dygn. Den enligt 95 tillsatte därför kommunstyrelsen en kommitté (centrumplaneringskommittén), med uppgift att skapa en vision över utvecklingen av Smedsby och utbyggnaden av kommunens centrum. Kommitténs uppgift var att ge idéer för hur centrumbilden kan förbättras och göras mer sammanhängande. Målet var att åstadkomma en bättre livsmiljö för invånarna och ge näringslivet goda verksamhetsförutsättningar. Visionen var en ny attraktiv centrummiljö, vars uppbyggnad huvudsakligen kan finansieras med privata medel. Arbetsgruppen gavs i uppdrag att ta ställning till vilka delar av centrumområdet som skulle ingå i visionsarbetet. Resultatet skulle ge idéer och förslag till underlag för en revidering av delgeneralplanen för Smedsby centrum. Arbetet skulle, tillsammans med Vägverkets saneringsplan för nuvarande riksväg 8, ligga som grund för ändring av detaljplaner. Avsikten var, att centrumvisionen kan börja förverkligas samtidigt som den nya omfartsvägen byggs. Arbetsgruppen kunde också besluta om att anordna en idétävling för Smedsby centrumplanering. Beslutet för revidering av Smedsby delgeneralplan togs därefter den av Planläggnings- och kommunplaneringssektionen i Korsholms kommun. Kommunstyrelsen har tillsatt en referensgrupp för Smedsby delgeneralplan. Genom beslut utökades referensgruppens mandat att även omfatta detaljplanen för Smedsby centrum. Samtidigt utökades gruppen. Referensgruppen tar ställning till planeringen under olika skeden i planprocessen. 31

36 Planearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering, 36 - Behovet av att utarbeta generalplan och 39 Krav på generalplanens innehåll i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för delgeneralplanen. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 20 ): Intressenter Intressenter i planeringen är: KORSHOLMS KOMMUNS OLIKA FÖRVALTNINGAR (CENTRUMVÄGEN 4, KORS- HOLM) NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN (NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN) (PB 262, VASA) NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN (NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN) (PB 156, SEINÄJOKI) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (SMEDSBYVÄGEN 14-16, VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, VASA) VASA STAD (PB 2, VASA) VASA ELNÄT AB (PB 26, VASA) VASA VATTEN (PB 701, VASA) ANVIA AB (PB 59, VASA) AB STORMOSSEN OY (STORMOSSENSVÄGEN 56, KVEVLAX) VASKILUODON VOIMA OY (FRILUNDSVÄGEN 7, VASA) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Företag, föreningar och sammanslutningar samt intressegrupper, vilkas verksamhetsområde planeändringen kan ha konsekvenser för Anhängiggörande Planläggnings- och kommunplaneringssektionen beslöt att påbörja arbetet med revideringen av Smedsby delgeneralplan Angående projektstarten har det meddelats allmänheten genom kungörelse. I samband med inledandet av arbetet lades PDB till påseende. 32

37 4.3.3 Deltagande och växelverkan Allmänheten har getts möjlighet att delta i planeprocessen under ett flertal tillfällen. Förutom att man haft möjlighet att lämna in respons under hela planeprocessen, har möjlighet till växelverkan getts under följande officiella tidsperioder: Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden i enlighet med MBL 63 och MBF 30. Planeutkastet var framlagt under tiden i enlighet med MBL 62. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över planeutkastet inkom 10 utlåtanden och 51 påpekanden. Planeförslaget var framlagt under tiden i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och sammanslutningar enligt MBF 19 och MBF 20. Över planeförslaget inkom myndighetsutlåtanden och anmärkningar Myndighetssamarbete Samråd 1 med myndigheterna i beredningsskedet, i enlighet med MBF 18 och MBL 66, har ordnats den Under samrådet diskuterades projektets målsättningar samt presenterades PDB. Deltagarna påpekade att det skall reserveras tillräckligt med områden för bosättning med hänvisning till den strategiska generalplanen, centrumområdet bör definieras, kulturhistoriskt värdefulla gårdar bör beaktas, buller från omfarsvägen skall beaktas. Därtill framfördes att det är viktigt att våga förändra markanvändningen om behov finns för att erhålla en enhetligare struktur. Ett andra myndighetssamråd ordnades i planens utkastskede den Under mötet framkom följande huvudsakliga kommentarer: Dimensioneringen av etapplan 1 bör framkomma bättre, strategiska generalplanen kunde beskrivas noggrannare, naturinventering bör uppgöras innefattande bl.a. fladdermöss och fåglar, byggnadsinventeingen skall uppdateras, gränsöverträdande trafikförbindelser bör synkroniseras med angränsande planer, trafikutredning bör uppgöras, lägsta bygghöjder bör beaktas. Ytterligare samarbetstillfällen med myndigheterna ordnas enligt behov. 5. MÅL FÖR DELGENERALPLANEN Kommunens målsättning är att skapa en delgeneralplan som grund för framtida detaljplanering som är baserad på hållbar utveckling och som beaktar kommunens och framförallt kommuncentrumets särdrag. Man strävar efter en mer stadslik centrumbild som ger utvecklingsmöjligheter när Smedsby omfartsväg blivit färdigställd. Kommunen vill utveckla ett tydligt och aktivt kommuncentrum med attraktionskraft och synlighet för boende och företagande, bildning och kultur samt förvaltning och kommunikationer. Planen skall utgå ifrån att skapa en trygg och sund balanserad livsmiljö för olika befolkningsgrupper, samt goda verksamhetsförutsättningar för näringslivet. Målåret för delgeneralplanen är år Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen Stads-/tätortsbild och centrumorienterade arbetsplatser Inom den direkta centrumkärnan bör ett område för arbetsplatser, tjänster och service finnas. Dessa är direkt relevanta för ett livligt centrum. Flervåningshus med butiker i gatunivå och med kontor eller lägenheter i de övre våningarna skulle öka känslan av ett mer stadslikt centrum. Även biblioteket och skolområdet bidrar till livlighet och ger ett bredare utbud av funktioner för 33

38 centrumområdet. Det är sammanknytningen av dessa områden, samt byggandet i centrumkärnan, som är en avgörande faktor för ett levande centrum. Här bör delgeneralplanen åtminstone betona centrumfunktioner. Huskropparnas placering är likväl relevant i sammanhanget, men placeringen bör styras upp på detaljplanenivå. Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri Området kring Botniahallen kunde vara ett strategiskt område för kommersiell service och handel i ringa utsträckning, bl. a. med direkt anknytning till omfartsvägens av- och påkörningsramp. Ett handelsområde är ett bra avstamp för de som kör längs med omfartsvägen eller för de som är på väg till omfartsvägen, men även för föräldrar som har sina barn på diverse aktiviteter på Botniahallens område. Angående handeln bör landskapsplanens etapplan 1 beaktas, detta medför att dagligvaruhandeln koncentreras till Smedsby centrum. Icke centrumorienterade arbetsplatser har ett utomordentligt område på Fågelberget. En utvidgning och samarbete med Vasa stad kunde förbättra området än mer. Med stöd av kommunens strategiska generalplan har studerats huruvida industriområdet vid Vattentagsvägen är beläget på ett lämpligt ställe, eller om verksamheten borde flyttas. Nämnda område ligger väldigt nära detaljplanerad småhusbebyggelse och en flyttning av verksamheten till Fågelberget kunde medföra en bättre helhetsstruktur för såväl industrin som småhusområdena. Under planeprocessens gång har det framkommit att industrin intill Vattentagsvägen inte skall flyttas och att målsättningen således är att bevara funktionen på sin nuvarande plats. Befolkning Enligt kommunens strategiska generalplan (godkänd , icke rättsverkande), vilken har baserats på bl.a. statistikcentralens uppgifter beträffande befolkningsstatistik, har man riktgivande anvisat nya invånare till Smedsby-området och området norr om Smedsby, nämnda områden omfattar Smedsby, Böle, Karperö och Singsby. Inom det aktuella planeområdet är målsättningen i detta planearbete att bereda möjlighet för en befolkningsökning på ca personer. November år 2014 var befolkningsmängden ca personer på planeområdet. Inom ramen för planens målår (2040) ligger målet för befolkningsmängden således på ca personer inom detta planeområde. Bostäder Den utarbetade delgeneralplanen bör kunna erbjuda sådana markanvändningsfunktioner som ger möjlighet till mångsidiga boendeformer i en trivsam och varierande miljö. Boendet bör utgöras av såväl höghusboende som av olika småhusboendeformer. Trafik Den utarbetade delgeneralplanen bör kunna erbjuda sådana markanvändningslösningar som gagnar den interna trafikens smidighet och som ger planläggningsmässiga förutsättningar för att såväl kunna upprätthålla fotgängarvänliga trafikleder som att anlägga nya. Nya förbindelser bör kunna presenteras och vid behov anammas i den slutliga planläggningslösningen. Rekreation Målsättningen är att ge förutsättningar till förverkligande av en sammanhängande grönområdesstruktur. Den sammanhängande grönområdesstrukturen bör utgöras av förgrenande länkar av promenadstråk samt enskilda parkområden och mindre skogsbestånd, vilka i mån av möjlighet länkas samman med befintliga områden för rekreation. 34

39 6. DELGENERALPLANENS UTVECKLING I kapitlet presenteras i korthet hur planeprocessen framskridit och vilka väsentliga ändringar som blivit gjorda mellan de olika skedena. 6.1 Utgångsalternativ I planeprocessens startskede uppgjordes tre olika utvecklingsidéer. Idéernas primära uppgift var att fungera som utgångspunkt i valet av markanvändningslösning/strategi till planeutkastet. För närmare uppgift se Bilaga 3 Utvecklingsidéer. Alternativ 1 - Centrumbetonat Alternativ 1 innehöll särdrag för att utveckla den centralaste delen av Smedsby, och för att på så vis erhålla en urban och samhällsekonomiskt fördelaktig lösning. En kompakt våningshuskaraktär fanns presenterad i alternativet. Bild 36. Alternativ 1 Centrumbetonat, se bilaga 3. Alternativ 2 Förnyelse genom förtätning och omstrukturering Alternativ 2 innehöll särdrag för att utveckla den centralaste delen av Smedsby, samt under planering varande lättillgängliga småhusområden vilka inte behöver stor utbyggnad av vägar och olika kommunaltekniska lösningar. Utöver detta erbjöd alternativ 2 förtätningsmöjligheter såväl på- som i direkt anknytning till redan befintliga småhusområden. Alternativ 2 inkluderade även förslag till ändring av markanvändningen på redan exploaterade områden. 35

40 Bild 37. Alternativ 2 Förnyelse genom förtätning och omstrukturering, se bilaga 3. Alternativ 3 - Nybyggande Alternativ 3 grundade sig på särdragen alternativ 1 och 2. Nybyggnation utgjorde en viktig del och bidrog samtidigt till alternativets särdrag genom att exploatera i huvudsak nya obebyggda områden. Bild 38. Alternativ 3 Nybyggande, se bilaga 3. Beskrivning och gallring av de preliminära utvecklingsidéerna Av de tre utvecklingsidéerna valdes ut ett alternativ, med möjlighet till modifikation, för den fortsatta planeringen. Det valda alternativet utgjorde således inget ultimatum, eftersom man kunde plocka de bästa delarna från varje alternativ och på så vis bygga sig ett starkt och välutarbetat 36

41 planeutkast. Det valda alternativet fungerade som utgångspunkt vid uppgörandet av delgeneralplanens utkast. 6.2 Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet Kommunen (Kommittén för Smedsby delgeneralplan, ) valde att gå vidare med utvecklingsidé - alternativ 2, med modifikation, och på basen av det uppgöra ett planeutkast. I och med valet av utvecklingsidé - alternativ 2 kan man fokusera på att utveckla det centralaste Smedsby med en urban karaktär, men samtidigt kan man efter behov utöka småhusboendet och i huvudsak koncentrera industrin till ett och samma område. Med olika delområden för olika användningsändamål, kan man undvika så kallade lappverk och det är lättare att erhålla en strukturell helhet genom att inte bevilja en alltför varierande markanvändning om vartannat. Valda områden till planeutkastet (på basen av kartan - alternativ 2): Område A B5 B6 B14 B15 B16 Kommitténs förslag Reserveras för centrumfunktioner. Utreds för småhusbyggande. Utreds som förstoringsområde för hälsocentral, serviceboende. Utreds för våningshusbyggande Utreds för våningshusbyggande. Västra spetsen av området reserveras för offentlig service. Mittendelen och östra delen av området reserveras för småhus. Området kring Pellasbacken (Fant begravningsbyrå) skall ges möjlighet att fortsätta verksamheten på samma sätt som tidigare (AL-beteckning i detaljplan, kombinerad boende och affärs- samt kontorsmöjlighet). Vägförbindelsen som går genom området i detaljplanen (nord-sydlig riktning) beaktas i likhet med gällande delgeneralplan. B12 B13 B9 C3 C4 C5 Servicestationen bibehålls. Resten av området reserveras, enligt möjlighet, för service. På området varande industriverksamhet strävas till att flytta till Fågelberget. Området undersöks i sin helhet som småhusområde. För nuvarande verksamhet undersöks flytt till Fågelberget. Området undersöks som område för servicestation samt ev. service i anslutning till denna. Området utreds som småhusområde. Området stryks, skall bevaras öppet. Området stryks, skall bevaras öppet. D1 Anges som reservområde för industriverksamhet. Kan utvecklas efter D3. D2 Anges som reservområde för industriverksamhet. Kan utvecklas efter D3. 37

42 B7 Området/miljön kring Söderbyvägen skall bevaras, endast kompletteringsbyggande i gammal stil skall tillåtas. Kulturhistoriskt värdefullt område. Sammandrag: Har konstaterat att centrumområdet kan utvecklas mer urbant. Skolområdet kan knytas samman med centrumområdet. Småhusboendet styrs till utkanterna av det centralaste Smedsby. Industrin har ett eget område, på ett passligt avstånd och med en naturlig dalsänka som skyddsområde till bosättningen. 6.3 Planeutkast Det uppgjorda planeutkastet särdrag presenteras i korthet nedan: Åkrarna lämnas öppna i huvudsak, kompletteringsbyggande endast i kantzoner. Nya småhusområden norr om omfartvägen. Utvidgningsmöjlighet av området invid hälsocentralen Utvidgningsmöjlighet av Fågelbergets företagscenter både norrut och söderut. Förändring av markanvändningen vid Smedsby industriområde till bostadsområde för småhus. Nytt område för service och förvaltning invid Karperövägen (P). Ny servicestation invid Karperövägen och rampen till Riksväg 8. Behov av väg- och lättrafikförbindelser enligt angivna markanvändningsreservationer. För noggrannare reservationer i planeutkastet, se förminskad version i bilaga 5. Bild 39. Planeutkast , se bilaga 5. För planeutkastet uppgjordes en illustrationsbild över delgeneralplanens område som bl.a. konkretiserar dimensioneringen av bostäder inom planens nya bostadsområden baserat på utkastskedets områdesreservationer. Se även bilaga 5. 38

43 Bild 40. Riktgivande illustration över planeutkastets markanvändningslösningar, se bilaga Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende, och beaktandet av dem Myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från planeutkastets officiella påseende samt bemötandet av dessa redovisas i Bilaga 4 Bemötandesammanställning i utkastskedet. 6.5 Planeförslag I utarbetandet av det slutliga planeförslaget har vidtagits de ändringsåtgärder som anges i Bilaga 4 Bemötandesammanställning i utkastskedet. Därutöver har innehållet i Mustasaaren Sepänkylän osayleiskaava-alueen luontoselvitys 2014, Smedsby kulturmiljöinventering 2014 och den för projektet uppgjorda trafikutredningen, bilaga 6, präglat den markanvändningsform som planeförslaget medför. För närmare information, se planekarta och kapitel 7. 39

44 Bild 41. Planeförslag Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende, och bemötandet av dem Myndighetsutlåtanden och inlämnade anmärkningar från planeförslagets officiella påseende samt konsultens bemötande av dessa redovisas under denna rubrik. 7. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 7.1 Planens struktur Delgeneralplanen innefattar två centrala områden, Smedsby och Fågelberget-Stormossen. Som kommuncentrum är Smedsby den klara tätorten för boende medan Fågelberget är en centralort för industri och företagande. Smedsbys centrumkärna anges som område för centrumfunktioner. Centrumkärnans direkta närområde anges med olika former av boende. Fågelbergets företagscenter anges som ett område för industri och energi. Den klara och eftersträvade markanvändningsstrukturen, med tydliga områdesfördelningar, förtydligas, än mer, med det grundvattenområde som delar boendet med industrin. Nya områden för bostäder har angetts i tät anslutning till den befintliga strukturen. Kulturhistoriska helheter har bevarats och beaktats i nya markanvändningsreservationer. 7.2 Dimensionering 40

45 Placering av område för boende, område för offentlig service och förvaltning samt område för arbetsplatser (handels-, service- och andra affärsrelaterade funktioner) möjliggörs bl. a. med planeområdets modifierade C-beteckning. C-områdesarealen är ca 23 ha. Område för boende möjliggörs med planeområdets modifierade C- och A-beteckningar. A- områdesarealen ca 285 ha. Område för offentlig service och förvaltning möjliggörs med planeområdets C- och PYbeteckningar. PY-områdesarealen utgörs av ca 46 ha. Område för arbetsplatser (handels-, service- och affärsrelaterade funktioner) möjliggörs med planeområdets modifierade C-, K-, P- och LH-beteckningar. K-områdesarealen utgörs av ca 3 ha. P-områdesarealen utgörs av ca 3 ha. LH-områdesarealen utgörs av ca 5 ha. Område för arbetsplatser (industri- och produktionsrelaterade funktioner) möjliggörs med planeområdets modifierade T- och E-beteckningar. T-områdesarealen utgörs av ca 170 ha. E- områdesarealen utgörs av ca 210 ha. Område för arbetsplatser (endera handels-, service- och affärsrelaterade funktioner eller industrioch produktionsrelaterade funktioner) möjliggörs med planeområdets TP-beteckningar. TPområdesarealen utgörs av ca 85 ha Boende I planearbetet har strävats efter en ökning på ca invånare inom planeområdet. Målsättningen baseras på kommunens egna visioner för Smedsby centrum, uppgifter från såväl Statistikcentralen, Korsholms kommuns strategiska generalplan som Vasaregionens strukturmodell 2040, och beskrivs närmare under punkt Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen och underrubrik Befolkning. Med planeförslagets planlagda markanvändningsfunktioner bereds möjlighet för ca nya invånare. Beroende på vilken exploateringsgrad som följer i detaljplanearbetet kan nämnda siffror variera i måttlig skala. I nedan angivna bild har en uppskattad fördelning av befolkningsökningen illustrerats. I bilden anges de huvudsakliga områden som studerats för såväl nyplanering som förtätning. 41

46 Bild 42. Bilden anger en ungefärlig delområdesfördelning av den eftersträvade befolkningstillväxten. Bilden baserar sig på utkastskedets justerade markanvändningsreservationer, planeförslaget. Enligt kommunens välfärdsstrategi, Korsholm 2040 Utveckling och välfärdstrender, färdigställd i April 2013, har man, baserat på den Strategiska generalplanen, uppskattat befolkningsökningen i Smedsby upp till personer. Eftersom Smedsby delområde i rapporten även omfattar Böle, bör den eftersträvade befolkningsökningen i Smedsby delgeneralplan anses välgrundad Offentlig service och förvaltning För den kommunala servicen har man anvisat tillräckliga arealer för en fortsatt tillväxt i Smedsby. I centrumområdet är det viktigt att ge den kommunala administrationen möjlighet att både fortleva och växa. Inom det angivna området för centrumfunktioner finns denna möjlighet. Delgeneralplanen bör kunna ge, och ger också, de instrument som behövs, för att på detaljplanenivå uppföra en plan som samverkar med de för kommunen i framtiden kommande behoven. Skolområdet i Smedsby, innefattande svensk- och finskspråkigt daghem, -lågstadium och - högstadium samt ett svenskspråkigt gymnasium, bör ges tillräckliga utrymmen för en fortsatt utvidgning. Skolområdet är stort och omfattar ca 12,5 ha, i delgeneralplanen har man reserverat ca 1,5 ha tilläggsareal (Området mellan Karlebyvägen och Matildavägen). Skolornas utvidgningspotential i förhållande till reserverad markareal är stor och endast en arealkrävande byggnation med ett lågt våningsantal skulle på lång sikt kräva en ännu större markareal för skolornas verksamhet. På området bör användas ett välutnyttjat exploateringstal samt ett passande våningsantal för såväl centrumbilden som för den byggda närmiljön. Angående hälsocentralens fortsatta verksamhet/utbredningsmöjlighet finns det inte många alternativ. En fortsatt expandering av hälsocentralen kräver utrymme och även här, likt för skolområdet, bör man använda sig av ett välutnyttjat exploateringstal och vars våningstal kunde vara högre än 1-2 våningar, men som även passar in i områdets byggda närmiljö. För att i fortsätt- 42

47 ningen kunna hålla i ihop hälsocentralen är det viktigt att utrymme för utvidgning reserveras i den direkta närmiljön. Således har för detta ändamål reserverats den östra delen av Storgårds benämnda område samt området norr om huvudhälsocentralen. Områdets tidigare areal har utgjorts av ca 6,5 ha, var på tilläggsarealen utgör ca 5,8 ha Arbetsplatser (handels-, service- och affärsrelaterade funktioner) Inom Smedsby centrum finns största delen av planeområdets kommersiella service. Servicen i centrala Smedsby utgörs främst av såväl dagligvaruhandel som utrymmeskrävande handel. Den kommersiella servicen, och placeringen av stora detaljhandelsenheter och koncentrationer, styrs av etapplan 1 i Österbottens landskapsplan. För att ange våningsytan som etapplan 1 ger, har det på delgeneralplanenivå anvisats ett definierat dimensioneringsområde för den kommersiella servicen till Smedsby centrum. Dimensioneringsområdet, dvs. det område där dagligvaruhandel enligt etapplan 1 kan placeras, utgörs i Smedsby delgeneralplan av C-områdena, dvs. område för centrumfunktioner. Inom dimensioneringsområdet finns även centrumets kommersiella service sedan tidigare, således utgör C-områdena naturliga komplement till den befintliga servicestrukturen. Enligt etapplan 1 kan till det definierade dimensioneringsområdet för kommersiell service v-m² placeras, varav högst v-m² per enskild enhet eller koncentration. Den undre gränsen för en stor detaljhandelsenhet är 2000 v-m² i hela landskapet. Utanför Smedsby centrumområde finns ett fåtal övriga områden där handel tillåts enligt fastställda detaljplaner, men där användningen utgörs av annat huvudanvändningsändamål än handel. Andelen kommersiell service inom dessa områden är mycket liten, och således har de inte ansetts tillhöra dimensioneringsområdet för kommersiell service. Utanför planeområdets områden för centrumfunktioner är det tillåtet att placera utrymmeskrävande/övrig specialvaruhandel med en enhetsstorlek som understiger v-m², samt dagligvaruhandelsenheter som understiger v-m². Inom planeområdet utgör kvarter 47 (Masku/S-Market) ett undantag gentemot etapplan 1. För nämnda kvarter har en skild utredning gällande handel blivit uppgjort, till kvarteret kan enligt fastställd detaljplan placeras en stor detaljhandelsenhet om v-m². Kvarter 47 i har i delgeneralplanen angetts med beteckningen P. Den detaljplanlagda kommersiella servicen inom Smedsby centrumområde har angetts i nedanstående bild och tabell. 43

48 Bild 43. Bilden visar befintliga fastställda detaljplanerade handelsfunktioner och det definierade dimensioneringsområde för den kommersiella servicen till Smedsby centrum. Nr/Nro Användningsändamål / Käyttötarkoitus 1 KL AL AL AL LH AL K AL K v-m² handel / k-m² kauppaa Totalt/yhteensä

49 Av den totala dimensioneringen på v-m² utgör den detaljplanerade kommersiella servicen v-m². Således står v-m² till förfogande för nyetableringar av handelsenheter eller koncentrationer inom det i delgeneralplanen definierade dimensioneringsområdet för den kommersiella servicen. Inom centrumområdet är en detaljplan (Smedsby centrum I) under uppgörande vilken medger en hel del kommersiell service. Eftersom detaljplanen inte är fastställd har den inte räknats med i ovanstående sammanställning. Om detaljplanen godkänns i nuvarande form så medför den v-m² för kommersiell service, och ersätter en del av ovan nämnda våningsytor för kommersiell service. Utdrag ur detaljplaneförslaget för Smedsby 1 samt kvartersområdenas våningsytor för kommersiell service nedan. Bild 44. Utdrag ur förslaget till detaljplanen för Smedsby centrum 1 (ej fastställd). 45

50 Med förverkligande av detaljplanen ändras den kommersiella servicen på följande sätt: Kvarter/ kortteli Användningsändamål / Käyttötarkoitus 224 C a C C AL C AL AL 836 v-m² handel / Totalt/yhteensä k-m² kauppaa Bild 45. Nya detaljplanens förhållande till dimensioneringsområdet. 46

51 7.2.4 Arbetsplatser (industri- och produktionsrelaterade funktioner) På Fågelbergets företagscenter finns majoriteten av planeområdets industri- och produktionsinriktade verksamhet. Invid Vattentagsvägen finns Smedsby företagscenter, som är ett mindre område. I delgeneralplanen har anvisats TP-områden, vilka med detaljplan kan förverkligas i huvudsak för industri- och produktionsrelaterade funktioner Rekreation Inom delgeneralplanens område har nya riktgivande förbindelser, s.k. grönförbindelser, angetts, vilka är ämnade att koppla ihop bostadsområdena med befintliga rekreationsområden. Inom planeområdet finns två egentliga idrottsområden; Botniahallen och områdets kring Prostön, samt idrottsområdet norr om skolcentrum. Inom dessa områden har getts utbyggnadsmöjligheter för fritidsfunktioner som stöder sig på den befintliga strukturen. Dessa områden har även kommunen intensioner att inkludera i det interna grönområdesnätverket. Vid Botniahallen utgör utvidgningen av VU-området ca 4 ha och vid området norr om skolcentrum ca 2,5 ha. 7.3 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Genomförandet av framtida detaljplaner, baserade på delgeneralplanen, åstadkommer förändringar i naturmiljön på de områden som är obebyggda, men i och med att i området har planlagts tidigare och att befintliga tomter är bebyggda blir förändringen inte lika stor, som de vore utifall att hela området skulle vara obebyggt och i naturtillstånd. Revideringen av Smedsby delgeneralplan medför i huvudsak en omorganisering av befintlig verksamhet, men i planen finns också nya områden för fortsatt byggande. Områden har reserverats till de områden inom delgeneralplaneområdet som lämpar sig bäst för byggande med tanke på anpassning till såväl landskapet som närmiljön, men också för att erhålla en enhetlig struktur. 7.4 Områdesreserveringar Områden för boende AK Område dominerat av flervåningshus. Områdets byggnation skall domineras av flervåningshus. På området tillåts även byggande av småhus i mindre utsträckning, dock så att merparten av våningsytan finns i flervåningshus. AKR Område dominerat av flervånings- och radhus. Enligt beteckningen skall byggnationen på området domineras av flervåningshus och radhus. Därtill kan på området placeras småhus i ringa utsträckning, dock så att merparten av våningsytan finns i flervånings- och radhus. AP Område dominerat av småhus. På området skall den dominerande bostadstypen vara förlagd i småhus. På området tillåts även våningshus, men merparten av våningsytan skall finnas i småhus. AP-1 Område dominerat av småhus. På området skall den dominerande bostadstypen vara förlagd i småhus. Vid kompletteringsbyggande skall nya småhus anpassas till helheten på området. 47

52 AM Område för lantbrukslägenheters driftcentrum. Området är reserverat för lantbrukslägenheters driftcentrum. Till området kan placera bostad, produktions- och förrådsbyggnader för lantbruksverksamheten. C Område för centrumfunktioner. C-området bildar det administrativa centrumet dit det kan förläggas stora detaljhandelsenheter och eller -koncentrationer samt övriga centrumorienterade funktioner ss. service, bostäder och arbetsplatser. Därtill får till området förläggas servicestationer, torg och områden för allmän parkering. Den totala dimensioneringen för kommerciell service inom området är v-m², varav den maximala dimensioneringen för en enskild stor detaljhandelsenhet eller koncentration är v-m² Områden för arbetsplatser C Område för centrumfunktioner. Se beskrivning ovan P Område för service och förvaltning. På området kan t.ex. placeras funktioner i anslutning till kommersiell service och t.ex. offentliga och privata inrättningar i anslutning till undervisnings-, bildnings- och forskningsverksamhet samt social- och hälsvård. Stor detaljhandelsenhet får inte placeras till området. På ett P-område finns befintlig stor detajhandelsenhet (Masku/S-market). Byggrätten på den tomten i detaljplanen är 2000v-m² dagligvaruhandel, 3000v-m² utrymmeskrävande handel. Denna verksamhet får kvarstå men justeringar i detaljplanen är inte möjliga utan stöd av etapplan 1, Österbottens landskapsplan, vilket inte finns i dagens läge. PY Område för offentlig service och förvaltning. Med beteckningen har angetts områden som i första hand behövs för offentlig service, men även för privat. Bostäder kan i ringa utsträckning förläggas till området. TP Område för arbetsplatser eller industri. Området är reserverat för t.ex. kontors och servicearbetsplatser och industrifunktioner som inte orsakar olägenheter för miljön samt affärslokaler och lagring i anslutning till dem. Stor detaljhandelsenhet får inte placeras till området. T Industri- och lagerområde. Området är reserverat för industri- och lagerbruk. TY Industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art. Området är reserverat för icke miljöstörande industrifunktioner, dvs. att det i närheten finns funktioner som är känsliga för miljökonsekvenser,ss. boende, rekreation, grundvatten m.m. LH Område för servicestation. Med beteckningen har angetts servicestationer inom planeområdet. ET Område för samhällsteknisk försörjning. Till området får placeras olika funktioner i anslutning till samhällsteknisk försörjning. EJ Område för avfallshantering. 48

53 Med beteckningen har angetts Stormossen/Westenergys område öster om Fågelbergets företagscenter Övriga områden V Rekreationsområde. Området är reserverat för rekreationsfunktioner. V-1 Rekreationsområde där ridverksamhet är tillåten enligt nuvarande användning. Rekreationsområde där befintlig verksamhet tillåts. VU Område för idrotts- och rekreationsanläggningar. Beteckningen anger områdets större anlagda rekreationsområden. EV Skyddsgrönområde. Området har angetts som skydd för olägenheter bl.a. invid Riksväg 8 (buller). EO Marktäktsområde. Inom området får bedrivas marktäktsverksamhet i enlighet med områdets marktäktsplan. SL Naturskyddsområde. Med beteckningen har angetts delen av planeområdet som berörs av Karperöfjärdens fågelskyddsområde. /s Område där miljön bevaras. Område där miljön skall bevaras i nuvarande tillstånd, och eventuella åtgärder skall anpassas till områdets särdrag. M Jord- och skogsbruksdominerat område. Med beteckningen har angetts sammanhängande jord- och skogsbruksdominerade områden. MT Jordbruksområde. Med beteckningen har angetts befintliga jordsbruksområden. MA Landskapsmässigt värdefullt åkerområde. Med beteckningen har angetts åkerområden som konstaterats värdefulla för kulturmiljön i Smedsby kulturmiljöinventering MU Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet. Med beteckningen har angetts stora sammanhängande områden som har värden för i rekreations- och natursyfte. MU-1 Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet. Med beteckningen har angetts sammanhängande områden som har värden för i rekreations- och natursyfte. Värdegrunden framgår ur skild rapport. 49

54 MY/s Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden. Med beteckningen har angetts sådana skogsområden som innefattar naturvärden enligt naturvårdslagen Vägar Vägförbindelserna inom planeområdet har i enlighet med områdets trafikutredning angetts som Huvudväg/-Gata med två körbanor, regional väg/huvudgata, lokala samlarvägar och övriga samlarvägar/förbindelsevägar. Samtliga vägar har angetts med linjebeteckningar Övriga beteckningar På planekartan anges även Gång- och cykelväg, Ny gång- och cykelväg, Behov av vägtrafikförbindelse, Behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik, Behov av grönförbindelse och Grundvattenområde mm. Övriga beteckningar, se planekartan. 8. PLANENS KONSEKVENSER Markanvändnings- och bygglagen 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Markanvändnings- och byggförordning 1 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. 8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Som grund för bedömningen har utnyttjas redan tidigare utarbetade utredningar, undersökningar och planeringar, samt uppgifter som framkommit vid bedömning av för projektet uppgjorda naturinventering och byggnadsinventering. 50

55 I programmet för deltagande och bedömning redogjordes för planeprocessen i sin helhet. I det skedet betonades också vilka konsekvenser som noggrannare bör utredas. Av de i MBF 9 listade rubrikerna styrdes fokus mot följande rubriker; människors levnadsförhållanden och livsmiljön, jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomi, trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet samt den byggda miljön. Resterande rubriker, växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, åsidosattes inte fastän fokus ansågs ligga hos de övriga. Resultatet från utredningsskedet påvisar dock att så gott som alla rubriker beaktats till en viss del. Orsaken ligger inte i att utredningsarbetet varit ostrukturerat, utan snarare i att enskilda konsekvenser speglas i ett flertal delområden Allmän beskrivning av konsekvenserna Konsekvenserna för planeringsområdet bedöms genom granskning av nuvarande och planerad områdesanvändning. Vid konsekvensbedömningen beaktas, förutom i punkt 8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet, även intressenters och olika intressentgruppers synpunkter och åsikter Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön Med den valda planelösningen ges möjlighet att förverkliga en levande och urban centrumstruktur. Centrumstrukturen omges av en tätortskaraktäriserad och naturnära småhusmiljö. I bosättningens randområden breder landskapsmässigt värdefulla åkermarker ut sig. Befolkningens struktur Baserat på Statistikcentralens uppgifter har i den strategiska generalplanen konstaterats att befolkningsökningen i Smedsbys befolkningsområde mellan 1980 och 2010 låg på 54 % och att det för åren strävas efter en likartad ökning. Delgeneralplanen ger möjlighet för ca nya invånare i Smedsby. Det bör beaktas att styrningen av markanvändningen har vägt tyngre än att ge rum för, den på förhand eftersträvade befolkningsökningen, nya invånare. Den noggranna markanvändningsplaneringen ger kommunen behövliga instrument för att beakta efterfrågan angående vilka former av boende som önskas. Summering: Delgeneralplanen bereder möjlighet att ta emot nya invånare och att vara tillmötesgående i deras varierande önskemål kring boendeform, som kan vara av stor variation beroende på livssituation. Delgeneralplanen anses möjliggöra en sund och naturlig utveckling av hela planeområdet. Den väntade befolkningsutvecklingen anses som naturlig i en befintlig tätortskaraktäristisk struktur. Med detta i åtanke bedöms förändringen för den lokala invånarens levnadsförhållande och livsmiljö som ytterst naturlig. I bedömningen anses ett förverkligande av delgeneralplanens planlagda grönstråksreservationer som en bidragande faktor för att både bibehålla och förbättra den trevliga och naturnära livsmiljön. Rekreation Ett växande centrum är i behov av grönområden i tillräcklig utsträckning. Grönområden ger mervärde för såväl den yngre som äldre invånaren. Grönstråken bör speciellt ses över när både exploateringen och folkmängden ökar på en definierad areal. Smedsby har på gällande delgeneralplan en del gröna fläckar och känslan av en omfattande grönstruktur är missvisande. Det finns egentligen inga grönstråk eller parker med lättillgängliga anslutningar för invånarna. Med centrumområdet på den norra sidan och detaljplanerade småhusområden på den södra sidan är Äppeldalen en oförverkligad juvel i det centrala Smedsby. Äppeldalen ligger nära till hands för en stor del av Smedsbyborna och kan fungera som en sammanlänkande faktor. Men, ett grönstråk gör sig inte definierbart för invånarna med bemärkelsen rekreation om varken anlagda stigar, belysning, parkbänkar eller eventuell plantering har anlagts. Det är bättre att området 51

56 hålls i ett så kallat skogsdungeskick än att området exploateras, men området uppnår inte i sådana fall sin fulla potential och ger då inte heller det mervärde som är möjligt. Summering: I planearbetet har man angett möjliga grönstråk, platser man bör lämna öppna för att kunna sammanknyta de gröna delarna i Smedsby. Grönstråken blir allt viktigare i takt med att befolkningen i området ökar. Tillgång till frisk luft, promenadstråk och parkbänkar ger invånarna mervärde och utan dessa kan högt exploaterade områden ge en känsla av instängdhet. Direkta grönstråk, med ovan nämnda stigar, belysning och parkbänkar samt plantering, är viktiga, men en välplanerad gata eller esplanad kan likväl fungera som ett trevligt inslag i miljön och som en sammankopplande länk mellan normala parker och grönstråk. Att i en trevlig miljö kunna ta sig fram till fots eller cykel är viktiga aspekter att beakta i utformandet av ett urbant område. Service Inom området för delgeneralplanen finns service i form av bl.a. dagvård, skola, bibliotek, apotek, hälsostation, hälsocentral, livsmedelsbutiker, små affärer för daglig handel och ett hotell samt kommunens administrativa centrum. Områden för centrumfunktioner och service finns inplanerad i den absoluta kärnan av Smedsby centrum och således ges utrymme för en utvidgning av servicen i området. Gentemot gällande delgeneralplan har området för centrumfunktioner utvidgats i östlig riktning, bl. a. för att sammanlänka skolområdet med området för centrumfunktioner och på så vis erhålla en bättre samverkan. Utvidgningen av området för centrumfunktioner har även gjorts för att ge nya och bättre möjligheter med rådande verksamhet och -markanvändning, samt för att ge de redskap som behövs för att förverkliga Smedsby stomplan och den centrumstrategi som blivit uppgjord i form av en arkitekttävling, från vilken delmål för denna plan utformats. Summering: Det finns både svensk- som finskspråkigt daghem, lågstadium och högstadium samt ett svenskspråkigt gymnasium. Skolorna är koncentrerade till ett eget område. Området i sig är stort och ger bra möjligheter till kompletteringsbyggande för framtiden. En större exploatering av skolområdet kan vara aktuell när Smedsby växer. Arealmässigt kan man ännu breda ut nämnda verksamhet, men att bygga på höjden vore att föredra. Dessa nämna rekommendationer/tankegångar gäller även för Hälsovårdscentralens område. Rekommendationerna också nämnda i punkt Offentlig service och förvaltning Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Jord- och berggrunden Marken består överlag av bergsbunden moränmark. Smedsby och Fågelberget-Stormosen områdena står på bra byggmark, men t.ex. området mellan dessa nämnda är låglänt, och inte lika ändamålsenligt för byggande. Det låglänta området sträcker sig från Gädda-området över Vattentagsvägen till Råst-området och vidare in på det angivna grundvattenområdet för att ännu breda ut sig på den västra- och norra- samt nordöstra sidan om Botniahallen. Topografin på det aktuella området i Korsholm präglas av ett svagt kuperat landskap. Höjdkurvorna i Smedsby rör sig mellan 2,5-15 m.ö.h. Äppeldalen, skolområdet och Söderängen samt bäcken vid Gädda området ligger låglänt och kring 2,5 m.ö.h., medan små punkthöjder i det centrala Smedsby stiger till en höjdkurva på 15 m.ö.h. Grundvattenområdet ligger låglänt och höjdkurvan rör sig kring 2,5 m.ö.h., varav största delen av området befinner sig lägre än 2,5 meters höjdkurvan. Fågelberget ligger högst på planeområdet och medelhöjden rör sig kring 17,5 m.ö.h. Höjdkurvorna varierar mellan m.ö.h. Nybyggnation styrs till lämpliga markområden för byggande, medan den låglänta åkermarken bibehålls i sin tidigare funktion. Gädda-området och Källängsvägens direkta närområde utgör ett undantag i frågan. Områdenas exploateringsgrad avgörs dock närmare vid uppgörande av detaljplan. Summering: Vid ibruktagande av nya områden och trafiklösningar måste jord- och berggrunden formas. Med styrning av nya funktioner till stabil byggmark förebygger man eventuella olägen- 52

57 heter och grundläggningskostnader. Åtgärder som krävs för att förverkliga nya bostadsområden inom planeområdet, vilka i huvudsak ligger intill redan befintliga områden, ses som småskaliga och kräver inte stor utbyggnad av vare sig vägar eller kommunalteknik. Således behövs inte stora ingrepp i jord- och berggrunden. Konsekvenserna på jord- och berggrunden samt på den lokala topografin bedöms således som naturliga och av ringa betydelse. Vattnet Inom området för delgeneralplanen finns ett stort grundvattenområde. Området är beläget mellan Botniahallen/Råst-området och Fågelberget och bör skyddas från förorening. Till delgeneralplanen har inte placerats sådan verksamhet som till sin karaktär kan vara skadlig eller ha en direkt negativ påverkan på det angivna grundvattenområdet. I korsningen av Karperövägen och Smedsby omfartsväg (Riksväg 8) har ett nytt område för servicestation planlagts. Området ligger låglänt, men inte på grundvattenområdet. För att inte förorsaka Karperöfjärden eller närbelägna grundvattenområde några negativa konsekvenser, t. ex. i form av oljeläckage, bör lagstadgade principer anammas i den byggnadstekniska planeringen för området gällande lägsta bygghöjder och lagring av miljöfarliga ämnen. Summering: En förtätning av byggnadsstrukturen belastar området på så vis att det vid tidpunkter för nederbörd koncentreras mer dagvatten till en mindre areal. En övergripande dagvattenhanteringsplan anses ge behövliga instrument för att på ett ansvarsfullt och pålitligt sätt vidta de åtgärder som en fortsatt exploatering av området kan medföra. Konsekvenserna för vattnet bedöms som obetydliga såtillvida kommunen använder sig av en övergripande plan från vilken nödvändiga åtgärder kan verkställas Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Naturens mångfald I delgeneralplanen har planlagts delområden för bevarandet och utvecklandet grönstrukturen i Smedsby. Med säregna beteckningar och områdesreservationer har de naturvärden och miljöer beaktats som framkommer värdefulla i den för området uppgjorda naturinventeringen. Noggrannare beskrivning av djurlivet och växtligheten i bakgrundsutredning Mustasaaren Sepänkylän osayleiskaava-alueen luontoselvitys

58 Bild 46. Bilden visar delområden inom planeområdet som pga. sina specifika särdrag blivit framlyfta i den aktuella naturinventeringen som beaktansvärda. Summering: Eftersom naturinventeringens rekommendationer har beaktats vid uppgörandet av planen, bedöms konsekvenserna för naturens mångfald som ringa Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Boendeformen i Smedsby är av stor variation. Centrumområdet har en variation med hög-, rad-, par- och egnahemshus, samt en del allmänna byggnader för service och administration. Områden för egnahemshus finns i stor utsträckning både i, och i direkt anknytning till, centrumområdet. Med uppgörandet av delgeneralplanen vill man styra planeringen så att en enhetligare markanvändning kan erhållas. Exploateringen bör vara som högst i den direkta kärnan, var våningstal samt placering av huskroppar är en väsentlig faktor. Parhus och radhus samt egnahemshus bör omge den högre exploaterade delen, den direkta kärnan, av Smedsby centrum. Således erhåller man ett mångsidigt boende och en tydlig struktur över vart centrumkärnan är belägen. Det andra stora delområdet som delgeneralplanen omfattar, Fågelbergets företagscenter, har en tydlig struktur på kvartersindelningen. Utrymme för utvidgning har från kommunen konstaterats vara nödvändig. Strukturmässigt sett är det viktigt att fortsätta den tydliga kvartersindelningen och att i viss mån styra byggandet på området, med betoning på våningstal, färgsättning och placering av huskropparna. Matargator och en väldefinierad anslutning av Fågelberget till Smedsby omfartsväg bör ses som en väsentlig del när området detaljplaneras. Samhällsstrukturen på hela planeområdet är av god ekonomisk karaktär och förtätningen bör ses som positiv ur denna bemärkelse. Högre exploatering med höghusboende och centrumorienterade arbetsplatser och service bör styras till centrumkärnan för Smedsby, småhusboendet bör formas i randzonen till centrumkärnan och icke centrumorienterade arbetsplatserna styras till Fågelberget. Man erhåller således en tydlig markanvändningsstruktur och anläggningskostnaderna för kommunalteknik kan minimeras. Summering: Man kan angående Smedsby konstatera att den strategiska generalplanen, och nu även delgeneralplanen för Smedsby, styr byggandet till både befintliga och nya detaljplaneområ- 54

59 den samt knyter Smedsby allt tätare till Vasas stadsstruktur. Förtätandet har positiva konsekvenser för områdes- och samhällsstrukturen. För den långsiktiga ekonomin bör tomterna detaljplaneras och därefter bebyggas. Att göra området mer attraktivt och att möta efterfrågan på marknaden kan ge kommunen nya skattebetalare, såväl privata- som juridiska personer, och samtidigt ge Korsholm, men framförallt Smedsby, en bättre möjlighet att locka nya invånare. Arbetsplatser, näringsverksamhet Med delgeneralplanen för Smedsby vill man ge en klar översiktlig planering av bl.a. centrumområdet för att få in fler centrumorienterade arbetsplatser samt skapa förutsättningar för centrumrelaterade tjänster. Såväl kontorsarbete som mindre handel och privata samt kommunala servicetjänster kan placeras i nämnda område. Man har i planearbetet utgått ifrån att, i mån av möjlighet, styra den industribaserade verksamheten till Fågelberget genom att möjliggöra en utvidgning av industrin mot Stormossen och förbränningsanläggningen WestEnergy. Området i fråga utgörs av ca ha och tryggar således den industribaserade verksamhetens utvidgningsmöjligheter, både för själva delgeneralplaneområdet som för kommunen i övrigt. Området norr om Smedsby omfartsväg (TP/T) har angetts som område för arbetsplatser inom industri och eventuell service/handel i mindre skala. I direkt anslutning till Smedsby omfartsväg och Vattentagsvägen har reserverats områden för småskalig service, handel och industri. Summering: Möjligheterna till nya arbetsplatser bör ses som goda och konsekvenserna bedöms således som positiva. Med delgeneralplanen möjliggörs ett koncentrerat handelsbyggande i området för centrumfunktioner. Till området för centrumfunktioner kan även andra centrumorienterade arbetsplatser placeras. Till områden för offentlig service och förvaltning kan kommunala funktioner med tillhörande arbetsplatser placeras. Till områden med modifierade T-, E- och P- beteckningar kan arbetsplatser styras. Teknisk försörjning Kommunaltekniskt sett är el-, vatten- och avloppsnätet utbyggt och inga större ingrepp påverkar området. Skilt för sig bör dimensioneringen av dagvatten, bruksvatten och avlopp samt fjärrvärme kontrolleras. Ifall kommunen anser dimensioneringen vara tillräcklig, så är det endast, från tidigare, oexploaterade områden samt nya sticklinjer som är aktuella. Tyngden kan i sådana fall sättas på restaurering och dimensioneringskontroll på specifika områden. Byggande och underhåll av nya, samt omdimensionering av befintliga, kommunaltekniska konstruktioner (energi- och vattentjänster, samt väg- och gatunät) är de mest betydande utgifterna som ett förverkligande av delgeneralplanen medför. Detaljplanering av de i delgeneralplanen anvisade områdena är en förutsättning för att erhålla ett strukturerat Smedsby och medför även en kostnad för kommunen, en kostnad som oberoende av delgeneralplanens innehåll tillkommer ifall en ändring i tätortsbilden anses nödvändig. I delgeneralplanen har reserverats tillräckliga områden för kommunalteknik. Summering: Kommunaltekniken är utbyggt och inga större ingrepp påverkar således området. De korrigeringar och sticklinjer som behöver dras är inte av betydande karaktär för naturmiljön, men medför givetvis en ekonomisk kostnad för kommunen. Trafik Den största inverkan på trafiksituationen i Smedsby under senare tid har riksvägens 8 nya sträckning, som öppnades för trafik under hösten 2014, haft. Den nya vägen har medfört en avlastning av de befintliga vägarna i Smedsby, särskilt Karlebyvägen. Samtidigt har en ny barriär etablerats, som förutsätter en utveckling av vägnätet på den norra sidan av riksvägen för att de nya delarna av Smedsby integreras och få goda förbindelser till centrumområdet, och till övergripande trafiknät. 55

60 Bild 47. Trafikprognos 2040 för befintligt vägnät med beaktande av den möjliga bebyggelsetillväxten. Bild 48. Trafikprognos 2040 för föreslaget vägnät med beaktande av den möjliga bebyggelsetillväxten. Särskilt längs gränsen mot Vasa i söder borde eventuella förbindelsebehov utredas i samarbete med Vasa. Placering av ny kommersiell service inom centrumområdet i enlighet med etapplan 1, Österbottens landskapsplan orsakar inte trafikmässiga problem, och aspekter ss. buller och trafiksäkerhet är försumbara, och möjliga att beakta i den detaljerade planeringen. Området har god tillgång till 56