Järnvägens intåg. Marcus Andäng

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Järnvägens intåg. Marcus Andäng"

Transkript

1 Järnvägens intåg Marcus Andäng Världens första järnväg med lokdrift för allmän trafik öppnades 27 september Den byggdes under ledning av George Stephenson och förband Stockton med Darlington i England. Under byggandet av järnvägen mellan Liverpool och Manchester anordnades den uppmärksammade och välkända loktävlingen vid Rainhill 1829, där svensken John Ericsson deltog med lokomotivet Novelty. Tävlingen vanns dock av George Stephenson med The Rocket. Järnvägen spred sig nu väldigt snabbt över världen, där Frankrike och USA blev de första efterföljarna år Sverige var vid den här tiden underutvecklat och ett trettiotal europeiska länder kom före med riktig järnväg för långväga transporter. Fördröjningen berodde bland annat på att det svenska landsvägsnätet hade en förhållandevis god standard samt böndernas starka inflytande. Staten hade även satsat stort på utbyggnaden av vattenvägar och därmed det kostsamma byggandet av kanaler. I Sverige lades visserligen det första förslaget till en allmän svensk järnväg redan 1829 i riksdagen. Det gällde en linje mellan Vättern och Hjälmaren som var tänkt att utgöra en del av Göta Kanals transportsystem. Motionen avslogs dock. Under och 1840-talen började intresset växa i Sverige för förbättrade kommunikationer. Fortfarande fokuserades intresset på vägnät och vattenförbindelser med huvudsaklig inriktning på byggandet av kanaler. Riksdagen fick 1840/41 ta ställning till ytterligare en motion om järnvägsförbindelse mellan två sjöar istället för att bygga kanaler. Återigen blev motionen avslagen på grund av att frågan ansågs outredd. Det ansågs även att Sverige var för kuperat för att anlägga järnvägar och att transportunderlaget var för dåligt med tanke på Sveriges stora yta. Istället beviljades nya stora anslag till upprustning och nyetablering av vattenkommunikationer. Under andra halvan av 1840-talet vände opinionen, bland annat för att erfarenheterna av järnvägar i andra länder var över förväntan goda och att många problem som földje med vattenvägstransporter undveks, som till exempel igenfrysning på vintern. Det som dock blev avgörande var en enskild persons entusiasm och idoga arbete, som säkerligen påskyndade opinionen att vända långt innan det annars skulle blivit fallet. Denna person var greve Adolf Eugéne von Rosen, som efter att ha tillbringat flera år i England där han samarbetade med bland annat John Ericsson, ägnade större delen av sitt liv åt att propagera för järnvägens förträfflighet. Von Rosen lade 1845 fram en plan för ett svenskt järnvägssystem, som kom att bli förebilden för kommande planer och genomförande. Han ansökte hos regeringen att, under loppet av 20 år, få anlägga järnväg enligt planen, som utgjordes av tre huvudbanor samt ett antal sidolinjer. Huvudbanorna utgick alla tre från Stockholm, till Göteborg, Malmö respektive Gävle. Von Rosen hade som 4

2 huvudsyfte med sin plan att minska risken för de problem som uppstod i andra länder, där järnvägen tilläts expandera mer fritt och därmed påverkas negativt av olika intressekonflikter. Regeringen biföll framställningen och gav en tidsfrist på två år för framtagandet av en kalkyl för finansieringen. Kapitalet skulle till största delen komma från England och von Rosen hade redan blivit lovad stöd från engelska investerare. Även svenska staten skulle bidra ekonomiskt. Projektet misslyckades eftersom det uppstod en ekonomisk kris inom järnvägarna i England, vilket resulterade i att den engelska kapitalinsatsen uteblev. Skam den som ger sig! Von Rosen fortsatte sitt arbete men började inrikta sig på att försöka genomföra begränsade etapper. Under de kommande åren behandlade riksdagen flera motioner om kortare enskilda järnvägslinjer med statligt stöd som alla bifölls. Riksdagen godkände alltså nu principiellt statens medverkan vid järnvägsbyggande. Även möjligheterna till att staten själv borde bygga järnväg började diskuteras. Regeringen beslöt 1851 att utreda järnvägsbyggandet. Den utredningen resulterade i ett betänkande som föreslog en ny utredning gällande en allmän järnvägsplan och en eventuell aktiv statlig medverkan vid järnvägsbyggen. Regeringen gav uppdraget åt generalmajor Carl Akrell att utreda var stamlinjer borde förläggas. Hans plan överensstämde i huvuddrag med von Rosens. Under 1853/54 års riksdag beslutades att endast staten skulle få anlägga stambanor och att staten själv skulle bekosta och förvalta dem. Banor av mindre vikt skulle kunna anläggas av enskilda. Viktiga banor skulle även kunna få statligt stöd. Stambanorna skulle anläggas enligt Akrells förslag men sträckorna Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö ansågs viktigast. Propositionen medgav dock endast anslag till den förstnämnda. Tack vare en motion från landshövding Samuel von Troil togs beslut om att även södra stambanan fick anslag om än betydligt lägre, för sträckan Malmö Jönköping fick Nils Ericsson förtroendeuppdraget att, under eget ansvar, leda arbetet med statens järnvägsbyggande. Greve Adolf Eugén von Rosen En kommitté för fortsatt utredning om stambanenätets planläggning tillsattes samma år, bestående av Akrell, von Sydow och von Rosen. Även Nils Ericsson påverkade kommitténs arbete som resulterade i en plan, innehållande 5

3 fem stambanor med Stockholm som utgångspunkt, som fortfarande låg von Rosens ursprungliga väldigt nära. Principen byggde på att stambanorna i första hand skulle förläggas genom bygder utan vattenvägar och endast ansluta till eller korsa dessa vid viktiga knutpunkter. Planen blev i sitt huvudsakliga utförande genomförd även om det successivt beslutades om utbyggnaden. Västra stambanan blev klar 1862 och sista etappen av den södra öppnades för trafik Vid den här tiden påbörjades även Östra, Nordvästra och Norra stambanan. En kraftig lågkonjunktur under senare delen av 1860-talet resulterade i stagnation i järnvägsbyggandet. Både statens dåliga finanser och svårigheten att låna utomlands bidrog till starkt begränsade anslag. Konjunkturen förbättrades i början på 1870-talet och järnvägsbyggandet kom igång igen och det planlagda stambanenätets utbyggnad kunde fullföljas. Östra stambanan öppnades för trafik 1874 och Norra stambanan ett år senare. Statens byggande av järnväg upphörde dock inte här. Norra stambanan förlängdes norrut i olika etapper och vissa banor i glest befolkade områden, huvudsakligen i Norrland, byggdes av staten. Det var järnvägar som inte skulle kunna bli ekonomiskt bärkraftiga, de så kallade kulturbanorna, men som var viktiga ur militär synpunkt eller för att motverka stagnation i dessa landsdelars ekonomiska utveckling. Flera var bibanor till städerna vid Norrlandskusten. Stambanan genom övre Norrland nådde Boden 1894 och ansågs därmed färdig. Genom Boden gick redan en privat malmbana från Luleå till Gällivare. Denna inköptes av staten och förlängdes till riksgränsen med vidare koppling till Narvik och blev därmed den kända Malmbanan som fick stor betydelse för svensk malmexport. Den stod färdig De, än så länge, sista stora statliga järnvägslinjerna blev Inlandsbanan, som slutfördes 1937 och som till viss del utgjordes av inköpta privatbanesträckningar, samt en ytterligare förlängning av Norra Stambanan fram till finska gränsen. Dessa utfördes av försvars- och kulturpolitiska skäl. Från 1870-talet och framåt kompletterades även stambanenätet både genom statlig nybyggnation och inlösen av enskilda järnvägar. Det var redan från början en medveten princip att börja i liten skala för att sedan komplettera järnvägsnätet allteftersom inkomsterna gav upphov till investeringskapital. Ett principbeslut togs i riksdagen 1939 om ett allmänt förstatligande av enskilda järnvägar. Succesivt införlivades de flesta och Sveriges järnvägsnät blev därmed så gott som helt statligt ägt. Enskilda banor Eftersom staten endast i början byggde banor av stambanekaraktär krävdes enkilda initiativ för att uppnå ett fungerande järnvägsnät. De första banorna i Sverige tillkom, innan staten engagerade sig i järnvägsfrågan, som en direkt följd av olika företags interna trafik eller för lokala transportbehov och bekostades således av initiativtagarna själva. Även Sveriges första järnväg för allmän trafik, mellan Fryken och 6

4 Klarälven, genomfördes utan statlig inblandning. Första gången som staten aktivt stödde en järnväg skedde det genom ett lån till banan Kristinehamn - Sjöändan som togs i bruk Dessa tidiga järnvägar utnyttjade mänsklig handkraft eller hästar och oxar som dragkraft. Under 1853/54 års riksdag beslutades, förutom att endast staten skulle få bygga stambanor, att statsunderstöd skulle utgå till viktiga bibanor. De järnvägar som anslöt till stambanorna ansågs som särskilt viktiga. Staten ställde höga krav på banornas standard för att de skulle få statligt stöd. I början på talet var staten relativt frikostig med anslag till enskilda banor. Det var i denna period som de skånska järnvägarna Ystad - Eslöv och Helsingborg - Landskrona fick sitt stöd. Under lågkonjunkturen inskränktes anslagen till både det enskilda och det statliga järnvägsbyggandet. I slutet av lågkonjunkturen beslutade dock staten att återigen stödja de enskilda järnvägarna för att lindra den svåra arbetslösheten. En kommitté tillsattes, efter ett riks-dagsbeslut 1869, för att utarbeta en plan för järnvägar som kunde anses vara så betydelsefulla att de skulle kunna få statsunderstöd. När konjunkturen väl vände fortsatte statens låneunderstöd under ordnade former och järnvägs-byggandet blomstrade. Riksdagen beviljade 1871 ett anslag för enskilt järnvägsbyggande på tio miljoner riksdaler, att fördelas jämt under en femårsperiod anslogs ytterligare tio miljoner under fem år för att sedan följas av anslag av skiftande storlek. Alla banor av större vikt fick inte statsunderstöd om det fanns möjlighet att finansiera dem på annat sätt. En sådan var sträckan Malmö - Ystad, den så kallade Grevebanan, som ansågs gå genom en alltför rik bygd. Det fanns även enskilda banor som bekostades av kommuner och ibland stod de också för både anläggandet och driften. Svenskt järnvägsbyggande nådde sin höjdpunkt 1874 med cirka tusen kilometer ny järnväg. Den utgjorde 45% av det totala järnvägsnätet och anlades nästan uteslutande som enskild järnväg. På 1860-talet ägdes järnvägsnätet till två 3-delar av staten, medan förhållandet blev det omvända från talet. Den hittills längsta banlängden hade Sverige 1938 med en total sträcka på kilometer allmän järnväg. Enskilda banor byggdes mest i södra och mellersta Sverige där underlaget, med tätare bebyggelse och mer utvecklat näringsliv, räckte för ekonomiskt bärkraftiga banor. Totalt byggdes cirka 340 enskilda järnvägar som staten gav sitt medgivande till. Förstatligandet av banor skedde redan innan riksdagens principbeslut I samband med 1853/54 års riksdag bestämdes att staten ägde rätt att lösa in enskilda banor av stambanekaraktär eller som kunde utgöra en del av en dylik. Principen att inte bygga stambanor som konkurrerade med de redan etablerade vattenvägarna gav upphov till att staten inte byggde några järnvägar utmed kusterna i södra Sverige. Med tiden ansågs dock att förbindelsen mellan Malmö och Göteborg, bestående av fem enskilda järnvägar, var så pass viktig att en inlösen skedde Västkustbanan blev därmed statlig och kunde anses vara 7

5 en stambana. Efter 1939 års principbeslut att förstatliga de enskilda järnvägarna började nedläggningen av icke lönsamma sträckningar på allvar. De flesta var tidigare enskilda järnvägar. Banlängden minskade därvid sakta under några årtionden för att sedan drastiskt minska under resten av 1900-talet. Det är lätt att glömma den typ av, ofta smalspåriga, banor som utgjorde början på vårt svenska järnvägsnät. Dessa småbanor fortsatte att byggas i form av anslutningsspår, mellan industrierna och andra enskilda banor eller stambanor, samt ofta förekommande internspår. Dessa internspår kunde bestå av alltifrån enkla inomhusspår med handdrivna vagnar till avancerade spårsystem som utnyttjades i bland annat hamnanläggningar. Malmö hamn hade ett väl utbyggt kajspårsystem med egna lok och vagnar. Järnvägens betydelse inom olika områden Järnvägen hade utan tvekan en stark påverkan på det svenska samhället, men det torde vara omöjligt att redogöra för betydelsen i sin helhet. Många skeenden har varit beroende av varandra och åtskilliga faktorer har spelat sin roll i utvecklingen. Följande exempel visar bara på bredden avseende järnvägens inflytande. Sverige var ett utpräglat jordbrukssamhälle fram till mitten av 1800-talet. Det mesta producerades lokalt och de flesta regioner var i huvudsak självförsörjande. Hästskjutsar och segelfartyg var de mest avancerade kommunikationsmedel som stod till buds. Järnvägen betydde därför utan tvekan oerhört mycket för utvecklingen av det svenska samhället. Den blev en direkt förutsättning för övergången mellan jordbruks - och industrisamhället. En teknisk innovation som även bör nämnas i sammanhanget är ångmaskinen. Den rationaliserade både fartygs- och järnvägstrafiken förutom att ge kraft åt den växande industrin. Järnvägen bröt bygd och industrialiseringen och urbaniseringen följde i stort sett järnvägens utbyggnad både lokalt och regionalt. Många järnvägslinjer uppkom för att tillgodose ett behov för befintlig verksamhet men blev dessutom grund för nya industrier. Många av dessa blev inriktade på tillverkning av produkter för järnvägens utbyggnad till exempel lok och vagnar. Detta var ett förhållande som tydligt gällde i Skåne. Hos befolkningen öppnade järnvägen nya möjligheter och skapade framtidstro. Isoleringen bröts och den nya tiden nådde även de små bygderna. Självkänslan stärktes hos de som hade järnväg, särskilt när ståtliga stationsbyggnader med vackra trädgårdar uppfördes i trakten. Byggandet av järnvägen gav många människor arbete, särkilt åt landsbygdens obesuttna som fick arbete som rallare. De följde ofta järnvägens fortskridande genom landet och därmed spred de sina lokala seder och bruk, samtidigt som de själva fick uppleva olika landsdelars traditioner som de sedermera tog med sig hem. Så bönderna fick nu möjlighet 8

6 att sälja varor vilket gav dem pengar, så de i många fall kunde behålla en del av barnen hemma till hjälp och även i vissa fall låta dem gå i lantmanna- eller hushållsskolor. På så vis ökade jordbrukarna sin kunskap inom jordbruksnäring, skogsplantering och hemlivet, som på det viset moderniserades. Som exempel kan nämnas att konstgödseln fick spridning först i samband med järnvägens utbyggnad. Sedan kan man diskutera om det var till nytta eller inte. Lanthandlarna kunde ofta, tack vare den bättre tillgången på varor, utvecklas till större handelsrörelser och i stationssamhällena kunde handlarna lokalt skaffa sig en central position med hjälp av de goda distributionsmöjligheterna. Det anlades privata sädesmagasin och koloch timmerhandel startades, ofta i direkt anslutning till järnvägen så att man med kärror direkt kunde lasta och lossa från järnvägsvagnarna. De handlare som kunde utnyttja järnvägen hade överlag en högre inkomst än de som befann sig alltför långt ifrån närmaste järnväg. Adeln insåg tidigt möjligheterna med järnvägen. De stora godsen var stora producenter av viktiga handelsvaror som genom järnvägen kunde få större spridning samtidigt som den ekonomiska vinsten kunde höjas, tack vare effektivare transporter. Många järnvägar tillkom på initiativ från adeln. Kapital satsades och järnvägsbolagens styrelser bestod ofta av flera adliga medlemmar. De stora godsen bidrog även med stor andel av transportintäkterna. I Skåne anlades en bana helt och hållet bekostad av ett antal större gods mellan Malmö och Ystad med huvudsaklig inriktning på deras egna transporter. Den fick i folkmun benämningen Grevebanan. Försvaret utnyttjade flitigt järnvägen för att transportera manskap och material till regementen. Järnvägens betydelse för mobilisering i krigstid torde vara självklar. Som exempel kan nämnas att alla täckta godsvagnar var förberedda för transport av manskap och hästar. De var även i fredstid märkta med sin kapacitet så att de kunde tagas i bruk om mobilisering blev ett faktum. Nya tidningar startades och spreds utmed järnvägslinjerna av åkande tidningspojkar. De sålde visserligen tidningar på tågen men bäst gick dock försäljningen vid uppehållen på stationerna. En av dessa tidningar var Folkets Tidning i Lund, som gavs ut för första gången samma dag som sträckan Malmö - Lund invigdes. Även småbanorna hade tidningspojkar. Försäljningen togs sedermera över av pressbyråkioskerna som fortfarande finns i anslutning till de flesta av våra järnvägsstationer. Posten anordnade postkontor redan från 1858 på de flesta järnvägsstationer utanför städerna. Förvaringen blev trygg eftersom stationerna var bemannade hela dagarna samt att stinsen med familj oftast bodde i stationsbyggnaden. Det uppstod en ny form av samhällen på platser där en tätare bebyggelse inte hade funnits tidigare och dessa samhällsbildningar gav upphov till helt nya livsformer. Nya samhällen och små byar växte snabbt till järnvägssamhällen och järnvägsknutar. Industrier växte upp och lockade till sig arbetskraft från den när- 9

7 belägna landsbygden. Jordbruksarbetare fördubblade sin ekonomiska produktivitet vid övergång till fabriksarbete. Även utbildningsväsendet utvecklades när både tillgängligheten och ekonomin blev bättre. Folkhögskolor förlades oftast intill stationssamhällen, vilket vi tydligt kan se i Skåne. Sparbankernas spridning följde även de till stor del järnvägens framfart och etablerades i stationssamhällen. Stationsamhällena fick oftast en egen arkitektonisk karaktär. Stationsmiljön med sina ofta påkostade byggnader blev mönsterbildande för resten av bebyggelsen som därmed fick järnvägskaraktär. Det privata resandet översteg alla förväntningar när järnvägen var ny, trots att biljetterna var oerhört dyra jämfört med dagens mått mätt. Det totala resandet var dock relativt lågt i förhållande till godstransporterna och det var ofta väldigt glest i tidtabellerna. De flesta människors kontakt med tågen skedde mest som åskådare. Det samlades ofta stora folkmassor för att titta på tågen när de anlände till stationerna och utmed spåren stod inte sällan åskådare uppradade. Så småningom började också järnvägen att utnyttjas för populära utflykter. I och med byggandet av sträckan Malmö Lund kom Skåne igång tidigt med sin järnvägsutbyggnad och det flacka landskapet bidrog till att utbyggnaden gick Sveriges järnvägsnät

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Järnvägen i Skåne. Malmö Lund. relativt fort. Även högkonjunkturen på 1880-talet påverkade det skånska järnvägsbyggandet

Järnvägen i Skåne. Malmö Lund. relativt fort. Även högkonjunkturen på 1880-talet påverkade det skånska järnvägsbyggandet Järnvägen i Skåne Marcus Andäng relativt fort. Även högkonjunkturen på 1880-talet påverkade det skånska järnvägsbyggandet i allra högsta grad trots att flera viktiga enskilda banor redan hade anlagts på

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av NÄSSJÖ Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av F M nit ort- 1855 56 års järnvägskommittés förslag skulle Södra stambanan dragas från Malmö genom

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg

ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg Brukskultur Åtvidaberg 2003 Åtvidaberg - Bersbo Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 1 (8) Plats och tid Stadshuset, Vetlanda kl. 13.15-14.45 Beslutande Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Henrik Tvarnö, ordf. (S),

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård

ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2003 Åtvidabergsbilen Svante Kolsgård Intresset för nya tekniska lösningar var ofta påfallande stort i det svenska brukssamhället. En lång rad exempel

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Westanders Stora valenkät 2014

Westanders Stora valenkät 2014 Westanders Stora valenkät 1 Urvalet av 5 riksdagskandidater baseras på opinionsläget (Ekots sammanvägning av alla opinionsmätningar) under våren för att identifiera de dryga 5 riksdagskandidater med störst

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Järnvägens utveckling ur ett samhällsperspektiv

Järnvägens utveckling ur ett samhällsperspektiv Järnvägens utveckling ur ett samhällsperspektiv Av: Per Blomgren Victor Blomqvist Viktoria Björk Ljunggren Linnea Carlsson Innehåll Järnvägens utveckling ur ett samhällsperspektiv... Av:... 1. Inledning...

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn

Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Maj 2013 1 PM 2013-05-07 angående möjlig spårförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Bakgrund I en pm daterad 2012-09-17 beskrevs två

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21 2013-03-21 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet c/o Jan Efraimsson Box 1031 405 22 Göteborg REMISSVAR Målbild tåg 2035 Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 Bakgrund Förslaget till

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

************************************************************************************************* Sammanfattande historik kring Västra Stambanan:

************************************************************************************************* Sammanfattande historik kring Västra Stambanan: 12 ************************************************************************************************* Sammanfattande historik kring Västra Stambanan: *************************************************************************************************

Läs mer

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket Del 2: Kopparverket Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket På 1890-talet var den tillgängliga marken på fabriksområdet kring gödselfabriken Fosfaten, som låg i södra Helsingborgs centrum,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Trollhätte Mekaniska verkstad

Trollhätte Mekaniska verkstad KORT HISTORIK ÖVER NOHAB Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades,

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB 1 KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB Godkänt av kommunfullmäktige den 17 februari 2000, 40. 1 Avtalsslutande parter Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, SYSAV, ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge,

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Transporter i Malmö. Limhamnsstationen vid Bagers plats. Foto: Roikjer/ Malmö Museer

Transporter i Malmö. Limhamnsstationen vid Bagers plats. Foto: Roikjer/ Malmö Museer Transporter i Malmö Från borgarby till arbetarstad Närheten till Öresundsbron ger Malmö en plats på de stora kartorna över transportleder. För 150 år sedan var det emellertid helt annorlunda. Helsingborg,

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625). 1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Protokoll. Fört vid årsmöte med Södra Näs & Nygårds Vägförening 2014-07-06 kl. 14.00 Plats: Ankarskolan, Träslövsläge

Protokoll. Fört vid årsmöte med Södra Näs & Nygårds Vägförening 2014-07-06 kl. 14.00 Plats: Ankarskolan, Träslövsläge Protokoll Fört vid årsmöte med Södra Näs & Nygårds Vägförening 2014-07-06 kl. 14.00 Plats: Ankarskolan, Träslövsläge $1 Ordförande Lars Nilson öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Kallelse till årsmötet

Läs mer