Järnvägens intåg. Marcus Andäng
|
|
- Gerd Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Järnvägens intåg Marcus Andäng Världens första järnväg med lokdrift för allmän trafik öppnades 27 september Den byggdes under ledning av George Stephenson och förband Stockton med Darlington i England. Under byggandet av järnvägen mellan Liverpool och Manchester anordnades den uppmärksammade och välkända loktävlingen vid Rainhill 1829, där svensken John Ericsson deltog med lokomotivet Novelty. Tävlingen vanns dock av George Stephenson med The Rocket. Järnvägen spred sig nu väldigt snabbt över världen, där Frankrike och USA blev de första efterföljarna år Sverige var vid den här tiden underutvecklat och ett trettiotal europeiska länder kom före med riktig järnväg för långväga transporter. Fördröjningen berodde bland annat på att det svenska landsvägsnätet hade en förhållandevis god standard samt böndernas starka inflytande. Staten hade även satsat stort på utbyggnaden av vattenvägar och därmed det kostsamma byggandet av kanaler. I Sverige lades visserligen det första förslaget till en allmän svensk järnväg redan 1829 i riksdagen. Det gällde en linje mellan Vättern och Hjälmaren som var tänkt att utgöra en del av Göta Kanals transportsystem. Motionen avslogs dock. Under och 1840-talen började intresset växa i Sverige för förbättrade kommunikationer. Fortfarande fokuserades intresset på vägnät och vattenförbindelser med huvudsaklig inriktning på byggandet av kanaler. Riksdagen fick 1840/41 ta ställning till ytterligare en motion om järnvägsförbindelse mellan två sjöar istället för att bygga kanaler. Återigen blev motionen avslagen på grund av att frågan ansågs outredd. Det ansågs även att Sverige var för kuperat för att anlägga järnvägar och att transportunderlaget var för dåligt med tanke på Sveriges stora yta. Istället beviljades nya stora anslag till upprustning och nyetablering av vattenkommunikationer. Under andra halvan av 1840-talet vände opinionen, bland annat för att erfarenheterna av järnvägar i andra länder var över förväntan goda och att många problem som földje med vattenvägstransporter undveks, som till exempel igenfrysning på vintern. Det som dock blev avgörande var en enskild persons entusiasm och idoga arbete, som säkerligen påskyndade opinionen att vända långt innan det annars skulle blivit fallet. Denna person var greve Adolf Eugéne von Rosen, som efter att ha tillbringat flera år i England där han samarbetade med bland annat John Ericsson, ägnade större delen av sitt liv åt att propagera för järnvägens förträfflighet. Von Rosen lade 1845 fram en plan för ett svenskt järnvägssystem, som kom att bli förebilden för kommande planer och genomförande. Han ansökte hos regeringen att, under loppet av 20 år, få anlägga järnväg enligt planen, som utgjordes av tre huvudbanor samt ett antal sidolinjer. Huvudbanorna utgick alla tre från Stockholm, till Göteborg, Malmö respektive Gävle. Von Rosen hade som 4
2 huvudsyfte med sin plan att minska risken för de problem som uppstod i andra länder, där järnvägen tilläts expandera mer fritt och därmed påverkas negativt av olika intressekonflikter. Regeringen biföll framställningen och gav en tidsfrist på två år för framtagandet av en kalkyl för finansieringen. Kapitalet skulle till största delen komma från England och von Rosen hade redan blivit lovad stöd från engelska investerare. Även svenska staten skulle bidra ekonomiskt. Projektet misslyckades eftersom det uppstod en ekonomisk kris inom järnvägarna i England, vilket resulterade i att den engelska kapitalinsatsen uteblev. Skam den som ger sig! Von Rosen fortsatte sitt arbete men började inrikta sig på att försöka genomföra begränsade etapper. Under de kommande åren behandlade riksdagen flera motioner om kortare enskilda järnvägslinjer med statligt stöd som alla bifölls. Riksdagen godkände alltså nu principiellt statens medverkan vid järnvägsbyggande. Även möjligheterna till att staten själv borde bygga järnväg började diskuteras. Regeringen beslöt 1851 att utreda järnvägsbyggandet. Den utredningen resulterade i ett betänkande som föreslog en ny utredning gällande en allmän järnvägsplan och en eventuell aktiv statlig medverkan vid järnvägsbyggen. Regeringen gav uppdraget åt generalmajor Carl Akrell att utreda var stamlinjer borde förläggas. Hans plan överensstämde i huvuddrag med von Rosens. Under 1853/54 års riksdag beslutades att endast staten skulle få anlägga stambanor och att staten själv skulle bekosta och förvalta dem. Banor av mindre vikt skulle kunna anläggas av enskilda. Viktiga banor skulle även kunna få statligt stöd. Stambanorna skulle anläggas enligt Akrells förslag men sträckorna Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö ansågs viktigast. Propositionen medgav dock endast anslag till den förstnämnda. Tack vare en motion från landshövding Samuel von Troil togs beslut om att även södra stambanan fick anslag om än betydligt lägre, för sträckan Malmö Jönköping fick Nils Ericsson förtroendeuppdraget att, under eget ansvar, leda arbetet med statens järnvägsbyggande. Greve Adolf Eugén von Rosen En kommitté för fortsatt utredning om stambanenätets planläggning tillsattes samma år, bestående av Akrell, von Sydow och von Rosen. Även Nils Ericsson påverkade kommitténs arbete som resulterade i en plan, innehållande 5
3 fem stambanor med Stockholm som utgångspunkt, som fortfarande låg von Rosens ursprungliga väldigt nära. Principen byggde på att stambanorna i första hand skulle förläggas genom bygder utan vattenvägar och endast ansluta till eller korsa dessa vid viktiga knutpunkter. Planen blev i sitt huvudsakliga utförande genomförd även om det successivt beslutades om utbyggnaden. Västra stambanan blev klar 1862 och sista etappen av den södra öppnades för trafik Vid den här tiden påbörjades även Östra, Nordvästra och Norra stambanan. En kraftig lågkonjunktur under senare delen av 1860-talet resulterade i stagnation i järnvägsbyggandet. Både statens dåliga finanser och svårigheten att låna utomlands bidrog till starkt begränsade anslag. Konjunkturen förbättrades i början på 1870-talet och järnvägsbyggandet kom igång igen och det planlagda stambanenätets utbyggnad kunde fullföljas. Östra stambanan öppnades för trafik 1874 och Norra stambanan ett år senare. Statens byggande av järnväg upphörde dock inte här. Norra stambanan förlängdes norrut i olika etapper och vissa banor i glest befolkade områden, huvudsakligen i Norrland, byggdes av staten. Det var järnvägar som inte skulle kunna bli ekonomiskt bärkraftiga, de så kallade kulturbanorna, men som var viktiga ur militär synpunkt eller för att motverka stagnation i dessa landsdelars ekonomiska utveckling. Flera var bibanor till städerna vid Norrlandskusten. Stambanan genom övre Norrland nådde Boden 1894 och ansågs därmed färdig. Genom Boden gick redan en privat malmbana från Luleå till Gällivare. Denna inköptes av staten och förlängdes till riksgränsen med vidare koppling till Narvik och blev därmed den kända Malmbanan som fick stor betydelse för svensk malmexport. Den stod färdig De, än så länge, sista stora statliga järnvägslinjerna blev Inlandsbanan, som slutfördes 1937 och som till viss del utgjordes av inköpta privatbanesträckningar, samt en ytterligare förlängning av Norra Stambanan fram till finska gränsen. Dessa utfördes av försvars- och kulturpolitiska skäl. Från 1870-talet och framåt kompletterades även stambanenätet både genom statlig nybyggnation och inlösen av enskilda järnvägar. Det var redan från början en medveten princip att börja i liten skala för att sedan komplettera järnvägsnätet allteftersom inkomsterna gav upphov till investeringskapital. Ett principbeslut togs i riksdagen 1939 om ett allmänt förstatligande av enskilda järnvägar. Succesivt införlivades de flesta och Sveriges järnvägsnät blev därmed så gott som helt statligt ägt. Enskilda banor Eftersom staten endast i början byggde banor av stambanekaraktär krävdes enkilda initiativ för att uppnå ett fungerande järnvägsnät. De första banorna i Sverige tillkom, innan staten engagerade sig i järnvägsfrågan, som en direkt följd av olika företags interna trafik eller för lokala transportbehov och bekostades således av initiativtagarna själva. Även Sveriges första järnväg för allmän trafik, mellan Fryken och 6
4 Klarälven, genomfördes utan statlig inblandning. Första gången som staten aktivt stödde en järnväg skedde det genom ett lån till banan Kristinehamn - Sjöändan som togs i bruk Dessa tidiga järnvägar utnyttjade mänsklig handkraft eller hästar och oxar som dragkraft. Under 1853/54 års riksdag beslutades, förutom att endast staten skulle få bygga stambanor, att statsunderstöd skulle utgå till viktiga bibanor. De järnvägar som anslöt till stambanorna ansågs som särskilt viktiga. Staten ställde höga krav på banornas standard för att de skulle få statligt stöd. I början på talet var staten relativt frikostig med anslag till enskilda banor. Det var i denna period som de skånska järnvägarna Ystad - Eslöv och Helsingborg - Landskrona fick sitt stöd. Under lågkonjunkturen inskränktes anslagen till både det enskilda och det statliga järnvägsbyggandet. I slutet av lågkonjunkturen beslutade dock staten att återigen stödja de enskilda järnvägarna för att lindra den svåra arbetslösheten. En kommitté tillsattes, efter ett riks-dagsbeslut 1869, för att utarbeta en plan för järnvägar som kunde anses vara så betydelsefulla att de skulle kunna få statsunderstöd. När konjunkturen väl vände fortsatte statens låneunderstöd under ordnade former och järnvägs-byggandet blomstrade. Riksdagen beviljade 1871 ett anslag för enskilt järnvägsbyggande på tio miljoner riksdaler, att fördelas jämt under en femårsperiod anslogs ytterligare tio miljoner under fem år för att sedan följas av anslag av skiftande storlek. Alla banor av större vikt fick inte statsunderstöd om det fanns möjlighet att finansiera dem på annat sätt. En sådan var sträckan Malmö - Ystad, den så kallade Grevebanan, som ansågs gå genom en alltför rik bygd. Det fanns även enskilda banor som bekostades av kommuner och ibland stod de också för både anläggandet och driften. Svenskt järnvägsbyggande nådde sin höjdpunkt 1874 med cirka tusen kilometer ny järnväg. Den utgjorde 45% av det totala järnvägsnätet och anlades nästan uteslutande som enskild järnväg. På 1860-talet ägdes järnvägsnätet till två 3-delar av staten, medan förhållandet blev det omvända från talet. Den hittills längsta banlängden hade Sverige 1938 med en total sträcka på kilometer allmän järnväg. Enskilda banor byggdes mest i södra och mellersta Sverige där underlaget, med tätare bebyggelse och mer utvecklat näringsliv, räckte för ekonomiskt bärkraftiga banor. Totalt byggdes cirka 340 enskilda järnvägar som staten gav sitt medgivande till. Förstatligandet av banor skedde redan innan riksdagens principbeslut I samband med 1853/54 års riksdag bestämdes att staten ägde rätt att lösa in enskilda banor av stambanekaraktär eller som kunde utgöra en del av en dylik. Principen att inte bygga stambanor som konkurrerade med de redan etablerade vattenvägarna gav upphov till att staten inte byggde några järnvägar utmed kusterna i södra Sverige. Med tiden ansågs dock att förbindelsen mellan Malmö och Göteborg, bestående av fem enskilda järnvägar, var så pass viktig att en inlösen skedde Västkustbanan blev därmed statlig och kunde anses vara 7
5 en stambana. Efter 1939 års principbeslut att förstatliga de enskilda järnvägarna började nedläggningen av icke lönsamma sträckningar på allvar. De flesta var tidigare enskilda järnvägar. Banlängden minskade därvid sakta under några årtionden för att sedan drastiskt minska under resten av 1900-talet. Det är lätt att glömma den typ av, ofta smalspåriga, banor som utgjorde början på vårt svenska järnvägsnät. Dessa småbanor fortsatte att byggas i form av anslutningsspår, mellan industrierna och andra enskilda banor eller stambanor, samt ofta förekommande internspår. Dessa internspår kunde bestå av alltifrån enkla inomhusspår med handdrivna vagnar till avancerade spårsystem som utnyttjades i bland annat hamnanläggningar. Malmö hamn hade ett väl utbyggt kajspårsystem med egna lok och vagnar. Järnvägens betydelse inom olika områden Järnvägen hade utan tvekan en stark påverkan på det svenska samhället, men det torde vara omöjligt att redogöra för betydelsen i sin helhet. Många skeenden har varit beroende av varandra och åtskilliga faktorer har spelat sin roll i utvecklingen. Följande exempel visar bara på bredden avseende järnvägens inflytande. Sverige var ett utpräglat jordbrukssamhälle fram till mitten av 1800-talet. Det mesta producerades lokalt och de flesta regioner var i huvudsak självförsörjande. Hästskjutsar och segelfartyg var de mest avancerade kommunikationsmedel som stod till buds. Järnvägen betydde därför utan tvekan oerhört mycket för utvecklingen av det svenska samhället. Den blev en direkt förutsättning för övergången mellan jordbruks - och industrisamhället. En teknisk innovation som även bör nämnas i sammanhanget är ångmaskinen. Den rationaliserade både fartygs- och järnvägstrafiken förutom att ge kraft åt den växande industrin. Järnvägen bröt bygd och industrialiseringen och urbaniseringen följde i stort sett järnvägens utbyggnad både lokalt och regionalt. Många järnvägslinjer uppkom för att tillgodose ett behov för befintlig verksamhet men blev dessutom grund för nya industrier. Många av dessa blev inriktade på tillverkning av produkter för järnvägens utbyggnad till exempel lok och vagnar. Detta var ett förhållande som tydligt gällde i Skåne. Hos befolkningen öppnade järnvägen nya möjligheter och skapade framtidstro. Isoleringen bröts och den nya tiden nådde även de små bygderna. Självkänslan stärktes hos de som hade järnväg, särskilt när ståtliga stationsbyggnader med vackra trädgårdar uppfördes i trakten. Byggandet av järnvägen gav många människor arbete, särkilt åt landsbygdens obesuttna som fick arbete som rallare. De följde ofta järnvägens fortskridande genom landet och därmed spred de sina lokala seder och bruk, samtidigt som de själva fick uppleva olika landsdelars traditioner som de sedermera tog med sig hem. Så bönderna fick nu möjlighet 8
6 att sälja varor vilket gav dem pengar, så de i många fall kunde behålla en del av barnen hemma till hjälp och även i vissa fall låta dem gå i lantmanna- eller hushållsskolor. På så vis ökade jordbrukarna sin kunskap inom jordbruksnäring, skogsplantering och hemlivet, som på det viset moderniserades. Som exempel kan nämnas att konstgödseln fick spridning först i samband med järnvägens utbyggnad. Sedan kan man diskutera om det var till nytta eller inte. Lanthandlarna kunde ofta, tack vare den bättre tillgången på varor, utvecklas till större handelsrörelser och i stationssamhällena kunde handlarna lokalt skaffa sig en central position med hjälp av de goda distributionsmöjligheterna. Det anlades privata sädesmagasin och koloch timmerhandel startades, ofta i direkt anslutning till järnvägen så att man med kärror direkt kunde lasta och lossa från järnvägsvagnarna. De handlare som kunde utnyttja järnvägen hade överlag en högre inkomst än de som befann sig alltför långt ifrån närmaste järnväg. Adeln insåg tidigt möjligheterna med järnvägen. De stora godsen var stora producenter av viktiga handelsvaror som genom järnvägen kunde få större spridning samtidigt som den ekonomiska vinsten kunde höjas, tack vare effektivare transporter. Många järnvägar tillkom på initiativ från adeln. Kapital satsades och järnvägsbolagens styrelser bestod ofta av flera adliga medlemmar. De stora godsen bidrog även med stor andel av transportintäkterna. I Skåne anlades en bana helt och hållet bekostad av ett antal större gods mellan Malmö och Ystad med huvudsaklig inriktning på deras egna transporter. Den fick i folkmun benämningen Grevebanan. Försvaret utnyttjade flitigt järnvägen för att transportera manskap och material till regementen. Järnvägens betydelse för mobilisering i krigstid torde vara självklar. Som exempel kan nämnas att alla täckta godsvagnar var förberedda för transport av manskap och hästar. De var även i fredstid märkta med sin kapacitet så att de kunde tagas i bruk om mobilisering blev ett faktum. Nya tidningar startades och spreds utmed järnvägslinjerna av åkande tidningspojkar. De sålde visserligen tidningar på tågen men bäst gick dock försäljningen vid uppehållen på stationerna. En av dessa tidningar var Folkets Tidning i Lund, som gavs ut för första gången samma dag som sträckan Malmö - Lund invigdes. Även småbanorna hade tidningspojkar. Försäljningen togs sedermera över av pressbyråkioskerna som fortfarande finns i anslutning till de flesta av våra järnvägsstationer. Posten anordnade postkontor redan från 1858 på de flesta järnvägsstationer utanför städerna. Förvaringen blev trygg eftersom stationerna var bemannade hela dagarna samt att stinsen med familj oftast bodde i stationsbyggnaden. Det uppstod en ny form av samhällen på platser där en tätare bebyggelse inte hade funnits tidigare och dessa samhällsbildningar gav upphov till helt nya livsformer. Nya samhällen och små byar växte snabbt till järnvägssamhällen och järnvägsknutar. Industrier växte upp och lockade till sig arbetskraft från den när- 9
7 belägna landsbygden. Jordbruksarbetare fördubblade sin ekonomiska produktivitet vid övergång till fabriksarbete. Även utbildningsväsendet utvecklades när både tillgängligheten och ekonomin blev bättre. Folkhögskolor förlades oftast intill stationssamhällen, vilket vi tydligt kan se i Skåne. Sparbankernas spridning följde även de till stor del järnvägens framfart och etablerades i stationssamhällen. Stationsamhällena fick oftast en egen arkitektonisk karaktär. Stationsmiljön med sina ofta påkostade byggnader blev mönsterbildande för resten av bebyggelsen som därmed fick järnvägskaraktär. Det privata resandet översteg alla förväntningar när järnvägen var ny, trots att biljetterna var oerhört dyra jämfört med dagens mått mätt. Det totala resandet var dock relativt lågt i förhållande till godstransporterna och det var ofta väldigt glest i tidtabellerna. De flesta människors kontakt med tågen skedde mest som åskådare. Det samlades ofta stora folkmassor för att titta på tågen när de anlände till stationerna och utmed spåren stod inte sällan åskådare uppradade. Så småningom började också järnvägen att utnyttjas för populära utflykter. I och med byggandet av sträckan Malmö Lund kom Skåne igång tidigt med sin järnvägsutbyggnad och det flacka landskapet bidrog till att utbyggnaden gick Sveriges järnvägsnät
ÖBlJ Allmän järnvägshistoria
ÖBlJ Allmän järnvägshistoria Tåg på väg från Karlskrona Central och norrut på Pantarholmen. Fotot taget före år 1889. Foto Karl Karlsson Blekinge Museum. År 2006 firar den svenska järnvägen 150 år. Den
Läs merFörord. Vallkärra-Torns Hembygdsförening
Förord Stångby station fyller hundra år 1 maj 2001 och det uppmärksammar vi med denna skrift. Många är de som bidragit till att den kunde förverkligas. Det finns de som har lånat ut bilder, berättat om
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merIndustriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Läs merJärnvägen i Skåne. Malmö Lund. relativt fort. Även högkonjunkturen på 1880-talet påverkade det skånska järnvägsbyggandet
Järnvägen i Skåne Marcus Andäng relativt fort. Även högkonjunkturen på 1880-talet påverkade det skånska järnvägsbyggandet i allra högsta grad trots att flera viktiga enskilda banor redan hade anlagts på
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merEn ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merRemiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
Datum 2016-03-30 Diarienummer KS/2016:24 Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Information om remissvaret Region
Läs merFrån fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus
Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.
Läs merINDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt
Läs merYttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merEuropakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.
Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl
Läs merPÅGATÅG NORDOST 2009
Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM
Läs merMalmö-Stockholm. En effektiv etapputbyggnad
Malmö-Stockholm En effektiv etapputbyggnad Maj 2017 Utbyggnaden ska ske i den takt ekonomin tillåter * * Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, kap. 6.3.3 Regeringen Utbyggnaden kommer att ske etappvis
Läs merca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö
ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland
Läs merRemissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF
Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning
Läs merOstlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg
Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan
Läs merUpplysningstidens karta
Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp
Läs merFuture Rail Sweden. 21 januari 2010
Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre
Läs merNytt signalsystem i Europa
ERTMS i Sverige Nytt signalsystem i Europa Det blir enklare att resa och transportera med tåg mellan länder na med det nya signalsystemet European Railway Transport Management System, ERTMS. Idag byter
Läs merOstlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt
Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna
Läs merVikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr
Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:
Läs merSUNDSVALL. Stationen öppnades för allmän trafik år hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484,
SUNDSVALL u den Stationen öppnades för allmän trafik år 1875. Staden hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484, ursprungliga år 1871 upprättade planen för statsbanorna norr om
Läs merMotion 1983/84:415. Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Transportrådets bedömning
16 Motion 1983/84:415 Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik bör hänföras till riksbanenätet eller erhålla ett statsbidrag av samma omfattning
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merBYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING
BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING EN SATSNING PÅ SKÅNE ÄR EN SATSNING PÅ SVERIGE I slutet av mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs merSammanställning etapper Nya Ostkustbanan
2017-08-30 1 av 10 Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan Korta beskrivningar, nyttor, längder, kostnader och restider för Nya Ostkustbanans etapper utifrån Trafikverkets utredningsmaterial - samrådshandlingar
Läs merSverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.
TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.0 Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö Kommunförbundet Skåne 2016-05-18 SVERIGEFÖRHANDLINGEN Detta är det största sammanhållna samhällsutvecklingsprojektet
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015
ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merKustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
Läs merProtokoll - medlemsmöte. Tid 31 mars 2017 kl Hotell Rådmannen, Alvesta
2 april 2017 Protokoll - medlemsmöte Tid 31 mars 2017 kl. 10-12 Plats Hotell Rådmannen, Alvesta Närvarande Alvesta Hässleholm Kalmar Lund Nässjö Tranås Växjö Älmhult Ola Agermark Lena Wallentheim, ordförande
Läs merYttrande avseende Nationell plan för transportsystemet för perioden
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Kommunledningskontoret 2017-11-06 Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling Patrik Möller 044-135178 patrik.moller@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande avseende
Läs merDärför behöver vi Götalandsbanan
Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merGodsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik
Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för
Läs merSverigeförhandlingen Skånes Energiting 14 juni Kommunledningskontoret
Sverigeförhandlingen Skånes Energiting 14 juni 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande Viktiga utgångspunkter Höghastighetsjärnvägen ska
Läs merPåverkan av Nationell Plan (NP) Södra stambanan. Möte stambanan.com
Påverkan av Nationell Plan (NP) 2018-2029 Södra stambanan Möte stambanan.com 2018-10-26 Agenda Investeringar järnväg NP 2018-2029 Sydsverige Brister (Trafikverket) Utveckling höghastighetsbanan Vad tänker
Läs merVästsvensk infrastruktur
Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merBild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2521. Infrastruktur i Skåne. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2521 av Boriana Åberg m.fl. (M) Infrastruktur i Skåne Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att
Läs merDen industriella revolutionen. En resa tillbaka till framtiden
Den industriella revolutionen En resa tillbaka till framtiden Crash course om industriella revolutionen Till filmen Från mekanisk garntillverkning till iphone och självkörande bilar Den industriella revolutionen
Läs merRegion Väst Erik Lööv, distriktschef
1 Region Väst Erik Lööv, distriktschef 2 Göteborg 2030 3 Region Väst växer så det knakar 4 Region Väst växer så det knakar Region Väst Affärsmöjligheter Göteborg Halmstad Väg 161 Väg 49 Falköping Karlstad
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Läs merFinansiering av en ny stambana. Etapperna Linköping Stockholm och Lund Hässleholm
Finansiering av en ny stambana Etapperna Linköping Stockholm och Januari 08 Regeringens direktiv Utbyggnaden ska ske i den takt ekonomin tillåter * * Infrastruktur för framtiden Prop. 06/7:, kap. 6.3.3
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana
Motion till riksdagen 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana Under våren 1988 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens proposition ( 1987/88 :50) "Trafikpolitiken
Läs merSatsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010
Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv
Läs merVarbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra
Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merOrtstruktur Östra Sörmland november 2016
Ortstruktur Östra Sörmland 2050-27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken
Läs merNÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av
NÄSSJÖ Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av F M nit ort- 1855 56 års järnvägskommittés förslag skulle Södra stambanan dragas från Malmö genom
Läs merRemissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
Sverigeförhandlingen N2014:04 2017-09-21 Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 BAKGRUND Regeringen gav den 23 mars 2017 Trafikverket i uppdrag att
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merHur formas ett land, en stad och dess invånare?
Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik
Läs mer2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
M1785 Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1420 av Boriana Åberg m.fl. (M) Skånes infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merMalung Sälen Förslag till återuppbyggnad
Syftet med följande studie är att visa hur fortsättningen av den tidigare järnvägen upp till Sälen kan byggas upp igen och dessutom jämföra denna järnväg med planerna för en utvidgad flygplats i Sälen.
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merKoncernkontoret Området för samhällsplanering
Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat
Läs merBRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Läs merArbetspendlingens struktur i Skåne
Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader
Läs merHISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
Läs merDen otillgängliga malmen
Den otillgängliga malmen Att få ut den malm som finns i de nästan obebodda fjälltrakterna i Lappland, har varit ett problem sedan början på 1600-talet. Namn på platser som Nasafjäll, Svappavaara och Sjangeli
Läs merKommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10
Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merHässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm
Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen
Läs merPosten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand
Posten i Stångby Sven-Erik Strand För den som flyttade till Stångby 1970, innebar den första kontakten med posten en trivselfaktor. Först handslaget genom luckan med ett vänligt Välkommen till Stångby
Läs merEuropean Spallation Source (ESS) i Lund
European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund
Läs merMotion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne
Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merSveriges elektrifiering
Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är
Läs merJärnvägsbygge är också samhällsbygge!
Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet
Läs merMotivera och förklara varför!
Muntligt samtal i historia måndagen den 19/3 Ni ska i era basgrupper (enligt svenskan) ha ett samtal om varför och hur samhället förändrades under industriella revolutionen. Samtalet kommer utgå ifrån
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merTåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik
Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram
Läs merMalmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:
Läs mer8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS
11 (17) Anteckningar från beredningen för hållbar utveckling (BHU), 2015-03-03 8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS 3041-2014 Beredningens ställningstagande
Läs merDen nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket
Del 2: Kopparverket Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket På 1890-talet var den tillgängliga marken på fabriksområdet kring gödselfabriken Fosfaten, som låg i södra Helsingborgs centrum,
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merEtt trettiotal rekommendationer
Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-11-16 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Överenskommelse om utbyggnad
Läs merAmerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Läs merTrosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.
Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se
Läs mer