Svar på remiss gällande ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag. Beslut

Transkript

1 1(7) 85 MRN/2018:130 Svar på remiss gällande ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag Beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden lämnar följande yttrande med anledning av remissen. Yttrande Miljö- och räddningstjänstnämnden är överlag positivt inställd till att man från livsmedelsverkets sida försöker att få till en ny riskklassningsmodell som ska vägleda kommunerna så att riskklassningen av livsmedelsobjekt blir mer enhetlig i landet. Det nuvarande förslaget till ny riskklassningsmodell kommer dock få konsekvenser för livsmedelskontrollen i Eskilstuna kommun och vi vill därför lyfta några synpunkter. Allmänt Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att se över modellen för riskklassningen och i det arbetet ska livsmedelsverket beakta statskontorets rapport 2015:17 om avgifter i livsmedelskontrollen. I statskontorets rapport anger de att ett av de största problemen är att de kommunala kontrollmyndigheterna inte alltid gör de kontroller som de ska göra. Den främsta anledningen till det uppges vara resursbrist, både ekonomisk och personell. I den nya riskklassningsmodellen ger livsmedelsverket förslag på att kraftigt minska kontrollintervallet för de verksamheter som är vanligast förekommande i den kommunala livsmedelskontrollen. Den nya modellen skulle därför kunna innebära att kommunerna får mindre resurser till livsmedelskontroll, vilket kan leda till ännu större svårigheter att upprätthålla kompetens och att rekrytera personal. Förslaget till ny riskklassningsmodell leder istället till minskad kontroll i de flesta kommuner och ger ingen lösning till problemet med att kommuner inte utför den planerade kontrollen. Frågan om hur kommuner som inte utför tillräcklig kontroll ska utföra mer kontroll i framtiden kvarstår att lösa. Förslaget till ny riskklassningsmodell löser inte de stora problemen som statskontoret lyfter fram i sin rapport. Vi tycker att det är bra att livsmedelsverket arbetar för en mer likvärdig och effektiv livsmedelskontroll. Vi vet om att det finns stora, ibland osakliga skillnader mellan olika myndigheter. Vi ställer oss dock frågande kring om den nya modellen för riskklassning samt förslaget om baskontroller innebär en bättre kvalitet på livsmedelskontrollen nationellt. Med den nya modellen tror vi att kontrollen och riskklassningen blir mer

2 2(7) likvärdig och innebär förenklingar för företagarna. Det är dock viktigt att kontrollen ger de effekter som behövs för att säkerställa säkra och trygga livsmedel, vilket är själva syftet med kontrollerna. Vi anser att det är viktigt att likvärdigheten och förenklingen för företagarna inte får ske på bekostnad av kvaliteten på kontrollen. Vi vill ha en effektiv kontroll men också en kontroll som har avsedd effekt. Det finns ett förslag om att lagstifta om den nya riskklassningsmodellen och därmed göra den obligatorisk för alla kommuner att följa. Riskklassningsmodulen innehåller flera delar som gör den styrande, där det inte lämnas utrymme för kommunerna att använda sina erfarenheter och kunskaper som de har kring sina livsmedelsobjekt. Vi anser att riskklassningsmodellen bör vara frivillig men med en tydlig vägledning. Om någon kommun väljer att göra avsteg från modellen så ska dessa avsteg kontrolleras, förklaras och motiveras vid en revision från länsstyrelsen/livsmedelsverket. Konsekvensanalys Konsekvenser för myndighetens ekonomi Totalt sett innebär förslaget till ny riskklassningsmodell en minskning av livsmedelskontrollen i Eskilstuna kommun. I dagsläget har vi sammanlagt 2490 kontrolltimmar fördelat på ca 700 objekt. Med en förväntat fördelning av normal respektive reducerad tid kommer vi istället att landa på ca 1590 kontrolltimmar, dvs en minskning med nästan 900 timmar (ca 36%). 900 kontrolltimmar motsvarar en heltidstjänst. Om riskklassningsmodellen blir som förslaget kommer vi att behöva minska vår personalstyrka med minst en person. I dagsläget är det sex personer som arbetar med livsmedelskontroll i Eskilstuna kommun. Första året kommer dock minskningen av kontrolltimmar att vara lägre (ca 15%) eftersom många verksamheter först kommer att hamna i normal klass. Förutom den nya modellen för riskklassning så finns det dessutom andra processer som pågår vid sidan om, som definitivt kommer att påverka kommunernas planering och ekonomi. Det pågår ett arbete på SKL om hur kommunernas taxor ska räknas ut. EU håller även på att göra om kontrollförordningen genom ((EU) 2017/625). Den svenska nationella lagstiftningen anpassas och kompletteras till följd av denna nya förordning. Till exempel kommer de nuvarande reglerna om finansiering av den offentliga kontrollen ses över. Samtidigt ligger ett förslag på att kommunerna från och med år 2020 ska börja med efterhandsdebitering. Kombinationen med att införa efterhandsdebitering samma år som alla verksamheter ska riskklassas om kommer bli kännbart ekonomiskt för kontrollmyndigheterna då tiden för att riskklassa om verksamheter delvis kommer att behöva tas från den operativa kontrolltiden. Med försämrade ekonomiska resurser finns det en risk att kontrollmyndigheter prioriterar bort kontroll som de inte kan ta betalt för, exempelvis marknader och klagomål.

3 3(7) Kontrollfrekvens Förslaget om att öka kontrollen tidigare i ledet är bra, det finns många vinster med det. Det behöver dock inte innebära att kontrollen prioriteras ner i slutet av kedjan. Det förekommer fusk med livsmedel, bristande kunskap om regler och brister i hygien även vid mindre verksamheter i detaljhandelsledet. Det är också dessa verksamheter som kommunens medborgare främst kommer i kontakt med. Idag ska dessa verksamheter i allmänhet få ett besök om året. Det nya förslaget för riskklass riskerar att lägga kontrollfrekvensen på en nivå där det inte går att nå tillfredsställande kvalitet i kontrollen på pizzerior, restauranger och butiker. Det är vanligt att personal och ägare byts ut relativt ofta på verksamheter av det här slaget och då är det viktigt att kontrollen sker med en frekvens med inte alltför långt mellanrum. En kontroll med nuvarande intervall gör att vi har möjlighet till ett bra samarbete och dialog med verksamhetsutövaren och har tid att ge information vid behov. Vi har också en möjlighet att tidigare upptäcka förändringar i verksamheten, exempelvis ägarbyten. Vi anser att de kontrollintervall som finns i förslaget behöver ses över för att bättre motsvara behovet av kontroll. Med de nu föreslagna kontrollintervallen räknar vi med att andelen extra offentliga kontroller kommer att öka. Längre kontrollintervall kan leda till att vi upptäcker fler avvikelser i vår kontroll och dessa brister måste följas upp med uppföljande besök. Det kan göra kontrollen att kontrollen blir dyrare för verksamhetsutövaren och verksamheten blir svårare att planera för kontrollmyndigheten. Specifika synpunkter på kontrollfrekvens kopplat till bransch De kontrollfrekvenser som finns i förslaget slår hårt mot kontrollen av några branscher: Butik - Här kommer förslaget att innebära minskning med ca 50% kontrolltid. Vi tycker inte att det är rimligt då de, enligt vår erfarenhet, har ett större kontrollbehov. Vi har stora problem med (mindre) butiker i Eskilstuna och det är där vi lägger en stor del av vår extra offentliga kontroll. En av grundtankarna i modellen har varit att lägga fokus på grossister och huvudkontor. Många mindre butiker har dock inga huvudkontor och de har ofta många avvikelser. Pizzerior och grillkök - Här kommer förslaget att innebära en minskning med ca 50% kontrolltid. Vi tycker inte att det är rimligt att de endast ska ha besök vartannat år. Vår erfarenhet säger att de inte får någon kontinuitet i besöken och mindre hjälp med råd om egen kontroll med besök vartannat år. Dricksvattenanläggningar - De kommer enligt förslaget få mer tid, vilket vi anser helt befogat. Mindre caféér med egen brunn kommer dock få kraftiga höjningar och där kan det kännas orimligt i vissa fall.

4 4(7) Grossister - Förslaget innebär endast en marginell skillnad kopplat till de kontrolltimmar de har idag, ca 1 timme mer per år. Vi har sedan tidigare skrivit upp tiden hos våra grossister eftersom vi upplevde att kontrolltiden inte räckte till. Vi har däremot ändå problem med exempelvis märkning i butikerna, trots redan nu förstärkt kontroll. Vissa verksamheter behöver betydligt mer tid om det ska ha någon effekt i senare led. Livsmedelssäkerhet Modellen riskerar att göra grova förenklingar för att få mer likvärdighet vilket riskerar att ske på bekostnad av kontrollens innehåll. Modellen bygger på likvärdighet och kvantitet. När kontrollen generaliseras tittar vi inte på den specifika verksamhetens största risker. Det är möjligt att modellen främjar kontroller som nationellt fokuserar på störst risker, men det behöver ju nödvändigtvis inte gälla för det enskilda objektet. Förslaget till ny riskklassningmodell kommer att innebära en minskning av kontrollen i många av de verksamheterna som konsumenterna kommer i kontakt med. Vi ser redan idag att det finns en stor okunskap om exempelvis allergener och märkning hos många av de företag som skulle få sänkt kontrollfrekvens. Det finns därmed en risk för att livsmedelssäkerheten blir sämre inom vissa områden och det kan drabba konsumenterna. Administration Livsmedelsverket anger att denna förenkling av riskklassning skulle minska administrationen på myndigheterna genom att riskklassning ska kunna ske digitalt. Vi har tidigare riskklassat verksamheter utefter de uppgifter som nystartade verksamheter lämnar in i samband med registrering. Vår erfarenhet är att många företag sätter i system att ange uppgifter som ger dem en låg avgift, vilket gör att när vi väl kommer ut på dessa företag så får vi ett merarbete med att riskklassa om verksamheterna. Nuförtiden riskklassar vi verksamheterna efter vårt förstagångsbesök som ska ske inom en månad från det att de registrerat sig. Detta arbete tar inte lång tid och sparar dessutom tid genom att vi inte behöver riskklassa om de verksamheter som angett felaktiga uppgifter. Förslaget om erfarenhetsklassning som det ser ut nu kommer i stort sett att göra det till normalläge för ett företag att ligga i reducerad kontrollfrekvens. Många verksamheter kommer då få en alltför låg kontrollfrekvens. Det är även oklart hur vi ska kontrollera att ett företag är anslutet till ett visst certifieringssystem varje gång som vi ska erfarenhetsklassa verksamheten. Det framgår av förslaget att företag ska flyttas till reducerad kontrollfrekvens efter 2 kontroller eller 24 månader. Det skulle i praktiken kunna innebära att kontrollfrekvensen ändras på verksamheter kontinuerligt under hela året. Det skulle i sådana fall kunna innebära en kraftigt ökad administration samt ställa stora krav på verksamhetssystemen.

5 5(7) Riskklass 0 Det är positivt att man har gjort en riskklass 0 för de minsta företagen då det innebär att fokus kan läggas på verksamheter med högre risk. Det blir dock svårare att hålla koll på förändringar i verksamheterna när de inte har regelbunden kontroll, exempelvis om de vill börja sälja livsmedel som inte är färdigförpackade eller byter ägare. De får inte heller en naturlig kontakt med kontrollmyndigheten vilket kan medföra att dialogen blir sämre. För de företag som hamnar i riskklass 0 så kommer dessutom den ekonomiska bördan att bli stor det året som de väl får kontroll. Förslaget tar inte heller hänsyn till de kostnader som finns för att hålla register och planering för dessa verksamheter. Det är viktigt med en bra och tydlig vägledning kring vad som är riskklass 0 då det kan finnas flera tolkningar av centrala begrepp, exempelvis enklare hantering. Baskontroller Systemet med baskontroller, kampanjkontroller och särskilda kontroller har många bra beståndsdelar för att göra det enklare både för inspektörer och för företagare. Det är positivt med kompetensutveckling och att en bransch får liknande krav i många kommuner samtidigt. Då kan vi få en bra effekt av kontrollen. Det finns dock en hel del svårigheter och utmaningar med förslaget. Livsmedelsverket skriver i förslaget att systemet med baskontroller m fl blir ett verktyg för styrning av livsmedelskontrollen då livsmedelsverket ska ge en tydligare instruktion om vad det är som ska kontrolleras. Det står också i rapporten att den lokala variationens inflytande minskar. I Eskilstuna kommun är det Miljö- och räddningstjänstnämnden som ansvarar för livsmedelskontrollen, det är således nämnden som är den egentliga myndigheten. Vissa delar av förslaget riskerar att bli alltför styrande och möjligheten för den lokala myndigheten att styra sin verksamhet och ta tillvara på lokala kompetenser och erfarenheter blir begränsat. Vi anser att det är viktigt att den lokala myndigheten har en möjlighet att använda sin kompetens och kännedom om verksamheterna för att kunna bedriva en effektiv kontroll. I och med att vi har ett kontrollsystem med lokala myndigheter så måste de även kunna styra sin verksamhet. Om det sedan finns kommuner som inte fullgör sin kontroll så ska givetvis livsmedelsverket kunna vidta åtgärder mot dem. Risken med alltför stor andel baskontroller och nationellt styrda kontroller är att den lokala myndigheten inte får tid att göra egen prioriterad kontroll. När kontrollen generaliseras tittar vi inte på den specifika verksamhetens största risker. Det är möjligt att modellen främjar kontroller som nationellt fokuserar på störst risker, men det behöver ju nödvändigtvis inte gälla för det enskilda objektet. För att vi ska få en livsmedelskontroll som gör skillnad och är till nytta både för allmänhet och företag så måste vi ta tillvara på kompetensen hos inspektörerna och de erfarenheter som finns om livsmedelsobjekten i respektive kommun. Livsmedelsverket anger i skrivelsen att baskontroller ska utgöra den största delen av den kontrollen och att andra lagstiftningsområden inte ska kontrolleras löpande. Övriga lagstiftningsområden ska kontrolleras via kampanjkontroller eller särskilda kontroller och dessa ska i stor utsträckning samordnas nationellt. Innan en

6 6(7) kampanjkontroll ska bransch och företagare informeras om att dessa områden ska granskas särskilt för att hinna se över sin verksamhet innan kontrollen utförs. Miljö- och räddningstjänstnämnden kan hålla med om att det finns många regler och lagar för en företagare att känna till, och förstår att det kan vara svårt att hålla koll på all lagstiftning. Att informera företagarna om vad vi kommer kontrollera är givetvis bra, och vi gör det i viss utsträckning redan idag. Däremot blir det förstås också tydligt vad vi inte kommer att titta på. Risken är att det skickar en signal om att reglerna endast behöver följas när vi frågar om det. Det vi ska arbeta för är ju givetvis att samtliga regler följs, oavsett om vi kontrollerar det eller inte. Ärendet Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att se över modellen för riskklassningen och i det arbetet ska livsmedelsverket beakta statskontorets rapport om avgifter i livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket har i en remiss, daterad den 17 april 2018, gett oss möjligheten att yttra oss över deras förslag till ny modell av riskklassning för livsmedelsföretag. Syftet med ändringarna är att öka förståelsen för den kontroll som utförs samt avgifterna kopplade till kontrollen. Syftet är också att skapa en enhetligare modell tillämpning av modellen eftersom riskklassningssystemet används olika av olika myndigheter i dag. Avsikten med den föreslagna klassningen är att göra detta tydligare och livsmedelsverket föreslår att den fastställs i en föreskrift. Förslaget skiftar också fokus från kontroll av exempelvis butiker, med direkt kontakt med slutkonsument, till lager, grossister, importörer och huvudkontor. Syftet är att tidigare upptäcka storskaligt fusk och brottslighet, samt osäkra livsmedel, innan de når slutkonsumenten. Omfördelningen av kontroll sker på bekostnad av den lokala kontrollen av exempelvis tillagning till skola och omsorg, mindre butiker, caféer och restauranger. I remissen har livsmedelsverket uppmanat oss att beskriva vilka konsekvenser som förslaget kan innebära för vår verksamhet. Förslaget till modell i korthet Modellen bygger på två delar: 1. En allmän del som är kopplad till typ av verksamhet, där risker som är förknippade med verksamhetstypen beaktas. 2. En specifik del där processer som inte nödvändigtvis är bundna till verksamhetstypen beaktas. Dessa två delar ger en standardiserad kontrollfrekvens för varje typ av verksamhet. Denna frekvens kan reduceras vid förväntad god efterlevnad. Reduktionen föreslås kunna fås genom praktisk erfarenhet, fast med tydligare kriterier än med dagens erfarenhetsmodul, alternativt via certifiering av livsmedelsföretaget.

7 7(7) Om allvarliga risker upptäcks vid verksamhet med reducerad kontroll återgår verksamheten till standardkontrollfrekvensen. Till varje kontroll och riskklass kopplar modellen en tidsåtgång per kontroll. Det är den tid som ett kontrollärende bedöms kräva för en kontrollmyndighet. Baskontroller m fl I samband med förslaget om ny riskklassningsmodell formulerar Livsmedelesverket ett koncept för mer enhetlig kontroll. Konceptet går ut på att införa baskontroller, kampanj kontroller och särskilda kontroller. Baskontrollen ska innehålla allmänna och grundläggande regler och ska kontrolleras ofta och regelbundet. Syftet med baskontroller är att kontrollen ska bli mer likvärdig och att det ska bli tydligare för företagarna vad de förväntas känna till och leva upp till. En baskontroll ska bidra till: 1. Att grundläggande krav uppfylls av alla livsmedelsföretagare. 2. Att det finns information om livsmedel som inte är vilseledande genom fungerande spårbarhetssystem. 3. Att det inte finns akuta mikrobiologiska risker med livsmedlen. 4. Att det inte finns oacceptabla kemiska risker med livsmedlen. Utöver baskontroll kan olika former av särskild lagstiftning vara relevant. Dessa ska kontrolleras i form av särskilda kontroller eller kampanjkontroller. Livsmedelsverket anser att dessa ska samordnas nationellt för att få en bättre effekt. Konceptet ger ett verktyg för styrning av livsmedelskontrollen, då det ger en tydligare instruktion från Livsmedelsverket till kontrollmyndigheterna om vad det är som ska kontrolleras. Mer detaljerad information finns i Livsmedelsverkets remiss. Beslutet skickas till: Livsmedelsverket senast den 30 augusti livsmedelsverket@slv.se eller Livsmedelsverket Box Uppsala (Ange diarienummer 2018/00) Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut. ---