Ronneby kommun. Årsredovisning

Transkript

1 Ronneby kommun Årsredovisning

2 Integration i fokus Flera framgångsrika insatser i samarbetet med olika aktörer har bidragit till en ökad integration. Nyanlända entreprenörer stöttas att bli självförsörjande i starta eget-projektet SEFI. Och i Integration på landsbygden matchas nyanländas kompetens och intressen med bostad, praktik och jobb utanför Ronnebys tätort. Efter intervjuer, speed-dejting och vassa matchningar fick även hundra personer med utländsk bakgrund anställning i kommunala verksamheter under ett år. Ronneby syns och hörs Det finns mycket som vi kan vara stolta över och marknadsföringen av vår kommun sker på olika sätt. Nya invånarmagasinet Ronneby Magasinet lyfter fram människorna i kommunen och låter läsaren följa med bakom kulisserna hos både kommunala verksamheter och privata företag. Vi har även varit på plats på olika evenemang och mässor som till exempel Ronneby NU, Mångkulturella dagen och Öppet hus i Belganet. Konstgräsplan lyfter Brunnsvallen Brunnsvallen har fått en ordentlig upprustning. Numera går det att spela fotboll året om på den nya miljövänliga konstgräsplanen i korkgranulat. Även området runt planen har rustats upp med ny belysning och fler träd. Här kan medborgare i olika åldrar idrotta och spela fotboll. Vinterstad i ljus Ny julbelysning lyste upp decembermörkret och visade upp Ronneby och Kallinge i sin vackraste vinterskrud. Den stämningsfulla belysningen med ett glimrande ljustak, ljusklädda trädkronor och ljusstjärnor är bara några exempel på vad Ronnebybor och besökande fick njuta av. Invigning av Listerbyskolan Större, fräschare, energismartare och roligare skolgård. Och helt enligt bästa miljöklassningskategorin. Glädjen och stoltheten hos eleverna på Listerbyskolan var stor på invigningen i september. Eleverna har varit med och lämnat idéer till ombyggnaden av skolan som nu är den första skolan i Sverige som uppfyller alla krav enligt hållbarhetsperspektivet Cradle to Cradle.

3 Vi bygger för framtiden Planerna för den nya stadsdelen Kilen, som är tänkt för både handel, bostäder, kontor och kultur, fortsätter att utvecklas med sikte på byggstart För de yngre medborgarna satsas det på lek och skoj. Snart står nämligen stans största lekpark vid Snäckebacken klar. I Hulta satsas det på fler barnomsorgsplatser. Den nya förskolan byggs mitt i naturen och här ska barnen få möjlighet att uppleva och lära om naturen på ett unikt sätt. Modernt storkök Gymnasieskolan Knut Hahn har fått kommunens mest moderna storkök med sunt material och smarta energilösningar. En ombyggnad och uppfräschning av skolrestaurangerna på bland annat Kallingeskolan och Fredriksbergsskolan har gjort det mysigare och ökat trivseln. Att utveckla kvaliteten på maten inom skola och omsorg fortsätter. Och naturligtvis satsas det på ekologisk och klimatsmart mat. Att äta ska vara en lustfylld helhetsupplevelse. Digitala nycklar inom hemtjänsten Nu är det slut med stora nyckelknippor. Hemtjänstpersonalen använder istället mobiltelefonen som nyckel hos vårdtagaren. Det digitala låset monteras enkelt på vårdtagarens dörr - en smart lösning som effektiviserar och skapar större trygghet för äldre vid larmuttryckningar och underlättar för personalen vid hembesök. Högre växel i fiberutbyggnad Arbetet med att erbjuda fiberanslutning till invånarna i kommunen intensifierades under. Vid slutet av året hade Ronnebybor tillgång till bredband via fiber. Den högre växeln ligger kvar och under 2017 kommer alla tätorter i kommunen anslutas till det lokala fibernätet Ronnebyporten. På rätt väg Fler företag väljer att etablera sig i Ronneby, bland annat i Viggenområdet. Business Ronneby som utvecklar affärsidéer och företag invigdes i mars. Stolta ambassadörer besökte mässor för att berätta om kommunens behov av rekrytering, traineeprogram för socionomer och framtida möjligheter till anställning. Inom skolan satsade man på inspirerande föreläsningar och speed-dejting mellan studenter och skolledare för att locka nya medarbetare. Ett lyckat koncept som gav utdelning.

4 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 6 Omvärldsanalys 6 Uppföljning av övergripande mål 11 Finansiell analys 17 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 22 Viktiga frågor och händelser för kommunens utveckling 22 Framtidsbedömning 23 Personalbokslut 24 Sammanställd redovisning för kommunkoncernen 28 Ekonomisk redovisning 30 Redovisningsprinciper 30 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Finansieringsanalys 35 Noter 36 Driftredovisning 41 Investeringsredovisning 42 Ord- och begreppsförklaringar 44 Verksamhetsredovisning 45 Kommunstyrelsen 45 Revisionen 54 Miljö- och byggnadsnämnden 55 Fritids- och kulturnämnden 56 Utbildningsnämnden 59 Äldrenämnden 65 Socialnämnden 68 Överförmyndarnämnden 71 Kommunens företag 72 Miljöbokslut 80 Kommunens organisation 82

5 Fem år i siffror Allmänt Befolkning 31 dec varav 0-5 år varav 6-15 år varav år varav år varav varav 80 år och äldre Kommunalskatt % 22,04 22,36* 22,36 22,36 22,36 *Skatteväxling m a a övertagande av hemsjukvård Ekonomi Skatteintäkter, generella 1 291, , , , ,1 statsbidrag, utjäm- ning, mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader , , , , ,0 (mkr) Finansnetto (mkr) -11,3-9,0-4,0-0,7 5,4 Årets resultat kommunen 37,2 13,8 4,3 17,1 26,5 (mkr) Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 2,9% 1,0% 0,3% 1,2% 1,7% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) 53,9 22,1 23,5 18,9 24,9 61,9 47,9 84,1 116,5 107,8 Tillsvidareanställda Antal anställda Andel kvinnor % 83,3 83,5 83,7 83,7 84 Antal årsarbetare Allmänt Utfall för kommenteras i förvaltningsberättelsen. 5

6 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomi Den internationella återhämtningen går fortsatt långsamt. I de länder som har störst betydelse för svensk export beräknas BNP växa med 1,7 %, vilket är en svagare utveckling än historiskt. Den svenska kronan har försvagats under året och det bidrar till att exporten ändå förväntas öka med 3,5 % under SKL skriver i MakroNytt i december ; Svensk ekonomi fortsätter växa i god takt också nästa år. BNP ökar då med 2,5 procent jämfört med 3,4 procent i år. Sysselsättningen ökar samtidigt som arbetslösheten minskar ytterligare. År 2017 kan därmed beskrivas som ett högkonjunkturår. Därefter beräknas den ekonomiska utvecklingen återgå till mer normala och mer måttliga tal. Det betyder en betydligt långsammare tillväxt i skatteunderlaget än vad som noterats de senaste åren. Samtidigt är de demografiska utmaningarna fortsatt besvärliga. Det gör att ett betydande gap riskerar uppstå mellan kommunsektorns kostnader och intäkter. Den svenska ekonomin beskrivs nu vara i konjunkturell balans. Arbetsmarknaden har utvecklats positivt. En starkt bidragande faktor till återhämtningen har varit en stark inhemsk efterfrågan. Den offentliga konsumtionen har ökat snabbt under de senaste åren till följd av det stora antalet asylsökande. Svensk BNP beräknas växa 2,5% procent år Riksbanken för en fortsatt expansiv penningpolitik med negativt ränta. Inte förrän våren 2019 förväntas reporäntan bli positiv igen (Riksbankens penningpolitiska rapport 21 december ). Kommunsektorn Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnader drivna av den demografiska utvecklingen ökar i snabbare takt än intäkterna. Detta kräver fortsatt effektivisering och prioritering i den kommunala verksamheten. Den stora flyktinginvandringen och ett ökat barnafödande har påskyndat den demografiska dramatiken och behov av omställning. Staten har till stor del kompenserat kommunerna för merkostnader genom att tillskjuta extramedel. Att lyckas med integrationen och ge nyanlända förutsättningar att på sikt bli självförsörjande är en viktig uppgift under kommande år. För kommunerna handlar det om att kunna ge en god kommunal service under delvis förändrade förutsättningar. En annan viktig fråga är tillgång på personal. Socialsekreterare och behöriga lärare är exempel på yrken där det är svårt att rekrytera personal. Skatteunderlag och utjämning SKL lämnade i december inte någon framåtsyftande bedömning av kommunernas ekonomi. De bedömningar som gjordes i oktober ligger i allt väsentligt fast. I tabellen nedan redovisas de antaganden som använts i kommunens budgetar för och 2017, vilka båda utgår från SKL:s oktoberprognoser KF-budget 5,4% 4,4% 4,6% 4,3% KF-budget ,0% 5,2% 4,2% 4,2% Av tabellen ovan framgår att skatteunderlagets utveckling för perioden i stort sett förväntas vara oförändrad från budget till 2017, även om det skiljer något enskilda år. Ronneby har under haft den högsta kommunalskatten i Blekinge och inför 2017 är skatterna oförändrade i samtliga kommuner. 6

7 Utdebitering - kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 35,11% Riket, lägst 29,19% Riket, medel 32,10% 20,75% 11,35% Blekinge 33,38% 21,19% 11,19% Karlskrona 22,10% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. Utdebitering kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 35,15% Riket, lägst 29,19% Riket, medel 32,12% 20,75% 11,35% Blekinge 33,38% 22,19% 11,19% Karlskrona 22,10% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna 2017 Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 86 % av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserad för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst-, kostnadsutjämning och strukturbidrag jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSS-utjämningsbidrag. För detaljer om de generella statsbidragens storlek, se noterna. Regionen och länet Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer samarbetar med varandra i en rad olika sammanhang. Det kan handla om allt från biosfärområden till turismsatsningar. Flera projekt bedrivs med finansiering från EU. Befolkning Ronnebys befolkning har under ökat antalet invånare med 510 till Det är inflyttning från utlandet som står för nettoökningen Diagram: Folkmängd Befolkning i åldersgrupper Allmänt 2015 Befolkning 31 dec varav 0-5 år varav 6-15 år varav år varav år varav varav 80 år och äldre Tabell flyttnetto Ronneby Inflyttade Utflyttade Netto

8 Tabell födelsenetto Ronneby Levande födda Avlidna Netto Nedanstående tabell visar de senaste årens förändring av befolkningen i Riket, Blekinge och Ronneby (källa:scb): Riket Blekinge Ronneby 1,46% 1,41% 1,78% ,06% 1,36% 1,69% ,06% 0,92% 1,26% ,93% 0,29% 0,30% ,77% -0,43% -0,44% Befolkningsutvecklingen i Ronneby har varit något starkare än i riket och i Blekinge som helhet. Näringsliv I Ronneby kommun finns enligt SCB,s statistik 2014 drygt arbetstillfällen fördelade på privata och offentliga. Antalet sysselsatta i tillverkande företag är nästan dubbelt så hög som rikssnittet. Andra branscher med högre antal sysselsatta än rikssnittet är skogs-och jordbruk samt försvar och myndighet. Fördelningen kan förklaras av att Ronneby av tradition har haft och har en stark tillverkningsindustri med exportinriktning samt att Blekinge flygflottilj är stationerad i kommunen. Flottiljen tillsammans med övrig verksamhet kring flygstationen sysselsätter idag drygt personer och kommer de närmaste åren att utökas med stationering av helikopterdivision och nyrekrytering av soldater, vilket innebär att ytterligare drygt 300 personer kommer att knytas till platsen. Ronneby är sedan 2013 en tillväxtkommun med starkt ökande befolkning vilket följer utvecklingen i övriga Blekinge. Detta tillsammans med tillgång till attraktiv mark och politiskt fokus på frågan har inneburit ett ökat intresse för nya verksamheter att etablera sig i kommunen. Dessa etableraringar genererar nya arbetstillfällen främst inom handel, företagstjänster och vård/omsorg, vilket är speciellt glädjande då dessa branscher sysselsättningsmässigt varit svaga i kommunen. En bedömning för 2017/2018 indikerar att detta kan generera närmare 400 nya arbetstillfällen under perioden. Behovet av nya bostäder är stort för Ronneby kommuns framtida utveckling och vi ser ett antal nya byggprojekt med start senare delen av Blekingeperspektivet är viktigt då samtliga kommuner ligger i samma arbetsmarknadsområde. Vi arbetar tillsammans idag kring besöksnäring och infrastruktur samt ser behov av utökat samverkan för att attrahera större etableringar, möta näringslivets behov av framtida kompetensförsörjning och att stärka sin konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Arbetsmarknad Ronneby kommun har i jämförelse med andra kommuner en generellt hög arbetslöshet och speciellt i ungdomsgruppen år. Ett stort mottagande av nyanlända samt få första-instegs-jobb är bidragande orsaker till den höga arbetslösheten. Att inte få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden för första gången slår hårt mot ungdomsgruppen, men också våra nya svenskar har stora svårigheter att få sitt första jobb i Sverige. Under har arbetslöshetssiffrorna sjunkit för alla målgrupper i Ronneby. Mycket beror det på att vi befunnit oss i en högkonjunktur men vi ser också att de spetsinsatser kommunen valt att genomföra gör skillnad. Vi kan då speciellt lyfta fram projektet 100-i-jobb där 100 perso- 8

9 ner med utländsk bakgrund, som genomgått etableringens två år samt är aktuella för försörjningsstöd fått möjlighet att få sitt första arbete i Sverige. De har fått en 9-11 månaders anställning inom Ronneby kommuns verksamheter. När det gäller nya arbetstillfällen ser vi en liten ljusning då ett antal företag valt att antingen expandera eller etablera sig i Ronneby kommun. Förhoppningsvis kan en del av personerna i de tidigare nämnda målgrupperna få möjlighet till arbete i dessa verksamheter. Även inom kommunens egna verksamheter kommer det att skapas möjligheter till arbeten. Speciellt inom vård och omsorg kommer det att behövas mer personal, detta främst beroende på stora pensionsavgångar de kommande åren. Bostadsmarknad Det är av stort samhällsintresse att Ronneby har en bostadsmarknad som ligger i fas med efterfrågan då tillväxt är starkt kopplad till tillgången på bostäder. Fram till halvårsskiftet år 2015 hade Ronneby överskott av bostäder vilket avspeglat sig i bostadsbeståndets vakansgrad. Historiskt är detta starkt kopplat till den urbanisering och demografiska utveckling som sker, både regionalt och nationellt. Förändring genom urbanisering och koncentrerade tillväxtregioner och arbetsmarknader påverkar naturligtvis möjligheterna för Ronnebys egen tillväxt. Att verka i ett större omland innebär andra utmaningar för att stärka den egna konkurrenskraften. ett förändrat boende som nödvändigt. Det finns således stora utmaningar i att hålla balansen mellan olika generationers efterfrågan och behov och nogsamt studera vilken påverkan detta har på bostadsbeståndets sammansättning, d.v.s. balansen mellan hyresrätter, bostadsrätter, egna hem etc. Framgångsrik bostadsförsörjning stimuleras genom strategisk bostadspolitik. Med väl genomarbetade och politiskt förankrade översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram kan planberedskapen intensifieras, markreserv upprätthållas och därmed kan ledtider i plan- och byggprocessen kortas ned betydligt. Det är högkonjunktur inom byggnadsoch bostadsproduktionen. Kostnaderna för nyproduktion, som alltjämt legat högt, skjuter nu i rådande högkonjunktur i höjden. Det kostar i genomsnitt kr/kvm BOA för att producera gruppbyggda småhus och cirka kr/kvm BOA för att bygga lägenheter i flerbostadshus. I vissa fall kan man idag komma ned till kr/kvm även för lägenheter i flerbostadshus men då används standardiserade lösningar och kvalitativ miniminivå. Ovan kräver dock att byggprojekten är i större skala så att produktionsvolymerna är stora nog för att skapa erforderlig konkurrens i entreprenaderna. För mindre byggprojekt tenderar kostnaderna nu att dra iväg mot till kr/kvm BOA. Fortfarande gäller att produktionskostnaderna ställs i relation till den lokala betalningsförmågan och betalningsviljan vilket innebär att utmaningen vid nyproduktion av bostäder för den lokala marknaden numera ökar. Nu ser vi trots allt en mycket kraftfull förändring på bostadsmarknaden, om än svårbedömt ur ett långsiktigt perspektiv. Vakansgraden har från halvårsskiftet år 2015 gått ner till under 1 %. Efterfrågan på bostäder är väldigt stor just nu, fortfarande främst beroende på nyanlända asylsökande men också på att alltfler äldre sannolikt ser Med anledning av det stora samhällsintresset för en bostadsmarknad i balans är det viktigt att produktionskostnaderna ses över i plan- och byggprocessens samtliga påverkbara led. Lika viktigt är det också att arbeta vidare med de bostadspolitiska mål som beslutats nationellt och regionalt 9

10 och bearbeta ner dem till lokalt långsiktiga mål för Ronnebys bostadsmarknad. Då kan en hållbar och långsiktig bostadsförsörjning stimuleras. 10

11 Övergripande analys av uppfyllelsen av kommunfullmäktiges strategiska målområden Enligt beslut i kommunstyrelsen har kommunens kvalitetsgrupp i uppdrag att, utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas uppföljningar och analyser, göra en översiktlig analys av kommunens måluppfyllelse. Fokus ska ligga på väsentliga avvikelser jämfört med uppställda mål. Av kommunfullmäktiges totalt 28 indikatorer har 7 målvärden uppnåtts 21 målvärden inte uppnåtts Den totala uppfyllelsegraden på 25 % måste anses som låg. När det gäller de strategiska målområdena Attraktivt boende och En bra skola är måluppfyllelsen särskilt låg och det är här, i flera fall, högt upp tills målvärdet nås. Det är viktigt att berörda nämnder och förvaltningar gör en ordentlig analys över de insatser som behöver sättas in. Historiskt, när det går att göra jämförelse med 2015, har tio värden blivit bättre och tretton värden sämre. Överhuvudtaget håller analyserna olika kvalitét; i vissa fall påminner de mera om korta kommentarer. Kvalitetsgruppen kommer att arbeta med att förvaltningar och enhetschefer ska ges bättre förutsättningar att analysera sin verksamhet. Det finns flera orsaker till den låga måluppfyllelsen: 1. Kommunens nya styrmodell med mål och indikatorer antogs i november Nämnderna hann inte ställa om till de nya förutsättningarna under. Fokus har därför för nämnderna legat på att anpassa nämndsmål och nämndsindikatorer inför Under 2017 arbetar även förvaltningarna och bolagen med verksamhetsplaner vilka syftar till högre måluppfyllelse. Utifrån detta är det troligt att måluppfyllelsen kommer att vara högre nästkommande år. 2. Många målvärden har varit mycket högt satta och därför, i vissa fall, nästan omöjliga att uppnå. Detta gäller framför allt de målvärden som sorterar under det strategiska målområdet En bra skola. Dessa målvärden berör kränkning och behörighet där givetvis inget annat än 0 respektive 100 % kan accepteras men då måste kommunen också godtaga att uppfyllandegraden blir låg. 3. Det finns indikatorer som kommunen inte styr över på egen hand utan andra faktorer påverkar t ex attityder och utvecklingen i samhället i stort. Exempel på denna typ av indikatorer är olika mätningar som Medborgarundersökningen. Här har också arbetet för att förbättra utfallet varit eftersatt. Med anledning av ovanstående vill kvalitetsgruppen därför ha en översyn av nuvarande indikatorer och målvärden inför budget Fokus bör vara på att ta fram indikatorer som kommunen styr över på egen hand samt som ger god hjälp för att bedöma om målet uppnås eller ej. Målvärdet måste vara möjligt att uppnå. Indikatorer som hämtas från attitydundersökningar eller som visar att vi följer lagen bör inte användas i målarbetet. Dessa indikatorer kan dock vara viktiga att följa och ett urval skulle t ex kunna redovisas separat i anslutning till målen. 11

12 1 Allmänt Nedan framgår uppföljningen av kommunfullmäktiges fastställda indikatorer som är kopplade till kommunens strategiska målområden. Ett fåtal indikatorer har följts upp även vid delårsbokslut. Nämnderna har egna mål och indikatorer som de följer upp. Denna uppföljning finns i varje nämnds och bolags förvaltningsberättelse. 2 Uppföljning av mål 2.1 Fler jobb Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andel som får plats i förskola inom två månader från anmälan 94% 92% 75% Kommentar Trycket på förskoleplatser, särskilt i tätorten, gör att endast 75 % av alla fick plats inom önskad tid. Att jämföra med 94 % under 2015 och 95% under Nöjd kundindex, Insikt Företagsklimat - totalt (Insikt) Kommentar Preliminärt värde. Dock mycket osäkert p g a få inkomna resultat. Stor betydelse för index är hur kommunens arbete med bygglov fungerar. Mer tillförlitliga siffror kommer under början av Andel självförsörjande hushåll sex månader efter att biståndsperioden inletts 53 % 75 % 76 % Kommentar Målet nått. Tre fjärdedelar av hushållen är självförsörjande inom sex månader. Handläggarna arbetar intensivt med att om möjligt hitta alternativa försörjningsmöjligheter under de första månaderna tex andra socialförsäkringsförmåner mm. Nyanlända hushåll som utgör knappt hälften av hushållen är oftast endast aktuella en kortare period i avvaktan på att övriga socialförsäkringsförmåner kommer igång. Andel personer med ett långvarigt behov av försörjningsstöd och behov av arbetsinriktade insatser som deltar i sysselsättning efter var och ens förutsättningar 64% 85% 57% Kommentar Målet ej nått. Socialförvaltningens praktiksamordnare är en resurs i arbetet med att få arbetslösa ut i sysselsättning. Enbart denna resurs är dock inte tillräcklig för att målet ska kunna uppnås. I december var det 100 personer som erhållit försörjningsstöd i mer än fyra månader och som var långvarigt arbetslösa. För att målet ska uppnås krävs en intensifierad samverkan med andra aktörer, såsom Arbetsförmedlingen och Finsam. 2.2 Attraktivt boende Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Service och tillgänglighet gällande e-post och telefoni Kommentar Måttet bygger på det genomsnittliga värdet i en telefon- och undersökning som gjordes hösten och 12

13 Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall beskriver andel som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar, andel som får direkt svar via telefon samt hur bemötandet uppfattats. Ronneby har, på samma sätt som övriga kommuner, förbättrat sina värden. Åtgärder i detta arbete har varit nya riktlinjer samt en översyn av funktionsbrevlådor. Om medborgarkontoret och växeln fick fler möjligheter att svara på frågor skulle värdet troligen ytterligare förbättras. Andel bygglovsärenden som tas på delegation där handläggningstiden inte överstiger 60 kalenderdagar, räknat från det att den fullständiga ansökningen inkom till beslut - exkluderat de ärenden där förlängningsbehov meddelats 87% 92% 82% Kommentar Av 245 bygglovsärenden på delegation där förlängningsbeslut inte har fattats har beslut tagits inom 60 dagar i 200 fall. Antal timmar per vecka som huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation har öppet utöver 8-17 vardagar Kommentar Fritid och kultur: Vi ligger något under uppsatt målvärde. Inga förändringar av öppettider har skett under. En ny biblioteksplan är beslutad som anger att tillgängligheten ska öka på våra filialer. Ronneby Miljö & Teknik AB: På grund av förbistring av frågeställning har tidigare antal timmar på återvinningsstationerna blivit fel. Kommunens webbinformation Kommentar Före gjordes granskningen av en extern granskare på samtliga kommuners webbsidor. Fr o m har detta arbete delegerats till kommunerna själva. Detta innebär att vissa kommuner efterhand lade in uppgifterna på hemsidan i syfte att erhålla högre poäng. Tidigare fanns även en s k tvåminutersregel d v s om uppgiften inte går att hitta inom två minuter så blir det en bom. Därmed mättes även sökmotorns kraft och hur enkelt det var att hitta på hemsidan. Dessa förändringar gör att undersökningen inte går att jämföra mellan åren. Ny ronneby.se är beslutad att byggas under 2017, med lansering under juni De synpunkter som framkom i mätningen kommer att analyseras och beaktas i den nya webben. Nöjd regionindex Kommentar 48 är ett lågt resultat jämfört med snittet i riket som ligger på 60. Det är en viss försämring jämfört med 2014 då det var 52 i Ronneby. Denna förändring är dock inte statistiskt säkerställd. De områden som får lägst betyg är Rekommendation och Trygghet. Enligt SCB ger en förbättring på områdena Bostäder och Trygghet den största effekten för att våra invånare ska bli nöjda. Det är viktigt att kommunen tar ställning till hur medborgarenkäten ska behandlas. Nöjd medborgarindex Kommentar Målet är inte uppnått. NMI för samtliga deltagande kommuner i landet var 54. Jämfört med förra undersökningen 2014 är Ronnebys resultat en sänkning med 3 enheter men förändringen är inte statistiskt säkerställd. Måttet beskriver framför allt kommuninvånarnas syn på kommunens verksamheter och är på kort sikt mycket svår att förändra. Framför allt är det inte en fråga som kommunen ensam äger. De verksamheter som får högst betyg är Räddningstjänst (75), Vatten och avlopp (75) samt Renhållning och sophämtning (70). Lägst betyg får Stöd för utsatta personer (42). Verksamheter som bör prioriteras för att kommuninvånarna ska bli nöjdare är, enligt SCB, Miljöarbete, Äldreomsorgen, Idrotts- och motionsanläggningar, Gymnasieskolan, Stöd för utsatta personer samt Grundskolan. Nöjd inflytandeindex Kommentar Utfallet blev 35. Detta är en sänkning jämfört med 2014 då resultatet blev 37. Förändringen är dock inte 13

14 Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall statistiskt säkerställd. Måttet beskriver hur kommuninvånarna ser på kontakten med kommunens politiker och tjänstemän. På samma sätt som Nöjd-Region-Index och Nöjd-Medborgar-Index är detta ett mått som på kort sikt är mycket svårt att påverka eftersom attityder inte beskriver kvalitén på verksamheten utan präglas av vad som händer i samhället i stort. De värden som får högst betyg är Information (53) och Kontakt (47). 2.3 En bra skola Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andelen elever i årskurs 9 som känner sig kränkta i skolan 26% 0% 11% Kommentar Andel elever (av de som svarat på enkäten) som känner sig mobbade eller utfrysta av andra elever. 10,9% av eleverna i åk 9 känner sig mobbade eller utfrysta. Pojkar = 5,5% Flickor = 15,2 % Snäck: Andelen elever som känner sig kränkta har halverats under detta läsåret. Vi kan dock se att mycket som händer i sociala medier tar eleverna med sig till skolan och så fortsätter konflikterna här. Det är svårt för EHT och lärarna att påverka. Andelen elever i årskurs 6 som känner sig kränkta i skolan 8% 0% 10% Kommentar Andel elever (av de som svarat på enkäten) som känner sig mobbade eller utfrysta av andra elever. 9,8 % av alla elever i åk 6 anser sig mobbade eller utfrysta. Pojkar = 11% Flickor = 8,5% Andelen elever som fullföljer gymnasiestudierna med slutbetyg inom 3 år 100% 67% Kommentar Andelen elever som inom 3 år tog examen var för Ronnebys del 67,3 %, Rikets kommunala gymnasier låg på 63,6 %. I Ronneby tog 82,1% av eleverna på de nationella programmen examen jämfört med 75 % av eleverna på rikets kommunala skolor. Av de elever som läste på högskoleförberedande program tog 90,9 % examen efter tre år, vilket är en hög siffra jämfört med rikets 76,5 %. Andel behöriga EHS 79% 100% 74% Kommentar Inklusive nyanlända elever. När det gäller Snäckebackskolan kan en del i förklaringen vara att vi har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Skolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan skolan också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Om det bara hade varit svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Skolan kommer att fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andel behöriga Yrkesprogram 80% 100% 76% Kommentar Inklusive nyanlända elever. När det gäller Snäckebackskolan kan en del i förklaringen vara att den har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Skolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan skolan också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Hade Snäckebackskolan bara haft svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Skolan kommer att fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andel behöriga ES 80% 100% 76% Kommentar Inklusive nyanlända elever. För Snäckebacksskolans del kan en del i förklaringen vara att vi har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Snäckebackskolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan man också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Hade det bara funnits svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Snäckebackskolan kommer att 14

15 Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andel behöriga NT 80% 100% 73% Kommentar Inklusive nyanlända elever. När det gäller Snäckebackskolan kan en del i förklaringen vara att den har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Skolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan skolan också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Hade skolan bara haft svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Snäckebackskolan kommer att fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andelen elever i årskurs 3 som känner sig kränkta i skolan 6% högst 0% 14% Kommentar Andel elever (av de som svarat på enkäten) som känner sig mobbade eller utfrysta av andra elever. Det är svårt utifrån utfallet att bedöma vad eleverna lägger i begreppet mobbad eller utfryst. Utfallet variera från 6% upp till 23%.Vi ser stora skillnader mellan skolor. Detta är första året vi ser en högre andel elever i de lägsta årskurserna. Det har på flera enheter varit fler incidenter och fler bråk än tidigare år. Enheterna arbetar nu med att ta fram olika aktiviteter för att minska andelen elever som känner sig kränkta. 2.4 En bra omsorg Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andel brukare på särskilt boende som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 85% 88% 82% Kommentar Resultatet har analyserats och det finns en plan för ytterligare aktiviteter som kan bidra till ökad nöjdhet. Aktivitetsplanen kommer att följas upp månatligen under vårterminen för att säkerställa följsamheten av planen. Andel brukare inom hemtjänst som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 91% 95% 92% Kommentar Analys ska göras för att identifiera orsaker till att inte målet uppfyllts inom de berörda enheterna. 2.5 En bra socialtjänst Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning 73% 70% 79% Kommentar Målet nått. Insatser i öppenvård har beviljats, te x familjepedagogisk insats eller Trappansamtal. Antal dagar i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök 16 st högst 16 st 15 st Kommentar Målet är nått. Tiden, avser tiden från första telefonkontakten till beslut och innefattar väntetid till besök, väntetid för komplettering av alla handlingar innan beslut kan fattas samt utredningstid. 15 dagar är en genomsnittssiffra. Det finns beslut som fattas samma dag. 15

16 Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Kvalitén inom LSS grupp- och serviceboenden. 28% 76% 64% Kommentar Målet ej nått. KKiK, Kommunens kvalitet i korthet. Redovisning av 10 delmål för verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Genomsnittsvärdet av samtliga nyckeltal: 91%. Delmålet "Hot och våld mot brukare inte förekommit under de senaste 6 månaderna" har lägsta nyckeltal 64%. På tre boendeenheter har det förekommit hot och våld mellan brukare. Åtgärder för att förhindra hot och våld är att personal upprättat handlingsplaner och arbetat med den fysiska miljön för att minimera riskerna för sådana händelser i fortsättningen. Personalen har haft handledning och jobbat med riskbedömningar. Utbildning i lågaffektivt bemötande har genomförts under hösten. Delmålet "Den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden" har ett utfall på 74%. Det är inte alltid möjligt på vissa gruppbostäder att tillgodose en individuellt anpassad aktivitet utanför bostaden. Om flera brukare på samma boende önskar individuell aktivitet samtidigt är detta inte alltid möjligt att genomföra pga resursbrist. På tre boendeenheter har flera av brukarna stora omvårdnadsbehov vilket innebär att det ibland krävs dubbelbemanning vid förflyttningar i samband med aktiviteter utanför bostaden. En del av brukarna kan inte delta i aktiviteter utanför boendet på grund av fysisk ohälsa. 2.6 Bra kultur- och fritidsutbud Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Tillgång till kultur och fritid. Snitt NMI idrott, NMI kultur och NMI fritid Kommentar Vi ligger under uppsatt målvärde. Vi behöver en mätserie på några år för att kunna se en trend och kunna göra en analys. Många processer pågår inom alla områden för att höja kvaliteten på de verksamheter som ligger inom fritid och kulturområdet. 2.7 Ekonomi i balans Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Det planeringsmässiga överskottet av skatteintäkter och generella statsbidrag (inklusive fastighetsavgift) per år. Överskottet kan fördelas på resultat och/eller prognosreserv. 1,2% 0,3% 1,7% Kommentar Överskottet om 1,7% är bättre än budgeterat. En del av förklaringen är att staten skjutit till särskilda flyktingmedel (utbetalades december 2015) som förstärkt nämndernas budgetar och att det finns ett antal riktade statsbidrag som förvaltningarna själva sökt, som väl kompenserat uppkomna kostnader. När det gäller investeringar så finns en eftersläpning i genomförande och detta påverkar även kapitalkostnaden som blev lägre än budget. Det högre överskottet medför att kommunen kan finansiera en högre andel av investeringarna med egna medel, vilket verkar återhållande på kommunens skuldsättning och därmed exponering för ränteförändringar. Kommunkoncernens åtagande i förhållande till Kommuninvests limit för åtagande för Ronneby kommunkoncern 89% högst 90% 89% Kommentar Kommunkoncernens åtagande i förhållande till Kommuninvests limit för åtagande hamnade på 89%, dvs målet är uppnått. Genom att inte utnyttja tillgängligt låneutrymme fullt ut skapas en buffert för att kunna hantera oförutsedda investeringsbehov. 16

17 Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Investeringsutgifterna får, för aktuell planperiod -2019, inte överstiga avskrivningarna för perioden 116mkr högst 76mkr 103mkr Kommentar Målet avser perioden -2019, men för det enskilda året har målet inte uppnåtts då investeringarna uppgick till 103 mkr och avskrivningarna till 76 mkr. Konsekvensen av att över tid investera mer än som skrivs av, är att kommunen ökar finansiella åtagandena för kommande generationer då investeringarna huvudsakligen finansieras genom upplåning. När en allt större del av kommunens intäkter går till att finansiera investeringar riskerar annan verksamhet att trängas undan. Finansiell analys Resultat Kommunen, exklusive bolag och kommunalförbund, redovisar ett resultat på +26,5 (+17,1) mkr. Budgeterat resultat för var efter tilläggsanslag och justeringar -2,0 mkr, dvs en positiv avvikelse med 28,4 mkr. års överskott motsvarar ca 1,7 % av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Omsättningen uppgick till (1 807) mkr. En stor del av omsättningsökningen kommer från riktade statsbidrag som verksamheterna beviljats Diagram: Resultat III (mkr). Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 22,36 (22,36) %. Sammantaget gav skatteintäkter och statsbidrag en positiv avvikelse mot budget på 12,6 mkr. Då är inräknat ej utfördelade ,1 mkr av det extra statsbidrag som kommunen erhöll för flyktingmottagande om 49,1 mkr och som fördes över till år. I statsbidragen inkluderas här även kommunal fastighetsavgift och LSS. Procenttalen i tabellen nedan anger nyckeltalet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, mm, förutom självfinansieringsgraden. Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, mm Verksamhetens nettokostnader ,3 mkr 1 589,1 mkr ,5 98,8 % Personalkostnader ,3 72,7 % Avskrivningar Finansnetto Årets resultat kommunen 71,9 mkr 4,9 % -0,7 mkr 0,0 % 17,1 mkr 1,2 % ,0 mkr 98,7 % ,9 mkr 75,3 % 75,6 mkr 4,8 % 5,4 mkr 0,3 % 26,5 mkr 1,7 % Nettoinvesteringar 116,5 mkr 107,8 mkr Självfinansieringsgrad 100 % 100 % Det extra statsbidrag som delades ut till kommunerna för kostnader för flyktingmottagning ingår i generella statsbidrag. Resultatet överträffar det planeringsmässiga målet om 0,3 % av skatteintäkter, 17

18 generella statsbidrag, mm och är jämförelsevis med tidigare år ett förbättrat resultat. Resultatet påverkas negativt av att det bokförda värdet på området Kilen har skrivits ned med ca 8,2 mkr samt att en avsättning gjorts för framtida saneringskostnader av området med 3 mkr. Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal i den kommunala verksamheten som långsiktigt inte får överstiga 100%. Ett relationstal som är lägre än 100% ger internt tillförda medel till investeringsverksamheten, utöver det utrymme som de årliga avskrivningarna ger. uppgick nettokostnadens andel till 98,7 (98,8) %. Soliditet Soliditet är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan, och anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Nyckeltalet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna Diagram: Soliditet (%), kommunen Av diagrammet framgår att soliditeten minskat något från föregående år till 36%. De kortfristiga skulderna har ökat mer än det egna kapitalet. Om man lägger in pensionsförpliktelser som redovisas under ansvarsförbindelser vid beräkningen, så är soliditeten 1,2% (-1,8%). Förbättringen i soliditet inklusive pensionsförpliktelser beror dels på att förpliktelserna minskat med 26 mkr, dels att det egna kapitalet ökat med 26 mkr (årets resultat). Finansiering Kommunen har finansierat investeringsutgifter på 107,8 mkr genom verksamhetens kassaflöde. Investeringstakten i kommunen och övriga kommunkoncernen förväntas under de kommande åren öka då man ser ökade behov av kommunal service, bredband, VAnät, bostäder, osv. För att finansiellt kunna hantera investeringsvolymerna planeras att låta externa parter bygga och äga exempelvis vissa verksamhetslokaler och kommunen blir hyresgäst. Viss försäljning av tillgångar kan också komma i fråga. Syftet är dels att tillgodose de behov av investeringar som finns inom det låneutrymme som kommunkoncernen har tillgång till, dels att inte markant öka känsligheten för stigande räntenivåer som förväntas inom några år. Kommunens räntebärande skulder uppgick till 640 (614) mkr, medan de räntebärande fordringarna uppgick till 225 (245) mkr. Saldot på koncernkontot var positivt med 77 mkr. Vid utgången av året fanns ett skuldnetto om 338 (369) mkr. Den genomsnittliga kostnadsräntan har varit 0,6 (1,1)%. Kommunens lånestocks fördelning på ränteregleringstidpunkter fördelas enligt följande: Kommunen -1 år 38% 1-2 år 25% 2-3 år 25% 3-4 år 12% 4-5 år 0% 5- år 0% Kommunens borgensåtaganden avser i huvudsak den del av verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform. Dessa åtaganden 18

19 uppgick vid utgången av året till mkr (1 424) mkr. Ökningen beror på ökad upplåning hos Ronneby Miljöteknik AB. Övriga borgensåtaganden uppgick till 0,7 (0,7) mkr. I december 2009 ingick Ronneby kommun en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige AB. Ronnebys andel av totala förpliktelser vid slutet av anges i not om Borgensförbindelser. Känslighetsanalys Nedanstående diagram visar hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Utdebitering kommunalskatt 50 Skatteunderlagets utveckling 1% Befolkningsutveckling 100 invånare Personalkostnader 1% Pris varor o tjänster 1% Diagram: Resultatpåverkan i mkr. Avstämning mot kommunfullmäktiges finansiella mål Ränta 1% Överskottet ska vara minst +0,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfall +1,7 % (+1,2 %). Resultatmålet är realiserat för. 2. Kommunens åtagande i förhållande till Kommuninvests limit för åtagande för Ronneby kommunkoncern ska inte överstiga 90%. Utfall 89% (89%). Målet är uppnått för. Med detta sätt att räkna finns ett teoretiskt låneutrymme om ca 400 mkr för kommunkoncernen. 3. Investeringsutgifterna får, för aktuell planperiod -2019, inte överstiga avskrivningarna för perioden. Investeringarna uppgick till 108 mkr och avskrivningarna till 76 mkr. För året är målet inte uppnått och med hänsyn tagen till gällande investeringsplan kommer inte målet att uppnås under perioden -19 Det högre överskottet medför att kommunen kan finansiera en högre andel av investeringarna med egna medel, vilket verkar återhållande på kommunens skuldsättning och därmed exponering för ränteförändringar. Det bättre resultatet ger en bättre beredskap för oförutsedd kostnadsökningar och resultatmässiga underskott i framtiden. Med tanke på de investeringbehov som bedöms finnas under de kommande 6-7 åren så hade kommunen behövt ett större utrymme för att låna externa medel. Konsekvensen av ett otillräckligt låneutrymme är att kommunkoncernen kan bli beroende av att externa parter är villiga att göra investeringar i bl a verksamhetslokaler, bostäder och viss infrastruktur. För att klara finansieringen av kommande investeringar behövs sannolikt en mix av försäljning av tillgångar, extern nyupplåning och att externa parter är villiga att göra investeringar som hyrs ut till den kommunala verksamheten. Konsekvensen av att över tid investera mer än som skrivs av, är att kommunen ökar sina finansiella åtaganden för kommande generationer då investeringarna huvudsakligen finansieras genom extern upplåning. Med ökad låneskuld ökar också känsligheten för förändringar i räntenivå. När en allt större andel av kommunens intäkter går till att finansiera investeringar, riskerar annan verksamhet att på sikt trängas undan. 19

20 Avstämning mot Balanskravet Balanskravet regleras i kommunallagen 8 kap 5 innebärande att ett negativt resultat ska regleras och det redovisade egna kapitalet ska återställas inom de närmast följande tre åren. Årets resultat om +26,5 mkr ligger över kommunens resultatmål för. Det egna kapitalet har under 2000-talet stärkts med 186 mkr inklusive årets utfall, vilket ökat kommunens finansiella förmåga. Kommunens resultat i förhållande till balanskravet: +3,2 mkr. Semesterlöneskulden ökade med -5,6 mkr mer än budgeterat. Skatteintäkterna blev +3,5 mkr bättre och resultatet av fastighetsförsäljningar +4,1 mkr bättre än budget. Nämnderna Nämndernas nettokostnadsfördelning : ÄN 23% SN 16% ÖVR 0% KS/KF 9% KS/TF 8% FKN 4% MBN 1% Årets resultat enl resultaträkning samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 26,5 mkr -4,1 mkr 22,4 mkr 0 mkr 0 mkr 22,4 mkr Resultat efter avstämning mot balanskravet är +22,4 mkr, vilket motsvarar 1,4% av skatteintäkter och statsbidrag, mm. Kommunen har inget balanskravsresultat från tidigare år att reglera. Befintlig resultatutjämningsreserv specificeras i balansräkningen under eget kapital. Totalt uppgår reserven till 5,4 mkr. Pågående tvister För närvarande pågår en tvist med entreprenör avseende en ridanläggning. Till dess tvisten avgjorts antas att uppkomna kostnader kommer att ersättas. Driftredovisning Finansiering/centrala konton Centrala konton uppvisar en negativ budgetavvikelse med -0,4 mkr. De centrala kontonas avvikelse har uppkommit bl a genom en värdeförändring mm avseende området Kilen med -11,2 mkr, ej förbrukade flyktingmedel samt medel för oförutsedda utgifter med +15,1 mkr och finansnettot med För detaljerade beskrivningar av nämndernas ekonomiska utfall hänvisas till redovisningar i annat avsnitt i årsredovisningen. Nämnderna redovisar +28,8 mkr mot budget. Eftersläpningar i investeringsverksamheten ger ett överskott i kapitalkostnaderna på +3,9 mkr mot budget. Samtliga nämnder lämnar överskott mot budget. Utbildningsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på +0,7 mkr (+0,1%). Äldrenämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på +4,4 mkr (+1,3%). Hemtjänst och Myndighetsutövning visar överskott medan Särskilt boende och Sjukvård visar på överskridande. Socialnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på +10,9 mkr (+4,5%). Verksamheten Personlig assistans kostade ca 1 mkr mer än budget. Verksamhet Barnavård uppvisar ett överskott om drygt 8,5 mkr och Ekonomiskt bistånd 3,7 mkr. UN 39% Miljö- och byggnadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse om +1,3 mkr (+7,6%). Trots något högre kostnader för bostadsanpassning visar nämnden över- 20

21 skott. Främst beror det på att tilldelade integrationsmedel inte kunnat användas fullt ut samt vakanser. Fritid- och kulturnämnden redovisade +0,8 mkr (+1,2%) mot budget, främst beroende på överskott i kapitalkostnader. Kommunstyrelsens tekniska förvaltning redovisar en budgetavvikelse på +2,6 mkr (2,1%). Eftersläpningar i investeringsverksamheten är det främsta skälet till överskott i kapitalkostnaderna med 2,1 mkr men lägre personalkostnad bidrar också till överskottet. Kommunstyrelsens kommunledningsförvaltning och Näringslivsenhet redovisar +7,8 mkr (+5,2%). Ej förbrukat anslag för arbetsmarknadsåtgärder och högre intäkter för FAS3 än beräknat är några av orsakerna till överskottet. Andra faktorer är högre intäkter samt lägre kapitalkostnader. Överförmyndarnämnden redovisar +0,3 mkr (+8,8%). 21

22 Investeringsredovisning Kommunens materiella investeringar uppgick till 108 (106) mkr. Kommunens investeringar understeg budget inklusive kompletteringsbudget med 59 mkr. Inför år stod flera verksamheter inför stora utmaningar med anledning av ett stort antal nyanlända flyktingar. Redan 2014 samlokaliserades stora delar av det kommunala mottagandet av flyktingar vilket stärkt mottagandet och den första introduktionen i det svenska samhället. I nästa steg finns stora behov av systematiskt integrationsarbete vilket kommer att intensifieras inom många verksamhetsområden. Diagram: Investeringsvolymer (mkr) i kommunen. Av de kommunala investeringar om 108 mkr som gjordes under stod ombyggnation av tillagningskök och ombyggnad av Listerbyskolan för de största posterna. För mer detaljerad information hänvisas till investeringsredovisningen. Självfinansieringsgraden för investeringarna ligger på 100% (100%). Viktiga frågor och händelser för kommunens utveckling Under 2015 lades en preliminär plan för kommunens arbete med att förtydliga och stärka mål- och resultatstyrningen. Denna plan har under börjat förverkligas och verkställas. Kopplat till bra underlag för framtida beslut arbetar kommunen också med att stärka sitt systematiska kvalitetsarbete. Med utgångspunkt från påvisade brister ska ett förändringsarbete initieras och genomföras. Grunderna i detta förändringsarbete är att processkartläggningar görs och utvecklas, synpunkts- och klagomålshantering systematiseras och att det införs beslutsstödsystem som underlättar och tydliggör kvalitativa och ekonomiska uppföljningar. Kommunens arbete med cradle to cradleinspirerat byggande blir alltmer uppmärksammat. I arbetet med byggandet av varumärket Ronneby den moderna kurorten ingår hållbar livsstil, cirkulär ekonomi och ekologiskt byggande som viktiga beståndsdelar. Målsättningen är att kommunen ska bli landets mest hållbara kommun. En fortsatt urbanisering, i det lokala perspektivet från landsbygd och mindre tätorter in till huvudorten riskerar att minska möjligheterna till god samhällsservice i kommunens ytterområden. Arbete pågår och ska fortsätta för att stärka, stödja och ge möjlighet till både boende och arbete, alternativa goda pendlingsmöjligheter, som en nödvändighet för att behålla en levande och varierad kommun. Näringslivets utveckling i kommunen och regionen är av stor betydelse, liksom goda möjligheter till kommunikationer. För kommunens del är det en viktig fråga att arbeta med attraktiva lägen för både boende och företagsetableringar. De goda omdömen och de tydligt förbättrade rankingplaceringarna som kommunen fått visar att det påbörjade arbetet leder åt rätt håll. Den kommunala ekonomin kommer att ha stora utmaningar i och med ett ökande antal barn i grundskoleålder och ett ökande 22

23 antal äldre. Arbetet med att stärka kommunens varumärke som en attraktiv kommun för boende, arbete, företagsetableringar och som besöksmål är ett prioriterat utvecklingsområde. Framtidsbedömning Om man ser tillbaka på års händelser ter sig en framtidsbedömning som näst intill omöjlig att göra. Några trender eller händelser skymtar ändå som angelägna att synliggöra. Även under var flyktingmottagandet i kommunen betydligt större än vad man kunnat förutse och förvänta sig. Utmaningarna hamnade framför allt inom utbildnings- och socialområdet. Frågor kring skolgång och bostäder/uppehälle tog enorma resurser i anspråk. Nya regelverk och gränskontroller har kraftigt bromsat flyktingströmmarna men kommunen har inför 2017 ett stort, strategiskt och långsiktigt arbete att göra för att förverkliga en god integration i det svenska samhället. Arbetsmarknadsutvecklingen kräver fokus för att tillsammans med andra myndigheter och aktörer arbeta för att sänka både ungdomsarbetslöshet och övrig arbetslöshet. Möjligheten till egenförsörjning och att snabbt komma i eget arbete är en avgörande faktor för en lyckad integrering för nyanlända. Som ett led i arbetet med arbetsmarknadsfrågor måste kommunen fortsätta att prioritera arbetet med företagsetableringar. Arbetet bör bedrivas på två plan. Dels lokalt med ett aktivt och nära samarbete med såväl lokala företag som andra intressenter. Inget företag är för litet för att inte hjälpas till en etablering i Ronneby. Dels ska också arbetet bedrivas regionalt inom ramen för det projekt kring företagsetablering som startats via Region Blekinge, Business Blekinge. För att möta en befintlig bostadsbrist, behov av bostäder för nyinflyttningar och möjliggöra företagsetableringar och expansion behöver kommunen intensifiera och snabbt öka bostadsbyggandet. Blandade upplåtelseformer möjliggör bostadsbyten, bostadskarriär och nyinflyttning. Ett aktivt planarbete möjliggör också för privata aktörer att intressera sig för byggnation i kommunen. I en framtidsbedömning måste också frågan om kommunorganisationens utveckling finnas med. Invånarnas krav på effektivitet och kvalitet i både efterfrågade och utförda tjänster måste kunna mötas. Det blir allt viktigare att organisationen möter detta genom att tydliggöra och kommunicera tydlighet i mål och visioner i en organisation där samverkan och rollfördelning mellan politiker och tjänstemän fungerar optimalt. Det påbörjade arbetet med inriktning på mål- och resultatstyrning behöver fördjupas och utvecklas. Under 2017 kommer kommunen med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att genomföra Kommunkompassen, en kvalitetsundersökning av den kommunala organisationen. Med den undersökningen som utgångspunkt kommer ett långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete att kunna fortsätta. Ett mål med detta arbete kan vara att under 2019/2020 göra om Kommunkompassen och att kommunen 2021 är bland de nominerade till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. 23

24 Personalbokslut Personalstruktur Den 31/12 var personer tillsvidareanställda i kommunen, en ökning med 83 personer jämfört med vid utgången av år Antalet årsarbetare var (jfr år 2015). Av de tillsvidareanställda var 84% kvinnor. Personalens fördelning per förvaltning framgår av tabell 1. Då några personer är anställda i två förvaltningar blir summan av siffrorna i tabellen något högre än det totala antalet tillsvidareanställda. Eventuella vakanta tjänster ingår inte; jämförelsen mellan två år speglar därför inte med säkerhet utvecklingen mellan åren. Förvaltning Totalt Kvinnor Män Kommunledning *) 113 (120) 75 (75) 38 (45) Tekniska 172 (150) 101 (101) 71 (49) Utbildning 885 (857) 718 (690) 167 (167) Socialförvaltning 306 (300) 253 (250) 53 (50) Äldreförvaltning 704 (665) 682 (645) 22 (20) Fritids- och kulturförv 35 (41) 27 (28) 8 (13) Miljö- och byggnadsförvaltning 22 (20) 14 (13) 8 (7) Tabell 1. Tillsvidareanställda per förvaltning den 31 dec fördelat på kön. Siffrorna inom parentes avser den 31 dec 2015, *) Kommunledning inkl Näringsliv (3 pers). Under året har kommunens vaktmästarorganisation samlats under den Tekniska förvaltningen. Personal har överförts från Kommunledningsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen och Fritid- och kulturförvaltningen. Medarbetare per chef Av följande tabell framgår antalet månadsavlönade medarbetare per chef i respektive förvaltning i december, dels lägst respektive högst, dels i genomsnitt. Förvaltning Antal medarbetare m mån.lön Lägst Medel Högst Näringsliv 4 Kommunledning Tekniska Utbildning Socialförvaltning Äldreförvaltning Fritids- och kulturförv Miljö- och byggnadsförvaltning Åldersstruktur Medelåldern för de anställda i kommunen har sjunkit något under året och är 47,1 år (jfr 2015: 47,9 år). Kvinnorna är i genomsnitt 47,0 år och männen 47,7 år. Av kommunens tillsvidareanställda är 27% yngre än 40 år, medan 45% är 50 år eller äldre. Pensionsavgångar Pensionsavgångarna beräknas utifrån de medarbetare som är tillsvidareanställda den 1 januari Av dessa blir cirka 14% 61 år eller äldre under året och kommer att avgå med pension t.o.m. år Beräkningen är gjord utifrån förutsättningen att man avgår med pension det år man fyller 65 år samt att de anställda som idag är äldre än 65 år slutar under år Man har rätt att kvarstå i anställning till dess att man fyller 67 år. 34 tillsvidareanställda fyller 66 år eller mer under året Diagram 1. Beräknat antal pensionsavgångar per år

25 I följande tabell specificeras pensionsavgångarna t.o.m. år 2021 respektive år 2026 för grupper av personalkategorier, med gruppering enligt de statistikkoder som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder. Kategori Antal anställda Därav i pension t.o.m. t.o.m. år 2021 år 2026 Chefer % 38% Handläggare 75 20% 29% Administrativ pers % 31% Sjuksköterskor 49 14% 35% Vård-/oms.personal ) % 26% Socialt o kurativt arb 97 8% 15% Lärare % 27% Förskollär, fritidsped % 21% Barnskötare % 27% Hantverkare m.fl % 32% Köks-/måltidspers 98 27% 40% Tabell 2. Vissa yrkesgruppers beräknade pensionsavgångar t.o.m.år 2021 resp år 2026, andelen av tillsvidareanställd personal den 1 januari ) Inkl personliga assistenter, som tidigare har redovisats som egen grupp. Sysselsättningsgrad Andelen tillsvidareanställda som arbetar deltid är 26,9%, en minskning sedan förra året (jfr 27,6% år 2015). För kvinnorna är andelen 30,2% (jfr 30,9%) och för männen 10,1% (jfr 11,8%). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i personalens grundtjänster har ökat något. Utvecklingen över tid fördelat på kön framgår av tabell 3. År Kv 93,5 92,9 92,0 90,9 90,9 90,3 86,3 M 96,8 97,0 94,4 94,9 94,3 94,4 95,9 Tot 94,0 93,6 92,4 91,6 91,4 91,0 87,5 Tabell 3. Genomsnittlig ssgr i % för tillsvidareanställda. Grundanställningarnas sysselsättningsgrad för olika yrkesgrupper, med fördelning på kön, framgår av tabell 4. Totalt Kvinnor Män Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Socialsekreterare 54 (49) 100,0 (100,0) 50 (43) 100,0 (100,0) 4 (6) 100,0 (100,0) Ledning skola, förskola 32 (30) 98,0 (97,5) 23 (22) 97,2 (96,6) 9 (8) 100,0 (100,0) Ledning omsorg 38 (36) 100,0 (100,0) 32 (31) 100,0 (100,0) 6 (5) 100,0 (100,0) Lärare 348 (337) 98,3 (97,0) 258 (247) 98,5 (96,9) 90 (90) 97,9 (97,3) Förskollärare 192 (190) 98,2 (97,3) 187 (187) 98,1 (97,3) 5 (3) 100,0 (100,0) Fritidspedagoger 37 (35) 95,7 (95,0) 25 (24) 94,6 (93,8) 12 (11) 97,9 (97,7) Hantverkare, vaktmästare m.fl. 63 (68) 94,5 (94,2) 14 (16) 88,7 (87,0) 49 (52) 96,1 (96,4) Elevassistent 37 (31) 93,7 (95,4) 27 (22) 92,3 (94,7) 10 (9) 97,5 (97,2) Barnskötare 108 (104) 91,9 (90,4) 104 (101) 91,8 (90,3) 4 (3) 95,0 (93,3) Administrativ personal *1) 74 (70) 91,8 (90,4) 64 (60) 90,6 (88,8) 10 (10) 100,0 (100,0) Sjuksköterskor 49 (47) 93,5 (91,0) 48 (46) 93,4 (90,8) 1 (1) 100,0 (100,0) Undersköterskor, äldreomsorg *2) 526 (399) 90,8 (91,1) 512 (386) 90,6 (90,8) 14 (13) 99,6 (99,5) Vårdare, socialförvaltningen 165 (157) 92,6 (93,5) 135 (133) 92,3 (93,3) 30 (24) 94,3 (94,4) Köks-/måltidspersonal 98 (99) 83,4 (83,3) 86 (90) 83,4 (83,0) 12 (9) 83,0 (86,2) Personlig assistent *3) 45 (50) 94,5 (93,4) 34 (37) 94,7 (93,8) 11 (13) 93,9 (92,4) Vårdbiträden, äldreomsorg *2) 83 (179) 87,1 (88,7) 80 (178) 86,8 (88,7) 3 (1) 96,7 (90,0) Tabell 4. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal i större personalkategorier den 31 dec. Siffrorna inom parentes anger motsvarande värden den 31 dec *1) I denna grupp ingår samhällskommunikatörerna, Blekinge Integrations- och Utbildningscenter *2) Personal med undersköterskekompetens har tidigare varit registrerade som vårdbiträden. Detta har korrigerats under. *2) Personlig assistent med månadslön 25

26 Sjukfrånvaro I redovisningen av sjukfrånvaron ingår all personal med månadslöneanställning, alltså både tillsvidare- och visstidsanställda. Redovisningen avser dels den totala sjukfrånvarons omfattning i förhållande till tillgänglig arbetstid, dels långtidssjukfrånvarons omfattning av all sjukfrånvaro. Det har varit en marginell ökning av den totala sjukfrånvaron (tabell 5) jämfört med föregående år, från 6,51% år 2015 till 6,58% år. Skillnaden mellan situationen i förvaltningarna är stor; lägst sjukfrånvaro har Miljö- och Byggnadsförvaltningen, 3,07 %, och högst är sjukfrånvaron i Äldreförvaltningen, 9,49%. En ökad sjukfrånvaro är en tendens som syns i hela landet. En orsak till detta är att personer som inte kunnat rehabiliteras efterhand kommer tillbaka i sjukskrivning. Personalenheten arbetar med att utveckla analysen av sjukfrånvaroorsakerna i kommunen. Redovisningen av långtidssjukfrånvaron (tabell 6) visar hur stor andel av den totala sjukfrånvaron som är 60 dagar eller längre. Jämfört med vårt tidigaste tillgängliga mätdatum, år 2004, har andelen långtidssjukfrånvaro sänkts kraftigt, men sett över de senaste åren finns det inte någon tydlig tendens som visar att på ökad eller minskad långtidssjukfrånvaro i relation till den totala sjukfrånvaron Kv 48,4% 50,9% 41,1% 76,6% M 43,5% 37,5% 41,4% 71,4% Totalt 47,9% 49,6% 41,1% 76,1% Tabell 6. Sjukfrånvaro 60 dagar och mer i förhållande till all sjukfrånvaro Totalt Kvinnor Män Ålder Sjukfrv % Antal personer Sjukfrv % Antal personer Sjukfrv % Antal personer 29 år 6,59 (4,48) 293 7,26 (5,11) 229 4,29 (1,93) år 6,77 (6,00) ,40 (6,69) ,97 (2,79) år 6,36 (7,35) ,97 (7,94) 879 3,93 (4,95) 204 Totalt år 6,58% 7,20% 3,99% Totalt år ,51% 7,14% 3,78% Totalt år ,70% 6,17% 3,57% Totalt år ,39% 5,74% 3,78% Totalt år ,34% 5,70% 3,69% Totalt år ,29% 6,93% 3,35% Totalt år ,32% 8,93% 5,76% Totalt år ,26% 10,16% 5,64% Totalt år ,22% 11,11% 6,22% Tabell 5. Sjukfrånvaron år för resp åldersgrupp i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Siffran inom parentes avser Antalet personer är de som är anställda med månadslön 31 december. 26

27 Lönestruktur Under år gjordes särskilda satsningar i löneöversynen på chefer, kvalificerade handläggare, sjuksköterskor, lärare och förskollärare samt undersköterskor inom äldreomsorgen. I december var medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen kronor (heltidslön). Medellönen för kvinnor var kronor och för män kronor (motsvarande för år 2015: , resp kronor). I nedanstående tabell syns kvinnors medellön i procent av mäns medellön sett över tid. År Kvinnors medellön i % av mäns medellön 90, , , , , , ,89 50 år har man 32 dagar. Dagar som inte tas ut under arbetsåret sparas. De dagar som inte tagits ut som ledighet bildar en semesterlöneskuld för kommunen. Vid utgången av år var kommunens semesterlöneskuld för månadsavlönad personal totalt drygt 60 miljoner kronor. I dagar räknar var det drygt semesterdagar som inte tagits ut. Siffran varierar något år från år, men i genomsnitt har det under åren varit cirka outtagna dagar vid respektive årsskifte. Den totala semesterlöneskulden var i december cirka 80,5 miljoner kronor. Detta innefattar även ersättning för okompenserad övertid samt den ferielön som betalas ut till lärare kommande sommarferie. Semesterskulden För merparten av kommunens anställda regleras semestern av avtalet Allmänna bestämmelser. Enligt avtalet har man lägst 25 betalda semesterdagar per år om man är anställd hela kalenderåret. Från och med det år man fyller 40 år har man 31 semesterdagar och från året då man fyller 27

28 Sammanställd redovisning för kommunkoncernen Kommunen inklusive de helägda bolagen AB Ronneby Industrifastigheter, AB Ronnebyhus och Ronneby Miljö- och teknik AB, Inom kommunkoncernen har gjorts några transaktioner enligt kommunfullmäktiges direktiv. samt kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge (38,5%), utgör det som Koncernbidrag : här kallas kommunkoncernen. Från/Till ABRH ABRI RMT tkr ABRH tkr Kommunkoncernen Kommunens förvaltning Kommunens företag Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge Villkorade aktieägartillskott och utdelning : Från/Till Kommun ABRH RMT AB Ronneby Helsobrunn AB Ronneby Industrifastigheter (inkl dotterbolag) Ronneby Miljö och Teknik AB (inkl dotterbolag) AB Ronnebyhus Kommun tkr ABRH tkr tkr ABRI tkr Av utdelningen om tkr till kommunen är tkr dedikerat till finansiering av CEFURs verksamhet. Kommunkoncernen redovisar för ett resultat på 24,9 (18,9) mkr. Omsättningen uppgick till (2 202) mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag utgjorde 65% av kommunkoncernens omsättning. När det gäller de helägda bolagens och räddningstjänstens måluppfyllnad hänvisas till avsnittet om Uppföljning av övergripande mål. I kommunkoncernen (exkl Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge) uppgick lånestocken vid årsskiftet till (2 027) mkr. Lånestockens (exkl swapaffärer) fördelning på ränteregleringstidpunkter för koncernen fördelas enligt följande: Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen. Kommunkoncernens resultat har till största delen uppkommit i den kommunala förvaltningen. I resultatet för Ronneby Miljö- och teknik AB ingår en avsättning om 17,9 mkr vilket påverkar även det sammanställda resultatet. Kommunkoncernen -1 år 76% 1-2 år 13% 2-3 år 7% 3-4 år 4% 4-5 år 0% 5- år 0% Kommunkoncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av till mkr med soliditeten 22%. I de soliditetstal som 28

29 här anges ingår inte i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser. om -0,4 mkr (-1,0 mkr) för, varav Ronnebys andel är knappt -0,2 mkr (-0,4 mkr) Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen AB Ronneby Industrifastigheter redovisar ett positivt resultat efter bokslutsdispositioner om 3,6 (12,1) mkr. Uthyrningsgraden ligger vid årsskiftet på 93,2 (93,4) %. AB Ronnebyhus hyresintäkter uppgick till 171,2 mkr. Bolaget redovisar ett resultat på 6,1 (0,8) mkr efter bokslutsdispositioner och skatt. Den ekonomiska vakansgraden har sjunkit till 1,6 (3,2) %. Ronneby Miljö och Teknik AB visar ett resultat om -3,9 (-0,1) mkr efter bokslutsdispositioner och skatt. Bolaget har gjort en avsättning med 17,9 mkr för framtida kostnader för deponi i Angelskog, vilket belastat resultatet. Kommunkoncernens investeringsutgifter uppgick under räkenskapsåret till 271 (270) mkr. Miljöteknik har investerat 98 mkr, ABRI 19 mkr och Ronnebyhus 32 mkr under. Räddningstjänsten har investerat för totalt 6,4 mkr varav Ronnebys andel är 2,5 mkr Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen på 271 mkr till 100% från verksamhetens kassaflödesnetto. För mer information om bolagens investeringar hänvisas till kapitlet Kommunens företag. Under den kommande 10-årsperioden förväntas en hög investeringstakt i bredbandsutbyggnad, verksamhetslokaler, VA-nät och bostäder. Detta kommer att kräva prioriteringar för att kommunkoncernen även fortsättningsvis ska ha tillgång till kapital på goda villkor. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge visar på ett negativt resultat 29

30 Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar. Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk. Den finansiella kostnaden avseende större bygginvesteringar (> 6 mkr) aktiveras (avser dock ej gatuinvesteringar). Aktiveringen bokförs som minskad finansiell kostnad i resultaträkningen. Genomsnittlig aktiverad räntesats har för varit 0,75%. Kommunen har ännu ej fullt ut gått över till komponentavskrivningar. En arbetsgrupp med deltagare från Tekniska förvaltningen och Ekonomienheten har i uppdrag att ta fram lokalt regelverk kring komponentavskrivningar. Arbetsgruppen har påbörjat sitt arbete. Under har en ny investering delats upp i komponenter. Intäktsräntor som inflyter efter årsskiftet har fordringsförts och tillgodogjorts redovisningsåret. Kapitalkostnader består dels av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens anskaffningsvärden, dels av intern ränta på bokförda värdet med 2,5 %. Kostnadsräntor hänförliga till redovisningsåret men förfallna till betalning under 2017 har skuldbokförts. Leasing All leasing klassificeras som operationell. Leverantörsfakturor av väsentligt belopp inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har bokförts och belastats årets redovisning. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Pensionsredovisning Fr o m 1998 redovisas pensionsförpliktelser enligt den blandade modellen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Årets nyintjänade pensioner samt tidigare intjänade garantipensioner bokförs som skuld/avsättning i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Den del av pensionskostnaden som kan hänföras till avgiftsbestämd del enligt KAP-KL redovisas som upplupen kostnad (kortfristig skuld) i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Sammanställd redovisning Syftet med sammanställd redovisning (koncernredovisningen) är i första hand att visa kommunens totala ekonomiska åtagande. Eftersom valet av verksamhetsform (förvaltning, företag m m) saknar betydelse för informationens omfattning på koncernnivå, förbättras möjligheterna att göra meningsfulla jämförelser såväl i tiden för en specifik kommun som mellan olika kommuner. Den kommunala koncernen omfattar den kommunala förvaltningsorganisationen samt kommunens koncernföretag, där kommunen själv eller med stöd av andra koncernföretag har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. Bestämmande inflytande uppnås vid mer än 50% röstinnehav i företagens beslutande organ. Ett sådant företag kallas dotterföretag. Betydande inflytande uppnås vid mer än 20% och upp till 50% röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant företag kallas intresseföretag. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. 30

31 Definitionen överensstämmer med motsvarande definition i Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 8.2. I den sammanställda redovisningen ingår därmed kommunen och följande koncernföretag: Företag/förbund Ägarförhållande Ronneby kommun AB Ronnebyhus Ronneby kommun 100 %. Kommunalförbundet Ronneby kommun bestrider 38,5 Räddningstjänsten Östra % av förbundets kostnader. Blekinge AB Ronneby Ronneby kommun 100 %. Helsobrunn AB Ronneby AB Ronneby Helsobrunn Industrifastigheter 100 %. Ronneby Miljö och Teknik AB Ronneby Helsobrunn AB 100 %. Ronneby Miljöteknik Ronneby Miljö och Teknik AB Energi AB 100 % Ronneby Brunn AB AB Ronneby Industrifastigheter 100 %. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits enligt proportionell konsolidering, d v s till så stor del som motsvarar kommunens ägda andel. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolagen eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Koncerninterna fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har eliminerats enligt väsentlighetsprincipen. Metoden för hantering av obeskattade reserver i den sammanställda redovisningen har ändrats fr o m % av de obeskattade reserverna betraktas som eget kapital medan 28% betraktas som uppskjuten skatteskuld. Fr o m 2009 betraktas 73,7% av de obeskattade reserverna som eget kapital medan 26,3% betraktas som uppskjuten skatteskuld till följd av ändrad skattesats. Fr o m 2013 betraktas 78% av de obeskattade reserverna som eget kapital medan 22% betraktas som uppskjuten skatteskuld till följd av ändrad skattesats. Semesterlöneskuld De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad tid har bokförts som skuld. Skatteintäkter Fr o m 2001 tillämpas Rådets för kommunal redovisnings rekommendation för redovisning av kommunalskatt. Enligt rekommendation har följande kommunalskatteintäkter resultatredovisats: De preliminära månatliga skatteinbetalningarna. En prognos (SKL:s uppräkningstal) över slutavräkningen för år (fastställd till -206 kr per invånare). Korrigering av slutavräkning för år Mellanskillnaden mellan prognos och utfall är fastställd till 42 kr per invånare. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Förtroendemän 31,42 % Anställda med kommunal kompletteringspension 38,46 % Övriga löneavtal 31,42 % Socialbidrag med återbetalningsskyldighet kostnadsbokförs. När de regleras bokförs de som en intäkt. Eftersom fordran oftast är mycket osäker bokas denna ej upp, utan bevakning sker i verksamhetssystemet. Stats- och landstingsbidrag som hör till redovisningsåret men ännu ej influtit har fordringsförts. Statsbidrag som influtit men ej förbrukats har skuldbokförts. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har fr o m 2001 periodiserats enligt samma principer som gäller för pensioner enligt den s k blandade modellen. Detta innebär att skatten i balansräkningen bokförs dels i anslutning till rubriken Avsatt till pensioner och liknande förpliktelser dels i anslutning till rubriken Kortfristiga 31

32 skulder. Den särskilda löneskatten är även beräknad och angiven bland ansvarsförbindelserna i anslutning till rubriken Pensionskostnader som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning 32

33 Resultaträkning (mkr) Kommunen Kommunkoncernen Verksamhetens intäkter Not 1 424,3 342,9 846,8 737,5 Verksamhetens kostnader Not , , , ,1 Avskrivningar Not 3-75,6-71,9-187,3-174,1 I Verksamhetens nettokostnader , , , ,7 Skatteintäkter Not , , , ,9 Generella statsbidrag Not 5 406,6 319,4 406,6 319,4 Finansiella intäkter Not 6 9,0 6,4 4,3 1,0 Finansiella kostnader Not 7-3,6-7,1-34,1-37,6 II Resultat före eo poster 26,5 17,1 26,5 18,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Uppskjuten skatt 1,0 5,0 Skatt på årets resultat -2,6-4,1 III Årets resultat 26,5 17,1 24,9 18,9 33

34 Balansräkning (mkr) TILLGÅNGAR Kommunen Kommunkoncernen ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillg Not 8 0,1 0,1 Materiella anläggn.tillgångar Mark, byggnader o tekn anl Not , , , ,2 Maskiner och inventarier Not 10 67,2 58,6 647,7 589,7 Finansiella anläggningstillgångar Långsikt. v.papersinnehav Not 11 56,5 56,4 19,7 19,6 Långfristiga fordringar Not ,4 240,0 8,0 10,9 SUMMA ANLÄGGN.TILLGÅNGAR 1 500, , , ,5 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager o expl.fastigheter Not 13 27,8 31,8 34,7 39,1 Kortfristiga fordringar Not ,3 138,6 228,4 182,6 Kassa och bank Not 15 84,0 3,8 85,4 12,7 SUMMA OMSÄTTN.TILLGÅNGAR 296,1 174,2 348,5 234,4 SUMMA TILLGÅNGAR 1 796, , , ,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Not 16 Årets resultat 26,5 17,1 24,9 18,9 Resultatutjämningsreserv 5,4 5,4 5,4 5,4 Övrigt eget kapital 613,9 596,8 739,0 720,1 SUMMA EGET KAPITAL 645,8 619,3 769,3 744,4 AVSÄTTNINGAR Avättningar för pensioner Not 17 42,3 37,7 65,1 59,4 Övriga avsättningar Not 18 32,4 28,0 60,4 42,3 SUMMA AVSÄTTNINGAR 74,7 65,7 125,5 101,7 SKULDER Långfristiga skulder Not ,6 600, , ,9 Kortfristiga skulder Not ,6 377,2 534,7 441,9 SUMMA SKULDER 1 076,2 977, , ,8 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 796, , , ,9 Ställda panter o. ansvarsförb. Not , ,3 625,1 651,4 34

35 Finansieringsanalys (mkr) Kommunen Kommunkoncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 424,3 342,9 846,8 737,5 Verksamhetens kostnader , , , ,1 Verksamhetens nettokostnader , , , ,6 Skatteintäkter och intäkter av bidrag 1 589, , , ,3 Finansiella intäkter 9,0 6,4 4,3 1,0 Finansiella kostnader -3,6-7,1-34,1-37,6 Skattekostnader Just för rörelsekapitalets förändring Vinst försäljning av anl.tillgångar -4,1-4,8-4,1-4,8 Förlust försäljning av anl.tillgångar 1,0 1,0 Pensionsavsättning 4,6 2,3 5,7 3,5 Övriga avsättningar 4,4 1,3 19,4 2,1 Övriga justeringar -0,1 0,8-0,1 0,9 Ökn (-)/Minskn (+) av k.fr fordringar -45,7-29,0-45,8-19,7 Ökn (-)/Minskn (+) av förråd 4,0-0,5 4,4 0,1 Ökn (+)/Minskn (-) av kortfr skulder 72,2 93,5 97,0 63,0 I. Verksamhetsnetto 137,4 153,6 290,3 238,2 INVESTERINGAR Nettoinv. (inkl nettoinvesteringar i v.papper) -107,8-116,5-271,3-270,2 Försäljning materiella anl.tillgångar 4,8 5,3 7,5 6,4 Försäljning finansiella anl.tillgångar II. Investeringsnetto -103,0-111,2-263,8-263,8 FINANSIERING Utlåning/ökning långfr fordringar -1,6-28,4 Återbetald utlåning 21,3 Långfristig upplåning 100,0 50,0 150,5 91,3 Amortering -100,1-50,1-100,1-50,1 Kortfristig upplåning 30,4 3,0 Amortering kortfristig upplåning -4,2-16,2-4,2-8,0 III. Finansieringsnetto 45,8-41,7 46,2 33,2 Förändring av likvida medel (I+II+III) 80,2 0,7 72,7 7,6 35

36 Noter (mkr) Not 1a Verksamhetens intäkter Kommunen Kommunkonc Försäljningmedel 27,3 25,1 27,3 25,1 Konsumtionsavgifter 280,2 255,8 Avg för social omsorg 11,9 10,3 11,9 10,3 Avg för barnoms o skola 16,2 15,0 16,2 15,0 Återbetalning AFA Övriga taxor och avgifter 19,3 22,1 19,3 22,1 Hyror och arrenden 46,4 46,2 286,5 281,0 Bidrag 245,6 159,3 278,5 193,9 Bidrag från AB Rby Helsobrunn, CEFUR 4,6 5,9 Övrigt 48,9 42,9 53,1 47,3 Interna mellanhavanden -130,3-129,1 420,2 326,8 842,7 721,4 För kommunkoncernen har koncerninterna transaktioner endast eliminerats på totalnivå och ej fördelat på olika intäktsslag. Not 1a Därav jämförelsestörande poster Kommunen Kommunkonc Återbetalning AFA 11,3 11,3 Not 1b Försäljning av anläggningstillgångar Reavinst försäljn av ma- skiner o inventarier Reavinst försäljn av mark, 0,0 11,3 0,0 11,3 Kommunen Kommunkonc byggn o tekn anl 4,1 4,8 4,1 4,8 Reavinst försäljn av finansiella anl.tillg. 4,1 4,8 4,1 4,8 Not 2 Pensionskostnader Kommunen Kommunkonc Årets nyintjänade pensioner (avsättning) 4,1 1,7 5,0 2,7 Pensionskostnader avgiftsbestämd del 38,6 34,8 39,5 35,5 Utbetalning till pensioner 32,1 31,2 39,3 38,6 Särskild löneskatt utbetalda pensioner 17, ,0 17,9 Särskild löneskatt avsättning till pensioner 1,1 0,4 1,3 0,7 93,0 84,1 104,1 95,4 Pensionsförpliktelser redovisas fr o m räkenskapsåret 1998 enligt den blandade modellen. Aktualiseringsgrad: 98%. Not 2b Försäljning av anläggningstillgångar Kommunen Kommunkonc Reaförlust försäljn av mark, byggn o tekn anl 1,0 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0 Not 2c Värdeförändring omsättningstillgång Kommunen Kommunkonc Värdeförändring exploatering Kilen 8,2 8,2 8,2 0,0 8,2 0,0 Not 3 Nedskrivningar Kommunen Kommunkonc Nedskrivning av mark, byggn o tekn anl 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 4 Skatteintäkter Kommunen Kommunkonc Prel kommunalskatt 1.187, , , ,4 Prel slutavräkn innev år -5,9 1,2-5,9 1,2 Slutavräkn.diff föreg år 1,2-2,2 1,2-2,2 Mellankommunal kostnadsutjämning 0,5 0, , , , ,9 36

37 Not 5 Generella statsbidrag Kommunen Kommunkonc Inkomstutjämningsbidrag 331,1 285,3 331,1 285,3 Strukturbidrag 2,9 2,9 Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsavgift -26, ,7-29 Regleringsavgift -1-1,1-1 -1,1 Generellt bidrag fr staten 49,1 10,5 49,1 10,5 Avgift LSS-utjämning -1,5-1,5 Bidrag LSS-utjämning 0,3 0,3 Kommunal fastighetsavgift 53,8 52,3 53,8 52,3 406,6 319,4 406,6 319,4 Ronneby kommun erhöll i december ,5 mkr i statsbidrag som tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. 49,1 mkr periodiserades till medan 8,4 mkr redovisades Not 6 Finansiella intäkter Kommunen Kommunkonc Utdeln aktier o andelar 3,2 0,1 3,2 0,1 Räntor på utlämnade lån och rörliga medel 0,6 1,9 1,0 0,7 Borgensavgift 5,1 4,2 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,2 0,1 0,2 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader anlägg- 9,0 6,4 4,3 1,0 Kommunen Kommunkonc ningslån m m 2,8 5,8 33,3 36,3 Certifikaträntor -0,1 0,1-0,1 0,1 Avgifter och provisioner 0,5 0,6 0,5 0,6 Ränta pensionsavsättning 0,4 0,6 0,4 0,6 Diskonteringsränta pensions- avsättning 3,6 7,1 34,1 37,6 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Kommunkonc Allmän markreserv 62,3 61,3 62,3 61,3 Reglerings- och saneringsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsfastigheter 911,4 894,7 911,4 894,7 Hyresfastigheter 5,1 4, , ,9 Gator, vägar, broar 176,2 171,2 176,2 171,2 Anl. för affärsverksamhet 1,5 1,7 83,1 80,1 Övriga fastigheter 0,0 0,0 0,0 0, , , , ,2 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 914, ,9 Nyanskaffningar 84,2 87,3 Avyttringar -5,3-6,1 Ack invest avyttrade tillg Ackumulerade avskrivningar och justeringar Vid årets början -779,4-724,0 Årets avskrivningar -61,2-59,2 Årets justeringar 4,0 3,8 Ack avskrivn avyttr tillg Redovisat värde vid årets slut 1 156, ,7 Not 10 Maskiner och inventarier Kommunen Kommunkonc Maskiner och andra tekniska anläggningar 7,2 6,6 580,3 526,0 Inventarier 60,0 52,0 67,4 63,7 67,2 58,6 647,7 589,7 Not 8 Immateriella anläggningstillgångar Kommunen Kommunkonc Varumärke 0,1 0,1 37

38 Ackumulerade anskaff- ningsvärden Vid årets början 237,0 219,1 Nyanskaffningar 24,0 19,4 Avyttringar -0,4 Ack invest avyttrade tillg Ackumulerade avskriv- ningar och justeringar Vid årets början -179,5-166,9 Årets avskrivningar -14,3-12,7 Årets justeringar Avyttringar o utrangeringar 0,1 Ack avskrivn avyttrade tillg Redovisat värde vid årets slut 67,2 58,6 Not 11 Långsiktiga värdepappersinnehav AB Ronneby Helsobrunn Kommunen (3 000 st) 33,0 33,0 AB Ronnebyhus ( st) 4,0 4,0 Kommunassurans Syd Kommunkonc Försäkrings AB (1 360 st) 1,4 1,4 1,4 1,4 Kommuninvest ekonomisk förening 11,8 11,8 11,8 11,8 Kommuninvest, förlagsbevis 5,1 5,1 5,1 5,1 Övriga andelar 1,2 1,1 1,4 1,3 Not 12 Långfristiga fordringar Ronneby Miljö o Teknik 56,5 56,4 19,7 19,6 Kommunen AB, koncernkonto 61,8 83,0 Ronneby Miljö o Teknik AB, revers 50,0 50,0 ABRI, koncernkonto 55,3 53,7 ABRI, reverser 50,0 50,0 AB Ronnebyhus, koncern- konto 0,0 0,0 Räddningstjänsten Ö Kommunkonc Blekinge, revers 3,3 3,3 2,0 2,0 Uppskjuten skattefordran 5,7 8,6 Övriga långfristiga ford- ringar 0,3 0,3 220,4 240,0 8,0 10, Råvaror o förnödenheter 6,9 7,3 Förråd 0,7 0,7 0,7 0,7 Lager Hoby lant- o skogs- bruksdrift 1,8 2,4 1,8 2,4 Övr exploateringsfastigh 25,3 28,7 25,3 28,7 Not 14 Kortfristiga fordringar 27,8 31,8 34,7 39,1 Kommunen Kundfordringar 10,3 11,0 53,0 36,8 Statsbidragsfordringar 70,8 35,8 70,8 35,8 Interimsfordringar 91,1 81,2 101,1 94,8 Övriga fordringar 12,1 10,6 3,5 15,2 Not 15 Kassa och bank 184,3 138,6 228,4 182,6 Kommunen Kassa 0,1 0,1 0,1 0,1 Koncernkonto 77,5 0,0 77,5 0,0 Övriga bankkonton 6,4 3,7 7,8 12,6 Not 16 Eget kapital 84,0 3,8 85,4 12,7 Kommunen Not 13 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Kommunkonc. Kommunen Kommunkonc. Kommunkonc. Kommunkonc Årets resultat 26,5 17,1 24,9 18,9 Resultatutjämningsreserv 5,4 5,4 5,4 5,4 Övrigt eget kapital 613,9 596,8 739,0 720,1 645,8 619,3 769,3 744,4 Kommunfullmäktige har under 2013 beslutat att avsätta 5,4 mkr av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserven. 38

39 Not 17 Avsättning för pensioner Kommunen Kommunkonc Avsättning för pensioner 41,6 36,6 64,4 58,3 Avsättning för särskild avtalspension, visstidspens. 0,7 1,1 0,7 1,1 42,3 37,7 65,1 59,4 Pensionsmedlens användning: Medel använda i verksamhe- ten, s k återlåning. Analys av pensionsavsättningens (inkl särskild löneskatt) utveckling för kommunen 2015 Ingående avsättning inkl särsk löneskatt 46,8 44,0 Pensionsutbetalningar -2,2-2,0 Nyintjänad pension 6,3 2,7 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,6 0,7 Sänkning av diskonteringsränta 0 0 Nya efterlevandepensioner 0,9 0,8 Övrigt 0,2 0,6 Utgående avsättning inkl särsk löneskatt 52,6 46,8 Aktualiseringsgrad: 98% Not 18 Övriga avsättningar Avsättning för särskild lö- Kommunen Kommunkonc neskatt 10,3 9,2 10,3 9,2 Avsättning för pensioner Kommunalförb Räddntj Östra Blekinge 17,6 17,3 Uppskjuten skatt AB Ronnebyhus 1,2 1,5 Uppskjuten skatt obesk reserver RMT 19,0 20,0 Återställande av tipp RMT 23,1 5,2 Övriga avsättningar 4,5 1,5 6,8 6,4 Not 19 Långfristiga skulder 32,4 28,0 60,4 42,3 Kommunen Kommunkonc Lån i banker o kreditinstitut 550,0 550, , ,8 Övriga långfr skulder 0,6 0,7 10,6 10,1 Kommuncertifikat långfris- tig del (outnyttjad del: 250 mkr) 50,0 50,0 50,0 50,0 600,6 600, , ,9 Not 20 Kortfristiga skulder Kommunen Kommunkonc Utnyttjad checkräkningskredit koncernkonto (outnyttjad del: 150 mkr) 0,0 4,2 0,0 4,2 AB Ronnebyhus, koncernkonto 31,4 8,8 AB Ronneby Helsobrunn, koncernkonto 8,6 1,2 Ronneby Miljöteknik Energi AB, koncernkonto 0,5 Kfr del av lfr skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 Leverantörsskulder 52,7 46,0 90,2 70,3 Upplupen pensionskostn avgiftsbestämd del 37,8 34,4 38,7 35,1 Upplupen särskild löneskatt avgiftsbestämd del 9,9 8,7 10,4 8,8 Upplupna arbetsgivaravgifter 41,5 18,9 44,4 21,6 Semesterskuld 80,5 72,6 87,9 79,8 Personalens skatteskuld 20,2 15,6 20,6 15,9 Övriga interimsskulder 186,6 161,6 232,1 195,2 Övriga kortfristiga skulder 5,9 5,2 10,4 11,0 475,6 377,2 534,7 441,9 Not 21a Ställda panter och ansvarsförbindelser Kommunen Kommunkonc Ställda panter Fastighetsinteckningar 0,5 0,5 0,5 0,5 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse, Fastigo 0,3 0,3 Borgensförbindelser Not 21 b 1.473, ,5 0,7 0,7 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder och avsättningar 501,8 523,0 501,8 523,0 Särskild löneskatt på pensionsförplikt upptagna som ansvarsförb. 121,8 126,9 121,8 126,9 Pensionsåtagande Ronneby Miljö o Teknik AB 0,2 0,2 Pensionsåtagande ABRI 5,0 4, , ,3 625,1 651,4 39

40 Analys av pensionsförpliktelser redovisade under ansvarsförbindelser för kommunen 2015 Ing ansvarsförbindelse inkl särsk löneskatt 649,9 677,2 Gamla utbetalningar -37,5-36,6 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 9,3 12,4 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,0 Aktualisering -0,1-3,9 Bromsen 0,0 0,0 Övrigt 2,0 0,8 Utg ansvarsförbindelse inkl särsk löneskatt 623,6 649,9 Aktualiseringsgrad: 98% ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ronneby kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 21b Borgensförbindelser Borgensåtagande, Kommunen AB Ronnebyhus 600,0 600,0 Borgensåtagande, ABRI 400,0 400,0 Borgensåtagande, Ron- neby Miljö o Teknik AB 380,0 330,0 Borgensåtagande, AB Ronneby Helsobrunn 92,8 92,8 Kommunkonc Övriga borgensåtaganden 0,5 0,5 0,5 0,5 Kommunalt förlustansvar egna hem 0,2 0,2 0,2 0, , ,5 0,7 0,7 Ronneby kommun har i december 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt 40

41 Driftredovisning per nämnd (tkr) Nettokostnader Utfall 2015 Budget Därav Utfall Avvikelse tilläggsanslag Kommunstyrelsen Revisionen Miljö- och Byggnadsnämnden Fritids- och Kulturnämnden Utbildningsnämnden Äldrenämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden Nämndernas nettokostnader Finansiering Resultat Driftredovisning per huvudverksamhet (tkr) Budget Nettokostnader Utfall 2015 Utfall Avvikelse 1 Politisk verksamhet Infrasturktur, skydd m m Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Fördelad gem adm verksamhet Verksamheternas nettokostnader Finansiering Resultat

42 Koppling mellan driftredovisning och resultaträkning 2015 Driftredovisningens nettokostnader Internränta, kontoklass Pensionskostnader inkl särskild löneskatt Semesterskuld Sänkning arb.givaravgift ungdomar och äldre Statsbidrag maxtaxa Värdeförändr Kilen Återbetalning vårdförb Blekingetrafiken -220 Fastighetsaffärer samt exploatering Övrigt Resultaträkningens nettokostnader Investeringsredovisning i sammandrag (tkr) Nettoin- Budget vesteringar Kommunstyrelsen Miljö- och Byggnadsnämnden Fritids- och Kulturnämnden Utbildningsnämnden Äldrenämnden Socialnämnden TOTALT

43 Större nettoinvesteringar, TKR Totalt Ackumulerat (* = pågående investeringar) Budget Utfall Anslag Utfall Kommunstyrelsen Central IT-utrustning Reservkraft Knut Hahn* Tillbyggnad Restaurang Kallinge* Listerbyskolan ombyggnad* Ombyggnad Blekingearkivet Villa Vassen ombyggnad Utveckling Brunnsvallen* Ventilationsarbeten* Hulta förskola* Energiåtgärder* Åtgärder centrumutredning* Stabilitetsåtgärder Reddvägen Gång och cykelvägar* Maskine och utrustning Tillagningskök* Tillgänglighet skolrestaurang Kallinge Storköksutrustning* Miljö- och byggnadsnämnden Nytt verksamhetssystem Fritids- och Kulturnämnden Renovering Brunnsbadet* Utrustning Bibliotek Säkerhetsutrustning Kulturcentrum RFID, Märkningssystem media bibl Utbildningsnämnden Anpassning av lokaler Trådlöst nätverk Inventarier utrustning Naturbruksgymn Övriga verksamhetsinventarier Äldrenämnden Övriga verksamhetsinventarier* Digitala nycklar* Socialnämnden Parkdala Sprinkler/Brandlarm Övriga verksamhetsinventarier

44 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas (t ex fastigheter, inventarier, aktier och långfristiga fordringar). Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Kapitalkostnader Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder med löptid längre än 1 år. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital). Genom att jämföra två balansräkningar kan man se hur tillgångar, skulder och eget kapital har förändrats under året. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång (t ex likvida medel, statsbidragsfordringar, förråd). Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet har två beståndsdelar; rörelsekapital och anläggningskapital. Finansieringsanalysen beskriver hur kommunen har fått in pengar och hur de har använts under året. Här behandlas in- och utbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller intäkter och kostnader. Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av eget kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningen för de två senaste åren. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Tkr Tusentals kronor 44

45 Kommunstyrelsen Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat mot våldsbejakande extremism och en handlingsplan vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Ronneby kommun. Inom landsbygdsarbetet har man bl a tagit fram nya handlingsplaner för åren och påbörjat projektet Blekinge Arkipelagrutt. Verksamhet Kommunstyrelsen har det högsta politiska ansvaret för verkställighet av kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall I kommunledningsförvaltningen ingår funktioner för samordning, övergripande styrning och verksamhetsstöd till förvaltningar och kommunala bolag, samt för utredning och utveckling. Till förvaltningen räknas också en forsknings- och utvecklingsverksamhet. Till och med ingick även Kunskapskällans verksamhet i kommunledningsförvaltningen. Från 2017 är den flyttad till Utbildningsförvaltningen. Inom enheten för samordning, utveckling och sekretariat har ett fokusområde under året varit att förstärka kommunens och de kommunala bolagens resultatstyrning. Man har också tagit fram en handlingsplan På miljösidan framhålls en framskjuten 8:e plats som bästa miljökommun i Aktuell hållbarhetsranking. Ett nytt lokalt miljöprogram har arbetats fram för beslut under Inom folkhälsoarbetet har fokus legat på frågor som handlat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och våldsförebyggande arbete med barn och unga. Enheten för arbetsmarknad och integration har haft ett intensivt år med riktade insatser mot bland annat målgruppen nyanlända. Ett av projekten som bedrivits kallas 100-i-jobb och gick ut på att ca personer fick tidsbegränsade arbeten i den kommunala förvaltningen. Ett annat projekt är Navigatorcentrum i Ronneby som jobbar målgruppen arbetslösa ungdomar år. Syftet är att hjälpa ungdomarna vidare i arbete, studier eller praktik. I projektet FINSAM är målgruppen långtidsarbetslösa. Andra insatser som pågår är språkpraktikkoordinering och vissa arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen. Inom forsknings- och utvecklingsverksamheten har större projekt bedrivits inom cirkulär byggnation, lättviktskonstruktion och Smart Produktion. Arbetet med Attraktiv arbetsgivare har övergått från projektstadium till att vara en 45

46 integrerad del i verksamheten. Inspirationsföresläsningar för personal har hållits och livsstilsfrågor har varit i fokus. En stor mängd interna utbildningar och även några externa utbildningar har genomförts, främst riktade till chefer. Under infördes även frukostmöten för chefer där gemensamma frågor lyfts fram. Inom Kunskapskällans område har planeringsprojektet MOOC:s som verktyg i regional kompetensförsörjning och integration startat i samverkan med Arbetsförmedlingen, finansierat av Vinnova. Planeringsprojektet löper fram till sommaren 2017 men en ansökan om att fortsätta projektet till utvecklingsfas planeras. För kommentarer kring måluppfyllnad hänvisas till kapitlet med uppföljningen av kommunfullmäktiges målområden och indikatorer. När det gäller det ekonomiska utfallet ger förvaltningen ca 7 mkr i överskott. Främst beror detta på att intäkterna är avsevärt högre än budgeterat. Huvuddelen av intäktsökningen avser bidrag för anställda i åtgärder. När det gäller kostnader för ordinarie personal så har förvaltningen haft vakanta tjänster, sjukskrivningar och färre lönebidragsanställda, vilket bidrar till att hålla nere personalkostnaderna. Av dessa orsaker har personalkostnaderna inte ökat i samma takt som intäkterna. Övriga kostnader är lägre än budgeterat av vilka fördröjningen av digitala informationstavlor är en bidragande faktor. Framtidsutsikter En ny lag om offentlig upphandling gäller fr o m 2017 och medför behov av förändringar i kommunens kvalitetssäkringssystem och utbildningsinsatser. EU:s nya dataskyddsförordning träder i kraft våren 2018 och innebär betydande förändring av hur personuppgifter får samlas in och hanteras. Inför ikraftträdandet måste kommunens hantering av personuppgifter ses över är det valår och det kommer att innebära att en högre arbetsbelastning för del av verksamheten. Arbetsförmedlingen och kommunen samverkar kring vissa åtgärder, t ex utbildningskontrakt och traineejobb riktade mot ungdomar år. Även för målgruppen över 25 år finns extratjänster inom välfärden. Navigatorcentrum kommer att fortsätta arbeta med målgruppen unga i samarbete med Arbetsförmedlingen, kommunens socialförvaltning och utbildningsförvaltning. Nyanlända och långtidsarbetslösa kommer även 2017 att erbjudas arbete i arbetslag som satts samman för att främja integrationen. Projektet 100-i-jobb utökas till att omfatta 100 nyanlända och 25 ungdomar för anställning mellan 9-11 månader. För forsknings- och utvecklingsverksamheten behöver kommunen hitta en långsiktig lösning på finansieringen. Under kommer arbetet med att införa e-handel att intensifieras. En fråga som delvis hänger samman med detta är införande av samordnad varudistribution, för vilken en plan ska presenteras under Rekryteringsläget är fortsatt svårt och representanter för personalenheten och för verksamheterna kommer att delta i arbetsmarknadsdagar, jobbmässor, och söka upp studenter i utbildning. Arbetet med att fortsätta utveckla Ronneby kommun som attraktiv arbetsgivare fortsätter i syfte att attrahera både ny personal och behålla befintlig personal. Från 2017 kommer även turism och evenemangsverksamheten att ingå i Kommunledningsförvaltningen. Den har hittills legat hos Fritids- och kulturförvaltningen. I 46

47 och med den organisatoriska förändringen kommer det att bli ytterligare fokus på kommunikation och marknadsföring 47

48 Kommunstyrelsens Tekniska förvaltning Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat Verksamhet Tekniska förvaltningen omfattar Gatuoch Parkenheten, Kostenheten och Lokalförsörjningsenheten. Utöver dessa driftverksamheter finns direkt under förvaltningsledningen en verksamhetsöverskridande enhet som ansvarar över myndighetsutövningsärenden, markförvaltning, projektledning samt intern samordning. Samtliga av förvaltningens verksamheter arbetar inom respektive ansvarsområde för att skapa ett så attraktivt Ronneby som möjligt. Koncernnyttan skall alltid beaktas vid samtliga uppdrag. En väl fungerande Teknisk förvaltning bidrar till att skapa attraktiva miljöer för boende, rekreation och upplevelse, samtidigt som den ger en bra förutsättning för ett livskraftigt näringsliv. Dessutom skapar ändamålsenliga lokaler samt goda och näringsriktiga måltider bra möjligheter för positiv elevutveckling och väl fungerande kommunal service och omsorg. Stort fokus och arbete har under lagts vid övertagandet av kommunens samlade vaktmästarorganisation, en omorganisation som förväntas ge full effekt Tekniska förvaltningen lägger stor fokus vid service och bemötande, där samtlig personal inom förvaltningen genomgår en omfattande utbildning under Införandet av kontaktcenter har inneburit väsentligt ökad servicenivå då personal alltid finns tillgänglig under dagtid för frågor mm. Även det nyimplementerade felanmälningssystemet har medfört positiva avtryck. Arbetet med rekrytering av nya chefer och övriga nyckelpersoner pågår kontinuerligt och medför att varje rekrytering optimerar kompetens och organisation, vilket gör att verksamheterna kontinuerligt lyfts. Underhållsplaneringen utvecklas fortlöpande och möjliggör bättre utfall av investerade medel. Arbetsbelastningen inom förvaltningens verksamheter bedöms även under 2017 förbli fortsatt generellt mycket hög, men trots det höga trycket av löpande driftsfrågor måste förvaltningen aktivt arbeta med lägga erforderlig tid och kraft på viktiga utvecklingsfrågor liksom det viktiga arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare med personal som andas professionalism, stolthet och serviceanda; förvaltningens ledord! Tekniska förvaltningen visar ett positivt resultat om nästan 2,6 mkr varav knappt 2,1 mkr härleds till outnyttjade kapitaltjänstkostnader. Förvaltningsledning, exploatering, markförvaltning och myndighetsutövning trafik Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat inkl reserv års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Förvaltningens centrala funktioner har under året arbetat med utveckling av processer samt kvalitetsökning avseende service- och bemötandefrågor. Arbetsläget är fortsatt ansträngt inom främst byggpro- 48

49 jektverksamheten där den pågående skolutredningen samt de stora förskole- och köksprojekten pågår. Motsvarande gäller för markförvaltningsverksamheten där önskvärda handläggningstider ännu inte uppnåtts, något det aktivt arbetas med. Verksamheten redovisar ett positivt resultat om drygt 0,4 mkr varav knappt hälften härleds till outnyttjade kapitaltjänstkostnader. Framtidsutsikter Gruppens sammansättning möjliggör en hög genomförandenivå liksom ytterligare utveckling och förbättring av arbetssätt med målsättningen att öka kvaliteten med fokus både på verksamhetens interna och externa kunder. Robustheten måste dock fortsatt förbättras då de flesta av gruppens funktioner hanteras av solitärer. Stödet till förvaltningens fackverksamheter avseende utvecklings- och förbättringsarbetet skall bibehållas på dagens höga nivå. Lokalförsörjningsenheten Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Lokalförsörjningsenheten ansvarar för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler till främst kommunens kärnverksamheter, men hanterar även uthyrning till viss näringsverksamhet. Under har underhållsprojekt genomförts på 95 av enhetens fastigheter och därtill har över 40 investeringsprojekt genomförts vilka främst omfattar energiåtgärder och ventilationsåtgärder. Under året fick ett antal projekt planeras om utifrån främst osäkerhet kring utfall av pågående skolutredningar mm, något som påverkar hela underhållsplaneringen. De fastställda målen för Lokalförsörjningsenheten har direkt koppling till kommunens övergripande mål om fler jobb och en bra skola. Målen, gällande upplevelsen av att hyra lokal, har utvärderats via enkätundersökningar och visar på ett något lägre resultat än Resultatet avseende utbildningsförvaltningens hyresupplevelse gav 3,2 (Mål 2017:3,4 - Utfall 2015:3,2) på en femgradig skala, emedan resultatet från näringsidkares hyresupplevelse gav 3,6 (Mål 2017:3,9 - Utfall 2015:3,8). Positivt är dock att resultaten på frågor gällande service och bemötande ger markant högre resultat både från näringsidkare och utbildningsförvaltningen. Verksamheten redovisar ett negativt resultat om 0,8 mkr varav 0,3 mkr härrörs till underskott i kapitaltjänstkostnader. Resterande underskott beror främst på höga driftskostnader något som tvingats kompenseras via lägre nivå på det planerade underhållet. Energikostnaderna lämnar ett litet överskott tack vare den varma senhösten. Framtidsutsikter Fortsatt stort fokus ligger på utveckling av arbetsmetoder och rutiner gällande drift och underhåll på fastigheterna samt att höja standarden på de fritidsanläggningar som flyttats till Tekniska förvaltningens ansvar under senare år. Utvecklingen av felanmälningssystem kommer att fortgå för att säkerställa kvalitativ hantering samt åtgärdsåterkoppling till de som felanmält. Arbetet med energioptimering och ventilation kommer ha fortsatt hög fokus, både avseende större och mindre projekt. Administrativt fortsätter utvecklingsarbetet där flera nya medarbetare tillfört positiv drivkraft och nya infallsvinklar. 49

50 Verksamhetsmått Kostnad kr per m Planerat underhåll 110,09* 40,05 31,66 36,88 Energikostnad 116,54 108,11 114,91 105,49 Övrig driftskostnad 83,62 87,97 88,23 92,03 *Inkl. underhållsåtgärder finansierade med AFA-medel. Gatu- och Parkenheten Utfall 2015 Budget Utfall Av- vikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Gatu- och Parkenhetens verksamhet omfattar huvudsakligen drift och underhåll av kommunens gator, parker, lekplatser och grönområden. I verksamheten ingår även förvaltning av kommunens skogsinnehav och skötsel av tätortsnära skog. Hamnverksamhet i Ronneby och Gö hamn samt utmärkning av farleder och fyrar är också en del av verksamheten. Driftbidrag och förbättringsbidrag avseende enskilda vägar betalas ut till vägsamfälligheter, vägföreningar och utfartsvägar. Drift och skötsel av skolor, fritidsanläggningar mm ingår också sedan kommunens vaktmästare inkluderades i enhetens uppdrag. En viktig och betydande del av verksamheten är förvaltningen av Ronneby Brunnspark. Under har arbete med lekplatsutvecklingen fortsatt med dels byggstart för kommunlekplatsen dels totalrenovering av två lekplatser som har upprustats för att möta de krav som finns; lekplatserna ska vara säkra, hålla hög kvalité samt vara trevliga och inspirerande för barnen att vistas på. Fokus bibehålls även på att göra övriga befintliga lekplatser säkra vilket väl speglas i ett markant minskat antal besiktningsanmärkningar. Gatu- och Parkenheten har även drivit/medverkat ett stort antal investeringsprojekt, bla: Svenmanska parken etapp 2 i Bräkne-Hoby, ett antal nya gång- och cykelvägar, ny latrintömningsstation för husbilar vid Rönninge, utökad parkering vid ishallen i Kallinge, utbyte av ca 210 gatlampor till ledteknik samt mycket mer. De fastställda målen för Gatu- och Parkenheten har direkt koppling till kommunens övergripande mål om attraktivt boende. Målet kring allmänhetens upplevelse av kommunens allmänna anläggningar utvärderas via SCB:s årliga undersökning. Resultatet gav 6,4 (Mål 2017:6,5 - Utfall 2014:6,4) på tiogradig skala. Målet kring upplevelsen av kommunens allmänna lekplatser utvärderas via frågeformulär till alla hushåll med barn inom förskolan. Resultatet gav 3,5 (Mål 2017:3,5 - Utfall 2015:3,2) på femgradig skala. Insatser kommer att genomföras för att ytterligare förbättra respektive målnivå. Gatu- och Parkenheten redovisar ett positivt resultat om knappt 2,4 mkr varav drygt 0,9 mkr härrör sig till outnyttjade kapitaltjänstkostnader. De övriga positiva avvikelserna härrör sig främst till driftverksamheten samt de negativa till höga kostnader för främst fordonsreparationer och hamnverksamheten. Framtidsutsikter Utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet fortsätter och är ett led i den långsiktiga satsningen på oskyddade trafikanter samt på att möjliggöra minskning av andelen korta bilresor. Under 2017 planeras ett antal nya GC-vägar i Ronneby och Kallinge tätorter. Fortsatta reinvesteringar i lekplatser kommer att göras där det under 2017 satsas extra stora medel. Dessutom kommer den stora kommunlekplatsen i anslutning till Snäckebacken färdigställas. Ett nytt förvaltarsystem för vägbeläggningar kommer 50

51 att implementeras vilket redovisar statusbedömningar och åtgärdsförslag för hela vägnätet. Verksamhetsmässiga utmaningar för är rekrytering av ny enhetschef för Parkavdelningen samt fortsatt arbete med att implementera kommunens vaktmästarorganisation. Förändring av Parkavdelningens etableringsplatser utreds vilket kan resultera i ändrade lokaliseringar. Gatu- och Parkenheten kommer att upphandla ny skogsförvaltare samt ta fram projektplan för uppdraget Utveckla Brunnsparken. Verksamhetsmått Återinvesteringsgrad beläggning % 4,77 3,01 3,26 3,62 Återinvesteringsgrad lekplatser % 17,0 19,0 6,0 Kostenheten Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Kostenheten ansvarar över kommunens samlade måltidsverksamhet, både avseende måltider inom utbildningsverksamheten och inom omsorgsverksamheten. Inom ramen för kostutveckling har ytterligare ett stort antal förbättringsåtgärder genomförts under. Inom omsorgsverksamheterna har mellanmålen utvecklats i samråd med kommunens dietist, införandet av alternativrätt påbörjats och måltidsombud tillsatts för att förbättra kunskapsöverföringen mellan verksamheterna. Inom utbildningsverksamheten har produktionen av kyld mat vid Kallingeskolan avvecklats, vegetarisk alternativrätt serverats vid Gymnasieskolan Knut Hahn samt pröva-på-lunch erbjudits målsman till samtliga elever i grundskolan. Förutom satsningarna på tillagningskök, där bl.a. storköket vid Gymnasieskolan Knut Hahn färdigställts under året, har arbetet med att fräscha upp skolrestaurangerna pågått vid totalt nio restauranger. De fastställda målen för Kostenheten har direkt koppling till kommunens övergripande mål inom skola och omsorg. Via enkäter har upplevelsen av den måltid som levereras till kunder inom äldreomsorgen och skolelever utvärderats. Äldreomsorgsenkäten redovisar det något förbättrade resultatet 4,0 (Mål 2017:3,4 - Utfall 2015:3,9). Skolelevsenkäten redovisar en bibehållen nivå kring 3,2 (Mål 2017:3,4 - Utfall 2015:3,2). Båda målvärdena beräknas på en 5-gradig skala. De ekologiska inköpen ökade under till 29,2% (2015: 28,6%). Andelen mat som lagas från grunden är 75% inom utbildningsverksamheten och 87% inom omsorgsverksamheten. Kostenheten redovisar ett negativt resultat om 0,5 mkr vilket främst härrör sig till ökade livsmedels- och personalkostnader, införandet av mellanmålskasse i äldreomsorgen samt en markant ökning av barn och elever i skola och barnomsorg. Outnyttjade kapitaltjänstkostnader om ca 1,3 mkr bidrog till att minska underskottet ytterligare. Framtidsutsikter Under 2017 kommer köket vid Kallingeskolan att stå färdigt emedan övriga ombyggnationer beror på utfallet av den pågående skolutredningen. Den pågående konceptutvecklingen ger fokus på förbättringsarbeten inom både förskola, skola och äldreomsorg. Samtliga 51

52 matsedlar skall kostnads- och näringsberäknas. Säkerställande av hög lägstanivå prioriteras samtidigt som införande av alternativrätt i äldreomsorgen skall utredas/genomföras. Arbete med att ytterligare öka andelen ekologiska inköp samt andel mat lagad från grunden kommer att fortgå liksom arbetet för att minska matsvinnet i skolrestaurangerna. För att få fram fler kockar pågår valideringsprojekt tillsammans med övriga blekingekommuner. Verksamhetsmått Måltidstillagning från grunden skola % Måltidstillagning från grunden omsorg % Andel ekolivsmedel % 26,8 28,3 28,6 29,2 Kr/port utbildningsverksamhet Kr/port omsorgsverksamhet

53 Näringslivsenheten Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Övergripande mål Ronneby kommun når en positiv näringslivsutveckling genom att: - Erbjuda en god och väl utvecklad företagsservice. - Verka för en årlig ökning av såväl antal företag som arbetstillfällen. - Arbeta i nära samspel med befintligt näringsliv vilket är en grundläggande förutsättning för ett gott näringslivsklimat som skapar förutsättningar för ett ökande nyföretagande, nyetableringar och tillväxt i det befintliga näringslivet. - Prioriterat område har varit nyetablering. Styrtal Ranking Svenskt Näringslivs årliga undersökning av näringslivsklimatet. Målsättning, placering övre delen av Sveriges 290 kommuner. Resultat, placering 122 Mål uppnått. Resultat, preliminärt index 80. Mål uppnått. Antal nystartade företag. Målsättning, 150 nystartade företag. Resultat, 133 nystartade företag. Mål ej uppnått. Antal nya arbetstillfällen genom nya etableringar. Målsättning, 50 nya arbetstillfällen. Resutalt, Direkt kopplat till etableringsbeslut under, 150 nya arbetstillfällen. Mål uppnått. Framtidsutsikter Business Ronneby fortsätter sin utveckling för att stärka sin position som en av Blekinges regionala utvecklingsnoder. SEFI, accelerator för nyanlända entreprenörer kommer även under 2017 att vara en stor del av Business Ronnebys verksamhet med hela Blekinge som upptagningsområde. Etableringsarbetet kommer även framåt att vara en prioriterad del av Näringslivskontorets verksamhet. Vi ser en fortsatt stark utveckling av näringslivet i Ronneby såväl för befintligt företagande som intresset för nyetablering. Den regionala samverkan kommer fortsätta utvecklas för att främja tillväxt i ett Blekingeperspektiv. Indexmål i Insikts nöjdkundindex Målsättning, index

54 Revisionen Intäkter Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag enligt 3 kap. 17 och 18, även verksamheten i de företagen. För dessa kommunägda bolag har lekmannarevisorerna upprättat särskilda granskningsrapporter. Särskilda granskningar, som gjorts av de av fullmäktige utsedda revisorerna, gällande kommunalförbunden Räddningstjänsten Östra Blekinge och Cura Individ-utveckling har också genomförts. Granskningen av räkenskaperna och förvaltningen har fortlöpande skötts med biträde av revisionsförtaget Ernst & Young. Granskningen har följt en för år upprättad revisionsplan. Kommunfullmäktiges presidium och revisorerna träffas regelbundet, oftast i anslutning till revisorernas sammanträden, för informationsutbyte och beredning av revisionsfrågor i kommunen. Särskilda granskningar utförda år : Granskning av avtalsuppföljningar Granskning av måluppfyllelse, tillsyn och lokal-försörjning inom förskolan Granskning av kommunstyrelsens ägarstyrning och uppsikt över kommunens bolag Granskning av fritid- och kulturnämndens säkerställande av kommunens tillgångar vid skötseln av Gjuteri- och emaljmuseet. Granskning av delegering och myndighetsutövning. Uppföljning av 2012 och 2013 års revisionsgranskningar. Granskning av årsredovisning samt delårsrapport 54

55 Miljö- och byggnadsnämnden Utfall 2015 Budget Utfall Av- vikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Miljö- och byggnadsnämnden har ett positivt ekonomiskt resultat i bokslutet för år. Uteblivna intäkter från planenheten och miljö- och hälsoskydd, balanseras under året upp av ökade intäkter och ärendemängd gällande bygglov och anmälan. Ett underutnyttjande av tilldelade medel för nyanlända, vakanser och deltidstjänstgöring ger tillsammans en låg personalkostnad för. Miljö- och byggnadsnämndens arbete har bedrivits så kostnadseffektivt som är möjligt utan att myndighetsutövningen riskerar att bli lidande. Nettokostnad per verksamhet Utfall Budget 2015 Utfall Avvikelse Nämnden Bygglov Plan MBK Miljö- o hälsoskydd Livsmedelstillsyn Åtgärder nyanlända Bostadsanpassning Resultat Ett bostadsförsörjningsprogram och en havsplan har påbörjats och ska färdigställas under Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan fortsätter, och beräknas att avslutas under Trenden med ökat antal bristfälliga enskilda avlopp ska brytas innan utgången av 2017 och från och med 2018 ska tillsyn bedrivas i sådan omfattning att bristfälliga avlopp minskar i kommunen. Under 2018 kommer även ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem att upp-handlas och implementeras för miljöenheten. Ökade krav på effektivisering, handläggningstider och tillgänglighet förutsätter investeringar i modern teknik och bra hjälpmedel. Verksamhetsmått Ärendestatistik Miljö- och hälsoskyddsenheten Plan- och byggenheten Andel bygglovsärenden där handläggning klaras ,5 82 inom 60 dagar (%) Inspektioner Planverksamhet Påbörjade/pågående med prioritering 1 Antagna (o. upphävda) Bostadsanpassning* Antal bidrag Total bidragssumma tkr *Avser beviljade bidrag Framtidsutsikter I början av 2017 kommer det att vara möjligt att ansöka om bygglov och bygganmälan via en e-ansökan, digitalt till förvaltningen. 55

56 Fritids- och kulturnämnden Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat Fritid och turist Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Fritid och turismverksamheten omfattar verksamhet inom bl.a. fritidsanläggningar, campingplatser, sport- och simhallar, ishall, idrottsplatser, ridhus, kommunala badplatser samt fritidsgårdar. Dessa drivs direkt av kommunen eller genom avtal med föreningar. Förvaltningen handlägger i princip alla typer av bidrag inom kommunen till kommunens föreningar och studieförbund. Även alla bokningar av våra anläggningar sköts av den centrala administrationen på stadshuset. Lugnevi och Jernvallen är två exempel på föreningsdrivna anläggningar under. Fri-tidoch kulturförvaltningen ansvarar för verksamheten i anläggningarna medan Tekniska förvaltningen ansvarar för drift och underhåll. Från halvårsskiftet gick hela vaktmästarorganisationen över till tekniska förvaltningen, vilket tydliggör ansvarsuppdelningen. Endast två anläggningar ligger kvar på Fritid- och Kultur: Brunnsbadet samt Soft Center arena. Besöksantalet på Brunnsbadet är svårt att jämföra med förgående år på grund av att de ungdomar som fått gratis badbiljetter inta alltid registrerats som besökare. Mötesplatser för ungdomar Det finns tre fritidsgårdar som ligger direkt under förvaltningens ansvar varav Bruket är den största och utgör navet för verksamheten. Besöksantalet har ökat och har aldrig varit större. Detta är en stor utmaning för verksamheten. På Hjorthöjden kombineras en biblioteksfilial med fritidsgårdverksamhet. Detta ska ses över under 2017 eftersom kombinationen inte är helt optimal. En fritidsgård finns på Kallingeskolan. Även där ser vi över verksamhet och lokal. Bruket och Hjorthöjden erbjuder After school till mellanstadieelever. Det finns även en handfull föreningsdrivna fritidsgårdar, vilka ska knytas närmare den ordinarie verksamheten och kvalitetssäkras genom avtal. Nytt för har varit att fritidsaktiviteter erbjudits hela sommaren. Detta har möjliggjorts genom statliga medel och ska vidareutvecklas Lovverksamheten ska enligt den statliga myndigheten MUCF erbjudas kostnadsfritt för barn och ungdomar upp till 15 år. Turism och evenemang Förvaltningen har från och med januari haft turismverksamheten samlokaliserad med Ronneby Biblioteket. Under sommarmånaderna har det periodvis varit en bemannad turistinformation på Ronneby Brunn. I Ronneby kommun finns även obemannade turistinformationer i Backaryd, Bräkne-Hoby, Eringsboda och i biblioteksfilialer i Bräkne-Hoby och Backaryd. Under 2015 tillkom turisttåget som ett uppskattat tillägg till verksamheten. Turisttåget kördes även sommaren och 56

57 det var lika uppskattat med drygt 3500 passagerare Marknadsföring av kommunen och event har bedrivits via bl.a. trycksaker, hemsidor, social media, digitala pekskärmar på Kul-turcentrum, Tv-skärm på Ronneby Brunn och Stadsbiblioteket samt i samverkan med övriga kommuner och aktörer inom turism i länet. Turism- och evenemangs-ansvarig ansvarar också för samordning av större publika event i kommunen som t ex, nationaldags- och midsommarfirande, Tosia Bonnadan, nyårsfirande på Snäcke-backsplan m.m. Evenemangen lockar stor publik, vilket har medverkat till att öka Ronnebys attraktionskraft. Evenemangen har varit välbesökta. Förändringar var att det inte blev nå-gon Sillarodd och Nyårsfirandet på torget blev med endast fyrverkerier. Blekingeleden är i iordningställd vad gäl-ler skyltning och framkomlighet. En håll-bar underhållsplan för leden ska arbetas fram i samråd med Region Blekinge Framtidsutsikter Fritid och kulturförvaltningen kommer att i samråd med Tekniska förvaltningen arbeta vidare med upprusning av våra anlägg-ningar för att skapa ökad trygghet samt en bättre mer välkomnande miljö. Stora inve-steringar är planerade för Soft Center Arena, Brunnsvallen, som upprustades en-ligt plan, måste återställas efter branden i omklädningsrummen. I Saxemara kom-mer ytterligare en elvamannaplan att iordningställas av Saxemara IF delfinansierad av kommunen. En plan för 4 spontan-idrottsplatser är under hantering. För fritidsgårdsverksamheten har en ny enhetschef anställts. Utökad bemanning samt tillgång till kulturtolkar genom nystartsjobb ger goda förutsättningar för 2017 bemanningsmässigt. Verksamheten behöver utvecklas och anpassas till ökat besökstal. En presenterad utredning, den nya enhetschefens analys samt syn-punkter från barn och ungdomar kommer att utgöra grunden för ett intensifierat för-ändringsarbete. Kommunens campingplatser på Ekenäs och i Järnavik kommer att utvecklas genom investeringar i Ekenäs camping samt försäljning av Järnaviks camping. Genom regionalt projekt Arkipelagrutt samt framtagande av en skärgårdsplan i kommunen kommer utveckling av kust och skärgård att intensifieras. Från årsskiftet /17 övergår turism och evenemang till den nya enheten för kommunikation och marknadsföring. Verksamhetsmått Sommarsimskolor Antal deltagare Antal besökare Fritidsgårdar Brunnsbadet * Sålda Fiskekort Antal aktivitetsdeltagare 7-25 år i föreningar som får verksamhetsbidrag Flickor Pojkar *gratis badbiljetter till alla skolbarn,vilket inte syns i statistiken.subventioenerat genom MUCF skr Bibliotek och kultur Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Bibliotek Biblioteksverksamheten omfattar huvudbibliotek, fem filialbibliotek, två utlåningsstationen, ett antal olika mediadepositioner på olika platser i kommunen samt talboks- och Boken kommer-service. 57

58 Från ingår även produktion av kommunens taltidning. En biblioteksplan är beslutad under året, vars innehåll ger en tydlig bild om nuläge och framtida utvecklings-områden. Förutom återkommande bokprat i skolklasser har även sagostunder på arabiska genomförts. På länsnivå har Berättarkraft, en litteraturoch berättarfestival samt Poetry slam för ungdomar genom-förts. Utlåningsstatistiken ökar i huvudbiblioteket men minskar något i filialerna. Besökssiffrorna ligger på en stabil nivå efter 2015 års nedgång, då biblioteken periodvis var stängda p.g.a. renoveringar. De årliga aktiviteterna med sagostunder för barn mellan 3 och 5 år, nationella tävlingen Bokjuryn, läsaktiviteter på sommarens idrottsskolor, skrivarworkshop som en ny sommaraktivitet har haft ett bra deltagande. Samarbetet med turistbyrån med placering i huvudbiblioteket har fungerat bra. En stor satsning på ny inredning och belysning är genomförd i huvudbiblioteket. RFID/chipmärkning av bibliotekets medier är i det närmaste slutförd. Allmän kultur Kulturverksamheten omfattar Kulturcentrum med konsthallar, verkstäder, museer och ett flertal aktiva kulturföreningar. 15 utställningar med tillhörande workshops, kurser samt föreläsningar har genomförts. 4 musikcaféer med mångkulturellt tema har arrangerats och kulturföreningarna har arrangerat 15 konserter på Kulturcentrum Verkstäderna har marknadsförts både i och utanför länet med ett antal genomförda kurser som resultat. Ett nytt låssystem är installerat på Kulturcentrum. Ett samarbetsprojekt kopplat till utgrävningarna i Vång har genomförts med medel från Region Blekinge. En uppföljning och vidareutveckling av projektet ArtLine; Think Tank Transbaltic har genomförts. Projektet finansierades med bidrag från Kulturkontakt Nord Samarbetet med Blekinge museum är reglerat genom ett avtal, där även Saxemara båtmuseum ingår. Framtidsutsikter De mål som är uppsatta i biblioteksplanen kommer att verkställas. Viktigast är ökad tillgänglighet genom meröppet, vilket innebär tillgång till filialer genom teknisk lösning utan bemanning. En översyn av Hjorthöjdens bibliotek sker i samverkan med fritidgårdsverksamheten. En fortsatt satsning på den fysiska miljön kommer att ske ute på filialerna samt att rollerna och samverkansmöjligheterna mellan folk- och skolbibliotek tydliggörs. En större satsning på läsfrämjande för de allra minsta barnen kommer att ske under perioden, en mer övergripande samverkan mellan bibliotek och landstingets barnhälsovård. Under 2017 kommer en streetartfestival att initieras under titeln Flödet. Ett antal fasader är utsedda för att kunna skapa offentlig konst. I samarbete med Region Blekinge pågår arbetet med att göra Ronneby till ett regionalt centrum för nutida konst. Vidare pågår ett projekt att skapa ett modernt museum för Ronneby kopplat till fynden i Vång, 1400-talsvraket Gripshunden samt Ronnebys historia. Verksamhetsmått Antal besök Kulturcentrum Massmanska kvarnen Huvudbib * Filialerna (mätveckor) ** Antal utlån Huvudbibl Biblioteksfilialer Utlån e-medier

59 Utbildningsnämnden Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat Utbildningsnämnden exkl Hoby lant- och skogsbruksdrift Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat Hoby lant- och skogsbruksdrift Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat Nettokostnad per Utfall Budget Utfall Avverksamhet 2015 Vikelse Nämnds- och styrelseverksamhet Kulturskola Förskola Nattis Öppen förskola Pedagogisk omsorg Vårdnadsbidrag Fritids Skolfam Förskoleklasser Grundskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Gem adm inom RO FOG Särskild utb för vuxna Centralt resurs- o stödteam Gymnasieskola Gymn Flygteknisk utb Naturbruksgymnasium Introduktionsprogrammet Aktivitetsansvaret Ensamkommande flyktingbarn Grundvux Gymn vuxenutb o påbyggnadsutb START RONNEBY Modersmål SFI Samhällsorientering Central administration FOG/GYV Vaktmästare/Tekniker Gymnasiet Resultat

60 års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall års ekonomiska resultat blev ett överskott med 651 tkr. Ett bra resultat med tanke på de osäkra förutsättningar som rått. Utbildningsnämnden beviljades under hösten ett tilläggsanslag motsvarande 3000 tkr, då prognosen redan i april visade på ett underskott för året. Volymökningarna i de flesta verksamheter har varit extrema och samtliga chefer har arbetat med god styrning i vardagen och över året för att klara både uppdragen och budgeten. Utbildningsnämndens ansvar och ledningsorganisationen Utbildningsnämnden svarar för att verksamheterna inom skollagstiftningen fullgörs i enlighet med av staten antagna lagar, förordningar och författningar samt i enlighet med kommunala mål. Förvaltningschefen leder arbetet, med stöd av det centrala utbildningskansliet, genom områdeschefer för förskola grundskola resp. gymnasieskolan Knut Hahn (GKH). Förskola grundskola/grundsärskola är organiserad i två geografiska skolområden; 1/Ronneby tätort, Saxemara samt Bräkne-Hoby. 2/ Kallinge med norra och östra kommundelarna. GKH omfattar ungdomsgymnasiet med nationella program, individuella programmen (IM), vuxenutbildningen, svenska för invandrare SFI, uppdragsutbildning och Aktivitetsansvar (tidigare kallat Informationsansvaret). Gymnasiesärskolan bildar en skolenhet i Sjöarp under egen rektor, men tillhör GKH organisatoriskt. Flygtekniska utbildningsprogrammet startade hösten Ht är programmet fullt utbyggt med tre årskurser och internatboende. Naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby är det enda i Blekinge och ca 75 % av de 110 eleverna kommer i från andra kommuner. Rektor för Naturbruk är direkt underställd förvaltningschefen. Det kommunövergripande ansvaret för barn/elever i behov av stöd ligger i en egen enhet Råd-och Stödteamet (RoS), vars chef är direkt underställd förvaltningschefen. RoS uppdrag är att utreda och ge kompetensstöd i alla kommunens skolor, dvs. även de fristående. Personalresurserna till förstärkningar finns ute i skolområdena. Ronneby Kulturskola bedriver en omfattande kulturpedagogisk verksamhet med musikskola och andra skapande utryck, främst genom ordinarie skolverksamhet, men också riktad till allmänheten. Förskolan Under har antalet nyanlända till kommunen ökat kraftigt, vilket ger en större efterfrågan även på plats i förskola. Andelen barn som har en placering i förskolan, sett till hela gruppen 1-5 åringar i kommunen är hög i Ronneby kommun. Placeringsgraden, dvs. mängden av totalt antal av 3-5 åringarna- som går i förskola är 95 % och 85 % av -1-2 åringar (att jämföra med år %). Trycket på plats i förskolan har medfört ansträngda arbetssituationer, inte minst för att kommunen 2011 drabbades av mögelskador i två stora förskolor Hulta och Listerby. I augusti 2014 kunde Listerbys nya förskola, Backsippan invigas, med sina giftfria material och genomtänkta planering betecknas den som Sveriges hälsosammaste förskola i 6 avdelningar. Hultas nya förskola har dock ännu inte kunnat byggas då byggprojektet överklagats. Nya provisoriska avdelningar har öppnats i Påtorp och intill Hulta förskola på Soft Center. Trycket på förskoleplatser, särskilt i tätorten, gör att endast 75 % av alla fick plats inom önskad tid. Att jämföra med 94 % under 2015 och 95% under Grundskolan Grundskolan bedrivs i 14 skolenheter, många av dessa är små, sett med nationella mått. Ronneby kommun har de senaste åren tagit emot många nyanlända barn. 60

61 var elevantalet i F-9 totalt är elevantalet Ökningen över denna tid utgör 23 %. Genom en särskild mottagningsenhet, Start Ronneby, får de nyanlända eleverna en pedagogisk kartläggning och intensivträning i svenska som ska möjliggöra inplacering till rätt nivå för den enskilde eleven i den svenska grundskolan. Detta ger en bättre introduktion för mottagande i grundskolan, där syftet är att de nyanlända eleverna så snart det är möjligt ska kunna följa den ordinarie undervisningen i olika ämnen. För att klara skolplaceringar till alla nyanlända har elever under erbjudits skolskjuts till skolor utanför tätorten. Våren var läget så prekärt att en särskild undervisningsenhet (Soft Start), öppnade, för att elever i F-9 skulle erbjudas några timmars undervisning i en förberedelseklass. Antalet barn/elever har varierat mellan , i denna enhet. I slutet av ht, saknar ca 200 nyanlända elever en fast skolplacering i kommunen. En lokalutredning för grundskolorna i tätorten med förslag till långsiktiga lösningar har behandlats av nämnden. Antalet elever i grundskolan som väljer friskola utanför kommunen har ökat i år. Det medför ökade kostnader utöver beräknat. De statliga skolreformerna har varit många de senaste åren. Kraven på behöriga lärare i alla ämnen kombinerat med stor lärarbrist i hela landet, gör att rekrytering av lärare ständigt behöver ske. En strategisk plan för rekryteringsarbetet finns sedan Gymnasieskolan Gymnasieskolornas elevtal har minskat under flera år såväl i Ronneby som i Sverige. vände utvecklingen av elevkullarna. Konkurrensen om eleverna är hård, antalet fristående gymnasieskolor i landet har aldrig varit större än nu. Översyn av programutbud sker ständigt. Flygtekniska utbildningsprogrammet startade hösten Hösten är utbildningen i full verksamhet med 3 årskurser med 53 elever. Sökbilden är positiv. Ca 80 % av eleverna kommer från andra kommuner och de flesta bor i skolans internat. Naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby är det enda i Blekinge och ca 75 % av de 105 eleverna kommer i från andra kommuner. Även här bor de flesta av eleverna i skolans internat. Gymnasieskolan har överlag en positiv sökbild till flera program. Den lokala utvecklingen av programstrukturerna har gett resultat. Ronneby har en högre andel (ca 75 %) av eleverna i egna gymnasieskolor, jämfört med genomsnitt i riket (52 %). Det internationella utbytet fortsätter på GKH. Genom främst EU-medel, räknar skolan med erfarenhetsutbyte på personalnivå och fortsatt utveckling av samarbetet på elevnivå. Det stora antalet nyanlända till kommunen syns i SFI som vuxit från ca 100 elever till 440 elever ht och en kö på ca 150. Den kraftiga elevökningen gör att verksamheten inte ryms på GKH, utan numera finns i lokaler på Soft Center. BIU (Blekinge Integrations- och Utbildningscentrum) bildades under 2015, som en gemensam enhet på Soft Center, med SFI, Start Ronneby, samhällskommunikatörer och modersmålslärare samlade. EUprojekt är beviljat med Studiehandledning on- line i samverkan med 14 kommuner i sydöstra Sverige. Elevökningen på SFI leder till ökningar i den kommunala vuxenutbildningen med grundläggande Grundvux och gymnasiala Gyvux. Notabelt är även att IMprogrammet (tidigare individuella programmet) på GKH vuxit starkt, med framför allt nyanlända elever. Ht 2015 fanns 166 elever på IM (17, 6 % av elevtalen). Ht finns drygt 300 elever på IM-programmet, vilket innebär att de utgör gymnasiets största elevandel med 35 %. Ronneby Kulturskola Kulturpedagogerna har träffat barn och elever i förskolan, grundskolan och särskolan i olika projekt där fokus har varit 61

62 på bild, drama, film och slöjd. I andra projekt där dessa kulturuttryck varit verktyg för att öka måluppfyllelsen i skolans teoretiska ämnen samt i arbetet med värdegrunden. En del av detta arbete har varit finansierat genom Skapande Skola-bidrag från Kulturrådet. Musiklärarnätverket som leds av våra skolmusikpedagoger fortsätter att höja kvaliteten i grundskolans musikundervisning. I Kulturskolans frivilliga kurser har ca 330 elever deltagit. Många elever deltar i mer än en kurs ca 575 elevplatser i 34 olika kurser under året. På våren implementerades digital anmälan till kurserna och ett nytt administrativt system som tillsammans har förbättrat servicen till kommuninvånarna. Scenkonst har under haft 229 föreställningar (teater, dans, musik och skolbio) för ca barn och ungdomar. Skolteaterfestivalen Skolscen Sydost presenterade 21 teater- och dansgrupper med 41 föreställningar och en publik/besökare på personer. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har beslutat (nov. 2015) vilka mål som ska vara prioriterade i kommande redovisningar. Utbildningsnämnden antog i juni en ny mål- och uppföljningsplan. De nämndspecifika målen är färre än tidigare. Uppföljningsplanen omfattar framför allt de statliga målen gällande skolresultat på nationella ämnesprov, betyg, meritvärde. Nationella prov åk 3,6 och 9 I svenska visar åk 3 i Ronneby kommun bättre resultat eller i nivå med rikets kommunala skolor i de delar som testar skrivning. I de delar som testar läsförmåga ligger Ronneby något lägre än rikets resultat. I Svenska som andraspråk har vi ett betydligt bättre resultat än riket i tre av delproven, endast ett ligger betydligt lägre och resterande delprov i nivå med rikets resultat. I matematik ligger Ronneby över rikets nivå i tre av nio delprov. Ett delprov ligger betydligt lägre och resterande i nivå med rikets kommunala skolor. I åk 6 är andelen elever som når kravnivån på ämnesproven högre i Ronneby än riket i svenska, Svenska som andraspråk, engelska och matematik. Av andel elever som deltagit ligger vi i nivå med riket i alla ämnen utom SvA där en färre andel av Ronnebys elever har deltagit i jämförelse med riket. I åk 9 ligger Ronnebys resultat i paritet med rikets snitt i svenska. I matematik och engelska något över. Betyg Åk 6: Samtliga betyg i åk 6 utom Modersmål och SVA är i paritet med resultaten i riket. Ser man på andelen elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen har Ronnebys kommunala skolor (76 %) ett något lägre resultat än rikets kommunala skolor (78,3%) när man jämför samtliga elever. Räknas nyanlända elever bort har Ronnebys kommunala skolor 86,6% av eleverna som uppnår kunskapskraven i alla ämnen jämfört med Rikets 82,5% vid samma urval. Åk 9: Betygsresultaten i åk 9 för Ronnebys elever är i paritet med rikets i alla ämnen utom i Modersmål där Ronneby har ett lägre resultat än riket, 78,1% måluppfyllelse jämfört med rikets 94,9 %. Meritvärdet Meritvärdet räknas fr.o.m på elevens 17 bästa betygspoäng. Ronneby kommuns åk 9 fick ett meritvärde på 211,8. Rikets kommunala skolor fick 224,8, vilket är en liten ökning. Meritvärdet blir om man undantar nyanlända elever 221,8 för Ronnebys kommunala skolor och riket 230,4. Andel behöriga till gymnasiet Andel elever som efter åk 9 blev behöriga till yrkesförberedande program har sjunkit från 87 % 2013 till 79,8 %. Men räknar vi bort nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har Ronnebys kommunala skolor 87,2 % av sina elever behöriga till yrkesprogrammen. Vi ser idag stora skillnader mellan elever som är födda i Sverige och de med utländsk bakgrund. 62

63 ,6 91,3 Riket, kommunal huvudman Andel behöriga yrkesprogram 87,2 79,8 78,4 Andelen elever som inom 3 år fullföljde sina gymnasiestudier var för Ronnebys del 68 %, Rikets kommunala gymnasier låg på 63,6 %. I Ronneby tog 82,1% av eleverna på de nationella programmen jämfört med 75 % av eleverna på rikets kommunala skolor. Av de elever som läste på högskoleförberedande program tog 90,9 % examen efter tre år, vilket är en hög siffra jämfört med rikets 76,5 %. Grundskolans resultat är mycket bra i förhållande till den kommunala kostnaden för grundskolan. Gymnasiets resultat är i paritet med tidigare års -dvs. bra i riksjämförelse, men här är den kommunala kostnaden högre, mest beroende på specifika yrkesprogram. Nollvisionen mot kränkningar är ett ständigt prioriterat mål. Arbetet i skolorna med trygghetsfrågorna pågår därför kontinuerligt. Förvaltningen följer arbetet genom incidentrapporter från skolorna samt elevernas upplevelser genom elevenkäter. Under 2014 genomfördes Förstelärarreformen i Sverige. Genom riktade statsbidrag har kommunen de senaste två åren, kunnat utse 32 lärare i grundskola och gymnasie-/vuxenutbildning. Deras uppdrag är främst att utveckla undervisningen inom sina ämnen och inspirera till skolutveckling i hela kommunen. 87,5 Ronneby, kommunal huvudman 81,7 81,6 Kallingeskolan 7-9 Samtliga elever exkl. elever med okänd bakgrund Samtliga elever, exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Svensk bakgrund 80,7 91,3 92,4 Snäckebacksskolan gymnasium, SFI och övriga KomVux. Insatserna som krävs är inte enbart tillgång till nya lokaler personal med rätt utbildning och stöd i modersmål är grundinsatser. En god organisation för ett bra mottagande, är en grundbult för lyckad integration och alla elevers positiva utveckling i utbildningssystemet. Det snabbt växande antalet nya barn och elever gör, att framför allt tätortens skolor blivit mycket trångbodda. Ca 200 nyanlända grundskoleelever saknar fast skolplacering. En lokalutredning för grundskolorna i tätorten, med förslag till långsiktiga lösningar, har behandlats av nämnden. Denna väntar på beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Arbetet med lokalutredningar behöver fortsätta kommande år. Vi bedömer att även förskolan behöver utökas de närmaste åren. En översyn och strategisk utbyggnad för avveckling och utveckling kan innebära driftsekonomiska fördelar. Högre måluppfyllelse för eleverna är ett ständigt prioriterat mål. Såväl lärar - som lednings- och elevhälsoresurser behöver förstärkas i det läge utbildningsverksamheterna befinner sig i. De statliga reformerna har varit många de senaste åren. Kraven på behöriga lärare i alla ämnen gör att översynen av skolorganisationen även påverkar denna fråga. Lärarbristen och svårigheter att rekrytera är ett faktum. Stor risk för lönedrivande processer finns. Flera stora statliga utredningar kommer att påverka verksamheterna -bl. a Nationell IT- strategi, där krav på IT-verktyg läggs i ökad omfattning. Utökad timplan för grundskolan kräver fler undervisningstimmar. Skolkommissionen lägger sitt betänkande under våren 2017 och innehållet kommer med stor sannolikhet att innebära förändringar även på lokal nivå. Framtidsutsikter Sedan 2013 har andelen nyanlända till kommunen ökat, vilket ger en större efterfrågan på plats i förskola, grundskola, 63

64 Verksamhetsmått Elever i F 9 skola (genomsnitt per år) R-by kommuns regi Annan kommun Fristående verksamhet Antal elever totalt Placeringar i skolbarnomsorg (oktober månad) R-by kommuns regi Annan kommun Fristående verksamhet Antal elever totalt Placeringar i förskola (oktober månad) R-by kommuns regi Annan kommun Fristående verksamhet Antal barn totalt Famdh /ped.omsorg Antal placeringar totalt Antalet elever i annan kommun och i fristående verksamhet är åren hämtade från Skolverkets statistik (procentangivelse) Övrig statistik från eget verksamhetssystem. (genomsnitt per år) Antal ungdomar i gymnasieålder (SCB) Antal elever vid kommunens gymnasieskolor Varav externa elever Antal elever fr Ronneby i annan kommuns skolor Antal elever fr Ronneby i fristående verksamhet Andel (%) med examen från högskoleförberedande - 91,7 96,7 97,5 program Andel (%) med examen från yrkesförberedande program - 82,6 89,0 93,1 Andel (%) med grundläggande behörighet - 71,4 72,1 71,5 Andel (%) med utökat program - 57,7 48,3 40,4 Genomsnittligt betygspoäng, (KH) - 14,2 13,9 14,1 Genomsnittligt betygspoäng, (NB) - 13,3 14,3 13,1 1) Betygsuppgifter från skolverket, läsårsvis dvs 2014=lå 2013/14 2) I resultaten för KH är ej elever vid IM-programmet med Genomsnittligt betygspoäng har ersatt jämförelsetalen. 64

65 Äldrenämnden Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Äldreomsorgen i Ronneby ska medverka till att de äldre ges förutsättningar till att leva och bo självständigt under trygga förhållanden samt ha en meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Verksamheten grundas på Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamheten drivs genom vård- och omsorgsboende, hemtjänst, nattpatrull, hemsjukvård, hemrehabilitering och dagverksamhet. Personal med olika kompetenser finns för att kunna tillmötesgå brukarnas behov av omvårdnad och service. Hemtjänst Hemtjänsten medverkar till att kommunens invånare ska kunna bo kvar i sitt ordinära boende under trygga förhållanden trots ett behov av stöd och hjälp i den dagliga livsföringen. Insatserna är individanpassade och kan ges i form av service i hemmet och personlig omvårdnad. Specialistteamet Trygg Hemgång har som särskilt uppgift att underlätta vid hemgång efter sjukhusvistelse. Avlösning Avlösning kan underlätta vardagen för den som vårdar en anhörig hemma. Avlösningen kan ges i from av avlösning i hemmet, genom hemtjänst eller genom avlastningsplats på kommunens korttidsboende. Avlösning kan vara enstaka tillfällen eller regelbundet. Dagverksamhet Dagverksamhet finns som biståndsbedömd verksamhet med inriktning mot demens och som öppen verksamhet där det finns möjligheter att delta i aktiviteter och även inta dagens huvudmål. Vård- och omsorgsboende För den som inte kan uppnå trygga förhållanden i ordinärt boende finns vårdoch omsorgsboende. Drygt hälften av platserna har inriktning mot demens. Specialistteamet Trygg Inflytt stöttar den enskilde och deras anhöriga i att underlätta övergången i samband med flytt från ordinärt boende till vård- och omsorgsboende. Hälso- och sjukvård Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård i hemmet upp till och med sjuksköterskenivå. Väsentliga händelser Lag om valfrihet, LOV, har införts inom hemtjänsten under året. Två företag har hittills etablerat sig och har ett fåtal ärenden vardera. Arbetet med att installera digitala lås inom hemtjänsten har pågått under större delen av året och är till stor del klart. Teater för äldre har under året bedrivit aktiviteter både i hemtjänsten och inom vård- och omsorgsboende vilket har varit mycket uppskattat av både de äldre och personalen. Upphandling av trygghetslarm till vård- och omsorgsboendet genomfördes under och byte av larm sker allt efter som gamla avtal löper ut. I samband med bytet 65

66 av larmen installeras WiFi. Vidablick och Olsgården blev klara under hösten. Trygg resurs är en specialtjänst som har skapats under året med syfte att vara ett särskilt stöd till personer med utåtagerande beteende. Trygg resurs är även ett stöd till personalen på det boendet där personen med behov av detta stöd befinner sig. Mötesplatser med månatliga träffar för äldre finns sedan våren i varje kommundel. Aktivitetssamordnarna på trygghetsboendena ansvarar tillsammans med övrig berörd personal för att aktiviteter kan genomföras även på övriga mötesplatser i kommunen. Nettokostnad per verksamhet Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Nämndsverksamhet Särskilt boende äo Hemtjänst äldreomsorg Hälso- o sjukv kommunsjuksköt Rehabiliteringsenhet Åtgärder nyanlända ÄO myndighetsutövn Volym/Kvalitet/Förbättring Äldreförvaltning Resultat Framtidsutsikter Installation av nya larm och WiFi kommer att installeras i övriga boenden allt eftersom de nuvarande avtalen löper ut. WiFi planeras även för övrig verksamhet. Ombyggnation av Ålycke planeras att påbörjas efter sommaren Biståndsbedömning ska succesivt övergå till att utgå från modellen individens behov i centrum, IBIC. Ekonomiskt utfall Äldreförvaltningen genererar ett överskott. Den stora skillnaden mellan budgeterade intäkter och utfallet kan härledas till projektmedel. Intäkterna motsvarar personal och övriga kostnader. Årets överskott beror till stor del på att köp av hemtjänst har varit mindre än budgeterat, lägre kostnader för nyanlända samt att arbetskläderna inte har kunnat införas enligt ursprungsplanen. 66

67 Verksamhetsmått Äldreomsorg Befolkningsstatistik(SCB): Antal ålderspensonärer därav 85 år och däröver Särskilda boenden för äldre: Antal lgh/rum inkl korttid o trygghet varav platser för korttidsvistelse varav trygghetsplatser Kostnad/plats/boende/SCB/Riket Kostnad/plats/boende/SCB/Ronneby Kostnad särskilt boende kr/brukare/kolada/alla kommuner Kostnad särskilt boende, kr/brukare/kolada/ronneby Omsättning särskilt boende Hemtjänst: Antal vårdtagare därav 85 år och däröver därav icke ålderspensionärer Upplevd kvalitet i hemtjänsten (0-100) Upplevd kvalitet i boende (0-100) Anhörigvård Trygghetslarm Matdistribution Hemtjänsttimmar

68 Socialnämnden Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Resultat Nettokostnad per verksamhet Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Nämndsverksamhet Adm Socialförvaltningen Stöd, service och omsorg Socialpsykiatri Personlig assistans Hälso och sjukvård Missbruksvård Övriga vuxna Barnavård Familjerätt Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagning Alkoholhandläggning Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhet omfattar utredning, insatser till barn, ungdomar och familjer, till personer med beroendeproblematik, beslut om ekonomiskt bistånd samt att ge stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar för handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, serveringstillstånd. Ekonomiskt bistånd Förvaltningen utreder och beslutar om försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd, samt ansvarar för dödsboanmälningar och egna medelshantering. Barn- och ungdomsvård Förvaltningen handlägger anmälningar och ansökningar rörande barn och deras familjer. Antalet anmälningar kring barn som far illa eller riskerar fara illa har ökat markant de senaste åren. Bristen på socionomer har inneburit att förvaltningen har fått förstärka vakanta tjänster med konsulter. Arbetet inom barn och familj innehåller utredningsarbete och uppföljning av beslutade insatser, strukturerade öppenvårdsinsatser för barn och familjer samt förebyggande insatser. Ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande barn har minskat väsentligt i förhållande till Funktionsstöd Verksamheten omfattar insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt SFB (Socialförsäkringsbalk). Ansökningar om stödinsatser utreds och beslut fattas med stöd av lagstiftningen. Verksamheten erbjuder stöd såväl i ordinärt boende som i bostad med särskild service. Personer som beviljats personlig assistans kan välja att få assistansen utförd i kommunal regi eller i privat regi. Daglig verksamhet/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning har ett varierat utbud av arbetsuppgifter. Måluppfyllelse Antalet flyktinghushåll (de första tre åren i etableringen) har ökat något i förhållande till Övriga hushåll i behov av ekonomiskt bistånd har minskat i förhållande till Kommunens satsning med 100 nystartsjobb samt arbetet med praktikplatser till försörjningsstödstagare, 68

69 liksom fortsatt samarbete med andra aktörer och myndigheter för att stötta personer till en egen försörjning har gett resultat. Detta har påverkat det ekonomiska utfallet i budget. De kvalificerade öppenvårdsinsatserna för barn och familjer har utvecklats vilket inneburit att färre barn (exklusive ensamkommande barn) har haft behov av placering. Antalet placerade ensamkommande barn har minskat i jämförelse med 2015 beroende på att det endast kommit ett fåtal under. Vidare har ett antal överlämnats till Migrationsverket pga. att de är över 18 år. Deltagarna inom daglig verksamhet/sysselsättningen har aktiviteter såväl i kommunens egna lokaler som hos föreningar och hos privata arbetsgivare. Under hösten har det startats upp en träffpunkt utan krav på produktion för att nå de personer som har beslut om sysselsättning men inte riktigt kommit igång eller personer som skulle få beslut om de ansöker. Satsning på kompetensutveckling i specialistpedagogik för personal inom funktionsstöd har påbörjats under hösten och kommer att fortgå under Ny servicebostad, Parkdala om åtta platser öppnades under våren. Ombyggnad av befintlig gruppbostad, Kallingetorg påbörjades under senare delen av. Det innebär en utökning från fyra till sex platser fr.o.m. februari Verksamhetsmått Försörjningsstöd Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Antal personer med ekonomiskt bistånd Genomsnittlig utbet/hushåll/månad Barn och familjevård Antal placerade barn/unga Antal placeringsdygn 92(129) (28781) 2 95(248) (47814) 2 67(250) (75375) 2 Missbruk Antal placerade vuxna Antal placeringsdygn Funktionsstöd Antal lägenheter i gruppbostad Antal personer med kontaktpersoner Antal personer i sysselsättning/dagl verks Antal personer med ledsagare Antal personer med personlig assistans: i kommunal regi i privat regi Inklusive ensamkommande flyktingbarn 2 Inklusive ensamkommande flyktingbarn 69

70 Framtidsutsikter Kommunens satsning om 125 nystartsjobb 2017 samt arbete med praktikplatser och fortsatt samarbete med arbetsförmedlingen ska leda till förkortad tid av behov av försörjningsstöd. Barnfamiljer skall prioriteras. Den höga omsättningen på socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården är en fortsatt utmaning för förvaltningen. Arbetet med en förbättrad arbetsmiljö att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna pågår ständigt. Bl a kommer en mottagningsfunktion att inrättas på Utredningsenheten, barn. Detta kommer innebära att de socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar kan fokusera på sitt arbete, vilket ska leda till kortare utredningstider och härmed att barnen snabbare kan få den hjälp de behöver. Öppenvården kommer att förstärkas med ytterligare en tjänst, behandlare. Ökat fokus inom hela funktionsstöd på den enskildes rätt till medbestämmande och medinflytande. All ordinarie personal inom personlig assistans skall genomgå utbildning för att kvalitetssäkra förståelsen för yrkesrollen och den enskildes rättigheter till inflytande och delaktighet. Kvalitetsombud skall inrättas på samtliga gruppbostäder för att öka kunskapen i personalgrupperna om metoder för kommunikation samt delaktighet och medinflytande. 70

71 Överförmyndarnämnden Intäkter Utfall 2015 Budget Utfall Avvikelse Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar 1 Internränta Resultat års verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall Överförmyndarnämndens expedition har under haft fyra tjänster, fördelade på tre handläggartjänster och en assistenttjänst. Rekrytering och utbildning av nya god män, förvaltare, gode män för ensamkommande barn har gjorts under året. Utbildning har, av nämndens handläggare, genomförts vid ett flertal tillfällen under. Ansvaret för anordnande av och tillsyn av ensamkommande barn, åvilar överförmyndarnämnden. I december fanns 156 godmanskap för ensamkommande barn i kommunen. Antalet särskilt förordnad vårdnadshavare har under året ökat. De ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd, har istället förordnats en särskilt förordnad vårdnadshavare. I de Vanliga godmanskapen och förvaltarskapen samt förmynderskapen har antalet förändrats marginellt. Överförmyndarnämnden har under året haft stora problem att rekrytera nya lämpliga gode män/förvaltare. Detta gäller till de nya uppdragen samt till de byten som inkommit till Överförmyndarnämnden. Varvid handläggarna under året jobbat med att marknadsföra sig utåt, för att få flera att bli intresserade av att bli god man/förvaltare. Detta arbete kommer att fortsätta under Godmanskapen och förvaltarskapen tenderar att bli mer komplexa och kvalificerade, vilket framgår av de handlingar som inkommer till Överförmyndarnämnden samt av gode mäns och förvaltares årsredovisningar och av deras behov av rådgivning från nämnden. Överförmyndarnämndens verksamhet är komplex och föränderlig, både när det gäller lagstiftning och de ärenden nämnden har att hantera. Nämnden ser därför ett fortlöpande behov av utbildning och fortbildning för tjänstemän, nämndsledamöter och gode män/förvaltare. Verksamhetsmått Antal ärenden Godmanskap Förvaltarskap Förmynderskap Ensamkom. barn Särsk.för.vårdn Framtidsutsikter Från och med den 1 januari 2015 tillkom viss ny lagstiftning i föräldrabalken. Detta har inneburit en del ändrade rutiner i Överförmyndarnämndens arbete gentemot Tingsrätten. Det innebär också en ökad belastning för nämndens handläggare. 71

72 Verksamhetsbeskrivningar kommunens företag AB Ronnebyhus Sammandrag (TKR) 2015 Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansomslutning Soliditet 17 % 16 % Antal årsarbetare Allmänt AB Ronnebyhus verksamhet är att inom Ronneby kommun förvärva, äga, avyttra, bebygga och förvalta fastigheter med bostäder och lokaler samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolaget ägs i sin helhet av Ronneby kommun. Bolaget är anslutet till Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation (FASTIGO). Årets verksamhet Redovisad lönsamhet i bolaget är bättre än tidigare år. Detta förklaras främst av minskade driftskostnader och minskade vakanser. I det marknadsläge som fortfarande råder, där vakansutvecklingen är svår att bedöma, är det osäkert att sätta ut mål för den framtida lönsamheten. Fokus på lönsamhet sker genom ständig granskning av verksamhetens intäkter och kostnader. Varje enskilt fastighetsbidrag till det sammanlagda resultatet analyseras. Genom analys av nyckeltal och jämförelser mellan fastigheternas individuella prestanda fås en både kort- och långsiktig bild av avkastningsmöjligheterna. Genom att följa branschutvecklingen inhämtas kunskap som grund till beslut om investeringar och utveckling för bättre lönsamhet. Vid förhandling med Hyresgästföreningen om års hyror träffades en överenskommelse om höjning mellan 0,1-0,9% beroende på geografiskt läge, vilket blev i genomsnitt 0,52% från 1 januari. Medelhyran för bolagets bostadsbestånd uppgår till ca 963 kr/m² (955). För 2017 har bolaget träffat uppgörelse om höjning med 0,77% från 1 mars 2017, utan differentiering mellan områdena. Räntekostnaden är en stor kostnad för bolaget och ränteutvecklingen påverkar därför lönsamheten väsentligt. Finansieringen av bolagets skuldportfölj sker i överensstämmelse med antagen finanspolicy där finansiella derivatinstrument (ränteswappar) används för att hantera ränterisken och kapitalbindningslöften från kreditgivarna garanterar tillgången på kapital. Vid årsskiftet var den genomsnittliga räntebindningstiden 3,7 år (4,4) och kapitalbindningstiden 0,8 år (0,6). Genomsnittsräntan per den 31 december var 2,87 % (2,79). I lämnade ägardirektiv för 2012 har soliditetsmålet sänkts från 15 % till 10 %. I det program för fastighetsutveckling och bostadsmarknad i balans som styrelsen beslutat, framgår att soliditeten de närmaste åren kommer att minska. Årets investeringar i byggnader och inventarier var totalt 30,3 mkr. Inför planeringen av området Kilen har Ronnebyhus undersökt intresset kring nyproduktion av hyresbostäder och vilka områden som skulle kunna vara aktuella. Marknadsanalysen indikerar att intresset för att bo i nyproducerade bostäder på Kilen är stort, medan intresset för övriga områden i Ronneby är något mindre. Andra ombyggnader som har skett är uteplatser på Hjorthöjden och fortsatt badrumsrenovering på Espedalen. Några små enrumslägenheter på Espedalen har fått egen altan och en förändrad planlösning som gör bostaden mer användbar. Under flera år har vakansgraden legat förhållandevis stabil, trots kraftigt vikande 72

73 befolkningsutveckling i kommunen. Under 2014 och 2015 har befolkningen i Ronneby ökat och också efterfrågan på bostäder. Under har vakanserna minskat ytterligare och de lägenheter som var vakanta vid årsskiftet var vakanta pga ombyggnad och renovering. Den antalsmässiga vakansgraden är f.n. (1 januari 2017) 1,2 %. (2,2 %). Uteblivna hyresintäkter p.g.a. outhyrda bostäder uppgår under till ca 1,6 % (3,2 %) av omsättningen. Mot bakgrund av de senaste årens vakansutveckling har i tidigare bokslut nedskrivning genomförts på de fastigheter där vakansutvecklingen varit tydligast. Det är VD:s och styrelsens bedömning att det sammantagna bokförda fastighetsvärdet är betryggande i förhållande till dagens marknadsvärden. Framtida utveckling En strategi har antagits som omfattar stora delar av bolagets äldre bestånd vad avser förvaltningshorisont, fortsatt försäljning och underhållsåtgärder. Det allt äldre bostadsbeståndet kompletteras med nybyggnation och ombyggnation. Organisationen är flexibel och ska, utöver servicen till befintliga hyresgäster, snabbt kunna ställa om för att möta framtidens hyresgäster med annorlunda krav på sitt boende. En föryngring av det åldrande bostadsbeståndet är av största vikt. Utredningar genomförs för eventuella rivningar inom vissa bostadsområden för att möjliggöra nybyggnation i centrala Ronneby. Nyproduktion och nettotillskott av bostäder är viktigt för att rätta till balansen i bostadsbeståndet och möta det behov som finns. En eventuell nybyggnation inom Kv. Kilen närmar sig och utvecklingen av området som sker i nära samarbete med Ronneby kommun går nu in i ett avgörande läge. Kv. Kilen är det område där bolaget snabbast kan komma igång med ytterligare nyproduktion och med goda marknadsanalyser kan bostäder byggas för det behov som finns. Huvudpunkterna för styrelsens arbete under 2017 blir att uppdatera affärsplanen med nya mål och strategier, prioritering av långsiktiga underhållsåtgärder samt hur fastighetsbeståndet kan föryngras ytterligare med rätt åtgärder och rätt organisation. AB Ronneby Helsobrunn Sammandrag (TKR) 2015 Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansomslutning Soliditet 31 % 27 % Antal årsarbetare 0 0 Allmänt AB Ronneby Helsobrunn (ABRH) är moderbolag i Ronneby kommuns bolagskoncern, och har till uppgift att arbeta för samordning och effektivisering av bolagens verksamhet. I koncernen ingår Ronneby Miljö & Teknik AB (elnät, fjärrvärme, VA och renhållning) inkl dotterbolag samt det fastighetsförvaltande bolaget AB Ronneby Industrifastigheter (ABRI) inkl dotterbolag. Bolaget ägs i sin helhet av Ronneby kommun. 73

74 Ronneby Miljö och Teknik AB Sammandrag (TKR) 2015 Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansomslutning Soliditet 17 % 19 % Antal årsarbetare Allmänt Bolaget ägs till 100 % av AB Ronneby Helsobrunn. Bolagets verksamhet är att omvandla och inköpa samt distribuera energi och tillhandahålla kapacitet i fiberoptiska nät. Vidare skall bolaget tillhandahålla förbrukningsvatten, rena avloppsvatten, omhänderta avfall samt bedriva rådgivning och projektering inom dessa områden. Årets verksamhet Bolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -7,2 Mkr (5,8 Mkr). Resultatet efter lämnade koncernbidrag men före avsättning till överavskrivningar uppgick till -8,4 Mkr (-7,3 Mkr) mot budgeterade -4,1 Mkr. Uppdelat per verksamhet blev resultatet följande: Elnät: Resultatet blev 1,0 Mkr (-9,8 Mkr) Fjärrvärme: Resultatet blev 8,9 Mkr (5,8 Mkr) Vatten och Avlopp: Resultatet blev -1,4 Mkr (0,8 Mkr) Renhållning: Resultatet blev -17,5 Mkr (-0,3 Mkr) IT och Bredband: Resultatet blev 0,5 Mkr (-3,8 Mkr) Investeringar i anläggningstillgångar uppgick under året till 97,8 Mkr (50 Mkr). Investeringarna har finansierats med internt tillförda medel och nyupplåning med 50 mkr. Enligt KF:s beslut ska Miljöteknik lämna ett årligt extra koncernbidrag till moderbolaget om 1 Mkr. Detta har belastat verksamheten Elnät. Väsentliga händelser och framtida utveckling Elnät Investeringarna uppgår till 12,6 Mkr. Fjärrvärme Försäljningen för jämfört med 2015 har ökat med ca 12 %. Investeringarna har uppgått till 9,8 Mkr. Det positiva resultatet beror framförallt på låga räntor, minskade bränslekostnader samt en ny storkund i fortifikationen (F17). Vatten och avlopp VA har investerat 18,0 Mkr. Ingen överenskommelse har kunnats nås för de nya brunnarna i Eringsboda. Ärendet för rådigheten är inlämnat till Mark och Miljödomstolen. Under året har bolaget kommit igång med renoveringen av vattenledningen ut mot Kuggeboda. Investeringsbehovet är stort inom VA-verksamheten. Renhållning Avsättningen för att sköta anläggningen på Angelskog i 27 år är gjord med 18,0 Mkr. Planeringen för införandet av fastighetsnära insamling har startats upp. Investeringarna har uppgått till 8,4 Mkr. IT/Bredband Nedskrivning har skett med 8,8 Mkr. Ägardirektivet, att uppfylla det nationella målet med att 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, ligger fast. På grund av konkurrens har utbyggnadstakten ändrats till att alla tätorter skall vara utbyggda under Investeringarna under uppgick till 48 Mkr. 74

75 Framtida utveckling Miljöteknik står inför stora utmaningar inom alla verksamheter. Som exempel kan nämnas Fastighetsnära insamling (FNI) inom renhållningen, Utbyggnad inom bredbandet, minskning av fossilt bränsle vid normaldrift på fjärrvärmen samt att få igång dricksvattenförsörjningen för Kallinge med omnejd. Taxekonstruktionerna för alla verksamheter kommer att ses över och revideras. Miljöpåverkan Bolagets verksamheter omfattas av miljöbalkens bestämmelser, främst avseende miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet samt avfallshantering. Under var fyra av bolagets anläggningar tillståndspliktiga B-verksamheter och 15 anläggningar var anmälningspliktiga C-verksamheter. Andra verksamheter som omfattas av prövningsplikt enligt miljöbalken är bl a vattenverksamhet (vattentäkter), köldmediehantering (två anläggningar), mindre avlopp samt avfallstransporter. För flertalet av anläggningar finns tillstånds- och anmälningsbeslut som bl a reglerar utsläppsmängder och halter. Bolagets generella miljöpåverkan från samtliga verksamheter, inklusive förråd och administration, består i hantering och förbrukning av kemiska produkter, råvaror och energi, genom transporter samt genom generering av avfall. För rapport om respektive rörelsegrens miljöpåverkan hänvisas till RMT:s förvaltningsberättelse. Ronneby Miljöteknik Energi AB Sammandrag (TKR) 2015 Nettoomsättning 0 0 Resultat efter finansiella poster -5-2 Årets resultat -5-2 Balansomslutning Soliditet 14 % 1 % Antal årsarbetare 0 0 Allmänt Bolaget är ett dotterbolag till Ronneby Miljö och Teknik AB och bildades under Bolaget har till föremål för sin verksamhet att producera och försälja egenproducerad el och därmed sammanhängande verksamhet under förutsättning att verksamheten också är förenlig med kommunalrättsliga principer. Årets verksamhet och framtidsutsikter Produktionen har inte kommit igång som förväntats i slutet av på grund av installationsproblem med turbinen. Investeringar uppgick under året till 11,2 mkr. Investeringarna har finansierats med lån från moderbolaget och ett aktieägartillskott med 2 mkr. Bolaget ingår som part i ett EU-projekt avseende småskalig kraftvärme. Bolagets verksamhet beräknas komma igång under första kvartalet AB Ronneby Industrifastigheter Sammandrag (TKR) 2015 Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansomslutning Soliditet 9 % 11 % Antal årsarbetare 8 8 Allmänt Bolaget ägs i sin helhet av AB Ronneby Helsobrunn (ABRH), som i sin tur ägs till 100 % av Ronneby kommun. Bolaget bedriver fastighetsförvaltning med i huvudsak hotell-, industri-, handelsoch kontorslokaler. Bolaget har förutom fastighetsförvaltning även till uppgift att medverka vid företagsetableringar samt att genom aktiva åtgärder främja näringslivets utveckling i Ronneby kommun. ABRI äger, förvaltar och hyr ut fastigheter och lokaler i Ronneby kommun och har ett fastighetsbestånd på ca ( ) kvm. Bolaget förvaltar 23 (23) fastigheter som är fördelade i tolv företagsbyar. 75

76 Årets verksamhet och framtidsutsikter Bolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 4,0 mkr (3,5 mkr). Nettoomsättningen är oförändrad jämfört med fjolåret och uppgick till 68,2 mkr. Brunnsparken Företagsbyn Brunnsparken består av ca kvm varav den största fastigheten är Ronneby Brunn Hotell. Hotellet är en av södra Sveriges största resortanläggningar med 264 gästrum, 32 konferenslokaler, restaurang, festlokaler, nattklubb, diskotek och spa. Under har ca 1,5 mkr investerats i fastigheten. Årets investeringar består främst i uppgradering av tekniska installationer. Fornanäs Denna företagsby ligger vid ronnebys hamn och har en yta på ca kvm. I dessa fastigheter finns främst höglager och kontorslokaler som hyrs av en enda hyresgäst. Under året har investeringar genomförts med ca 1,4 mkr. Investeringar har gjorts i markanläggning samt uppgradering av tekniska installationer. Svenstorp Svenstorp i Bräkne-Hoby är ca kvm stort och här finns ett större varuhus, gym, flera industrier, centrallager samt en restaurang. Under året har ca 0,5 mkr investerats i fastigheten. Det har bl a gjorts investeringar i mindre lokalanpassningar till befintliga hyresgäster. Hantverkaren Fastigheten Hantverkaren ligger centralt i Ronneby och har en uthyrningsbar yta på ca kvm. I fastigheten finns främst industri- och handelsföretag. Under året har ca 0,4 mkr investerats i fastigheten och de avser främst lokalanpassningar till befintliga hyresgäster. Häggatorp Företagsbyn Häggatorp ligger i Kallinge och har en yta på ca kvm. Här finns kontor, industrilokaler, logistikcenter samt lager. Årets investeringar, 5,9 mkr, har främst gjorts avseende lokalanpassning till befintlig hyresgäst samt inhägnad av fastigheten Häggatorp 15:1. Kallinge Företagscentrum Kallinge Företagscentrum är ABRIs största och äldsta företagsby med ca kvm yta för lager, industri, förråd och kontor. I området finns ett fyrtiotal mindre och medelstora företag. Ronneby kommun bedriver även ett antal verksamheter här. Årets investeringar inom företagsbyn uppgår till ca 1,3 mkr och avser främst lokalanpassningar samt uppgraderingar av tekniska installationer. Den pågående miljöundersökningen i området har fortskridit och Länsstyrelsen har fattat beslut om âtgärdsplan avseende miljöföroreningar. Under 2017 kommer den deponi som finns i området med förorenade massor från området att sluttäckas. Beräknad kostnad, 2,3 mkr, avseende sluttäckning har avsatts i räkenskaperna. Svarven Fastigheten Svarven är ca kvm och hyrs av en enda hyresgäst. I fastigheten bedrivs tillverkningsindustri. Telefonen Telefonen ligger centralt i Ronneby, bara någon minut från Resecentrum och järnvägsstationen. Företagsbyn Telefonen består av ca kvm och här finns flera tillverkande företag, kontor, vårdkliniker, friskvårdsanläggningar samt en restaurang. Telefonen genomgick under 2012 stora förändringar och ca kvm byggdes om, anpassades och uppgraderades för tillverkningsindustri, kontor, vårdklinik och gymverksamhet. Årets investeringar på ca 7,8 mkr avser fönsterbyten och lokalanpassningar till flera befintliga hyresgäster samt uppgraderingar av tekniska installationer. 76

77 Investeringar Investeringarna uppgår för räkenskapsåret till 19,3 mkr (46,4 mkr). Framtida utveckling Bolagets uthyrningsgrad uppgår per den 31/12 till 93,2%. Verksamheten kommer framöver främst att arbeta med att belägga fastigheten Svenstorp och Kallinge Företagscentrum, men även fokusera på att vårda, värna och utveckla befintliga företagsbyar i samarbete med våra hyresgäster. Bolaget kommer fortsätta att inrikta sig på energi- och miljöbesparande åtgärder enligt beslutade mål samt att arbeta med att tydliggöra och stärka bolagets varumärke. ABRI kommer även framöver att arbeta aktivt inom kommunkoncernen med etableringsfrågor. Ronneby Brunn AB Sammandrag (TKR) 2015 Nettoomsättning 0 0 Resultat efter finansiella poster 0-1 Årets resultat 0-1 Balansomslutning Soliditet 100 % 100 % Antal årsarbetare 0 0 Allmänt Ronneby Brunn AB är dotterbolag till ABRI. Bolaget har bildats för att skydda namnet "Ronneby Brunn". Någon verksamhet har ej bedrivits i bolaget. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge Sammandrag (TKR) 2015 Verksamhetens intäkter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansomslutning Soliditet 2 % 3 % Antal årsarbetare 67,72 74,26 Antal deltidsbrandmän (timanställda) Allmänt Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge startade verksamheten och organiserar räddningstjänsten inom Karlskrona och Ronneby. Kommunerna har vid detta förbunds bildande enats om en kostnadsfördelning som innebär att Ronneby kommun skall bestrida 38,5% av förbundets kostnader. Förbundets verksamhet regleras i den, av de bägge medlemskommunerna, fastställda förbundsordningen. Förbundets primära uppgift är att för de bägge medlemskommunerna hålla en gemensam räddningstjänst som regleras i lagen skydd mot olyckor (LSO). Handlingsprogrammet för räddningstjänst som enligt LSO ska finnas i varje kommun fastställs av direktionen. Handlingsprogrammet för att förebygga olyckor som kan leda till räddningstjänst bereds av direktionen men fastställs av respektive medlemskommun. Väsentliga händelser och framtida utveckling Året som gått har medfört en 15 procentig ökning av antalet larm till Räddningstjänsten. Bränder utomhus, trafikolyckor, onödiga automatiska brandlarm och drunkningar är de kategorier som ökat mest. Vackert väder främst i början av sommaren avspeglade sig i statistiken genom en betydande ökning av antalet bränder i skog och mark. En torr och varm sommar innebär tyvärr inte bara större risk för skogsbränder utan även en ökning av antalet människor som badar eller på andra 77

78 sätt vistas vid vatten och därmed ökar sannolikheten för drunkningsolyckor. Vid halvårsskiftet visade den ekonomiska prognosen att Räddningstjänstens verksamhet skulle komma att överskrida sina budgetramar. Ett antal åtgärder sattes in. Bland annat återbesattes inte ett par vakanta tjänster, övertidskostnaderna kunde minskas genom effektivare personalplanering och en större utbildningssatsning ställdes in. Vid årets slut kunde konstateras att åtgärderna gett effekt samtidigt som intäkterna ökat betydligt. Det underskott på cirka en miljon kronor som prognosticerades slutade nu istället på knappt kr. Underskottet berodde främst på en underbudgetering av kostnaderna för deltidsbrandmän och det ökade antalet bränder i skog och mark. Dessa bränder har oftast skett inom deltidsorganisationernas insatsområden och har många gånger varit tidskrävande, vilket i sin tur medfört ökade kostnader. Under hösten stod det klart att Räddningstjänsten skulle behöva ett ekonomiskt tillskott från medlemskommunerna. Under flera år hade Räddningstjänstens budget gått ihop genom att man främst skjutit på investeringar och dragit ner på driftanslagen. Detta synsätt hade medfört en ekonomi i balans under många år, men lett till en ålderstigen fordonspark och få möjligheter till teknik- och organisationsutveckling. På fordons- och materielsidan blev läget akut när ett höjdfordon belades med nyttjandeförbud efter en revisionsbesiktning av stegkorgen och det visade sig att samtliga av Räddningstjänstens kemskyddsdräkter skulle falla för åldersstrecket inom några månader. Från kommunerna äskades nya ekonomiska medel och en reviderad investeringsplan arbetades fram, bland annat i syfte att öka anskaffningstakten på tunga fordon, livstidsförlänga räddningsbåten Brandklipparen och införskaffa materiel för att hantera kemikalie- och oljeskador. Det ekonomiska läget till trots har Räddningstjänsten genomfört flertalet projekt och andra arbetsuppgifter enligt verksamhetsplanen för år. Ett stort antal medarbetare har varit engagerade i arbetet med den nya brandstationen i Karlskrona. Personalens delaktighet har varit oerhört värdefull och fokus har legat på att arbeta fram väl planerade och ändamålsenliga lokaler till det underlag för upphandling som nu lämnats ut. Under våren togs den nya rökövningsanläggningen på övningsfältet Eldorado i drift och man eldar numera med gasol som ger betydligt mindre utsläpp av farliga partiklar. På Aspö har Räddningstjänsten tillsammans med Landstinget infört ett sjukvårdsvärn i syfte att snabbare kunna ge sjuka och skadade människor första hjälpen. Sedan tidigare finns ett räddningsvärn etablerat på ön och erfarenheterna från såväl räddnings- som sjukvårdsvärn har hittills varit goda och ett flertal insatser har utförts under året. En organisationsförändring kommer att genomföras i syfte att stärka räddningstjänstens ledningsförmåga och en förutsättning för att utveckla samverkan med andra räddningstjänster inom och utom länet. Större och mer komplexa insatser samt nya hot och risker i en föränderlig omvärld ökar kraven på räddningsledningen för att räddningsinsatserna ska kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Klimatförändringarna kommer att leda till större risk för omfattande skogsbränder, översvämningar, stormar och snöoväder framöver. För att kunna hantera konsekvenserna av de väderrelaterade händelserna krävs såväl förebyggande som operativa insatser i samverkan med samhällets övriga aktörer. Gemensam planering och samverkan vid skogsbrand kommer att vara ett fokusområde. Arbetet genomförs tillsammans med Räddningstjänsten Västra Blekinge. Miljökonsekvenser vid räddningsinsatser kommer att få ökat fokus. Flertalet av de skumsorter som under många år använts vid brandsläckning har visat sig vara miljöskadliga. Alternativa bränslen och material i fordon, fartyg, flygplan och 78

79 byggnader har visat sig vara farliga för både människor och miljön och kan medföra riskfyllda släckinsatser. Ett gott förebyggande arbete i samverkan med kommunen, fastighetsägare och verksamhetsutövare är nödvändigt liksom ny teknik och alternativa släckmetoder för att minska risken för påverkan och bestående skador. En miljöpolicy kommer att tas fram och investeringar görs i oljeskyddsmateriel för att öka förmågan att begränsa konsekvenserna vid oljeolycka. Individen sätts i fokus genom projekten Säker by och Aktiv mot brand. I Säker by utbildas de boende i förebyggande brandskydd och agerande vid brand i syfte att stärka förmågan hos boende i skärgården och i mindre samhällen där man har långt till närmaste brandstation. Drabbade vid brand eller annan olycka kommer att ges möjlighet till återkoppling en tid efter att insatsen avslutats. Återkopplingen har flera syften. Den drabbade får delge Räddningstjänsten sina upplevelser och ställa frågor som kan underlätta bearbetningen av händelsen, samtidigt som såväl positiva som negativa erfarenheter kommer Räddningstjänsten till del. En inventering av radhus i kommunerna kommer att utföras i syfte att upptäcka brister i brandskyddet och därmed kunna minska risken för brandspridning mellan bostäderna. I skrivande stund är upphandlingsunderlaget till Karlskronas nya brandstation utskickat och byggnationen är planerad att starta under våren Brandstationen byggs med ett flödesschema där nedsmutsad utrustning och materiel kan omhändertas enligt konceptet friska brandmän som ett led att minska personalens exponering av giftiga partiklar. Dessutom anpassas omklädnings- och duschrum till ett flexibelt antal anställda män och kvinnor. I Ronneby kommer brandstationen att byggas om och renoveras med fokus på nya logement och omklädningsrum för män och kvinnor. Även de av våra deltidsstationer som i dag inte har omklädningsrum och dusch för kvinnor kommer på sikt att byggas om. Lika villkor för kvinnor och män är en viktig faktor för att lyckas rekrytera och behålla vår värdefulla personal. 79

80 Procent Miljöbokslut I Ronneby kommuns lokala miljömål redovisas en handlingsplan för åren Det är ett styrande dokument och de lokala miljömålen ska beaktas vid alla beslut och gäller såväl inom kommunens förvaltningar som bolag. Kommunen har valt att fokusera på 8 av de nationella mil-jökvalitetsmålen genom att sätta upp 37 lokala mål som skall uppnås fram till år. Som medlem av Sveriges ekokommuner använder sig Ronneby kommun av deras gröna nyckeltal men har även egna indikatorer för att se om kommunen är på rätt väg. I bilagan Miljöbokslut redovisas samtliga åtgärder som skulle ha utförts under år 2014 till samt gröna nyckeltal. Under har förslag på nya lokala mil-jömål för 2017 till 2020 tagits fram, och det är planerade att tas upp i kommunfullmäktige i juni. drivmedel samt utveckla ladd-infrastruktur för elfordon. Ronneby kom-mun medverkar i projektet Greencharge 2 som syftar till att öka andelen fossilfria fordon. Varje år deltar kommunen dessutom i den europeiska trafikantveckan och Earth Hour. Under installerades solceller på Listerbyskolan och tekniska förvaltningens solcellsanläggningar producerade kWh under. Andra områden där det har gjorts insatser har varit för att sprida information om solceller till allmänheten, energieffektivisering av offentliga lokaler och minska matens påverkan på klimatet. Då det gäller kommunen och de gröna nyckeltal som redovisas till Sveriges ekokommuner har koldioxidutsläppen från tjänsteresor nästan dubblerats från 2014 till 2015 vilket gör det viktigt att fokusera på åtgärder för att vända trenden. Ekologiska livsmedel 40,00 30,00 20,00 10,00 0, Begränsad klimatpåverkan. Klimatarbete består av två delar, att begränsa klimatpåverkan och att anpassa samhället till ett förändrat klimat. För att temperaturökningen ska vara möjlig att begränsa till under två grader behöver de globala växthusutsläppen mer än halveras till 2050 och vara nära noll före år Det inne-bär att en kraftig omställning av vårt samhälle behöver göras. Kommunen arbetar aktivt inom området transporter, bland annat genom att öka andelen elfordon, gasfordon och andra fordon som går på förnybara Giftfri miljö. Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och kan tas upp av växter, djur och människor. Kemikalier finns runt omkring oss hela tiden och det är viktigt att vi vet hur de påverkar oss. Ronneby kommun arbetar intensivt inom detta område bland annat genom Cefur och deras fokus på C2C och cirkulär ekonomi. Giftfri förskola är ett stort projekt för att minska barns påverkan av kemikalier. Vid byggnationer använder sig tekniska förvaltningen av Sunda hus databas för att veta att det är bra material som används samt för att veta var olika material finns i bygg- 80

81 kg naderna. Övriga insatser i kommunen är att öka andelen ekologiska livsmedel, en dagvattenpolicy och ett pågående arbete med att säkerställa att befintliga vattenskyddsområden har uppdaterade och fastställda säkerhetsföreskrifter. Ingen övergödning. Såväl vattendrag, sjöar och hav drabbas av övergödning. Ronneby kommun har tagit ett stort steg genom att ta fram en VA-plan för kommunen. En viktig åtgärd på kommunal nivå är att ansluta fastigheter med enskilt avlopp till kommunala reningsverk. När detta inte är möjligt är tillsyn för att kontrollera att de enskilda avloppen uppfyller gällande villkor viktigt. Kommunen ingår också i ett LOVA-projekt: rena kustvattnet, som är ett samarbetsprojekt inom Blekinge Arkipelag för att ta om hand utsläppsvatten från fritidsbåtar. Levande skogar. Många arter kan inte leva i intensivt brukad skog där det är brist på gamla träd och död ved. För att dessa arter ska klara sig på längre sikt behöver man jobba mer med naturvårdshänsynen i skogsbruket. Kommunen har en strategi för kommunens ägda skogar där bevarande och utveckling av miljö- och kulturvärden samt sociala värden beaktas. Hav i balans och levande kust samt skärgård. Havsmiljön påverkas av fiske, spridning av miljögifter och utsläpp av näringsämnen som hamnar i haven och leder till övergödning. Ökad bebyggelse och trafik försämrar även tillgängligheten för friluftslivet. Ronneby kommun är medlem i Blekinge Arkipelag där ett av målen är att få en ekologisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling i skärgården. Ett projekt med en Arkipelagrutt har startats för att främja turism och rekreation inom Arkipelagområdet på ett ekologiskt hållbart sätt. Ett marint naturreservat har bildats i kommunen under, Biskopsmåla naturreservat. Mängd hushållsavfall 400,00 300,00 200,00 100,00 0,00 God bebyggd miljö Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. I Sveriges ekokommuners nyckeltal syns en tydlig minskning av avfallsmängderna i kommunen. Levande sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag utsätts för påverkan från många håll, till exempel från skogsbruk, jordbruk, industrier och vattenkraftverk. Södra Östersjöns åtgärdsprogram för antogs i december och där har kommunen ålagts 8 åtgärder som ska vara genomförda inom tre år. Återställandet av Snittingefallet har pågått under året. Ett rikt växt- och djurliv. I Ronneby finns en mångfald av växter och djur som lever i en mosaik av olika miljöer, från odlad mark, skogar till våtmarker och vattendrag, sjöar och hav. Många arter och naturtyper utvecklas negativt och riskerar att försvinna på sikt. Biologisk mångfald främjar även folkhälsan då många natur- och kulturmiljöer är viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur. Detta är ett nätverk av natur utifrån ett landskapsperspektiv som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Grön infrastruktur ska integreras i fysisk planering av lokal och regional utveckling i samhället. 81

82 Kommunens organisation De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen. Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Kommunsamverkan Cura Individutveckling ägs tillsammans med övriga kommuner i Blekinge. 82