Sensorteknik (BMEF10)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sensorteknik (BMEF10)"

Lars-Erik Viklund
för 5 år sedan
Visningar:

Sensorteknik (BMEF10) CHRISTIAN ANTFOLK & JOHAN NILSSON Sensorteknik prel.schema Läsvecka Dagar Tid Aktivitet Tisdag 29.8.

9.2017 15-17 Arduino, anpassning Onsdag 6.9.2017 15-17 Föreläsningsteknik - Torgny Roxå Torsdag 7.9.2017 15-17 - Ingen föreläsning - Tisdag 12.9.2017 15-17 "Sensorer i praktiken" - Olle Hydbom Onsdag 13.

9.2017 15-17 Ljus och optisk mätteknik Tisdag 26.9.2017 15-17 Mikrosensorer Onsdag 27.9.2017 15-17 Temperaturmätning Torsdag 28.9.2017 15-17 Mekaniska vibrationer, acceleration och ljudmätning Tisdag 3.

10.2017 15-17 Ultraljud och icke förstörande provning Onsdag 11.10.2017 15-17 Medicinsk mätteknik Torsdag 12.10.2017 15-17 - Ingen föreläsning - 1

1 Sensorteknik (BMEF10) CHRISTIAN ANTFOLK & JOHAN NILSSON Sensorteknik prel.schema Läsvecka Dagar Tid Aktivitet Tisdag Introduktion, indelning i grupper LV1 Onsdag Gruppindelning Torsdag Ingen föreläsning - LV2 LV3 LV4 LV5 LV6 LV7 Tisdag Arduino, anpassning Onsdag Föreläsningsteknik - Torgny Roxå Torsdag Ingen föreläsning - Tisdag "Sensorer i praktiken" - Olle Hydbom Onsdag Ingen föreläsning - Torsdag Ingen föreläsning - Tisdag Ingen föreläsning - Onsdag Ingen föreläsning - Torsdag Ljus och optisk mätteknik Tisdag Mikrosensorer Onsdag Temperaturmätning Torsdag Mekaniska vibrationer, acceleration och ljudmätning Tisdag Gästföreläsning - Lars Palm TetraPak Onsdag Kemiska givare, biosensorer Torsdag Ingen föreläsning - Tisdag Ultraljud och icke förstörande provning Onsdag Medicinsk mätteknik Torsdag Ingen föreläsning - 1

2 Sensorteknik - gruppindelning Dag Tid Ämne Handledare Studenter Torsdag Ljus och optisk mätteknik Per Augustsson DE VINCENZO ALEX CHRISTENSSON MARCUS BENGTSSON ANNA GUSTAVSSON ALBERT Tisdag Mikrosensorer Martin Bengtsson MONTGOMERY DAVID BJÖRKLUND RASMUS KUAN ERIC ANDERSSON EMIL Onsdag Temperaturmätning Christian Antfolk AHMED ANZA ZAKI SAFAA AHAD NIBRAS Torsdag Mekaniska vibrationer, acceleration och ljudmätning Johan Nilsson TRAN JONAS RAHIM ZADEH HAMED MOODIE PETER Sensorteknik - gruppindelning Dag Tid Ämne Handledar Studenter Onsdag Kemiska givare, biosensorer Simon Ekström BEIRUP HAMPUS BJÖRK FELIX LJUNG MORRIS KARLSSON PONTUS Tisdag Ultraljud och icke förstörande provning Tobias Erlöv OLDE OLA OTTENKLEV MARTIN LARSSON ROGER KARLSSON NIKLAS Onsdag Medicinsk mätteknik Magnus Cinthio YDSTRÖM ANNIE TENGELIN KARL ALSVED JULIA GRIMMEISS GRAHM SOPHIA 2

3 Projektinformation I kursen sensorteknik ingår ett projektarbete som alla deltagarna måste genomföra. Arbetet genomförs i projektgrupper bestående av 2-3 deltagare i varje grupp. I projektet ingår följande delmoment: 1. projektplan 2. fördjupning inom ett givet ämne 3. demonstrationer 4. presentation av projektet 5. utvärdering 6. rapport Projektinformation - plan 1. Projektplan: Projektarbetet inleds med att gruppen träffas och planerar hur arbetet ska genomföras. Ta kontakt med handledaren för råd och synpunkter. Utforma en projektplan och diskutera uppläggningen med handledaren. Planen ska presenteras och utvärderas i rapporten och ha följande innehåll: a) Kravspecifikation. Innehåll, föreslå demonstrationer och/eller praktiska moment som ska ingå i projektet. b) Roll- och ansvarsfördelning. Fördelning av arbetet inom gruppen. c) Tidsplan. När olika delmoment av projektet ska vara genomförda. Mötestider med handledaren.tidpunkt för inlämning av rapport. 3

4 Projektinformation - fördjupning 2. Fördjupning inom ett givet ämne: Under detta delmoment görs omfattande informationssökning via UB och Internet samt med hjälp av kurslitteraturen och det projektmaterial som finns på institutionen. Ta även direkt kontakt med leverantörer eller andra specialister inom området för att kunna redovisa state-of-the-art inom området, exempel på leverantörer och prisuppgifter för de aktuella givarna. Projektinformation - demonstrationer 3. Demonstrationer: Inför presentationen av projektet ska varje projektgrupp också förbereda en eller flera demonstrationer för att visa resultatet av projektarbetet. För att kunna göra bra demonstrationer för ett större antal åskådare använder man sig med fördel olika hjälpmedel. Kontakta din handledare för eventuella frågor. 4

5 Projektinformation - presentation 4. Presentation av projektet: Projektet presenteras genom att varje grupp håller var sitt föredrag. För att klara detta rent praktiskt kommer föreläsningarna att genomföras på följande sätt. Vid varje föreläsningstillfälle presenterar en projektgrupp sitt arbete. Gruppen skall fördela föreläsningstiden så att varje deltagare föreläser ungefär 15 minuter. Den återstående tiden reserveras för opponering och diskussioner. I föreläsningssalen finns det tillgång till en data/video-projektor om man vill göra en datorbaserad presentation. Projektinformation - bedömningspunkter 5. Bedömningspunkter Inledning/motivering att lyssna, lyssnaren blev snabbt insatt i helhetsperspektivet Engagemang, kontakt med auditoriet Behandling av hjälpmedel, OH, Power Point, tavlan, demonstration, val av figurer Disposition, tydlig struktur, val av innehåll, röd tråd, håller tiden Nivå, lagom nivå för målgrupp Fri från manuskript, klarar sig med stolpar, läser ej innantill Avslutning, avslutningsmening, planerat avslut. 5

6 Projektinformation - utvärdering Här sker en återkoppling till projektplanen och de moment som finns där. Man bör notera vad som fungerade bra resp. dåligt. Utvärderingen presenteras i rapporten tillsammans med projektplanen Projektinformation - rapport Rapport: Projektgruppens arbete sammanställs slutligen i en gemensam rapport. Rapporten ska vara inlämnad före läsperiodens slut med följande innehåll: Inledning - introduktion till ämnet och presentation av projektet. Teori och metoder - grundläggande mätprinciper, applikationsområden, för- och nackdelar, prisuppgifter. Beskrivning av demonstration/mätuppgift samt resultat. Projektplan och utvärdering Sammanfattning Referenslista För mer information angående rapportskrivning hänvisas till Råd och riktlinjer för rapportskrivning vid D, E och F av Gertrud Pettersson

7 Projektinformation - lokaler Projektinformation - lokaler E:1309a 7

8 Projektinformation - innehåll Grundläggande principer - fysikaliska / kemiska / biologiska Historik - när upptäckes det fysikaliska fenomenet Teori - matematiska samband Anpassningselektronik - bryggor, laddningsförstärkare m.m. Applikationer Problem - störkänslighet, miljö Demonstration Sensorteknik - laborationer Töjnings- och flödesmätning Temperatur- och varvtalsmätning Sensorer 8

9 Sensorer - terminology Sensor - Givare Transducer Detector Analysers (chemical) Indicator - Visare Pickups (Vibration pickup) Probe (Temparature probe) Meter (Flowmeter - flödesmätare) Cell (Load cell - Kraftgivare) Sensorer - utveckling 1960-talet Aerospace boom - högkonjunktur Många nya typer av sensorer för automatisk reglering och kontroll Nomenklaturen var kaotisk - inget bra system för att beskriva sensorer Instrument Society of America (ISA) - Standard for transducers nomenclature and terminology 9

10 Sensorer - utveckling 1970-talet Flight and defence industry Utvecklingsprojekt som inte har haft en omedelbar kommersiell tillämpning kan drivas och ge nya sensorer. Electronic industry Integrering och signalbehandling förbättrar avsättningsmöjligheter Resource economization Effektivisering av industriella produktionsprocesser Utvecklingen av sensorer har under 70-talet släpat efter informationsbehandlings-utvecklingen. En orsak är att marknaden för sensorer är mycket splittrad genom att sensorerna ofta anpassas till en specifik användning. Sensorer - utveckling 1980-talet Micromaching technology - micro-mechanical systems microsensors reduce device size lower production cost improve sensor performance (higher sensitivity and selectivity,as well as faster response time) integration with microelectronic circuits 10

11 Sensorer - utveckling 2000-talet Produktivitet / kvalité / kostnad Säkerhet / risk Miljö Livskvalité / hälsa Upplevelser / datorspel Ökad efterfrågan Sensorer - utveckling 11

Sensorer - utveckling Människans uttalade vilja att kunna mäta, känna av, analysera och styra allt fler funktioner i sitt dagliga liv driver utvecklingen av sensorer.

Likaså banar de väg för än fler innovativa bärbara elektronikprylar som ska stötta oss i det mesta vi gör. De har klivit in på industrigolvet samtidigt som de mutar in mer plats i våra bilar.

12 Sensorer - utveckling Människans uttalade vilja att kunna mäta, känna av, analysera och styra allt fler funktioner i sitt dagliga liv driver utvecklingen av sensorer. Sensorerna har tagit plats i smartmobilen, där de än så länge främst används för att identifiera rörelse och gester i tre dimen- sioner. Likaså banar de väg för än fler innovativa bärbara elektronikprylar som ska stötta oss i det mesta vi gör. De har klivit in på industrigolvet samtidigt som de mutar in mer plats i våra bilar. Vi ser en enorm efterfrågan på sensorer. Framförallt är det tre områden som driver på Internet of Things, fordon och konsumentprodukter i form av bärbar elektronik med allt mer funktionalitet, säger Jeanne Forget Funk, marknadsansvarig på Bosch Sensortec. Elektroniktidningen i maj

Relevanta dokument

Sensorteknik Prel schema. Sensorteknik 2016

Sensorteknik Prel schema. Sensorteknik 2016 Dagar Tid Aktivitet Tisdag 30.8.2016 15-17 Introduktion, indelning i grupper Onsdag 31.8.2016 15-17 Gruppindelning Torsdag 1.9.2016 15-17 - Ingen föreläsning