Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde 21 februari 2017

Transkript

1 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde 21 februari 2017

2 Ärende 1

3 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Jesper Sjögren Stabschef Utbildningskontoret jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 17/0001 Utbildningsnämnden Utbyggnad av Blommans förskola Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att godkänna investeringen av en utbyggnad av Blommans förskola. Sammanfattning För att kunna fullfölja kommunens skyldigheter om att erbjuda förskoleplats till barn folkbokförda i kommunen, behöver Utbildningskontoret utöka antalet förskoleplatser i båda kommunens tätorter. Utbildningskontoret önskar därför av nämnden få i uppdrag att tillsammans med Upplands-Bro kommunfastigheter påbörja projekteringen av utbyggnad av Blommans förskola så att man där kan emot ytterligare 40 barn. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 8 februari 2017 Skissförslag på separat modulbyggnad Ärendet Utbildningskontoret har ett behov av att öka antalet förskoleplatser i kommunens båda tätorter för att kunna erbjuda förskoleplats till barn folkbokförda i kommunen. I östra Bro är behovet extra stort i och med den förtätning av bostäder som finns i området. Utbildningsnämnden beslutade den 27 oktober 2015 UN 88 om att påbörja en förprojektering av en utbyggnad av Blommans förskola. Tillsammans med Upplands-Bro kommunfastigheter AB har detta skett och har lett fram till förslaget som Utbildningskontoret önskar gå vidare med. Under tidigt skede i projektet har Utbildningskontoret träffat arkitekter för att titta på möjligheten att bygga ut Blommans förskola med 2 avdelningar, 20 barn per avdelning. I utbyggnadsprojektet ingår även åtgärder för att anpassa den befintliga byggnadens kök till ett större antal barn. Upplands-Bro kommunfastigheter har efter diskussion om olika alternativ kommit med ett förslag som innebär en total investeringsutgift beräknad till tkr vilket ger en kalkylerad hyresavgift på tkr/år. Förslaget innebär en separat modulbyggnad som kan anpassas till verksamhetens behov Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Datum Vår beteckning 2 (2) UN 17/0001 där man tillsammans tar fram den bästa planlösningen i dialog med Utbildningskontoret. I det kalkylerade förslaget finns ett mottagningskök inritat som kommer att tas bort. De två huskropparna kommer att länkas samman för att istället kunna hantera matflödet från Blommans befintliga kök som i projektet anpassas till en högre kapacitet. En fördel med att bygga ett modulhus är att själva byggtiden kan förkortas och att byggnationen förenklas. Utöver ovanstående pågår det ett separat arbete med ny detaljplan för Finnsta 1:230 (Blommans förskola). I detaljplanen ingår arbetet med att lösa trafikfrågan i området. Det är viktigt för byggprojektet att vägen för kommande byggtrafik är anlagd senast sommaren Den nya detaljplanen ger förutsättningar för att kunna uppföra tillbyggnaden på föreslagen plats. Idag äger Upplands-Bro kommun del av marken för den tänkta tillbyggnaden. Efter att detaljplanen har vunnit laga kraft kommer marken att regleras genom ett marköverlåtelseavtal mellan de båda markägarna. Barnperspektiv Förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. Skissförslag på modulbyggnad 2. Skiss på placering vid förskolan Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

5

6

7 Ärende 2

8 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Jesper Sjögren Stabschef Utbildningskontoret jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 17/0021 Utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse 2016 Förslag till beslut Utbildningskontorets förslag till verksamhetsberättelse för 2016 godkänns och överlämnas till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Utbildningskontoret har upprättat förslag till verksamhetsberättelse för år 2016 i enlighet med Kommunledningskontorets anvisningar. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 6 februari 2017 Förslag till verksamhetsberättelse 2016 Barnperspektiv I förslaget till verksamhetsberättelse beskrivs hur de olika verksamheterna inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde strävar efter att nå så stor måluppfyllelse som möjligt för alla barn och ungdomar. Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. Förslag till verksamhetsberättelse 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

9 Verksamhetsberättelse år 2016 Utbildningsnämnden Tertial

10 Innehållsförteckning 1 Inledning Vinjett Ansvarsområde och organisation Verksamheten i siffror Viktiga händelser under året Omvärld och framtid Mål och resultat En kommun för alla En kommun i arbete och företagande Vara en attraktiv arbetsgivare Vi lyfter skolan En kommun som växer En grön kommun i utveckling En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndens bedömning av måluppfyllelse Ekonomi Årets resultat Ekonomisk analys Driftsprojekt och engångssatsningar Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Sociala investeringsfonden Kommentarer sociala investeringsfonden God ekonomisk hushållning Investeringsredovisning Kommentarer investeringsredovisning Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

11 1 Inledning 1.1 Vinjett En av de viktigaste händelserna hittills under 2016 är att Utbildningsnämnden fastställt Skolutvecklingsprogrammet. Arbetet med att ta fram Skolutvecklingsprogrammet har pågått sedan september En annat viktig process är arbetet med att införa en ny lärportal för kommunens förskolor och skolor. Under våren har upphandling skett och under hösten har implementeringen startat. 1.2 Ansvarsområde och organisation Utbildningsnämnden svarar för kommunens verksamheter öppen förskola, förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidsgårdar, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt för kostverksamhet. Vuxenutbildningen, där särskild utbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare innefattas, övergick den 1 april 2016 till Kommunstyrelsen och ligger numera under kommunledningskontorets ansvar. All pedagogisk omsorg är sedan 2013 i enskild regi. Verksamheterna är till övervägande delen obligatoriska och för dessa gäller nationella styrdokument som läroplaner och kursplaner, samt bestämmelser i skollag, skolförordningar och allmänna råd. Ej obligatoriska verksamheter är omsorg på obekväm arbetstid, öppen förskola och fritidsgårdar. Utbildningskontoret leds av en utbildningschef. Sedan augusti 2015 finns två verksamhetschefer som ansvarar för förskola respektive grundskola. Förskolan är sedan 1 oktober 2016 organiserad i 6 områden och varje område leds av en förskolechef. Grundskolan omfattar 10 skolenheter som leds av 9 rektorer. Upplands-Brogymnasiet leds av en rektor. Inom utbildningskontoret finns en stab som på olika sätt utgör stöd åt verksamheterna. Inom organisationen finns också ett centralt Resursteam och kommunens kostenhet. Totalt antal anställda, inklusive tidsbegränsade anställningar, inom nämndens verksamheter är cirka 1000 personer. 1.3 Verksamheten i siffror Nämndens nettokostnader Nämndens budgetavvikelse Antal månadsavlönade helårsarbetare Varav antal tillsvidareanställdahelårsarbetare Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

12 Volymer Volymer Barn i pedagogisk omsorg Familjer som besöker öppna förskolan Upplands-Brobarn i förskolor Upplands-Broelever I grundskolor 6-15 år Upplands-Brobarn i fritidshem Upplands-Broelever i gymnasieskolor Elever på UBG fr. andra kommuner Viktiga händelser under året Växande barnkullar Antalet elever i grundskolan ökar i de kommunala skolorna i Upplands-Bro. Detta beror på att kommunen expanderar och att befolkningsmängden ökar. Det ställer i sin tur krav på att kommunens skolor måste anpassa sin verksamhet på olika sätt. Befintliga skolbyggnader måste anpassas till ett ökat elevantal och nybyggnationer måste planeras. Från läsåret 2016/2017 förändrades Bergaskolan och Tjustaskolan till att vara F-6 skolor (tidigare F-5). Modernisering av lokaler En satsning på bättre underhåll och skötsel av skolornas och förskolornas lokaler fortsätter i kommunen. Arbetet sker systematiskt med att modernisera och anpassa skolors och förskolors lokaler efter de behov som finns. En omfattande ombyggnation av Hagnässkolan inleddes under våren 2016 och förväntas blir klart under Delar av skolan bedriver sin verksamhet i paviljonger under ombyggnationen. Rekrytering Det råder stor lärarbrist och det kommer vara så för en bra tid framöver. Nämnden har under 2016 beslutat om en rekryteringsstrategi. Den närmaste framtiden blir det viktigt att avsätta resurser och medvetet arbeta med rekrytering. Det gäller också att arbeta för att på olika sätt vara en attraktiv arbetsgivare får att kunna rekrytera, men också behålla kompetens inom kommunen. Satsningen "100 fler förskollärare" inom förskolan är ett led i arbetet som på sikt ska ge oss en högre andel förskollärare i förskolan. Anpassning till ökningen av nyanlända elever Det krävs olika anpassningar för att klara av att ge dessa elever rätt stöd. Det handlar om utökning av modersmålsundervisningen och studiehandledning på modersmålet, kompetensutveckling och lokaler m.m. Det handlar också om att skapa struktur och rutiner för ett bra och fungerande mottagande. Nyanlända elever finns nu på flertalet av de kommunala grundskolorna. För att möta ett nytt behov från skolorna har Resursteamets personal erhållit ett flertal fortbildningar och föreläsningar under året. En av våra skolsköterskor har också haft ett riktat uppdrag motsvarande 20 % tjänst mot denna elevgrupp. På Upplands-Brogymnasiet lovskola för nyanlända genomförts under alla skollov. Skolutvecklingsprogrammet Under 2016 har utbildningsnämnden fastställt ett skolutvecklingsprogram för Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

13 kommunens skolor. Det är ett viktigt styrdokument som ska vara en ledstång i utvecklingsarbetet för flera år framöver med sikte på högre måluppfyllelse och bättre kvalitet. Utbildningsnämnden har också beslutat om ett program för förskolan. Ny lärportal Behovet av en fungerande lärportal har varit stort. Under våren har en upphandling av en ny lärportal för alla verksamhetsområden (förskola, grund-, grundsär- och gymnasieskola samt vuxenutbildningen) gjorts. En implementering av det nya systemet har gjorts under hösten och har inneburit en stor förändring i kommunens alla skolor och förskolor. Den nya lärportalen Vklass har inneburit att kommunikationen mellan lärare och elever förbättrats och den administrativa bördan för skolans och förskolans personal har förenklats och minskat. Vårdnadshavare får i och med det nya systemet också bättre insyn och delaktighet i sina barns arbete i förskolan och skolan. IKT-satsning i skolor och förskolor En fortsatt satsning har skett på att förbättra förutsättningen för att öka användningen av IKT-verktyg i förskolor och skolor. Ett Ipad-projekt tillsammans med IT-staben och Zetup har lett till att fler enheter får bättre förutsättning för detta. Modersmål blir egen enhet Från den 1 juli 2016 är modersmål en egen enhet, organisatoriskt ligger verksamheten under Verksamhetschef grundskola. Under årets första månader rekryterades en enhetschef. Enhetschefens uppdrag är att utveckla mottagandet av nyanlända elever i Utbildningskontorets verksamheter samt vara pedagogisk ledare för modersmålslärare och studiehandledare. Utökad elevhälsa Antalet elever ökar i grundskolan och efterfrågan på Resursteamets medarbetare har varit stor. Resursteamet har därför ökat sin personal med 3,3 tjänster inför ht Antalet kuratorer har ökats, från 4,3 heltider till 5,8 inför ht Antalet skolsköterskor ökas från 5,0 heltider till 5,8. Skoldatateket, som hittills riktat sin verksamhet mot grundskolan, får från ht 2016 ett vidgat uppdrag och ska nu möta behoven i förskola, grundskola och gymnasieskola. Antalet speciallärare i verksamheten dubbleras från en heltid till två inför ht Efterfrågan på Resursteamets psykologer har under året varit stort vilket medför att vi haft långa väntetider handledningar, utredningar och bedömningar. Nyanställningarna under året har lett till en förändrad organisation av fördelningen av kuratorer och skolsköterskor mellan skolorna liksom att det är viktigt att beakta att erfarna skolsköterskor är en svårrekryterad grupp varför nyanställningarna påverkar arbetsbelastningen på kort sikt då de nya skolsköterskorna behöver erfaren handledning Tilläggsbelopp och externa placeringar Nya riktlinjer har tagits fram för tilläggsbelopp. Vi har anpassat riktlinjerna till förändringen i skollagen som trädde i kraft till den 1 juli men har även sett över tillämpningen, vilket varit viktigt för arbetet med att nå en budget i balans. Stor restriktivitet råder vid externa placeringar. Endast om vi i vår egen verksamhet saknar kompetens och möjlighet att möta elevers behov av särskilt stöd placeras våra elever externt. Vårdnadshavare kan fortfarande använda sin möjlighet att nyttja det fria skolvalet. Gemensam fortbildning om pedagogisk dokumentation Resursteamets specialpedagoger har varit initiativtagare till en gemensam föreläsning, Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

14 av Gudrun Löwendahl-Björkman, för all lärarpersonal runt temat anpassningar och särskilt stöd. Tydligare och förbättrat samarbete Under 2016 har Resursteamet tillsammans med förskolechefer och rektorer arbetat för att förbättrat samarbete runt såväl utvecklingsarbete som dagligt arbete och rutiner. Målet är ett förbättrat barn- och elevhälsoarbete på likvärdig grund för alla barn och elever i Upplands-Bro kommuns verksamheter. Kostenhetens arbete Upplands-Bro kommun har uppnått årets ekomål, med siffran 32,7 % för Under året har också arbetet med att minska mängden animalier till förmån för grönsaker, rotsaker och baljväxter fortsatt. Från januari 2016 serveras en dag i veckan Veckans vegetariska rätt. Dessutom finns dagligen Dagens vegetariska rätt att välja. Arbete med att minska svinet har påbörjats i köken och planen är att framöver fortsätta arbetet med att minska svinnet både inom köket och i skolrestaurangerna, vilket även innefattar ökat samarbete med skolverksamheterna. Kostenhetens budget och ekonomiuppföljning har förfinats genom budgetuppdelning på respektive köksenhet from detta år. Ekonomiuppföljning per köksenhet ger en ökad medvetenhet kring varje köks driftskostnader kontra intäkter. Inventering av kökslager har lett till en ökad medvetenhet kring inköp och lager. Kubprojektet på Upplands-Brogymnasiet Upplands-Brogymnasiet har för andra året haft en kub på skolan. Kuben är ett samarbetsprojekt med Wallenbergs minnesfond och gestaltar FN:s mänskliga rättigheter. 1.5 Omvärld och framtid Elevresultat Resultaten i årskurs 9 försämrades något under läsåret 2015/2016. Det genomsnittliga meritvärdet var något lägre än 2015 och färre elever var behöriga till gymnasiets nationella program. Elevernas resultat i grundskolan är fortsättningsvis den största och viktigaste utmaningen för Utbildningskontoret och Utbildningsnämnden. Växande barn- och elevkullar Antalet elever i grundskolan ökar kraftigt i de kommunala skolorna i Upplands-Bro. Detta beror på att kommunen expanderar och att befolkningsmängden ökar. Det ställer i sin tur krav på att kommunens skolor måste anpassa sin verksamhet på olika sätt. Befintliga skolbyggnader måste anpassas till ett ökat elevantal och nybyggnationer måste planeras. Ett fortsatt arbete för att skapa fler barn- och elevplatser i verksamhetslokaler innebär även att Utbildningskontoret ska utreda utbyggnad av Upplands-Brogymnasiet samt uppsättning av fler paviljonger vid våra grundskolor. En organisationsförändring är under utredning för att anpassa grundskolorna i Bro. Lärares löner Under 2016 gjordes ingen kraftig satsning på lärarlönerna i Upplands-Bro kommun. Trots det ökar lönerna genom att nyanställda erbjuds marknadsmässiga löner, samt statsbidrag i form av regeringens satsning Lärarlönelyftet. Framöver kommer lönefrågan vara ett av de viktigaste områdena för Utbildningsnämnden att hantera. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

15 2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer. För de indikatorer där man i nämndbudgeten beslutat om ett målvärde bedöms måluppfyllelsen utifrån detta, för de som inte har ett målvärde redovisas trend, det vill säga förbättring/försämring jämfört med tidigare år. Målet uppfyllt: Målet delvis uppfyllt: Målet ej uppfyllt: Övergripande mål: 2.1 En kommun för alla En minskad arbetslöshet är en central och kommunövergripande fråga. Arbetstillfällen ska skapas genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt. Ett växande näringsliv är en avgörande förutsättning för tillväxt. Engagemanget för de näringspolitiska frågorna i kommunen ska tas tillvara och utvecklas. Nämndmål: Alla barn och elever erbjuds en likvärdig förskola och skola. Kommentar Utbildningskontoret arbetar med att barn och elever ska få en likvärdig utbildning. Under 2016 har arbetet fortsatt med att skapa gemensamma rutiner och riktlinjer för kontorets verksamheter. Rektorer och förskolechefer arbetar tillsammans med skolutvecklingsfrågor och utmaningar under ledning av verksamhetscheferna för förskola och skola. En gemensam grund för arbetet för kommunens skolor och förskolor är Skolutvecklingsprogrammet och Förskoleprogrammet som syftar till ett gemensamt förhållningssätt mot en likvärdig skola för kommunens alla barn och elever. Arbetet fortsätter med att skapa och utveckla IKT-miljön i både förskola och skola där lärare och förskolelärare deltar i olika IKT-pedagoggrupper för att skapa gemensamma förhållningssätt och förutsättningar för barn och elever i kommunen. IKT är inte enbart ett verktyg för undervisning av barn och elever utan förändrar och förbättrar också barn och elevernas förutsättningar för lärande. När verktygen blir en naturlig, integrerad del av undervisningens vardag ökar förutsättningarna för bättre resultat. Resultatförbättringarna hänger samman med att större undervisningsflexibilitet ökar chanserna för att nå alla elever. IKT är också en förutsättning för en modern utbildning så som skollag och läroplan föreskriver. Som ett led i likvärdighetsarbetet har Utbildningskontoret upphandlat och implementerat ett nytt system för kommunikation, lärande och administration för alla kommunens skolor och förskolor. Den nya lärportal, Vklass, innehåller många funktioner och delar som kan användas till kommunikation med elever och vårdnadshavare. För att tydliggöra vad alla lärare och ska göra har Utbildningskontoret tagit fram minsta gemensamma nämnare MGN för olika verksamheter så att det blir Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

16 en likvärdighet för elever och vårdnadshavare vad som kan förväntas av förskolor och skolor i Upplands-Bro. Nämndmål: Föräldrarna ska vara nöjda med sitt barns förskola och skola Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 NKI-undersökning i skolan (Markör) Kommentar 79 procent av föräldrarna med barn i grundskolans åk 3, 5 och 8 är nöjda med verksamheten på sitt barns skola. Målet fanns inte 2015, men undersökningen genomfördes då. Därför presenteras även resultatet för procent av föräldrarna kan rekommendera sitt barns skola. NKI-undersökning förskola (Markör) Kommentar 93 procent av föräldrarna är nöjda med verksamheten på sitt barns förskola. Målet fanns inte 2015, men undersökningen genomfördes då. Därför presenteras även resultatet för procent av föräldrarna i förskolan kan rekommendera sitt barns förskola. Övergripande mål: 2.2 En kommun i arbete och företagande En minskad arbetslöshet är en central och kommunövergripande fråga. Arbetstillfällen ska skapas genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt. Ett växande näringsliv är en avgörande förutsättning för tillväxt. Engagemanget för de näringspolitiska frågorna i kommunen ska tas tillvara och utvecklas. Övergripande mål: 2.3 Vara en attraktiv arbetsgivare Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

17 Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Uppnått Kommentar Den årliga revideringen visar att det finns ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i verksamheterna. Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Uppnått Kommentar Nytt system för att arbeta med rehabilitering infördes under hösten Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen heltidsanställd personal Kommentar Andelen heltidsanställd personal har ökat från 78 % till 80 %. Övergripande mål: 2.4 Vi lyfter skolan Utbildning är nyckeln till framtidens jobb, konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och människors frihet att forma sina egna liv. Nämndmål: Måluppfyllelsen i åk 3 ska öka Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Samtliga elever i åk 3 ska vara godkända på nationella proven Kommentar Resultatet avser andelen elever med godkänt resultat på nationella prov i matematik. Resultatet är något sämre än Då var andelen 70 %. I svenska var andelen 75 % 2016, vilket är en förbättring jämfört med Då var andelen 72 %. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

18 Nämndmål: Alla barn och elever ska känna sig trygga i skolan Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andel barn och elever som känner sig trygga i skolan Nämndmål: Andelen elever med gymnasieexamen ska öka Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen elever med gymnasieexamen Kommentar På nationella program har andelen elever med gymnasieexamen inom 3 år ökat från 58 % (2015) till 62 % var andelen 54 %. Nämndmål: Resultaten i åk 9 ska förbättras Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen ska öka 78% 79% Meritvärdet i åk 9 ska öka 230,9 232,1 Kommentar Resultat för läsåret 15/16 visar att meritvärdet har försämrats något. Andelen med godkända betyg i samtliga ämnen ska öka 78% 79,1% Kommentar Resultatet visar att andelen elever i åk 9 med godkända betyg i samtliga ämnen har minskat något. Samtliga grundskolor ska i åk 9 ha positiva SALSA-värden Uppnått Uppnått Kommentar Skolverket har ännu inte presenterat officiella SALSA-värden. Bedömningen att skolorna har positiva SALSA-värden bygger på skolornas resultat i åk 9. Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka 89% 89% Kommentar Andelen elever med behörighet till nationella program på gymnasiet är densamma som Nämndmål: Måluppfyllelsen i åk 6 ska öka Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Meritvärde i årskurs Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

19 Nämndmål: Barn och elever ska vara nöjda med sin skola Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 NKI-undersökning i skolan 82% 85% Kommentar 82 procent av eleverna i grundskolans åk 3, 5 och 8 tycker att de går i en bra skola. Målet fanns inte 2015, men undersökningen genomfördes då. Därför redovisas även resultatet för procent av eleverna kan rekommendera sin skola till en kompis. Övergripande mål: 2.5 En kommun som växer Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Vi ställer om till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Upplands-Bro. Nämndmål: Utbudet av omsorg och utbildning håller jämn takt med kommunens expansion. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Antal planerade nybyggnationer av förskolor och skolor. 4 0 Övergripande mål: 2.6 En grön kommun i utveckling Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Nämndmål: Andelen ekologiska livsmedel ska öka Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andel ekologiska livsmedel 33,5% 26,5% Kommentar Miljömålet för kommunen är 30% för Resultatet 33,5% gäller för hela kommunens livsmedelsinköp. För Utbildningskontorets verksamheter är andelen ekologiska inköp 34,8 %. Nämndmål: Förskolan arbetar för att minska förekomsten av miljögifter i barns vardag. Kommentar Samtliga förskolor arbetar aktivt med att förskolan ska bli giftfri. Arbetet sker utifrån Handlingsplan för giftfri förskolan som utbildningsnämnden beslutade om i början av Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

20 2016. Övergripande mål: 2.7 En kommun med god ekonomi och uppföljning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Mellan nämnderna får justeringar ske av redovisningstekniska skäl under året. Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras.. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Taxor och avgifter förändras i samband med ny budget och uppdatering sker i relation till de åtgärder som ska utföras. Från och med januari 2016 finns möjlighet för de enskilda verksamheterna i kommunen att ansluta sig till en gemensam kö. Det innebär att ansökningar till kommunal och fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg administreras av Utbildningskontoret. I samband med detta infördes gemensam fakturering av avgiften samt delad faktura för vårdnadshavare som har gemensam vårdnad och bor på skilda håll. Systemet Beräkning och Betalning som används förutsätter att avgiften betalas innevarande månad och utbetalning av ersättningen (barnpeng) sker samtidigt. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Utbildningskontoret redovisar vid varje nämndsammanträde en ekonomisk rapport på enhetsnivå. Varje enhetschef avviserar omgående till närmaset chef om det finns signaler som tyder på att budget inte hålls. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

21 Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Kommentar PwC:s genomlysning visar att Upplands-Bro kommun har låga kostnader för omsorg och utbildning. Nämndens ekonomiska resultat för 2016 visar underskott med tkr. Nämndmål: Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Analysrapport Uppnått Kommentar PwC har genomfört genomlysning. Målet fanns inte Nämndens bedömning av måluppfyllelse Många mål är uppfyllda, men inte alla. När det gäller elevresultaten så försämrades resultaten i åk 9 något jämfört med Meritvärdet minskade, men andelen behöriga till nationellt program på gymnasiet var oförändrad. Glädjande är att meritvärdet i åk 6 förbättrades och att resultaten på nationella prov i svenska i åk 3 förbättrats. Resultaten i matematik i åk 3 var dock sämre än Andelen elever med gymnasieexamen fortsätter öka, vilket också är positivt. När det gäller andelen ekologiska livsmedel så fortsätter det att öka i takt med kommunens mål. Budgettillskott har varit nödvändigt för att kunna öka andelen ekologiska livsmedel i den takt som gjorts. Andelen heltidsanställda inom utbildningsnämndens verksamheter har ökat. Heltidsanställningar erbjuds allt oftare, men inte alltid. Det är inte heller alla som vill arbeta heltid. Alla elever är inte nöjda med sin skola, det är ett område att fortsätta arbeta med. Även föräldrars nöjdhet med förskola och skola behöver förbättras. Här är resultatet för 2016 oförändrat jämfört med Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

22 3 Ekonomi 3.1 Årets resultat Driftredovisning Budget 2016 Redovisat 2016 Avvikelse 2016 Avvikel se 2015 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Nämndverksamhet Pedagogisk omsorg Förskola/Öppen förskola Fritidsgårdar Grundskola/Fritidshem/ Grundsärskola Gymnasieskola/Särskola Gemensam verksamhet Summa Ekonomisk analys Utbildningsnämnden redovisar ett underskott med tkr, vilket är en avvikelse med 1,04%. Pedagogisk verksamhet Verksamheten följde i stort sett budget. Några tillfälliga extra placeringar inom familjedaghem bidrog till underskottet. Förskola och Öppen förskola Antalet barn i förskolan blev ca 50 fler än budgeterat. Förskoleenheterna redovisar sammantaget ett mindre underskott. Grundskola/Grundsärskola Antalet elever blev i stort sett som budgeterat. Kostnader för elever med extra behov av särskilt stöd och grundsärskola hölls inom budget. Underskottet beror på att grundskoleenheterna sammantaget redovisar underskott. Gymnasieskola/Gymnasiesärskola Antalet Upplands-Bro elever i gymnasieutbildningar blev färre än budgeterat, därav överskott på eleversättningarna. Upplands-Brogymnasiet redovisar överskott på ca 900 tkr. Gemensam Verksamhet Kommunens egna förskolor och skolor finansierar gemensamma funktioner via barn- och elevpengen; Resursteamet, Kostenheten, Modersmålsenheten, verksamhetsledning, administration och avskrivningar. Sammantaget redovisar dessa stödverksamheter överskott då kostnaderna blev lägre än budgeterat. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

23 3.3 Driftsprojekt och engångssatsningar (tkr) Budget Redovisat Avvikelse Mottagande av nyanlända, extra statsbidrag Statsbidraget har fördelats enligt följande: Upplands-Bro gymnasiet: tkr Broskolan: 800 tkr Hagnässkolan :500 tkr Resursteam: 700 tkr 3.4 Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Medlen har använts till ordinarie undervisning, studiehandledning på modersmål, modersmålsundervisning, elevhälsa ínkl. vaccin, kompetensutveckling av personal, simundervisning, tolktjänster. 3.5 Sociala investeringsfonden Projekt Projekt start Projekt slut Budget hela projektet Redovisat tom 2016 Prognos för projektet Prognosavvikelse (tkr) År-mån År-mån Netto Netto Netto Netto Preventionsprojektet Kommentarer sociala investeringsfonden Utbildningsnämnden deltar tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden i ett projekt, Preventionsprojektet. Det är tvåårigt och finansieras genom sociala investeringsfonden. Preventionsprojektet syftar till att göra en översyn av hur det förebyggande arbetet ska samordnas. Projektet är kontorsövergripande och leds av en styrgrupp bestående av kontorschefer från social-, utbildning- och kultur-och fritidskontoret. En person har anställts som projektledare och arbetade heltid från maj till och med november. Under december arbetade en projektledare på halvtid. I mars 2016 genomfördes en livsstilsundersökning, Stockholmsenkäten, i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i kommunen, samt 22 andra kommuner i Stockholms län. Projektledaren har sammanställt dessa resultat och presenterat dem vid ett flertal nämndsammanträden samt på olika möten med berörda tjänstemän och föräldrar. En kartläggning av verksamheter och samarbetsforum som arbetar med preventionsfrågor som berör barn och ungdomar har påbörjats. Ett diskussionsunderlag om aktiviteter för förebyggande rådet har tagits fram. Eftersom projektet påbörjades i maj 2016 är det för tidigt att beskriva nyttan av projektet. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

24 3.7 God ekonomisk hushållning Utbildningsnämnden har använt tilldelade medel i enlighet med god ekonomisk hushållning. Verksamhetens kostnader har inte fullt ut rymts inom den tilldelade ekonomiska ramen som redovisar en avvikelse på ca 1%. I enlighet med skollagen har barn med behov av särskilt stöd prioriterats. 3.8 Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2015 Redovisat 2016 Budget 2016 Kvar av budget 2016 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Hagnässkolan inventarier/utrustning Skolkök inkl Hagnässkolan Utemiljö/inventarier skolor och förskolor Utemiljö/inventarier till nya paviljonger IKT förskolor och grundskolor Summa Kommentarer investeringsredovisning Hagnässkolan, inventarier och utrustning Hagnässkolans renovering har blivit försenad och investeringsmedel flyttas därför över till Utrustning och inventarier Inventarier för modernisering av lärmiljön i förskolor och skolor. Ombyggnader och verksamhetsanpassningar Ombyggnader har gjorts för att anpassa skolor och förskolor till nya bra och anpassade lärmiljöer. Bl a har anpassningar gjorts på några förskolor och skolor. Upprustning utemiljö Utomhusmiljön hos några av kommunens förskolor och skolor har rustats upp. Utemiljö/inventarier nya paviljonger Utemiljön/invetarier till Ekhammar förskola, investeringsmedel överförs till Modernisering av kök i förskolor och skolor Kostnader för utrustning vid omställning till tillagningskök och byten av utrustning i övriga kök. Tillagningsköket vid Hagnässkolan blir klart under Klockarängens förskolas kök har anpassats till ett tillagningskök. IKT Implementering av mer modern teknik och IKT-verktyg. Ett system har införts som hanterar Ipads där Utbildningskontorets enheter har fått en egen UBK-appstore som skapar en bra förutsättning för förskolors och skolors användande. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse år (16)

25 Ärende 3

26 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Jesper Sjögren Stabschef Utbildningskontoret jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 17/0022 Utbildningsnämnden Systematiskt kvalitetsarbete januari 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport fritidshem. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport förskola. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport förskoleklass. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport grundskola. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport gymnasieskola. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport öppna förskolan. Sammanfattning Utbildningskontoret har gjort sammanställningar och analyser av enheternas systematiska kvalitetsarbete för år Analyserna ger en bild av verksamheterna ur ett huvudmannaperspektiv och vilka utvecklingsområden som har identifierats. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 6 februari 2017 SKA-rapporter för Utbildningsnämndens verksamheter Ärendet I skollagens (2010:800) 4 kapitel finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och på enhetsnivå ska dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

27 Datum Vår beteckning 2 (2) UN 17/0022 Alla förskole- och skolenheter har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och analyser under skolåret. Utvärdering av SKA-planen på enheterna förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti samt 20 jan. Dessa analyseras sedan på huvudmannanivå och presenteras i rapportform till Utbildningsnämnden i september samt februari. Analyserna ger en bild av verksamheterna ur ett huvudmannaperspektiv och vilka utvecklingsområden som har identifierats. Barnperspektiv Utbildningskontorets yttrande är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. SKA-rapport fritidshem 2. SKA-rapport förskola 3. SKA-rapport förskoleklass 4. SKA-rapport grundskola 5. SKA-rapport gymnasieskola. 6. SKA-rapport öppna förskolan. Beslut sänds till Akt

28 SKA-rapport fritidshem Utbildningsnämnden 2017 Den 8 februari 2017

29 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Rektors ledningsdeklaration Fritidshemmets mål och förbättringsområden Rektors uppföljning av fritidshemmets utveckling Kvalitetsområden - fritidshem Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Centralt innehåll och syfte Synpunkter och klagomål - fritidshem Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 2(11)

30 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 jan 2017 samt 15 juni 2017 Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 3(11)

31 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik I självvärderingsverktyget BRUK finns indikatorer med kriterier kopplade till de övergripande målen (del 1 och 2) i läroplanen att skatta. BRUK kan också användas som underlag för diskussion om och värdering av kvaliteten i verksamheten. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 4(11)

32 3 Rektors ledningsdeklaration 3.1 Fritidshemmets mål och förbättringsområden Flera skolor presenterar mål och förbättringsområden för fritidshemmet men inte i tillräcklig utsträckning då vissa enheter bara delvis beskrivit området. Huvudmannen bedömer att skolorna behöver utveckla området ytterligare med ett tydligare fokus på fritidshemmet. 3.2 Rektors uppföljning av fritidshemmets utveckling Rektorerna svarar bra på vad som görs för att följa upp verksamheterna. Exempelvis enkäter, besök och observationer. Det blir tydligt för huvudmannen att skolorna har en medveten uppföljning av fritidshemmets utveckling. När målen och förbättringsområdena för fritidshemmet förtydligas finns det goda förutsättningar för en fungerande uppföljning av utvecklingen. Elevstatistik för fritidshem Enhet Totalt antal elever F-3 Inskrivna i fritidshem 16/17 15/16 Bergaskolan Brunnaskolan Ekhammarskolan Finnstaskolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Tjustaskolan Total Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 5(11)

33 4 Kvalitetsområden - fritidshem 4.1 Normer och värden Planering och förändring som vi nu kommer att göra Skolorna arbetar aktivt med normer och värden i vardagen och beskriver på vilket sätt det sker. Exempelvis Lillsjöskolans pågående arbete med att vitalisera hela skolans värdegrund ur tre perspektiv; elevens, förälderns och pedagogens. Detta arbete kommer pågå under våren. Råbyskolan genomför en fritidshemsenkät vilket synliggjort områden som fritidshemmet behöver arbeta med. Framöver ser huvudmannen ett behov av att skolorna utvärderar och analyserar utfallet av åtgärderna. Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.2 Kunskaper Planering och förändring som vi nu kommer att göra Många skolor visar goda exempel på hur de utvecklar elevernas kunskaper på olika sätt och hur de arbetar med det centrala innehållet för fritidshemmet genom ett stort antal aktiviteter. Mycket som planerats in görs utifrån elevernas intressen och lust. Det kan också innebära att verksamheten ser till att eleverna även får möta de områden som de kanske inte skulle valt. Det är ett utvecklingsområde generellt för fritidshemmen att planera framgent så att eleverna på fritidstid får möta alla områden någon gång. Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Planering och förändring som vi nu kommer att göra Skolorna arbetar med bland annat förslagslådor och förbättringstavlor för att synliggöra elevernas ansvar och inflytande. Några skolor lyfter behovet av att konkretisera vad som är elevinflytande i fritidshemmet. Lillsjöskolan har utvärderat området och rektors analys är att eleverna har stor grad av inflytande över vad de gör på fritidstid. De har också stort inflytande i att välja bort aktiviteter varför vi riskerar att konservera deras Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 6(11)

34 redan etablerade relationer och intressen. Arbetsplanen för elevdemokrati tas i bruk januari 2017 och här kommer fritidshemmet också att involveras i klassråd som arbetslagsråd och skolråd. Utvärderingen av verksamheten tillsammans med eleverna görs vid samlingstid. Att planera för att eleverna skall få ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer och innehåll kräver en mer tematisk ansats och mindre aktivitetsansats. Huvudmannen delar analysen som Lillsjöskolan gör och ser att det stämmer väl överens med andra områden för fritidshemmet, så som område kunskaper. Där eleverna också fritt väljer och då riskerar att välja bort för stora delar av det centrala innehållet. Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.4 Skola och hem Planering och förändring som vi nu kommer att göra Sedan hösten 2016 kommunicerar fritidshemmen med vårdnadshavare via Vklass, utöver den dagliga kommunikationen som sker på morgonen och eftermiddagen. Känsligare frågor lyfts i andra forum än Vklass, exempelvis möten eller samtal. Skolorna har också föräldramöten på skolorna där fritidshemmet är en del. I årets elevoch föräldraenkät, Våga Visa, finns det för första gången med frågor om fritidshemmet, vilket kan ge ytterligare information om hur området skola och hem fungerar. Idag har flera skolor haft egna enkäter för att undersöka fritidshemmet. Huvudmannen har dock ingen samlad analys utifrån de egna enkäterna. Lillsjöskolans utvärdering visar att med Vklass har fritidshemmet en enklare väg att kommunicera till familjerna. Rektorn uttrycker att föräldrars återkoppling om fritidshemmet har blivit allt mer positiv under läsåret. Det uttrycks av vårdnadshavare som att fritids tagit form, att det är mer tydliga aktiviteter och rutiner. Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.5 Övergång och samverkan Planering och förändring som vi nu kommer att göra Samtliga skolor kan beskriva hur övergång och samverkan sker, genom flertalet exempel. Huvudmannen bedömer att hur skolorna utvärderar sitt arbete kan tydliggöras. Ett gott exempel är Lillsjöskolan som i sin utvärdering sett en förändrad organisation Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 7(11)

35 från höstterminen 2016 gav en utökad samverkan mellan fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare. Samverkan med barnskötarna vid fritidshemmet ska göras, är det tänkt, genom att fritidspedagogen är en tydlig och stadig länk mellan möten. Det har inte fungerat full ut och konferensstrukturen behöver utvärderas inför kommande läsår. Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.6 Skolan och omvärlden Planering och förändring som vi nu kommer att göra Personalen på fritidshemmen ska verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. Huvudmannen ser att ett aktivt arbete med skola och omvärlden sker på många skolor, men skolorna har svårt att beskriva hur detta utvärderats. Exempelvis lyfter flera skolor att de under detta läsår fått tillgång till studie- och yrkesvägledning. Råbyskolan beskriver att en arbetsgrupp kommer att ta fram Råbyskolans aktiviteter kring hur skolan ska tillgodose elevernas behov av vägledning inför framtida val av utbildnings- och yrkesverksamhet. Ett par andra skolor beskriver också arbetet med studie- och yrkesvägledning vid skolorna. Huvudmannen vill dock framöver se en tydligare koppling till fritidshemsverksamheten. Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.7 Bedömning och betyg Planering och förändring som vi nu kommer att göra Vid bedömning och betygssättning i grundskolan ska läraren utfå från all tillgänglig information om elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Fritidshemmen kan komplettera lärares underlag inför bedömning och betyg, även om fritidshemmet inte primärt är till för att bedöma elever kunskaper utan komplettera skolan. Att utveckla former för hur information om elevens kunskaper, i de fall då kunskaper endast visats i fritidshemmet, förs vidare till lärare är ett utvecklingsområde. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 8(11)

36 Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 9(11)

37 5 Centralt innehåll och syfte Planering och förändring som vi nu kommer att göra Läroplanerna reviderades och kompletterades under 2016 med kunskapskrav för läsning i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk, samt nya delar om syfte och centralt innehåll för förskoleklassen respektive fritidshemmet. Läroplanernas första, andra och fjärde del gäller för fritidshemmet. Läroplanernas första del beskriver skolans värdegrund och uppdrag och den andra delen innehåller övergripande mål och riktlinjer. Den fjärde delen förtydligar fritidshemmets uppdrag, syftet med undervisningen och vilket centralt innehåll eleverna ska få möta. Skolorna presenterar på ett konkret sätt hur de arbetar med centralt innehåll och syfte och flera lyfter fram hur revideringen påverkar skolan och hur de nya delarna ska förankras i verksamheten. Men även vilka delar som skolorna ännu inte hunnit med att arbeta aktivt med. Ett fortsatt fokus under 2017 på hur skolorna kommer gestalta centralt innehåll är önskvärt. Förändring och vad kommer vi nu att göra (Fylls i den 20 mars) Hur blev det? (Fylls i den 15 juni) Bedömning av målområdet (Fylls i den 15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 10(11)

38 6 Synpunkter och klagomål - fritidshem Många skolor har ett välfungerande arbete med synpunkter och klagomål, men det finns också enstaka skolor som inte har kännedom om huvudmannens riktlinjer för synpunkter och klagomål, som baseras på skollagens 4 kap. Vidare ser huvudmannen att med anledning av ett ökat antal anmälningar till Skolinspektionen att det finns ett behov av att synpunkter och klagomål förtydligas ytterligare gentemot alla vårdnadshavare i kommunen, inte endast för fritidshemmet. Det ger skolan en möjlighet att själv lösa klagomålet och ett minskat behov hos vårdnadshavare att anmäla vidare. Det är även i linje med skollagen som uttryckligen beskriver huvudmannens ansvar att utreda och eventuellt åtgärda uppkomna brister, genom att; Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas (skollagen 4 kap. 7 ). Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem 11(11)

39 SKA-rapport förskola Utbildningsnämnden 2017 Den 8 februari 2017

40 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Förskolans uppdrag Grundläggande information om förskolan Förskolans pedagogiska lärmiljö Personal Barn Förskolechefens ledningsdeklaration Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Uppföljning, utvärdering och utveckling Jämställdhet mellan flickor och pojkar Förebyggande arbete kring barns hälsa Synpunkter och klagomål Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 2(27)

41 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Förskolechef omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive förskolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2015/2016 finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys senast: 20 jan 2016 Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti 2016 samt 20 jan 2017 Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 3(27)

42 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen ( 2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på förskolor Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system förskolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild förskola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån förskola tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 4(27)

43 3 Förskolans uppdrag Den reviderade läroplanen (2016) lyfter 3 förtydliganden. Matematik, Språk och Naturkunskap är centrala ämnen som ligger till grund för det livslånga lärande som börjar i förskolan. Dessutom gör man 3 tillägg i form av förtydligande av: Förskolechefens roll Förskollärarens roll Arbetslagets roll Att alla medarbetare som arbetar i förskolan vet vilken roll de har och vad som förväntas av dem och de andra rollerna är avgörande för ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete och utveckling av förskolans verksamhet. Förskolan ska få alla barn att odla sina intressen, uttrycka sina tankar och teorier samt utvecklas maximalt utifrån sin förmåga. Detta bör enligt den reviderade läroplanen ske 100-språkligt, kooperativt och tvärvetenskapligt. Trygghet och lärande ska vara i balans. Arbetssätt och metoder ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 5(27)

44 4 Grundläggande information om förskolan 4.1 Förskolans pedagogiska lärmiljö Pedagogiska lärmiljöer Inflytande, demokrati och förhållningsätt hos verksamheten synliggörs i miljöerna på alla förskolor. Barnen är delaktiga i utformandet av de pedagogiska lärmiljöerna. Miljöerna förändras utifrån verksamhetens behov och barns intressen är i fokus för miljöernas utformning. Små grupper, rum i rummen med olika koncept för att skapa rika möjligheter för variation samt möten för ökat talutrymme/språkutvecklande arbetssätt, för varje barn är centralt. De pedagogiska lärmiljöerna har varit ett centralt och gemensamt utvecklingsområde för förskolorna. Resultat av utvecklingsarbetet: det har lett till att förskolebarnen generellt får tillgång till ett större utbud av material och verktyg än tidigare. Utforskandet pågår och barnens förändrade kunnande synliggörs och stimuleras. Det finns en gemensam syn på lärmiljöerna och arbetet kommer under läsåret att fördjupas genom bland annat ronderingar av lärmiljöer, i syfte att vidareutveckla dem än mer. Förskolechefer och pedagoger planerar detta tillsammans med verksamhetschef. Det kvarstår renovering av några förskolor ( Rönnbäret, Hagnäs, Bergshöjden, Ekbacken och Vulkanen, Norrängen och delar av Finnstaberg) samt stängning/flytt av förskolorna (Blåsippan och Ullevi) för att nå en ökad likvärdighet i kommunen. Eftersom investeringsmedel för nytt material och möbler har ingått i ytskiktsrenoveringarna har de renoverade förskolorna bättre förutsättningar än de som inte ännu är renoverade och upprustade. Arbetet med miljön på gårdarna och arbetssätt i samband med utevistelsen generellt är ett fortsatt gemensamt utvecklingsområde. Det finns ett särskilt arbete i verksamhetsområdet kring utveckling av arbetet med de digitala verktygen där utbildningskontorets gemensamma Handlingsplan för IKT, förskoleprogrammet, läroplanen ligger till grund för arbetet. Giftfri förskola Det finns en hög miljömedvetenhet hos medarbetare i våra förskolor. Samtliga förskolor förutom Ullevi är nu Grön Flagg - certifierade. I Kungsängen är leksaker med farliga ämnen borttagna och man fortsätter arbetet utifrån den gemensamma handlingsplanen. Norrboda/Tibble - området har rensat bort det mesta av plastleksaker samt köpt in miljöcertifierade möbler till de förskolor där upprustning har skett. Östra Bro - området har påbörjat en sanering utifrån naturvårdsverkets checklista. Västra Bro - området har börjat göra miljömedvetna inköp samt diskutera genomförande av planen med medarbetare och vårdnadshavare. I Brunna/Håbo-Tibble har varje arbetslag gjort en kartläggning av lärmiljöer, rumskoncept och grundmaterial på sin avdelning och med utgångspunkt i plan för giftfri förskola finns behov av att både komplettera och byta ut material. I dagsläget köps i snitt 36 procent ekologisk mat in till förskolorna. Det finns ett gemensamt projekt, En resa mot framtiden, i förskolorna kring hållbar utveckling ur ett Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 6(27)

45 ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv, som just startat upp. Det ska följas och förväntas ge resultat i form av ökad ekologisk medvetenhet hos barn, medarbetare och vårdnadshavare. Förskolecheferna anger generellt ekonomin som ett hinder för att kunna genomföra handlingsplanen i snabbare takt. Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig IKT utveckling kopplat till IKT plan samt förskoleprogram/läroplan Gemensam utbildning kring kemikalier i syfte att öka kunskaper i arbetet med handlingsplan för giftfri förskola Projekt En resa mot framtiden startar upp för ökat kollegialt lärande kring förskolans uppdrag Maj 2017 Augusti 2017 April 2017 Augusti 2017 samt därefter löpande Augusti 2017 samt därefter löpande i det systematiska kvalitetsarbetet I Ska plan samt i kvalitativ uppföljning mellan huvudman och varje förskolechef enligt årshjul I Ska planernas redovisning av arbetet med Handlingsplan Giftfri förskola beskriver förskolecheferna sin progression. En löpande processdokumentation har upprättats där progression och lärande kommer följas på verksamhetsmöten kontinuerligt. Samt på varje enhet i det systematiska kvalitetsarbetet Pedagogiska lärmiljöer Maj 2017 Augusti 2017 I SKA planen UK, Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och pedagoger Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och pedagoger Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och pedagoger Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och pedagoger Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Förskolorna Rönnbäret, Hagnäs och Bergshöjden har ytskiktsrenoverats och i samband med detta även fått nya inventarier och vissa pedagogiska renoveringar har gjorts i lärmiljön. Detta har gett möjlighet till en positiv utveckling av dessa förskolors miljöer. Arbetet med ronderingar av lärmiljöer har pågått lokalt och följts upp kontinuerligt. Det finns en tydlig koppling till Läroplanen i verksamheten och en strävan efter att ge barnen erfarenheter som leder till förändrat kunnande. Enheterna har bland annat valt olika rumskoncept som ska genomsyra lärmiljön och ha balans mellan trygghet och lärande. Exempel på olika lärmiljöer med anpassat material: Språk Matematik Bygg & konstruktion Musik-drama-rörelse Interaktion & rollek Ateljémiljö Naturvetenskaplig-teknisk-digital & laborativ miljö Reflektion & vila Det finns fortfarande skillnader mellan förskolorna då processerna har kommit olika långt, därav kvarstår vårt gemensamma utvecklingsmål att arbeta vidare med de pedagogiska lärmiljöerna både ute och inne. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 7(27)

46 Sammanfattningsvis så är förskolans pedagogiska lärmiljö en blandning av den fysiska miljön, pedagogers och barns förhållningssätt, struktur av tid och rum samt de lek- och lärprocesser som kontinuerligt pågår. IKT och digitala lärmiljöer kommer under året vara ett särskilt prioriterat område där BETT- mässan som förskolecheferna deltagit på tillsammans med pedagoger och utvecklingsledare från verksamheterna har gett kompetensutveckling samt gemensamma ställningstaganden att arbeta vidare kring. Giftfri förskola: Grön flagg-arbetet har blivit en del i både gemensamhetsprojektet och är integrerad i övrig daglig verksamhet. Förskolorna har arbetat med olika teman under året. Vår ökade medvetenhet och med hjälp av Sundbybergs stads publikation om Giftfria inköp har det blivit lättare att göra korrekta val vid sanering av olämpligt material och inför inköp av nya material. All personal med ansvar för Grön flagg och giftfri förskola, kommer under april månad delta på en kompetensutveckling kring kemikalier i förskolemiljön. Vi har gemensamt funnit att workshopformen för kollegialt lärande passar väldigt bra och kommer fortsättningsvis arbeta vidare på detta sätt, kombinerat med gemensamma storföreläsningar. 4.2 Personal Förskolecheferna har valt olika sätt att organisera sina enheter på utifrån att det finns olika behov. Organisationen har svårt att räcka till i nuläget och är delvis underdimensionerad i förhållande till arbetsuppgifterna, vilket försvårar för förskolecheferna att räcka till som både pedagogiska ledare och chefer. Detta lyftes av Skolinspektionen vid den senaste granskningen i maj 2016 av en förskola i Brunnaenheten. Skolinspektionens analys stämmer väl med den verklighet som förskolecheferna beskriver. Andelen förskollärare skiljer sig mellan avdelningar på en förskola, mellan förskolor i en enhet och mellan enheter. I Kungsängenområdet ligger andelen förskollärare så högt som på 56 procent på en enhet. Lägst andel utbildade förskollärare finns i Broområdet som ligger på runt 30 procent. Arbetet med huvudmannens satsning 100 fler förskollärare fortsätter och verksamhetschef har tillsammans med förskolechefer bland annat deltagit i ett rekryteringsevenemang på Stockholms universitet, kommunens årliga Kungsfest samt tagit fram en broschyr kring vad kommunen som arbetsgivare erbjuder förskollärare. Under hösten kommer ett större inspirationsevent att hållas både för redan anställda förskollärare och för externt intresserade. Ett arbete med att effektivisera och anpassa organisationen efter dagens krav är påbörjat. Bakomliggande orsaker till detta arbete är frågan om arbetsbelastning och stress som förskolecheferna belyser som något centralt i deras egen, och medarbetarnas arbetsmiljösituation. Bland pedagogerna ser vi en ökad sjukfrånvaro och personalomsättning som, även om den minskat från föregående år, är fortsatt hög (se tabell nedan). Svårigheten att genomföra till exempel den nödvändiga kompetensutvecklingsplanen för personalen är en annan. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 8(27)

47 Utbildningskontorets ambition att behålla medarbetare och förskolechefer, behöver ses ur detta perspektiv. En bättre anpassad organisation som skapar större möjligheter att genomföra kompetensutvecklingsinsatser och ger tid för strategiskt tänkande och reflektion skulle på sikt ge en mer lönsam verksamhet. I den senaste medarbetarenkäten fick förskolecheferna ett högt värde på 88,5 i snitt på sitt ledarskap. Den totala sjukfrånvaron i förskolorna januari-juni : Personalomsättning Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 9(27)

48 Personalomsättningen har minskat från föregående period från 17,91 12,78 Antalet nyanställningar har minskat från Andelen nyanställda som avslutat sin anställning under perioden är 0 st. Förskolecheferna tar fram kompetensutvecklingsplaner utifrån lokala utvecklingsområden och medarbetarsamtal, med utgångspunkt från medarbetares och verksamhetens behov. Då tillsynsansvaret väger tyngst i förskolan är det en gemensam svårighet att få tid till den kompetensutveckling som behövs. Det är även svårt att få vikarier med kort varsel, vilket gör att all kompetensutveckling inte kunnat genomföras. Huvudmannen har utifrån sin analys av förskolechefernas SKA-planer lyft fram gemensamma utvecklingsområden, där man under kommande år gör centrala satsningar på gemensam kompetensutveckling. Dessa är redovisade under de olika rubrikerna i detta dokument. Den största förändringen från föregående år är att förskolechefer tillsammans med verksamhetschefen, utifrån de utvecklingsområden man då identifierat, har arbetat fram ett förskoleprogram som kommer ligga som grund för de centrala och lokalt kompetenshöjande insatser som görs framöver. Programmet gäller från hösten 2016 till vårterminen Det finns en aktivitetsplan under framtagande för detta arbete. Vi arbetar samtidigt med att försöka förändra de bakomliggande faktorerna, för att öka kvaliteten i verksamheten via personalens kompetens och mognad samt utveckling av organisationen. Med en tydlig pedagogisk riktning och tydligt ledarskap tror vi att vi kan attrahera fler att komma och arbeta tillsammans med oss. Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Skillnaden mellan olika områden och andel förskollärare är fortsatt hög. Totalt antal anställda för arbete i barngrupp Förskolestatistik Enhet Antal barn Antal heltidsanställda Snitt antal barn/personal Förskollärare (%) Västra Bro förskolor ,5 6,0 29,4 Östra Bro förskolor ,6 5,9 36,3 Västra Kungsängen förskolor ,9 50 Östra Kungsängen förskolor ,3 5,8 35 Norra Kungsängen förskolor ,9 49,6 Brunna/Håbo-Tibble förskolor ,7 6,0 46 Totalt 1 494,0 260,1 5,7 41,1 Personalen generellt är fördelad på ca 3,0-2,75 tjänst per avdelning. Vi har ett nytt HMI från senaste medarbetarenkäten som visar på 79,8 vilket är ett bra resultat men en sänkning från förra mätningen vilket vi noterat och reflekterar kring. Det nära pedagogiska ledarskapet är en utmaning då enheterna är stora och varje chef har många medarbetare att hinna se och lyssna till. Den totala sjukfrånvaron januari - december visar på en fortsatt ökning av sjukfrånvaron. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 10(27)

49 Personalomsättning inom verksamhetsområdet fortsätter att minska vilket är en positiv utveckling ,7 % ,9 % ,5 % En översyn av organisationen kommer utifrån ovanstående data ske under våren Redan i november 2016 togs en gemensam riktlinje för ökad frisknärvaro fram i samarbete med förskolecheferna. Det är dock för tidigt att se om dessa planerade åtgärder kommer ge några synliga resultat. Det vi arbetar för är en ökad stabilitet och för att nå detta behöver förskolecheferna efter sin egen kartläggning avlastas med administrativa sysslor. Ett steg mot detta är en intendent som tillsattes från 1 januari 2017 i syfte att arbeta med samordning kring ekonomi, rehabiliteringsfrågor samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Den kompetensutveckling som skett centralt bygger på förra årets SKA-plan och de utvecklingsområden som framkom där. Dels har ett projekt, drivet av SIS-medel startat kring barn i behov av stöd och med särskilt inriktning mot barn inom autismliknande tillstånd (AST) med storföreläsningar för all personal och handledning i grupper, planerats och genomförs under våren Dels har en pilotgrupp med förskolepiloter startat under hösten 2016 ledda av resursteamet. Syftet har varit att ge särskild kunskap om tillgänglighetsverktyget samt vår gemensamma mall för pedagogisk kartläggning till en pedagog per förskola som i sin tur kan hjälpa och stötta arbetet på sin förskola i nästa steg. En utvärdering av hela projektet kommer ske i slutet av vårterminen Barn Verksamheterna arbetar i stort sett likvärdigt i åldersnära grupper. Ibland gör omständigheter som lokaler och barngruppens storlek och sammansättning att detta ändras. Detta valda arbetssätt bygger på att barnens lärmiljöer organiseras utifrån barnens delaktighet och synen på barnet som kompetent. Materialet i miljöerna utvecklas utifrån barngruppens ålder och mognad. Syftet med förändringarna är att nå läroplansmålen, att barnet ska lära och utvecklas utifrån sin förmåga, genom utforskande lek och väl valda utmaningar från pedagogerna. Arbetssättet är inkluderande på samtliga förskolor. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 11(27)

50 I kommunen finns en språkavdelning för barn med språkförseningar samt en grupp för barn med multifunktionsnedsättningar. Även dessa grupper har ett inkluderat arbetssätt vilket innebär vanlig förskoleverksamhet utifrån läroplanen men med särskilda anpassningar för de barn som behöver (mer finns beskrivet under rubrikerna Utveckling och lärande samt Barns hälsa). Barn Enhet Antal barn (januari valt år) Västra Bro förskolor Östra Bro förskolor Västra Kungsängen förskolor Östra Kungsängen förskolor Norra Kungsängen förskolor Brunna/Håbo-Tibble förskolor Totalt Kvalitativ utvärdering Januari 2017 Hur har det gått? Under våren 2017 kommer alla förskolor ha använt sig av tillgänglighetsverktyget för att kartlägga ett nuläge i varje barngrupp. Detta är en positiv utveckling mot ökad likvärdighet i våra förskolor och för alla barn. Vi har från november 2016 ett gemensamt framtaget underlag (Resursteamet har deltagit) för pedagogisk kartläggning där barnet, vårdnadshavarna och pedagogen kan ge sin bild av barnets situation och behov. Även detta ser vi som ett positivt steg mot ökad likvärdighet. Vid huvudmannens uppföljning 2 ggr/år av barngruppernas storlek och sammansättning har framkommit svårigheter i att organisera utifrån varje barns behov då andelen barn med behov av stöd generellt har ökat samtidigt som barnpengen inte har räknats upp i den omfattning som andra kostnader har ökat. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 12(27)

51 5 Förskolechefens ledningsdeklaration Varje förskolechef har formulerat sin ledningsdeklaration som utgår från förskolechefens ansvar och uppdrag i läroplanen för förskolan. Utifrån denna deklaration har förskolechefen lagt sin valda organisation. Organisationen utvärderas sedan utifrån läroplanens förtydligande om uppdraget. Leder den till önskat resultat eller behöver organisationen utvecklas och förbättras? Samtliga förskolechefer upplever att organisationen behöver bli mer effektiv och bättre matcha de utmaningar som verksamheten möter. För att göra detta pågår en gemensam inventering av vilka arbetsuppgifter som görs i verksamheten idag och vilka personer som gör dessa uppgifter. Syftet är att synliggöra eventuella förbättringsområden där huvudmannen kan vara behjälplig för att öka förskolechefernas förutsättningar att lyckas med uppdraget. Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Se över organisationen Juni 2017 I SKA-Plan aug 2017 Verksamhetschef förskola tillsammans med förskolechefer. Inrätta en central vikariesamordning senast Juni 2017 I SKA-Plan aug 2017 Verksamhetschef förskola tillsammans med förskolechefer. Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Inventeringen som gjordes under ht 16 visade tydligt en brist på administrativ personal i förskoleområdet. Förskolecheferna har sedan omorganisationen fått ökat ansvar med fler förskolor, fler medarbetare men har haft kvar samma organisation och samma funktioner och roller. Detta blev synliggjort i inventeringen. En första åtgärd har varit att anställa den chefsintendent som ska samordna ekonomi, Rehab samt Systematiskt arbetsmiljöarbete och underlätta för cheferna i detta arbete och frigöra tid för pedagogiskt ledarskap. Förskolecheferna önskar även inrätta en central vikariesamordnartjänst - hur detta ska organiseras och lösas ekonomiskt är en ännu olöst fråga, men samtal pågår för fullt. I samband med detta kommer organisationen ses över igen för att bättre matcha en modern förskolas behov men med hänsyn till de ekonomiska ramarna. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 13(27)

52 6 Förskolans värdegrund och uppdrag 6.1 Normer och värden Uppdraget i "normer och värden" är att betrakta som ett förhållningssätt i mötet och bemötandet. På förskolorna är det naturliga och självklara sättet att möta och bemöta alla utifrån allas lika värde, och att ge alla barn möjligheter efter sina behov och intressen. Det är också viktigt att på olika sätt i vardagshandling förmedla detta förhållningssätt, så att det blir ett lärande av de normer och värden som utbildningen ska stå för. Samtliga förskolechefer beskriver att detta är centralt i deras verksamhet och ett ständigt fokus ligger på att från olika aspekter lyfta frågan om normer och värden, oavsett vilka andra delar av läroplanen man arbetar med för stunden. Resursteamet håller en återkommande kurs, "Utveckling och lärande i förskolan", med fokus på grundläggande färdigheter. Ett stort antal arbetslag från förskolorna har deltagit. Att förskolecheferna väljer att satsa på denna utbildning grundar sig i att deras analyser visar att kompetensutvecklingen hjälper medarbetarna att reflektera över hur de arbetar med det kompensatoriska uppdraget och hur vi anpassar verksamheten så att alla barn får det de har rätt till enligt de nationella styrdokumenten. Styrkor och svagheter Föräldraenkäten som genomfördes 2016 visar att frågorna kring normer och värden generellt har fått ett ökat positivt resultat. Även det sammanfattande omdömet visar på höga och stabila värden över tid. 93 procent av föräldrarna till barn i Upplands-Bro förskolor är nöjda med verksamheten. Andelen som kan rekommendera förskolan är 90 procent Resultatet är över genomsnittet för förskolan i de kommuner som ingår i undersökningen. Personalen behandlar alla barn med respekt och arbetar aktivt för att vara goda förebilder. En förskolechef uttrycker det på följande sätt: Genom att vi valt att ha projekterande som arbetssätt har vi lagt grunden för att stärka barns självkänsla och tro på att man kan göra egna medvetna val. Detta genom att lyssna på barnen och ställa utmanande frågor samt vänta på att barnen får tid att tänka ut egna lösningar och få prova dem och sedan reflektera över resultatet och lära sig av denna process. Förskolornas generella styrkor enligt föräldraenkäten 2015 inom detta område: Personalen behandlar mitt barn med respekt Pojkar och flickor ges samma förutsättningar Det största utvecklingsområdet: Jag känner till förskolans arbete för att motverka kränkning och diskriminering Analysen från SKA-planer och enkät visar att inte alla föräldrar känner till arbetet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. En anledning verkar vara att planen fortfarande till vardags till stor del benämns som Likabehandlingsplan. Detta har skapat en begreppsförvirring. Föräldrar är generellt väl medvetna om att förskolorna arbetar med värdegrundsfrågor, men ett gemensamt arbete för att synliggöra och använda rätt namn krävs - Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Som tidigare nämnts finns skillnader mellan enheter, förskolor och avdelningar på en förskola. Förskoleprogrammets fokus på nyckelbeteenden, HEP samt Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 14(27)

53 förskoleavdelningen som trygg bas utifrån anknytningsteorin ger oss gemensamma begrepp och verktyg för att utveckla detta arbete vidare tillsammans med medarbetarna. Att utveckla det interkulturella förhållningssättet och att utveckla medarbetarnas förmåga att bemöta barn med nyfikenhet och intresse utifrån olika hemkulturer, är ett utvecklingsområde som synliggjorts i förskolechefernas beskrivningar av enheternas utvecklingsområden. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Begreppet Plan mot diskriminering och kränkande behandling är känt av alla berörda. Implementera begreppet Plan mot diskriminering och kränkande behandling hos chefer, medarbetare, barn och vårdnadshavare I enheternas SKA Planer i januari 2017 I samtal med medarbetare, barn och vårdnadshavare samt vid nästa föräldraenkät samt vid analys i Ska-plan augusti 2017 Verksamhetschef tillsammans med Förskolechefer och medarbetare Öka graden av interkulturellt förhållningsätt i verksamheten inklusive modersmålsstöd genom en ökad medvetenhet och kunskap om förhållningsätt, metoder och verktyg Kompetensutveckling lokalt och centralt. Verksamhetschef och Förskolechefer gör studiebesök i Göteborgs Stad på förskolor som arbetar utifrån vetenskaplig grund med introduktion av nyanlända barn utifrån materialet Barnets Bästa Skapa samsyn på arbetsätt. SKA plan augusti 2017 I samtal med medarbetare, barn och vårdnadshavare på enhetsnivå. I Ska plan januari 2018 bör en progression kunna framträda Verksamhetschef tillsammans med Förskolechefer och medarbetare "Light" kurs för nyanställda ULF och Förskoleprogrammet ges som introduktion till nyanställda, nätverksmöten med Utv.ledare/Biträdaden chefer samt RT SKA plan augusti 2017 Kvalitativ utvärdering och förnyade åtgärder Januari Hur har det gått? Samtliga förbättringsåtgärder kvarstår. Det är komplexa processer som tar tid. Under året kommer vi besöka Göteborg enligt planen ovan samt även fördjupa oss kring modersmålsstöd och interkulturalitet som begrepp. De grundläggande färdigheter som alla barn behöver för sitt fortsatta lärande lyfts av enheterna generellt som ett fortsatt pågående utvecklingsbehov. Resursteamet håller en återkommande kurs, "Utveckling och lärande i förskolan" (ULF) med fokus på just grundläggande färdigheter. Många av våra medarbetare har gått kursen och bedömningen är att den ger en samsyn och en gemensam grund att stå på i varje arbetslag. Kursen är mycket givande och uppskattad och lärande lever kvar långt efter avslutad kurs. Detta gör att vi behåller möjligheten att delta i verksamhetsområdet. För att göra den mer lättillgänglig för fler planerar vi även att göra en "light version" för nyanställda. Dels av ULF kursen men även av förskoleprogrammet så de snabbt kommer in i det pedagogiska "tänk" och förhållningsätt vi vill se för att stötta barns lärande i vår verksamhet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 15(27)

54 6.2 Utveckling och lärande Läroplanen beskriver att barns lärande kan bli både mångsidigt och sammanhängande genom ett temainriktat arbetssätt. Genom det arbetssätt alla förskolecheferna har valt (att arbeta i projekt, där läroplanens målområden vävs in i projekten och arbetet med pedagogisk dokumentation som grund för reflektion) skapas ett sammanhang för både barn och pedagoger. Med ett projekterande förhållningssätt menas att verksamheten ger barnen möjlighet att under en längre tid fördjupa sig i något ämne som intresserar dem. Ett tvärvetenskapligt arbetssätt gör det möjligt för pedagogerna att väva in alla strävansmålen i projektet, som samtidigt ger barnen ett reellt inflytande i vardagen i våra förskolor. Samtliga förskolechefer har tagit fram en handlingsplan för sitt arbete med IKT, med stöd av staben i syfte att öka likvärdigheten kring användande och syfte med digitala verktyg i förskolan. Den pedagogiska planeringen ger en nulägesbeskrivning kring barnens intressen och nyfikenhet vilket ska kopplas till val av aktiviteter, arbetssätt och till val av lekaktiviteter. Detta kopplas sedan till vad det är pedagogerna vill uppnå, vilken önskad utveckling de önskar se hos barnen med utgångspunkt i läroplanens strävansmål. Att hitta balansen mellan att följa barnens tankar och teorier och tillföra ny kunskap och nya utmaningar så lärande uppstår, är en utmaning som kräver kunniga och medvetna medarbetare. Därför har det under året arbetats fram gemensamma riktlinjer för att förskollärare i den kommunala förskolan ska ha 5 timmar i veckan utanför barngrupp, för att kunna kvalitetssäkra att så sker. Ett hinder för denna utveckling är svårigheten att få dagen att gå ihop då organisationen är tajt och förskolan har ett tillsynsansvar från , som går i första hand. Vid sjukdom, vård av barn, ledigheter och kompetensutveckling försvåras arbetet att följa riktlinjerna. För att följa barns lärprocesser används pedagogisk dokumentation som är ett redskap för reflektion för barn och pedagoger. Det gör det möjligt att se tillbaka, tänka igenom och förstå mer av det som händer i en lek/process. Barnen kan återberätta vad de gjort, vilka strategier de prövat eller var de fick sina idéer ifrån. Pedagogerna kan samtala om händelseförlopp, göra kopplingar till teorier samt reflektera över sin egen roll. För ökad medvetenhet och rolltydlighet är ledarskapet på alla nivåer i förskolan framlyft i kommande utvecklingsinsatser på huvudmannanivå. Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för det fortsatta arbetet och ska vara vägledande i utvecklingsarbeten på förskolorna. Satsningar pågår både centralt och lokalt med detta. Det är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet och ligger därför som en central del även i förskoleprogrammet. Ett gemensamt projekt har startats i syfte att dels utveckla en gemensam förmåga till pedagogisk dokumentation och dels för att skapa ett kollegialt och kollektivt lärande kring hur processer drivs på bästa sätt. Projektet utgår från Hållbar utveckling som är ett mål i sig, men som även ger utrymme för hela läroplanens alla strävansmål. Reflektionen tillsammans med barnen har ett högt pedagogiskt värde. Barnen utvecklar sin förmåga att utforska, ställa frågor och samtala om sina upplevelser och erfarenheter tillsammans. Det är här man kan se progressionen i varje barns lärande och utveckling. Föräldraenkäten 2015 gav en svarsfrekvens på 72 procent, vilket är bra och ger hög tillförlitlighet i resultaten. De visar på höga och jämna resultat inom området utveckling och lärande. 94 procent av föräldrar till barn i Upplands-Bro förskolor upplever 2016 att Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 16(27)

55 deras barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan. Resultatet är högre än genomsnittet på samtliga frågor jämfört med förskolor i de kommuner som ingår i undersökningen. Resultatet stämmer väl överens med föregående år. Det saknas idag en tydlig koppling till det gemensamma årshjulet för systematiskt kvalitetsarbete, där huvudmannen en gång per termin (mars och november) följer upp förskolechefens arbete med alla barns rätt till lärande och trygghet utifrån förmåga i den barnkonsekvensanalys som förskolechefen har i sitt uppdrag. Gemensamma utvecklingsområden utifrån analysen ovan av både styrkor och svagheter. Förskollärares pedagogiska utvecklingstid. För ökad medvetenhet och rolltydlighet är ledarskapet på alla nivåer i förskolan framlyft i kommande utvecklingsinsatser på huvudmannanivå. Kollegialt och kooperativt lärande kring pedagogisk dokumentation och processledning via det gemensamma projektet för hållbar utveckling. En resa mot framtiden. Kopplingen mellan huvudmannens systematiska kvalitetsarbete via årshjulet och förskolornas egna årshjul för systematiskt kvalitetsarbete. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Arbeta vidare med former för förskollärarens pedagogiska utvecklingstid Inventering av nuvarande organisationer för att finna styrkor och svagheter och åtgärda dessa så långt det är möjligt utifrån givna förutsättningar. juni 2017 SKA augusti 17 -via frågan: har enheterna lyckats nå riktlinjen? Analys kring varför detta inte har gått att genomföra. Och vilka nya åtgärder som behövs. Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och övriga medarbetare Arbeta med en ökad rolltydlighet i organisationen, med ett särskilt fokus kring ledarskap på alla nivåer. Kompetensutveckling i steg 1 av förskollärare samt reflektioner på chefsnivå och medarbetarnivå för ökad samsyn januari + maj 2017 augusti 2017 Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och övriga medarbetare Kollegialt och kooperativt lärande kring pedagogisk dokumentation och processledning via det gemensamma projektet för hållbar utveckling. En resa mot framtiden Gemensam plan för detta projekt pågår vid SKA rapporteringar terminsvis i SKAplanen Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och övriga medarbetare Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Målsättningen att arbeta vidare med former för förskollärarens pedagogiska utvecklingstid kvarstår, de flesta förskolor är i mål men formen för detta skapar stress i organisationen vilket vi vill utveckla och förbättra. Målsättningen med att arbeta med en ökad rolltydlighet i organisationen, med ett särskilt fokus kring ledarskap på alla nivåer finns beskrivet under förskolechefens ledningsdeklaration. Målsättningen kring det gemensamma projektet för hållbar utveckling. En resa Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 17(27)

56 mot framtiden kvarstår då detta är ett långsiktigt arbete, i nuläget är förskolorna på olika platser i projektet. Lokalt utbyte pågår men utbytet mellan enheter har ännu inte påbörjats. Kopplingen mellan årshjulen finns på plats, huvudmannen kommer lägga in fler datum under terminen för att hjälpa till att stödja förskolecheferna i arbetet med systematiken i SKA -planen utifrån årshjulet. Pedagogisk dokumentation är vårt arbetsverktyg för en fördjupad förståelse om hur barnens upptäckter kan utmanas, följas upp och deras resa mot utveckling och lärande kan stimuleras. 6.3 Barns inflytande Som tidigare beskrivet ges barnen i förskoleverksamheten stor möjlighet till ett reellt inflytande över förskolans pedagogiska lärmiljöer och verksamhetens projektarbeten som grundar sig på barnens intressen. Det finns generellt många olika former för barnens inflytande i vardagen på förskolorna: reflektioner tillsammans, barngrupp och vuxna, där barnens idéer och hypoteser bidrar till utvecklingen av verksamheten och till det kooperativa lärandet. olika former av samråd där barns tankar och åsikter tas tillvara och bidrar till utvecklingen i våra förskolor. Via den pedagogiska dokumentationen får pedagogerna syn på barnen och deras intressen och på detta sätt kan även de yngsta barnen komma till tals, även om de inte har ett talspråk. Analys av nuläget: Det är generellt en hög kvalitet kring barns inflytande även om det framgår att det fortfarande finns skillnader mellan områden, mellan förskolor och även mellan avdelningar på samma förskola. Frågan är delvis personbunden och pedagogernas valda förhållningssätt blir avgörande för barns möjlighet till inflytande. Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Detta har lett till att vi genom förskoleprogrammet har valt att lyfta fram och fokusera på Skolverkets forskning kring vilka nyckelbeteenden hos pedagoger som leder till ökat lärande hos barnen i förskolan. Vi har i samband med detta även valt att arbeta aktivt på alla förskolor med HEP -begreppet. Helhet, Engagemang och Professionalism. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Öka förekomsten av önskade nyckelbeteenden i verksamheten Arbeta aktivt med nyckelbeteenden som begrepp för ökad medvetenhet hos medarbetare och ökat lärande hos barn och vuxna löpande i SKA planer Vid varje terminsvis avstämning i SKArapporten Verksamhetschef förskolechefer och medarbetare Öka det egna ansvaret hos var och en i organisationen kring valt förhållningsätt, hos sig själv och andra Fortsätta arbetet med HEP - hålla diskussionen levande. Prata om konsekvenser. löpande i SKA planer Vid varje terminsvis avstämning i SKArapporten Verksamhetschef förskolechefer och medarbetare Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 18(27)

57 Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Båda målsättningarna kvarstår och följs upp löpande av både förskolechef samt verksamhetschef. Under hösten 2016 har förskolecheferna tillsammans med verksamhetschefen arbetat med texten i förskoleprogrammet på ett systematiskt sätt för att själva skaffa sig förståelse och samsyn kring innehållet samt för att ge varandra inspiration till implementering av programmet. Förskolorna har kommit olika långt i arbetet men alla har påbörjat en process vilket är vad vi hade hoppats på. Dialogseminarier och workshops samt diskussionsforum har varit olika former kring hur man valt att gå till väga. Resultatet hittills har varit gott då medarbetarna har uttryckt en känsla av att förskoleprogrammet förtydligar läroplanens intentioner och anger ett mer didaktiskt tillvägagångssätt samt en ökad tydlighet och trygghet i uppdraget. Förskolecheferna anger att arbetet med de digitala verktygen har skapat ett större inflytande hos barnen i verksamheten. Reflektioner sker mer systematiskt i barngruppen och barns tankar och teorier blir därmed synligare och kan i större utsträckning påverka inriktningen på verksamheten. 6.4 Förskola och hem Vid varje förskola finns föräldraråd i någon form, som håller möten ett antal gånger per läsår. I rådet ingår föräldrarepresentanter från varje avdelning, där sådana finns. Samt representant från förskolans ledning. Föräldramöten för information och diskussion om verksamheten sker minst en gång per år. Vid behov sammankallar förskolecheferna till extra möten. Föräldraenkäten 2015 visar stor nöjdhet med förskolan, vilket indikerar att formerna man valt fungerar väl och ger de resultat man önskat. Förskolorna erbjuder föräldrarna minst ett utvecklingssamtal per läsår vilket är vad som anges i läroplanen. Det finns en systematik i genomförandet av samtalen i syfte att främja en ökad fortlöpande dialog med tydlig inriktning mot barnets trivsel, utveckling och lärande samt att på bästa sätt skapa en samsyn för barnets behov, utveckling och lärande. I systematiken ingår att dokumentera hur verksamheten svarar mot barnets behov, utmanar intressen och utvecklar förmågor. I utvärdering med medarbetare framkommer det att detta är tidskrävande, men att det bidrar till en tydlighet, röd tråd och utveckling som är positivt för både barn, vårdnadshavare, pedagoger och verksamheten. En framgångsrik metod där det enskilda barnets förändrade kunnande synliggörs. Att kompetensutveckla och fördjupa kompetensen kring pedagogisk dokumentation återfinns som en målsättning under utveckling och lärande och tas därför inte upp igen här. Under läsåret 15/16 har en gemensam lärportal för Utbildningskontorets samtliga verksamheter upphandlats. För förskolans del är ett förväntat resultat av detta bland annat att kommunikationen mellan förskolorna och hemmen kommer att öka och bli mer professionell, användarvänlig och likvärdig. Analysen av enheternas SKA-planer visar även här både styrkor och svagheter. Att göra ett genomarbetat kvalitetsarbete tar tid och kräver pedagogisk insikt och kompetens. Även att bemöta vårdnadshavare och kollegor som har personliga åsikter som ibland går emot förskolans uppdrag, kräver både kompetens och personlig mognad. Att ha en Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 19(27)

58 organisation som skapar stress hos medarbetare som inte hinner med sitt uppdrag eller inte har kompetens för att genomföra det på det sätt som de nationella styrdokumenten kräver, är ett hinder som de flesta förskolechefer beskriver som sitt nuläge och detta påverkar förstås även samarbetet mellan hem och förskola. Vid analysen framkommer att förskolecheferna ser att de gör ett bra arbete i grunden med många nöjda vårdnadshavare. Man prioriterar att följa upp föräldrasynpunkter så snabbt som möjligt. Men de ser även en ökad stress i medarbetargrupperna kring dessa samtal. Det finns ett uttalat utvecklingsbehov gällande organisationen. Det finns även, utifrån förskolechefernas analyser av medarbetarsamtal, samverkansmöten och föräldrasynpunkter etc. ett uttalat gemensamt behov av att utveckla förmågan hos medarbetarna att bemöta både kollegor och vårdnadshavare än mer professionellt. Därför återfinns i förskoleprogrammet metoder som coachande samtal, feedbackmodellen och Johari fönster, i syfte att stödja denna utveckling centralt tillsammans med förskolechefernas egna lokala kompetensutvecklingsplaner. I september genomförs även en helkväll för all förskolepersonal kring krisens faser, när något oförutsett inträffar i eller utanför verksamheten samt kring materialet Stopp min Kropp, en hjälp att handleda pedagoger kring svåra samtalsämnen med såväl barn som kollegor och vårdnadshavare. Ett behov som framkom i analys under läsåret 2015/16. Implementering av lärportalen V-klass är ett gemensamt valt område för hela Utbildningskontoret. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Samverkan med förskolans vårdnadshavare håller en likvärdig kvalitet Kompetensutveckla kring metoder för svåra samtal och krishantering Fortsätta en dialog med förskolechefer kring nuläge och nya åtgärder. Förskolans SKA plan Augusti 2017 Samtal och reflektioner utifrån nulägen på APT i samverkan etc Via nästa föräldraenkät samt medarbetarenkät Verksamhetschef Förskolechefer Medarbetare tillsammans Vårdnadshavares nöjdhet med samverkan med förskolan är fortsatt hög Fortsätta utveckla mognadsgraden i organisationen, möta föräldrars synpunkter på verksamheten skyndsamt, ur ett barnperspektiv. Vid nästa föräldraenkät Med frågor om nöjdhet med samverkan UK, Verksamhetschef Förskolechefer Medarbetare V klass - bättre funktioner Kontaktat Vklass inkl. Stabschef Juni 17 Fungerar dokumentationen i Vklass tillräckligt bra? UK tillsammans med förskolechefer Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Målsättningen: Samverkan med förskolans vårdnadshavare håller en likvärdig kvalitet, är ett pågående arbete och kvarstår därför. Vissa åtgärder har gjorts i form av kompetensutveckling lokalt men även centralt. En storföreläsning kring krisens faser samt materialet Stopp min kropp som handlar mycket om förhållningssättet i mötet med svåra händelser och stora känslor var huvudtemat. Förskolecheferna har fått delta på två olika, workshops på temat "hantera svåra möten" samt föreläsning om rättshaveristiskt beteende. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 20(27)

59 Målsättningen - Vårdnadshavares nöjdhet med samverkan med förskolan är fortsatt hög kvarstår och vi väntar på årets föräldraenkät för att kunna jämföra med föregående år. Målsättningen kring vår lärplattform Vklass har bytt skepnad. Plattformen är i full gång och man upplever stor nöjdhet med informationsdelen. Tyvärr synkar inte dokumentationsdelen i plattformen med förskolans behov. Detta är därför ett nytt utvecklingsområde där vi behöver andra aktörer som stöd och hjälp. 6.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Alla förskolor har en fungerande handlingsplan framtagen i områdesgrupper med rektorer och förskolechefer. Efter årets utvärdering av skolvalet har synpunkter från vårdnadshavare framkommit kring olikheter i dessa planer. Utifrån detta har Utbildningskontoret valt att ta fram en ny kommungemensam plan för övergångar från förskola till skola utifrån Skolverkets riktlinjer. Detta i syfte att kvalitetssäkra arbetet och öka likvärdigheten för kommunens alla barn och vårdnadshavare. Den nya planen skall användas av samtliga enheter från och med läsåret 2016/2017 Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Den nya planen är implementerad och likvärdighet och kvalitet har ökat. Informera om att planen finns samt påminna inför områdesträffar ht 2016 Januari och augusti 2017 i Ska-planen Genom samtal med förskolechefer och i Ska-planen från varje enhet under denna rubrik. Verksamhetschef Förskolechefer Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Målsättningen är ännu inte utvärderingsbar då valet till förskoleklass just påbörjats. Alla enheter förskola och skola har fått ta del av de nya gemensamma riktlinjerna och skolvalet kommer visa om de haft önskad effekt. 6.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Under hösten 2015 påbörjades en revidering av det systematiska kvalitetsarbetet för alla skolformer på Utbildningskontoret. Detta skedde i samband med att en ny organisation med större enheter och verksamhetschefer för varje skolform trädde i kraft. Varje förskolechef hade en egen modell av årshjul för sitt systematiska kvalitetsarbete vilket försvårade att göra en sammanställning och få likvärdig data att jämföra progressionen på enskilda förskolor och mellan enheter. För att underlätta för verksamheterna skapade Utbildningskontoret därför ett gemensamt årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet som skulle möjliggöra att alla skolformer skulle samla in samma data samtidigt och på så sätt kunna analysera styrkor och utvecklingsområden på huvudmannanivå. Förskolans årshjul tar avstamp i styrdokumenten. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 21(27)

60 För förskolan fanns få resultat dokumenterade på huvudmannanivå. Det saknades dokumenterad analys av bakomliggande orsaker till resultat, både avseende varför vissa mål inte nås till fullo och varför vissa mål är uppnådda. Således fanns brister i analysen av resultat ur ett huvudmannaperspektiv. I och med att huvudman inte gjorde en tillräcklig analys av de samlade resultaten på övergripande nivå fanns det bristande förutsättningar för huvudmannen att vidta relevanta utvecklingsåtgärder. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skapa förutsättningar för huvudmannen att göra en kvalitativ analys av samlade resultat på övergripande nivå och vidta relevanta utvecklingsåtgärder Följa årshjulet och använda data till analyser av styrkor och svagheter i verksamheten, samt analysera bakomliggande orsaker till resultat för att kunna vidta åtgärder Löpande enligt årshjulet samt i huvudmannens sammanställning av enheternas Skaplaner. I dialog med förskolechefer i kvalitetsdialoger. Via insamlad data kan mätningar göras löpande under året/åren. UK, Verksamhetschef förskolechefer Kvalitativ utvärdering Efter en termin där det nya systematiska kvalitetsarbetet har implementerats går det att börja göra jämförelser av likvärdig data som mäts vid ett gemensamt tillfälle och därför kan ge en bild av ett nuläge eller ett resultat. Årets analys ger en tydligare bild av förskolornas resultat och bakomliggande orsaker. Både styrkor och svagheter har blivit synliggjorda med hjälp av det nya SKA- arbetet och årshjulet. Det saknas en tydlig koppling mellan förskolechefernas årshjul och huvudmannens och detta finns med som en målsättning under rubriken Utveckling och lärande. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 22(27)

61 Central är frågan om förutsättningar för förskolecheferna att göra sitt uppdrag som pedagogiska ledare i stora enheter och att ge alla barn samma möjligheter till lärande och utveckling utifrån sin förmåga. Detta har tidigare lyfts av Skolinspektionen vid sin granskning av en av förskolorna i Brunnaenheten i maj Uppdraget är komplext med lärandeuppdraget, tillsynsuppdraget, medarbetaruppdraget, barn- och vårdnadshavaruppdraget samt arbetsmiljö-, ekonomi- och lokalansvar. Organisationen är underdimensionerad i förhållande till komplexiteten, vilket skapar hög arbetsbelastning i vardagen hos både barn, medarbetare och chefer. Detta i sin tur påverkar kvaliteten på verksamheten. Januari Hur har det gått? Målsättningen att: Skapa förutsättningar för huvudmannen att göra en kvalitativ analys av samlade resultat på övergripande nivå och vidta relevanta utvecklingsåtgärder kommer kvarstå. Det har skett förbättrad kommunikation mellan enheterna och huvudmannen men fortsatt arbete krävs från båda parter. Att se på samma resultat samtidigt för att kunna göra jämförelser och analysera resultat för att vidta nya åtgärder är fortsatt ett viktigt arbete. I nuläget är mer av organisationens alla styrkor och utvecklingsområden mer synliga än för bara sex månader sedan vilket är en positiv utveckling. Vi har hittat en form för våra gemensamma utvecklingsområden och börjar nu kunna sprida detta ner i hela organisationen och skapa ökad delaktighet och transparens för våra barn, medarbetare och även vårdnadshavare. 6.7 Jämställdhet mellan flickor och pojkar Samtliga förskolechefer ser detta som ett ständigt pågående utvecklingsarbete där pedagogiska diskussioner utifrån jämställdhet mellan kön är en naturlig del av vardagsarbetet på förskolorna. Miljöerna på förskolorna är i stort sett könsneutrala och stödjer likvärdigheten mellan flickor och pojkar. Detta återspeglar sig i föräldraenkäten 2015 där just nöjdheten med detta arbete har fått högst resultat. Trots detta har 4 av 5 förskolechefer valt att lägga extra fokus på jämställdhetsfrågan i sin lokala kompetensutvecklingsplan. Detta styrker uppfattningen att det är ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Verksamheterna vidareutvecklar det goda arbete som redan pågår på enhetsnivå. Lokala kompetensutvecklingsplaner I Ska-planen 2 ggr/ läsår I föräldraenkät 2017 och i de terminsvisa utvärderingar i arbetslagen på förskolorna Verksamhetschef Förskolechef Medarbetare Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Målsättningen: Verksamheterna vidareutvecklar det goda arbete som redan pågår på enhetsnivå kvarstår. Det pågår en mängd olika aktiviteter ute på förskolorna och medvetenheten kring jämställdhetsfrågan är stor. Det är även en färskvara som alltid behöver lyftas och utvärderas i förhållande till målen. Detta görs varje år i samband med revideringen av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 23(27)

62 Årets föräldraenkät kommer ge mer information om hur verksamheten upplevs av vårdnadshavare i kommunen. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 24(27)

63 7 Förebyggande arbete kring barns hälsa Samtliga förskolechefer har en systematik i sitt förebyggande och främjande arbete kring barns hälsa. Det finns planer för tillvägagångssätt och planer för åtgärder när så behövs. Strukturer och rutiner är tydliga och ansvarsfördelningar kring vem som gör vad finns när det gäller barns rätt till utveckling och lärande utifrån sin förmåga. Under läsåret 2015/2016 identifierades ett behov av gemensamma dokument kring pedagogisk kartläggning och beslut om åtgärder kring verksamhetens förmåga att anpassa sig till alla barns olika behov. Dessa dokument togs i bruk under höstterminen En analys av förskolechefernas SKA-planer visar att det finns en skillnad i hur man definierar barnhälsa vilket gör att det finns olikheter mellan enheterna. Orsaken till det är just att man använt olika dokument, olika definitioner och inte fått tillräckliga förutsättningar att arbeta med samsyn. Det finns därför ett behov av att arbeta med en gemensam syn på begreppet. Handlar barnhälsa om barn i behov av stöd? Eller handlar det även om barns rätt till en förskola med balans mellan lek och vila, utevistelse och rörelse och bra, näringsrik mat? Eller ytterligare? Tillgänglighet är något som alla förskolechefer ska arbeta med. För att stödja verksamheten i detta arbete kommer huvudmannen organisera för att det från resursteamets sida utbildas en pilot per förskola som sedan kan handleda sina kollegor på plats kring de nya dokumenten och även i arbete med tillgänglighetsverktyget från Specialpedagogiska myndigheten. Syftet är samsyn och ökad likvärdighet för barnen i våra verksamheter. I samband med analysen av förra årets SKA-planer framkom stora behov av att kompetensutveckla och medvetandegöra medarbetare kring förhållningssätt och barnsyn gällande barn med "särskilda rättigheter". 42 procent av medarbetarna är vikarier eller visstidsanställda enligt en mätning i maj På några förskolor är förskollärartätheten låg eller kompetensen bristande kring metoder för att möta dessa barns behov. Utifrån detta har huvudmannen ansökt om SIS-medel och beviljats kronor för ett projekt i syfte att höja kunskapsnivån hos alla medarbetarna kring dessa barn och i synnerhet kring barn inom spektrat för autismliknande tillstånd (AST). Under året har en referensgrupp bestående av verksamhetschef, förskolechefer samt specialpedagoger och förskolepsykolog från resursteamet arbetat fram en riktlinje kring vad förskolorna erbjuder barn inom AST. Riktlinjen trädde i kraft hösten På sikt önskar vi bygga upp två förskolor i kommunen som har extra god kompetens för att höja kvaliteten på vad kommunala förskolor erbjuder barn inom AST och även barn med övriga funktionsnedsättningar. En stor del av de klagomål huvudmannen tar emot handlar om mottagande av och den verksamhet vi idag erbjuder dessa barn och deras vårdnadshavare. Kommunen växer snabbt och andelen barn kommer därmed troligen att öka. Idag har förskolan två barn i externa placeringar och målsättningen är att erbjuda alla barn en placering i hemkommunen. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 25(27)

64 Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Vi har en gemensam syn på begreppet Barnhälsa och detta återspeglar sig i verksamheterna Arbete med detta under läsåret i olika forum. Verksamhetsmöten, Pilot utbildning, Studie kvällar, APT m.m. SKA- plan sammanställningar i januari och augusti 2017 Via Ska- planerna och verksamhetsmöten Verksamhetschef Obalans i fördelning av barnpeng Ta frågan vidare Mål och ramdialog 2017 Via budget uppföljningarna UN, UK, UC, VC, FC Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Målsättningen: Vi har en gemensam syn på begreppet Barnhälsa och detta återspeglar sig i verksamheterna får stå kvar då arbetet är i full gång och kommer utvärderas under året i SKA-planen enligt ovan. Målsättningen: Dokument kring pedagogisk kartläggning och beslut om åtgärder kring verksamhetens förmåga att anpassa sig till alla barns olika behov tas bort, då vi har uppnått målet och implementeringen pågår för fullt. Hittills har uppfattningen från medarbetare varit att dokumenten är användarvänliga och fyller sitt syfte. Målsättningen: Tillgänglighetsverktyget används och en ökad likvärdighet uppnås, tas bort då detta nu är genomfört och hädanefter följs upp i SKA-planen augusti varje år. Målsättningen: Nya riktlinjer för barn inom AST spektret ökar kvaliteten för dessa barn, tas bort då riktlinjerna nu finns på plats. Ny Målsättning: Frågan om likvärdighet lyfts under denna rubrik då fördelningssystemet skapar en viss obalans mellan enheter som får ta emot fler barn med behov av stöd och de med färre barn i behov. En fråga att lyfta vidare. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 26(27)

65 8 Synpunkter och klagomål Enligt 4 kap. 7-8 skollagen ska alla huvudmän ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Utbildningsnämnden beslutade den 3 mars 2015 om klagomålsrutiner för huvudmannens verksamheter. Rutinerna gäller all verksamhet inom Utbildningsnämnden och alla kan lämna klagomål och synpunkter. Med klagomålslämnare avses vanligen barn, elever, vårdnadshavare eller andra intressenter. Genom klagomål uppmärksammas fel och brister som kan finnas och genom detta skapas möjligheter att kunna åtgärda brister på ett effektivt sätt. Samtidigt ges kommuninvånare tillfälle att ge positiva synpunkter. Synpunkter är ett vidare begrepp än klagomål och kan även bestå av exempelvis beröm eller förslag. Även synpunkter bör tas om hand på samma sätt som klagomål. Dock visar utvärderingarna att alla vårdnadshavare och medarbetare inte är insatta i riktlinjen. Samtliga chefer har lyft och aktualiserat denna under våren och kommer även göra det under hösten samt löpande vid behov. Klagomål riktas först till ansvarig pedagog, därefter till ansvarig chef, ansvarig verksamhetschef och sedan via kommunens klagomålshantering så att ärendet blir diariefört. Under 2016 har det inkommit 11 synpunkter och klagomål till huvudmannen. Ärendena rör; tillsynstider på förskolan, uppsägning av förskoleplats, skrivelse angående stora barngrupper i förskolan, bristande uppmärksamhet hos personal, bristande underhåll av lokaler och gårdar samt synpunkt angående placering av barn. I några fall har samma ärende återkommit, till exempel placering av barn och underhåll av lokaler och gårdar. Förskolecheferna har i samråd med Utbildningskontoret vidtagit nödvändiga åtgärder. Under det gångna läsåret är det endast ett ärende som anmälts till Skolinspektionen som rör förskolan. Skolinspektionens bedömning har visat att förskolan följt skollagen i detta ärende. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Riktlinjen för klagomålshantering fungerar bra Fortsätt att informera om den och göra den synlig och känd av alla I SKA-planerna två gånger per år. Sammanställning av klagomål samt via förskolecheferna utvärderingar samt i NKI Verksamhetschef förskola Förskolechefer Medarbetare Kvalitativ utvärdering Januari Hur har det gått? Alla förskolor har kommunicerat riktlinjerna väl. Vissa klagomål rundar cheferna idag med men betydligt färre än förut. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 27(27)

66 SKA-rapport förskoleklass Utbildningsnämnden 2017 Den 7 februari 2017

67 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Rektors ledningsdeklaration Förskoleklassens mål och förbättringsområden Rektors uppföljning av förskoleklassens utveckling Kvalitetsområden - förskoleklass Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Centralt innehåll och syfte Synpunkter och klagomål - fritidshem Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 2(12)

68 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 jan 2017 samt 15 juni 2017 Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 3(12)

69 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik I självvärderingsverktyget BRUK finns indikatorer med kriterier kopplade till de övergripande målen (del 1 och 2) i läroplanen att skatta. BRUK kan också användas som underlag för diskussion om och värdering av kvaliteten i verksamheten. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 4(12)

70 3 Rektors ledningsdeklaration 3.1 Förskoleklassens mål och förbättringsområden Respektive skola beskriver mål och förbättringsområden i förskoleklassen för läsåret 2016/2017. En skillnad mot tidigare läsår, då förskoleklassen inte synliggjorts i tillräcklig utsträckning i en separat rapport. Huvudmannen bedömer att skolorna behöver utveckla området ytterligare med ett än tydligare fokus på förskoleklassen. Under 2016 har läroplanen för grundskolan reviderats. Det innebär att inför detta läsår har förskoleklassen fått ett eget kapitel (kapitel 3) i läroplanen för grundskolan, som förtydligar förskoleklassens syfte och centrala innehåll. Det gör att det blivit tydligare för skolorna hur läroplansmålen ska uppfyllas och det är något som skolorna i kommunen visar en medvetenhet om i formulerade förbättringsområden. Framöver kommer därför detta arbete troligtvis bli än mer tydligt i våra verksamheter. En röd tråd för de sju skolor med förskoleklass är att skolorna dokumenterat mål för förskoleklassen. Vissa mål är konkreta utifrån arbetssätt och hur övergångar till skola och fritidshem ska ske. Andra är mer övergripande, som exempelvis att förskoleklassen ska läroplansanpassas och kännetecknas av trygghet. Två skolor har formulerat gemensamma förbättringsområden för förskoleklassen läsåret 2016/2017. Huvudmannen ser positivt på denna samverkan och det ska bli intressant att följa arbetet och utvärderingen av dessa förbättringsområden framöver. Gemensamma förbättringsområden vid Brunna- och Lillsjöskolan; Utveckla det läroplansanpassade arbetssättet i förskoleklass Utveckla samverkan med fritidshemmet i förskoleklass med en tydlig progression av läroplanerna. Samverka med lärarna i grundskolan så att nödvändiga centrala begrepp grundas redan i förskoleklass. Fördjupa det språkutvecklande arbetssättet med hjälp av Bornholmsmodellen har en stor plats. Fördjupa samverkan med fritidshemmet vid inskolning till förskoleklass. Utveckla samverkan med vårdnadshavarna med stöd i V-klass Elevinflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Ökade inslag av IKT i undervisningen. 3.2 Rektors uppföljning av förskoleklassens utveckling I och med att läroplanen förtydligats samt att uppföljningsarbetet tydliggörs i denna rapport, anser huvudmannen att rektor lättare kan beskriva och synliggöra arbetet med utvecklingen i förskoleklassen. I flera planer beskrivs hur rektor följer upp arbetet i förskoleklassen genom bland annat klassrumsbesök och enkäter. Det saknas dock, i några fall, koppling till den reviderade läroplanen om hur rektor följer förskoleklassens utveckling. Det är något huvudmannen kommer att följa upp, om insatser kring den reviderade läroplanen behöver genomföras på övergripande nivå. Ett gott exempel på hur skolan tar till sig det nya innehållet i läroplanen är bland annat en skola som beskriver att rektor träffar förskollärarna i förskoleklass en gång per Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 5(12)

71 månad för dialog och samtal om läroplanen, som de fått i läxa att förbereda sig kring. En annan skola beskriver hur de tar till sig det nya innehållet på ett liknande sätt; "Vid de månatliga konferenserna med rektor bearbetas Skolverkets text som beskriver förskoleklassens arbete. Under året har den fria lekens betydelse diskuterats och betonas inte längre som den viktigaste formen för lärandet. Lekfullt lärande är det perspektiv som betonas." Uppföljning har skett vid en planeringsdag vid några av skolorna i kommunen. Huvudmannens uppfattning är dock att det fortfarande, vid flera skolor saknas, hur rektor följer upp förskoleklassens uppdrag kring det centrala innehållet utifrån kapitel 3 i den reviderade läroplanen. Elevstatistik för förskoleklass Enhet Antal elever i förskoleklass 16/17 15/16 14/15 Bergaskolan Brunnaskolan Finnstaskolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Tjustaskolan Totalt Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 6(12)

72 4 Kvalitetsområden - förskoleklass 4.1 Normer och värden Planering och förändring som vi nu kommer att göra Skolorna kan på ett konkret sätt beskriva hur de aktivt och medvetet påverkar och stimulerar eleverna att uppfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktiken i vardagliga situationer. Skolorna har i sina systematiska kvalitetsplaner beskrivit vad de gör. Ett exempel på detta är en skola som uttrycker det; Vi arbetar med grupp-/vi-känsla. För att stärka barnen och visa på utveckling använder vi oss av portfolio. Vi verkar för en trygg vardag för barnen genom att ägna tid till gruppstärkande övningar. Vid varje morgonsamling tränas barnen i att ta hänsyn till varandra och lyssna på varandra tankar och åsikter. Respektera att man kan ha olika åsikter kring en specifik sak. Konflikter som uppstår tas direkt när konflikten uppstår. Vi har utformat klassrummet så att man sitter i grupper rund runda bord för att stärka grupptillhörighet och stimulera samarbete inom gruppen. Barnen får träning i hur man löser konflikter genom diskussioner dagligen. Huvudmannens uppfattning är att utvärdering av insatserna saknas, förutom vid en skola. Det innebär att många saker genomförs, men hur utvärderas de? Skolorna uttrycker inte hur de utvärderar genomförda aktiviteter under läsåret, vilket innebär att inte heller huvudmannen kan dra slutsatser om aktiviteterna varit bra eller inte. Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.2 Kunskaper Planering och förändring som vi nu kommer att göra Läroplanen anger att varje skola har ett ansvar för att eleverna i förskoleklassen inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Detta ger också en grund för fortsatt utbildning. Enligt läroplanen ska skolan dessutom bidra till elevernas utforskande, nyfikenhet och lust att lära i form av strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. En skola beskriver det såhär; "Såväl de dagliga rutinerna som klassrummets utformning och val av arbetssätt måste beaktas för att nå läroplanens intentioner avseende kunskaper." Vad som kommer ske i vår saknas vid flera skolor, även om det blir tydligt för huvudmannen att ett arbete pågår. Det finns en medvetenhet kring strävansmålen, men Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 7(12)

73 det finns inte dokumenterat. Huvudmannen saknar även hur skolan arbetar med den strukturerade undervisningen. Man visar att eleverna arbetar i grupp, men det saknas dokumentation om enskilt arbete. Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Planering och förändring som vi nu kommer att göra Huvudmannens uppfattning om elevernas ansvar och inflytande är att det finns goda exempel på planering och aktiviteter som tar hänsyn till strävansmålen i läroplanen. Det finns också brister, där huvudmannen inte kan se hur skolan arbetar för att eleven tar personligt ansvar för sina studier. Arbetsmiljö visas bland annat genom elevråd och matråd. Huvudmannen uppfattar att det finns en svaghet i att man lägger det i andra former, matråd/elevråd. Om barn får träna samarbete i grupp, träning i demokrati. Ansvar och inflytande ligger i alltför stor utsträckning utanför klassrummet i olika råd (matråd/skolråd), huvudmannen anser att detta bör synas tydligare i klassrummet. Det kan exempelvis gälla arbetet enskilt och i grupp, turtagning etc. Ett par skolor pekar på ett strukturerat sådant arbete, men huvudmannen efterfrågar mer utvärdering av området. Flera skolor konstaterar dock att man behöver se över hur elevernas ansvar och inflytande kan utvecklas och följas upp. En skola pekar särskilt på att det saknas utvärdering i form av enkätsvar från elever i förskoleklass. Detta kommer att förändras under vårterminen 2017, då elev- och föräldraenkäten kommer att besvaras även i förskoleklass. En skola lyfter också begreppen inflytande" och "elevdemokrati", dels inom personalgruppen men även med eleverna med våra styrdokument som underlag. Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.4 Skola och hem Planering och förändring som vi nu kommer att göra Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för utveckling och lärande. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 8(12)

74 I rapporterna för systematiskt kvalitetsarbete lyfts den i kommunen nyinförda lärplattformen Vklass som ett bra sätt att underlätta kontakter med vårdnadshavare. Vklass beskrivs som en tydlig kanal i kontakter, men att det fortsatt finns utvecklingspotential där, då exempelvis umgängesföräldrar som inte är vårdnadshavare eller personer med sekretessmarkering inte ännu kommer in i systemet. Huvudmannen ser positivt på att Vklass används som informationsyta till hemmet, men ifrågasätter dialogen med vårdnadshavarna. Huvudmannen vill se ett tydligare arbete med detta, utifrån att det även finns andra dokument som särskilt lyfter kontakt mellan skola och hem. Det gäller Skolutvecklingsprogrammet, Kommunikationsplan och gemensamt framtagna Riktlinjer för besök i skola och förskola. Den fysiska kontakten med föräldraråd etc, finns på samtliga skolor. Skolråd finns även på huvudmannanivå. Dessutom erbjuds utvecklingssamtal, i enlighet med författningarna, vid alla skolor från förskoleklass. Klagomål på utbildningen har dessutom blivit färre, vilket är en tendens i hela grundskolan. Under hösten har utbildning i kommunikation genomförts i rektorsgruppen, vilket verkar ha gett resultat. Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.5 Övergång och samverkan Planering och förändring som vi nu kommer att göra I förskoleklassen finns flera övergångar att ta hänsyn till för att ge de bästa förutsättningarna för eleverna. Inför övergångar till och från förskoleklassen ska förskolan, fritidshemmet och inför årskurs 1 i skolan utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Flera skolor visar på goda och konkreta exempel på hur man arbetar med övergångar och samverkan. Exempelvis; "I arbetslagen sker ett samarbete, utbyte av kunskaper och erfarenheter samt att man uppmärksammar barn i behov av särskilt stöd. Samverkan mellan förskoleklass och förskola sker enligt gällande rutiner där man från och med våren kommer använda Skolverkets blankett: Förskola till förskoleklass - Generell överföring. Rutinerna för detta revideras årligen. Öppet hus och föräldramöten för blivande förskoleklass genomförs under våren." Samt; "Föräldrars respons vid terminsstart gav vid hand att det upplevdes oklart vilket ansvar fritidshemmet hade då förskolebarnen började vid ht start. Detta tar vi med oss till planering av sommaren." Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 9(12)

75 Samtliga skolor ger dock inte uttryck för alla övergångar i förskoleklassen (förskolaförskoleklass, förskoleklass-fritidshem, förskoleklass-årskurs 1) som finns, vilket huvudmannen avser att följa upp. Finns dessa och hur utvärderas de? Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.6 Skolan och omvärlden Planering och förändring som vi nu kommer att göra Detta är ett område som inte alla skolor varken planerat eller utvärderat under hösten. Några skolor beskriver dock studiebesök, att olika yrkesgrupper hälsat på i skolan samt besök på biblioteket. Det finns även en studie- och yrkesvägledare knuten till skolorna, som man framöver kan ta mer vägledning av. En skola beskriver att förskoleklassen erbjuds olika kulturupplevelser under hela skolåret samt besök i simhallen bland annat. Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått 4.7 Bedömning och betyg Planering och förändring som vi nu kommer att göra Det är några skolor har beskrivit hur man arbetar med formativ bedömning i förskoleklassen. Huvudmannen uppfattar dock att det finns en otydlighet kring hur man uppfattar och bedömer eleverna. Huvudmannen anser att skolorna behöver arbeta vidare med detta och rektorerna i dialog med varandra diskutera hur man utvärderar och bedömer lärande i förskoleklassen. Vid några skolor visas en medvetenhet om att arbetet med bedömning i förskoleklassen behöver systematiseras och analyseras på ett mer konkret sätt. Skolorna anger att det finns olika vana och förtrogenhet om formativ bedömning i förskoleklassen, men att det är ett område som dessa skolor kommer att arbeta vidare med på olika sätt. Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 10(12)

76 5 Centralt innehåll och syfte Planering och förändring som vi nu kommer att göra Rubriken "Centralt innehåll och syfte" omfattar det nya kapitel 3 i läroplanen, som endast berör förskoleklassen. Endast två av de sju skolorna med förskoleklass har svarat på ett konkret sätt hur man arbetar med det centrala innehållet i läroplanen. De två skolorna har då utgått från de fem rubriceringar som finns i läroplanen för att konkretisera detta arbete. Dessa är; Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Matematiska resonemang och uttrycksformer Natur, teknik och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Huvudmannen vill tydligare se hur skolorna arbetar med det centrala innehållet och hur utvärderingar görs och vad de i så fall visar. Hur skolorna arbetar med utvärdering kommer att tas upp på en gemensam kvalitetsdag den 15 februari. Ett gott exempel är dock Lillsjöskolan, som beskrivit en utvärdering gjord i januari 2017 av det centrala innehållet kopplat till elevernas kunskaper. "Utvärdering kunskaper jan 17. Alla läroplanens delar erbjuds inte eleverna under förskoleklass tiden. Vi har områden vi behöver utveckla. Att vi i förbifarten greppar möjligheter kan kanske bli för vagt lärande. Vi behöver ha tydligare mål för eleverna så att de vet vad vi har fokus på. Tex: Idag ska vi gå ut och hitta djur av olika slag för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan djuren Vi har en genomarbetad arbetsgång för språket men behöver arbeta fram en lika tydlig arbetsgång för matematiken så att alla barn får möta alla aspekter av matematikens grunder lika strukturerat som vi gör med språket. Arbete med klockan och tid är något vi behöver grundlägga i förskoleklass. Det visade utvärderingen av nationella proven år 3 vt Vi behöver också stöd av speciallärarna i att tidigt göra screening för att stötta barn som behöver stöd i att utveckla antalsuppfattning tex. Att arbeta med digitala verktyg för framställning av estetiska uttryck är något som kvarstår att utveckla. Vi har nyligen fått IPADs i klassuppsättning som nu kan möjliggöra utforskande av lämpliga appar för detta." Förändring och vad kommer vi nu att göra (20 mars) Hur blev det? (15 juni) Bedömning av målområdet (15 juni) Rektors bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 11(12)

77 6 Synpunkter och klagomål - fritidshem Många skolor har ett välfungerande arbete med synpunkter och klagomål, men huvudmannens riktlinjer för synpunkter och klagomål, som baseras på skollagens 4 kap, kan förankras ytterligare i skolorna. Många skolor har ett välfungerande arbete med synpunkter och klagomål, men det finns också enstaka skolor som inte har kännedom om huvudmannens riktlinjer för synpunkter och klagomål, som baseras på skollagens 4 kap. Vidare ser huvudmannen att med anledning av ett ökat antal anmälningar till Skolinspektionen att det finns ett behov av att synpunkter och klagomål förtydligas ytterligare gentemot alla vårdnadshavare i kommunen, inte endast för förskoleklassen. Det ger skolan en möjlighet att själv lösa klagomålet och ett minskat behov hos vårdnadshavare att anmäla vidare. Det är även i linje med skollagen som uttryckligen beskriver huvudmannens ansvar att utreda och eventuellt åtgärda uppkomna brister, genom att; Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas (skollagen 4 kap. 7 ). Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskoleklass 12(12)

78 SKA-rapport grundskola Utbildningsnämnden 2017 Den 8 februari 2017

79 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om skolan Personal Elever Rektors ledningsdeklaration Skolans värdegrund och uppdrag Kvalitetsområden Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Elevhälsoprocess vid skolan Synpunkter och klagomål Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 2(20)

80 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2015/2016 finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys senast: 20 jan 2016 Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti 2016 samt 20 jan 2017 Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 3(20)

81 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 4(20)

82 3 Grundläggande information om skolan I Upplands-Bro kommun finns tio grundskolor, varav tre stycken med högstadium. För att värna en helhetssyn på elevernas utveckling samarbetar dessutom skolorna i områdesgrupper i kommunens tre geografiskt sammanhängande områden; Bro-, Brunna- och Kungsängenområdet. 3.1 Personal Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Läsår Totalt antal personal Rektor / Bitr. rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 16/17 15/16 440,51 14,5 173,2 81,2 201,1 15, /15 414,2 10,5 180,9 83,8 233,3 14, De officiella siffrorna för 2016 släpps i april Kvalitativ utvärdering Under läsåret 2015/2016 har skolorna arbetat för att få fler behöriga lärare. Detta arbete har fortsatt under hösten Ny officiell statistik förväntas i april Elever Upplands-Bro är en expansiv kommun med ett ökande elevantal över åren. Denna trend förväntas fortsätta även framöver. Trenden är att fler och fler elever med annat modersmål börjar i grundskolan i Upplands-Bro kommun. Elevantal Antal elever i kommunens grundskolor per den 6 februari Skola Försk ole klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bergaskolan Broskolan Brunnaskolan Ekhammarskolan Finnstaskolan Hagnässkolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Tjustaskolan Totalt antal elever Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 5(20)

83 Läsår Antal elever totalt Antal elever med annat modersmål Antal elever som deltar i modersmålsund. Antal elever med studiehandledning Antal elever som följer kursplanen i Sva Antal asylsökande/ ensamkommande elever 16/ / / / Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 6(20)

84 4 Rektors ledningsdeklaration Alla rektorer för grundskolan och grundsärskolan ska beskriva hur det gestaltar det egna uppdraget i läroplanen för grundskolan (Lgr 11) kapitel 2.8. Syftet är att huvudmannen får en uppfattning om hur rektorer styr och leder sin skola. Många av rektorerna har gjort detta på ett bra och tydligt sätt. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 7(20)

85 5 Skolans värdegrund och uppdrag Huvudmannens uppfattning är att samtliga skolor är en trygg plats för såväl elever som personal. Våra skolor är i hög grad heterogena, det vill säga med plats för alla barn, oavsett kön, religion eller etnisk tillhörighet. Huvudmannen strävar efter att sprida nyanlända elever på samtliga grundskolor. Läsåret 2016/2017 finns det för första gången förberedelseklasser på samtliga tre grundskolor med högstadium. Syftet är att ge en större chans för lärande för de nyanlända, men det är också att skapa förståelse och medmänsklighet mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. Samtliga skolor ger i sina planer en bra beskrivning på vilka olika sätt de arbetar med att motverka kränkningar eller diskriminering. Huvudmannens uppfattning är dock att skolorna i det sammanhanget ytterligare bör utveckla sin beskrivning genom att utgå från föregående års kvantitativa mått på anmälda, eller inte anmälda kränkningar på skolan. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 8(20)

86 6 Kvalitetsområden 6.1 Normer och värden Området Normer och värden för årskurs för årskurs 3, 6 och 8 kommer att utvärderas i samband med den övergripande enkätundersökningen vilken kommer att genomföras under februari månad Huvudmannens uppfattning är att skolorna har under hösten 2017 har arbetat aktivt på olika sätt med att uppfylla en god måluppfyllelse i fråga om målområdet. Varje skola har bland annat arbetat fram gemensamma trivsel- och ordningsregler. Ett utvecklingsområde är att skolorna blir bättre på att beskriva sina egna aktiviteter vilka de kommer att arbeta med för att uppnå strävansmålen, normer och värden. Därför kommer kommande ny SKA-plan ta hänsyn till det och göra det tydligare vilka strävansmålen är bland annat inom område Normer och värden. Åtgärder mot kränkande behandling Enligt skollagens 6 kapitel om åtgärder mot kränkande behandling ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Enligt 6 kap. 10 är en rektor, som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till huvudmannen Huvudmannen har ett ansvar för att anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 10 iakttas, samt en skyldighet att utreda uppgifter om kränkande behandling och vidta åtgärder för att förhindra att kränkningar sker. Kränkande behandling definieras enligt 6 kap. 3 som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Anmälningsskyldigheten omfattar även diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringslagen. Utbildningskontoret har en rutin där rektor anmäler till huvudman via gemensamma blanketter samt antecknar händelsen i en särskild fil. Därför förväntar sig huvudmannen att skolorna i större utsträckning gör en analys i förhållande mellan utfallet på resultatet i elevenkäten och skolans arbete i relation till antalet av anmälda kränkningar på skolan. Under hösten har samtliga skolor gjort anmälan till huvudmannen när det varit frågan om kränkningar på skolan. Råbyskolan är den skola som under hösten 2016 gjort flest anmälningar till huvudmannen och är den skola med flest ärenden hos Skolinspektionen. 6.2 Kunskaper Ett av de utvecklingsområden vilket också inryms i Skolutvecklingsprogrammet är det som kallas för formativt arbetssätt och formativ bedömning. I forskning om vilka faktorer som har störts påverkan på barns och elevers lärande är formativ bedömning ett av de viktigaste och avgörande områdena. Därför genomfördes utbildning för samtliga lärare i detta område till att börja med den 22 augusti. Två skolor gick därifrån till att anställa och använda sig av en pedagogisk sakkunnig inom det här området. Framför allt har det här arbetssättet och bedömningen av elevernas kunskaper fått hitintills störst genomslagskraft på Finnstaskolan. Rektor och den pedagogiska handledaren har i slutet av terminen beskrivit avrapporterat att insatsen definitivt gett en positiv effekt på elevernas måluppfyllelse. Övriga skolor Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 9(20)

87 beskriver att de också på ett motsvarande sätt arbetar in arbetssättet på skolan. 6.3 Elevernas ansvar och inflytande Målområdet kommer att utvärderas i samband med den kommande enkätundersökningen februari månad Skolorna ska utifrån eget resultat redovisa åtgärder i de fall det finns låga resultat i enkätundersökningen. Redovisning sker här i SKA-planen. 6.4 Skola och hem Området Skola och hem är ytterligare ett målområde som kommer att utvärderas på samtliga grundskolor under februari månad Det genomförs genom den tidigare beskrivna enkätundersökningen för årskurs 3, 6 och 8. Målområdet Skola och hem är ett av flera utvecklingsområden vilka ryms inom det sk Skolutvecklingsprogrammet. Under hösten 2016 har Utbildningskontoret tillsammans med kommunikationsstaben arbetet från en policy för kommunikation mellan skola och hem. Syftet har varit att reglera och stödja skolan samt föräldrarna i förhållande när och hur information ges samt på vilket sätt skolan för dialog med föräldrarna. På ett likartat sätt har dessutom riktlinjer för när och hur besök får ske av vårdnadshavare vid skolan. Regleringen i denna fråga har en bakgrund bl.a. i att vårdnadshavare har oanmält trängt sig in i klassrummet vilket i vissa fall spridit oro hos såväl personal som elever Flera skolor beskriver att de har väl fungerande skolråd, dvs. där skolan möter representanter för föräldrarna. Den viktigaste kontakten mellan skolan och hemmet är ändå att föräldrarna kan tidigt följa elevens kunskapsutveckling. Med hjälp av införandet under hösten 2016 av en den nya lärportalen Vklass är huvudmannens uppfattning att det förenklat informationen mellan skolan och hemmet. Under våren 2017 kommer huvudmannen att dessutom revidera såväl den övergripande och gemensamma webbsidan som samtliga skolors egna webbsidor. På så sätt blir det ytterligare en förenkling för vårdnadshavarna att söka den nödvändiga information som efterfrågas. Under hösten 2016 har även utbildning i kommunikationen mellan skola och hemmet genomförts med bl.a. samtliga rektorer. Slutligen skall sägas att inkomna klagomål och frågor från vårdnadshavare till Utbildningskontoret har minskat avsevärt under hösten Övergång och samverkan Huvudmannens uppfattning är att det finns på samtliga skolor genomarbetade rutiner för övergång och samverkan såväl mellan olika skolformer som inom skolan. Vid flera av skolorna planerar personal från förskoleklassen tillsammans med förskollärare från förskolorna sammansättning av de nya förskoleklasserna. Kommande elever till förskoleklassen göra också ett flertal besök vid den nya skolan. Flera av skolorna beskriver även hur det säkerställer information om måluppfyllelse vid olika former i övergångar mellan stadierna. Vid övergång från årskurs 6 till årskurs 7 på ny skola får eleverna under våren göra Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 10(20)

88 studiebesök vid den nya skolan. Flera skolor beskriver i sin utvärdering att samarbete och planering mellan fritidshemmet och skolan fungerar väl. Det som kan utvecklas är att fritidshemmets delaktighet i samband med utvecklingssamtalet mellan skolan och hemmet. Ett annat exempel på övergång mellan skolor fungerar väl är när elever i behov av särskilt stöd, i det fallet samverkar speciallärarna skolorna emellan. Elever som börjar på en ny skola kan också få ledsagare som följer med den första tiden på den nya skolan. Syftet är att eleverna skall känna sig trygga och få hjälp med vissa praktiska frågor. 6.6 Skolan och omvärlden Från och med hösten 2016 har samtliga tre grundskolor en egen Studie- och yrkesvägledare på 100 %. Respektive ansvarig rektor ansvarar för att tillsammans med övriga rektorer inom skolområdet planera för att alla elever från årskurs 1-9 omfattas av Skola och arbetsliv. Utgångspunkten i arbetet med Skola och arbetsliv är de tidigare framtagna riktlinjerna för att arbete med skolan och omvärlden. Många skolor bedriver ett bra arbete inom detta målområde. Ett exempel på det är att elever från Barn- och fritidsprogrammet får möjlighet att göra praktik på våra grundskolor. Högstadieskolorna beskriver ett fortsatt arbete med att utveckla samarbete med det det lokala näringslivet. Besök av föräldrar ute i klasserna där hon/han har berättat om sitt yrkesval och upplevelser sker på många av skolorna. Dessa besök har varit mycket uppskattade av eleverna. Huvudmannens uppfattning är att det bedrivs många goda exempel inom detta målområde. Den stora bristen är att det inte finns någon from av tidigare utvärdering, eller att exempelvis skolornas elevråd utnyttjas som en källa för planering och utvärdering.. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 11(20)

89 6.7 Bedömning och betyg Ovanstående diagram visar på meritvärdet över tid för årskurs 6 samt meritvärde för respektive skola med årskurs 6 över tid. Med meritvärde menas här de betygsresultat som sätts efter höstterminen. Som ovan framgår är meritvärdet för årskurs 6 en aning högre i jämförelse med tidigare år. Positivt! Såväl pojkarna som flickorna har ett högre resultat hösten 2016 i jämförelse med föregående år. Det är dock fortfarande bekymmersamt att pojkarna inte lyckas i samma utsträckning som flickorna. Den stora skillnaden mellan de två gruppernas meritvärde ligger i att det är fler flickor som uppnår betyget A samt B i jämförelse med pojkarna. Den övre av de två ovanstående diagrammen skildrar meritvärdet för respektive grundskola med årskurs 6. Två grundskolor har en positiv trend över åren och det är Hagnässkolan samt Ekhammarskolan. Men den skola som lyckas bäst med årskurs 6 är eleverna på Tjustaskolan. Men här är det viktigt att inte dra några slutsatser eftersom de endast är fyra elever som omfattas av betyg vid Tjustaskolan. Broskolan lyckas också i hög grad med eleverna i årskurs 6. Framför allt med bakgrund att skolan under lång tid varit mångkulturell och har en stor andel elever med annat modersmål. En av skolorna har för första gången betygsatt elever i årskurs 6. Den skola som det gäller är Bergaskolan. Årskurs 6 på Bergaskolan har ett meritvärde 180 poäng. En av grundskolorna har dock en mycket negativ trend. Det är Råbyskolans årskurs 6 som får ett allt lägre och lägre meritvärde. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 12(20)

90 Ovanstående två olika diagram visar andelen elever i årskurs 6 som uppnått minst betyg E i alla ämnen. Glädjande är att det skett en förbättring (ca 3%) 2016 i jämförelse med höstterminen Utmaningen under våren 2017 samt i årskurs 7-9 med samma elever, det är att ytterligare öka andelen elever som når minst betyget E i alla ämnen. Ovanstående två olika diagram visar andelen flickor respektive pojkar i årskurs 6 som uppnått minst betyg E i alla ämnen. Det som här är till glädje är att diskrepansen mellan flickor och pojkar är marginellt små. Om det kan fortsätta så i framtiden för dessa elever Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 13(20)

91 så har vi en trendbrott med tanke på situationen för flickor och pojkar i våra nuvarande årskurs 7-9. Ovanstående tabell beskriver andelen elever vid respektive grundskolan med årskurs 6 och som har, eller inte har betyget F eller -. Den skola som lyckas bäst med årskurs 6 är Broskolan. Den skola som har högst andel elever (65%) med F eller - är Råbyskolan. Så har också varit fallet om man även går fyra år tillbaka i tiden. Ovanstående två diagram skildrar betygsfördelningen för pojkar och flickor 2016 och Som framgår ovan får flickorna i högre grad än pojkarna antingen betyget A eller A. Det gäller för såväl 2016 som När det gäller betygsnivån C och D lyckas flickorna och pojkarna i nästan samma utsträckning. På samma sätt när det gäller Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 14(20)

92 betyget A och B, är det betyget E som också är en brodelare mellan flickorna och pojkarna. - ovan betyder att underlag till betyg inte finns. En fråga som är nödvändig att ställa är om det är samma elever med som också har en ogiltig frånvaro från utbildningen? I så fall skulle det kunna innebära att vi under våren 2017 har elever som omfattas av ogiltig frånvaro. Ovanstående två diagram skildrar antal betyg A och B för årskurs 6-9. Som framgår ovan är det i ämnet Idrott- och hälsa som flest elever får betyget A eller B. Det gäller för såväl 2016 som för Det som också framgår ovan är att det så gott som samma ämnen mellan åren där eleverna erhåller betyg A och B. Två frågor som kan ställas till ovanstående diagram, finns det ett särskilt intresse hos eleverna för ovanstående ämnen? eller är det så att undervisningen som bedrivs i dessa ämnen gör att eleverna stimuleras i högre grad än i andra ämnen? Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 15(20)

93 Ovanstående två diagram skildrar antal betyg F och - för årskurs 6-9. På samma sätt som tidigare beskrivits att det är i ämnet Idrott- och hälsa som flest elever elever får Betyg A eller B, på ett motsvarande sätt går det att konstatera 2016 att det är i det ämnet som flest elever även erhåller betyget F eller - i. Med andra ord kan man säga att det inte råder en likvärdighet inom det ämnet. Ovanstående diagram visar också på att det är en allt mindre andel elever ht i jämförelse med 2015 som har fått - i underlaget till betyg. Möjligen har det att göra med de uppstramning av uppföljningen av giltig och ogiltig frånvaro vid våra grundskolor. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 16(20)

94 Meritvärdet är en av flera variabler i förhållande till bedömning av måluppfyllelsen. Höstterminen 2016 års meritvärde för årskurs 9 är lägre i förhållande till alla de andra ovan jämförande åren. Flickorna har fortfarande ett stabilt meritvärde. Flickorna brukar också få ett betydligt högre meritvärde i slutändan då slutbetygen sätt i samband med avslutningen på årskurs 9. Tyvärr gäller det sistnämnda inte för pojkarna. Visserligen är det rimligt att pojkarna även under detta läsår kommer att få ett högre meritvärde. Men med tanke på nuvarande låga meritvärde för pojkarna kommer nog det sammantagna meritvärdet läsåret 2016/2017 bli lägre än i förhållande till de övriga läsåren. En rimlig förklaring till det låga meritvärdet för pojkarna i årskurs 9 är det antalet av nyanlända elever och ensamkommande pojkar har ökat under det innevarande läsåret. Ovanstående diagram skildrar meritvärde för årskurs 9 vid våra respektive tre grundskolor med högstadium. Det nedersta diagrammet skildrar Det över skildrar Två av grundskolorna har ett lägre meritvärde 2016 i jämförelse med Ekhammarskolan bryter det mönstret genom att meritvärdet har ökat från 201 poäng till 215 poäng höstterminen Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 17(20)

95 Ovanstående två diagram skildrar andelen elever i årskurs 9 som har uppnått respektive inte uppnått kunskapskraven. Det är glädjande att konstatera att det är hela ca 5 % fler elever som höstterminen 2016 lyckas med att uppnå minst betyget E i alla ämnen. Ovanstående två diagram skildrar meritvärdet över tid för våra nuvarande årskurs 9. Det övre diagrammet gäller för pojkarna och det nedre för flickorna. Som synes ovan är tendensen att pojkarna i våra nuvarande årskurs 9 som verkar få ett lägre meritvärde i slutändan av årskurs 9. Utbildningskontorets uppfattning är det nu är nödvändigt vidta alla möjliga åtgärder under våren 2017 för att öka meritvärdet för framför allt pojkarna i årskurs 9. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 18(20)

96 7 Elevhälsoprocess vid skolan I Skolutvecklingsprogrammet beskrivs bl.a. att vi skall arbeta för en högre grad av likvärdighet inom och mellan skolorna. Därför har det här utvecklingsområdet varit i fokus under hösten Alla rektorer tillsammans med delar av resursteamet var därför på studiebesök i Kolsva kommun. Studiebesöket genomfördes på Malmaskolan. Rektor och personal på Malmaskolan berättade då för oss att skolan gjort en vandring från behörighet till gymnasiet på ca 80 % till nu nästan 100 %. En av orsakerna var framför allt att man på den skolan gjort en helomvändning gällande synsätt på vad och vem som är elevhälsa - "alla på skolan är elevhälsa". Dessutom arbetade man i högre grad med konsultation i ett bredare perspektiv samt att läraren var skyldig att tidigt signalera om en elev kunde bedömas att inte vara på väg att uppnå målen för utbildningen. En av de viktigaste konsekvenserna av detta arbetssätt var att behovet av kartläggning och åtgärdsprogram minskat väsentligt på skolan. Mer praktik framför administrativt arbete med elevhälsa. Verksamhetschef för grundskola kan därför glädjande konstatera att det stora flertalet av våra grundskolor i Upplands-Bro kommun nu också själva börjat omfattas av detta synsätt och arbetssätt. Under hösten 2016 har även all pedagogisk personal genomgått utbildning i innebörden av anpassningar i klassrummet, pedagogisk kartläggning samt upprättande av åtgärdsprogram. Syftet har bl.a. säkerställa lagstiftarens krav men också att öka kvalitén på innehållet i det som beskrivs i olika kartläggningar och åtgärdsprogram. Som en förlängning av utbildningen har alla speciallärare och specialpedagoger haft en fortsatt kompetensutveckling inom samma område. Utbildningen fortsätter även under våren Slutligen har under hösten 2016 dessutom rektorer fått egen kompetensutveckling inom området elevhälsa. Det har genomförts genom regelbunden utbildning i förhållande mellan rektorer och olika yrkesroller inom vårt eget resursteam. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 19(20)

97 8 Synpunkter och klagomål Många skolor har ett välfungerande arbete med synpunkter och klagomål, men det finns också enstaka skolor som inte har kännedom om huvudmannens riktlinjer för synpunkter och klagomål, som baseras på skollagens 4 kap. Under hösten har dock de flesta ärendena hanterats och följts upp av respektive verksamhet. Som tidigare beskrivits har antalet klagomål och synpunkter till utbildningskontoret väsentligen minskat under hösten Enligt 4 kap. 7-8 skollagen ska alla huvudmän ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Utbildningsnämnden beslutade den 3 mars 2015 om klagomålsrutiner för huvudmannens verksamheter. Rutinerna gäller all verksamhet inom Utbildningsnämnden och alla kan lämna ett klagomål. Med klagomålslämnare avses vanligen barn, elever, vårdnadshavare eller andra intressenter. Genom klagomål uppmärksammas fel och brister som kan finnas och genom detta skapas möjligheter att kunna åtgärda brister på ett effektivt sätt. Samtidigt ges kommuninvånare tillfälle att ge synpunkter på vad som inte är bra. Synpunkter är ett vidare begrepp än klagomål och kan även bestå av exempelvis beröm eller förslag. Även synpunkter bör tas om hand på samma sätt som klagomål. Vidare ser huvudmannen att med anledning av ett ökat antal anmälningar till Skolinspektionen att det finns ett behov av att synpunkter och klagomål förtydligas ytterligare gentemot alla vårdnadshavare i kommunen. Det ger skolan en möjlighet att själv lösa klagomålet och ett minskat behov hos vårdnadshavare att anmäla vidare. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola 20(20)

98 SKA-rapport gymnasieskola Utbildningsnämnden 2017 Den 8 februari 2017

99 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om skolan Personal Elever Skolans miljö, inne och ute Rektors ledningsdeklaration Kvalitetsområden Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Elevhälsoprocess vid skolan Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 2(19)

100 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2015/2016 finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys senast: 20 jan 2016 Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti 2016 samt 20 jan 2017 Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 3(19)

101 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 4(19)

102 3 Grundläggande information om skolan 3.1 Personal SKA-rapporten är huvudmannens rapport, den sammanställs årligen, med en rapport för varje skolform. Aktuell rapport handlar om gymnasieskolan. I Upplands-Bro kommun finns endast en gymnasieskola, Upplands-Bro gymnasiet. I SKA-rapporten för gymnasiet redovisar huvudmannen sin bedömning av det systematiska kvalitetsarbetet i förhållande till underlaget i Upplands-Brogymnasiets SKA-plan. Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Läsår Totalt antal personal Skolled/ rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 16/17 15/ , ,5 11 2,4 348,8 14/15 71,1 4 70,1 6,5 11,9 2,4 331,1 13/14 70,2 4 69,2 6,5 11,0 2,4 325,1 Officiell personalstatistik kommer under våren Upplands-Brogymnasiet Skolans personal arbetar i följande organisation: Skolledning består just nu av rektor och två biträdande rektorer. I organisationen finns två uppdragsledare som arbetar under rektor med särskilda uppdrag. Lärarna arbetar i arbetslag utifrån det program som de har mest undervisning i och de arbetar också i ämneslag. Ickeundervisande personal arbetar i yrkesgrupper med regelbundna möten. Skolan kommer att arbeta med att utveckla undervisningen med avseende på stöd i klassrummet och extra anpassade åtgärder för elever, samt studieron på lektionerna. Den kompetensutveckling som kommer genomföras utgår från den planeringen. Eleverna har utvärderat upplevelsen av studiero i enkäter och utvärderingen av elevernas kunskaper och deras behov av stöd har visat på behovet av att arbeta vidare med extra anpassade åtgärder. 3.2 Elever 2016/ / /2015 Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bygg och anläggningsprogramm et Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Fordontransportprogrammet Handel- och administrations programmet Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 5(19)

103 2016/ / /2015 Introduktionsprogramm en Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet Teknikprogrammet Summa Summa tot Skolans miljö, inne och ute Skolans bedömning av inne- och utemiljö: Skolans utemiljö är i behov av en enklare översyn av ytskikt på möbler. Planteringar sköts grundläggande men mer bör göras för att miljön utanför skolan ska uppfattas positiv. Innergårdarna är eftersatta i skötsel. Skolan planerar att äska pengar för en enklare liten fotbollsplan. Innemiljön är i behov av reparation och underhåll i de nedre gemensamma utrymmena. Skolan har successivt renoverat toaletter och vissa ytskikt, men en generell ommålning behöver genomföras. Matsalen är i behov av en ommålning och ombyggnation, detta så att den kan jämställas med andra gymnasieskolors skolrestaurang. Miljön är nu steril och institutionsliknande vilket medverkar till anonymitet och oro under lunchen. Skolan är i behov av en ombyggnation för att klara av ökade elevkullar och den ökade tillströmningen av elever. Skolan planerar för att starta ett nytt program 2017 och för att erbjuda undervisning för elever i behov av undervisning i små grupper. Inför detta behöver vi göra en total översyn av lokaler och göra en plan för viss ombyggnad. Undervisningslokalerna är i gott skick, men innegårdarna är eftersatta i skötsel. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 6(19)

104 4 Rektors ledningsdeklaration Rektor har arbetat med delegering till de biträdande rektorerna. De genomför sina uppdrag och har rätt att fatta beslut i dessa uppdrag. Medarbetarna arbetar i självstyrande grupper med en utsedd ledare i varje grupp. Både gruppen och ledaren har dokumenterade uppdrag. Rektor arbetar med beslut i ett transparent diskussionsklimat där alla underlag och information är tillgängliga för alla från början. Diskussioner och samtal om beslut förs med målet att alla perspektiv ska komma fram och sedan fattar respektive chef beslut. Skolan sätter gemensamma mål tillsammans i organisationen med utgångspunkt i enkäter och betygsresultat. Arbetslagsledare och skolledning arbetar under en halvdag med att utvärdera och sätta nya mål. Rektors ledarskap utgår från att rektor leder organisationen med hjälp av processer. Rektor ansvarar för att sätta igång dem och styra dem och leda dem fram till bra beslut. Beslut tas fram i form av processbeskrivningar istället för regler. Rektor arbetar med sin organisation med utgångspunkt i att skolan är en myndighet där de flesta beslut styrs av lagar och förordningar så att skolan blir lika för alla och likvärdig. Likväl som att personalen är delaktig i ger rektor också eleverna möjlighet att delta i beslutsprocesser både på klassnivå med sina lärare och på skolnivå tillsammans med skolledningen. Kvalitativ utvärdering Under läsåret 2016/2017 slutar nuvarande rektor sin tjänst på Upplands-Brogymnasiet. Rekrytering på går underperioden december - februari. Ny rektor beräknas vara på plats i slutet av våren Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 7(19)

105 5 Kvalitetsområden 5.1 Kunskaper Upplands-Brogymnasiet vill att alla elever oavsett bakgrund, kön och förutsättningar ska vara väl rustade för yrkesliv eller fortsatta studier. De ska klara minst betyget E i sina kurser och därmed ha med sig de kunskaper de behöver. De ska också tränas i olika arbetsformer och olika sätt att tillägna sig kunskaper och färdigheter. Eleverna ska vara väl förtrogna med kursinnehåll och betygskrav och ska vara delaktiga i planeringen och genomförandet av undervisningen och examinationer. De ska tränas i att reflektera över sitt eget och studiekamraters lärande och utveckling. Elever ska få respons, extra anpassningar, stöd och utmaningar utifrån sina behov. Eleverna ska ha kontakt med näringsliv och högskolor/universitet, t ex genom APL, studiebesök, föreläsningar mm. Lärare och annan personal ska stötta elever med annat som behövs för att de ska lyckas med sina studier och utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Elevernas genomsnittliga betygspoäng har försämrats på flera program under perioden Störst försämring mellan 2015 och 2016 har skett på några av yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen har 2016 totalt sett samma genomsnittliga betygspoäng som Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 8(19)

106 Andelen elever med gymnasieexamen inom 3 år har ökat under perioden Uppnått målen i samtliga ämnen, samtliga program, avgångselever nådde 71,9 % av avgångseleverna målen i samtliga ämnen. Motsvarande andel för 2015 var 69,2 % och 71,5% för Trenden kan sägas vara stabil. Att öka andelen som uppnått målen i samtliga ämnen bör dock bli ett prioriterat område för kommande läsår. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Varje elev ska ges möjlighet att uppnå kraven för yrkesresp. högskoleförberedandeexamen resp. bli behörig för gymnasiestudier. Allaelever ska nå minst E och de med höga betyg ska få mer stimulans. Lärare gör extra anpassningar i form av stöd och utmaningar. I elevstödsgruppen (ESG) kartläggs satta F-betyg vid läsårsstart och åtgärder planeras med berörda elever, vårdnadshavare och mentor. Snabbt agerande, vid risk för F: elevärenden tas upp i arbetslagen och extra anpassningar planeras gemensamt. Vid behov planeras för särskilt stöd. Alla lärare gör kursutvärderingar efter halva kursen, i nov/dec, och i slutet av kursen i maj. Genomgång av elevers studiesituation vid klasskonferenser och utvecklingssamtal i okt och mars. Uppföljning i ESG av elevärenden vid terminsstarter samt vid läsårsslut. I januari: Ämnesarbetslag diskuterar och analyserar kursutvärderingar. Följs upp i skolledning och SKUT (skolledning och arbetslagsledare)i juni: Arbetsämneslag analyserar betygsresultat för innevarande år, jämfört med de tidigare två åren. I juni: Skolledning och SKUT diskuterar och analyserar hela läsårets resultat och åtgärder. Åsa Sammeli Meritvärdet höjs för alla program på skolan. Förutom det som nämns ovan arbetar skolan med utmaningsgrupper ex i matematik En avstämning görs i samband med klasskonferenser i oktober och mars. Resultaten för föregående läsår diskuteras och analyseras i augusti när skolan har den slutliga Genomgång av studiesituationen för elever vid klasskonferenser. Diskussion och analys av betygsstatistik. Åsa Sammeli Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 9(19)

107 Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig betygsstatistiken. Vklass blir ett arbetsverktyg för kommunikation och undervisning. Datorer och mobiler används på ett ändamålsenligt sätt i undervisningen och stör inte denna. Gemensam uppstart/utbildning i Vklass.Work shop med superusers som sedan utbildar sina arbetslag. Lärare och elever använder IKT för information och informationssökning, kommunikation, samarbete, examinationer och respons. Lärare ges fortbildning både internt och externt om IKTns möjligheter i undervisningen. Arbeta med ordningsregler för datorer och mobiler. Följs kontinuerligt, men utvärderas i slutet av läsåret. Kursutvärderingar, djupintervjuer år tre med efterföljande diskussioner i arbetslag, ämneslag och skolledning. Åsa Sammeli Kvalitativ utvärdering Upplands-Brogymnasiets utvärdering: Skolans resultat för 2016 låg lägre i förhållande till kommungruppen och riket: den genomsnittliga betygspoängen låg på 12,9 för UBG järmfört med kommungruppen 14,3 och riket 14,3. Andelen elever med gymnasieexamen låg på 78,4 jämfört med 88,9 respektive 90,0. Andelen med examen inom tre år har däremot ökat något till 56,4% jämfört med 50,4% år 2015 och 47,3% år (Siris, Skolverket) För att höja mål uppfyllelsen har skolan fortsatt med sitt mål- och utvecklingsarbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet med att tidigare fånga upp elever som behöver stöd har systematiserats ytterligare; arbetslagen ska kontinuerligt stämma av och dokumentera de anpassningar som elever behöver och se till att detta finns tillgängligt för samtliga undervisande lärare. Arbetet i ElevStödsGrupperna (biträdande rektor, elevhälsa, syv och speciallärare) har också systematiserat rutinerna ytterligare för att snabbare planera för stödåtgärder. Skolan har utökat det organiserade stödet i svenska, svenska som andraspråk, engelska, spanska, matematik, fysik och samhällskunskap/historia så att undervisande lärare har det i sin tjänstefördelning och utlagt på schemat. Enligt kursutvärderingarna i matematik säger närmare 90 % av eleverna att de får det stöd de behöver och de som saknar det säger att de vill ha fler stödtimmar och stöd i högre matematikkurser. Några elever säger att de vill ha matte/läxhjälp utanför skoltid. Resultaten på NP i Ma1a och Ma1b visar en förbättring från förra året: 68,5 % klarade Ma 1a och 87,5 % Ma1b 2016 jämfört med 52,4 % respektive 79,6 % Förra året arbetade svensklärarna med läsutveckling och resultaten på läsförståelse i NP i Sv1 visade ett bättre resultat än året innan: färre än 5 elever på såväl yrkes- som högskoleförberedande program fick F 2016 jämfört med 23,8 % respektive färre än Totalt sett klarade 94,1 % NP i Sv jämfört med 87,8 % I år deltar svensklärarna i Läslyftet. Lärarna arbetar också med extra utmaningar för elever med hög måluppfyllelse. (Siris, Skolverket, Kursutvärdering matematik, Upplands-Brogymnasiet) Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 10(19)

108 Skolan har börjat använda Vklass som ny lärplattform och lärare och elever upplever att kommunikation, information och återkoppling är bättre i och med den nya plattformen. Skolan fortsätter även att använda Digiexam vid examinationer. Huvudmannens utvärdering: Kunskapsresultaten behöver förbättras vilket syns tydligt när man tittar på till exempel examenselevernas genomsnittliga betygspoäng. Huvudmannen bedömer att Upplands-Brogymnasiets redovisning av elevernas kunskaper, resultat samt analysen av detsamma har utvecklats under läsåret. Huvudmannen bedömer att Upplands-Brogymnasiet behöver fortsätta att analysera resultat och utifrån analyser vidta relevanta åtgärder för att vidareutveckla verksamheten och i förlängningen höja elevernas resultat. 5.2 Normer och värden På Upplands-Brogymnasiet har det varit känt att elever trivs, vilket sprids positivt i hemkommunen och närliggande kommuner. Detta visar sig tydligt när man tittar på antalet elever på skolan som inte är från Upplands-Bro. De senaste åren har dock skolan tampats med ordningsproblem i olika former på nästan alla program. Ett av skolans prioriterade områden är "lugn och ro i skolan", där arbetet pågår och kommer att utvärderas kontinuerligt. Vidtagna åtgärder är nya ordningsregler och en åtgärdstrappa där det tydligt står vad vi förväntar oss av våra elever och vilka åtgärder som kommer att vidtas om dessa inte följs. Den 19 augusti gjordes en enkätundersökning om ordning och reda på skolan LÅ 2015/16. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Eleverna respekterar andra människors egenvärde, integritet, tar avstånd från kränkande behandling och hjälper andra Göra intentionerna med lika behandlings-planen levande på skolan. All personal skapar aktivt goda relationer i sina hus och på gemensamma ytor Mitten av terminerna och gymnasieantagningens enkät för år 2. Gymnasieantagningens enkät får elever i år 2. Djupintervjuer i år 3. Jan Magnusson Kvalitativ utvärdering Upplands-Brogymnasiets utvärdering: På Upplands-Brogymnasiet finns nya ordningsregler och en åtgärdstrappa som alla elever är informerade om. Ordningsreglerna innefattar användandet av mobiltelefoner, paddor och datorer. Hur dessa används bestäms av läraren som håller i lektionen. Ordningsreglerna gäller också hur elever ska uppträda på skolan. I åtgärdstrappan återges i vilken ordning åtgärder vidtas. Följs inte dessa regler kan det resultera i att elev avstängs kortare eller längre tid. Efter införande av ovan nämnda punkter är uppfattningen att ordningen förbättrats och att trivseln ökat, enligt personalgruppen. Daglig närvaro i korridorer och klassrum av skolledningen visar också på att miljön blivit lugnare på skolan.. Den 19 augusti gjordes en enkätundersökning om ordning och reda på skolan LÅ Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 11(19)

109 2015/16. Frågor och resultat Enkätundersökning: Ordning o reda på skolan LÅ 15/16 Personal: 63 svar 1. Hur har ordningen på skolan blivit sedan vi informerat eleverna om vår åtgärdstrappa och om de nya ordningsreglerna? Sämre 1 Ingen skillnad 32 Bättre28 2. Använder våra elever sina datorer/paddor och mobiltelefoner under lektionstid på ett studiefrämjande sätt som inte är störande? Nej 28 Ja Hur ser närvaron ut för våra elever sedan vi införde nya ordningsregler? Sämre 0 Ingen skillnad 53 Bättre 10 Några ur personalen har gett 2 svar på några frågor och några ur personalen har inte lämnat svar alls på några frågor. En viss förbättring har skett men flertalet av personalen tycker inte att det skett någon förbättring. Detsamma gäller elevers närvaro, där vi fortfarande till nått tillfredsställande resultat. Enligt gymnasirenkäten som elever i årskurs 2 besvarat så har trygghet och trivsel ökat marginellt på skolan. Vi ligger ändå strax under länets resultat vilket är oroande. På frågan "Jag känner mig trygg" var positivt svar 88% 2014, 89% 2015 och 77% På frågan "Det är en positiv stämning på skolan" var positivt svar 66% 2014, 71% 2015 och 60% På frågan "Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbing" var positivt svar 63% 2014, 61% 2015 och 60% På frågan "Det är arbetsro på lektioner" var positivt svar 45% 2014, 43% 2015 och 53% 2016 Detta är ett områden som alla på skolan måste arbeta med. En enkätundersökning kommer att göras för skolans elever i mitten av terminerna och i gymnasieantagningens enkät för År 2 under vårterminen. Huvudmannens bedömning Huvudmannen bedömer att Upplands-Brogymnasiet har ett strukturerat och systematiskt arbete för att skapa trygghet och studiero. Skolan planerar för uppföljningar och nya åtgärder efter behov. Resultaten visar att många elever fortfarande inte känner sig trygga eller upplever studiero. Skolan behöver fortsätta arbeta med detta område. 5.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolan mål är att elever ska ges inflytande över sin egen utbildning. Skolan betonar också elevens eget ansvar då det gäller lärande och inflytande för att påverka sin studiegång positivt. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 12(19)

110 Eleven har enligt skolan även ansvar för att medstuderande får en lugn och harmonisk studiemiljö. Alla elever ska visa respekt för varandra. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Elever ska vara delaktiga i allmänna frågor som rör deras situation på skolan Rektor genomför skolråd tre ggr per termin. Representanter från varje klass deltar samt elevkårens styrelse. Sista skolrådet varje läsår. Muntlig utvärdering i skolrådet med minnesanteckningar. Rektor Elever tar ansvar och har inflytande över sin utbildning. Närvaro på lektionerna ökar. Undervisningen planeras tillsammans med eleverna. Vi genomför en undervisning med variation i arbetssätten. Mentorerna kollar närvaron varje vecka och pratar med elever som har frånvaro. Våra elever bjuds in till programråd/yrkrsråd, där de kan påverka och ha inflytande i sina programs uppläggning. Sista skolrådet varje läsår. Frågor ur gymnasieenkäten för elever i år 2.Frågor till ämneslag och arbetslag. Jan Magnusson Kvalitativ utvärdering Upplands-Brogymnasiets utvärdering: Enligt gymnasieenkäten som alla elever i årskurs 2 besvarar så har inte deras möjlighet att påverka innehållet i sin undervisning eller arbetssätt ökat utan minskat marginellt, vilket är oroande. På frågan "Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen" var positivt svar 41% 2014, 37% 2015 och 32% På frågan "Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna" var positivt svar 37% 2014, 37% 2015 och 32% På frågan "Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola" var positivt svar 40% 2014, 48% 2015 och 43% Detta är ett område som skolan måste arbeta mer med. Elevernas bär ansvar för att delta i de forum skolan ger för att deras inflytande ska öka. Huvudmannens bedömning: Huvudmannen kan konstatera att Upplands-Brogymnasiet redovisning av skolans arbete med elevernas ansvar och inflytande har förbättrats. Skolan har analyserat och vidtagit åtgärder. Resultaten visar dock att elevers ansvar och inflytande är ett område som skolan behöver arbeta mer med. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 13(19)

111 5.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv Utbildningsval Elever ska ha möjlighet att läsa svenska som andra språk. Elever på yrkesförberedande program ska ges möjlighet att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. Arbete- och samhällsliv Elevers utbildning ska vara kopplade till arbete och samhällsliv. Elever ska ha möjlighet att möta arbetslivets representanter lika väl som representanter för yrkesrelaterade organisationer och fackföreningar. Detta genom att besöka ovanstående parter eller att parterna besöker skolan. Elever på yrkesförberedande program möter dessa både i skolan och på sin APL (arbetsplatsförlagt lärande). Elevrepresentanter för våra yrkesprogram deltar i programråd/yrkesråd, vilka hålla 1 gång per termin. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Arbete- och samhällsliv. Elevers utbildning ska vara kopplade till arbetsoch samhällsliv. Elever ska ha möjlighet att möta arbetslivets representanter lika väl som representanter för yrkesrelaterade organisationer och fackföreningar. Detta genom att besöka ovanstående parter eller att de besöker skolan. Elever på yrkesförförberedande program möter dessa både i skolan och på sin arbetsplats förlagda lärande, APL. Elevrepresentanter för yrkesprogram deltar i programråd/yrkesråd som hålls 1 gång per termin. Varje klass träffar eller arbetar med kunskap om aktörer på arbetsmarknad och högskola minst en gång per läsår. Läsårsslut Utvärdering görs av skolledare tillsammans med arbetslagsledare. Jan Magnusson På högskoleförberedande och yrkesförberedande program belyses arbets- och samhällslivet i undervisningen och på mässor. Elever på yrkesförberedande program har dessutom träffar med arbetslivet, fackliga representanter och representanter från yrkesrelaterade organisationer. årligen. På träffarna informeras de om hur arbetsmarknadsläget ser ut och vilka rättigheter och skyldigheter de har när de träder in i arbetslivet. Kvalitativ utvärdering Huvudmannens bedömning är att skolan har påbörjat ett utvecklingsarbete på området arbete och samhällsliv. Skolan behöver arbeta vidare med analys och åtgärder på området. Följande frågor är ett stöd för det kommande arbetet: Har elever på yrkesförberedande program möjlighet att läsa in grundläggande behörighet till högskolan? Hur många elever gör det? Varför ser det ut så? Vad gör Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 14(19)

112 skolan för att förbättra situationen? Hur fungerar APL? Varför ser det ut så och vad behöver utvecklas? Vilka åtgärder kommer skolan att vidta? 5.5 Bedömning och betyg Skolans utgångspunkt är att alla elever oavsett bakgrund, kön och förutsättningar ska tränas i att ta så stort ansvar som möjligt för sina studier. I det ligger bl a att vara närvarande, använda skoldagen till studier, göra det uppgifter som förväntas samt förstå vad som krävs i utbildningen, de olika kurserna och för olika kunskapskrav. Lärare ska stötta eleverna så att de kan ta det ansvaret, bl a genom tydlighet kring innehållet i kurser, grunder för bedömning och kontinuerlig respons på elevers styrkor och utvecklingsbehov, samt genom extra anpassningar och stöd hjälpa och utmana elever utifrån olika förutsättningar och behov. Läraren ska också samverka med eleverna i planering och genomförande av kursen och dess examinationer. Lärare och annan personal ska stötta elever med annat som behövs för att de ska lyckas med sina studier. Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Eleverna når minst E i sina kurser. Arbeta med formativ bedömning. Arbeta med extra anpassningar och stödinsatser. Följs kontinuerligt av elevernas mentorer och i ESG. Avstämningar vid omdömen ht och vt. Efter betygssättning i juni. Genomgång av elevernas studiesituation vid klasskonferenser. Analys av betygsresultat innevarande år, jämfört med de tidigare två åren. Diskutera i arbetslag, ämneslag och skolledning: orsaker, vilka åtgärder har gjorts, fortsatta åtgärder. Ansvarig skolledare Eleverna når sina mål. Arbeta med formativ bedömning. Arbeta med extra anpassningar, stödinsatser och mer utmaningar/stimulans. Följs kontinuerlig. Men utvärderas i slutet av läsåret. Kursutvärderingar och djupintervjuer år 3 med efterföljande diskussioner i ämneslag, arbetslag och skolledning i slutet av läsåret: hur har man arbetat för att alla elever ska nå sina mål, vilka resultat ser man att det gett, fortsatta åtgärder. Ansvarig skolledare Eleverna upplever att de får likvärdiga och rättvisande betyg. Arbeta med kursinnehåll och kunskapskrav i ämnesgrupper, bl a genom MGN. Arbeta i undervisningen så att eleverna förstår grunderna för betygssättning. Omdömen ht och vt. Betyg- och bedömningsdiskussioner i ämneslag och arbetslag. Sambedömning inom ämnen. Lärare rättar inte egna elevers nationella prov. Lokal rättningsgrupp i svenska som rättar samtliga NP. Kursutvärderingar i mitten och i slutet av kursen. Kursutvärderingar, gymnasieenkäten, djupintervjuer år 3 med efterföljande analyser och diskussioner i ämneslag, arbetslag och skolledning i slutet av läsåret: hur ser elevernas uppfattning ut, orsaker till detta, hur har man arbetat med detta, fortsatta åtgärder. Åsa Sammeli Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 15(19)

113 Målsättningar Åtgärder När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Eleverna förstår vad som förväntas av dem i kurser och för olika kunskapskrav. Arbeta med tydlighet kring kursinnehåll och kunskapskrav. Samplanering med elever. Kontinuerlig respons - formativ bedömning. Utvärderingar i halvtid och i slutet av kurs som sedan diskuteras med elever och i ämnes- och arbetslag. Stötta elever med annat som behövs för att de ska klara av sina studier. Följs kontinuerlig. Kursutvärderingar i mitten och slutet av kursen. Kursutvärderingar, djupintervjuer år 3 med efterföljande analyser och diskussioner i ämneslag, arbetslag och skolledning i slutet av läsåret: hur har man arbetat för att detta ska vara tydligt för eleverna, vilket resultat har det gett, fortsatta åtgärder. Åsa Sammeli Kvalitativ utvärdering Skolans resultat för 2016 låg lägre i förhållande till kommungruppen och riket. Den genomsnittliga betygspoängen låg på 12,9 för UBG jämfört med kommungruppen 14,3 och riket 14,3. Förhållandet mellan nationella prov och kursbetyg såg för 2016 ut såhär: Upplands-Brogymnasiet Ämne Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska ,5 53,8 10,7 Engelska ,7 54,1 11,2 Matematik 1A ,3 40,7 Matematik 1B 64 1,6 64,1 34,4 Matematik 2B ,0 60,0 Matematik 2C 54 3,7 61,1 35,2 Matematik 3B ,3 70,7 Matematik 3C 39 5,1 87,2 7,7 Matematik Svenska ,4 43,5 34,1 Svenska ,4 39,8 57,8 Svenska som andraspråk ,1 40,7 48,1 (Siris, Skolverket) I arbetet för högre måluppfyllelse jobbar skolan med anpassningar, stöd och utmaningar. Vissa ämnesgrupper arbetar med MGN, minsta gemensamma nämnare, för att öka likvärdigheten mellan program och lärare. En del ämnesgrupper arbetar också mycket med sambedömning, vilket leder till större likvärdighet. Rättningsgruppen i NP i svenska har också lett till större samstämmighet. Svensklärarna har flera år deltagit i utprovning av nationella prov och nu ska även matematik- och engelsklärarna delta i detta. Många lärare arbetar med formativ bedömning, t ex via matriser och många elever tycker att det ger en större tydlighet. Vi behöver dock bli ännu bättre på att konkretisera kunskapskraven, ge fortlöpande återkoppling och träna eleverna i att använda responsen för att utvecklas. Vklass ser vi som en god hjälp i det formativa arbetet med eleverna. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 16(19)

114 Huvudmannens bedömning Huvudmannen konstaterar att Upplands-Brogymnasiet aktivt arbetat för att all personal ska ta ansvar för elevernas lärande och tillse att varje elev får den hjälp och stöd som den behöver för att klara sin utbildning. Skolan har också vidtagit relevanta åtgärder för att förbättra resultaten. Det framgår dock inte vilka skillnader som finns mellan pojkar och flickors resultat eller hur skolan arbetar med den frågan. Skolan behöver analysera och relevanta åtgärder på det området. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 17(19)

115 6 Elevhälsoprocess vid skolan Skolans förebyggande och främjande arbete: Vid varje läsårs slut samlas skolledning och arbetslagsledare och utvärderar hur läsåret varit med utgångspunkt i den enkät som alla elever i år 2 fyller i varje år. Där syns vilka områden som skolan behöver arbeta med. Skolan använder sig av två TEMA-dagar och fokuserar då på områden som de planerat att arbeta främjande och/eller förebyggande med. Varje ElevStödsGrupp under ledning av bitr. rektor genomför det arbete som är aktuellt på sina program. Dessa områden kommer fram under diskussioner i gruppen kontinuerligt under året. I år arbetar skolan med integration och trygghet på gemensamma ytor. Så här ser skolans rutiner ut för att upptäcka behov av särskilt stöd: 1. Lärare pratar själv med eleven om extra anpassningar stöd i klassrummet 2. Läraren informerar mentorn 3. Lärarna i arbetslaget planerar för gemensamma extra anpassningar för eleven 4. Mentor tar kontakt med vårdnadshavare informerar och har en dialog per telefon eller vid behov ett möte med vårdnadshavare. Gäller ej om elever är 18 år 5. Mentor tar kontakt med bitr. rektor för fortsatt planering och mentor sammanfattar den pedagogiska kartläggningen 6. ElevStödsGruppsmöte genomförs och mentor deltar vid behov. Bitr. rektor ansvarar för att info lämnas till arbetslaget. 7. Bitr. rektor kallar till ElevStödsMöte där dokumenteras den pedagogiska kartläggningen Beslut om att åtgärdsprogram ska skrivas eller ElevStödsProtokoll skrivs Mentor ansvarar för att info ges till arbetslaget 8. Mentor ansvarar för uppföljning av beslutade åtgärder Så här arbetar skolan för att kartlägga och utreda behov: I ElevStödsGruppen fördelar bitr. rektor uppdrag till olika kompetenser att utreda en elevs behov av särskilt stöd. Underlag muntligt och skriftligt diskuteras under ElevStödsMöte med elev och ev vårdnadshavare. Vid detta möte skrivs också ev. åtgärdsprogram. Så här arbetar skolan för att åtgärda och följa upp: Beslut fattas under ESM om vem som ansvarar för vilka åtgärder. Det skrivs in i åtgärdsprogrammet. Varje åtgärdsprogram följs upp regelbundet under pågående period av särskilt stöd. Så här arbetar skolan för att utvärdera, analysera och förbättra: All personal som arbetar i ESG samlas 2-3 gånger per termin för att diskutera pågående arbete och genomföra förbättringar med hjälp av analyser. Kvalitativ utvärdering 20 augusti 2016 Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 18(19)

116 Skolans nya organisation med en elevstödsgrupp per biträdande rektor har satt sig. Skolan har utvecklat rutiner för att dokumentera vilka elever som riskerar att inte få gymnasie- eller yrkesexamen. Systematiken med ett möte på två timmar i veckan för att se över vilka behov som finns för eleverna, har satt sig i organisationen. Vid varje elevstödsmöte används ett dokument där man tillsammans kryssar i vilka särskilda anpassningar som ska göras för de elever som har svårt att nå målen. Dessa anpassningar, som beslutats, informeras om till alla lärare som undervisar eleven. Skolan behöver utveckla arbetet i klassrummet med att genomföra dessa anpassningar. Skolan behöver också bli bättre på att informera bitr. rektor om när en elev riskerar att inte nå målen för att så snabbt som möjligt få igång de anpassningar i klassrummet som behövs för att stödja elever. 20 januari 2017 Skolans självvärdering i elevstödsgrupperna för varje bitr. rektor visar att fler elever får stöd snabbare. En ny rutin har genomförts där skolan i början på varje termin inventerar frekvensen av F-varningar och F-betyg. Den inventeringen blir en utgångspunkt för planering av stöd. Vid den årliga utvärderingen av alla gymnasieskolor i länet svarar Upplands- Brogymnasiets elever att 69 % får den extra hjälp de behöver. Förbättringsarbetet med skolans elevhälsoarbete i syfte att ge elever det stöd de behöver har gett goda resultat. Samma siffra för 2015 var 65 % och för 2014 var den 59 %. Skolans analyser visar på att ett behov av att systematisera det förebyggande arbetet. Det bidrar till att förbättra hälsan hos eleverna som sedan medverkar till att studieresultaten förbättras. Det blir ett uppdrag till nästa avstämning Skolledningen har arbetat för att skolan ska vara attraktiv för eleverna, så att frånvaron minskar. Den totala frånvaron under perioden augusti april ,2 %. Under ht 2016 har den minskat till 16%. Den anmälda frånvaron har minskat men den oanmälda har ökat. Skolan bedömer att det kan ha att göra med att hanteringen av sjukanmälningarna har stramats upp och att vårdnadshavare informeras om vikten av att deras ungdomar deltar i undervisningen så att de inte sjukanmäls om de inte är sjuka. Huvudmannens analys och bedömning Huvudmannen bedömer att skolan har ett väl fungerande elevhälsoarbete med fokus på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Skolan arbetar systematiskt och har skapat fungerande strukturer utifrån vad analyser visat. Skolan kan också visa att arbetet i viss mån har gett resultat. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola 19(19)

117 SKA-rapport Öppna förskolan Utbildningsnämnden 2017 Den 8 februari 2017