Referat från kommunfullmäktige den 26 januari 2009

Transkript

1 1 (5) Sektorn för administrativt stöd Referat från kommunfullmäktige den 26 januari 2009 Den allmänpolitiska debatten i kommunfullmäktige måndagen den 26 januari fördes mot bakgrund av den dramatiskt försämrade världsekonomin. De ideologiska motsättningarna mellan den styrande Härrydaalliansen och den röd-gröna oppositionen kom främst till uttryck i debatten om konkurrensutsättning och synen på kommunens roll för att motverka den ekonomiska krisens skadeverkningar. I den ekonomiska kris som nu råder är det viktigt att vi inte medverkar ytterligare till att hjulen stannar. Vi prioriterar en god budgetkontroll, men vi har en beredskap för nytänkande om förutsättningarna i omvärlden ändras dramatiskt, framhöll kommunstyrelsens ordförande Annette Eiserman-Wikström (m) i sitt inledningsanförande. Allians för Härryda tänker fortsätta arbetet för att öka valfriheten för våra medborgare inom en mängd områden. Vi tänker också fortsätta arbeta för att Härryda blir en ännu mer attraktiv kommun för företagen. Vi har fått goda betyg av företagarna själva i undersökningar, men vi slår oss inte för bröstet utan tänker bli ännu bättre. Jag lyssnade på ett tal av den amerikanske presidenten Barack Obama. Han sade att det gemensamma har ett stort ansvar för samhällets utveckling, men betonade också att det är den enskilde individen som har det yttersta ansvaret. Han tryckte starkt på att det är alla arbetande människor som tillsammans skapar frihet och välfärd i ett samhälle. Detta stämmer mycket väl överens med den grundsyn vi inom folkpartiet har, förklarade Leif Persson (fp). Solveig Einarsson-Lundqvist (fp) manade till budgetkontroll och stor försiktighet med investeringar i den osäkra ekonomiska situationen. Vi ska effektivisera, samordna och följa upp verksamheterna och ekonomin noga. Vårt mål är att antalet anställda i kommunen ska öka långsammare än befolkningsökningen. Nya tjänster ska granskas och godkännas av politiken innan de tillsätts. Vi måste också prioritera så att våra kärnområden får tillräckliga resurser i första hand. Valfriheten är viktig för oss och den ska vi utveckla vidare. Vi vill pröva att föra över verksamheter i annan regi än kommunal. Erfarenheter från andra kommuner har visat att det är bra för effektiviteten. Vi ska redovisa en plan för konkurrensutsättning för skola, barn- och äldreomsorg och det kommer att ske med stark kvalitetskontroll, fortsatte Solveig Einarsson-Lundqvist. Socialdemokraternas Ing-Marie Samuelsson uttryckte i sitt inledningsanförande en stark oro för krisens härjningar.

2 2 (5) Många upplever idag en oro och en brist på trygghet som är den värsta i vår livstid. Vi kan inte skylla den ekonomiska krisen på de borgerliga, däremot har de genom sin politik bidragit till att förvärra situationen. För idag saknar många den grundtrygghet som tidigare fanns i form av arbetslöshetskassa och i försäkringssystemen. I kristider måste vi anstränga oss för att fördela krisens bördor mera rättvist. Vi socialdemokrater står för trygghet och ett solidariskt välfärdssamhälle. De borgerligas skattesänkarpolitik gynnar de välbeställda. Vi vill återställa kommunalskatten i Härryda till den nivå som rådde innan alliansens sänkning. Vi måste också ha en beredskap för att det kan bli nödvändigt att höja den ytterligare, förklarade Ing-Marie Samuelsson. Jan Linde (s): tog bland annat upp skolfrågorna i sitt inlägg: Vi har en bra skolverksamhet och många unga familjer väljer vår kommun av detta skäl. Men skolresultaten varierar i olika delar av kommunen och detta ska vi inte acceptera. Hulebäcksgymnasiet håller god kvalitet, men många av våra ungdomar väljer andra alternativ till exempel friskolegymnasier. Därför måste vi noga följa upp kvalitén även hos dessa. Vi vill också utveckla kulturskolan i samarbete med föreningslivet. De som först drabbas av sämre tider är svaga grupper, som barn, äldre och funktionshindrade. Vi vill värna starkt om dessa grupper genom att ha en bra kommunal verksamhet. De borgerliga ser gärna konkurrensutsättning och marknadslösningar även inom dessa områden, men vi socialdemokrater är emot att de svaga görs till handelsvaror på en marknad, underströk Siv Hallbert (s). Holger Karlsson (c), ordförande i miljö- och bygglovsnämnden, talade om arbetet med en ny översiktsplan. Vårt mål är att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Översiktsplanen, som i sig är ett gigantiskt arbete, sträcker sig över en 10-årsperiod. Men vi skulle antagligen behöva arbeta med betydligt längre tidsperspektiv parallellt, kanske upp till 50 år, framhöll Holger Karlsson. Kommunpartiets Gunnar Carlson manade i flera inlägg alliansen till ökad sparsamhet och försiktighet med kommunens utgifter. Alliansens program är inte mycket mer än en oprioriterad önskelista. Härryda måste prioritera och bestämma sig för vilka heliga kor som måste offras. Kommunen lånar nu till löpande kostnader, vilket strider mot allt ekonomiskt förnuft, förklarade Gunnar Carlson. En fråga där det rådde en betydande enighet mellan samtliga partier var frågan om kollektivtrafiken och inte minst tågtrafiken som alla sade sig vilja värna om. Såväl utvecklingen av den befintliga järnvägen som den mer långsiktiga satsningen dubbelspårig höghastighetsbana, Götalandsbanan, engagerade många debattörer. Birgitta Olsson (mp) menade att möjligheterna till tågpendling försämrats genom olyckliga förändringar i tidtabellen. Hon argumenterade också för mer gång- och cykelvägar

3 3 (5) och mer lokalt producerad och ekologisk mat på kommunens daghem, skolor och äldreboende. Kristdemokraternas Leif-Ove Bohlin talade sig varm för trygghetsboende för äldre en boendeform som ska ge äldre tillgång till personal och socialt umgänge. Flexlinjen blir också en viktig tillgång för många äldre, menade Leif-Ove Bohlin. Vi kristdemokrater värnar särskilt om de svaga grupperna i samhället. Jag tänker särskilt på skolelever med särskilda behov. Här måste vi anstränga oss mer och sätta in tidiga åtgärder så att de inte fastnar i utanförskap och kriminalitet senare i livet. Det handlar om ungefär 25 av 500 elever i kommunens skolor. Partikollegan Håkan Eriksson (kd) valde att lyfta fram kommunens satsningar på nya boendeformer för äldre han menade gett ökad trygghet och livskvalitet. Vänsterpartisten Richard Joelsson var dock kritisk mot de borgerligas agerande såväl på riksplanet som på kommunal nivå. Tusentals långtidssjuka miste vid årsskiftet sin sjukersättning och tvingas leva på socialbidrag på grund av nya regler som den borgerliga regeringen infört. Vänsterpartiet vill att kommunen ser över möjligheterna att anställa människor ur denna hårt utsatta grupp för att mildra den hårda smällen. Vi vill också satsa mer på vuxenutbildningen för att ge fler möjligheter till utbildning i detta svåra arbetsmarknadsläge. Partikollegan Kerstin Sandberg (v) slog ett slag för kommunens kärnverksamheter vård-skola-omsorg som hon menade bör bedrivas i egen regi. Hon argumenterade också för stärkt skolhälsovård och ett jämställt föreningsliv utan tidiga elitsatsningar. När ordet släpptes fritt efter partiernas inledande anföranden blev det mest replikväxling kring frågan om valfrihet, konkurrensutsättning och om finansiering. Synen på valfrihet som verktyg var som väntat den viktigaste ideologiska skiljelinjen mellan blocken i debatten. Eva-Lotta Liljenzin (m) var en av många borgerliga debattörer som bemötte den skeptiska attityd som flera socialdemokrater gav uttryck för: Vi inom alliansen har den uppfattningen att alla människor har lika värde, men olika behov. Vi tror på den enskilda människans förmåga att själv bestämma och fatta de beslut som är bäst. Vi politiker kan och ska inte fatta de besluten för andras räkning. Ing-Marie Samuelsson (s) undrade hur alliansen skulle genomföra sin politik med sänkt kommunalskatt i ett läge då skatteintäkterna viker. Anna Palmér (s) ansåg att tvånget att välja inom så många områden också skapar stress, maktlöshet och växande klyftor. Richard Joelsson (v) framhöll att han och hans parti vill att alla entreprenörer som kommunen handlar upp ska ha kollektivavtal för sina anställda. Jan Linde (s) menade att valfrihet i borgerlig tappning står i motsatsställning mot det starka samhällets valfrihet.

4 4 (5) Först måste man se till att skapa bra alternativ att välja bland, därefter valfrihet. Alla måste ha tillgång till god kvalitet. Kersti Lagergren (m) menade att både privata och kommunala alternativ behövs, det kan ge upphov till en korsbefruktning som gynnar alla. Allianskollegan Håkan Eriksson (kd) framhöll att valfrihet kan vara bra även för kommunanställda som får fler arbetsgivare att välja på. Pehter Hill (m) tyckte det kändes sorgligt att behöva diskutera valfrihet. Det är väl ändå helt klarlagt numera att det gynnar effektivitet och kvalitet att konkurrensutsätta, menade han. Han fick dock mothugg från den socialdemokratiska sidan som gav exempel på att konkurrensutsättningen även kan leda till försämrad kvalitet när många anbudsgivare bjuder under varandra i en desperat kamp för att få ett anbud, till exempel inom städning. Annette Eiserman-Wikström bemötte en kritik från Gunnar Carlson (kp) om att varje generation skulle stå för sina egna kostnader. En del investeringar vi gör, till exempel Hönekulla äldreboende, är mer långsiktiga än en generation. Därför är det inte orimligt att varje generation tar sin del av kostnaderna. Holger Karlsson berättade att det kommer in allt fler förfrågningar från enskilda om uppförande av vindkraftverk och undrade om kommunen bör upprätta riktlinjer för hur detta ska hanteras. Den frågan togs senare upp av Ulf-Göran Willén (s) som framhöll att nya förenklade regler för vindkraft tas fram på nationell nivå och att det kan vara lämpligt att avvakta resultatet av detta. Vårdnadsbidrag med kronor i månaden införs i Härryda kommun från 1 mars 2009 Det beslutade kommunfullmäktige under sammanträdet. Beslutet togs efter en hård och ideologiskt präglad debatt. Det styrande borgerliga Allians för Härrydas partier röstade för. Motståndet var kompakt främst från socialdemokraterna och vänsterpartiet. Även kommunpartiet och de flesta miljöpartister röstade emot. Vårdnadsbidraget är kristdemokraternas hjärtefråga och det var Håkan Eriksson (kd) som var först upp i talarstolen och yrkade bifall till förslaget: Nu är det dags även för småbarnsföräldrar i Härryda att med stöd av vårdnadsbidrag få möjligheten att vara hemma med sina barn. För det är en ny möjlighet det handlar om, inte något tvång, framhöll Håkan Eriksson. Socialdemokraternas Siv Hallbert gav honom svar på tal: Vårdnadsbidrag handlar inte om valfrihet, det är bara ett uttryck för kristdemokraternas konservativa familjepolitik. Att med kronor i månaden vara hemma med sitt barn är inget alternativ för de flesta människor, det är bara för höginkomsttagare som har råd att utnyttja detta. Det är inte heller någon möjlighet för ensamstående föräldrar, utan förslaget är anpassat för en traditionell kärnfamilj där en förälder, oftast mannen, har höga inkomster, menade Siv Hallbert. Ing-Marie Samuelsson (s) fyllde på med ytterligare argument mot vårdnadsbidraget:

5 5 (5) Vårdnadsbidraget ska finansieras genom att man inte bygger ut två planerade daghemsavdelningar. Då finns en risk att vi åter kommer att få brist på daghemsplatser i kommunen. Ur jämställdhetssynpunkt är det också ett steg i fel riktning, eftersom ytterst få män kommer att stanna hemma med kronor i månaden för att ta hand om barn. Man kan också fråga sig hur det hänger samman med den borgerliga arbetslinjen att ge bidrag för att lämna arbetslivet, tillade Ing-Marie Samuelsson. Håkan Eriksson replikerade att man självklart inte kan leva på kronor i månaden, men att detta ska ses som ett komplement till annat. Och vad finns det för skäl att tro att samhället skulle vara bättre än föräldrarna på att ta hand om barn, frågade han retoriskt. Folkpartisterna Claes Anger och Inger Lerén gav sitt stöd till förslaget med argumenten att det ökar valfriheten. Socialdemokraten Bo Axelsson valde ett ekonomiskt perspektiv när han levererade ytterligare argument mot vårdnadsbidraget: Om man sätter in detta i sitt sammanhang och räknar in den borgerliga alliansens samlade politik, finner man att samhället nu ska subventionera höginkomsttagare med ganska betydande belopp. Lagen om hushållsnära tjänster ger möjlighet att dra av kronor i månaden. Om man anställer någon under 26 år för att passa ens barn kan man dra en tusenlapp till. Så med vårdnadsbidraget kan det bli kronor i månaden som skattebetalarna ska subventionera enskilda individer med. Själv föredrar jag att mer pengar går till den gemensamma barnomsorgen. Gunnar Karlsson från kommunpartiet framförde att beslutsunderlaget inte alls stödde alliansens förslag. Enkäten besvarades av endast 49 procent och gav klent stöd för vårdnadsbidraget. Den utredning som sektorns tjänstemän gjort är inte heller något stöd för förslaget. Att i det läget riskera ökade kommunala utgifter är inget kommunpartiet vill stödja. Vi yrkar återremiss. Den avslutande omröstningen blev jämn och votering begärdes. Rösträkningen visade att 27 röstat för vårdnadsbidraget och 21 emot. Nästa fråga behandlade tillämpningsföreskrifter för vårdnadsbidraget. Där krävde Siv Hallbert (s) återremiss av frågan eftersom ingen barnkonsekvensanalys gjorts. Vi anser att det måste utredas vad som händer med barnet om den vårdande föräldern till exempel blir inlagd på sjukhus, menade Siv Hallbert. Efter omröstning och votering beslutade kommunfullmäktige om återremiss med krav på barnkonsekvensanalys. Fakta vårdnadsbidraget: Vårdnadsbidraget gäller för barn som fyllt 1 år men inte 3 år. Bidraget är skattefritt och kan uppgå till maximalt kronor per barn och månad. Referat skrivet av: Lennart Mossberg