Utredning ga llande avgra nsningar, krav samt ekonomisk ersa ttning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS

Transkript

1 Utredning ga llande avgra nsningar, krav samt ekonomisk ersa ttning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS Louise Odengard Lars Eriksson Mona Lundahl Davies 1

2 Innehåll... 1 Inledning... 6 Myndigheters ansvar... 7 Upphandlingsmyndigheten... 7 Konkurrensverket... 7 LOV, lag om valfrihetssystem... 8 Grundprinciper för ett valfrihetssystem... 9 Olika typer av utförare... 9 Förändring av beslutat förfrågningsunderlag Utredningens genomförande Dialog med branschorganisationerna Referenskommuner Studiebesök, litteratur m.m Innovativa idéer Daglig verksamhet Utredning Definition daglig verksamhet Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning HR, krav på kompetens och arbetsrättsliga villkor Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Omsorgspersonalens kompetens Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Heltidsanställningar

3 Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare Utredning Stadsledningskontorets bedömning Arbetsplatser Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Övrigt Identifierade övriga frågor Skyldighet att utföra uppdrag Stadsledningskontoret förordar Utredning Verksamhetens innehåll och möjlighet till inriktning Stadsledningskontoret förordar Utredning Öppettider Stadsledningskontoret förordar Utredning Omvärldsbevakning Verksamhetens kvalitet Stadsledningskontoret förordar Utredning Sekretess Stadsledningskontoret förordar Lokaler Stadsledningskontoret förordar Utredning Genomförandeplan Stadsledningskontoret förordar Utredning Avvikelser och Lex Sarah Stadsledningskontoret förordar Utredning

4 Måltider Stadsledningskontoret förordar Utredning Praktikplatser och samverkan med gymnasiesärskolan Stadsledningskontoret förordar Utredning God man och förvaltare Stadsledningskontoret förordar Utredning Hälso- och sjukvård Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Resor till och från daglig verksamhet Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Hur utförare ska presentera sin verksamhet samt hur den enskilde ska kunna jämföra utförare Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Kommunikation Stadsledningskontoret förordar Utredning Finskt förvaltningsområde i ett LOV system Ekonomi och ersättningsmodell Stadens kostnader Ersättningsmodell generellt om Behovsnivåer Stadsledningskontoret förordar Utredning Omvärldsbevakning Ersättning per bedömningsnivå

5 Bonus Stadsledningskontoret förordar Geografisk indelning Utredning Handlägga ansökan Kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behov Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontoret bedömning Kontraktstid Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Insyn och uppföljning Stadsledningskontoret förordar Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Krav på Göteborgs Stads insyn och uppföljning Utredning Val, icke-val och omval Stadsledningskontoret förordar Utredning Val Ickeval Utredning Omval Stadsledningskontorets bedömning Miljökrav Stadsledningskontoret förordar Utredning Upphandling grundförutsättning Stadsledningskontorets bedömning Förvalta och utveckla Litteraturförteckning

6 Inledning Kommunfullmäktige beslutade att uppdra till stadsledningskontoret att vidta åtgärder för att införa LOV inom daglig verksamhet. Kommunfullmäktige har beslutat att ett valfrihetssytem enligt LOV ska införas med början Stadsledningskontoret har i tjänsteutlåtande daterat dnr 1255/15 till kommunstyrelsen återkommit med förslag på upplägg av utredningsarbetet samt tidsplan. Kommunstyrelsen beslutade dnr 0606/17 om att uppdra till stadsledningskontoret att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssytem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssytem (LOV) Lag (2008:962) med organisering av utredningen och tidplan för införande. Kommunfullmäktige beslutade att införa valfrihetssytem enligt Lag om valfrihetssytem (LOV) med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret fick i uppdrag att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystemet. Utredning har genomförts, förfrågningsunderlag har tagits fram och ny enhet har etablerats, enheten för kontrakt och uppföljning. LOV daglig verksamhet kommer att höra till enheten i genomförandet. Enhetens uppdrag är att administrera valfrihetssytem enligt LOV för både hemtjänst och daglig verksamhet. I enheten finns chef och tre medarbetare, varav två medarbetare har kompetens från socialtjänst och en är ekonom. Halvtid jurist och halvtid kommunikatör finns knutna till enheten. Utifrån budget 2018 kommer enheten att utökas med ytterligare fyra tjänster inför att LOV daglig verksamhet tillkommer. Enheten ansvarar för att: information till utförare som är intresserade av att bedriva verksamhet (möten, webb) utredning och underlag för att godkänna externa utförare/skriva kontrakt utifrån förfrågningsunderlag förhandling enligt 38 MBL med fackliga organisationer underlag för att skriva överenskommelser med SDN utifrån kravspecifikation ge förutsättningar, information och stöd till godkända utförare (informationsmöten, info på webb, enskilda möten) inrätta och anordna branschråd genomföra systematisk avtalsuppföljning och verksamhetsuppföljning/kvalitetsuppföljning på enhetsnivå gällande samtliga utförare externa och Göteborgs stads hemtjänst. genomföra riktad uppföljning utifrån fokusområden genomföra händelsestyrd uppföljning utifrån indikatorer vid behov ta fram förslag till revidering av förfrågningsunderlag för beslut i KF. Stadsledningskontoret har i utredningsarbetet av LOV i daglig verksamhet valt att utgå från och ta tillvara delar från utredningen valfrihetssytem inom hemtjänsten då vissa grundläggande delar är gemensamma. Det som skiljer sig åt har utretts utifrån de specifika delar och frågeställningar som hör till daglig verksamhet utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och insatsens utförande. Arbetet har skett utifrån en förberedande utredning med fem områden; Organisation, HR och krav på tjänstens utförande IT digitalisering och kommunikation Ekonomi och ersättningsmodell Kontraktstecknande och uppföljning 6

7 Genomförande Stadsledningskontoret har valt att dela upp utredningens struktur utifrån de fem områdena som huvudrubriker. Utredningen ligger till grund för de delar som kommer att föras över till kommande förfrågningsunderlag, utifrån vad som beslutas. Varje delområde i utredningen inleds med det som stadsledningskontoret förordar. I de fall där stadsledningskontoret identifierat flera alternativ att ta ställning till, så återfinns dessa i varje delområde under rubriken alternativ. Stadsledningskontoret förordar ett alternativ där det finns flera. I utredningen tydliggörs vad daglig verksamhet enligt LSS innebär i ett valfrihetssytem. Stadsledningskontoret har i utredningen valt att se på fördelar och nackdelar med de olika delområdena och lämnar förslag på vad som bör ingå i valfriheten inom daglig verksamhet enligt LSS. Vissa delar utifrån gällande lagstiftningar finns också med i och med att de i insatsen daglig verksamhet måste finnas med. Processen för att införa och förvalta ett valfrihetssytem för daglig verksamhet består av tre delprocesser: 1. förbereda 2. genomföra 3. förvalta och utveckla Delprocesserna hänger samman och ingår i utredningens olika delar. Privata utförare av daglig verksamhet är idag upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Med ett års möjlighet till förlängning löper avtalet ut , vilket medför att det inte finns något avtal fram tills Stadsledningskontorets bedömning är att den korta tiden kan accepteras. Möjlighet till ytterligare förlängning av nuvarande avtal finns inte. Det är därför av stor vikt att tidplanen för införandet av LOV kan hållas. Vid upphandling enligt LOU tar det ca ett år innan nya avtal kan träda i kraft, vilket innebär konsekvenser för både stadsdelarna och externa utförare med risken att vara avtalslösa och nödgas göra direktupphandlingar för varje enskild person. Myndigheters ansvar Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling och valfrihetssystem. De ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Upphandlingsmyndigheten ansvarar för driften av en nationell databas, Valfrihetswebben för annonsering av förfrågningsunderlag inom hälso- och sjukvård samt socialtjänster. Där finns annonser till alla kommuner och landstings valfrihetssystem enligt LOV. Annonserna är tillgängliga för alla. Konkurrensverket Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för olika valfrihetssystem och har i uppgift att uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse 7

8 följa och redovisa den rättsliga utvecklingen på området och även uppmärksamma om det finns lagstiftning och praxis som motverkar en effektiv modell för valfrihetssystem förebygga regelöverträdelser och verka för en enhetlig lagtillämpning genom att ge generell vägledning och lättillgänglig information om LOV LOV, lag om valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet. Grunderna i lagstiftningen innebär följande: Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben. Förfrågningsunderlaget ska innehålla - grunderna för den ekonomiska ersättningen - ska anges på vilket sätt ansökan ska lämna inom vilken tid beslut om godkännande kommer fattas - särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras får ställas och ska anges i förfrågningsunderlaget En utförare får vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan, dvs. använda underleverantörer Göteborgs Stad ska lämna information om samtliga leverantörer som staden tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För den enskilde som inte väljer leverantör ska Göteborgs Stad tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 Den upphandlande myndigheten får utesluta en utförare som; 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för 8

9 sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Grundprinciper för ett valfrihetssystem När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU-rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Detta betyder att myndigheten ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. (Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet). Icke-diskriminering Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en utförare på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska ges samma förutsättningar. Alla utförare måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen utförare får ett övertag. Ömsesidigt erkännande Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Öppenhet Principen om öppenhet (transparens) innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Olika typer av utförare I ett valfrihetssystem enligt LOV kan både små och stora utförare liksom non-profit/idéburna, stiftelser och ideella föreningar vara utförare. I proposition (Prop. 2008/09:29) beskriver regeringen att LOV ska ses som en del i strävandet mot att sätta brukaren i fokus genom att makten förskjuts från politiker och tjänstemän till mottagaren av tjänsten. Möjligheten för den enskilde att själv få avgöra vem som får i uppgift att utföra uppdraget anses stärka individens rätt till självbestämmande och delaktighet. Förutom ökat brukarinflytande är målet att skapande av valfrihetssystem ska leda till nytänkande och mångfald, ökade möjligheter för kvinnors företagande och för små företag att leverera tjänster till den offentliga sektorn samt förbättrade villkor för arbetstagarna. Enligt Göteborgs Stads budget för 2018 ska staden främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. 9

10 Former ska utvecklas för hur innovationsupphandling kan användas för att utveckla stadens verksamheter i samverkan med forskning, företag och andra offentliga aktörer. (sid 60) Göteborgs Stads inköpspolicy tydliggör Vid inköp och upphandling ska möjligheterna för små och medelstora företag att delta beaktas och en bedömning av de samlade kravens inverkan 21(187) på möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen ska också ingå i konsekvensanalysen. I både propositionen och i stadens inköpspolicy nämns små företag. Enligt Svenskt näringsliv är definitionen av små företag att de ska ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. Stadsledningskontorets avvägningar av vilka krav som bör ställas i förfrågningsunderlaget har utgått från de EU-rättsliga grundprinciperna, att valfrihetssystemet ska ge den enskilde möjlighet att välja olika typer av utförare och ambitionen att möjliggöra för små företag att delta i upphandlingar. Förändring av beslutat förfrågningsunderlag De krav och villkor som ställs i ett valfrihetssystem kan komma att behöva revideras, vilket kommer med i kommande förslag till förfrågningsunderlag. Inte minst gäller detta vilken ersättning som ska ges. Utifrån det höga kostnadsläget för daglig verksamhet som Göteborgs Stad, så kan behov av årlig revidering behöva ske. Valfrihetssystemen syftar dessutom till att fungera under många år och därför måste kunna anpassas efter prisförändringar och andra förändringar i samhället. Om villkoren ska kunna ändras måste det anges i förfrågningsunderlaget hur detta ska ske. Villkoren måste också ändras i samma utsträckning för samtliga utförare. Det är viktigt att utförarna ges information om eventuella villkorsändringar i god tid för att kunna anpassa sina verksamheter. Det är också viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget vad som ska gälla i det fall utförarna inte accepterar villkorsändringarna. Utredningens genomförande Utredningen har organiserats enligt bilden nedan. 10

11 Styrgruppen har bestått av stadsledningskontorets ledningsgrupp som haft regelbundna möten med utredningsledarna från juni Kommunstyrelsens arbetsutskott har utgjort den politiska avstämningsgruppen. Utöver information och samverkan i den centrala samverkansgruppen, CSG har avstämningar och dialog förts med en facklig referensgrupp. Information och dialog har förts med Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor (GRF). Utredningsarbetet inom och mellan de fem presenterade områdena har varit föremål för regelbundna avstämningar då många av utredningsfrågorna står i beroende till varandra på olika sätt. Ambitionen har varit att utgå från tidigare utredning gällande valfriheten hemtjänst i de delar som redan är utredda och beslutade. För att utreda mer specifika frågeställningar har flera olika arbetsgrupper med representation från stadsledningskontoret, stadsdelsförvaltningarna, Intraservice, Konsument och Medborgarservice, samt Trafikkontoret utgjort ett stöd. Medarbetare från Upphandlingsbolaget och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet har tidigare i utredningen om valfrihet i hemtjänsten bidragit med expertkunskap. Ett flertal frågor ur ett brukarperspektiv har beskrivits och omhändertagits, exempelvis behov av regelverk kring brukarens val samt hantering av frågor kring de brukare som inte vill eller har förmåga att välja utförare (ickevalsalternativ). Utredningen tar även ställning till hur tjänsten bör utformas avseende begränsning, kapacitetstak, inriktning och behov, samt grund för ersättning. Dialog med branschorganisationerna Enligt stadens inköpspolicy ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare i syfte att främja goda affärer och stärka stadens anseende som avtalspart och upphandlande myndighet. Stadsledningskontoret har i utredningen kontaktat branschorganisationerna Famna och Vårdföretagarna med förfrågan om intresse i ett LOV-förfarande. Samtliga privata utförare med ramavtal har inbjudits att svara på marknadsundersökning och komma med synpunkter under utredningens gång. Stadsledningskontoret har även inbjudit Famna, Vårdföretagarna och de privata utförare som staden har ramavtal med, till informationsmöte. Representanter till arbetsgrupp avseende jämförelsetjänst och presentation av daglig verksamhet har utsetts. Referenskommuner I april 2017 hade 29 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet. Stadsledningskontoret valde tidigt, utifrån olika perspektiv, ut fem referenskommuner: Storstäder; Stockholm, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping Kommun med stadsdelsnämnder; Stockholm Referenskommunerna har valts utifrån att de är de största kommunerna i Sverige som infört valfrihetssystem för daglig verksamhet. Detta för att kunna jämföra vad som är väsentligt för Göteborgs Stad i utredningsarbetet. De har även haft valfrihetssystem sedan längre tid, vilket gett fördjupning av olika erfarenheter. Att välja andra och mindre jämförelsekommuner har inte heller varit relevant då de har betydligt mindre antal brukare och färre privata utförare, 11

12 vilket exempelvis ger enklare sätt att organisera och är enklare i det kontinuerliga arbetet med brukarens val. Studiebesök, litteratur m.m. Stadsledningskontoret har inledningsvis genomfört studiebesök i Stockholm och Uppsala för att få en allmän orientering av hur de organiserat och bedriver arbetet med LOV daglig verksamhet. De utvalda kommunerna har lång erfarenhet av LOV och Stockholm har dessutom stadsdelsnämnder. Därefter har studiebesök genomförts i Örebro för att få en mer fördjupad kunskap i och med att utredningen framskridit. Utöver detta har stadsledningskontoret haft personliga kontakter och läst referenskommunernas förfrågningsunderlag. I enskilda frågor har även andra kommuners förfrågningsunderlag varit en del av omvärldsbevakningen. Valet av litteratur har handlat till stor del handlat om frågor kring forskning, lagstiftning och allmänna råd, se referenslitteraturlistan. Gällande aktuell forskning så finns mycket lite utvärderat om valfrihetssystem inom daglig verksamhet, då det som står att finna som regel avser äldreomsorg. Stadsledningskontoret har tidigare i utredningen om LOV hemtjänst fått utbildning av Upphandlingsmyndigheten, genomfört träffar med Sveriges kommuner och landsting (SKL), läst rapporter från myndigheter så som Konkurrensverket, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt annan litteratur, se referenslitteraturlistan. Innovativa idéer En inriktning som beskrivs i Göteborgs Stads budget 2018 är att fokus ska vara att så många som möjligt ska få stöd ute på den ordinarie arbetsmarknaden. Några av referensstäderna, Västerås och Uppsala, har ett bonussystem för att stimulera de dagliga verksamheterna till att den enskilde går vidare till den öppna arbetsmarknaden. Det kan som i Västerås handla om en engångsersättning motsvarande tkr alternativt att ersättning betalas ut under sex månader om den dagliga verksamheten ger ett stöd ute på arbetsplatsen till den enskilde. Särskilt Uppsala som har en engångsersättning om 50 tkr uppger vid studiebesök att det gett positivt resultat med en ökning av enskilda som har fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Daglig verksamhet Utredning Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft år LSS som är en rättighetslag ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om 12

13 det är en insats som regleras i lagen. Motivet är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. Den enskilde ansöker om insats, handläggaren utreder, bedömer och fattar sedan beslut. Myndighetsbeslutet fattas i Göteborgs Stad av den stadsdel där den enskilde är folkbokförd. Över tid har daglig verksamhet utvecklats från att främst vara en gruppverksamhet i särskilda lokaler till att i delar bli mer integrerad med näringslivet, så kallade utflyttade verksamheter. De flesta som ansöker om daglig verksamhet är ungdomar som snart ska lämna gymnasiesärskolan. En del ansöker först efter några år, när de har haft kontakt med Arbetsförmedlingen men inte lyckats ta sig ut på arbetsmarknaden. Till skillnad mot tidigare generationer med funktionsnedsättningar har den unga generationen vuxit upp i ett samhälle präglat av delaktighet och integration, den så kallade integrationsgenerationen. Det finns både unga som gått i särskola och andra som har haft sin skoltid i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kommunens insatser. Framförallt i den senare gruppen finns en del personer som inte heller är intresserade av exempelvis daglig verksamhet. Anledningen är att de inte vill ha samhällets stöd eller vill bli klassade som funktionshindrade. Betydelsen av att ha ett arbete eller en annan meningsfull sysselsättning påpekas i olika sammanhang. Det är viktigt inte minst för att överbrygga klyftor i levnadsvillkor och bidra till en ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antalet personer som får daglig verksamhet ökar, och det är den insats enligt LSS som ökar mest i Sverige. En förklaring till detta är att fler unga får en diagnos, fler får också neuropsykiatrisk diagnos. Socialstyrelsen menar också att den hårdnande arbetsmarknaden och att övergången från särskola till aktivitetsersättning många gånger sker med automatik i och med att eleven får aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Denna grupp prioriteras inte heller av Arbetsförmedlingen. Ytterligare förklaring till ökningen är att högre krav på arbetsförmåga ställs hos exempelvis Samhall. Definition daglig verksamhet Rätten till daglig verksamhet har personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS. Rätten upphör vid 67 års ålder. Daglig verksamhet kan enligt Socialstyrelsen utformas på olika sätt. Precis som alla andra insatser enligt LSS ska den anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Daglig verksamhet bör innehålla såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Insatsen ska anpassas efter individuella behov, förutsättningar och intressen. Den enskilde ska erbjudas stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter den enskildes önskemål. Arbetsuppgifterna i daglig verksamhet kan vara de samma som hos arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden. Skillnaden är bland annat att daglig verksamhet inte är en anställningsform och att syftet med verksamheten inte är att producera varor eller tjänster. Idag förekommer både verksamhet i gruppform och individuella placeringar, till exempel på företag. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Enligt definitionen i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är den som bedriver verksamhet enligt LSS: 13

14 kommunal nämnd, i fråga om sådan verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget bedriver i egen regi annan juridisk person än staten, landsting eller kommun som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, till exempel aktiebolag eller stiftelser. Detta omfattar även juridiska personer som ägs av ett eller flera landsting eller kommuner enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla som bedriver verksamhet enligt LSS ska ha ett ledningssystem för sin verksamhet. Det gäller både vid myndighetsutövning, till exempel ärendehandläggning och vid genomförandet av insatser. Vägledning I Göteborgs stads vägledning står även beskrivet att: Den som har daglig verksamhet enligt LSS har enligt beslut av Kommunfullmäktige rätt till habiliteringsersättning. Daglig verksamhet/sysselsättning är avgiftsfri för den enskilde. Lunch kan erbjudas inom ramen för daglig verksamhet, avgift utgår enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Kommunfullmäktige har beslutat att resor till och från insatser enligt LSS är kostnadsfria för den enskilde (den enskilde betalar ingen egenavgift). Insatser inom socialtjänsten ska utformas så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och medverka till att den enskilde kan leva som andra, dvs som personer i motsvarande ålder utan funktionsnedsättning. Det är viktigt att den enskilde ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att resa så självständigt som möjligt, t ex. genom fria buss- och spårvagnsresor. I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad. Budget 2018 Göteborgs Stads budget 2018 har för området funktionsnedsättning som mål: Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Göteborgs stad ska särskilt arbeta för ökad tillgänglighet och större möjlighet till arbete eller annan meningsfull sysselsättning Som en av inriktningarna finns Göteborg ska vara en hållbar och inkluderande stad där alla oavsett funktionalitet, kan delta på lika villkor. Personer med funktionsnedsättningar ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och vid behov erbjudas daglig verksamhet av god kvalitet. Valfrihet inom stadens dagliga verksamhet ska öka. Det är den enskildes önskemål som ska stå i centrum. Fokus ska vara att så många som möjligt ska få stöd ute på den ordinarie arbetsmarknaden. Organisation, HR och krav på tjänstens utförande Stadsledningskontoret förordar Valfrihetssystemet omfattar daglig verksamhet inom Göteborgs Stad. Valfriheten gäller endast den enskildes myndighetsbeslut om daglig verksamhet enligt LSS 14

15 Daglig verksamhet bedrivs på annan plats än i hemmet. Så kallade helhetslösningar där daglig verksamhet bedrivs i Bostad med särskild service (BmSS) ingår inte. Privata utförare ska ha tillstånd från IVO, vilket ska visas upp vid ansökan. I situationer där deltagare inom daglig verksamhet övergår till någon form av anställning inom ordinarie arbetsmarknad med en varaktighet på minst ett år, utgår en särskild ersättning på kr till utföraren. Utredning Principen i LOV innebär att den upphandlande myndigheten (kommunen) ska säkerställa konkurrensneutralitet mellan utförare, vilket innebär att kommunen får två roller. En roll som huvudman med ansvar för valfrihetssystemet. I den rollen bestämma värdet på tjänsten, godkänna leverantörer och sluta avtal med dem som uppfyller kraven för att vara med, samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Dessutom ansvarig för att brukare som är beviljade insatsen daglig verksamhet får den utförd oavsett om det sker i Göteborgs Stads dagliga verksamhet eller av extern utförare. I den andra rollen som ägare av egen produktion, ska Göteborgs Stad också vara en bland andra leverantörer som producerar tjänsten och ska uppfylla samma krav som gäller för privata utförare. För att definiera behoven av verksamhetsinriktningar och skapa kunskap om vilka inriktningar som idag erbjuds, så har behovsanalys (stadsdelarna) och marknadsanalys (privata utförarna) genomförts. Samtliga stadsdelar har bidragit skriftligt med underlag, synpunkter och bedömning av behov, liksom muntligt vid olika delavstämningar under utredningens gång. Stadsdelsnämndernas organisering av daglig verksamhet kommer att påverkas av införandet av valfrihetssystem och utredningen beskriver och analyserar konsekvenserna för nämndernas organisation. Vid införande av LOV blir det förändrade roller för de som arbetar i och samarbetar med daglig verksamhet såsom enhetschefer, socialsekreterare, stödassistenter, stödpedagoger och andra yrkeskategorier, exempelvis arbetskonsuleter, processvägledare m fl. Utredningen har avgränsats till den dagliga verksamhet enligt LSS som inom Göteborgs Stad bedrivs i stadsdelarna och social resursförvaltning, samt de privata utförare som är upphandlade enligt LOU. Utgångspunkten har varit nuläget, samt konsekvenser av ett införande av LOV. Omvärldsbevakning har bidragit med ytterligare erfarenheter och perspektiv. Nuvarande organisation i Göteborgs stad Sektor IFO-FH finns i alla stadsdelar. Sektorernas organisering ser i vissa delar olika ut, då sektorerna är fria att organisera verksamheterna utifrån områden och på nästa chefsnivå. En del stadsdelar har tre områdesindelningar och några har två. Varje område leds av en områdeschef. I de flesta stadsdelarna ligger daglig verksamhet med arbetsmarknad/stöd/sysselsättning. I de stadsdelar där man har två områden ingår daglig verksamhet i området för utförande. Social resursförvaltning, som är en intern utförare i Göteborgs stad, har organiserat daglig verksamhet inom område funktionsstöd. Enheterna inom daglig verksamhet leds av enhetschefer som oftast är ansvariga för flera enheter i stadsdelen. Myndighetsutövning, dvs utreda, bedöma och fatta beslut om daglig verksamhet enligt LSS ligger inom område bistånd eller myndighet, vilket är samma organisering i hela staden. I 15

16 samband med att den enskilde ansöker om daglig verksamhet enligt 9.10 LSS, så sker en utredning av socialsekreterare. Utredningen genomförs i enlighet med stadens socialtjänstprocess. Om den enskilde beviljas daglig verksamhet lämnar socialsekreteraren ett uppdrag till utföraren. Socialtjänstprocessen: I samtliga stadsdelar ansvarar utförare av daglig verksamhet för att verkställa besluten, antingen i stadsdelens egen regi eller hos privat utförare. Dialog förs med den enskilde om vilka önskemål och behov som den enskilde har. Flera stadsdelar har arbetskonsulenter eller motsvarande funktioner som stödjer den enskilde i dessa frågor. Om behovet inte kan tillgodoses i den egna stadsdelen kan man välja annan utförare. Utförande köps då av såväl övriga stadsdelar och social resursförvaltning som av privata utförare via Göteborg stads ramavtal. Vid mycket speciella behov, önskemål eller omständigheter kan direktupphandling ske. Det finns också ärenden där bostad med särskild service (BmSS) verkställs på annan ort genom köp. Fåtalet beslut ingår också i så kallade helhetslösningar även inom Göteborgs Stad och verkställs i samband med boendebeslutet. Göteborgs stads dagliga verksamhet Strax över personer har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. I stadsdelarna har ca 1460 personer (juni 2017) daglig verksamhet i eget utförande. Stadsdelarna köper sammanlagt ca 340 platser av övriga stadsdelar, social resursförvaltning och av privata utförare. Göteborgs Stads dagliga verksamheter är fördelade på 128 enheter. Social resursförvaltning som har 2 enheter, säljer utförande till stadsdelarna. Antalet enheter varierar mellan stadsdelarna som har mellan 8 till 20 olika enheter. Utifrån helheten så har stadsdelarna ett mycket varierat utbud av innehåll som riktas till personer som har en stor variation av behov och önskemål. Dock är detta inte heltäckande, vilket beskrivs närmare under kommande expansion. Exempel på olika behov kan vara kognitiva funktionsvariationer, låg till hög utvecklingsnivå, autism, neuropsykiatri, förvärvade hjärnskador m.m. Exempel på inriktningar kan vara café/service, produktion, hantverk, park 16

17 o natur, musik, teater, hantverk, textil, media, reparationer, måleri, keramik, vaktmästeri, sinnesträning m.m. Många stadsdelar har likartade verksamheter som övriga, vilket innebär att stadsdelarna har valt att ha samma och/eller liknande innehåll i stället för en högre grad av samverkan stadsdelarna emellan. Samtliga stadsdelar som interna utförare säljer även utförande till övriga. Inom området daglig verksamhet finns ett flertal olika yrkesbefattningar. Men de största är 548 stödassistenter, 87 stödpedagoger och 28 enhetschefer. De övriga yrkesgrupperna är enbart representerade av en till några få medarbetare med olika benämningar. Daglig verksamhet privata utförare 15 externa utförare (juni 2017) är upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) där staden har ett ramavtal, dvs stadsdelarna avropar från avtalet vid behov av att köpa utförande. De privata utförarna består både av vinstdrivande och icke vinstdrivande företag. Upphandlingen av privata utförare har två indelningar: 1. Daglig verksamhet - arbetsplats I tjänsten ingår att erbjuda brukaren att delta i produktion av varor eller tjänster på arbetsplatsförlagd daglig verksamhet. Leverantören ska erbjuda stöttning för både brukaren och arbetsgivaren på arbetsplatsen (8 utförare). I tjänsten ingår att kartlägga brukarens möjligheter, föreslå/coacha brukaren ut till någon form av anställning (6 utförare) 2. Daglig verksamhet - i leverantörens egna lokaler I tjänsten ingår att erbjuda brukaren att delta i produktion av varor eller tjänster i daglig verksamhet (12 utförare). I tjänsten ingår att erbjuda brukare på tidig utvecklingsnivå en verksamhet som stimulerar brukarens olika sinnen (7 utförare). I tjänsten ingår att erbjuda brukare med förvärvade hjärnskador och demenssjukdom en verksamhet som stimulerar brukarens olika sinnen (7 utförare). De privata utförarna erbjuder verksamhet dels i en kategori till flera, dels i samtliga kategorier. Innehållet i de privata utföranas verksamheter är varierande och motsvarar till del stadsdelarnas inriktningar och utbud. Exempel på innehåll kan vara produktion, sinnestimulering, media, skapande aktiviteter, butik, hunddagis, trädgård, servicegrupp, café, hantverk m.m. Definition LSS tillstånd daglig verksamhet Bolag, stiftelser, föreningar och andra externa aktörer som vill driva enskild verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska ha tillstånd innan verksamheten startar. Vid den privata utförarens ansökan till IVO om att bedriva verksamhet måste alltid ett kapacitetstak anges med antal personer/platser, samt vilken målgrupp man vänder sig till. Denna del kommer att vara ett underlag vid utförarens ansökan om att ingå i LOV-systemet i Göteborgs Stad. Konsekvensen för den enskilde vid val av daglig verksamhet kan exempelvis bli att verksamheten har nått kapacitetstaket och inte kan ta emot fler personer. En del verksamheter kan även ha olika inriktningar och vänder sig till personer med exempelvis specifika behov och önskemål, eller arbetsplatsförlagda platser vilket gör att verksamheten inte är lämplig för alla. Till detta kommer sedan att utföraren bör ha möjlighet att vända sig till olika målgrupper och personer som har olika behov, vilket kan handla om vilken kompetens som personalen har, lokalernas beskaffenhet m m. Delar som ingår i privata utförares IVO tillstånd 17

18 Verksamhetens omfattning Verksamhetens innehåll Målgruppen Kvalitet Ledningssystem Lex Sarah Registerkontroll Tillstånd Det maximala antalet personer som ska delta i verksamheten. Vilken insats enligt LSS ska erbjudas och hur ska verksamheten utformas. Vilken eller vilka personkretsar enligt LSS. Hela personkretsen eller delar av den. Till vilken åldersgrupp vänder sig verksamheten. Verksamheten ska uppfylla krav på god kvalitet. Det innebär bl.a. att det finns särskilda krav på föreståndarens kompetens och att det i övrigt ska finnas den personal som behövs för att insatsen ska hålla god kvalitet. Verksamhetens kvalitet ska säkras genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete reglerar hur kvalitetssystemet ska vara uppbyggt. Verksamheten omfattas av bestämmelserna i lex Sarah om eventuella missförhållanden i verksamheten. För verksamheter som vänder sig till barn finns krav på registerkontroll av personal samt regler om anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa. Tillståndet är knutet till det bolag som fått tillståndet. Tillståndet gäller de uppgifter som står i beslutet och tillståndsbeviset. Avgränsning Daglig verksamhet enligt LOV avgränsas till Göteborgs stad. När bostad med särskild service köps utanför Göteborgs stad finns en del så kallade helhetslösningar där även daglig verksamhet köps om den enskilde beviljats det. Då det hänger samman med den enskildes hela behov och kan vara geografiskt beläget långt bort från staden behöver denna del ligga kvar med ansvar för myndighet funktionshinder vid införandet av LOV. Helhetslösningar omfattas därmed inte av valfrihetssystemet utan utförs separat i form av så kallad direktupphandling. Inte heller helhetslösningar som finns inom Göteborgs Stads BmSS, där utförande av daglig verksamhet sker i bostaden omfattas. Exempelvis finns det ett fåtal enskilda personer med mycket specifika behov där det är nödvändigt att dessa lösningar finns. Utgångspunkten blir då att daglig verksamhet bedrivs på annan plats än i hemmet. Vistelsetid på daglig verksamhet Tiden som den enskilde vistas på daglig verksamhet varierar. Som mått för heltid i daglig verksamhet på heltid avses 7 timmar eller mer per dag. Det är jämförelsevis ett lågt antal personer som har heltid i förhållande till den stora andelen personer som vistas i daglig 18

19 verksamhet på halv- eller deltid. Vad gäller deltidsmått så förekommer det att brukare vistas i daglig verksamhet varierat i olika grader ned till 20 % av heltid. Vistelsetid Antal personer i Göteborgs stads dagliga verksamheter Heltid 7 tim/dag eller mer Ca 130 Ca 110 Halv- eller deltid Ca 1160 Ca 230 Utförande i flera verksamheter inom Göteborgs Stads dagliga verksamhet Utförande mixat med utförande i Göteborgs Stads verksamhet och hos privata utförare Ca 88 Ca 8 Ca 15 Antal personer i köpta platser Kommande behov Utifrån möjlighet att planera för kommande expansion de närmaste åren, så har stadsdelarna god kunskap om hur många ungdomar som förväntas ha behov av daglig verksamhet och som kommer från särskolegymnasiet årligen. Även antalet personer som kommer att gå i pension från daglig verksamhet är väl känt. Ca 185 personer kan tillkomma under den kommande treårsperioden utifrån ovanstående behov. Detta förutsatt att de enskilda ansöker om daglig verksamhet. Då har det avräknats ca 58 personer som går i pension. Utöver dessa finns det ca 16 personer som stadsdelarna har kunskap om och som kan ha rätt till daglig verksamhet om de ansöker. Därmed är det ca 200 personer totalt som är kända av stadsdelarna. Utöver detta så kan det tillkomma personer som inte är kända av olika orsaker, det kan vara nyinflyttning, start av BmSS eller att man tidigare inte har ansökt om daglig verksamhet. Hänsyn måste dock tas till att behovet varierar över tid och även kan minska. Alla som går ut från särskolegymnasiet ansöker inte heller om daglig verksamhet. Utifrån nuvarande planerad bostadsproduktion Bostäder för personer med funktionsnedsättning, Förslag till plan , så beskrivs att 292 nya lägenheter ska byggas i perioden Som regel har personer i BmSS även behov av daglig verksamhet. En del återfinns i det som beskrivs ovan, en del har redan en plats i daglig verksamhet, varför dessa siffror inte helt återger ytterligare behov. Dock behöver varje stadsdel planera utifrån de lokala behoven och förutsättningarna, vissa stadsdelar växer också mer än andra till följd av nybyggnation. Stadsdelarna bedömer vidare att det är en ökning av unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket ställer andra krav på både innehåll och inriktning och i de fall man inte heller vill förknippas med traditionell daglig verksamhet, personer dubbeldiagnostiserade med funktionsnedsättning/psykiatri, personer med autism och personer med förvärvade hjärnskador. Det saknas dessutom platser för personer med autism, personer på tidig utvecklingsnivå med flerfunktionshinder, samt verksamhet för personer med funktionsnedsättning från rättspsykiatrin. Utifrån stadsdelarnas lokala kännedom och bedömning av vilka behov som finns, så utgör det en god kunskapsbas i det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet. 19

20 Sammantaget behöver såväl Göteborgs stads dagliga verksamheter och privata utförare arbeta utifrån de faktiska behov som beskrivs, såväl som att öka samverkan. Samverkan Det finns ett kontinuerligt behov av samverkan mellan daglig verksamhet/alla utförare, bostad med särskild service (BmSS) anhöriga/närstående, hälso- och sjukvård. Denna samverkan blir än viktigare i och med införandet av LOV, då den egna produktionen av daglig verksamhet också konkurrensutsätts och samma villkor gäller. Alla utförare behöver även ha ett gemensamt strukturerat forum för informationsutbyte och samarbete när LOV införs. Vidare behöver samverkan med utbildningsförvaltningen och gymnasiesärskolan förbättras och förtydligas. Elever inom gymnasiesärskolan som kan vara aktuella inom daglig verksamhet gör ofta praktikperiod i daglig verksamhet under det sista skolåret och fortsatt möjlighet till praktikplatser behöver säkerställas i ett LOV system. Omvärldsbevakning SKL har sammanställt en översikt av beslutsläget i införandet av Lag om valfrihetssystem, LOV, i Sveriges kommuner. Det finns uppgifter inom vilka tjänster LOV tillämpas, vilket omfattar verksamheter inom såväl LSS som socialtjänstlagen (SoL). Den vanligaste insatsen avser hemtjänst med 127 kommuner och daglig verksamhet kommer på andra plats med 29 kommuner. Uppgifterna är hämtade till och med april 2017, vilket är den senaste uppföljningen. SKL beskriver att ett införande av valfrihetssystem ofta medför stora förändringar i styrningen av kommunen, landstinget eller regionen. Valfrihetssystem styrs genom de krav som ställs i förfrågningsunderlaget och i de avtal som tecknas med de privata utförarna. Valfriheten innebär att den enskilde brukaren kan välja och välja om utförare, samt att ersättningen till utföraren följer den enskildes val. Förutsättning för att välja är att det finns ett biståndsbeslut om insats. Genomgång av samtliga förfrågningsunderlag i de utvalda referenskommunerna visar att de i stora delar har liknade innehåll. I och med att daglig verksamhet omfattas av LSS ställs krav utifrån gällande lagstiftning. Det som kan skilja åt i förfrågningsunderlagen handlar mera om de lokala förutsättningarna i respektive kommun och på vilket sätt som man har valt att organisera. Vid studiebesök i både Stockholm och Uppsala så framhålls även att kvaliteten i den kommunala dagliga verksamheten har ökat i och med införandet av LOV. Vid studiebesök i Örebro påpekas vikten av att de interna utförarna arbetar med att förbereda verksamheterna i att vara konkurrensutsatta och att brukarens val måste säkerställas. De beskriver som erfarenhet att möjligheten att kunna välja även mellan kommunens verksamheter, dvs att kunna välja på samma sätt som man kan välja privat utförare har varit en utmaning. Samt vikten av att de kommunala verksamheterna hade behövt arbeta än mera med sitt varumärke, alltså det som kännetecknar och utmärker kvaliteten i en konkurrensutsatt verksamhet. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Lagstiftningen är tydlig när det gäller insatsen daglig verksamhet. Den dagliga verksamheten ska ge en meningsfull sysselsättning utifrån den enskildes specifika förutsättningar. Den skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes 20

21 självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. För att uppfylla lagstiftarens intentioner ska handläggaren formulera målet med insatsen tillsammans med den enskilde. Ett tydligt mål är en viktig grund när den som ska genomföra insatsen sedan formulerar en genomförandeplan tillsammans med den enskilde. Utifrån målet kan insatsen sedan utvärderas. På detta sätt ökar delaktigheten för den enskilde. Handläggare och utförare ska vara öppna för individen och dennes situation. Det innebär att ha ett behovsinriktat arbetssätt som utgår från individens situation och önskemål. När de individuella behoven får styra kan det ibland betyda att hela verksamheten måste anpassas. Kvaliteten i verksamheten skall även systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten ska det enligt lagstiftningen finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Stadsdelarna har goda kunskaper om behov inom daglig verksamhet, både utifrån ett nuläge och i kommande expansion. Till allra största delen tillgodoses behoven redan idag utifrån det stora utbud som finns. Utvecklingsarbete behöver dock fortsätta att ta tillvara de erfarenheter stadsdelarna har av behovsförändringar och där vissa inriktningar saknas i ett stadsdelsregion- och hela staden perspektiv. I Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, beskrivs att arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är avsevärt högre än bland övrig befolkning. Låg försörjningsgrad leder bland annat till sämre hälsa och begränsade möjligheter till olika val exempelvis bostad. Arbete på den vanliga arbetsmarknaden ska därför vara första prioritet. Staden ska inom den egna organisationen verka för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning. Stadens riktade arbetsmarknadsinsatser för människor med funktionsnedsättning ska intensifieras. I arbetet med utredning och kommande förfrågningsunderlag är det av stor vikt att samtliga delar tas med som krav för att utförarna ska arbeta med en god kvalitet, flexibilitet, samt ett fortsatt och än mer varierat utbud av innehåll som också följer de behov och önskemål som finns. Utförarperspektivet inom staden Konkurrensutsättning utifrån LOV kommer att innebära en stor omställning för stadsdelarna, då det blir samma krav som ställs på interna och externa utförare. Förändring av olika roller som handläggare inom myndighetsutövning och de delar av myndighetsutövningen som sker i utförandet när beslut fattas om vilken verksamhet som den enskilde ska få, kommer att påverkas till stor del. Stadsdelarna behöver intensifiera arbetet med förändringar av den egna verksamheten. Utifrån stadsdelarnas kunskap om brukarnas behov så saknas det olika inriktningar och fler arbetsplatsförlagda platser, såväl som tillgång till lokaler. Ungdomar som går ur gymnasiet idag har mer önskemål om att gå ut till mer samhällsintegrerad daglig verksamhet, vilket ställer andra krav på utförandet av daglig verksamhet än det traditionella. Vidare behöver tydligare inriktningar skapas och där det finns mer specifik kunskap om olika funktionsvariationer. Detta går hand i hand med att det ställs allt högre krav på utbildad personal, vilket i stadsdelarna märks bland annat genom att anhöriga/gode män efterfrågar specifik kunskap hos personalen. För att verksamheten ska fungera optimalt krävs även en förbättring av samverkan till exempel med psykiatrin då den enskilde kan ha flera och sammansatta behov. 21