Kallelse Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: torsdag 25 oktober 2018 kl. 16:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordningen Informationsärenden 4 Information från ungdomscoacherna 5 Information om kommunalt aktivitetsansvar KAA Beslutsärenden 6 Remiss - Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR år Remiss - Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år /397 Teres Linchausen, gymnasieansvarig/kaa 2018/367 Leif Gardtman, förvaltningschef 2018/366 Leif Gardtman, förvaltningschef 8 Rapport från kontaktpolitiker 9 Information Arbetsmöte verksamhetsplan 2019 Information om personalförändringar Information om Skolinspektionens granskning Information om Arbetsintegrerad lärarutbildning Information om ny skola på Gossagården 10 Anmälan av inkomna skrivelser 1

2 11 Redovisning av delegeringsbeslut Carin Thorén-Hansson (S) Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/397 Information om kommunalt aktivitetsansvar KAA Dnr UN 2018/397 Sammanfattning Teres Linchausen, ansvarig för gymnasiet och kommunalt aktivitetsansvar, informerar om det kommunala aktivitetsansvaret. Teres informerar om det operativa arbetet; var är vi nu, vad har vi gjort med olika ungdomar, antal ungdomar i KAA och vart är vi på väg i arbetet. Hon informerar också om framgångsfaktorerna för Lilla Edet i KAA-arbetet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Handlingsplan för en gymnasieexamen Rutiner kommunalt aktivitetsansvar Lilla Edet Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Ingela Flodin Nämndsamordnare ingela.flodin@lillaedet.se Telefon 3

4 Rutiner För Kommunalt Aktivitetsansvar Lilla Edets kommun Framtagen av: Teres Linchausen. Datum: Version: 1.0 4

5 Innehåll Kommunens skyldighet...2 Unga som omfattas...2 Aktivitetsansvarets huvuduppgift...2 Uppsöka...2 Motivera...2 Förebygga...2 Information i grundskola....3 Uppsökande arbete....4 Rutin för arbete med de aktuella ungdomarna...5 Motiverande arbetet inom KAA...7 Kartläggning...7 Aktivitet....8 Utslussning...8 Uppföljning...8 Att förebygga uppföljningen och ett avhopp från gymnasiet

6 Kommunens skyldighet. Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Unga som omfattas Kommunala aktivitetsansvaret omfattar unga under 20 år som: har fullgjort sin skolplikt (eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt) inte genomför utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning inte har en gymnasieexamen eller ett gymnasiesärskolebevis. Fullgjord menas examensbevis. Studiebevis räknas ej som examen. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan med godkänt resultat. Den enskilda största riskfaktor för unga att hamna i utanförskap är en ej genomförd gymnasieutbildning. Unga som saknar gymnasieutbildning är överrepresenterande bland arbetslösa, försörjningsstödsberoende samt de som har sjukersättning. Det är av största vikt att kommunernas olika aktörer samverkar kring de unga för att öka de ungas möjligheter att bli en del av samhället och motverka ett livslångt utanförskap. Aktivitetsansvarets huvuduppgift. Uppsöka Att uppsöka de unga och hålla sig informerad om vilka ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret görs delvis av ett IT verktyg som är framtagen för elever och skolor inom Göteborgsregionen med en egen KAA modul som gör ett urval av de ungdomar som inte är registrerad på någon skola. Det finns även möjlighet att registrera kontakt med de unga och vad som är gjort inom aktivitetsansvaret. Två gånger om året skickas en SCB fil in för att rapportera in de unga som omfattas av aktivitetsansvaret. Motivera. Aktivitetsansvaret skall i första hand motivera de unga till att påbörja eller återuppta någon form av studier eller erbjuda andra lämpliga åtgärder inom ramen för aktivitetsansvaret. Kommunen skall dokumentera insatserna på ett lämpligt sätt. Förebygga. Aktivitetsansvaret skall tillsammans med skolan förebygga ett skolavhopp från gymnasiet detta kan göras i form av samverkan kring aktivitetsansvaret och gymnasieskolan. Varje vecka finns det 6

7 möjlighet att få personlig vägledning samt boka tid för vidare hjälp i sina gymnasiestudier i syfte att förebygga skolavhopp. Det kommunala aktivitetsansvaret ersätter inte någon annan verksamhet gällande målgruppen. Aktivitetsansvaret är en uppsökande och motiverande verksamhet som skall hjälpa och vägleda ungdomar vidare vilket innebär att en god samverkan med andra kommunala aktörer underlättar de ungas väg till sysselsättning. Information i grundskola. Under vårterminen informerar KAA ansvarig elever i årskurs 9 både kommunala skola och friskola. KAA ber även om telefonlistor från grundskola för att underlätta det uppsökande arbetet. Elever i årskurs 9 får även möjlighet att lägga in KAA telefonnummer i sina mobiler. Samt information kring Drop In som är en gång i veckan på tisdagar mellan i kommunhuset. KAA Ansvarig ringer runt till aktuella Gymnasium skolor under vårterminen i syfte om att informera om vart ungdomarna kan vända sig och få information angående ungdomar som eventuellt kommer behöva extra stöttning efter gymnasium. En viktigt förebyggande är att löpande hålla kontakt med IM program där det finns elever som läser upp betyg för vidare studie samt förebygga studieavhopp då det är en elevgrupp i riskzon i gällande sysselsättning. 7

8 Uppsökande arbete. Familjer som är hänvisade från migrationsverket till Lilla Edets kommun kontaktar arbetsmarknadsenheter KAA ansvarig om familjer har ungdomar mellan år. Flyttar det in familjer, ungdomar inom målgruppen och blir folkbokförda fångar IT systemet upp folkbokförda ungdomar mellan år som flyttar in till kommunen genom uppföljningssystemet kan KAA ansvarig gå in och se om ungdomen är inskriven i gymnasieskola eller är sysslolös. Vad Hur När Ansvar Uppföljning Brev Alla ungdomar som rapporteras in med studiebevis får ett brev om information kring KAA och Komvux Med information om Drop In I samband med studentexamen KAA ansvarig Detta brevs följs upp av ett telefonsamtal 1-2 veckor efteråt Telefonsamtal, sms, meddelande via sociala medier Alla ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret försöker vi nå via telefonsamtal Löpande under året. KAA ansvarig Löpanden 8

9 Informationsblad Andra utskick /sms eller Facebook De ungdomar som KAA inte får tag genom telefonsamtal eller andra vägar får ett Informationsblad om KAA och Drop In med kontaktuppgifter KAA skickar ett andra Informations blad med kontaktuppgifter till de som KAA inte har fått kontakt med. Ungdomarna uppmanas ta kontakt med KAA Löpande under året. Inom 1 månad efter att andra vykortet skickas hem. KAA ansvarig KAA ansvarig Sker efter 1 vecka Sker efter 1 vecka Drop In Personlig kontakt med KAA ansvarig Varje Tisdag mellan i kommunhuset KAA Ansvarig Finns möjlighet att få råd och vägledning. Gäller även de ungdomar som studerar på gymnasiet. Rutin för arbete med de aktuella ungdomarna. Vem Vad Görs När Ansvarig Elever som avbrutit sin skolgång eller riskerar studieavbrott skall ansvarig skola kontakta hemkommunen. (rutiner finns kring gymnasieansvaret) Kaa blir kontaktad av ansvarig skola. På kommunens hemsida finns det information riktad till externa gymnasieskolor, där det bland annat finns rutiner kring elevers skolgång (frånvaro avbryter skolgång) Respektive skola ansvara för att meddela hemkommunen. KAA ansvara för att respektive skola vet vart informationen skall skickas. 9

10 Elever som har avbrutit sin skolgång utan att ansvarig skola Ungdom som uppger sysselsättning vid kontakt Ungdom uppger att de saknar sysselsättning Ungdomar som önskar hjälp och åtgärd via KAA Alla ungdomar i målgruppen. Eleven bli synlig i uppföljningssystemet Elin under modulen KAA. KAA börjar jobba med uppföljning enligt rutinerna uppföljning KAA kontaktar alla ungdomar inom målgruppen regelbundet. Datum för kontakt anges i KAA uppföljnings modul samt en påminnelse om ny kontakt. Ungdom erbjuds samtal och vägledning. KAA kartlägger ungdomens bakgrund och övriga myndighetskontakter Utifrån ungdomens behov och önskemål påbörjas hjälp till sysselsättning. Det är ungdomens behov som styr. Finns det behov av kontakt med andra myndigheter tas denna kontakt, målet med kontakterna skall alltid syfta till sysselsättning. Möten vid kontakt och aktiviteter dokumenteras i KAA modulen samt individuell handlingsplan Alla ungdomar kontaktas enligt rutinerna. Orsak till registrering, sysselsättning vid kontakt och eventuella åtgärder dokumenteras i KAA uppföljningssystem som är ett IT verktyg från GR. Två gånger per år rapporteras ungdomar inom målgruppen till SCB. Så fort en ungdom flyttar in eller avbrutit studier. Om ungdomen uppger vid kontakt studier läggs en påminnelse när studier avser avslutas. Uppger ungdomen arbete kontaktas ungdomen igen efter 6 månader i samband med SCB rapporteringen Inom en vecka. Om det finns andra kontakter inom ungdomens nätverk som är viktiga sker då en kontakt efter samtycke av den unga och/eller vårdnadshavare Inom en vecka från att KAA har fått kännedom om ungdomen. Därefter tar KAA kontakt med övriga myndigheter. Löpandet i KAA systemet. Två gånger per år SCB. Personal inom KAA Personal inom KAA Personal KAA Personal KAA och eventuell andra myndigheter. Personal inom KAA 10

11 Ungdomar som inte längre omfattas av KAA Elever som får gymnasieexamen avregistreras av respektive skola i systemet elevinformation /KAA modulen. I samband med läsårsavslut Administratör på respektive skola De skolor som inte är anslutna till elevinformation kontaktar KAA för att få listor på elever med examen så att ungdomarna avregistreras. Ungdomar som flyttar, skrivs in i skolan och fyller 20 år avregistrera per automatik i elevinformation(uppföljningssystemet ) I samband med läsårsavslut Personal inom KAA Sker regelbundet under året. Motiverande arbetet inom KAA. Mötet med den unge skall ske på ett respektfullt sätt med fokus på styrkor och förmågor. Det är ungdomens behov så styr uppdraget. Ungdomar som kommer i kontakt med kommunalaktivitetsansvaret har ofta haft en problematisk skolgång med olika utmaningar det är viktigt att tänka på det som har fungerat för ungdomarna och aktivitetsansvaret kan utifrån det motivera de unga till att påbörja eller återuppta en skolgång, är ungdomarna inte motiverad till skolgång behöver aktivitetsansvaret underlätta för ungdomen att komma i kontakt med arbetsförmedlingen eller andra aktörer som kan hjälpa ungdomarna till en sysselsättning. Aktivitetsansvaret huvudsakligen uppgift är att hjälpa ungdomarna vidare till en kontakt för hjälp eftersom aktivitetsansvaret handlar om sysselsättning och därmed inte skall bedriva någon terapi eller behandling, det hindrar inte aktivitetsansvaret att hjälpa ungdomarna till en tillit hos vuxna och skapa en relation som visar på engagemang i ungdomens mående som ökar möjligheten till sysselsättning. Aktivitetsansvaret samverkar gärna till att ungdomen får vård och behandling om detta är aktuellt för ungdomen. Kartläggning. I samtal med den unge används öppna frågor. Syftet med kartläggningssamtal är att få en bild av den unges historia för att kunna motverka en upprepning av eventuella misslyckande som den unge kan bära med sig. Det är viktigt att aktivitetsansvaret tänker på nya lösningar och hjälp för den unge genom att fokusera på den unges styrkor och förmågor till en sysselsättning. I kartläggning samtal med den unge får aktivitetsansvaret en bild kring den unges nätverk andra myndigheter och eventuella tidigare skolkontakter. Genom att få en bild av den unges nätverk ger det en möjlighet att det finns andra runtomkring som kan stötta den unge till sysselsättning. Ungdomarna får en egen individuellhandlingsplan 11

12 Aktivitet. Aktivitetsansvaret skall söka upp och motivera ungdomar i målgruppen så att de unge kan få en sysselsättning och på sikt öka sin självkänsla och känna sig delaktigt i samhället. Genom att stötta motivera ökar deras möjlighet till att få en sysselsättning och motverka utanförskap. Det är den unges behov som styr uppdraget och den hjälp som aktivitetsansvaret ger. I mångt och mycket handlar uppdraget om att stärka de redan befintliga resurser den unge har och minska de hindren som ungdomarna känner som motverkar till en sysselsättning. Exempel på aktiviteter som kan erbjudas är. Kontakt med skolor. Studiebesök på skolor Om önskas vara med i skolan tills ungdomen känner sig trygg i den nya miljön Delta på skolmöten. Följa med den unge till Arbetsförmedlingen. Hjälpa till med att fylla i olika papper till myndigheter. Vara som stöd i kontakt med andra myndigheter. Skapa kontakter till andra myndigheter. Hitta lösningar på den unges behov, vara kreativ till olika lösningar angående sysselsättning. Samtala med den unge om den unges styrkor och förmågor syftet med att öka bidrar till att minska hindren till sysselsättning. Hjälpa ungdomen till SYV kontakter Att vara en vuxen som lyssnar. Hitta andra studieformer. De unga som är inom målgruppen ser mycket olika ut vad gällande behov. En gemensam faktor som en del ungdomar delar är brist av skolgång och en risk att hamna i utanförskap. Genom att hjälpa ungdomarna att få en adekvat hjälp som i första hand skall syfta till en examen, ökar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden. En del av de unga kan ha behov som kan lösas av enklare insatser som kontakt med en yrkesvägledare, arbetsförmedlare eller kontakt med en specifik skola. Några ungdomarna kan ha hamnat i en passivitet vilket kan öka känsla av utanförskap. Ungdomarna som har låg självkänsla och saknar ofta en tilltro till sin förmåga vilket skall vara huvudsyftet i samtalen fokus på förmågor och styrkor utifrån ungdomens behov och förutsättningar. Utslussning När en ungdom är i sysselsättning och känner sig redo att slussas ut från aktivitetsansvaret till andra verksamheter såsom gymnasiet, vuxenutbildning, folkhögskolor eller andra verksamheter som bidrar till den unges sysselsättning skall en planering vara klar, under tiden tills allt är planerat är ungdomen kvar i aktivitetsansvaret. När ungdomen känner sig trygg i den nya verksamheten avslutas kontakten med aktivitetsansvaret. Uppföljning Aktivitetsansvaret har ett uppföljningsansvar tills ungdomarna fyller 20 år fram tills 20 årsdagen följs ungdomarna upp regelbundet. Förutom avstämning två gånger per år till SCB följer även aktivitetsansvaret upp ungdomarna löpnade under året. Genom att följa upp ungdomarna som har tagit hjälp av aktivitetsansvaret kan verksamheten inom det kommunala aktivitetsansvaret förbättras. Det är även viktigt för ungdomarna att kunna reflektera över sin utveckling. Fokus på 12

13 ungdomens framsteg i det kommunala aktivitetsansvaret ökar ungdomarnas känsla av att äga sin framtid. Att förebygga uppföljningen och ett avhopp från gymnasiet. Vad Hur Vad görs Ansvarig Uppföljning En elev som riskerar studieavbrott KAA Bokas uppföljnings möte på plats. Ansvarig skola följer rutinerna angående betydande frånvaro samt kontaktar KAA till ett gemensamt möte En gemensam planering görs tillsammans med ansvarig skola i syfte att förhindra studieavbrott. 13

14 Handlingsplan För en Gymnasieexamen. Framtagen av: Teres Linchausen. Datum: Version:

15 Innehåll Inledning...2 Den röda tråden....2 Förebyggande...2 Nyanlända familjer...3 Placerade ungdomar....3 Överlämning...4 Koll och uppföljning i samarbete med externa gymnasieskolor....4 Uppföljning i att samarbeta med Introduktionsprogram...5 Rutin kring rapportering och hantering av frånvaro...5 Rutiner kring ansökan om förlängd undervisning....6 Bilaga Bilaga Bilaga

16 Inledning Bakgrund till handlingsplanen och de riktlinjer som planeras kommer huvudsakligen från den lagrådsremiss som överlämnas till regeringen. Delar av lagstiftningspaketet träddes i kraft 1 juli 2018 och andra träder i kraft 1 juli Fokus i handlingsplanen baseras på de råd och rekommendationer som finns i remissen utifrån den utredning som tidigare har gjorts (en gymnasieutbildning för alla) I lagrådsremissen finns det även förslag till ändringar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Gymnasieansvaret främsta uppgift är att förebygga en god övergång från årskurs 9 till gymnasiet samt hitta lösningar för gymnasielever som riskerar ett avbrott och följa upp kommunens interkommunallaersättningen och de bidrag kommunen betalas ut till gymnasiet. Den röda tråden. Handlingsplanen lyfter fram vikten av att hålla en röd tråd för ungdomarna i Lilla Edets kommun. Det har lyfts upp i samhället hur viktigt det är att tidigt upptäcka barn med utsatthet så tidigt som på BVC och förskola. För Lilla Edets Gymnasieansvarig blir rollen att tidigt vara insatt i de elever som löper risk att inte nå gymnasieexamen. Denna planering kommer att presenteras under olika rubriker i handlingsplanen, med fokus att eleverna skall nå en fullvärdig gymnasieexamen. Skolan är den största enskilda faktor som motverkar utanförskap och arbetslöshet. Förebyggande Under höstterminen träffar gymnasieansvarig en representant från grundskolan. Elever med hög frånvaro samt elever som har stödinsatser blir tidigt känd för gymnasieansvarig. Genom att förebygga i grundskolan blir gymanseansvarig tillika KAA- ansvarig ett känt ansikte för eleverna i årskurs nio. Att tidigt skapa ett samarbete med grundskola och vara ett stöd kring riktade insatser för elever med hög frånvaro är något som skulle öka chanser till god progression i gymnasiet. Genom att tidigt identifiera elever med hög frånvaro underlättar uppföljning av de elever som löper risk att avbryta gymnasium eller har en hög frånvaro i gymnasiet. Elever som inte är behöriga till nationellt program blir gymnasieansvarig tillika KAA ansvarig ett känt ansikte vilket underlättar ungdomarnas väg till ett introduktionsprogram. Genom att bjuda in gymnasieansvarig i möte med föräldrar som har ett ett motstånd till utredning av behov hos barnet kan föräldrar få mer information kring vad som förväntas av elever i gymnasium och därefter ta ställning till en utredning eller ej. 2 16

17 Nyanlända familjer Med familjer som kommer från andra länder är det viktigt att ett samarbete sker med gymnasieansvarig, grundskolan och Arbetsmarknadsenheten. Får grundskolan indikationer att det finns ungdomar som står utan skolgång är det av särskilt vikt att grundskola och gymnasieanasvarig att samarbeta kring familjerna, på så vis kan familjerna integreras snabbare i vårt samhälle. Att kalla till ett gemensamt möte med föräldrarna motverkar det att föräldrarna behöver komma på möte för varje enskilda barn som skall börja skolan. I nuläget finns det rutiner kring hur barn i grundskolan skall anmälas till kommunen, samt hur de äldre barnen kommer till kommunala aktivitetsansvaret kännedom. Dock saknas rutiner kring hur samarbete med hela familjer skall ske. Egenbosatta som är asylsökande fångas inte upp i KAA uppföljningssystem. Nyanlända familjer/ ungdomar som blir anvisade till Lilla Edets kommun av migrationsverket sker en kontakt av arbetsmarknadsenheten till gymnasieansvarig. Placerade ungdomar. När en ungdom blir omhändertagna för samhällsvård behöver det finnas rutiner kring hur skolgången skall ske. När det gäller skolgång under placering har eleven rätt att gå i skolan om eleven vill gå på gymnasium. För att säkerställa en god skolgång behöver gymnasieansvarig få vetskap när detta sker, dels att förhindra en dubbelfakturering dels för att ha koll och uppföljning kring elevens progression gällande utbildning. Kommunen blir fakturerad skolgång men har inte har någon insyn kring skolgången och elevens närvaro. Genom samarbete mellan förvaltningarna ökar elevernas möjlighet att återkomma till kommunen och fortsätta skolgång alternativ sysselsättning och på så vis integreras ungdomarna i samhället snabbare. Kommunen har en skyldighet att följa upp de unga i samhället kommunalt aktivitetsansvar ( KAA) blir ungdomen känd för KAA behöver inte KAA följa upp ungdomen eller ungdomens vårdnadshavare med frågor kring ungdomens sysselsättning, det spar både tid för KAA och föräldrar behöver inte förklara sin redan utsatta situation kring sitt barn. Genom att kommunen samarbetar kring de ungdomarna blir detta en röd tråd från placering till sysselsättning. Dessa ungdomarna har särskilt lyfts fram i olika forum, inte minst kring den samverkansmodell som har tagits fram utifrån ett regeringsuppdrag fick SiS i uppdrag att tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten utveckla och pröva en samverkansmodell för att säkerställa att de ungdomar som kommuner omhändertar och placerar på särskilda ungdomshem, får den utbildning de har rätt till och behöver. Arbetet skedde i dialog med kommuner och övriga professionella i sakfrågan. Bakgrund kring detta är att forskningen visar att en lyckad skolgång är en stark skyddsfaktor när det gäller att förbättra framtidsutsikterna för ungdomar. Risken att hamna i kriminalitet ökar avsevärt med låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio. För ungdomar som är omhändertagna för samhällsvård är riskerna ännu större, bland annat för att deras skolgång avbryts, kanske inte en gång utan flera gånger och vid hemflytt blir det avbrott i ungdomens skolgång om inte det har ordnats innan hemflytt. Uppdraget var organiserat som ett projekt men har nu implementerats i den ordinarie verksamheten. ( 3 17

18 Överlämning Gymnasieutredning har haft i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att öka de ungas gymnasieexamen. Utredningen kom fram till att de olika skolformer som finns skall sträva så långt som möjligt på att få ett gott samarbete, på så vis ökar eleverna sin möjlighet att nå en fullvärdig examen. I Lilla Edet blir det en utmaning då ungdomar går i flera olika gymnasieskolor, vilket inte skall hindra Lilla Edet att arbeta särskilt inriktade på de elever som har behov av tydlig strukturerad överlämning vare sig det gäller nationellt program eller en del av IM programmen. En del i detta arbete är att det finns en överlämningsblankett som skolverket har tagit fram, där behov och anpassningarna som är gjorda i grundskolan följs med. Det har visat sig att elever som kommer från grundskolan får en ökad kunskapsinhämtning om överlämning är god, på så vis behöver elever, föräldrar och mottagna gymnasium skola inte börja om i utredning och anpassning utan eleverna kan påbörja gymnasium med en trygg vetskap att den mottagande skolan är medveten om elevernas utmaning. Den skriftliga delen av överlämningen till mottagna gymnasieskolor kan med fördel lämnas till vårdnadshavare, på så vis följer överlämningen eleven om ett byte av program sker eller eleven väljer att påbörja gymnasium senare. I överlämningen finns det kontaktuppgifter till mentor annan personal på avlämnad grundskola. Gymnasieansvarig har även som uppgift att ta hand om särskild elevområdesprövning vilket innebär godkännande av hemkommunen gällande eleverna som söker nationella program utanför Göteborgsregionen och de individanpassade introduktionsprogrammen. Koll och uppföljning i samarbete med externa gymnasieskolor. När eleverna påbörjar sin gymnasieutbildning är det av vikt att gymnasieskolor har fått en god överlämning. Uppstår det frågetecken kring eleverna kan gymnasieanseansvarig vara hjälplig i att få fram informationen. Genom det förebyggande arbete har numera gymanseansvarig en kännedom kring eleverna vilket underlättar för eleverna att slutföra sin utbildning på gymnasiet. Att följa upp elever på externa skolor bidrar till en insyn i elevernas skolgång på gymnasiet och på så vis följa upp den interkommunallaersättnigen / bidrag som betalas ut och ungdomarna i Lilla Edet får den undervisning och progression i sin utbildning som de har rätt till och även hitta lösningar på andra studieformer om frånvaro är så hög att eleverna riskerar att gå ur skolan med studiebevis. 4 18

19 Uppföljning i att samarbeta med Introduktionsprogram Gymnasieansvarig har inlett ett samarbete med introduktionsprogram i Trollhättans Stad, där det bland annat sker uppföljning kring elever löpande och ett möte på våren där uppföljning av vilka elever som går vidare till nationellt program. Målet med samarbete är att Lilla Edets ungdomar på IM (introduktionsprogrammet) inte skall gå längre än nödvändigt på utan snabbt över till nationellt program, Det behövs därför en tydlig överlämning från grundskolan kring hur långt de har kommit i de olika ämnen vilket skulle minska risken att de får gå längre än nödvändigt på IM. Det är särskilt viktigt att mottagande skola får överlämnat vilka delar i ämnet en elev saknar för att få godkända betyg så eleven kan påbörja i ämnet där eleven avslutar för att förhindra upprepning och eleven tappar motivation. För de elever som skall börja på IM finns det ett syfte att gymanseansvarig är med, dels för att ha koll på vart eleven tar vägen, hur många ämnen behöver eleven för att gå vidare, vilket stöd kan eleven få vid aktuella skolan detta för att motverka att eleven hamnar i det kommunalaktivitetsansvaret och att de får en god progression på IM. För de elever som saknar grundskolebetyg efter ett år på IM behöver gymnasieansvarig ha ett samarbete med de skolor som bedriver IM programmet för att motverka att eleverna går mer än nödvändigt på IM. Förutom den individuella studieplanen på IM kommer det även ske lagändring från och med 1 Juli 2019, den nya lagändring innebär information om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd. Finns det ett syfte att fortsätta efter IM till arbete kan KAA hjälpa elevernas väg till den hjälp som behövs exempelvis slussa ungdomarna vidare till arbetsförmedlingen och kommunens egna resurser exempelvis AMA(arbetsmarknadsavdelningen). Rutin kring rapportering och hantering av frånvaro. För att Lilla Edet tidigt skall aktivt kunna följa upp och vara delaktiga för elever som riskerar att inte nå gymnasieexamen på grund av ogiltig frånvaro eller avhopp har numera Lilla Edet upprättat rutiner kring frånvarorapporteringen mellan kommun och de olika gymnasieskolor. Målet kring detta är att Lilla Edets kommunalaktivitetsansvaret tidigt får information från gymnasieskolor, innan frånvaro blir för stor eller att avhopp sker och Lilla Edets kommun får då bättre möjlighet att organisera och erbjuda individanpassad hjälp och åtgärder för eleverna. Information kring rutiner gällande frånvaro och anmälan om förlängda studier finnas numera på Lilla Edets hemsida. Anmälningsblankett se bilaga 1. Rutinerna har sin grund i. Skollagen 2010:800,15Kap-16 Gymnasieförordningen 2010:2039,12 kap,1-4 Arbete med att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, allmänna råd, skolverket. 5 19

20 Rutiner kring ansökan om förlängd undervisning. Genom att Lilla Edet har skapat rutiner kring frånvaro och skolavhopp skapas det även en möjlighet att vara förberedd på de elever som gymnasieskolor söker förlängd undervisning, efter att elever har gått tre år på gymnasium. För de elever som skolorna söker fjärde skolår för skall detta inte komma som en överraskning för Lilla Edet kommun. Rutiner kring ansökan om ersättning vid förlängd skolgång har skapats. Syftet med rutinerna är att säkerställa en likvärdig bedömning om en skola skall beviljas ersättning eller ej. Ersättningen baseras på programpris och antal poäng som eleven ska läsa under den förlängda undervisningstiden. Vid beräkning av ersättningsnivå räknas endast de kurser som inte är betygsatta. För att hemkommunen skall kunna ta ett beslut angående den interkommunala ersättningsnivån skall gymnasieskolor bifoga handlingar kring elevens studietid vid ansökan. För mer information kring rutinerna finns det att läsa separat. Anmälningsblankett se bilaga 2 Information och anmälningsblankett läggs ut på kommunens hemsida. Rutinerna har sin grund i. Skollagen 2010:800,16 Kap-15 Skollagen 2010:800,19 Kap-17 Gymnasieförordningen 2010:2039, Kap 9 1 Gymnasieförordningen 2010:2039, Kap 2 2 Gymnasieförordningen 2010:2039, Kap

21 Bilaga 1 15 När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever. Lag (2014:1002). Anmälningsblankett vid betydande frånvaro Elev Kontaktuppgift elev. Skola Program Utifrån CSN riktlinjer angående skolk och frånvaro skall detta meddelas till hemkommunen. Ange typ av frånvaron. o o Korttidsfrånvaro Långtidsfrånvaro Följande dokument bifogas vid anmälan Redovisning av frånvaro o o Ja Nej Dokumenterad utredning och åtgärder. o o Ja Nej Underskrift rektor Datum Underskrift Namnförtydligande 7 21

22 Handlingarna skickas till. Teres Linchausen Bildningsförvaltningen Gymnasieansvarig (EOP/KAA) Järnvägsgatan Lilla Edets kommun Bilaga 2 Elever som läser mer än tre år i gymnasiet för att de bytt program eller läst introduktionsprogram och därefter skrivits in på ett nationellt program berörs inte. Inte heller berörs de elever som läser ett fjärde tekniskt år efter att de avslutat teknikprogrammet Enligt skollagen (kap 16 15) är de nationella programmen inom gymnasieskolan avsedda att genomgås på tre läsår. Utbildningar på introduktionsprogram ska motsvara heltidsstudier på nationella program (SL kap 17 6). Program inom gymnasiesärskolan är avsedda att genomgås på 4 år (SL kap 19 17). Kurser som behöver kompletteras för en Gymnasieexamen. Elev Kontaktuppgift elev. Skola Program Följande dokument bifogas vid ansökan Beslutsunderlag o Ja o Nej Studieplan o Ja o Nej Redovisning av frånvaro o Ja o Nej Dokumenterad utredning/kartläggningar och åtgärder. o Ja o Nej Underskrift rektor 8 22

23 Datum Underskrift Namnförtydligande Handlingarna skickas till. Teres Linchausen Bildningsförvaltningen Gymnasieansvarig (EOP/KAA) Järnvägsgatan Lilla Edets kommun Bilaga 3 Blankett: Överlämning till gymnasieskolan, sidan 1 Kontaktuppgifter elev och vårdnadshavare, samt eventuellt behov av språkstöd Elevens namn Personnummer Vårdnadshavares namn Vårdnadshavares namn Telefon Telefon Mailadress Mailadress Behov av tolk i språk: Behov av tolk i språk: Antal år eleven bott i Sverige: Elevens modersmål: Studiehandledning: Modersmålsundervisning: Uppgifter avlämnade skola, kontaktperson och övergångssamordnare Avlämnande skola Datum Kontaktperson Titel Kontaktpersons telefon Kontaktpersons e-postadress Övergångssamordnare (om annan än ovan) Övergångssamordnares telefon Annan viktig person för eleven Titel 9 23

24 Kontaktpersonen telefonnummer Kontaktpersonens e-postadress. På nästa sida dokumenteras det som är relevant för att eleven redan initialt ska kunna få de extra anpassningar eller särskilt stöd som eleven kan vara i behov av i den nya lärmiljön. Dokumentationen genomförs i dialog med elev och vårdnadshavare. Blankettexempel: Överlämning till gymnasieskolan, sidan 2 Stöd i form av extra anpassningar/särskilt stöd har getts i ämnena: Övrigt ämne/stöd i annan lärmiljö: På följande sätt: A. Ett särskilt schema över skoldagen B. Undervisningsområde förklarat på annat sätt C. Extra tydliga instruktioner D. Stöd att sätta igång arbetet E. Hjälp att förstå texter F. Digitala lärverktyg och anpassade programvaror G. Anpassade läromedel H. Utrustning t.ex. tidshjälpmedel I. Extra färdighetsträning J. Specialpedagogiska insatser (Enstaka eller Regelbundna) K. Särskild undervisningsgrupp L. Enskild undervisning M. Anpassad studiegång N. Resurslärare/Assistent O. Övrigt exempelvis (socialt, fått stöd från andra professioner inom elevhälsan) Beskriv kort hur stödet har sett ut inom de områden som har kryssats i och hur stödet har fungerat: Dokumentation/utredning bifogas. Ja se bilaga nr: Nej 10 24

25 Elev/vårdnadshavare lämnar själv över dokumentation/utredning. Ja Nej Dokumentation finns (ta kontakt med kontaktpersonen). Ja Nej Elev och vårdnadshavare önskar övergångssamtal med mottagande skola. Ja Nej Vi samtycker till att ovan information överlämnas till mottagande specialpedagog inom månader från dagens datum. Specialpedagogen får informera berörd personal. Ja Nej Elevs underskrift: Namnförtydligande Underskrifter vårdnadshavare Namnförtydligande Underskrifter vårdnadshavare Namnförtydligande Underskrift Avlämnad skola Datum Underskrift mottagande Skola Datum 11 25

26 12 26

27 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/367 Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR år 2019 Dnr UN 2018/367 Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, lämnar förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för kalenderåret Medlemskommunerna rekommenderas att fatta beslut enligt det förslag som GR lämnar. Ärendet Ej aktuellt Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Remiss från kommunstyrelsen: förslag till interkommunal ersättning, IKE inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR år Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ej aktuellt Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta GR:s förslag att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för kalenderåret Leif Gardtman Förvaltningschef Telefon Beslut expedieras till Kommunstyrelsen 27

28 REMISS Datum Dnr KS 2018/390 KS 2018/ Remiss Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR 2019 Dnr KS 2018/390 Ärendet överlämnas för yttrande till Utbildningsnämnden. Svar ska inkomma till administrativa avdelningen senast Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer. Vänliga hälsningar Annika Mändlo Ank

29 Förbundsstyrelsen styrelseärende 8 Tjänsteskrivelse Handläggare: Fredric Alvstrand, Utbildning Datum: Diarienummer: KS 2018/ Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR år 2019 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR år 2019 i enlighet med innehållet i prislista daterad Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad prislista, bilaga 1. Principer I samband med Utbildningschefsnätverkets beslut om interkommunala ersättningar för grundskola, förskoleklass och fritidshem för år 2002 beslutades det även om vissa grundläggande principer och regelverk. De går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Kostnadsberäkning: GR-kommunernas kostnader definieras som de bruttokostnader som anges i Interkommunal ersättning inom förskola,pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR 30 1 (4)

30 Förbundsstyrelsen styrelseärende 8 SCB:s och Skolverkets senaste jämförelsetal som sedan reduceras med eventuella intäkter, exempelvis statsbidrag och föräldraavgifter för förskola/pedagogisk omsorg, vilket resulterar i GR-kommunernas nettokostnader. Ersättningen för år 2019 baseras på genomsnittet av GR-kommunernas nettokostnader och utgår från 2017 års redovisade kostnader som sedan schablonmässigt indexeras till 2019 års penningvärde. Utgångspunkten är att det används gemensamma faktorer vid framtagning av index för interkommunal ersättning (IKE) för samtliga verksamheter inklusive gymnasiet, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Beräkningsförutsättningar för 2019 har hämtats från SKL:s cirkulär 18:5 samt 17:6. Det sammanvägda indexet för 2018 och 2019 är 4,72%. Enligt beslut i Utbildningschefsnätverket den sker ingen rationaliseringsjustering av index för Indexjusteringen blir därmed 4,72%. Ersättningens omfattning Ersättningen omfattar samtliga kostnader för barnets/elevens skolgång. Ersättning för eventuella modersmålskostnader ingår. I extraordinära fall kan anordnarkommunen och hemkommunen göra annan överenskommelse. Grundsärskolan/fritidshemsplats i grundsärskolan Beräkning av grundsärskoleplats/fritidshemsplats i grundsärskolan kompliceras då kostnader för den verksamheten kan variera stort. Antalet barn är få i grundsärskolan i relation till totala antalet skolbarn och barnens behov av stöd kan vara väldigt skiftande. Dessutom är det svårt att klart definiera kostnader för fritidshem för grundsärskolan då dessa inte särredovisas i räkenskapssammandraget (RS). För att förenkla hanteringen mellan kommunerna innehåller prislistan precis som ordinarie skolgång kostnader för grundsärskolan samt fritidshemsplats, men det finns möjlighet för mottagande skola och avlämnande kommun att träffa en annan överenskommelse i undantagsfall om det görs en individuell bedömning. Detta då barnens behov av stöd kan vara väldigt skiftande. Beskrivning av nivåer för grundsärskola Utöver utvecklingsstörning eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller sjukdom bedöms om eleverna är: Nivå 1 Interkommunal ersättning inom förskola,pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR (4)

31 Förbundsstyrelsen styrelseärende 8 Elever på tidig utvecklingsnivå med stora rörelsehinder, samt autism och/eller andra kommunikationsstörningar. Elever med flerfunktionshinder/tidig utvecklingsnivå med mycket stort behov av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel Nivå 2 Elever med utvecklingsstörning som inte är i behov av utökade resurser i form av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel ISGR ISGR en internationell skola med en svensk sektion och en internationell sektion. Kostnaderna för svenska sektionen ligger i nivå med snittet inom GR. Den internationella sektionen har högre kostnader då de läser efter en internationell läroplan benämnd International Baccalaureate men de har också högre intäkter i form av skolavgift. Ersättningen till dessa sektioner är samma som den interkommunala ersättningen för övriga GR-kommuner. Efter beslut i GR:s förbundsstyrelse 6 december 2013 samt i alla GR:s medlemskommuner är ersättningsnivån förhöjd med 4% från och med 2017 pga framtida ökade hyreskostnader. Beslutet gäller både svenska som internationella sektionen. Avstämning och fakturering Förskola/pedagogisk omsorg - Folkbokföringen styr och avstämning görs per den 15:e varje månad. Enbart hela månader faktureras. Fakturering sker för innevarande månad. - I förskola och pedagogisk omsorg gäller anordnarkommunens system för åldersuppflyttning mellan 2 och 3 års ålder, enligt befintligt samverkansavtal, vid debitering. - Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften i förskola/pedagogisk omsorg. Interkommunal ersättning inom förskola,pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR (4)

32 Förbundsstyrelsen styrelseärende 8 Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola - Läsåret börjar 1 juli. - Folkbokföringen styr och avstämning görs per den 15:e varje månad. Enbart hela månader faktureras. Fakturering sker för innevarande månad. - Den kommun som eleven är folkbokförd i betalar IKE till den kommun som anordnar utbildningen. - I samband med höstterminens start kan det vara svårt att veta vilken skola eleven kommer tillhöra. Därför är eventuell fakturering som sker i juli och augusti preliminär och korrigeras utifrån avstämning den 15 september. Den kommun där eleven går i skola den 15 september har rätt till ersättning för eleven för juli och augusti från den kommun där eleven var folkbokförd i juli respektive i augusti. - Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften i fritidshem/pedagogisk omsorg. Utbildningschefsnätverket enades kring förslaget. Utbildningsgruppen godkände förslaget Helena Söderbäck Förbundsdirektör Fredrik Zeybrandt Utbildningschef SKICKAS TILL Medlemskommunerna Interkommunal ersättning inom förskola,pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR (4)

33 Göteborgsregionens kommunalförbund PRISLISTA Bilaga 1 Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola år 2019 Prislista Sammanställning avseende pris för 2019 för förskola Barn 1-2 år med upp till 15 timmar Barn 1-2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3-5 år med upp till 15 timmar Barn 3-5 år med mer än 15,01 timmar Sammanställning avseende pris för 2019 för pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med upp till 15 timmar Barn 1-2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3-5 år med upp till 15 timmar Barn 3-5 år med mer än 15,01 timmar Sammanställning avseende pris för 2019 för förskoleklass Förskoleklass Sammanställning avseende pris för 2019 för grundskola Grundskola årskurs 1-6 Grundskola årskurs 7-9 Sammanställning avseende pris för 2019 för fritidshem Fritidshem årskurs F-3 Fritidshem årskurs kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Sammanställning avseende pris för 2019 för grundsärskola Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Sammanställning avseende pris för 2019 för fritidshem för grundsärskola Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Sammanställning avseende pris för 2019 för ISGR ISGR, Svenska sektionen Förskoleklass Årskurs 1-6 Årskurs 7-9 ISGR, Internationella sektionen Årskurs 0-5 Årskurs 6-9 ISGR, Fritidshem Fritidshem F-3 Fritidshem kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år 34

34 Förbundsstyrelsen Protokollsutdrag Plats: Marstrands havshotell, Kungälvs kommun KS 2018/ Protokollsutdrag 386. Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR år 2019 Diarienummer: Beslut Förbundsstyrelsen rekommenderar medlemskommunerna att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR år 2019 i enlighet med innehållet i prislista daterad Förbundsstyrelsen beslutar att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Förbundsstyrelsen justerar denna protokollsparagraf omedelbart. Sammanfattning Föreliggande förslag har tagits fram av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, i samverkan med medlemskommunerna. Utbildningschefsnätverket enades kring förslaget. Utbildningsgruppen godkände förslaget Skickas till Medlemskommunerna Vid protokollet: Gunnel Rydberg Förbundssekreterare Justeras: Jonas Ransgård Ordförande Miguel Odhner Justerare 35 Justeras: 1 (1)

35 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/366 Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år 2019 Dnr UN 2018/366 Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, lämnar förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för kalenderåret Medlemskommunerna rekommenderas att fatta beslut enligt det förslag som GR lämnar. Ärendet Ej aktuellt Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för kalenderåret Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ej aktuellt Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta GR:s förslag att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för kalenderåret Leif Gardtman Förvaltningschef Telefon Beslut expedieras till Kommunstyrelsen 37

36 REMISS Datum Dnr KS 2018/389 KS 2018/ Remiss Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2019 Dnr KS 2018/389 Ärendet överlämnas för yttrande till Utbildningsnämnden. Svar ska inkomma till administrativa avdelningen senast Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer. Vänliga hälsningar Annika Mändlo Ank

37 Förbundsstyrelsen Protokollsutdrag Plats: Marstrands havshotell, Kungälvs kommun KS 2018/ Protokollsutdrag 385. Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år 2019 Diarienummer: Beslut Förbundsstyrelsen rekommenderar medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning (IKE) för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens kommuner år Förbundsstyrelsen beslutar att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Förbundsstyrelsen justerar omedelbart denna protokollsparagraf. Sammanfattning Föreliggande förslag har tagits fram på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genom Gymnasieekonomnätverket. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Förslaget har sin utgångspunkt i 2018 års prislista samt med ett indexpåslag på 2,219% för Utbildningschefsnätverket enades kring förslaget. Utbildningsgruppen godkände förslaget Skickas till Medlemskommunerna Vid protokollet: Gunnel Rydberg Förbundssekreterare Justeras: Jonas Ransgård Ordförande Miguel Odhner Justerare 40 1 (1)

38 Förbundsstyrelsen styrelseärende 7 Tjänsteskrivelse Handläggare: Haris Huric, Utbildning Datum: Diarienummer: KS 2018/ Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år 2019 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning (IKE) för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens kommuner år Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Arbetet har utförts på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genom Gymnasieekonomnätverket bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. En beskrivning av modellen för beräkning av IKE samt beslutsprocessen finns enligt bilaga 1 Information om GRs modell för beräkning och användning av IKE. Vidare finns underlag för beräkning av 2019 års indexpåslag i bilaga 2 Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2019 inom samverkansavtalet gällande gymnasieskola och gymnasiesärskola. Förslag till prislista för IKE avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för 2019 beskrivs i bilaga 3 Sammanställning avseende pris för 2019 för gymnasieskolan och gymnasiesärskola i Göteborgsregionen. Förslaget har sin utgångspunkt i 2018 års prislista samt med ett indexpåslag på 2,219% för Utbildningschefsnätverket enades kring förslaget. Utbildningsgruppen godkände förslaget. Beslutsunderlag Bilaga 1 Information om GR:s modell för interkommunal ersättning (IKE) Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år (8)

39 Förbundsstyrelsen styrelseärende 7 Bilaga 2 Beräkning av index Bilaga 3 Prislista IKE 2019 Information om GRs modell för Interkommunal ersättning (IKE) Den regionala prislistan inom samverkansområdet GR reglerar den interkommunala ersättningen som en del i det regionala samverkansavtalet. Den interkommunala prislistan är en förutsättning för det regionala samverkansavtalet. Prislistan syftar till att möjliggöra de åtaganden och möjligheter som det regionala samverkansavtalet medför. Det finns inget beslut om att den regionala IKE-modellen ska användas för bidrag till fristående gymnasieskola. Vad är syftet med prislistan och hur ska den användas? Prislistans syfte är att vara ett av flera verktyg för att stärka det regionala utbudet och möjliggöra den fria rörligheten för elever att söka utbildningar inom GR på ett enkelt och smidigt sätt. Prislistan bidrar även till att minska den administrativa bördan för respektive kommun som IKE medför utan ett reglerat pris. Ytterligare ett syfte är att bidra till transparens och erfarenhetsutbyte kring förutsättningarna för ekonomin inom den kommunala gymnasieskolan. Prislistan är avsedd och framtagen för att reglera IKE. Inom GR avser det ca 22 % (2016) av eleverna i regionen som väljer en kommunal skola utanför hemkommunen. Prislistan är inte avsedd att reglera tilldelningen till de resterande 78 % (2016) av eleverna som inte omfattas av IKE. Prislistan för IKE är inte framtagen för att användas som resursfördelning till gymnasieskolan i respektive kommun. Det är upp till respektive kommun att avgöra om prislistan ska användas i något annat syfte än att reglera IKE. Hur används prislistan i GR kommunerna? Prislistan används inom samverkansområdet för att reglera de interkommunala ersättningarna mellan kommunerna i samverkansområdet. Det allra flesta GR-kommuner har valt att använda prislistan som riktmärke för sin egen resursfördelning till gymnasieskolan. Kommunerna gör justeringar i förhållande till prislistan för att anpassa den till den egna kommunens resurser. Hur blir ett pris till? - Beskrivning av modellen Den regionala prislistan för IKE beräknas vanligtvis vart fjärde år och baseras på uppgifter från bokslutet året innan. Gemensamma anvisningar har tagits fram så att kostnaderna redovisas så lika som möjligt. Mellanliggande år räknas priset upp med index. Exempel: För ett ge en förenklad beskrivning av modellen utgår Gymnasieekonomnätverket i sin beräkning från ett gymnasieprogram, exempelvis det samhällsvetenskapliga programmet. Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år (8)

40 Förbundsstyrelsen styrelseärende 7 Programmet anordnas i åtta av GR kommunerna. Varje kommun har egna programkostnader för programmet utifrån elevunderlag, infrastruktur och en rad andra parametrar som påverkar kostnadsnivån. Vid beräkning av ett regionalt pris inom GR för programmet listas samtliga kommuner som anordnar programmet från den dyraste anordnaren till den billigaste. Den dyraste och billigaste anordnaren exkluderas sedan från listan om minst fem kommuner anordnar programmet. När den dyraste och billigaste anordnaren är exkluderad från listan beräknas en genomsnittskostnad utifrån resterande anordnares programkostnad för samhällsvetenskapliga programmet. En sammanfattande bild illustreras i 1.1 Analysmodellen Beskrivning av modellen. När det är ett mellanliggande år, ett så kallat indexår, då räknar gymnasieekonomnätverket upp prislistan med aktuellt index enligt följande parametrar: - KPI - Nominell ränta - Arbetsgivaravgifter - Löneutveckling GR (Lärarpersonal med regional uppskattning samt enligt SKLs cirkulär för övrig personal i skolan) Generella rationaliseringar diskuteras i Utbildningschefsnätverket (UC) årligen. Grundprinciperna för prislistan - Priset beräknas i normalfallet vart fjärde år. - Priset utgörs av medlemskommunernas sammanlagda programkostnader på gymnasieskolan efter fastställt bokslut. - Det dyraste och det billigaste programmet tas bort vid beräkningen av det genomsnittliga priset för att undvika att eventuella ytterligheter får för stor inverkan på genomsnittspriset. Det finns två undantag till denna princip: - Göteborg är pga. sin volym alltid med i kalkylen även om programmet är dyrast eller billigast. - Är det färre än 5 anordnare av ett program tas inte det dyraste och billigaste bort eftersom genomsnittet då skulle baserar på för få anordnare. Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år (8)

41 Förbundsstyrelsen styrelseärende 7 Mellanliggande år justeras priset med följande index: - KPI - Nominell ränta - Arbetsgivaravgifter - Löneutveckling GR (Lärarpersonal med regional uppskattning samt enligt SKLs cirkulär för övrig personal i skolan) Hur kan GR-kommunerna påverka priset? Prislistan sammanställs som summan av medlemskommunernas kostnader för respektive gymnasieprogram. Kostnaderna är utifrån respektive kommuns årsbokslut. Detta innebär att en stor del av prislistan är baserad på faktiska kostnader. Följande påverkansmöjligheter finns: Kommun: Samverkansavtalet bygger på att varje kommun beslutar om sin egen gymnasieskola. Detta gäller investeringar, utbud, politiska prioriteringar, finansiering, etc. Påverkansmöjligheter i kommunen finns dels i den löpande verksamheten och dels på förvaltningsnivå och kommunnivå utifrån större satsningar eller neddragningar inom gymnasieskolan. Alla beslut som tas på kommunnivå och som påverkar kostnadsnivån kan ge genomslag på den regionala prislistan. Region: Generella rationaliseringar diskuteras i Utbildningschefsnätverket årligen. UC enas om att rekommendera nivån på eventuella rationaliseringar. Historiskt har UC rekommenderat rationaliseringar enligt följande: ,54 % ,50 % % 2016 Ingen generell rationalisering ,30 % ,50 % ,50 % 1.1 Analysmodell Beskrivning av modellen Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år (8)

42 Förbundsstyrelsen styrelseärende 7 Analysmodellen förklarar IKE-modellen för nationella gymnasieprogram inom samverkansområdet GR. Vilka instanser beslutar om prislistan? Gymnasieekonomnätverket tillika arbetsgruppen står för framtagning av förslag till prislista. Nätverket utgörs av ekonomer från respektive medlemskommun. Ordförande i nätverket är en av Utbildningschefsnätverket utsedd förvaltningschef, GR bistår med samordning. Nätverket/arbetsgruppen sammanträder 8-10 gånger per år. Kort beskrivning av beslutsprocessen enligt nedan: Arbetsgruppen lämnar förslag om indexnivå till Utbildningschefsnätverket godkännande eller korrigering. Eventuella regionala rationaliseringar föreslås. Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år (8)