Ulla Hammarstrand LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. DAG: Onsdagen den 17 november 2010 TID: Kl PLATS: Geovetenskapens hus, rum U 26

Transkript

1 = = = = Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdagen den 17 november 2010 TID: Kl PLATS: Geovetenskapens hus, rum U 26 ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde Anmälan av ordförandebeslut. Bilaga bifogas 6 Anmälan av beslut av Kursplaneutskottets ordförande. Bilaga bifogas 7 Kursplaner inom speciallärarutbildningen. Bilaga bifogas. 8 Redovisning av utvecklingsprojekt inom speciallärarutbildningen. Bilaga bifogas. 9 Digital portfölj överföring till den kommande VFU-organisationen. Bilaga bifogas. 10 Utvärdering av VFU-utskottet. Bilaga bifogas. Beslutas enligt förslag. Beslutas enligt förslag. Beslutas enligt förslag. Beslutas överlämna redovisningen av utvärderingen till Beredningsgruppens sekreterare.

2 11 Fördelning av medel för Lärarlyftet och Förskolelyftet. Bilaga bifogas 12 Studentavhopp från lärarutbildningen. Bilaga bifogas. Beslutas enligt förslag. Beslutas enligt förslag. 13 Övrigt

3 = = abibd^qflkp_bpirq=omnm=== = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = ûêéåçé= = PTK=ríëÉÉåÇÉ=~î=äÉÇ~ãçíëêÉëÉêî=~î=ÄÉíóÖëJ å ãåçéå=îáç=iáë~=_à êâäìåç=_çáëíêìéë= Çáëéìí~íáçåëéêçî=OMNMJNNJNO=Ñ ê=~îä ÖÖ~åÇÉ= ~î=ççâíçêëéñ~ãéå=á=ã~íéã~íáâ ãåéíë= ÇáÇ~âíáâ=EÇåê=pr=QROJOMNQJNMFK=i_= = = PUK=oÉÖäÉêáåÖ=~î=ëâìäÇ=çÅÜ= íéêäéí~äåáåö=~î= ãéçéä=ñ ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåök=pc= = üíö êç= OMNMJMVJOU= qáää=äéç~ãçíëêéëéêî=~î=äéíóöëå ãåçéå=ìíëéëk= ÇçÅÉåí=^åå~JiÉå~=hÉãéÉI=fåëíáíìíáçåÉå=Ñ ê= ÇáÇ~âíáâ=çÅÜ=éÉÇ~ÖçÖáëâí=~êÄÉíÉI=píçÅâÜçäãë= ìåáîéêëáíéík= OMNMJMSJMP= _Éëäìí~ë=ÉåäáÖí=Äáä~Ö~=TK= 1

4 1 (1) Svante Fjelkner Controller Lärarutbildningskansliet Lärarutbildningsnämnden Reglering av skuld och återbetalning av medel för uppdragsutbildning Den 19 april 2006 rekvirerade Samhällsvetenskapliga fakulteten kr från Lärarhögskolan i Stockholm för en skuld avseende lönekostnader och stipendier inom forskarutbildningen. Skulden hade uppstått 1994 eller tidigare och då ett nytt redovisningssystem infördes vid Stockholms universitet 1994 går det inte att se vilka år kostnaderna uppstod. Trots upprepade påminnelser betalades aldrig skulden. Om Lärarutbildningsnämnden ersätter Samhällsvetenskapliga fakulteten för skulden kan inte medlen användas för att minska institutionernas och förvaltningens kostnader för de gemensamma anläggningstillgångarna vid Konradsberg. Detta kan dock kompenseras av att en av institutionerna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten har ett externprojekt som eventuellt kan användas för detta ändamål. Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete har nämligen ,42 kr i överskott från en uppdragsutbildning beställd av Länsarbetsnämnden. Projektet övertogs från Lärarhögskolan i Stockholm (institutionen för individ, omvärld och lärande) och då institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete inte längre har några kostnader förknippade med projektet kan Lärarutbildningsnämnden förfoga över medlen. Lärarutbildningsnämnden beslutar - att ersätta Samhällsvetenskapliga fakulteten med ,28 kr - att medlen från projektet AMS/LAN förs till Regionalt utvecklingscentrum för att i sin helhet användas för att minska de gemensamma avskrivningskostnaderna.

5 = = abibd^qflkp_bpirq=omnm== = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=âìêëéä~åéìíëâçííéíë=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = Ärende 20. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Ärende Åtgärd Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Självständigt arbete inom tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, GN, 15 hp, UE6001 Självständigt arbete inom AUO (GN) i specialpedagogik, GN, 15 hp, UQ304A Självständigt arbete inom AUO (AN) i specialpedagogik, AN, 15 hp, UQ404A Självständigt arbete I inom allmänt utbildningsområde med inriktning mot språk och språkutveckling, GN, 15 hp, USX01P Självständigt arbete II inom allmänt utbildningsområde med inriktning mot språk och språkutveckling, AN, 15 hp, USX02P Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i samhälle, kultur och lärande, GN, 15 hp, UH32AL Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i ämnet barn- och ungdomsvetenskap, GN, 15 hp, UB304A Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i ämnet barn- och ungdomsvetenskap, AN, 15 hp, UB403A Svenska som andraspråk i mångfaldens skola IV, skolår 5-9, AN, 15hp, CT410P Svenska som andraspråk i mångfaldens skola IV, skolår 7-9 och gymnasieskolan, AN, 15hp, CT420P Självständigt arbete i svenska som andraspråk, skolår 5-9 samt 7-9 och gymnasieskolan, GN, 15hp, CT430P Svenska i mångfaldens skola IV, skolår 5-9, AN, 15 hp, NSL408 Svenska i mångfaldens skola IV, skolår 7-9 och Åtgärd gymnasieskolan, AN, 15hp, NSL418 Självständigt arbete i svenska i mångfaldens 1

6 skola, GN, 15 hp, NSL428 (bilaga 19) 21. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Svenska i mångfaldens skola IV, med litterärinriktning, skolår 5-9, AN, 15hp, LVL408 Svenska i mångfaldens skola IV, med litterärinriktning, skolår 7-9 samt gymnasiet, AN, 15hp, LVL418 Självständigt arbete i Svenska i mångfaldens skola med litterär inriktning, GN, 15 hp, LVL428 (bilaga 20) (Margareta Ahlström) 22. Revidering av kursutbud i val av kurser inför VT11 i långa lärarprogrammet. (AM) Beslutas stryka följande kurser från det av LUN beslutade kursutbudet ( ): - Havet, orienteringskurs, GE Ensemblespel och ensembleledning, KMH - Musikskapande i gymnasieskolan, KMH - Idrott med did. inriktning, GIH efter önskemål från resp. institution/fackhögskola. Beslutas lägga till följande kurser till det av LUN beslutade kursutbudet ( ): - Fördjupning design och lärande, LUDELÄ, (LUK/Konstfack) - Trä- och metallslöjd och design med did. inriktning, UE Spanska I för skolår 6-9 och gymnasieskolan, US111A - Utomhusdidaktik med fokus på matematik, naturvetenskap och teknik, UM4032, 15 hp, Gn (Bilaga 21) Ärende 23. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (KO) Åtgärd Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i 2

7 lärarexamen: Idrott och hälsa III, skolår F-6, AN 30 hp UE7025 Teater i skolan, Scenisk gestaltning med didaktisk inriktning, AN 30 hp UE7030 Teknikutveckling och Design II, GN 30 hp UE4060 (Bilaga 22) 24. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Fortsättningskurs i att undervisa spanska för skolår 6-9 och gymnasieskolan, AN, 15 hp, US203P Läraruppdraget i förskolan, GN, 15 hp, UDG30L Självständigt arbete i förskoledidaktik, AN, 15 hp, UDA14L Design och lärande B, GN, 30 hp, Konstfack Medier och lärande B, GN, 30 hp, Konstfack Konst och lärande B, GN, 30 hp, Konstfack Verka i skolan ämnesdidaktik, AN, 15 hp, UMK800 (Bilaga 23) 25. Beslut angående reviderad studiegång för barnskötare till förskollärare (LO) Beslutas fastställa reviderad studiegång för barnskötare till förskollärare för studenter antagna fr o m VT-11. (Bilaga 24) 26. Beslut angående reviderad studiegång för matematik och naturvetenskap skolår 5-9, 270 hp. (KO) Beslutas fastställa reviderad studiegång för matematik och naturvetenskap skolår 5-9, 270 hp för studenter antagna fr o m HT (Bilaga 25) 3

8 1(2) LUN Bilaga punkt 7 Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Beslut om reviderade kursplaner inom Speciallärarutbildningen Lärarutbildningsnämnden fattade beslut om en reviderad utbildningsplan för Speciallärarutbildningen som bland annat innebar en tydligare struktur och särskilda kursplaner för de två olika inriktningarna inom programmet. Konsekvenserna av beslutet blir en revidering av kurs 2 inom de två olika inriktningarna. Specialpedagogiska institutionen i samverkan med Institutionen för matematikämnets, naturvetenskapsämnenas och teknikämnets didaktik (MNDT) har därför inlämnat förslag till reviderade kursplaner inom inriktningen Språk, - läs- och skrivutveckling, 30 hp samt inom inriktningen Matematikutveckling, 30 hp för beslut i LUN om att dessa kursplaner kan ingå i Speciallärarutbildningen 1. Kursplanerna har presenterats och diskuterats i Specialpedagogiska programråd och därefter reviderats på institutionerna i linje med de synpunkter som framkom. Kursplanerna har även behandlats på Specialpedagogiska institutionens institutionsstyrelse vilka med hänvisning till vissa justeringar av litteraturlistan delegerade det slutgiltiga beslutet till prefekten. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden beslutar: - att kursen Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning språk -, läs- och skrivutveckling AN,30 högskolepoäng, Kurskod UQ2SSL kan ingå i det specialpedagogiska programmet inriktning Språk läs- och skrivutveckling - att kursen Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning matematikutveckling, AN,30 högskolepoäng, Kurskod: UQ2MSL kan ingå i det specialpedagogiska programmet inriktning matematikutveckling. 1 Kursplaneutskottet har inte på delegation att fatta beslut om kursplaner inom Speciallärarprogrammet Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Lärarutbildningskansliet Telefax: Stockholm E-post:

9 2(2)

10 UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning språk, läs- och skrivutveckling The Professional Competences of The Special Education Teacher, Language, Reading And Writing Development 30 högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: UQ2SSL Gäller från: VT 2011 Fastställd: Institution: Specialpedagogiska institutionen Huvudområde: Fördjupning: Specialpedagogik A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Beslut Kursen ges inom ramen för speciallärarprogrammet, 90 hp, huvudområdet är specialpedagogik. Kursen ingår i en professionsutbildning som leder till speciallärarexamen med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling. Kursen vänder sig främst till yrkesverksamma lärare som vill utveckla det specialpedagogiska arbetet i fråga om elevens lärande i språk, läsning och skrivning i förskoleklass, skola och vuxenutbildning. Kursansvarig institution är Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Denna kursplan är fastställd av prefekten på delegation av institutionsstyrelsen och godkänd 2010-xx-xx av Lärarutbildningsnämnden (LUN) att ingå i speciallärarprogrammet. Kursplanen är giltig fr.o.m. termin V11. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att studenten är godkänd på minst en av delkurserna (15 hp) i kursen Specialpedagogik som tvärvetenskap inom speciallärarprogrammet. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng MOM1 Möjligheter och hinder inom språk-, läs- och skrivutveckling 15 MOM2 Bedömning och pedagogisk utredning 15 Kursens innehåll Kursens övergripande syfte är att studenten ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska utveckla en fördjupad didaktisk kompetens i att stödja olika elevers lärande inom språk-, läs- och skrivområdet i olika lärmiljöer. Detta syfte motiveras av att speciallärarna i sitt yrke ska kunna analysera, bedöma och stödja språk-, läs- och skrivutvecklingen för elever i behov av särskilt stöd, kunna förebygga att hinder och problem uppstår samt kunna utvärdera genomförda undervisningsinsatser. Sidan 1/5

11 I kursen integreras vetenskapsteori och metod (1,5 hp) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av datainsamlingar och fältstudier. Delkurs 1 innehåller: - språk- och begreppsutveckling utifrån olika teoribildningar, - barns och ungas läs- och skrivutveckling utifrån olika forskningstraditioner, - läs- och skrivutveckling i relation till andraspråkslärande, - variationer i läs- och skrivutvecklingen och läs- och skrivsvårigheter, - kognitiva, biologiska och sociala riskfaktorer som kan påverka barns/ungas språk- och begreppsutveckling samt läs- och skrivutveckling - kartläggning av begreppsutveckling och läs- och skrivutveckling, - planering, genomförande, analys och utvärdering av läs- och skrivundervisning, - specialpedagogiska verksamheter i förhållande till olika lärmiljöer, texter och skriftspråkliga aktiviteter. Delkurs 2 innehåller: - orsaker till och konsekvenser av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utifrån aktuella teoribildningar, - olika diagnostiserings-, observations- och kartläggningsredskap, test och bedömningsmetoder, - IKT och olika hjälpmedel som stöd för läs- och skrivaktiviteter, - formativ bedömning som grund för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram och som didaktiskt analysunderlag för anpassning och förändring av undervisning på individ och gruppnivå, - individanpassade arbetssätt och utvärdering av insatser, - bedömning i form av internationell och nationell utvärdering på gruppnivå och betygssättning på individnivå. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Delkurs 1: - utifrån olika teoribildningar urskilja centrala grundantaganden och kritiska punkter i språk-, läs- och skrivutvecklingen samt relatera dessa till olika didaktiska konsekvenser, - identifiera och förklara variationer, problem och hinder i språk-, läs- och skrivutvecklingen med hjälp av olika individuella, miljöbetingade och relationella aspekter, - analysera och kritiskt reflektera över behov, möjligheter, hinder och svårigheter för en framgångsrik läsoch skrivutveckling utifrån individ- och gruppnivå och med hjälp av olika kunskapstraditioner inom läs- och skrivforskning, - värdera, tillämpa och utvärdera arbetsmetoder och didaktiska lösningar av relevans för förebyggande och utvecklande språk-, läs- och skrivundervisning. Delkurs 2: - utifrån olika teoribildningar jämföra och kritiskt utvärdera olika metoder och redskap att dokumentera, diagnostisera, analysera och bedöma elevers språk-, läs- och skrivutveckling, - urskilja, identifiera och analysera läs- och skrivsvårigheter samt följa upp åtgärder, - analysera, förklara och kritiskt granska relationen mellan bedömning, urval av kunskapsinnehåll och anpassning av undervisning utifrån elevers behov av stöd i språk-, läs- och skrivutvecklingen, - genomföra och kritiskt utvärdera pedagogiska utredningar med beaktande av samverkan med andra yrkesgrupper, lärmiljöer, kunskapsinnehåll relaterat till styrdokument samt elevers olika språkliga och skriftspråkliga förutsättningar, - problematisera bedömning och pedagogisk utredning samt betygssättning ur likvärdighets- och etiska perspektiv. Undervisning Undervisningen organiseras genom campusförlagda föreläsningar och litteraturseminarier, gruppdiskussioner via lärplattform (IKT), verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av datainsamlingar och fältstudier samt skriftliga gruppvisa och individuella arbeten. Under kursens gång ges studerande möjlighet att påverka kursens arbetssätt. En utvärdering sker i slutet av kursen.. Sidan 2/5

12 Kunskapskontroll och examination Delkurs 1 examineras dels genom en muntligt och skriftligt presenterad gruppuppgift och dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Delkurs 2 examineras dels genom en individuell skriftlig uppsats och dels genom en fältstudierapport utförd som gruppuppgift. Det senare arbetet redovisas även muntligt. Betygsättning på delkurser och kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Sidan 2/5 Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på båda delkurser samt fullgjord och godkänd VFU i form av fältstudier. För att få betyg på delkurs krävs lägst betyget E samt för gruppexaminationer betyget G. För gruppexaminationer ges endast betyget G (godkänt) eller U (underkänt). Betygen skall vara målrelaterade, vilket innebär att betygen skall återspegla hur väl studenten uppnått de förväntade studieresultaten, som preciseras i varje kursplan respektive kursanvisning. Betyg på kursen speciallärarens yrkesspecifika kompetenser sätts på följande sätt: Bokstavsbetygen på varje delkurs transformeras först till en femstegsskala (A=5p, B=4p, C=3p, D=2p och E=1p). Delkursernas sifferbetyg adderas och summan delas därefter med 2. Det på så sätt erhållna medeltalet avrundas till närmaste heltal (0,5 och uppåt ger det närmaste högre talet) och transformeras tillbaka till bokstavsbeteckning. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov två gånger av en examinator, har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att kursplanen slutat gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska moment eller delmoment i kursen. Övergångsbestämmelser Om kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att under en tvåårsperiod, vid ordinarie examinationstillfälle, examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur Delkurs 1 Baddeley, A. D. (2001). Is working memory still working? American Psychologist, 56, Sidan 3/5

13 Barkley, R. A. (1998). Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Scientific American, 279 (3), Bjar, L., & Frylmark, A. (Red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Bjar, L., & Liberg, C. (Red.) (2003): Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Bowey, J. A. (2005). Predicting Individual Learning to Read. I C. Hulme & M. Snowling (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Eriksson Gustavsson, A-L., & Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter: en studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings universitet: IBL. LiU-PEK 246. Garme, B. (2010). Elever skriver: Om skrivande, skrivundervisning och elevers texter. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, B., & Åkesson, E. (2007). Emergent literacy: femton svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik (utgivare) Serie: IPD-rapporter, X ; 2007:01. Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Nauclér, K. (2000).... sen det blev svårare och svårare om turkiska och svenska barns socialisation inför skolstarten och deras läsförståelse i år 4. I H. Åhl (Red.), Svenskan i tiden verklighet och visioner, Nationellt Centrum: HLS Förlag. O Connor, R. E., White, A., & Swanson, L. (2007). Repeated reading versus continuous reading: influences on reading fluency and comprehension. Exceptional children, 74 (1), Perfetti, C. A., Landl, N., & Oakhill, J. (2005). The acquisition of reading comprehension skill. I C. Hulme & M. Snowling, (Eds.): The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Roos, C. (2006). Skriftspråklighet och skriftspråkligt lärande. I C. Roos & S. Fischbein (Red.): Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv, Lund: Studentlitteratur. Samuelsson, S., Lundberg, I., & Herkner, B. (2004). ADHD and Reading Disability in Male Adults: Is there a connection? Journal of Learning Disabilities, 37 (2), Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005). Learning to Read with a Language Impairment. I C. Hulme & M. Snowling, (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM. Utöver detta läses i delkurs 1 aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer litteratur i form av valbara böcker, artiklar och rapporter. Delkurs 2 Andreasson, I., & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation. Stockholm: Liber. Asp Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L., & Frylmark, A. (Red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Sidan 4/5

14 Caravolas, M. (2005). The Nature and Causes of Dyslexia in Different Languages. I C. Hulme & M. Snowling, (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. Föhrer, U., & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande hjälpmedel vid läsoch skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 11:2, Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), Jonsdotter Samuelsson, M., & Nordgren, K. (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerup. Holmgren, A. (2010). Lärargruppers arbete med bedömning för lärande. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan praktik, politik, principer, Lund: Studentlitteratur. Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindström, L., & Lindberg, V. (Red.) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag. Mossige, M., Røskeland, M., & Skaathun, A. (2009). Flera vägar mot mål: läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber. (valda delar.) Myrberg, M., & Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet, Härnösand: Specialpedagogiska institutet. Persson, A., & Sahlström, E. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett deltagarperspektiv: Analysverktyg för alla. Specialpedagogiska rapporter, nr. 14. Specialpedagogiska institutionen. Göteborg: Göteborgs universitet. Torrance, H., & Pryor, J. (2001). Developing Formative Assessment in the Classroom: using action research to explore and modify theory. British Educational Research Journal, 27, (5), Torgesen, J. K. (2005). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. C. Hulme & M. Snowling, (Eds.), The science of Reading, Malden: Blackwell publishing. Vallberg Roth, A-C., & Månsson, A. (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige, 13 (2), Zetterqvist Nelson, K. (2003). Dyslexi - en diagnos på gott och ont. Barn, föräldrar och lärare berättar. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Utöver detta läses i delkurs 2 ca 200 sid metodlitteratur från valbar metodlitteratur samt en aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer litteratur i form av artiklar och valfria rapporter samt olika diagnosmaterial och screening test. Litteratur i vetenskapsteori och metod Ca 200 sidor är obligatorisk litteratur och väljs i samråd med gruppansvarig lärare. Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, R-M. (l995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Sidan 5/5

15 UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, inriktning matematikutveckling The Professional Competences of The Special Education Teacher In Mathematical Development 30 högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: UQ2MSL Gäller från: VT 2011 Fastställd: Institution: Specialpedagogiska institutionen Huvudområde: Fördjupning: Specialpedagogik A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Beslut Kursen ges inom ramen för speciallärarprogrammet, 90 hp, huvudområdet är specialpedagogik. Kursen ingår i en professionsutbildning som leder till speciallärarexamen med inriktning mot matematikutveckling. Kursen vänder sig främst till yrkesverksamma lärare som vill utveckla det specialpedagogiska arbetet i fråga om elevens lärande i matematik i förskoleklass, skola och vuxenutbildning. Kursansvarig institution är Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Kursen ges av Institutionen för Matematikämnets och Naturvetenskapsämnenas Didaktik i samarbete med Specialpedagogiska institutionen. Denna kursplan är fastställd av prefekten på delegation av institutionsstyrelsen för Specialpedagogiska institutionen och godkänd 2010-xx-xx av Lärarutbildningsnämnden (LUN) att ingå i speciallärarprogrammet. Kursplanen är giltig fr.o.m. termin V11. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att studenten är godkänd på minst en av delkurserna (15 hp) i kursen 'Specialpedagogik som tvärvetenskap' inom speciallärarprogrammet. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng MOM1 Möjligheter och hinder i lärprocesser inom matematikutveckl. 15 MOM2 Bedömning och pedagogisk utredning 15 Kursens innehåll Kursens övergripande syfte är att studenten ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska utveckla en fördjupad didaktisk kompetens i att stödja olika elevers lärande inom matematikområdet i olika lärmiljöer. Detta syfte Sidan 1/5

16 motiveras av att speciallärarna i sitt yrke ska kunna analysera, bedöma och stödja matematikutvecklingen för elever i behov av särskilt stöd samt kunna förebygga att hinder och problem uppstår. I kursen integreras vetenskapsteori och metod (1,5 hp) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av datainsamlingar och fältstudier. Delkurs 1 innehåller: - språk- och begreppsutveckling i matematik ur olika teoretiska perspektiv, - kritiska aspekter av matematikutvecklingen som kan leda till matematiksvårigheter, - hur undervisning kan planeras, utvecklas och genomföras med hänsyn till genus, social och språklig bakgrund för att förebygga matematiksvårigheter och gynna lärandet, - exempel på stimulerande och inkluderande lärmiljöer där språk och begrepp i matematik utvecklas i ett naturligt sammanhang utifrån elevers tidigare erfarenheter och förståelse, - analys utifrån olika teoribildningar och beprövad erfarenhet av matematikinnehåll, matematikutveckling, pedagogiska miljöer, hjälpmedel och arbetssätt i relation till elevers förutsättningar. Delkurs 2 innehåller: - olika metoder för pedagogisk utredning av elevers matematikutveckling, - olika kartläggningsredskap och olika bedömningsmetoder som synliggör elevers kompetenser, kunskapskvaliteter samt utbildningsbehov, - matematiksvårigheter - definitioner, orsaker, kännetecken utifrån aktuell forskning samt med koppling till andra inlärningssvårigheter, - specialpedagogiskt individanpassat arbetssätt, - pedagogisk utredning som grund för åtgärdsprogram med hänsyn till både grupp- och individnivå, - aktuell forskning om bedömning och betygssättning samt bedömning som verktyg för lärande. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten kunna Delkurs 1: Urskilja kritiska aspekter i elevers språk- och begreppsutveckling i matematik och lärande utifrån olika teoribildningar och beprövad erfarenhet, kritiskt reflektera över forskning/utvecklingsarbete kring förebyggande och inkluderande undervisningsmetoder och didaktiska lösningar som kan främja matematikutveckling, använda, utvärdera och granska metoder i syfte att identifiera hinder i matematikutvecklingen samt genom pedagogiskt utvecklingsarbete möta elevers olika förutsättningar och behov med ett individanpassat arbetssätt, reflektera över sitt eget kunnande och utvecklingsbehov och över betydelsen av lagarbete. Delkurs 2: kritiskt reflektera över forskning om matematiksvårigheter - dess definitioner, orsaker och kännetecken samt i relation till andra inlärningssvårigheter, analysera elevers matematikutveckling i relation till bedömning och betygssättning och kritiskt resonera kring hur ett individanpassat arbetssätt kan stödja kunskapsutvecklingen i matematik, välja, utveckla, använda och kritiskt granska redskap för analys och bedömning av barns och ungdomars kunskapsutveckling i matematik, problematisera utifrån forskning olika sätt att följa, dokumentera, diagnostisera, bedöma, betygssätta och stödja elevers utveckling och lärande i matematik i ett didaktiskt perspektiv, självständigt genomföra och kritiskt utvärdera pedagogiska utredningar och därvid visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper och med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, litteraturseminarier med obligatoriska redovisningar, gruppdiskussioner även via lärplattform, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av fältstudier, muntliga och skriftliga redovisningar enskilt och i grupp samt examinationer. Under kursen ansvarar studenten för att vid ett seminarium presentera en doktorsavhandling. Studenten ges möjlighet att påverka kursens arbetssätt. En utvärdering sker i slutet av kursen. Kunskapskontroll och examination Sidan 2/5

17 Delkurs 1 examineras dels genom en muntligt och skriftligt presenterad gruppuppgift och dels genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Delkurs 2 examineras dels genom en individuell skriftlig uppsats och dels genom en fältstudierapport utförd som gruppuppgift. Båda arbetena redovisas även muntligt. Dessutom tillkommer en muntlig tentamen i grupp. Hela kursen liksom delkurserna betygsätts enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A= Utmärkt B= Mycket bra C= Bra D= Tillfredsställande E= Tillräckligt FX= Otillräckligt F= helt otillräckligt Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. För att få godkänt slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser samt fullgjord och godkänd VFU i form av fältstudier. Betygen skall vara målrelaterade, vilket innebär att betygen skall återspegla hur väl studenten uppnått de förväntade studieresultaten, som preciseras i varje kursplan respektive kursanvisning. Betyg på kursen speciallärarens yrkesspecifika kompetenser sätts på följande sätt: Bokstavsbetygen på varje delkurs transformeras först till en femstegsskala (A=5p, B=4p, C=3p, D=2p och E=1p). Delkursernas sifferbetyg adderas och summan delas därefter med 2. Det på så sätt erhållna medeltalet avrundas till närmaste heltal (0,5 och uppåt ger det närmaste högre talet) och transformeras tillbaka till bokstavsbeteckning. Studerande som underkänts på muntlig grupptentamen har rätt att genomgå högst en muntlig grupptentamen. Studerande som fått betyget FX eller F i övriga examinerande uppgifter har rätt att genomgå minst fyra ytterligare omexaminationer så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på examinerande uppgifter får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som har fått betyget FX eller F på examinerande uppgifter två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på den examinerande uppgiften. Framställan härom ska skriftligen göras till institutionsstyrelsen. Studenter kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med examinerande uppgifter jämställs också andra obligatoriska moment eller delmoment i kursen. Övergångsbestämmelser Om kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att under en tvåårsperiod, vid ordinarie examinationstillfälle, examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur I denna kurs, kurs 2 i speciallärarprogrammet, läses ca sidor, inklusive två valbara doktorsavhandlingar. Styrdokument och grundskolans/gymnasieskolans kursplaner är gemensamma för hela utbildningsprogrammet och ingår utöver obligatorisk litteratur. Litteraturen för varje delkurs omfattar ca 2000 sidor varav en del av litteraturen är valbar. Sidan 3/5

18 Delkurs 1 Ahlberg, A. (1996). Undervisningsprocessens betydelse för flickors och pojkars lärande. Nomad 4, Baddeley, A. D. (2001). Is working memory still working? American Psychologist, 56, Berch, D. B., & Mazzocco, M. M. M. (2007). Why is math so hard for some children? London: Brookes. Bjar, L., & Liberg, C. (Red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Boesen, J. (Red.). (2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Kungälv: Göteborgs universitet & NCM. Boaler, J., Dylan, W., & Brown, M. (2000). Students experiences of ability grouping disaffection, polarization and the construction of failure. British Educational Research Journal, vol 26, No 5, Brodin, J., & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Eriksson Gustavsson, A-L., & Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter: en studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings universitet: IBL. LiU-PEK 246. Hodgen, J., & Wiliam, D. (2006). Mathematics inside the black box. Department of Education Professional Studies: Kings College London. Löwing, M., & Kilborn, W. (2006). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur. McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. Göteborg: NCM. Myndigheten för skolutveckling (2007). Mer än matematik om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Liber distribution. Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM. Utöver detta läses i delkurs 1 aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer litteratur i form av valbara böcker, artiklar och rapporter. Delkurs 2 Barkley, R. A. (1998). Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Scientific American, 279(3), Berch, D. B., & Mazzocco, M. M. M. (2007). Why is math so hard for some children? London: Brookes. Björklund Boistrup, L. (2010). Discourses of assessment actions in mathematics classrooms. In U. Gellert, E. Jablonka, & C. Morgan (Eds.), Proceedings of the Sixth International Mathematics Education and Society Conference. Berlin: Freie Universität, Berlin, Bruse, B. (2003). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I L. Bjar & C. Liberg (Red.): Barn utvecklar sitt språk, Lund: Studentlitteratur. Eklund, S. (Red.) (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Forskning om undervisning och lärande 3. Stockholm: Lärarförbundet. Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro universitet. Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i Sidan 4/5

19 skolan. Pedagogisk forskning i Sverige II: 2, Hattie, J., & Timberley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindström, L., & Lindberg, V. (Red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag. Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli finns det? Göteborg: NCM. Pettersson, A. (Red.) (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Peltenburg, M., van den Heuvel Panhuizen, M., & Doig, B. (2009). Mathematical power of special-needs pupils: An ICT-based dynamic assessment format to reveal weak pupils potential. British Journal of Educational Technology, Vol 40, Utöver detta läses i delkurs 2 (ca 200 sidor) metodlitteratur från valbar metodlitteratur samt en aktuell avhandling (ca 200 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer diagnos- och kartläggningsmaterial samt litteratur i form av artiklar, valbara böcker och rapporter. Sidan 5/5

20 1(1) LUN Bilaga punkt 8 Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Redovisning av utvecklingsprojekt inom speciallärarutbildningen Vid junisammanträdet 2010 fördelade Lärarutbildningsnämnden särskilda utvecklingsmedel enligt regleringsbrev om drygt 3 miljoner kronor för utveckling inom speciallärarutbildningen. Medverkande institutioner i utbildningen, Institutionen för Specialpedagogik och Institutionen för matematikämnets, naturvetenskapsämnenas didaktik fördelades medel enligt inkomna projektansökningar. Enligt LUN:s beslut uppmanades institutionerna att inkomma med en redovisning av projektens status och ev. resultat senast 1 november Institutionerna har inkommit med redovisningar av projekten och beskriver där vad som genomförts under hösten samt hur man avser att fortsätta projekten. Eftersom beslut om fördelning av medel kom så sent som juni 2010 finns ingen slutrapportering utan projekten fortsätter under 2011 och i vissa fall även I dagsläget bör det därför räcka om ordförande läser redovisningarna och ger institutionerna ev. kommentarer inför den fortsatta utvecklingen i projekten. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar - att ordförande i Lärarutbildningsnämnden delges delrapporterna och ger berörda institutioner ev. kommentarer inför det fortsatta arbetet inom projekten. - att slutredovisningarna av projekten delges respektive fakultetsnämnd Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Lärarutbildningskansliet Telefax: Stockholm E-post:

21 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 9 Digital portfölj i VFU överföring till den kommande VFUorganisationen Bakgrund Lärarutbildningsnämnden tog under 2009 följande beslut kring digital portfölj i VFU: - att utveckla ett system för en digital portfölj där studenten ges möjlighet att med stöd av lärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen, och att LUK/RUC får i uppdrag att lämna förslag till hur detta arbete ska genomföras (juni 2009) - att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram och implementera ett system med digital portfölj för VFU-bedömning och studentens professionsutveckling. Arbetsgruppen ska ha följande medlemmar: Sune Bengts, RUC (eller hans efterträdare) Susanna Malm, RUC, Annika Hössjer, UPC, Niklas Olaisson och Magnus Tagesson, IT och media, samt adjungerad kansliresurs vid behov. I gruppen ska också ingå en studentrepresentant och en representant från VFU-utskottet; - att gruppen förankrar systemet med digital portfölj för VFUbedömning med universitetets jurister; - att arbetsgruppen ska samråda med en bred referensgrupp under sitt arbete; - att nämnden anslår kr för arbetet vt 2010 och ht 2010 under förutsättning att UPC och ITmedia bidrar med kr; - att den digitala portföljen för VFU-bedömning och studentens professionsutveckling ska införas fr.o.m. ht 2010 (oktober 2009). LUN beslutade den 9 juni 2010 om tidsplan för implementering av digital portfölj. - att digital portfölj i VFU införs successivt under tiden ht 2010/vt 2011; - att starkt rekommendera institutioner med kursansvar vad gäller VFU att använda digital portfölj som digitalt verktyg för att bidra till att stödja bedömningen av VFU. Lägesbeskrivning av pilotverksamheten Under vårterminen 2010 genomfördes ett pilotprojekt. I den deltog cirka 70 studenter från kurser vid tre olika institutioner och därmed deras kurslärare vid universitetet och VFU-lärare/handledare ute i partnerområdena. Syftet med ett pilotprojekt är att fånga problem och möjligheter i hanteringen av digital portfölj. Pilotprojekt identifierade tidigt ett problem, dels genom den IT-support som har fångat upp frågor från pilotverksamheten och dels genom en korta enkät som under mitten av pilotverksamheten skickades ut via e-post till de medverkande parterna. 1/3

22 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 9 Det var svårt för VFU-handledare att skapa gästkonto i universitetets lärplattform Mondo. Det var till stor del brist på användarvänlighet i instruktionerna för att skapa ett gästkonto i Mondo men också att hos en del kommuner klassades SU-mail från Mondo som spam och filtrerades bort. Därmed förhindrades gästkontot att skapas. Under höstterminen 2010 är pilotverksamheten utökad. Den om fattar nu cirka 500 studenter vid fem olika utbildningsvetenskapliga institutioner samt deras kurslärare och VFU-handledare. (Institutionerna är MND, USOS, UHS, UTEP och DoPa.) Under hösten har arbetsgruppen informerat studierektorerna vid de utbildningsvetenskapliga institutioner om läget med den digitala VFU-portföljen vid de månatliga möten som RUC inbjuder till. Dessutom har medlemmar ur arbetsgruppen träffat inblandade kurslärare samt informerat på, hitintills, två institutioner vid möten med hela personalen. Avdelningen för IT och Media förändrade och förbättrade inför höstterminen 2010 såväl funktion som information kring momentet att skapa ett gästkonto i Mondo. Information har dessutom återigen gått ut till kommunerna om att vitlista e-post från Stockholms universitet. Under november kommer arbetsgruppen att genomföra en satsning ut i partnerområdena för att få så många VFU-handledare om möjligt att redan nu skapa sig ett gästkonto i Mondo detta för att bädda för enklare hantering vårterminen En del i den satsningen utgör en möjlighet att under två veckor ringa till en tillfälligt upprättad Telefon-Helpdesk bemannad av studenter. Inför vårterminen 2011 behövs en överföring av kunskapen kring och erfarenheterna av den digitala VFU-portföljen och en organisation som stödjer den. Då omorganisationen av kanslistöd och styrning av lärarutbildningen bl.a. innebär, att Regionalt utvecklingscentrum, som i dag samordnar den digitala VFU-portföljen, försvinner behövs en samordnare i det nya systemet, detta för att hålla såväl beslutad tidsplan som budget. Dessutom behöver medel som finns budgeterade för Steg 3, dvs möjlighet att implementera digital VFU-portfölj i alla kurser vårterminen 2011, överföras till en samordnande institution. I budgeten ligger kr till avdelningen för IT och Media för förvaltningskostnader vårterminen I denna summa ligger åtagandet att ge support till användarna. I den arbetsgrupp som nu arbetar finns från UPC och IT och Media bl.a. två representanter som kommer att fortsätta efter nyår. Tillsammans med en samordnare, som arbetsgruppen anser behöver finnas vid någon av de samordningsinstitutioner som kommer att utses för VFU, kommer de att forma en bra grupp för att hantera den digitala VFU-portföljen framöver. För att ha en viss framförhållning in för vårterminen 2011 behöver denna konstellation formeras redan under november. Förslag till beslut 2/3

23 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 9 Lärarutbildningsnämnden beslutar - att resterande kr av budgeten för digital VFU-portfölj avsatta för Steg 3, dvs möjlig implementering i alla kurser fr.o.m. vårterminen 2011, överförs till en samordnande institution. Samordnarfunktionen bör träda i kraft redan i november att delegera till LUN:s ordförande att utse samordnande institution 3/3

24 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 10 Utvärdering av VFU-utskottet Bakgrund Den 23 september 2009 beslutade Lärarutbildningsnämnden, LUN, att inrätta ett VFU-utskott. Följande uppdrag lades på utskottet: - att vara samordnande forum för VFU-frågor och för de aktörer som är delaktiga i VFU:n inom lärarutbildningen (LUN och av LUN inrättade råd, regionsamordnare, profilområdeslärare, kommunernas förvaltningsledningar och skolornas anställda); - att vara ett beredande organ till LUN med uppgift att ta upp VFU-relaterade frågor av övergripande natur bl.a. utvecklings- och fortbildningsfrågor kopplade till VFU; - att följa upp implementeringen av nämndens VFU-beslut i verksamheten ute i kommunerna. I beslutet ingick även ett uppdrag till Lärarutbildningskansliet att följa upp och utvärdera hur det nya utskottet fungerat om ett år, d.v.s. september 2010, samt att rapportera till LUN före 2010 års utgång. LUN beslutade om formerna för en sådan utvärdering. Utvärdering genomförd Följande har per e-post tillfrågats om sina erfarenheter under det första året: LUN:s medlemmar, VFU-utskottets medlemmar samt Lärarutbildningskansliets olika avdelningar, dvs. såväl utbildningsledarna som regionsamordnarna på Regionalt utvecklingscentrum och VFUsekretariatet. Till dags dato har sju, fem respektive 14 svar inkommit. Några på Lärarutbildningskansliet har svarat, att inrättandet av ett VFU-utskott inte har påverkat deras arbetsuppgifter. Syftet med uppföljningen var att få uppdragen genomlysta vad gäller formulering och möjligheter att fullfölja dem. Frågorna ställdes därför i relation till de formulerade uppdragen samt avslutades med frågan om det funnits möjlighet att fullfölja uppdragen. Sammanfattning av resultaten Uppdragen uppfattas som ändamålsenliga av samtliga tillfrågade grupper. Det första verksamhetsåret, menar flera, har visat att denna gemensamma arena har utvecklingsmöjligheter. I de tre grupperna är den allmänna meningen, att VFU-utskottets tillkomst har inneburit, att VFUfrågor behandlats mer djupgående än vad som var fallet tidigare. Det har under året växt fram vilka frågor som VFU-utskottet faktiskt har tagit sig an på basis av den beslutade formuleringen av uppdragen. Några tjänstemän inom Regionalt utvecklingscentrum uttrycker en svårighet med gränsdragning visavi deras uppdrag som regionsamordnare respektive VFU-samordnare. I detta ligger även vad som läggs in i begreppet VFU och utveckling av denna. Det påpekas också att

25 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 10 kvalificerade uppföljnings- och utvärderingsresurser bör finnas om utskottet ska kunna driva utveckling. En farhåga uttrycks från en ledamot i LUN, att även andra frågor om lärarutbildningen än VFU hamnar på VFU-utskottets bord även där en gränsdragningsfråga. Exempel på ytterligare en ansvarsuppdelning som kräver en tydlig gräns har kommit från en utbildningsledare vid Lärarutbildningskansliet. Den gäller det eventuella dubbelkommando kring VFU, som kan uppstå, då kommunrepresentanter finns i såväl i profilråd som i VFU-utskottet. VFU-utskottet med sina månatliga möten anses ha avlastat LUN frågor. Dessa frågor har i sin tur antingen kommit tillbaka till LUN mer genomarbetade eller som ett delegationsbeslut av ordföranden i VFU-utskottet, efter enigt beslut i utskottet. Att utskottet funnits anses därför ha såväl underlättat LUN:s arbete som ökat kvaliteten på besluten. Flera av utskottets medlemmar anser att de gjort ett så gediget arbete de kunnat, med tanke på den resurs som funnits, dvs den tid de själva kunnat lägga ner, viss tid för ordföranden samt en kansliresurs från Lärarutbildningskansliet. Information om VFU-utskottet och dess ansvarsområde anses vara i behov av förstärkning såväl internt vid Stockholms universitet som i samverkande kommuner. Slutsatser För att kunna arbeta långsiktigt behöver ett VFU-utskott i framtiden ha ett tydligt mandat, som även gör en gränsdragning mot såväl samordningsgruppen för lärarutbildning som den beslutade koordineringsgruppen med representanter från samordningsinstitutioner. Det krävs dessutom goda resurser i form av tid för utskottets medlemmar samt resurser för såväl beredning av ärende som uppföljning av beslut. Frågor att besvara inför kommande VFU-utskott VFU-utskottet ska, enligt beslut i september om styrningen av lärarutbildningen vid Stockholms universitet, hantera löpande frågor av fakultetsöverskridande karaktär, medan övergripande och principiella frågor som rör verksamhetsförlagd utbildning, VFU, kommer att behandlas i Samordningsgruppen. De åsikter som framkommit i utvärderingen av nuvarande VFU-utskott leder till frågor av typen: Vad avses med löpande frågor? Vilka resurser kommer att finnas för utskottet för att kunna driva ett löpande arbete? Vilket innehåll ligger i beslutet i begreppet VFU? Om även utveckling av VFU inbegrips, finns resurser för att kunna driva denna? Eventuell samverkan med forskningsutskottet? Vilken dignitet kommer utskottets beslut att ha? Fakultetsövergripande frågor kräver ett tydligt mandat.

26 Dnr SU (1) Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 11 Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Förslag till fördelning av medel för fortbildningskurser inom Förskolelyftet (Dnr Skolverket 2009:334) Nedan förslag till fördelning gäller drygt 6 miljoner kronor som har rekvirerats från Skolverket för kurser inom Förskolelyftet med start höstterminen Det gäller den enda och fulla utbetalningen för åtta kurser. De flesta kurser är samarbeten mellan flera institutioner/centra och utbetalningen går till utsedd värdinstitution/centra. RUC:s omkostnader för samordningen av projektet inklusive marknadsföring är kronor enligt budget för det andra halvåret Bifogade underlag visar medelsfördelningen per kurs och värdinstitution samt fördelningen av RUC:s omkostnader per kurs, enligt samma principer som tidigare. Förslag till beslut: Av de från Skolverket i oktober 2010 rekvirerade kr till kurser inom Förskolelyftet med kursstart höstterminen 2010 fördelas enligt bilaga kr till tre värdinstitutioner/centra samt kr till Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Bilagor: 1. Sammanställning av förslaget till fördelning av medel för Skolverkets upphandlade fortbildningskurser inom Förskolelyftet som startade HT-10 Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Regionalt utvecklingscentrum STOCKHOLM Hus V1, Campus Konradsberg Konradsbersgatan 5B Telefax: E-post: charlotte.rossland@ruc.su.se