Översyn av Disciplinnämndens uppdrag, roll och ansvar

Transkript

1 Projektet /KEE Översyn av Disciplinnämndens uppdrag, roll och ansvar 1.Bakgrund Disciplinnämnden (DN) inrättades efter beslut på Förbundsmötet Förslaget till en särskild nämnd för bestraffningsärenden hade framlagts av utredningen om Bandyförbundets Framtida Organisation, den s.k. BFO-utredningen. Tidigare hade disciplinärendena handlagts av en särskild grupp inom Tävlingskommittén. BFO ansåg att det inte var tillfredsställande att samma kommitté både beslutar om tävlingsbestämmelserna och handlägger bestraffningsärendena. Det beslutades också att ledamöterna i DN ska väljas på Förbundsmötet. DN:s sammansättning och ansvarsområden fastställdes på Förbundsmötet, och bestämmelserna finns i Förbundets stadgar i 3 kap. 22. Förbundets styrelse har vid ett antal tillfällen diskuterat DN: s roll och ansvar i samband med överklaganden till styrelsen och Riksidrottsnämnden (RIN). Diskussionerna har lett fram till ett önskemål om att göra en översyn av DN:s uppdrag, roll och ansvar och även handläggningen av överklaganden. I uppdraget ingår också att göra en översyn av de regionala disciplinnämnderna (RDN) som inrättades samtidigt som DN. Svenska Bandyförbundets styrelse beslutade således den 28 augusti 2015 att tillsätta ett projekt för att göra en översyn av DN (DN-Projektet) och utsåg Karl-Erik Eckemark att ansvara för projektet. 2.Syftet med projektet Syftet med projektet är att göra en översyn av DN:s uppdrag, roll och ansvar och arbetsformer. I uppdraget ingår att lämna synpunkter på DN:s kompetensbehov för de olika ansvarsområdena och behovet av dokumenterade riktlinjer och instruktioner som stöd för DN:s arbetsprocesser och beslutsfattande. Kommunikationen mellan parterna, informationen om besluten och handläggningen av överklaganden och hur föredragningen av ärendena ska ske är också väsentligt att klarlägga. I uppdraget ingår också att utvärdera de regionala disciplinnämndernas uppdrag och verksamhet. 3. Projektgrupp I Projektgruppen har ingått följande medlemmar: Karl-Erik Eckemark, ordförande Bengt Arvidson, Disciplinnämndens ordförande Lars Wennerholm, Tävlingsenheten, Förbundets Kansli Py Börjesson, Ledamot i FSE:s styrelse Krister Malmsten har medverkat som expert. Projektgruppen rapporterar till Förbundets styrelse.

2 4. Arbetets bedrivande Projektgruppen har haft tre fysiska möten. Kontakter har tagits med Fotbollförbundet och Ishockeyförbundet för att ta del av hur verksamheten beträffande disciplinärenden är organiserad i respektive förbund. 5. Analys av nuvarande verksamhet DN har i huvudsak tre uppgifter:!. Bestraffningsärenden avseende spelare, ledare, funktionär och lag i samtliga Förbundsserier och i andra av Förbundet administrerande tävlingar, kurser och läger. 2. Ärenden om tävlingsbestraffningar enligt gällande tävlingsbestämmelser i tävlingar som Förbundet administrerar. 3. Överklagningsinstans i ärenden som avgjorts av de regionala DN (RDN). Bestraffningsärenden Bestraffningsärendena är klart dominerande till antal ärenden i DN och s.k. grov utvisning är det i särklass vanligaste förekommande ärendet. Antalet ärenden för grov utvisning var säsongen följande: Serie Antal ärenden Elitserien 7 Allsvenskan 19 Div P 20 7 P Dam 6 Träningsmatcher 2 Svenska Cupen 3 Summa 93 Antalet ärenden har de senaste åren legat på ungefär samma nivå. Anmärkningsvärt är de få ärendena i Elitserien och de relativt många i P18. En viss inverkan har domarkompetensen och rutinen hos domarna som naturligtvis är högre i Elitserien, och att spelarna i P 18 inte är färdiga med sin utbildning.

3 Antalet bestraffningar av ledare var tre stycken och ett ärende rörde publikkonfrontation. Rutiner för handläggning och dokument Grov utvisning Rutiner för handläggning av grov utvisning återfinns i bilaga 1: Riktlinjer för handläggning av bestraffningsärenden Den har reviderats och förtydligats under pågående projekt. Den väsentligaste förändringen är att bilder och filmer kan bifogas yttranden för att säkerställa att beslutsunderlaget är fullödigt. Blanketten för anmälan, yttranden och beslut återfinns i bilaga 2: Anmälan om grov utvisning av spelare och grov förseelse av ledare. Förtydliganden har gjort att anmälan även gäller ledare för grov förseelse. Domarraporterna vid anmälan har blivit mycket bättre under senare år senare tack vare att RDK lägger stor vikt vid dessa i alla utbildningar. Avgörande för snabbheten och kvalitén i processen är domarrapporten. Skyndsamheteten i handläggningen är naturligtvis mycket angelägen, speciellt i Elitserien, när de två kommande matcherna kan inträffa 4-5 dagar efter händelsen. Beslutet ska vara utsänt senast dag 4 efter anmälan. I Normalfallet med två-tre matchers avstängning är detta inget problem. I svårare fall kan det bli aktuellt med möten med inblandade parter. Spelaren är då avstängd under utredning. Detta är dock mycket sällsynt. I bilaga 3 finns Riktlinjer för bestraffningar av spelare och ledare. Riktlinjerna har helt reviderats under projektets gång och blivit enklare och tydligare. Dokumentet ersätter det tidigare dokumentet Bestraffningsnormer och ska finnas tillgängligt på SBF:s hemsida, så att riktlinjerna för bestraffningar blir transparanta för alla parter. Det är av synnerligen stor vikt att DN:s beslut grundar sig på överväganden som är kända. Den vanligaste påföljden är två matchers avstängning och utgör ca 80 % av antalet anmälningar. Information om bestraffningar DN:s beslut om avstängning vid grov utvisning ska publiceras på SBF:s hemsida. Under rubriken Bandyinfo/Tävlingsärenden återfinns spelarens namn och antalet matcher som spelaren är avstängd. Överklaganden Överklagande av DN:s beslut i bestraffningsärenden får ske till RIN enligt 8 kap i Tävlingsbestämmelserna. På senare år har inga ärenden för grov utvisning överklagats.

4 Bestraffning av ledare Allmänt gäller att ledare, tränare eller annan funktionär som gör sig skyldig till olämpligt uppträdande ska avvisas. Vid grov förseelse ska anmälan göras till DN. Säsongen anmäldes tre fall av grov förseelse. Anmälningarna rörde olämpligt utträdande och missfirmelse. I bilaga 3 finns Riktlinjer för bestraffningar av spelare och ledare med påföljder beträffande bestraffningar av ledare. Påföljderna är tillrättavisning, böter eller avstängning. Ärendet rörande avstängningen av Jonas Holgersson Avstängningen av Jonas Holgersson säsongen rönte stor uppmärksamhet både beträffande handläggningen, straffet i DN och överklagandet till RIN. Handläggningen av ärendet hade stora brister, och beslutet i DN fattades på delvis felaktiga grunder. DN:s beslut i mars 2014 att stänga av Jonas Holgersson från all idrottsverksamhet under tiden 15 april december 2014 drabbade Jonas Holgersson mycket hårt. RIN upphävde DN:s beslut den 10 september 2014 och lämnade anmälan utan bifall. Möjligheterna för Jonas Holgersson att försörja sig på bandyn som tränare/ledare var således stängda under avstängningstiden, och även efter frikännandet var det för sent att få nya tränaruppdrag. Det första felet var, att när anmälan kom till Tävlingsenheten (TE) i november 2013, så uppfattade inte TE att det rörde sig om anmälan om grov förseelse utan trodde att det var en anmälan om doping som RF skulle handlägga. Ärendet tillställdes DN först i mars 2014 för behandling, vilket försvårade utredningen. DN dömde Jonas Holgersson för brott mot dopingreglementet för att ha förhindrat dopingkontroll, vilket visade sig vara en felaktig bedömning. RIN:s beslut grundade sig på att Jonas Holgersson gjort sig skyldig till olämpligt uppträdande och att bevisläget var mycket oklart och RIN upphävde således avstängningen. Tävlingsbestraffningar Tävlingsbestraffningar handlar om ordning och säkerhet och föreningarnas skyldigheter vid match. Bestämmelserna återfinns i Tävlingsbestämmelserna 5 Kap. 4 och 5. Antalet ärenden som behandlades i DN var säsongen st. Samtliga ärenden rörde pyroteknik med s.k. bengaliska eldar på läktarplats Av de sju anmälningarna svarade en klubb (Boltic) för 5 av anmälningarna.

5 Påföljder Arrangerande förening eller förening, vars supportrar begår ordningsförseelser, kan ådömas straffavgift på högst kronor. Straffavgifterna har i allmänhet legat på ca kronor. Vid upprepade fall har straffavgiften höjts till ca kronor. I ett uppmärksammat fall vid SM-finalen 2013 ådömdes Hammarby böter på kronor för ordningsförseelser för bl.a. stor skadegörelse på läktaren. Överklaganden DN:s beslut i Tävlingsärenden kan överklagas till SBF:s styrelse. Den senaste säsongen överklagade Boltic två beslut av DN. Diskussionerna i styrelsen har varit mycket omfattande, när det gällde att fatta beslut i överklagningsärendena. Diskussionen rörde vad som är rimligt att kräva av en förening vars supportrar begår ordningsförseelser t.ex. om föreningen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra bengaliska eldar och bråk mellan supportrar. I sina yttranden menar föreningen att man vidtagit rimliga åtgärder, speciellt när det inte finns några uttalade krav eller normer för vad som bör vidtas för att förhindra ordningsstörningar. Det är också vissa svårigheter för styrelsen att hantera överklaganden, då man rimligen inte kan vara insatt i ärenden fullt ut eller ha tillräcklig kännedom om säkerhetsarbetet. Det blir stor risk för tyckanden. Regionala disciplinnämnderna De sex distrikten är organiserade i tre samverkande tävlingsområden i enlighet med Riktlinjer för Distriktens verksamhet. I varje tävlingsområde finns en Regional Disciplinnämnd (RDN). Medlemmarna i RDN väljs på distriktens årsmöten och ska bestå av fem ledamöter. Ordförande utses inom kommittén. RDN ansvarar för tävlings- och bestraffningsärenden för samtliga distrikts- och regionala serier och cuper inom tävlingsområdet. Antal ärenden Antal ärenden var säsongen : Tävlingsområde Nord Tävlingsområde Mitt Tävlingsområde Syd 4 st. 4 st. 3 st. Det kan således konstateras att antalet ärenden på distriktsnivå är mycket få.

6 Överklaganden RDN :s beslut avseende bestraffningsärenden och tävlingsbestraffningar får överklagas till DN enligt 8 kap., Inga överklaganden gjordes säsongen Kriterier som ska känneteckna DN:s verksamhet för att DN ska åtnjuta stort förtroende hos alla parter Syftet med projektet är att göra en översyn av DN:s uppdrag, roll och ansvar och arbetsformer. I uppdraget ingår också att lämna synpunkter på kompetensbehov och behovet av dokumenterade riktlinjer för DN:s arbetsprocesser och beslutsfattande samt kommunikationen mellan parterna och informationen om fattade beslut. För att nå detta syfte ska DN:s verksamhet kännetecknas av följande kriterier: Hög kompetens I DN ska ingå ledamöter med god juridisk kompetens och ledamöter som behärskar bandysporten och är väl förtrogna med bandyns regelverk. Integritet Ledamöterna får inte ha uppdrag i någon förening och ska anmäla jäv om det finns någon koppling till berörd part t.ex. förening eller nära släktskap till spelare som anmälan avser. God kommunikation med inblandade parter Verksamheten ska kännetecknas av god kommunikation med inblandade parter spelare, ledare och föreningar och stor öppenhet ska känneteckna kommunikationen. Snabb och säker behandling Verksamheten ska kännetecknas av snabb och säker behandling av bestraffningsärenden, där dock säkerheten i besluten är primärt. Behandlingen av tävlingsärenden är inte lika akuta. Hög kvalitet på beslutsdokumenten är av stor betydelse för DN:s roll och förtroende. Information om gällande bestämmelser och beslut Information ska finnas på SBF:s hemsida om riktlinjer för DN:s verksamhet, aktuella dokument för ärendehantering, riktlinjer för bestraffningar och de beslut som har fattats i bestraffningsärenden och tävlingsbestraffningar.

7 7. Överväganden och förslag Sammanfattande analys av verksamheten Kartläggningen av DN:s nuvarande uppdrag och verksamhet som projektgruppen har gjort visar att verksamheten fungerar bra i nuvarande former. Det finns dock behov av utveckling och förändringar på några områden som projektgruppen föreslår. Bestraffningsärenden Dokumenten Projektgruppen har granskat aktuella dokument för handläggning och anmälan och har gjort justeringar för att underlätta hanteringen och förbättra läsbarheten. Dokumentet som behandlar riktlinjerna för bestraffningar av spelare och ledare har omarbetats helt för att öka förståelsen för de beslut DN fattar i bestraffningsärenden. Projektgruppens förslag är: Att följande tre dokument fastställs av styrelsen och att de ska finnas på SBF:s hemsida under rubriken Bandyinfo/Tävlingsärenden : Riktlinjer för handläggning av bestraffningsärenden. Bilaga 1 Anmälan om grov utvisning av spelare och grov förseelse av ledare. Bilaga 2 Riktlinjer för bestraffningar av spelare och ledare. Bilaga 3 DN:s kompetens och resurser Enligt Förbundets stadgar ska DN:s ordförande och ledamöter vara väl förtrogna med bandyns regelverk och minst en av ledamöterna ska vara juridisk skolad. Projektgruppens bedömning är att nuvarande sammansättning av ledamöter uppfyller dessa krav mycket väl, och att DN har en mycket hög kompetens i bestraffningsärenden. DN har också föregående år fått en sekreterare för handläggning av ärendena, som har underlättat DN:s arbete högst betydligt. DN:s ambition att delge sina beslut i bestraffningsärenden dag 4 efter anmälan uppfylls i normalfallet. Det finns dock ett utbildningsbehov för ledamöterna i DN. Projektgruppen föreslår, att det ska vara obligatoriskt att gå RF:s kurs i Idrottens bestraffningar. DN bör i flera fall utnyttja möjligheterna att begära in bilder och filmer vid utredningen om händelsen vid grov utvisning. En film kan visa vad som sker strax innan händelsen och reaktionerna efter händelsen, vilket kan bidra till att fatta rätt beslut i speciella fall. I Elitserien filmas numera alla matcher, så att det finns alltid möjligheter för DN att begära in ytterligare underlag som komplement till domarrapporten och yttranden.

8 I mera komplicerade fall med risk för långa avstängningar bör DN i större utsträckning låta inblandade parter få möjligheter att framlägga sina synpunkter i möte med DN. Detta borde naturligtvis ha gjorts i ärendet med Jonas Holgersson. Projektgruppen noterar också, att domarrapporterna har blivit mycket bättre speciellt i de högre serierna. Det är dock fortsatt mycket angeläget, att RDK och de regionala kommittéerna ständigt uppmärksammar detta i utbildningen av domare. Det kan konstateras att inga överklaganden har gjorts av DN:s beslut i bestraffningsärenden av spelare de senaste åren. Ärendet beträffande Jonas Holgersson som redovisats ovan visade brister i både handläggningen och beslut. DN och även TE har tagit till sig av kritiken och har lärt sin läxa. Projektgruppen konstaterar, att ärendet inte har handlagts tillfredsställande, men att detta inte föranleder några ytterligare åtgärder beträffande DN:s rutiner och resurser. Projektgruppen konstaterar att Jonas Holgersson har lidit stor skada av det inträffade. Tävlingsbestraffningar Kartläggningen av tävlingsbestraffningar visar att antalet ärenden rörande ordningsförseelser är ganska få och att det rör sig om pyroteknik. Krav på ordning och säkerhet Den stora bristen i hantering av ärenden rörande ordning och säkerhet vid matcher är avsaknaden av tydliga krav på arrangören och kontrollen av att arrangören vidtagit alla rimliga åtgärder för att förhindra ordningsstörningar. En förutsättning för att DN ska utdöma påföljder är naturligtvis, att kraven på arrangören och föreningarnas supportrar är dokumenterade och utgör underlag för säkerhetskraven, och att det finns en kontroll av föreningens säkerhetsarbete vid matcherna. Projektgruppen har tagit del av Fotbollsförbundets Särskilda tävlingsbestämmelser för föreningar i Allsvenskan och superettan och dokumentet Överenskommelse om match. Detta dokument beskriver vad som gäller för arrangören och gästande förening i ett 12-sidigt dokument med 9 huvudrubriker, där den sista punkten innebär en Bekräftelse som undertecknas av båda föreningarnas säkerhetsansvariga. Dokumentet innehåller också punkter om Sjukvård/Brand och Räddningstjänst och vilka möten som krävs före och efter match. Tävlingskommittén genomför årligen en säkerhetskonferens för Elitseriens säkerhetsanvariga. Projektgruppen har tagit del av det kopiematerial som deltagarna får under konferensen och kan konstatera, att det i materialet finns uttalade krav vad beträffar ordning och säkerhet med utgångspunkt från SBF:s tävlingsbestämmelser. Projektgruppen konstaterar således, att det råder en stor osäkerhet hos föreningarna om vilka krav som rimligen kan ställas på ordning och säkerhet. DN har uttalat att man har svårt att behandla ärendena, då det inte finns några dokument beträffande kraven att utgå från. Det är således mycket angeläget att TK får i uppdrag att arbeta fram ett förslag till Överenskommelse om match.

9 Det andra problemet är att kunna få en rimlig bedömning av vilka åtgärder som vidtagits, när det inte finns någon kontroll av hur säkerhetsarbetet har fungerat vid anmälan om ordningsförseelser. I Tävlingsbestämmelserna 8 kap. 3 finns begreppet Säkerhetsdelegat som kan åläggas en sådan uppgift. Kontrollen av säkerheten bör i första hand utföras vid s.k. Riskmatcher. TK får i samverkan med FSE och ASF göra en bedömning av vilka riskmatcher som är aktuella varje säsong. Det finns ett antal matcher i Allsvenskan som kan vara riskmatcher. Projektgruppens bedömning är att det rör sig om totalt matcher per säsong i Elitserien och Allsvenskan som kan kvalificeras som Hög risk. Säkerhetsdelegater kan vara av TK särskilt utsedda personer. En annan möjlighet är att någon av föreningarnas säkerhetssansvariga utses till säkerhetsdelegat för att bistå aktuell förening med råd och stöd och genomgångar av säkerheten vid aktuell riskmatch. Detta system tillämpas i ishockeyn i Elitserien och Allsvenskan med stor framgång. Det stora värdet i en sådan modell är, att föreningen får stöd och hjälp av en person som är väl insatt i kraven på säkerhet och kan se med nya ögon på hur säkerhetsarbetet fungerar i aktuell förening. Projektgruppen uppskattar kostnaden för säkerhetsdelegater till totalt ca kronor per säsong och kostnaden måste belasta SBF centralt. Projektgruppen har tagit fram ett dokument för handläggning av ärendena rörande ordning och säkerhet Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande ordning och säkerhet vid match. Bilaga 4. Projektgruppen har också konstaterat att det saknas ett dokument för anmälan på samma sätt som för grov utvisning och grov förseelse. En anmälan måste innehålla fakta om matchen, säkerhetsarbetet och en fullgod beskrivning av den händelse eller händelser som orsakar ordningsstörningen. Projektgruppen har utarbetat ett förslag till en mall för Anmälan om ordningsförseelser. Projektgruppen föreslår: Att Tävlingskommittén (TK) får i uppdrag att utarbeta ett dokument Överenskommelse vid match med utgångspunkt från fotbollens modell. Att TK i samråd med FSE och ASF gör en bedömning av vilka riskmatcher som kan bli aktuella kommande säsong. Att TK administrerar och utser säkerhetsdelegater vid riskmatcher, som kan vara särskilt utsedda personer eller någon säkerhetsanvarig i förening. Att dokumentet Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande ordning och säkerhet vid match fastställs av styrelsen. Bilaga 4 Att mallen Anmälan om ordningsförseelser godkänns av styrelsen som underlag för framtagande av en blankett. Bilaga 5 Att DN:s ledamöter genomgår RF:s utbildning Idrottens bestraffningar, så att DN:s ledamöter blir väl förtrogna med vad som är rimliga krav.

10 Överklagande av DN: s beslut i Tävlingsbestraffningar DN:s beslut i Tävlingsbestraffningar får överklagas till Förbundets styrelse. Projektgruppen har konstaterat att det är få ärenden som överklagas. Det blir då svårt för styrelsen att ha erforderlig kunskap om gällande bestämmelser och ha kompetens för att fatta beslut. Det kan också diskuteras om det är lämpligt av andra skäl, att överklaganden får ske till styrelsen. Inrättandet av en självständig disciplinnämnd innebär, att förbundsstyrelsens befogenheter som bestraffningsorgan delegeras till och övertas av disciplinnämnden, som då arbetar som en självständig domstol. Det är då mer lämpligt att överklaganden får ske till Riksidrottsnämnden (RIN) på samma sätt som bestraffningsärenden. Projektgruppens förslag är: Att DN:s beslut i tävlingsbestraffningar får överklagas till RIN. Regionala DN:s verksamhet Regionala DN (RDN) inrättades i de tre s.k. Tävlingsområdena, då distrikten trots förändringen från 22 distrikt till 6 distrikt ansågs för små att hantera vissa tävlingsfrågor. Kartläggningen visar att RDN hanterar väldigt få ärenden. Det är då svårt att upprätthålla tillräcklig kompetens i kommittéerna, och det kan knappast kännas meningsfullt att vara medlem i en kommitté med så få arbetsuppgifter. En nedläggning av RDN fordrar dock ett beslut på distriktens årsmöten och en ändring av SDF:s stadgar. Projektgruppen bedömer att det finns utrymme och kapacitet i DN att handlägga de ärenden som RDN ansvarar för. Projektgruppen föreslår: Att de Regionala Disciplinnämnderna läggs ner, och att DN får i uppdrag att vara första instans för alla bestraffningsärenden och tävlingsbestraffningar. 8. Sammanfattning av projektgruppens förslag Projektgruppen har redovisat diskussioner beträffande Disciplinnämndens uppdrag och verksamhet och projektgruppens överväganden och förslag för att utveckla verksamheten. Projektgruppen har föreslagit fem kriterier som ska känneteckna DN:s verksamhet som innefattar; Hög kompetens, Integritet, God kommunikation, Snabb och säker behandling av ärendena samt Information om gällande bestämmelser och beslut.

11 Projektgruppens förslag i sammanfattning är följande; Bestraffningsärenden Tre nya omarbetade dokument föreslås: Riktlinjer för handläggning av bestraffningsärenden Anmälan om grov utvisning av spelare och grov förseelse av ledare Riktlinjer för bestraffningar av spelare och ledare Tävlingsbestraffningar Två nya och omarbetade dokument föreslås: Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande ordning och säkerhet Mall för Anmälan om ordningsförseelser som ska var underlag för en blankett. Projektgruppen föreslår också: Att TK gör en bedömning inför varje säsong vilka riskmatcher som kan bli aktuella. Att TK utser säkerhetsdelegater vid riskmatcherna. Att TK får i uppdrag att utarbeta ett dokument Överenskommelse vid match DN:s kompetens Att DN:s ledamöter genomgår RF:s utbildning Idrottens bestraffningar Överklagande av DN:s beslut Projektgruppen förslår att DN:s beslut i Tävlingsbestraffningar får överklagas till RIN istället för nuvarande bestämmelse att överklagan får ske till SBF:s styrelse. Regionala DN Projektgruppen förslår att de Regionala Disciplinnämnderna läggs ner, och att DN får i uppdrag att behandla alla bestraffningsärenden och Tävlingsbestraffningar.!

12