Sammanträdesprotokoll 1 (73)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (73) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset kl. 13:00-17:45 Beslutande Se sida 2 Övriga deltagare Utses att justera Maj-Britt Lindström Karl-Erik Jonsson Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, Stadshuset, kl. 13:00 Paragrafer Sekreterare Margareta Johansson Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Maj-Britt Lindström Karl-Erik Jonsson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, Stadshuset Underskrift/anslaget av Margareta Johansson (1 av 73)

2 Sammanträdesprotokoll 2 (73) Närvaroförteckning Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Peter Roslund (S) Helena Stenberg (S) Maria Holmquist Ek (V) Håkan Johansson (M) Lena Vikberg (S) Majvor Sjölund (C) Mats Johansson (S) Johnny Åström (NS) Beatrice Åström (S) Ann-Katrine Sämfors Ann-Louise Hagström (MP) Helena Nilseriksdotter (V) Stefan Askenryd (S) Daniel Bergman (M) Agneta Nilsson (S) Magnus Häggblad (SD) Ferid Letic (S) Stig Rönnbäck Åke Forslund (L) Bo Andersson (C) Ruth Rahkola (S) Christer Lindström (S) Mojgan Azari Mikael Borgh (V) Martin Åström (NS) Helén Lindbäck (KD) Anders Nordin (SLP) Lage Hortlund (M) Ida Johansson (S) Lars U Granberg (S) Simon Granberg (MP) Agnetha Eriksson (S) Roland Olofsson (S) Sabah Larsson Maj-Britt Lindström (S) Britt-Louise Nyman (C) Lisa Samuelsson Charlotte Elworth (M) Brith Fäldt (V) Lennart Sundberg (S) Jonas Wikström Peter Eriksson (S) Sven Gösta Pettersson (S) Marika Risberg (C) Monika Karlsson (NS) Karl-Erik Jonsson (M) Per Lönnberg (V) Marianne Hedkvist (S) (2 av 73)

3 Sammanträdesprotokoll 3 (73) Catrin Gisslin (MP) Christina Lund (KD) Richard Brännström Elin Håkansson (SD) Ulla Persson (L) Bo Olovzon (S) Yvonne Häggström Anna Bogren Dalberg (S) Johannes Johansson (C) Ulf Karlsson (M) Lars-Olof Pettersson (S) (3 av 73)

4 Sammanträdesprotokoll 4 (73) Innehållsförteckning...Sid Ajournering...6 Återredovisning till kommunfullmäktige från barn- och utbildningsnämnden...7 Återupptagande av förhandlingarna Bostadsförsörjningsplan Plan för hantering av extraordinära händelser Planprogram för externt handelscentrum i Piteå Ansvarsfrihet för direktionen i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet (RKM) för verksamhetsåret Svar på motion om att förlägga kommunfullmäktige från morgonen Svar på motion om komplettering till kommunfullmäktiges arbetsordning gällande interpellationer Svar på motion angående medborgarförslagets konstruktion, införande av folkmotion Svar på motion avseende arvoderade politikers parkeringsavgifter vid stadshuset Svar på motion om friskvården en jämställdhetsfråga Svar på motion om krisplan med konsekvensanalys Svar på motion angående klimatanpassningsarbete Svar på motion angående handlingsplan för suicidprevention Svar på motion om innovation och föräldrastöd Svar på motion avseende skärmförbud i kommunens simhallar Svar på motion om städning i kommunens skolor Svar på motion angående skateboardpark Svar på motion angående att Blomska gården flyttas Svar på motion angående att ferieplatser skall erbjudas alla nyanlända alt. nyanlända flyktingbarn/flyktingungdomar Avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige Avsägelse av uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige Motion (MP) angående hushållsnära sopsortering Motion (MP) angående att Piteå kommun bör inrätta en bilpool med miljöbilar Motion (SLP) angående fallet Stefan Stenberg Motion (SLP) angående överskridande av sin befogenhet enligt kommunallagen Motion (SLP) angående förbud mot rökning på allmänna badplatser och på lekplatser63 (4 av 73)

5 Sammanträdesprotokoll 5 (73) 238 Motion (SLP) kommunalt bidrag till enskilda avloppsanläggningar Motion (SLP) angående språkkunskapsredovisning istället för utrikesföddhet Motion (SLP) angående lika fjärrvärmetaxa i kommunen Motion (KD, M, C, L) angående kommunens indelning i valkretsar vid valet Motion (SLP) angående stopp för uttag av kommunal skatt från fattigpensionärerna Interpellation (SLP) till fastighets- och servicenämndens ordförande Marita Björkman- Forsman angående vattenskada i källaren på Norrgården Interpellation (C) till kommunalrådet Peter Roslund om vägen Koler-Åträsk Medborgarförslag angående den otrygga trafikmiljön i Norrfjärden Medborgarförslag angående att minska biltrafiken efter Källbogatan Medborgarförslag att bygga ett sommaröppet utegym på toppen av parkeringshuset Stadsberget...73 (5 av 73)

6 Sammanträdesprotokoll 6 (73) 210 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar förhandlingarna kl 13:05 för återredovisning från barn- och utbildningsnämnden. (6 av 73)

7 Sammanträdesprotokoll 7 (73) 211 Återredovisning till kommunfullmäktige från barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige har beslutat att varje nämnd ska, minst två gånger under mandatperioden lämna en återredovisning till kommunfullmäktige. I återredovisningen ska nämnden presentera sitt arbete, viktiga beslut som fattats, speciella utmaningar samt uppdrag som nämnden fått från kommunfullmäktige utöver uppdrag som lämnats i verksamhetsplan och årsredovisning då dessa uppdrag återredovisas via dessa dokument. Barn- och utbildningsnämnden redovisar vid dagens sammanträde. (7 av 73)

8 Sammanträdesprotokoll 8 (73) 212 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptas kl 13:45. (8 av 73)

9 Sammanträdesprotokoll 9 (73) 213 Bostadsförsörjningsplan Diarienr 16KS298 Beslut Kommunfullmäktige beslutar godkänna Bostadsförsörjningsplan, bilaga 16KS Kommunfullmäktige beslutar att Bostadsförsörjningsplanen revideras efter att Översiktsplan 2030 och Fördjupningen av landsbygden är utförd och antagen. Reservationer Magnus Häggblad (SD) och Elin Håkansson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om återremiss. Ärendebeskrivning Bostadsförsörjningsplanen har remitterats och inkomna yttranden har beaktats. Bostadsförsörjningsplanen gäller för perioden och har som syfte att bedöma bostadsbehovet för de kommande åren och därigenom ge kommunen ett underlag för planeringen av nya bostäder. Bostadsförsörjningsplanen innehåller riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning som omfattar kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Planen grundas på en analys av den demografiska utvecklingen och av efterfrågan på bostäder. Kommunen har olika verktyg till sitt förfogande för att på olika nivåer driva på och styra inriktningen på bostadsmarknaden. Ett av kommunens övergripande mål är att Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Att vara en attraktiv boendeort handlar såväl om att kunna erbjuda bra boendemiljöer, som att erbjuda ett stort urval av bostäder. En väl fungerande bostadsmarknad kan, tillsammans med en attraktiv miljö, leda till ökad inflyttning och fler investeringar. Ett andra övergripande mål är att Piteå år 2020 ska ha invånare och invånare år Detta kräver en tillväxt på ungefär nya bostäder till år I kommunens översiktliga planering återfinns en planberedskap som står i samklang med den ambitionen. Idag råder det obalans med underskott på bostäder i Piteå. Situationen bedöms vara särskilt ansträngd för bostadsmarknadens debutanter, unga och nyanlända, men även för personer i utsatta grupper samt de som vill flytta till en mindre bostad. Det finns ett behov av fler lägenheter som är tillgänglighetsanpassade. Den stora ökningen av antalet äldre medför att det kommer att finnas brist på tillgängliga lägenheter per person över 80 år i framtiden om inte tillgänglighetsskapande åtgärder vidtas. (9 av 73)

10 Sammanträdesprotokoll 10 (73) För att tillgodose behovet av bostäder krävs, förutom att förtäta och förnya i befintligt bostadsbestånd, att planera för nya stadsdelar. I Piteå kommuns tomtkö finns för närvarande ca 400 personer i kö för att kunna bygga ett fritidshus eller egna hem/villa. För sökande av lägenheter saknas uppgifter då ingen gemensam bostadskö finns. Behov av och former för upprättande av gemensam bostadskö ska utredas. Inriktningen i bostadsförsörjningsplanen gör det möjligt att trygga en bostad för alla i Piteå. Yrkanden Peter Roslund (S), Brith Fäldt (V), Helena Stenberg (S), Johnny Åström (NS), Agnetha Eriksson (S), Majvor Sjölund (C), Catrin Gisslin (MP), Anders Nordin (SLP), Karl-Erik Jonsson (M) och Åke Forslund (L): Bifall kommunstyrelsens förslag med ändringsyrkande att på sid 4 ersätta "landsbygdscentra" med "landsbygd" och stryka meningen "Utbyggnadstakten bör vara ca platser/ år". Marika Risberg (S), Peter Roslund (S), Brith Fäldt (V), Lage Hortlund (M), Helena Stenberg (S), Majvor Sjölund (C), Catrin Gisslin (MP), Anders Nordin (SLP), Karl-Erik Jonsson (M), Johnny Åström (NS) och Åke Forslund (L): Tilläggsyrkande att Bostadsförsörjningsplanen revideras efter att Översiktsplan 2030 och Fördjupningen av landsbygden är utförd och antagen. Magnus Häggblad (SD): Återremiss av Bostadsförsörjningsplan för en mycket mer detaljerad prognos och kalkyl av vilken påverkan migrationen får för gemene Piteåbo. Återremissyrkandet redovisas i bilaga 16KS Propositionsordning Ordföranden meddelar att han först avser att ställa proposition på yrkandet om återremiss, om kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde kommer därefter proposition ställas på övriga yrkanden. Därefter ställer ordförande proposition på yrkandet om återremiss, och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Därefter prövar ordföranden kommunstyrelsens förslag med Peter Roslunds (S), m.fl. ändringsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med detsamma. Därefter prövar ordföranden Marika Risbergs (C), m.fl. tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med detsamma. (10 av 73)

11 Sammanträdesprotokoll 11 (73) Beslutsunderlag Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan - Bilaga 1 - Planeringsunderlag Bostadsförsörjningsplan - Bilaga 2 - Konsekvensbeskrivning Bostadsförsörjningsplan - Bilaga 3 - Kartor (11 av 73)

12 Sammanträdesprotokoll 12 (73) 214 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienr 15KS95 Beslut Kommunfullmäktige antar ny Plan för hantering av extraordinära händelser, enligt bilaga 15KS95-7. Reservationer Majvor Sjölund (C), Bo Andersson (C), Lisa Samuelsson (C), Marika Risberg (C) och Johannes Johansson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för Bo Anderssons (C) yrkande. Ärendebeskrivning Enligt lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap ska kommunen ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. I planen ingår även en utbildnings- och övningsplan som kommunen ska ha samt bilagor där bland annat bemanningsfrågan tas upp, vilka som ingår i den och övergripande arbetsformer. Yrkanden Helena Stenberg (S), Johnny Åström (NS) och Elin Håkansson (SD): Bifall kommunstyrelsens förslag med ändringen att mailadresser, användarnamn och lösen för krisledningen stryks från bilaga 6. Bo Andersson (C) och Catrin Gisslin (MP): Bifall kommunstyrelsens förslag med ändringen att konsekvensbedömningen av klimatförändringar höjs från 3 till 4. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på de båda förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Helena Stenbergs (S) förslag. Beslutsunderlag Plan för hantering av extraordinära händelser (12 av 73)

13 Sammanträdesprotokoll 13 (73) 215 Planprogram för externt handelscentrum i Piteå Diarienr 16KS440 Beslut Kommunfullmäktige beslutar anta Planprogram för externt handelscentrum i Piteå, enligt bilaga 16KS Ärendebeskrivning Kommunens viljeriktning är att styra handeln inom Backens industriområde till dess övre del, mot Sundsgatan. Detta framgår av gällande Översiktsplan Stadsbygden 2001 och Handelsstudie Piteå kommun 2014 där norra delen av Backen pekas ut som ett viktigt område för Piteås handelsutveckling. För att området ska utvecklas till ett hållbart och attraktivt externt handelsområde behöver förutsättningar för detta tydliggöras. Idag regleras planprogramsområdet i gällande detaljplaner mestadels för industriändamål, vilket hämmar utvecklingen mot att valda delar ska utvecklas mot handelsområde. Detaljplaner i området behöver överensstämma med områdets utseende och funktion idag, och med framtida mål. Likaså behöver trafiklösningar inom planområdet anpassas till användning för handel. Upprättandet av ett planprogram utgör underlag för beslut om detaljplaner, bygglov och eventuella tillstånd enligt miljöbalken. Yrkanden Peter Roslund (S), Majvor Sjölund (C), Magnus Häggblad (SD), Håkan Johansson (M), Catrin Gisslin (MP), Åke Forslund (L) och Maria Holmquist Ek (V): Bifall kommunstyrelsens förslag med ändringen att sid 29 i bilaga 16KS stryks och sista meningen sid 5 i Planprogrammet ändras, "Till detta planprogram medföljer en bilaga med utvecklingsidéer över hur området kan utvecklas." Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Planprogram Utvecklingsidéer Samrådsredogörelse (13 av 73)

14 Sammanträdesprotokoll 14 (73) 216 Ansvarsfrihet för direktionen i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet (RKM) för verksamhetsåret 2015 Diarienr 16KS472 Beslut Kommunfullmäktige beslutar bevilja direktionen samt de enskilda ledamöterna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet ansvarsfrihet för år Kommunfullmäktige ger direktionen i uppdrag att till kommunstyrelsen återrapportera hur direktionen arbetar med revisionens synpunkter. Reservationer Anders Nordin (SLP) reserverar sig mot beslutet enligt följande: "Endast Johnny Åström och eventuellt Helena Stenberg har arbetat för att Komfortbussen skall gå in i Norrfjärden vid färd från Piteå. När E byggdes om under över ett år tvingades äldre att gå genom en bygg- och vägarbetsplats för att kunna ta färdväg med Komfortbussen. Inte ens då kunde man få till stånd en provisorisk hållplats i Norrfjärden. Johnny Åström och eventuellt Helena Stenberg arbetade för detta. Endast dessa kan därför få ansvarsfrihet." Jäv Helena Stenberg (S) och Johnny Åström (NS) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Ärendebeskrivning Revisorerna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet under år Enligt kommunallagen 9 kap 20 ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Revisorerna i kommunalförbundet har avgett revisionsberättelse i vilken tillstyrks att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna i kommunalförbundet. Yrkanden Peter Roslund (S), Håkan Johansson (M), Catrin Gisslin (MP) och Brith Fäldt (V): Bifall kommunstyrelsens förslag. Anders Nordin (SLP): Bifall till ansvarsfrihet endast för Johnny Åström och Helena Stenberg. (14 av 73)

15 Sammanträdesprotokoll 15 (73) Majvor Sjölund (C), Brith Fäldt (V), Peter Roslund (S) och Åke Forslund (L): Bifall kommunstyrelsens förslag med tillägget att kommunfullmäktige ger direktionen i uppdrag att till kommunstyrelsen återrapportera hur direktionen arbetar med revisionens synpunkter. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Därefter prövar ordföranden Majvor Sjölunds (C), m.fl. tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med detsamma. Beslutsunderlag Redogörelse för granskning år 2015 Årsredovisning 2015 Granskning av årsredovisning 2015 Revisionsrapport Årlig granskning 2015 Revisionsrapport Övertagande av färdtjänstverksamhet Årsredovisning och koncernredovisning Länstrafiken i Norrbotten AB Årsredovisning Bussgods i Norrbotten AB (15 av 73)

16 Sammanträdesprotokoll 16 (73) 217 Svar på motion om att förlägga kommunfullmäktige från morgonen Diarienr 16KS261 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Åke Forslund (L), Ulla Persson (L), Anders Nordin (SLP), Johnny Åström (NS), Monika Karlsson (NS), Martin Åström (NS), Helén Lindbäck (KD) och Richard Brännström (KD) reserverar sig mot beslutet. Majvor Sjölund (C), Bo Andersson (C), Lisa Samuelsson (C), Marika Risberg (C) och Johannes Johansson (C) reserverar sig mot beslutet enligt följande: "En tidigare start som motionen yrkar på skulle ge möjlighet för fler att engagera sig politiskt. Bra beslut fattas av utvilade ledamöter. Därför reserverar vi oss till förmån för motionens yrkande." Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamöterna Johnny Åström (NS), Martin Åström (NS) samt Monica Karlsson (NS) har inkommit med ovan rubricerade motion och anför följande: Varför inte lägga Kommunfullmäktige från morgonen kl och låta den bli som en normal arbetsdag. Det är inte OK att hålla på till kl, 2230 med fullmäktige en vardagskväll när vi alla ledamöter har ett jobb att gå till dagen därpå med normal arbetsdag. När vi har haft middag och börjar om med fullmäktige så blir det inga vettiga och bra diskussioner. Hur det än är så år det medborgarna som har röstat på oss och har gett oss ansvaret att vi ska kunna ta bra och vettiga beslut gällande Piteå Kommun och dess invånare. Vad vi förstår så har ni, Socialdemokrater, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gruppmöte på morgonen innan Kommunfullmäktige. Varför inte förlägga gruppmötet dagen innan som vi andra partier måste göra for att det skall passa med våra ordinarie arbeten. Vi i Norrbottens Sjukvårdsparti yrkar på: Att, Kommunfullmäktige förläggs som en vanlig arbetsdag som börjar 0830, då vi är pigga och alerta i huvudet och kan föra bra och vettiga diskussioner och ta bra beslut. Kommunfullmäktige har 18 april 2016 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. (16 av 73)

17 Sammanträdesprotokoll 17 (73) Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: En motion med nästan samma ordalydelse lämnades in till kommunfullmäktige i april 2015 med samma yrkande om att kommunfullmäktige skall starta 0830 och avslogs då. Skillnaden i denna motion är att man här föreslår att gruppmöten inför kommunfullmäktige skall hållas på annan dag än sammanträdet och därmed ta ytterligare en dag i anspråk för fritidspolitiker vilket är något förvånande då vi redan nu tycker att det tar för lång tid med kommunfullmäktigesammanträden. Problemet med att sammanträdena blir långa är främst att det blir långa inlägg (längre än de 3 minuter vi är överens om) dessutom har många ledamöter svårt att hålla sig till ämnet på dagordningen vilket är den enskildes ansvar. Om man skulle tidigarelägga sammanträdena för att lösa problemet med långa möten innebär det ju att vi accepterar alltför långa inlägg och att man inte håller sig till dagordningen. Jag anser att vi i första hand som fullmäktigeledamöter bör rätta till detta förhållande. Om mötena ändå skulle bli långa får vi överväga antingen fler möten eller tidigare start. Tidigare start skulle dock gå emot den trend som finns i övriga Sverige med fler kvällsmöten, där man motiverar kvällsmöten med att medborgarna/ väljarna får större möjligheter att lyssna på kommunfullmäktigesammanträden på plats samt har enklare att delta om man exempelvis skrivit ett medborgarförslag. Kommunfullmäktige beslutar varje år i enlighet med kommunallagen 5 kap 7 samt kommunfullmäktiges arbetsordning när ordinarie sammanträden skall hållas, antal möten samt dag och tid. Detta beslut tas varje år normalt på novembersammanträdet och är alltså fastställt för Med ovan anförda föreslår jag att motionen avslås." Yrkanden Helén Lindbäck (KD), Johnny Åström (NS), Majvor Sjölund (C), Håkan Johansson (M), Anders Nordin (SLP) och Åke Forslund (L): Bifall motionen. Peter Roslund (S), Mats Johansson (S), Simon Granberg (MP), Magnus Häggblad (SD) och Stefan Askenryd (S): Bifall kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. (17 av 73)

18 Sammanträdesprotokoll 18 (73) 218 Svar på motion om komplettering till kommunfullmäktiges arbetsordning gällande interpellationer Diarienr 16KS262 Beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) överlämnar ovan rubricerade motion och anför följande: Bakgrund: Rätten för fullmäktiges ledamöter att ställa interpellationer och frågor är viktig från demokratisk utgångspunkt. De har i interpellationen ett kontrollmedel över nämnderna vid sidan av den kommunala revisionen. Frågorna är framförallt viktiga som medel för att få upplysningar och styra debatten. Skillnaden mellan interpellationer och frågor är att interpellationerna bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller landstinget, medan frågorna är avsedda att ställas för att inhämta sakupplysningar. Syftet med en interpellation är att initiera en debatt i fullmäktige. I interpellationsdebatten får alla fullmäktigeledamöter delta, medan debatten i anledning av en fråga begränsas till den som ställt frågan och den som svarar. (Kommunallagen med kommentarer och praxis Femte upplagan). Kommunfullmäktiges arbetsordning gällande interpellationer: Interpellationer 32 Interpellation får riktas, förutom till den personkrets som anges i kommunallagens 5 kap 52, till kommunalråd. Interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till kommunledningskontoret senast kl torsdagen före det sammanträde vid vilket den ska anmälas. Ersättare får lämna in en interpellation endast vid sammanträde då ersättaren tjänstgör som ledamot. Ersättare får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas enbart om ersättaren tjänstgör även vid det sammanträdet. Svar på interpellation skall vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen." Den ledamot som har ställt en interpellation skall få del av svaret senast kl sista vardagen före den sammanträdesdag, då svaret skall lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen, får den, till vilken interpellationen har ställts, överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Eftersom interpellationerna är viktiga för demokratin och har som syfte att initiera den politiska debatten i kommunfullmäktige och senare vidare ute i samhället borde såväl interpellationen som dess svar tillställas alla kommunfullmäktiges ledamöter. (18 av 73)

19 Sammanträdesprotokoll 19 (73) Det innebär en betydande fördel om kommunfullmäktigeledamöterna i god tid kan analysera och fundera över interpellationssvaret. Man kan på så sätt hämta in egen information som rör ämnet. Som det nu fungerar kan man nästan likställa enkla frågor med interpellationsfrågor. De enda som har kunskap om frågan och haft tid att fundera över såväl fråga som svar är den som ställt interpellationen och den som svarat. Övriga måste under själva interpellationsdebatten hitta sin egen kunskap och finna sina egna frågor. Utifrån denna aspekt fungerar inte interpellationsdebatterna som lagstiftaren tänkt och haft som avsikt. Yrkar härmed att i kommunfullmäktiges arbetsordning följande mening Den ledamot som har ställt en interpellation skall få del av svaret senast kl sista vardagen före den sammanträdesdag, då svaret skall lämnas. ersätts med Den ledamot som har ställt en interpellation skall tillsammans med övriga kommunfullmäktigeledamöter få del av svaret senast kl sista vardagen före den sammanträdesdag, då svaret skall lämnas. Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde 22 juni 2016 överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalråd Peter Roslund anför följande: Motionärens påpekande om att interpellationssvar ibland delas till kommunfullmäktiges ledamöter samma dag som sammanträdet genomförs är i sig korrekt. Interpellanten får dock ett skriftligt svar senast veckan före enligt kommunfullmäktiges arbetsordning. Anledningen till detta är att om svaret skall skickas ut på samma sätt som övriga handlingar så kan det medföra att svar på interpellationen fördröjs. Om kommunfullmäktige accepterar att ett interpellationssvar kan skickas ut som en komplettering via så skulle det vara möjligt att göra ett försök. Jag är beredd att tillstyrka att interpellationssvaret skickas samtidigt till interpellanten och övriga kommunfullmäktigeledamöter via på den mailadress som tilldelats via Piteå kommun, förnamn.efternam@pitea.se. Med anledning av ovan anförda föreslår jag kommunfullmäktige bifalla motionen." Yrkanden Peter Roslund (S) och Lage Hortlund (M): Bifall kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. (19 av 73)

20 Sammanträdesprotokoll 20 (73) 219 Svar på motion angående medborgarförslagets konstruktion, införande av folkmotion Diarienr 16KS73 Beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har inkommit med ovan rubricerade motion och anför följande: Folkmotion ersätter medborgarförslag. Vårt förslag: Ett nytt verktyg skall införas i kommunallagen för att främja dialogen mellan väljare och förtroendevalda, en möjlighet att väcka ett ärende i fullmäktige genom en folkmotion. Ärende i fullmäktige får väckas om en folkmotion får stöd av minst en procent av de folkbokförda i kommunen eller i landstinget. Det är antalet folkbokförda den siste december året före det år som folkmotionen lämnas in som är utgångspunkten vid beräkningen av en procent Problem: Syftet med medborgarförslag är att medborgare kan initiera ett ärende för att på så sätt minska avståndet mellan väljare och förtroendevalda. Detta har inte blivit fallet. Demokratiutredningens förslag att ersätta medborgarförslaget med folkmotion förbättrar/minskar inte avståndet mellan väljare och förtroendevalda. Låt oss exemplifiera från våra egna erfarenheter av att lämna medborgarförslag och medborgarförslag som lämnats in av grupp av undertecknare avseende skolfrågan i Barn och utbildningsnämnden' Men problembilden gäller alla nämnder. Ärendegången är därmed följande: Ett medborgarförslag skrivs utifrån en mängd fakta och kunskap som samlats in och sammanförts Medborgarförslaget lämnas skriftligen in och handhas av i detta fall av Barn och utbildningsnämnden. Nämndens majoritet diskuterar förslaget och fattar i princip ett beslut som läggs fram till kommande nämnds sammanträde. På nämndens möte har samtliga undertecknare möjlighet att närvara. De har därmed möjlighet att muntligen berätta igen vad medborgarförslaget innehåller eller läsa upp samma skriftliga text. (20 av 73)

21 Sammanträdesprotokoll 21 (73) Därefter är de utestängda från allt fortsatt deltagande. De har ingen möjlighet att fråga, lägga fram ytterligare argument, lägga fram ytterligare kunskap, peka ologiskheter eller fråga enskilda ledamöter eller överhuvudtaget debattera eller diskutera den fråga som de är mest insatta i av alla. Därefter övertas frågan och möjligheten att fråga, kritisera och debattera av oppositionen. En opposition, vars ledamöter, i bästa fall är någorlunda insatta frågan. Men i jämförelse med gruppen är kunskapen betydligt mindre. Medborgarförslagsställarna får inte överräcka information till någon ledamot av nämnden. Däremot kan en ledamot själv fråga någon av gruppen, vilket i bästa fall inte ger mycket tillskott till behandling av sakfrågan. Istället för att åstadkomma ett närmande mellan medborgare och politiker blir resultatet det motsatta. Att inte med egna ord få tillåtelse att deltaga i en kommunikation med politikerna i ett ärende som kan vara av oerhörd stor vikt for förslagsställaren ger därför en kraftig näring till det så kallade politikerföraktet. Hemställer därmed att följande beslut tas; att när ett medborgarförslag lämnats och behandlas i en nämnd eller styrelse eller motsvarande skall medborgarförslagsställaren ha rätt att med egna ord få deltaga i den diskussion, debatt och sakframställan som då kan inträffa. Med medborgarförslag menas nuvarande definition av medborgarförslag men också kommande ersättningsform typ folkmotion. Kommunfullmäktige har den 14 mars 2016, 84, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: I motionen argumenteras utifrån demokratiutredningens betänkande om införande av folkmotion istället för medborgarförslag samt utifrån egna erfarenheter om hur ett medborgarförslag har behandlats. Argumentationen leder fram till ett yrkande som vill ha förändring i nuvarande regler kring medborgarförslag. Det är redan nu så att förslagsställaren har rätt att delta och yttra sig då ett medborgarförslag behandlas av kommunfullmäktige, en särskild information om detta skickas till förslagsställaren inför det möte förslaget skall behandlas på. Det finns inget yrkande om införande av folkmotion trots rubriken. (21 av 73)

22 Sammanträdesprotokoll 22 (73) Eftersom demokratiutredningen nu är överlämnad till regeringen och förslag om förändringar i kommunallagen inom kort kommer att läggas fram finns det ingen anledning att göra förändringar i Piteå utan vi bör avvakta den nya lagstiftningen innan vi tar några sådana beslut. Med ovan anförda föreslår jag kommunfullmäktige att avslå motionen. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall kommunstyrelsens förslag Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. (22 av 73)

23 Sammanträdesprotokoll 23 (73) 220 Svar på motion avseende arvoderade politikers parkeringsavgifter vid stadshuset Diarienr 16KS8 Beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen. Kommunfullmäktige ger fastighets- och servicenämnden i uppdrag att utarbeta ett system där förtroendevalda med årsarvode betalar för tillgång till motorvärmarplats. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har inkommit med ovan rubricerade motion och anför följande: Bakgrund: Irritation finns hos såväl anställda på Piteå Kommun liksom hos allmänheten att politiker inte betalar parkeringsavgift eller förmånsbeskattas för detta. Att irriteras när man går till sitt arbete kan i vissa fall kanske innebära sämre produktivitet och ohälsa. Allmänheten överlag kan också uppfatta fenomenet som att politiker åker i en gräddfil och spä på det som kallas politikerförakt. Djupgående resonerande bakgrund: Vilken roll har de folkvalda politikerna i vårt politiska system? Ett sätt att se på saken är att beskriva Sveriges politiker som en exklusiv politisk elit, en dryg promille av befolkningen som är utvalda för att utöva makt och styra över oss andra på grund av sin fallenhet för ledarskap. Enligt ett helt annat synsätt är politiker sina väljares tjänare och språkrör, utvalda för att omvandla åsikter hos en socialt och åsiktsmässigt brokig väljarkår till politiska beslut De allra flesta folkvalda i Sverige är kommunpolitiker. Under mandatperioden fanns enligt SCB platser i landets valda församlingar, varav (87 procent) i de 290 kommunfullmäktige, 1662 (11 procent) i de 20 landstingsfullmäktigeförsamlingarna och 349 (2 procent) i riksdagen. Det totala antalet folkvalda är dock något lägre, närmare personer. En rimligare utgångspunkt är att reservera benämningen politiker i Sverige för de dryga personer som har ett officiellt förtroendeuppdrag i stat, landsting eller kommun. Ungefär av dessa är direkt folkvalda i allmänna val och är ledamöter i något av Sveriges 311 valda parlament: i riksdagen, i de 20 landstingsfullmäktige eller i de 390 kommunfullmäktige. Därtill kommer de 20 ledamöter som representerar Sverige i Europaparlamentet. De övriga cirka politikerna är indirekt valda av riksdag eller (23 av 73)

24 Sammanträdesprotokoll 24 (73) fullmäktige och har uppdrag i Sveriges regering eller i kommunala nämnder, styrelser och motsvarande. Den höga andelen indirekt valda politiker i kommuner och landsting är ett utpräglat svenskt fenomen som beror på det omfattande systemet med styrelser och nämnder Det är de direkt folkvalda som har den yttersta makten i vårt politiska system, som fattar de övergripande besluten om mål, regler och resurser som vi andra måste följa Svenska politiker är på inget sätt någon enhetlig grupp och det finns förstås stora skillnader mellan de villkor politiker arbetar under. En sådan skillnad är de ekonomiska villkoren. Samtliga riksdagsledamöter är heltidsarvoderade med generösa ersättningar medan det stora flertalet förtroendevalda på kommunal och regional nivå är fritidspolitiker. I Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (kolfu 2012), som är den enkätundersökning klassificerar sig 7 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige och 21 procent av ledamöterna i landstingsfullmäktige som heltidspolitiker, medan 14 respektive 21 procent ser sig som deltidspolitiker. Resterande 79 respektive 58 procent definierar sig som fritidspolitiker. Ett bättre underlag för bedömningen kan också fås genom att finna ut vad Kommunallagen skriver. I 12-15a regleras rätten till ersättning samt arvode. Ersättning innebär att de förtroendevalda, dock ej heltids- eller nästan heltidsanställda, har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar, när de fullgör sina uppdrag (KL 12 ). Arvode, vilket även det ska vara skäligt, täcker reseersättning, direkt arvode för uppdraget, pension och övriga ekonomiska förmåner (KL 14 ). Både utredarna till lagens skrivning och lagstiftarna var av åsikten att det inte ska kosta att vara samhällsengagerad. Tvärtom bör det ses som meriterande 11 i Kommunallagen är mycket tydlig i att förtroendevalda har rätt till den ledighet som uppdragen kräver. Enligt förarbetena ingår, förutom ren mötestid, även resor, omklädningstid samt partigruppsmöten - dock inte partimöten i allmänhet eller inläsning av handlingar. Då högutbildade och andra grupper som kan tänkas ha mycket att bidra med ofta tjänar mera än lågutbildade, ska dessa inte avstå från politiska uppdrag av ekonomiska skäl. Detta har även anförts av politikerna själva. Slutligen skulle ersättningarna möjligen hjälpa till att öka andelen privatanställda, kvinnor och ungdomar, vilka varit underrepresenterade, genom att ge dem ekonomisk möjlighet att kombinera arbets- och familjeliv med förtroendeuppdrag 2014 var medianinkomsten i Piteå kr eller kronor per månad. (24 av 73)

25 Sammanträdesprotokoll 25 (73) Piteå har heltidsarvoderade d v s 100% - tjänstgöringsgrad, men också de som är arvoderade i mindre omfattning än 100%. Det är rimligt att de ca 97 procent som är fritidspolitiker, och därmed sköter sina uppdrag vid sidan av arbete, pension eller studier inte skall behöva betala parkeringsavgift eller förmånsbeskattas av tillgängligheten till en parkeringsplats vid stadshuset. Kommunfullmäktigemötena är t ex mindre än en gång i månaden och börjar klockan och kan sluta så sent som Samma arvode utgår oavsett mötets längd. Man bör också ha i beaktande att inläsningstid för handlingar till såväl nämnder, styrelser och fullmäktige i princip inte är arvoderad för fritidspolitiker. För vissa kan inläsningstiden vara mycket betydande medan för andra är den mindre. Det är alltså rimligt att de ca 3 procent som är arvoderade och inte klassificeras som fritidspolitiker bör betala parkeringsavgift i förhållande till den procentuella arvoderingsgraden. En 100% arvodering, motsvarande en 100%-ig tjänst, betalar alltså full parkeringsavgift. En politiker med 40% arvodering betalar alltså 40% parkeringsavgift. Självklart måste ett lämpligt antal platser fortsättningsvis vara reserverade för politikerna. Hemställer härmed att arvoderade politiker, ej fritidspolitiker definierade i motionens resonerande text, i Piteå Kommun betalar parkeringsavgift i enlighet med den arvoderingsgrad de uppbär Kommunfullmäktige har den 15 februari 2016, 27 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Jag delar Nordins uppfattning att det självklart ska finnas reserverade p-platser för de förtroendevalda. Att vara politiker innebär för de allra flesta att man slits mellan sitt uppdrag, sitt jobb och sitt hem/sin fritid. Det är definitivt ingen dans på rosor, som man ibland kan få uppfattningen om då man läser media. Den ekonomiska ersättningen är också för de flesta väldigt modest. Det är inte ovanligt att man faktiskt förlorar ekonomiskt på att vara politiker. Politiskt engagerade personer är en förutsättning för ett demokratiskt styrelseskick. Vi ska därför försöka underlätta för människor att engagera sig politiskt. En liten del i det är att det finns rimliga förutsättningar att få en p-plats då man deltar på ett sammanträde vid stadshuset. (25 av 73)

26 Sammanträdesprotokoll 26 (73) Vid Stadshuset finns idag följande tillgång på p-platser: P-plats med P-plats som kräver Parkeringsplatser motorvärmare som incheckning vid Stadshuset kräver p-intyg reception Garaget 115 Gaveln mot Strömbacka strand 80 Mot sjösidan 34 Mot Svartuddsvägen skepp 1 (närmast huvudentrén) Mot Svartuddsvägen skepp 2 Mot Svartuddsvägen skepp 3 20 varav 18 för förtroendevalda 14 för besökare 28 P-platser som kräver p-skiva Delsumma Totalsumma 331 Av det totala 331 p-platserna är således 259 försedda med mv-uttag. 18 av dessa är reserverade för de dryga 100 förtroendevalda som finns i vår kommun. Dessutom finn det 72 p-platser utan motorvärmare. Sedan lång tid tillbaka har den ordningen gällt för de drygt 100 förtroendevalda att de varit hänvisade till de 18 platserna som är reserverade för deras ändamål. Om dessa inte räcker till har man också möjlighet att använda sig av någon av de övriga p-platserna utan motorvärmare, på samma sätt som anställda/besökare har. Det har dock inte varit tillåtet för en förtroendevald att parkera på någon av de andra mv-platserna vid Stadshuset och inte heller i garaget. Jag tycker inte det finns någon anledning att ändra på denna ordning med 18 motorvärmarförsedda p-platser för de förtroendevalda. Frågan vad gäller betalning för nyttjandet av dessa p-platser med motorvärmare har diskuterats och lyfts i denna motion av Nordin. Jag anser definitivt att de som har någon form av fast årligt arvode också kan betala för att man nyttjar en motorvärmare, i enlighet med vad Nordin föreslår. Det gäller dock att hitta ett praktiskt sätt att hantera detta. Det kan dels vägas in i arvodet då dess storlek bestäms. Det kan också ske med ett synligt avdrag av årsarvodet eller det kan vara ett system så man betalar vid varje enskilt tillfälle man nyttjar platsen. Det senaste alternativet kommer troligen att kosta mer än det smakar varför jag inte förordar ett sådant system. För de som fullgör sitt förtroendeuppdrag på heltid gäller då att de betalar full avgift för tillgång på mv-plats vid Stadshuset. Med det följer också att de har tillgång till alla 259 mv- (26 av 73)

27 Sammanträdesprotokoll 27 (73) platserna på samma villkor som övriga anställda. Övriga förtroendevalda med fast arvode betalar i relation till arvodet storlek. Jag föreslår därför att fastighetskontoret får i uppdrag att utarbeta ett system där förtroendevalda med årsarvode betalar för tillgång till mv-plats i enlighet med vad som ovan anförts. Därmed föreslår jag kommunfullmäktige bifalla motionen. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. (27 av 73)

28 Sammanträdesprotokoll 28 (73) 221 Svar på motion om friskvården en jämställdhetsfråga Diarienr 15KS672 Beslut Kommunfullmäktige beslutar anse motionen färdigbehandlad. Ärendebeskrivning Catrin Gisslin (MP) har inlämnat ovan rubricerade motion och anför följande: Bakgrund: Friskvården i den offentliga sektorn har varit under många år en icke jämställd fråga. För de anställda har friskvården varit en tillgång beroende på vilken förvaltning de jobbar i. Medan i andra förvaltningar har man haft väldigt svårt att ta ut friskvården, det är allmänt i förvaltningar som arbetar i förskolor, skolor och äldreomsorgen. Vilket man kan förstå, men det ska inte vara ett hinder. Idag blir det ett straff om personalen inte har hunnit göra alla sina uppdrag, då kan de inte ta ut någon friskvård. Vi ser det som en inskränkning, och en ojämställdhet för när inte allt hinns med, speciellt med de administrativa arbetsuppgifterna behöver man sin friskvård som allra mest för att orka fortsätta. Mål: Friskvården ska jobba på bred front allt från motion till kostråd, hälsosamtal, rökavvänjning och med andra drogavvänjningar. De anställda ska absolut inte ha några motprestationer på sig. Med det menas om de har en timmes friskvård i motion ska de inte behöva motionera en timme på sin fritid. Det medför att många inte kommer att delta alls. Utan varje individ man får till att göra något på sin friskvård är en vinst. Det är det vi ska sträva efter. Det kommer även att resultera i ett bättre socialt, ekonomiskt hållbart samhälle. Eftersom personalens arbeten ser olika ut måste vi också ge dem olika förutsättningar att själva komma med konkreta lösningar. Vi i Miljöpartiet de gröna i Piteå anser därför att man ska på högsta nivå arbeta fram ett mål för jämställd friskvård. Kommunfullmäktige har den 16 november, 302, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Personalchefens yttrande den 3 mars 2016: Att fysisk aktivitet förbättrar kondition och leder till att individen har bättre förutsättningar att klara dagens arbets- och privatliv är klarlagt i många forskningsrapporter. Men all forskning visar också att det inte räcker med en timme per vecka, utan det bör vara fler tillfällen varje vecka för att ge resultat. Syftet med friskvård på betald arbetstid är att stimulera medarbetare till fysiska aktiviteter, samtidigt som vi förväntar oss en motprestation på fritiden. Vilket skulle innebära att individen genomför minst två aktiviteter per vecka. (28 av 73)

29 Sammanträdesprotokoll 29 (73) I kommunen finns många olika verksamheter, med olika förutsättningar att frigöra tid för friskvård på betald arbetstid. I våra personalpolitiska riktlinjer framgår det tydligt att friskvårdstimme på betald arbetstid endast kan nyttjas om verksamheten tillåter. Verksamheten måste i alla lägen säkerställa att de kan utföra sina uppdrag för medborgarna i Piteå. Arbetsbelastningen i de flesta verksamheter är idag sådan att det kan i perioder vara svårt att nyttja sin friskvårdstimme, även i verksamheter där man inte möter medborgaren direkt. I våra riktlinjer finns få begränsningar för hur man kan nyttja friskvårdstimmen, riktmärket är att man ska ta ut 30 minuter per tillfälle för att det ska ge någon effekt. T.ex. en lunchpromenad på 30 minuter, två gånger i veckan är ett bra sätt att nyttja tiden. Att skapa en jämställd friskvård som uppfattas rättvis, hos en arbetsgivare med som många olika verksamheter och förutsättningar är inte möjligt. Utöver friskvårdstimme på betald arbetstid, erbjuder Piteå kommun ett friskvårdsbidrag med 800 kr per år för aktiviteter som är godkända av Skatteverket. Det är glädjande att de senaste två åren har drygt 50 procent av våra medarbetare nyttjat friskvårdssubventionen. Vilket tyder på att medarbetare tar ansvar för sin hälsa och är aktiva för att öka sitt välbefinnande. För att stimulera och inspirera medarbetare att nyttja friskvården uppmanar vi arbetsplatserna att utse friskvårdsombud. Personalavdelningen har köpt utbildningsinsatser från Jobbhälsan AB för friskvårdsombuden, med syfte att de ska sprida kunskapen på sin arbetsplats. I vårt huvudavtal för företagshälsovård via Jobbhälsan AB, finns möjligheter för förvaltningarna att själva köpa tilläggstjänster för förebyggande hälsoarbete. Trots det bedömer jag det som angeläget att vi behåller friskvårdstimme på betald arbetstid som en stimulans för den som kan nyttja det och uppmuntra arbetsplatser att hitta lösningar för att kunna genomföra det. Personalavdelningen ska fortsätta utveckla arbetet med friskvårdsombuden. När de får kunskap och inspiration som de kan ta med sig till sina arbetsplatser, kan vi nå ut till många medarbetare med goda råd för ett hälsosamt liv. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Miljöpartiet yrkar i sin motion att ett mål för jämställd friskvård ska arbetas fram. I kommunens verksamhetsplan finns mål som rör kommunen som arbetsgivare och det lyder: Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv och jämställd arbetsgivare samt skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Det målet omfattar det som Miljöpartiet efterfrågar och kommunfullmäktiges ambition är tydlig. Däremot behöver vi se över de riktlinjer som finns för kommunens friskvårdsarbete och ett sådant arbete pågår. Både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme är insatser som då kommer upp till diskussion. Med ovan anförda föreslår jag kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. (29 av 73)

30 Sammanträdesprotokoll 30 (73) Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. (30 av 73)

31 Sammanträdesprotokoll 31 (73) 222 Svar på motion om krisplan med konsekvensanalys Diarienr 15KS681 Beslut Kommunfullmäktige beslutar anse motionen färdigbehandlad. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har inkommit med ovan rubricerade motion och anför följande: Bakgrund: Migrationsverket använder redan idag ett antal av Piteås 8560 evakueringsplatser för asylsökande. Då jag är uppvuxen i den tidsepok som kallades Om kriget kommer så fanns i telefonkatalogen, i trappuppgångar och i de egna husen information var man skulle bege sig när kriget var på g. Vad man skulle ta med sig, hur man skulle agera och hur man kunde hjälpa andra. Alla hade denna information. Någon motsvarande finns inte idag. Evakueringsplatserna är många och fylls de upp så störs antagligen en hel del normala samhälls-funktioner. Vid besök på kommunhuset frågade jag därför om jag kunde få info om dessa platser. Jag fick svaret att det var säkerhetsklassat och fick inte tillgång till någon info. Märkligt och skumt. Jag begriper inte varför detta hemlighetsmakeri. I den informationsbroschyr som delats ut till alla hushåll i Boden och Luleå, om Suorvadammen brister, skall Luleås invånare utrymmas söderut, främst till Skellefteå och Umeå och Bodens invånare österut, främst till Kalix och Haparanda. Boden har en mottagningsplan för Skelleftebor vid ett dammhaveri i Skellefteälven. Av de skelleftebor som ska utrymma kommer en del till Norrbotten där Boden tar emot 6700 invånare. Andra mottagningsorter är Kalix, Haparanda, Piteå och Luleå. Mottagningsplanen finns på nätet, är från 2014 och består av 17 ytterligt specificerade sidor. Ex: Fagernässkolan har 11 rum på 500 kvadratmeter, gymnastiksal 150 kvadratmeter och plats för 217 personer. Gunnarsbyns skola har tillagning av 80 portioner mat och plats för 25 sittande. Osv. Allt föredömligt beskrivet med ledningsgrupp, ansvariga och hur hela samhället med alla privatpersoner ska agera. Det man inte redovisar är hur t ex skolundervisningen skall bedrivas. Evakueringsplatserna är nog tänkta att användas för dammhaveri, kärnkraftsolycka, stort terrordåd och krig. En evakueringsplan innebär att man kalkylerar att en katastrof kommer att inträffa. Man vet bara inte när. Det är därför mycket vanskligt att använda evakueringsplatser till asylsökande. Speciellt inte när man inte informerat kommunens invånare om hur en evakueringsplan med konsekvenser ser ut. (31 av 73)

32 Sammanträdesprotokoll 32 (73) Vi lever i en obehaglig tid med över 60 miljoner flyktingar, den islamiska terrorgruppen Isis som vill förgöra alla, inbördeskriget i Syrien, kriget i Ukraina, ett Ryssland som rustar upp, svenska Staten som lånar pengar för att bekosta flyktingmottagandet och dessutom miljöhoten som väller in över oss. När nu allt fler evakueringsplatser måste användas är det nödvändigt att invånarna får information och möjlighet att fundera och planera själva. Oavsett vad vi tycker om flyktingmottagandet så måste vi göra det bästa av situationen. Beslutsunderlaget för Piteås flyktingmottagning baserades på hur situationen var i maj 2014 och beslut togs för drygt en månad sedan. Det är nödvändigt att vara uppdaterad och ha en framförhållning. Yrkande: att ta fram en krisplan, gällande olika typer av katastrofer inklusive flyktingmottagning, evakueringsplatser, skolundervisning, försörjning, etc med konsekvensanalys som skall skickas ut till medborgarna i Piteå. Kommunfullmäktige har 14 december 2015 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Piteå kommun har flera styrande dokument som rör kommunens säkerhetsarbete och krishantering. Vi har policy och riktlinjer för säkerhetsarbetet, plan för hantering av extraordinära händelser, handlingsprogram för räddningsverksamhet och förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor. Varje år görs en plan för årets säkerhetsarbete och fjolårets arbete utvärderas. Beredskapsplaner finns beslutade på områden som tex Utrymning och sanering vid kärnteknisk olycka, Mottagande av utrymda från annan ort, Styrel, Pandemi, Väpnat våld i skolmiljöer. Fler beredskapsplaner kan naturligtvis bli aktuella. Länsstyrelsen granskar årligen kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser och kriser. Sammantaget är Piteå kommun väl försedd med planer och program för vårt säkerhets- och krisarbete, arbetet är ständigt aktuellt och ansvariga för olika områden finns utsedda. Det finns också en folder som beskriver arbetet och information finns på kommunens hemsida. Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. (32 av 73)