domkretsen Vardagen för notarien ger perspektiv på juridiken Modernare rättegång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Vardagen för notarien ger perspektiv på juridiken Modernare rättegång"

Transkript

1 nr Alla har nu fått Vera Migrationsdomstolar Rättegångsspel Ny sexualbrottslag domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET Vardagen för notarien ger perspektiv på juridiken Modernare rättegång

2 LEDARE INNEHÅLL Vi går mot ljusare tider Thomas Rolén En förhoppningsvis angenäm tid med ljusa sommarkvällar ligger framför oss. Det har också ljusnat på den ekonomiska sidan. I DEN EKONOMISKA vårproposition som beslutades i början av april fick domstolsväsendet 55 miljoner kr på tilläggsbudget att användas under Verket beslöt därför att fördela 67 miljoner kr till domstolarna samt öppna möjligheten till en anslagskredit på 1,5 procent. Detta för att möjliggöra en något mer långsiktig ekonomisk planering. Min förhoppning är att de ekonomiska tillskotten används till kompetensväxling och balansavarbetning. När det gäller kompetensväxling hänger den frågan intimt samman med den stora generationsväxling som vi nu står inför. Fram till 2009/2010 har vi närmare pensionsavgångar inom domstolsväsendet varav 330 domare. Detta kommer naturligtvis att ställa organisationen inför stora påfrestningar, men det innebär också många möjligheter när det gäller att bygga upp en ny organisation. Härtill kommer att regeringen aviserat att den inom kort kommer att ge en utredare i uppdrag att föreslå ett genomförande av en öppnare domarbana. Det är bland annat mot denna bakgrund som Domstolsverkets lönebud till Jusek ska ses, ett bud som innebär ett lägre generellt påslag vilket sedan kan fyllas på med individuella påslag. Vad som ska vara avgörande vid individuella påslag och vem som ska besluta om dem finns inte i budet, vi vill diskutera dessa frågor med Jusek. Än så länge har Jusek inte velat diskutera frågan över huvud taget. När det gäller migrationsdomstolarna har nu regeringen beslutat propositionen. Dagen för ikraftträdandet är justerat till den 31 mars Att få organisationen på plats till det datumet är en stor utmaning, särskilt när det gäller personal och lokaler. Vi får börja i provisoriska lokaler. Det är viktigt för hela reformen att starten blir så bra som möjligt och jag säker på att vi, med Ulla Pålsson och hennes medarbetare i projektet, kommer att lyckas. En hel del arbete ligger framför oss i höst, men innan dess en välförtjänt sommarledighet. Jag vill passa på att tacka för ett bra samarbete under min första tid och önska Er alla en riktigt skön sommar. Thomas Rolén, Generaldirektör Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 3 Domstolarna i media 4 Modernare rättegång 6 GÄSTTYCKARE Thomas Bodström, Madeleine Leijonhufvud 8 Omdiskuterad sexualbrottslag 10 Stockholmsberedningen 12 Stort intresse för specialisering 13 Rotellöst i Skåne ger effekt 14 Fotbojan allt mer AKTUELL 16 Alla har nu fått Vera 17 Nya funktioner i Vera 18 Migrationsdomstolar förbereds 20 Betyg viktiga för notarier 22 Stängda dörrar 23 Rättegångsspel ger insikt 26 Palasso, framtidens lönesystem 27 Ny webb om väsendet 29 EN DAG för notarier 32 KULTUR OCH HISTORIA från fredlöshet till fotboja 34 PÅ NY TJÄNST Henrik Winman 35 Avtal med Ryssland 35 Göteborgs tingsrätt utökas? 36 VI FEM domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till domstolsväsendets medarbetare och andra intresserade av domstolsfrågor. POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E POST ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind Åsa Samuelsson, notarie REDAKTÖR Peder Jonsson vid Blekinge tingsrätt. REDAKTIONSRÅD Åsa Nordström, Helen Sivertsson 2 DOMKRETSEN NR 2/2005 Se sid 29. MEDVERKANDE Lars Collin, Viktoria Ekberg, FOTO Jörgen Ragnarson Anette Hertz, Bitti Ingemansson, Mats Kumlien, Ingeborg Löfgren, Petra Meyer och Frida Runeson LAYOUT Otto Unge TRYCK Danagårds Grafiska AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år Tryckt på miljövänligt papper. Peder Jonsson, Helen Sivertsson, Åsa Nordström, Otto Unge

3 Staffan Levén, Hovrätten för Västra Sverige Mikael Kindbom, PointLex Peder Jonsson, Domstolsverket Vi måste bli mer öppna Som svar på allt fler uppmärksammade och omdebatterade domar i massmedia, tas nu ett initiativ till ökad proaktivitet. Målet är att göra domstolarna mer synliga och få folk att förstå att det inte är domstolarnas roll att stifta landets lagar utan att tolka lagstiftningen. TEXT LARS COLLIN FOTO MARTIN JOHANSSON, CARL JOHAN ERIKSON KULMEN PÅ VAD som i medierna beskrivits som kontroversiella brottmål nåddes i och med Motalafallet i vintras. Då mildrade Göta hovrätt domarna mot de gärningsmän som förgripit sig på en 13-årig flicka. Det mycket uppmärksammade fallet Domstolsverkets ambitioner att generellt göra domstolarna mer öppna och ta en aktivare plats i det offentliga rummet. I nuläget är det allt för ofta andra som beskriver hur det går till vid rättegångar. Det positiva med dessa domare ledde bland annat till att är att de sagt sig vara»kanske hade hoten Johan Stenberg, hovrättsråd beredda att bli synligare varit färre om domarkåren varit mer synlig«frågor där medierna önskar i Jönköping, mordhotades och ställa upp när det finns och fick ta emot mängder av hatbrev. På hovrättslagman, Johan Stenberg kommentarer från domstolarna, säger Domstolsverkets Staffan Levéns initiativ har ett antal domare informationschef Peder Jonsson. träffats för att diskutera hur de kan ge bättre information om domstolarnas roll i samhället och därigenom motverka missuppfattningar. Att det sker just nu är en följd av den allt intensivare debatt som blossade upp inte minst kring de uppmärksammade sexualbrottsmålen. KORREKT KUNSKAP SAKNAS Han menar att det finns luckor i allmänhetens, journalisters och politikers kunskaper om domstolens roll i rättskedjan. Och saknas korrekt kunskap blir paradoxalt nog ofta domstolen själv boven i dramat. Dessa mål har enligt mångas uppfattning rubbat förtroendet för domstolsväsendet. Vi vill hjälpa till att staga upp debatten och samtidigt sprida en fullständigare bild av vår verksamhet, säger Staffan Levén vid Hovrätten för Västra Sverige. Domarna kommer att vara tillgängliga för media, ungefär som en sorts informella informatörer. Domstolsverket kommer att hjälpa till med att lära ut medieträning till de inblandade. Men det handlar inte om att träna personer i hur man undviker mediernas frågor. Tvärtom ska man lära sig att vara tillgänglig och svara på ett begripligt sätt. Mediernas problem i dag är att de har svårt att hitta domare som är beredda att förklara vad som hänt. Vi kommer att sprida namnen så att journalisterna lättare får tag i folk för förklaringar, säger Staffan Levén. Detta är ett led både i domstolarnas och Domstolarna arbetar i en medialt väldigt påpassad verksamhet. Det handlar hela tiden om ytterligheter i samhället, om människoöden vilket gör att det blir medialt intressant att bevaka domstolarna. Då ska vi se det som en möjlighet att öka kunskapen om domstolens roll och inte, som det har sett ut historiskt, vara så restriktiva med att ställa upp, säger Peder Jonsson. I grund och botten är det här en fråga om allmänhetens tillit till domstolarnas verksamhet. Ju fler dåliga exempel, desto större risk för ett skadat förtroende. Det har varit en påfrestande period för hovrättsrådet Johan Stenberg. Men trots flera hot är han positiv till hur samarbetet skedde med medierna kring Motalamålet. Vi måste bli mer öppna än vad vi har varit tidigare. Det finns en gammal nästan paranoid inställning hos domare att journalister är ute efter att chikanera oss. Det bästa sättet att råda bot på detta är att gå ut och tala med dem. Jag gjorde det i samband med Motalafallet. Journalisterna lyssnade och tog till sig informationen. Jag tycker att skriverierna blev klart mer sakliga efter detta, säger Johan Stenberg. Kanske hade också hoten varit färre om domarkåren varit mer synlig, tror han. Misstron från allmänheten mot domstolarna minskas i takt med ökad öppenhet. DOMARNA VÄGRAR VISA SIG FÖR FOLKET Mikael Kindbom, redaktionschef för den juridiska nyhetstjänsten PointLex, har öppet kritiserat domarkårens tystnad kring uppmärksammade mål. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i februari beskrev han bland annat domare som tycks stå över samhället där de sitter i sina palats och vägrar visa sig för folket. De måste gå in och berätta, tolka och förklara varför en dom ser ut som den gör, annars minskar förtroendet för domstolarna hos allmänheten. Det verkar finnas en bild hos vissa domare att de ska vara tysta och inte har rätt att i efterhand kommentera en dom. Men det finns inget formellt rättsligt hinder för en domare att uttala sig, säger Mikael Kindbom som också tycker att domstolsbesluten i sig måste utformas så att inte bara jurister kan förstå vad de innebär. Mikael Kindbom tycker sig ändå se ett positivt trendbrott med allt fler domare som uttalar sig offentligt. Jag vill ha en vital debatt om rättssäkerhet och juridik, att man genom medierna utbildar allmänheten om juridikens villkor. Allting är ju inte så enkelt som det kan verka. Vi behöver helt enkelt höja nivån på svenska folkets juridiska kunskaper. DOMKRETSEN NR 2/2005 3

4 Videokameror på väg in i rätten Regeringen vill skapa modernare rättegångsregler. Bland annat ska prövningstillstånd krävas för de flesta tvistemål som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Dessutom ska alla förhör i tingsrätten dokumenteras med videoteknik. Tanken är att många vittnen inte ska behöva höras på nytt i hovrätten. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO ILLUSTRATION OTTO UNGE FÖRSLAGEN LÄGGS FRAM i propositionen En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol (2004/05:131), som tagits fram i samarbete uppfylla kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning i de allmänna domstolarna, som det heter i propositionen. Videoinspelning kommer att kosta i storleksordningen 150 till 200 miljoner kronor. Detta ska finansieras inom befintliga ramar. Man anser att vi har fått resurser för med Vänsterpartiet och som i riksdagen väntas få stöd av Miljöpartiet. I propositionen heter»detta gynnar alla inblandade, inte minst brottsoffer och vittnen.«thomas Bodström av alla vittnesförhör i tingsrätter är ett centralt element i detta. Handläggningstiderna detta i de anslagsökningar som vi är utlovade för de kommande åren. Vi kommer att behöva prioritera den här satsningen, säger Mats Malmsjö. det att handläggningen av blir kortare och risken för mål och ärenden i domstolarna i framtiden i större utsträckning än i dag ska anpassas till inställda förhandlingar minskar. Detta gynnar alla inblandade, inte minst brottsoffer CENTRAL LAGRING AV FÖRHÖR Ett första förberedande möte, med representanter från flera tingsrätter de enskilda fallen. Bland annat luckras kraven på muntlighet upp och ett antal förslag minister Thomas Bodström i»det gäller alla målty- och hovrätter närvarande, och vittnen, säger justitie- läggs fram som syftar till att betona parternas ansvar för att målen drivs framåt. Mer genomgripande är förslagen som handlar om att tydliggöra att tyngdpunkten ett pressmeddelande. STOR TEKNIKSATSNING Att utrusta alla landets per, såväl tvistemål som brottmål. Allt ska videofilmas.«tobias Eriksson har genomförts. Bland annat har man diskuterat vilken sorts kamerateknik som bör användas och hur i rättsskipningen ska ligga i första instans. Systemet med prövningstillstånd ska utvidgas till att omfatta de flesta tvistemål och domstolsärenden som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Det föreslås också att hovrätten i större utsträckning än i dag ska grunda sin prövning på samma material som tingsrätten. I samband med detta ska alla förhör i tingsrätten spelas in på video, för att användas som underlag i hovrätten. Det gäller alla måltyper, såväl tvistemål som brottmål. Allt ska videofilmas, säger Tobias Eriksson, rättssakkunnig på Justitiedepartementet. Utgångspunkten för propositionen är att det krävs en reformering av rättegångsreglerna om man även i framtiden ska kunna närmare 400 rättegångssalar med modern videoteknik kommer dock att ta lång tid. Mats Malmsjö, enhetschef på Domstolsverkets enhet för lokaler och teknik, kommer att leda den styrgrupp som ska ansvara för genomförandet av det som han kallar ett jätteprojekt. Vi skulle kunna vara färdiga till den första juli år Det är i alla fall vår preliminära bedömning, säger Malmsjö. Vi måste installera helt ny teknik i alla dessa salar och dessutom måste vi lösa frågan om hur filerna ska lagras och göras sökbara. Sedan krävs förstås en stor informationsinsats. Alla som kommer till domstolarna måste vara på det klara med att de kommer att videofilmas. Domstolsverket uppskattar att projektet många kameror som kommer att behövas i varje rättegångssal. En viktig fråga är att komma fram till hur man ska gå tillväga för att så smidigt som möjligt indexera förhören så att de blir lätt sökbara i efterhand. Vi arbetar utifrån tanken att vi ska ordna någon slags central lagring, även om det inte är bestämt ännu. Om målen inte överklagas ska de videoinspelade förhören sedan förstöras, berättar Malmsjö. För landets tingsrätter kommer den mest omedelbara effekten av att alla förhör ska spelas in på video vara att det blir mer arbete för underrätternas personal, säger Bengt-Åke Engström, lagman vid tingsrätten i Göteborg, som även ingår i Domstolsverkets referensgrupp. 4 DOMKRETSEN NR 2/2005

5 Det blir helt enkelt lite extrapyssel vid domarbordet som nog ingen av oss är särskilt sugen på. Vi får hoppas att fördelarna för hovrätten uppväger detta, säger Engström. Han tycker samtidigt att propositionens förslag i huvudsak är bra men har även ett antal reservationer. Man kan givetvis tänka sig att det kommer att spelas in en hel massa i onödan. Många förhör kommer säkert ändå göras om i hovrätten. Frågan är också hur bevispersonerna kommer att reagera, om de kommer att vara villiga att låta sig videofilmas. Sedan, vad gäller propositionens tal om att betona underrätternas roll: det är fina ord, men vad det får för konsekvenser för oss i praktiken återstår att se, säger Bengt-Åke Engström. KOMPLETTERANDE FÖRHÖR BEHÖVS Lars Göran Engström, hovrättspresident i Hovrätten över Skåne och Blekinge, menar att propositionens förslag är ett steg i rätt riktning. Han tycker samtidigt att det är beklagligt att det inte blir prövningstillstånd även för brottmål. Som det blir nu är det inte säkert att förslagen innebär någon egentlig avlastning för hovrätterna, säger han. Det är också svårt att förutse hur man kommer att använda videoförhören. Det finns säkert vissa förhör som går bra att se på video. Men samtidigt riskerar rättegången att förlora något av sin puls. Dessutom vill man ofta ställa kompletterande frågor, inte minst när man upptäcker luckor i bevisningen eller när något är oklart i händelseförloppet. Frågan är alltså i vilken mån videoinspelade förhör verkligen kommer att innebära kortare handläggningstid. Sammantaget måste jag säga att jag är förvånad över att man satsar så pass mycket på den här teknikutvecklingen, säger Lars-Göran Engström. Även Pia Johansson, lagman för Blekinge tingsrätt och Länsrätten i Blekinge län, välkomnar propositionens förslag samtidigt som hon ger uttryck för vissa reservationer. Detta kommer att innebära stora kostnader. Inte bara för att installera tekniken, utan även för att utbilda personalen och få till stånd en allmän attitydförändring inom domstolsväsendet. Många har svårt att ta till sig teknik som man inte helt behärskar. Det blir en utmaning att få alla att förstå att detta är en utveckling som gagnar verksamheten, säger hon. Pia Johansson är också tveksam till i vilken mån hovrätterna och parterna kommer att låta nöjas sig med videoinspelade förhör. Parternas och rättens möjlighet att ställa kompletterande frågor i utredningssyfte måste ju finnas, säger hon. Samtidigt hoppas jag att detta kan driva på en utveckling där man ser förhandlingen vid tingsrätten som mer avgörande än i dag. Det vore bra för alla inblandade, inte minst för brottsoffren. De inblandade laddar ofta oerhört mycket inför att uppträda i en domstol. Det är beklagligt att de så ofta tvingas göra det ännu en gång. ATTITYDFÖRÄNDRING KRÄVS Pia Johansson välkomnar med andra ord propositionens tal om att tydliggöra att tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Hon önskar att man ska få till stånd en mer genomgripande attitydförändring, som skulle kunna råda bot på uppfattningen att förhandlingen vid tingsrätten bara är första halvlek. Men för att det ska vara möjligt behöver tingsrätterna få mer resurser, menar hon. Förhandlingarna måste få ta tid. Mer tid för att bemöta de inblandade korrekt och professionellt, mer tid till eftertanke och till att noga utreda frågan och skriva domar som folk förstår. Domstolarna måste förstärkas resursmässigt. Vi måste inse att rättsväsendet tjänar på att förhandlingarna och dömandet får ta längre tid. Dessutom måste kompetensen i underrätterna stärkas. Så länge inte allt detta sker kommer parterna även i framtiden med rätta att överklaga och kräva förnyad bevisupptagning i hovrätten, säger Pia Johansson.»Det blir helt enkelt lite extrapyssel vid domarbordet som nog ingen av oss är särskilt sugen på.«bengt-åke Engström, Göteborgs tingsrätt»det blir en utmaning att få alla att förstå att detta är en utveckling som gagnar verksamheten.«pia Johansson, Blekinge tingsrätt och Länsrätten i Blekinge län»det är svårt att förutse hur man kommer att använda videoförhören.«lars Göran Engström, Hovrätten över Skåne och Blekinge»Vi måste installera helt ny teknik i alla dessa salar och dessutom måste vi lösa frågan om hur filerna ska lagras och göras sökbara.«mats Malmsjö, Domstolsverket DOMKRETSEN NR 2/2005 5

6 GÄSTTYCKARE En ny sexualbrottslag Utgångspunkten för sexualbrottslagstiftningen är respekten för varje människa, det säger Justitieminister Thomas Bodström. Vi bad honom ge sin syn på den nya lagstiftningen och den kritik som framförts. Han anser att utvidgandet av våldtäktsbegreppet inte bara innebär rubricerings- och straffskärpningar utan också är en viktig markering från samhällets sida. TEXT THOMAS BODSTRÖM FOTO PAWEL FLATO MÄNNISKANS SJÄLVBESTÄMMANDE över sin egen kropp och sexualitet är en rättighet som ständigt måste värnas. Lagstiftning är också viktig för att skapa normer och värderingar i samhället. Vi vill genom den nya sexualbrottslagen ge tydliga signaler om hur samhället ser på brott som sexuella kränkningar, övergrepp och våldtäkt. Vi stärker skyddet för barn och vuxna genom att varje människas självbestämmanderätt och sexuella integritet ytterligare lyfts fram. Till grund för den nya sexualbrottslagstiftningen ligger främst Sexualbrottskommitténs betänkande, som när det presenterades fick ett blandat mottagande. Utredningsförslaget har krävt en grundlig och omfattande bearbetning. Den nya lagen som trädde i kraft den 1 april går i viktiga delar längre än Sexualbrottskommitténs när det gäller att stärka skyddet för dem som utsätts för sexualbrott. Frågan om att införa en bestämmelse baserad på endast bristande samtycke har utretts grundligt. Ingen i Sexualbrottskommittén har förespråkat en sådan utformning och även hos remissinstanserna har enigheten i princip varit total. Enligt regeringen är det viktigaste argumentet mot en sådan utformning av bestämmelsen att den leder till fokusering på offret och offrets beteende i samband med gärningen och därmed till en sämre situation för brottsoffret. Utgångspunkten för sexualbrottslagstiftningen är att varje människas önskan att inte ha samlag eller annat sexuellt umgänge i varje situation ovillkorligen ska respekteras. I lagen utvidgas våldtäktsbestämmelsen så att fler gärningar bedöms som våldtäkt. Ett exempel på detta kan vara när en kraftigt berusad kvinna utnyttjas sexuellt, utan att våld eller hot förekommit. Dessa fall kan vara lika kränkande och oacceptabla som de som tidigare bedömts som våldtäkt och ska därför också rubriceras som våldtäkt. Den omständigheten att flera gärningsmän deltagit i ett övergrepp gör att våldtäkten kan bedömas som grov. Utvidgandet av våldtäktsbegreppet innebär inte bara rubricerings- och straffskärpningar utan är också en viktig markering från samhällets sida. I den nya lagen finns en viktig ändring när det handlar om det som vi ser som särskilt allvarligt sexuella övergrepp på barn. Tidigare tillämpades den generella våldtäktsbestämmelsen även på de attityder såväl hos människor i allmänhet som hos myndigheter. Därför arbetar man aktivt i domstolarna, hos polisen och åklagarna med utbildning när det gäller frågor om jämställdhet, sexualiserat våld och hur man inom rättsväsendet bemöter brottsoffer. Vi behöver mer kunskap om vad som ligger bakom mörkertalen när det gäller sexualbrott. Därför har JämO:s Claes Borgström fått i uppdrag att analysera varför ett sexuellt övergrepp inte anmäls och ge förslag på vad som kan göras föra att öka benägenheten att anmäla sådana brott. I uppdraget ingår även att undersöka hur brottsoffret upplever brottsutredning och rättegång och hur man kan minska påfrestningarna övergrepp mot barn. Med den nya lagen införs en särskild straffbestämmelse om våldtäkt mot barn. Den innebär att ett»utgångspunkten för sexualbrottslagstiftningen är att varje människas önskan att inte ha samlag eller annat sexuellt umgänge i varje på brottsoffret i hela rättsprocessen. Det arbete som kvinnojourerna runt om i landet, ofta frivilligt, lägger ner sexuellt övergrepp mot för att hjälpa och stödja situation ovillkorligen ska någon under 15 år ska brottoffer vill vi lägga särskild tyngd på. Därför har respekteras.«bedömas som våldtäkt. I den nya sexualbrottslagen finns en rad andra ändringar som innebär en tydlig markering av hur allvarligt samhället ser på sexualbrott. Bland annat skärps straffen för grovt sexuellt tvång, köp av sexuella handlingar av barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt koppleri och grovt barnpornografibrott. Dessutom arbetas sexköpslagen in i sexualbrottslagstiftningen. Lagstiftning är ett viktigt verktyg när det handlar om att stärka den sexuella integriteten. Men vi får aldrig glömma att det också finns ett behov av ökad kunskap och ändra- vi avsatt 135 miljoner kronor i vårbudgeten för att hjälpa till att finansiera landets kvinnojourer. I Moderaternas budgetförslag finns inget liknande initiativ. En ny sexualbrottslagstiftning är ett stort och viktigt steg i kampen för att stärka skyddet för dem som utsätts för sexuellt våld och kränkningar. I kombination med ökad kunskap och förändrade attityder ger den oss förutsättningar att komma långt i arbetet att värna den sexuella integriteten och varje människas självbestämmande över sin egen kropp. Den är också ett viktigt steg mot ett mer jämställt samhälle. 6 DOMKRETSEN NR 2/2005

7 GÄSTTYCKARE Bodströms ofullbordade Madeleine Leijonhufvud, Professor i straffrätt menar att lagen endast straffbelägger handlingar som genomförts med våld eller hot eller där offret faktiskt varit i hjälplöst tillstånd. Vi bad henne ge sin syn på den nya lagstiftningen och den kritik som framförts. Hon menar att det inte är juste att låta domarna och åklagare få ta smällen när nästa fall kommer som leder till folkstorm. TEXT MADELEINE LEIJONHUFVUD FOTO STEFAN BORGIUS ATT BLI UTSATT för oönskade sexuella handlingar är därom råder idag en total enighet i vår del av världen allvarliga angrepp på den personliga integriteten. Efter många års förberedelser har nu den svenska sexualbrottslagen fått en helt ny utformning. Då har vi väl fått ett straffskydd som effektivt kan förebygga sådana handlingar och som leder till kännbara påföljder om de ändå företas? Dessvärre inte. Sveriges riksdag har antagit en lag som, när det är fråga om klart oönskade sexuella handlingar mot en vuxen, endast straffbelägger handlingar som faktiskt genomförts med våld eller hot eller där offret faktiskt varit i hjälplöst mer än de ändringar som man då fortfarande efter många års utredande funderade över i regeringskansliet. Europadomstolen hade nämligen då i en dom den 4 december fällt Bulgarien och slagit fast att medlemsländerna, för att leva upp till människorättskonventionen, är skyldiga att straffbelägga och effektivt lagföra any non-consensual sexual act. Men vår minister bestämde sig för att Europadomstolens dom inte angick oss. I en interpellationsdebatt 21 oktober hävdade han att domen bara gällde Bulgarien. Det går inte att nu skriva in samtycke i lagförslaget, sa han i samma debatt fastän goda förebilder fanns i länder som England, Irland, Belgien och Spanien, tillstånd. Inte ens om offret varit i en särskilt utsatt situation är det straffbart; hjälplöst tillstånd kräver mer än så. Det har riksdagen slagit fast genom»sex som utförs mot någon mot hennes tydliga vilja, men utan användande av något våld eller hot inte ens med kroppstyngd som hindrar rörelse som klarat av att anpassa sig till konventionens krav. Inte ens när lagrådet krävde en analys av domen, och menade att man åtminstone måste att avslå ett antal motioner som krävde just det. där handlingen riktas mot vidga straffansvaret till fall förblir tillåtet i Sverige.«En 15-årig, icke berusad flicka, som säger nej, nej, och fryser till och bara väntar på att det ska vara över när den man, som hon trodde var en vänligt sinnad granne och därför släppt in, börjar tafsa på henne och bli allt närgångnare, hon skyddas inte av lagen. Sex som utförs mot någon mot hennes tydliga vilja, men utan användande av något våld eller hot inte ens med kroppstyngd som hindrar rörelse förblir tillåtet i Sverige. I december 2003 kunde jag, Thomas Bodström och alla andra som dittills inte förstått detta, konstatera att det nu måste till den som är i en särskilt utsatt situation, lät sig vår ståndaktige minister rubbas. Många av de riksdagsledamöter som röstade mot motionerna om utvidgning av straffansvaret hade säkert bara läst om Bulgariendomen i regeringens proposition. Där hade regeringen översatt det centrala uttalandet i domen på ett direkt missvisande sätt genom att helt sonika utelämna ordet any, dvs. varje/alla (prop. 2004/05:45 s. 40). Därmed kan man förledas att tro att det skulle kunna räcka att inte kräva bevis om att offret gjort motstånd. Intellektuellt ohederligt, och mycket tråkigt för dem som tror sig ha fattat ett beslut som innebär att Sverige lever upp till konventionskraven. Svenska domstolarna är skyldiga att tilllämpa konventionen, men de kan ju inte gå utöver svensk strafflag och döma utan stöd i lag. Det kommer att bli domare och åklagare som får ta smällen (och få personliga hot mm) när vi får nästa fall som leder till folkstorm, kanske ett fall av det slag som i exemplet ovan. Det är domstolarna som dömer, kommer det att heta från Rosenbad och Riksdagshus. Det är inte juste av lagstiftaren att försätta rättstillämparna i en sådan situation. Och det känns tungt och trist att motståndet är så starkt från jurister i departementet för en sexbrottslag som verkligen ger alla rätten till sexuellt självbestämmande. Så kändes det också när det på sin tid gällde kriminaliseringen av innehav av barnpornografi. Det går inte, TF hindrar det, sa man då i departementet. Eller för den delen införandet av kvinnnofridsbrottet. Det går inte, det blir för besvärligt och oklart om vi inte får ta varje misshandelstillfälle som ett brott för sig som ska styrkas till tid och rum, så lät det. Men det gick, och det kommer att gå att få en bättre ordning på sexbrottsområdet också, med en lag som speglar den insikt som en brittisk domare visar i ett i Bulgariendomen återgivet uttalande: Every consent involves a submisson, but it by no means follows that a mere submission involves consent. Låt det inte ta tio år till! DOMKRETSEN NR 2/2005 7

8 Ny och omdiskuterad sexualbrottslag Den 1 april 2005 trädde den nya sexualbrottslagen i kraft. Förändringarna i lagen är inte helt okontroversiella och den har blivit betydligt försenad, inte minst därför att den har mött stark kritik från juridiskt håll. Men även de grupper som har krävt en ny lagstiftning, främst kvinnojourer och brottsoffergrupper, har kritiserat den nya lagen för att inte gå långt nog. TEXT PETRA MEYER FOTO ANDERS WIKLUND/SCANPIX DE SENASTE ÅREN har det inträffat ett antal grova sexualbrott som har fått mycket uppmärksamhet i media och bland allmänheten. Domstolsväsendet har fått utstå skarp kritik för att uppvisa en förlegad kvinnosyn och för att hålla offret ansvarigt för de övergrepp hon har utsatts för. Domarna i flera fall har betraktats som alltför milda i relation till de övergrepp som sägs ha ägt rum. Domstolarnas svar på denna kritik har varit att de har följt lagen som den är skriven och att rättsäkerheten kräver att vissa rekvisit uppfylls för att ett brott ska betraktas som våldtäkt uppsåt från förövarens sida, våld eller hot om våld och offret måste tydligt ha visat att hon inte var intresserad av sexuellt umgänge. Kritiken riktade sig emot att detta inte tog hänsyn till att ett offer kan ha varit alltför rädd för att protestera, för berusad för att göra motstånd eller hade uppfattat en situation som mycket hotfull även om inget öppet hot förekommit. Med andra ord, lagen saknade offerperspektiv, gav inte tillräckligt skydd för barn, berusade och handikappade och lade alltför mycket ansvar på offret i och med att samtycke till sexuellt umgänge aldrig krävdes. Även uppdelningar i brottsrubriceringar som våldtäkt och sexuellt utnyttjande ansågs bidra till en ytterligare kränkning av offret genom att betrakta övergreppet som mindre allvarligt. Försvarare av lagen menade å sin sida att lägre beviskrav skulle vara ett hot mot rättssäkerheten och att det vore orimligt att kräva att en åtalad skulle hållas ansvarig för offrets oförmåga att säga nej. UTVIDGAT VÅLDTÄKTSBEGREPP Den nya lagtexten kan sägas ha tillägnat sig ett mer utpräglat offerperspektiv på så sätt att den styrker varje människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet. Detta innebär att även sovande, berusade, drogade och handikappade personer under den nya lagtexten betraktas som våldtagna och inte som sexuellt utnyttjade eftersom de befinner sig i ett hjälplöst tillstånd och inte kan göra motstånd. Under dessa omständigheter anses övergreppet vara av sådan grov art att det betraktas som våldtäkt. Begreppet mindre grov våldtäkt har även förts in i lagtexten. Denna förändring har mött kritik från flera tunga remissinstanser, bland andra Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Domareförbund och Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Det finns farhågor om att det kommer att falla på domstolarna att göra en gränsdragning mellan en riktig våldtäkt och en mindre grov sådan. Risken 8 DOMKRETSEN NR 2/2005

9 Förändringar i lagen Flera handlingar bedöms som våldtäkt. Sexuella övergrepp mot sovande, berusade, drogade, handikappade räknas som våldtäkt eftersom dessa befinner sig i ett hjälplöst tillstånd. Särskilda straffbestämmelser om våldtäkt mot barn där kravet på tvång slopas. Förbudet mot köp av sexuella handlingar av barn skärps genom att straffmaximum höjs. Preskriptionstiden för sexualbrott mot barn förlängs och börjar löpa först när barnet fyller 18 år. Tidigare började den vid 15 år. Straffmaximum höjs från fyra års fängelse till sex års fängelse vid grova barnpornografiska brott. Skyddet för ungdomar att utnyttjas för posering skärps. Gruppvåldtäkter räknas med automatik som grova. Sexköpslagen arbetas in i 6 kapitlet, Brottsbalken Sexköp är en kriminell handling även om någon annan betalar. Begreppet sexuellt umgänge tas bort helt och ersätts av begreppet sexuell handling. Röster om den nya lagen Jag känner att många av de här frågorna är politiska och från tid till annan höjs det röster i media om förändring, men jag har ingen egentlig uppfattning om huruvida det behövdes. Det är bra att man har arbetat in sexköpslagen i sjätte kapitlet och att alla sexualbrott återfinns på ett och samma ställe. Sedan har det naturligtvis ett symbolvärde att det har skapats särskilda brottsrubriceringar som handlar om övergrepp mot barn. Sjätte kapitlet i Brottsbalken är ett slags lapptäckskapitel och vad som gör de här brotten särskilt svåra att bedöma är att bevisvärderingen är mer komplicerad än i många andra fall. I de flesta fall finns bara en påstådd gärningsman och ett offer och den problematiken kommer ju att bestå. Eva Ernstson, rådman, Gotlands tingsrätt Det är alltid en fara när det går inflation i begrepp som våldtäkt eftersom ordets betydelse går förlorat. Risken är att de riktigt grova övergreppen inte uppfattas som så farliga egentligen. Det är också bra att man har infört bestämmelsen om våldtäkt mot barn, att det framhävs att detta är någonting som särskilt bör fördömas. Det är också en fördel att man för in sexköpslagen i sexualbrottslagen. Men jag tror att väldigt många kommer att bli besvikna när resultatet inte alls blir som de har tänkt sig. Det är en ofrånkomlig del av rättssamhället att man vid bevisvärderingen måste bevisa att den åtalade haft uppsåt. Vi kan inte döma någon bara för att personen har varit oaktsam. Lars-Erik Bergström, lagman, Mora tingsrätt Läs mer På sidan 6 och 7 är Thomas Bodström, Justitieminister och Madelene Leijonhufvud, Professor i straffrätt gästtyckare om sexualbrottslagen. finns att de fall där det inte finns några tydliga skador eller bevis på våld, eller när offret varit så berusad att hon inte kan redogöra för händelseförloppet kommer att rubriceras som mindre grov våldtäkt. Eftersom det även har skett en straffskärpning vid normalgraden av brottet, från fängelse i högst två år till fängelse i minst två år och högst sex år kan det bli så att domstolarna faktiskt tvekar att fälla och resultatet kan bli att färre, inte fler, förövare går fria. Den nya lagtexten har även tagit hänsyn till det faktum att en sexuell handling inte behöver vara ett regelrätt samlag för att uppfattas som en allvarlig kränkning och våldtäkt av offret. Kritikerna menar att det finns en problematik i detta eftersom Högsta domstolen aldrig har definierat vilka handlingar som är jämförbara med samlag och det kan leda till att våldtäktsbegreppet blir så urvattnat att det förlorar sin mening. Lagstiftaren intention har dock varit att understryka hur allvarligt samhället ser på denna typ av brott. SÄRSKILT SKYDD FÖR BARN Barns särskilda utsatthet gentemot vuxna är en problematik som den nya lagen har tagit hänsyn till. Under den gamla lagstiftningen gavs det lite utrymme för domstolarna att döma förövare för våldtäkt om barnet inte hade gjort motstånd på ett tydligt sätt. Lagtexten tog inte hänsyn till att barnet ofta befann sig i ett fysiskt och psykologiskt underläge gentemot sin förövare, speciellt som denne ofta var någon som stod barnet nära. Den nya lagen tar hänsyn till att barn är i behov av ett särskilt skydd och att det är orimligt att kräva att de ska behöva ta ställning till om de vill ha sexuellt umgänge med vuxna. Kravet på att tvång måste ha förekommit har tagits bort och alla sexuella övergrepp mot barn under 15 år räknas numera som våldtäkt. Det så kallade Motalafallet, där en 13-årig berusad flicka sexuellt utnyttjades av flera äldre män, skulle under de nya bestämmelserna ha prövats som våldtäkt och inte som sexuellt utnyttjande av minderårig. En annan förändring är att man har strukit den dubbla straffbarheten vad gäller grova sexualbrott mot barn. Svenska medborgare som köper sexuella tjänster av barn i länder där prostitution inte är kriminaliserat kan med andra ord prövas för våldtäkt på barn i Sverige. INGET KRAV PÅ SAMTYCKE Enligt en dom i Europadomstolen 2003 ska principen om samtycke till sexuellt umgänge gälla samtliga sexualbrottslagar i EU-länderna. I den svenska lagtexten är våldtäkt per definition en handling som sker under våld och hot. Kravet på samtycke har rests från olika håll, men vare sig Sexualbrottskommittén eller lagstiftaren har funnit det nödvändigt att ta med kravet på samtycke i den nya lagen. Dels för att man anser att detta skulle lägga för stort fokus på offrets beteende i samband med gärningen och dels för att Högsta Domstolen i flera fall gjort klart att samtycke är grundläggande vid prövning. Exakt hur rättspraxis kommer att sättas med den nya lagen återstår att se, men samma problematik som alltid har vidhäftat sexualbrottsmål kommer troligtvis att bestå. Svårigheter att säkra bevis, två versioner av samma händelseförlopp, brist på vittnen och det faktum att förövare och offer ofta har varit berusade. Den problematiken påverkas inte av den nya lagstiftningen. DOMKRETSEN NR 2/2005 9

10 Idag Personalen i fokus när tingsrätter ska flytta E4 Sundbyberg E20 Lidingö Om knappa två år ska sju av Stockholms tingsrätter slås ihop och bli fem. Samtidigt delas verksamheten i Stockholms tingsrätt. Förberedelserna är i full gång: nya tingshus byggs, nya arbetsorganisationer skissas fram. Och i höst ska alla berörda domstolsanställda gå på kurs för att lära sig att hantera förändringar. Ekerö Stockholm Huddinge Nacka Tumba Handen TEXT MAGNUS VÄSTERBRO ILLUSTRATION OTTO UNGE I ÅRATAL HAR FRAMTIDEN för Stockholms tingsrätter diskuterats, och nu börjar tiden närma sig då allt äntligen ska stå klart. Den 22 februari nästa år ska alla 600 anställda vid tingsrätterna i Stockholm samlas i Folkets hus för en heldag med information om hur den nya tingsrättsorganisationen kommer att se ut. Därefter är det dags att definitivt bestämma sig för var man vill arbeta i framtiden: vid någon av de nybildade tingsrätterna Södertörn eller Attunda, eller kanske i Solna eller Nacka eller vid den då nästan halverade Stockholms tingsrätt? All personal kommer att få ange var i organisationen de vill arbeta. En förutsättning är att det finns lediga tjänster på den önskade tingsrätten. Södertörn, Nacka och Solna behöver många nya medarbetare eftersom dit förs verksamhet från Stockholms tingsrätt. Urvalsprincipen är sedan enkel: äldst i tjänsten får först välja. Informationsdagen och de andra insatserna syftar till att väcka intresse för att flytta. Inte minst gäller det att få de äldre anställda vid Stockholms tingsrätt att vilja röra på sig. Om de inte vill det så blir det enbart det nyanställda som får byta arbetsplats och åldersmixen på arbetsplatser kan då bli skev, säger Inger Söderholm, rådman och projektledare för den så kallade Stockholmsberedningen. Vi vet också att det finns de som är äldre i tjänst som tänker flytta, fortsätter hon. Exakt hur många vet vi däremot inte. Vi har inte velat göra någon enkät med personalen innan de har fått mer information. Annars är risken att vi bara får nej jag vill inte flytta till svar. Vi hoppas att man när de nya organisationerna blir klara ska kunna se möjligheterna. Kanske våga flytta för att man vill arbeta närmare där man bor eller bara för att man känner att det är dags att prova något helt nytt. Oavsett vilket kommer all personal vid tingsrätterna att i någon mån beröras av förändringarna. Vare sig de flyttar rent geografiskt eller får nya arbetskamrater från andra domstolar. Dessutom passar alla tingsrätter på att samtidigt som den fysiska omorganisationen sker även se över sin interna arbetsorganisation. Med de gemensamma ledorden arbetslag och specialisering. Det är mycket som fortfarande är öppet för diskussion. Men arbetslag med tre till fyra domare samt en grupp med notarier och domstolssekreterare verkar vara givna brickor i spelet, säger Inger Söderholm. PERSONALEN PÅ KURS Stora förändringar är på gång, med andra ord. Som en förberedelse inför detta och för att minska de påfrestningar som en så pass omfattande omorganisation alltid innebär, satsar tingsrätternas ledning och Domstolsverket på ledarskaps- och medarbetarutbildning. Under hösten kommer alla fast anställda vid de berörda tingsrätterna att bjudas in till så kallade medarbetarseminarier. I grupper om cirka 16 personer kommer de under två dagar få konkret information om förändringarna, men även ges möjlighet att diskutera vad just de tycker om det som sker. Grupperna kommer att bestå av medarbetare från olika tingsrätter, så att man ska få möjlighet att bättre lära känna sina blivande arbetskamrater. Lena Alfredius, konsult på företaget Right Sinova, är en av dem som kommer att leda seminarierna. Hon har flera års erfarenhet av olika medarbetarprojekt inom domstolsväsendet. Hennes målsättning är klar: Förhoppningsvis ska vi kunna hjälpa människor att landa på fötterna, så att de inte upplever detta som mer slitsamt än nödvändigt. För att det blir slitsamt kan man vara säker på. Så är det alltid i processer av det här slaget. Det viktiga är att kunna se att allt detta i långa loppet kommer att leda till förbättringar, för alla. För att det ska bli möjligt krävs bra ledarskap och engagerade, delaktiga medarbetare, säger Lena Alfredius. MOTSTÅND MOT FÖRÄNDRING En grundtanke när man arbetar med förändringsprocesser på arbetsplatser, förklarar hon, är det faktum att stora förändringar i princip alltid möts med mer eller mindre uttalat motstånd. I alla fall när förändringarna drivs av andra än en själv. Känner man sig med och har inflytande över vad som sker, då blir förändringar mindre svåra. Därför måste man försöka involvera alla medarbetare och skapa känslan av att man de facto har inflytande, förklarar Alfredius. Hon menar vidare att en förändringsprocess består av olika faser, som på sätt och vis påminner om hur människor reagerar i kris. Först kommer en förnekelsefas där man säger nej, så där får det väl ändå inte bli. 10 DOMKRETSEN NR 2/2005

11 E4 E20 Sundbyberg Lidingö Stockholm Nacka Ekerö Huddinge Tumba Handen 2007 Förändringar för tingsrätter i Stockholms län Handens och Huddinges tingsrätter (utom Tyresö och Salems kommuner) slås ihop och bildar, tillsammans med den del av Stockholms tingsrätt som omfattar Söderort, den nya Södertörns tingsrätt. Ett nytt tingshus byggs i Flemingsberg. Nacka tingsrätt tillförs bland annat miljö- och fastighetsdomstolen från Stockholms tingsrätt samt Tyresö kommun från Handens tingsrätt. Tingsrätten blir kvar vid Nacka strand men lokalerna utökas. Sollentunas och Södra Roslags tingsrätter (utom Lidingö kommun) slås ihop och bildar Attunda tingsrätt som kommer att vara lokaliserad i Sollentuna. Det är inte bestämt om det skall byggas en ny domstolsbyggnad eller om de lokaler som Sollentuna tingsrätt har idag skall utökas. Solna tingsrätt tillförs den del av Stockholms tingsrätt som omfattar Västerort. Nya lokaler byggs i närheten av dagens Solna tingsrätt. Stockholms tingsrätt halveras i princip jämfört med idag. Västerort går till Solna tingsrätt och Söderort går till den nybildade Södertörns tingsrätt. Miljö- och fastighetsdomstolen flyttas till Nacka tingsrätt. Stockholms tingsrätt tillförs Lidingö kommun och har kvar den del av domsagan som omfattar Stockholms innerstad samt vissa specialmål, bland annat patenträtt och konkurrensrätt. Tingsrätten kommer i framtiden att finnas i en byggnad. Om det blir i Rådhuset eller i kvarteret Klamparen vid Fleminggatan är ännu inte bestämt. Södertälje tingsrätt tillförs Salems kommun. Norrtälje tingsrätt påverkas inte. Sedan kommer en period då man tagit till sig faktum, och bearbetar vad som sker. Detta är en period som på ytan är lugn, men inombords funderar alla berörda på vad detta kommer att innebära för dem själva. Problemet är att medarbetarna då har svårt att koncentrera sig på det arbete de faktiskt ska utföra, säger Lena Alfredius. Därför är det stor risk att deras effektivitet går ner under den här perioden. Efter denna problematiska tid kan så i bästa fall, om ledarskapet fungerar och om organisationen tas om hand på rätt sätt den så kallade nyorienteringsfasen träda in. Då börjar de flesta anställda kunna se positivt på förändringarna och kanske till och med upptäcka möjligheterna istället för problemen. Därmed inte sagt att förändringsarbetet är över bara för det. En förändring är inte genomförd förrän man har tagit hand om alla reaktioner och alla nya mönster har satt sig. Det kan ta åratal, vilket man måste vara beredd på, förklarar Lena Alfredius. LUGNT PÅ YTAN Av allt att döma befinner sig personalen vid de berörda domstolarna fortfarande i den på ytan lugna fasen. Enligt Anette Jellve, representant i Stockholmsberedningen för Statstjänstemannaförbundet, ST, råder ett relativt lugn bland de berörda domstolssekreterarna, samtidigt som de flesta fortfarande i grunden tycker att omorganisationen är fel. Från början talades det mycket om vad som var på gång, men nu tänker man väl mer det blir som det blir, säger Anette Jellve. ST har varit drivande bakom idén med medarbetarseminarierna och Anette Jellve hoppas att de ska ge en positiv effekt. Jag tror att det är en bra väg att gå. I den här omställningsprocessen måste man få tid på sig att säga sin mening, att bli informerad och diskutera. Vi hoppas fortfarande att det går att ordna allt detta till det bästa för var och en, säger hon. Även Lena Berke, lagman vid Stockholms tingsrätt, är positiv till medarbetarseminarierna. Det är dags att börja diskutera det här på allvar. Man har kanske skjutit det hela ifrån sig tidigare, men nu börjar det faktiskt bli dags. Det är också bra att personalen i Stockholms tingsrätt får göra saker tillsammans med de anställda på de andra domstolarna, säger hon. Inte minst hoppas Lena Berke att man på så vis ska kunna lindra de kulturkrockar som kan komma att uppstå när personal från Stockholms tingsrätt ska börja arbeta tillsammans med de anställda vid övriga tingsrätter. Detta eftersom arbetsförhållandena på de olika domstolarna ofta har varit olika. I övrigt är det nog min mening att personalen är ganska så lugn idag. Att vi ska bli en mindre domstol är positivt, att vi ska få flytta in i ett hus likaså. Men att det har dragit ut på tiden så mycket är besvärande. Sedan har vissa enskilda personer, särskilt yngre, redan börjat förbereda sig genom att söka tjänster på annat håll, säger Lena Berke. En viktig fråga när det gäller Stockholms tingsrätts framtid som ännu inte är löst kastar samtidigt en skugga över processen frågan om var tingsrätten i framtiden ska vara placerad. Rådhuset är fortfarande personalens favorit, men inget är ännu avgjort. TVÅ BLIR EN För Erik Ternert, lagman vid den blivande Attunda tingsrätt, som bildas av Sollentuna samt Södra Roslags tingsrätt, är de förändringar som sker just nu i huvudsak något positivt. För tillfället arbetar vi med att få de två domstolarna att arbeta på exakt samma sätt, så att den nya organisationen ska fungera perfekt den dag då sammanslagningen sker, förklarar han. Personalen vid de två tingsrätterna har haft god tid på sig att lära känna varandra, menar Erik Ternert. Cheferna på tingsrätterna har gått ledarskapsutbildning tillsammans och övrig personal har haft gemensam teambuilding. Dessutom har man redan haft en gemensam personalfest. Sedan har jag full förståelse för att personalen vid Södra Roslags tycker att det är tråkigt att flytta bort från vad som antagligen är en av de finaste tingshusen i landet. Många av de anställda där bor dessutom på Lidingö och i de mera centrala delarna av Stockholm, så de kommer att få längre restid. Men det handlar inte om några jätteskillnader. Framförallt tycker jag att det känns oerhört spännande att få vara med om att bygga upp en helt ny tingsrätt från grunden. Den känslan tror jag att många delar med mig, säger han. DOMKRETSEN NR 2/

12 Intresset ökar för specialisering En studie som Domstolsverket och Sveriges Domareförbund gjort visar att intresset för ökad specialisering bland domare är stort hos ombud för de rättssökande, företrädare för grupper som berörs av den dömande verksamheten (bland andra Brottsoffermyndigheten och Barnombudsmannen) samt inte minst hos domarna själva. Domare som får möjlighet att specialisera sig inom ett område kan arbeta mer effektivt, vilket innebär bättre service för medborgarna. TEXT ÅSA NORDSTRÖM DEN ARBETSGRUPP som jobbar med förändringen av tingsrättsorganisationen i Stockholms län (Stockholmsberedningen) har tagit initiativ till ett projekt med specialisering i humanjuridik. Britt Björneke, rådman på Huddinge tingsrätt, fick i uppdrag att utarbeta idén. Det finns vissa områden som är särskilt lämpliga för specialisering. Ett exempel är just humanjuridik, det vill säga mål som rör mänskliga relationer; familjemål och brott mot närstående. Vi har bildat en projektgrupp med domare från merparten av tingsrätterna i Stockholmsregionen och utarbetat ett förslag till utbildningsplan och ett direktiv, som godtagits av lagmännen i sju tingsrätter i Stockholms län. Tanken är att vi ska skapa modeller av specialiserade enheter i humanjuridik, som kan användas i de nya sammanslagna domstolarna. Ett nätverk av domare med specialkunskaper ska fungera som kunskapsbank i Stockholmsregionen. Dessutom finns domare från Hovrätten för Västra Sverige med i projektgruppen. Under våren har arbetet med specialisering tagit fart. På Huddinge tingsrätt lottar vi målen som vanligt, men en domare per storrotel är specialiserad på mål inom humanjuridiken, berättar Britt Björneke. UTBILDNING SKA GE ÖKAD FÖRSTÅELSE Domstolsverket stödjer projektet genom att bekosta och hjälpa till att planera utbildning. I november inleddes en serie med utbildningsinsatser, säger Anna Klara Strömberg, chef för sektionen för kompetensutveckling på Domstolsverket. Vi märker av ett stort intresse hos domstolarna just kring humanjuridik. Fyra utbildningstillfällen ska genomföras i år, plus en extra dag om internationell familjerätt. Det andra utbildningstillfället genomfördes under två dagar i mars. Deltagarna fick bland annat öva sig i konsten att lyssna utan förutfattad mening. En annan punkt på programmet handlade om hur man kan förena empati med objektivitet. Anna Klara Strömberg betonar betydelsen av kunskapen satt i ett sammanhang. När det gäller humanjuridik handlar det om en förståelse för aktörernas bakgrund. För att effekten av en kompetensutvecklingsinsats ska bli lyckad är det viktigt att fokusera på verksamhetsnyttan. Detta kan till exempel innebära att domstolen styr om målen så att medarbetare får nyttja sin särskilda kompetens. Utbildningen ska bland annat ge ökad kännedom om hur människor uppträder i kris, för att vi ska kunna ge dem rätt bemötande, menar Britt Björneke. Det gäller också att bli medveten om sina egna feltolkningar, och vilka skador de kan orsaka. PROJEKT MED HANDLEDNING Det här kan vara ett svårt område att jobba med för en domare med tanke på de mänskliga och relationsmässiga aspekterna, fortsätter Britt Björneke. Min erfarenhet är att det går lättare om man arbetar mer med den typen av mål; man arbetar mer effektivt och kvaliteten på arbetet blir högre. Kontakten som vi har med Domstolsverkets sektion för kompetensutveckling är också värdefull. En nackdel med den här typen av specialisering är risken för utbrändhet; att man blir för engagerad. I projektgruppen arbetar vi därför för att kunna starta ett projekt där domare erbjuds handledning. Handledningen ska fungera dels som avlastningssamtal, dels som utbildning. Vårt mål är att sätta igång projektet nu till hösten. Åklagare har goda erfarenheter av liknande arbete och Domstolsverket har bedömt att det är angeläget att stödja projektet ekonomiskt. Just nu pågår även andra projekt med specialisering på några av landets domstolar. Exempelvis har länsrätterna i Kalmar, Karlskrona och Växjö enats om gemensamma rutiner och kontaktpersoner inom vissa måltyper samt om gemensamma utbildningsinsatser. Domstolsverket stödjer gärna initiativ från domstolarna. Generellt sett är vi på Domstolsverket positiva till att gynna specialiseringsuppdrag, till exempel genom att bevilja medel för olika kompetensutvecklingsinsatser. De domstolar som är intresserade är välkomna att höra av sig, avslutar Anna Klara Strömberg. Rapport om specialisering Ladda hem rapporten Specialisering (DV-rapport 2003:3) på eller beställ den kostnadsfritt från Domstolsverket, tfn DOMKRETSEN NR 2/2005

13 Länsrätten i Skåne Utan rotlar ökade effektiviteten Ökad specialisering och en mer renodlad domarroll har lett till förbättrad effektivitet på Länsrätten i Skåne. Nu är det så kallade Skåneprojektet inte längre ett projekt, utan domstolens normala arbetssätt. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO DET VI HAR GJORT är att lägga om verksamheten tämligen radikalt, förklarar lagmannen Gunilla Hedesten Nordin. Det här är ett positivt sätt att arbeta, som redan är bra och som kommer att bli ännu bättre. Det finns några fläckar, men de arbetar vi på att få bort. Det är nu drygt tre år sedan som såväl länsrättens arbetsformer som dess organisation förändrades, framförallt vid Malmö-avdelningarna. Den traditionella rotelindelningen upphörde i Malmö men inte i Kristianstad. Verksamheten bedrivs numera i tre avdelningar, varav de stora måltyperna skattemål och socialförsäkringsmål i huvudsak har fått var sin avdelning. Varje avdelning har fem till nio domare, ett kansli på cirka fyra årsarbetskrafter domstolssekreterare samt mellan tio och femton personer i beredningsgrupper. Dessa beredningsgrupper arbetar med avdelningens sakområden och hålls ihop av en så kallad sakområdesansvarig. Den sakområdesansvarige bedömer i merparten av målen när de är klara för avgörande, då de lottas på domare. Generellt sett tycker vi jurister att det är en bra reform. Framförallt har det fört med sig en specialisering som är positiv. Att rotlarna försvann har också lett till större effektivitet, säger Stig Hellerstedt, rådman och ordförande i Jusekföreningen på Länsrätten i Skåne län. MER FLEXIBEL ORGANISATION En utvärdering av reformen, som Omnia utvecklingskonsulter gjorde i höstas, stödjer denna bild. Enligt Omnia har flera av målen med projektet uppnåtts: en specialisering och renodling av domarrollen har ägt rum och organisationen som helhet är numera mer flexibel och mindre sårbar. Nu avverkas dessutom målen i huvudsak i åldersordning, vilket inte var fallet tidigare. Siffrorna är inte entydiga när det gäller förbättringar av effektiviteten, men det beror på att våra resurser minskade under perioden. Sedan i höstas ser vi en tydlig förbättring även i statistiken, säger Jonas Rosenkvist, administrativ direktör. Förändringarna i arbetssätt har dock inte tagits emot lika positivt av alla anställda. De flesta av domstolssekreterarna upplever tvärtom en försämring sedan Skåneprojektet infördes, enligt Ewa Frohm Nilson, gruppledare för domstolssekreterarna i Malmö. För oss har det blivit betydligt rörigare. Förut hade vi en domare att arbeta mot, nu har vi flera stycken. Vissa tycker i och för sig att det är skönt också, eftersom man inte är lika beroende av att personkemin med en viss person ska stämma, säger hon. BÄTTRE FÖR MEDBORGARNA Enligt Gunilla Hedesten Nordin är just domstolssekreterarnas situation en av de fläckar som man nu arbetar med för att åtgärda. Hon är en övertygad förespråkare för den nya modellen, som numera är den ordinarie arbetsmetoden i Malmö och inte längre bara ett projekt. Inte minst för medborgaren i gemen har det blivit bättre. Kvaliteten i arbetet har höjts. Att vissa ärenden inte längre blir liggande, utan att alla avverkas i åldersordning, är en klar förbättring det blir helt enkelt rättvisare. När domarna specialiseras blir de även tryggare i sin yrkesroll, vilket är positivt, säger Hedesten Nordin. EXEMPEL PÅ FÖRÄNDRING Från Domstolsverkets sida lyfter man gärna fram Skåneprojektet som ett exempel på hur ett förändringsarbete kan genomföras. Vid Länsrätten i Skåne vill man inte slå sig för bröstet och uppmana landets domstolar ett följa deras exempel men samtidigt påpekar lagmannen att det finns all anledning att inte bara arbeta vidare enligt gamla mönster. Vårt nya arbetssätt är bra. Därmed inte sagt att man bör kopiera vår lösning. Det viktiga är att hitta arbetssätt som passar den egna domstolen, säger Gunilla Hedesten Nordin. En annan viktig lärdom är att låta förändringarna ta tid: Man kan inte pressa på en organisation så pass radikala förändringar som dessa. Medarbetarna måste känna att de är delaktiga i förändringsarbetet, att man vill det här. Det är oerhört viktigt, säger Gunilla Hedesten Nordin. Rotellös domstol Enligt Omnia utvecklingskonsulter AB:s rapport leder ett införande av en arbetsorganisation liknande den vid Länsrätten i Skåne till: specialisering inom domarkåren och i beredningsorganisationen renodling av domarrollen ökad flexibilitet ökad målavverkning För att nå dessa fördelar krävs att: domarkåren accepterar att det blir fler mål per domare beredningsorganisationen har god kompetens sakområdesansvariga får en tydlig roll för att fördela arbete inom beredningsorganisationen domstolens ledning följer effektivitetsutvecklingen och är beredd att vidta åtgärder för att utnyttja flexibiliteten arenor och former för kunskapsinsamling och kunskapsöverföring skapas DOMKRETSEN NR 2/

14 Fotbojan allt mer vanlig Magdalena* sitter i fängelse hemma, med en fotboja som piper om hon inte sköter sig. Fotbojan kommer att sitta på fler och fler när verksamheten utökas. Alla klienterna, de som dömer samt frivården som utövar verkställigheten välkomnar att fler får möjlighet att avtjäna sitt straff utanför murarna. TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO JONAS ÖBERG/BRÅ MAGDALENA HAR JEANS, kort jacka och hästsvans. Hon är kvick i rörelserna och vältränad. Idag har hon fått lov att ta en extra fikarast för den här intervjun. Annars är hon på jobbet mellan nio och fyra, har fyrtio minuter på sig att åka hem och resten av kvällen är hon hemma. Förutom tre träningspass i veckan. Magdalena är en av de cirka 350 personer i landet som just nu övervakas genom en elektronisk fotboja. För två år sedan dömdes hon till fängelse i två år och tre månader för narkotikasmuggling. Hon hade tagit med sig ett paket över gränsen från ett nordiskt grannland. Magdalena har själv inga drogproblem. Hon har egen lägenhet, en stabil omgivning, ingen kriminell identitet och hade innan hon åkte fast stadigt jobb. Hon uppfyller kraven för att få avtjäna de sista månaderna av sitt långa straff i sitt hem, intensivövervakad av frivården och ett elektroniskt system. På hennes fotled sitter en dosa fästad vid ett band. Där 14 DOMKRETSEN NR 2/2005 finns de tider hon förväntas vara hemma inprogrammerade. Skulle hon av någon anledning inte passa tiden går ett larm till kriminalvårdsstyrelsen som ringer upp frivårdsmyndigheten. Då måste frivårdspersonalen direkt vidta åtgärder och undersöka orsaken till varför hon inte är hemma. Fotboja eller intensivövervakning började på försök införas som verkställighet i liten skala redan 1994, då för korta fängelsestraff upp till tre månader. Många inom frivården var väldigt skeptiska inför det nya övervakningssystemet, berättar Lasse Bringhed, frivårdsinspektör i Göteborg. Det fanns en rädsla för att den personliga kontaken med klienten och därmed en positiv påverkansmöjlighet skulle gå förlorad och tekniken skulle ta över. Frivårdspersonal tyckte det var integritetskränkande att behöva ta urinprov. Idag, tio år senare, konstateras ett bra resultat. Klienterna sköter sina åligganden, få avbryter sin övervakning (sex procent), kontakten med frivården är intensiv och alla välkomnar faktiskt en utökad tillämpning. FLER MED BOJA Från den 1 april i år kan den som dömts till ett år och sex månader avtjäna fyra sista månaderna med fotboja och den som dömts till minst två år kan avtjäna de sista sex månaderna med fotboja. Det innebär att fler kommer att övervakas i frihet. Vi räknar med en femtioprocentig ökning, säger Kjell Carlsson, projektledare för intensivövervakning med fotboja på Kriminalvården. Idag har 340 personer fotboja och enligt den nya förordningen blir det nog 500. Kjell Carlsson har varit projektledare sedan starten och varit med om att utvärderat resultaten och anpassat föreskrifterna för verkställigheten. Det kommer att bli tyngre för frivården * Fingerat namn

15 både genom fler resurskrävande klienter och fler utredningar. Däremot blir det inte fler handläggare som ska sköta övervakningen. Utvidgningen kommer i en tid då kriminalvården står inför stora besparingar, som också drabbar frivården. Jag tror det finns tillräckligt god kompetens hos personalen för att klara av den här högre belastningen. Regeringens intention är att minska den totala tiden innanför murarna. Magdalena avtjänade första delen av sitt straff på Hinsebergs slutna avdelning. Efter sju månader fick hon sin första permission. Jag var jätterädd för att träffa folk. Jag vågade inte gå in i en affär. Så fort hon fick möjlighet ansökte hon om att få avtjäna sista delen av straffet med fotboja. Samtidigt ansökte hon om frigång. En inte helt vanlig gång, men för Magdalena kändes det angeläget. Jag fick en gradvis utslussning. Först från sluten anstalt till en öppen. Sen frigång i tre veckor då jag bodde på ett så kallat halvvägshus, och jobbade på dagarna. Sen hem med fotboja. Successivt vande jag mig vid att träffa världen utanför fängelset. Det var tillräckligt tufft som det var i början att klara sig på egen hand. Jag var livrädd när jag satte nyckeln i låset att det gått någon sekund över tiden. Nu efter två månader känner jag mig mer säker. Kraven för klienten att kunna avtjäna sitt straff med fotboja istället för fängelse är att vederbörande har bostad, telefon, el och ordnad sysselsättning. Dessutom görs alltid en risk- och säkerhetsbedömning, både från anstalten och från frivårdsmyndigheten. Samhällskyddet måste ovillkorligen tillgodoses. Särskilt har det uppmärksammats vad det gäller kvinnomisshandel. Som det står i regeringspropositionen: Om det finns risk för fortsatt brottslighet under verkställigheten, såsom det ofta gör när män döms för våld mot kvinnor, säger det sig självt att någon verkställighet utanför anstalten inte bör komma ifråga. TÄTA KONTAKTER Om det bedöms att det finns risk för att den dömde kommer att avvika, återfalla i brott eller missbruka alkohol, då blir det inget.»klienter som slussas ut från anstalt är själva mycket aktiva och tar egna initiativ, söker arbete, försöker fixa sin tillvaro.«lasse Bringhed, frivården Men i princip ska alla dömda kunna komma ifråga. Inga brott är undantagna, säger Lasse Bringhed på frivårdsmyndigheten Centrum i Göteborg. Farhågorna om att fotboja skulle innebära mer teknik och mindre personlig kontakt har kommit på skam. Visserligen finns på frivårdsexpeditionen en dataskärm där klienternas tidsschema finns inprogrammerade och en handläggare måste ständigt finnas till hands för att bevaka att alla sköter sina tider. Men den personliga kontakten är tät. Vi träffar dem som avtjänar hela sitt straff på det här sättet flera gånger per vecka, berättar Lasse Bringhed. De som slussas ut från ett långt straff träffar vi en gång i veckan. Dessutom görs spontana hembesök av handläggarna på helger och kvällar. För att bevaka systemet krävs beredskap dygnet runt. Idag övervakar vi 17 personer på vår myndighet, från hösten slås vi samman med annan myndighet och då kommer samma styrka att övervaka 45 personer. Trots den hårdare belastningen välkomnar de som jobbar med intensivövervakning att verksamheten utökas. Vi upplever arbetet med fotbojade klienter som mycket positivt. Klienter som slussas ut från anstalt är själva mycket aktiva och tar egna initiativ, söker arbete, försöker fixa sin tillvaro. ALLA POSITIVA De positiva omdömena hörs från alla berörda. Det gäller såväl politiker som den allmänna opinionen. Inte heller från de som dömer finns någon invändning. Det är kriminalvårdens sak att utföra verkställigheten av fängelsestraffet, vid domslutet är elektronisk fotboja inte någon relevant fråga, säger Johan Isaksson, rådman på Göteborgs tingsrätt, sjunde avdelningen. Vi kan däremot lämna information om intensivövervakning. Samma uppfattning tycks råda överlag på domstolarna. Alternativet intensivövervakning harmonierar med den princip domstolen tillämpar. När man ser möjligheterna till en positiv utveckling så talar det för ett ickefrihetsberövande straff, säger Johan Isaksson. Det finns dock en hel del klienter, inte minst kvinnor, som tycker att den lilla dosan runt fotleden, som larmar till myndigheten då man är på fel ställe vid fel tidpunkt, är mer inskränkande än själva frihetsberövandet. Bara fem procent av de 340 som idag har fotboja är kvinnor, säger Kjell Carlsson, medan kvinnornas totala andel av de dömda är betydligt högre. Ett ytterligare skäl till att få kvinnor är fotbojade är att många av de straffade är så pass nedgångna att de inte klarar den relativt långa utredningen. De klarar helt enkelt inte att hålla sig från missbruk. En del är rädda för att bli avslöjade. Det här är inget som skrämt Magdalena. Tvärtom har fotbojan inneburit en stor hjälp för henne. Jag får vara ute i det vanliga livet och det ger mig bättre och bättre självförtroende. Nu efter ett par månader vågar jag gå till arbetsförmedlingen, har hört mig för om praktikplatser där jag kan jobba med ungdomar, som jag länge velat göra. Många av hennes medintagna varnade henne för fyra månaders intensivövervakning. Att hon skulle känna sig påpassad jämt. Jag kan jobba, jag kan ha kontakt med min familj. Jag har en värdighet. Och att inte kunna gå i kjol eller sola på stranden är bagateller i sammanhanget. Intensivövervakning 1994 infördes på försök på några håll i landet intensivövervakning med elektronisk fotboja för fängelsestraff upp till tre månader 1999 permanentades intensivövervakning 2001 infördes på försök att intensivövervakning kunde avtjänas de fyra sista månaderna av ett straff på minst två år Nyheter från 1 april 2005 intensivövervakning kan avtjänas de fyra sista månaderna för ett straff på minst ett år och sex månader intensivövervakning kan avtjänas de sex sista månaderna för ett straff på minst två år intensivövervakning kan avtjänas på fängelsestraff upp till sex månader Frivården utreder om klienten kan avtjäna sitt straff med fotboja, och ger förslag till Kriminalvårdsstyrelsen som fattar beslut. DOMKRETSEN NR 2/

16 Sven-Anders Ringqvist, Ingela Johansson, Kerstin Cronqvist, Karin Thunqvist, Elisabeth Karlsson och Karin Sandgren har arbetat som centrala lärare i införandeprojektet. Nu tackar de för sig och går vidare. Tack för allt ni har gett av er själva på ett otroligt sätt under den här tiden. Det har varit långa arbetsdagar, resor och Vera har varit en del av ert liv som tagit mycket tid. Ni har gjort ett kanonjobb. Charlotte Brokelind, enhetschef, Domstolsverket. En sista eftermiddag med Veragänget Karin Thunqvist, Ingela Johansson, Karin Sandgren, Elisabeth Karlsson, Kerstin Cronqvist och Sven-Anders Ringqvist har som centrala lärare för Vera stått i fronten under införandeprojektet. Efter 307 utbildningsdagar och knappt 300 elever är projektet klart och Vera infört. En vacker vårdag avtackades gruppen med pompa och ståt av Domstolsverket. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO CARL JOHAN ERIKSON FRÅN NORR TILL SÖDER har nu landets domstolar fått Vera och målet att skapa ett gemensamt verksamhetsstöd i domstolsväsendet är nått. En viktig roll i införandet har utbildning i det nya systemet haft. De centrala lärarna har i tvåveckorsperioder utbildat så kallade lokala lärare på de aktuella domstolarna som i sin tur sedan har utbildat resten av personalen. Projektet har levt med tidsbrist och införandet har skett i ett domstolsväsende som bågnat under sparkrav och pressats av en omfattande omorganisation. Å andra sidan har alla haft samma mål, vilket gjorde det lätt att få gehör för Vera och skapade en förståelse för att det var ett projekt som tog mycket kraft av alla, både på Domstolsverket och inom domstolsväsendet, säger Henrik Winman, som idag är rättschef på Migrationsverket. RÄTT BAKGRUND FRAMGÅNGSFAKTOR Målet har varit förutom att ge domstolarna rätt kompetens också att skapa ambassadörer för Vera. De centrala lärarna har i mångt På ett av Södermalms charmiga hotell i Stockholm, intill Katarina kyrka, har de centrala lärarna slutit upp en vårdag i slutet av april, för att med införandegruppen på Domstolsverket samla ihop erfarenheterna, och mycket varit införandegruppens känselspröt ut i domstolsväsendet och stått i fronten för de känslor som systemet, åtminstone till en början, har väckt. Trots det så väljer Sven-Anders Ringqvist och Kerstin Cronqvist utvärdera projektet ord som roligt, positivt»det har varit mycket vilja och avsluta ett kapitel och utvecklande när de i det här projektet. Trots i Veras historia. beskriver tiden med Vera. Utvecklingen tidspress har vi hela tiden Vi har rest från Luleå i och införandet av Vera är det största projektet någonsin inom verkets historia. Arbetet har varit väldigt roligt, trott på det vi har gjort och hållit kursen. Vi har jobbat väldigt nära varandra och det har varit vår stora styrka.«margareta Rothell, Domstolsverket norr till Malmö i söder och fått se hela Sverige. Det har varit oerhört lärorikt att få åka ut till så många olika domstolar och få inblick i så många organisationer, omtumlande och en utmaning på många plan. Samtidigt har det varit väldigt slitsamt för många som deltagit i projektet. Trots att vi har haft ont om tid och resurser, så har projektet nu nått sitt mål, säger Karin Nacke, chef för sektionen för Verksamhetsstöd på Domstolsverket. Henrik Winman som har varit projektledare från allra första början för införandeprojektet tycker att det svåraste ibland har varit att förklara fördelarna med Vera eftersom införandet och utvecklingen av systemet hela tiden skett parallellt. säger Sven-Anders Ringqvist och fortsätter: Överlag har vi fått positiva reaktioner på Vera och generellt är inställning mycket bättre nu än vad den var i början av projektet. Oftast har många hört mycket negativt innan och sedan när de väl börjar lära sig systemet så upptäcker de att det inte alls var så som de trodde, berättar Kerstin Cronqvist. Hela gruppen har diger lärarerfarenhet med sig i bagaget, stort tekniskt kunnande och deras egentliga tjänster finns ute i domstolsväsendet. Ett faktum som gjort att de har stor erfarenhet av domstolarnas arbetssituation och utan större problem kan sätta sig in i vardagsarbetet. En viktig framgångsfaktor är också att vi gillar Vera och tror på det som vi lär ut. I en förändring så vill man gärna hålla kvar det gamla. Då gäller det att kunna inspirera och visa, oavsett domstolslag hur Vera faktiskt kan underlätta arbetet, säger Kerstin Cronqvist. Införandeprojektets hjärta har varit ett Excel-dokument döpt till tidplanen. Dess betydelse för logistiken i införandeprojektet har varit central. Här har alla utbildningar tillsammans med datum för införande av Vera, utbildningslokaler och lärare lagts in. I den har alla i arbetsgruppen nästan timme för timme kunnat se var i processen de befinner sig. Det har varit som att lägga ett stort pussel och jag har ständigt haft en alternativ plan i bakfickan. Varje termin har jag suttit med listor över landets alla sport- och påsklov för att se så att våra utbildningar inte har krockat med någon ledighet, berättar Margareta Rothell, delprojektledare på Domstolsverket. SEMINARIESERIE I HÖST NÄSTA STEG Efter att varje domstol har fått Vera har gruppen följt upp övergången med återbesök på domstolen. Ibland har det arrangerats ytterligare utbildningar. Det har även pågått en seminarieserie där representanter från landets 100 domstolar har träffats för att utbyta erfarenheter och bygga kontakter. I första skedet handlar det om att lära sig Vera. Men sedan är det dags att fundera på hur systemet bäst används. Vera berör fler yrkeskategorier och ingår i arbetsproces- 16 DOMKRETSEN NR 2/2005

17 Marianne Lindén, Christina Olausson, Eva-Britt Grundin och Margareta Rothell är tjejerna bakom införandet av Vera. sens alla led på ett helt annat sätt än Måhs, berättar Marianne Lindén, projektledare för införandet av Vera. I höst vill införandegruppen ta ännu ett steg i användandet av Vera och lyfta frågan om arbetsrutiner upp på ledningsnivå. Under åtta seminarier i september och oktober kommer lagmän att bjudas in för att framför allt diskutera Veras roll kring effektivitet. Det finns många sätt att arbeta med systemet och nu gäller det att utnyttja det fullt ut. Det någon gör i början av ett mål i Vera påverkar arbetet i slutet. Hela domstolen berörs och det har inte alla insett. Sedan är SIV ett utmärkt analys- och planeringsredskap som tillsammans med Vera ger en utmärkt hjälp i verksamhetsplaneringen, säger Sven-Anders Ringqvist. Arbetet med Vera går vidare. För hela gruppen, förutom Sven-Anders Ringqvist som kommer att arbeta inom Vera-supporten, väntar deras gamla tjänster på domstolar runt om i landet. Men först firas de med tal, presenter, blommor och får en sista natt med gänget på Wallmans salonger i Stockholm. Fakta om införandet av Vera Veras utvecklingskostnad är cirka 150 miljoner kronor. Svea hovrätt var den första domstolen som fick Vera. Lunds tingsrätt och Högsta Domstolen är de sista. Utbildningspaket, statistiskutbildningar, pedagogikutbildningar, slutanvändarutbildningar och kalenderutbildningar är några exempel på de kurser som har arrangerat från hösten 2003 till och med våren utbildningspaket har genomförts under 307 utbildningsdagar. Cirka slutanvändare har fått utbildning i Vera. Totalt har cirka 300 personer deltagit under 175 stycken kurstillfällen fördelat på 870 dagar. Annika Knubbe, Sari Joelsson, Gullbritt Lundell och Margareta Lindblom arbetar med att göra Vera ännu bättre. Nya steg mot ett bättre Vera I augusti, kommer en ny release av Vera. Vera R3 A innebär smidigare hantering av konkursmål, ett aktuellare adressregister samt ett efterlängtat och utökat adressfält. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO OTTO UNGE ARBETET MED ATT FÖRBÄTTRA domstolsväsendets verksamhetsstöd pågår ständigt och det senaste exemplet heter Vera R3 A. Den här gången har arbetsgruppen på Domstolverkets sektion för verksamhetsstöd främst satsat på att underlätta hanteringen av konkursmål. Innehållet i en uppropslista över edgångssammanträden sorteras efter nya begrepp och en kalender kan användas för att skapa balans mellan mötesdagarna. och förvaltningsgruppen på Domstolsverket i samarbete med en referensgrupp från domstolsväsendet. Eva Schön-Engqvist, kammarrättsråd på Kammarrätten i Stockholm, är en av medlemmarna. Jag tycker generellt Vera är bra och blir bättre, även om förbättringsprocessen tar tid. Men det är väldigt viktigt att sökfunktionen förbättras. Idag är den omständlig och bland annat förlorar du sökresultatet om Tidigare skapades den balansen för hand. Med den nya funktionen kan användaren istället använda Vera, vilket leder till du väljer att gå Till målet på något av de sökta målen, berättar Eva Schön-Engqvist och fortsätter: färre redigeringar av Andra viktiga uppropslistorna, säger»vår viktigaste uppgift är att förbättringspunkter som Annika Knubbe, utvecklingshandläggare förstå användarnas vardag gruppen lyfte fram var på Domstolsverket. Dessutom har utrymmet för adresser tillhörande personer, organisationer och myndigheter utökats. och sätta dem i fokus. En stor hjälp är vår referensgrupp som kommer med förslag och idéer om vad som måste förändras.«annika Knubbe, Domstolsverket även adressfältet som justeras i och med Vera R3 A, utskriftsfunktionen samt möjligheten att kunna söka samband mellan mål. Arbetet med nya En annan akilleshäl är det stora registret med centrala aktörer. Domstolsverket har tidigare haft problem med att hålla uppgifterna uppdaterade. Genom att advokaterna nu kan knytas till sina byråer sker fler uppdateringar på organisationsnivå istället för på personnivå. Det sparar tid för Domstolsverket och ger användaren aktuella uppgifter. För förvaltningsdomstolarna innebär Vera R3 A att de kan låta domstolsbesökare ta del av uppgifter i mål och ärenden. Eftersom allmänheten inte längre kan söka i Vera via ärendemening och nå känslig information är det nu möjligt att placera ut sökdatorer i entréerna. releaser pågår kontinuerligt och uppföljaren till Vera R3 är planerad att sjösättas redan under hösten Samtidigt med releaserna pågår också ett långsiktigt utvecklingsarbete. Marie Norberg, hovrättsråd på Hovrätten för Nedre Norrland, har deltagit i arbetet med en förstudie av Veras vidareutveckling och ser uppenbara fördelar med Veras flexibilitet. Elektronisk kommunikation mellan domstolar samt domstolar och andra myndigheter är den största möjligheten med Vera på lång sikt. I det finns stora förtjänster för effektivare dokumenthantering när hinder som sekretess och annat är lösta, säger Marie LÅNGSIKTIGA OCH KORTSIKTIGA Norberg. FÖRBÄTTRINGAR Arbetet med Veras releaser drivs av beställar- DOMKRETSEN NR 2/

18 Många pusselbitar på plats för Migrationsdomstolarna men hinns allt med? Den 26 maj beslutade regeringen om propositionen Ny instans- och processordning i utlänningsärenden. I den föreslås att reformen bör träda i kraft den 31 mars 2006 istället för den 1 januari 2006 som tidigare planerades. Parallellt med regeringens arbete under våren, har migrationsdomstolsprojektet i Domstolsverket förberett för en organisation som ska hantera den nya verksamheten. TEXT INGEBORG LÖFGREN FOTO LU QIJIAN/SCANPIX DE OLIKA DELPROJEKTEN, deras respektive referensgrupper, de berörda domstolarna och många andra i organisationen arbetar på för fullt. Det finns ett stort engagemang inom domstolsväsendet och vi strävar efter att skapa bra förutsättningar för reformen, säger Ulla Pålsson, projektledare. Vid en presskonferens den 26 maj beskrev migrationsminister Barbro Holmberg att denna reform är den största hittills inom detta område. Förutom alla personer som ska anställas och utbildas, ska lokaler anskaffas, rutiner utarbetas och mycket mer. Hon betonade att det är viktigt att det sker på ett bra sätt, så att reformen får en bra start. Men kommer projektet att hinna till den 31 mars 2006? Jag har tidigare sagt att det hade underlättat om vi hade två år på oss. Nu får vi visserligen tre månader till jämfört med tidigare datum för när reformen skulle träda i kraft, men det är en omfattande förändring och tiden är knapp, säger Ulla Pålsson. Vi ska självfallet göra vårt bästa för att det ska bli en bra start, tillägger hon. LOKALFRÅGAN ÄR INTE LÖST Ett av delprojekten har under våren undersökt lokalfrågan och startat förhandlingar. I dagsläget finns det den 31 mars fungerande och ändamålsenliga lokaler endast till verksamheten vid Länsrätten i Skåne län. Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län och Länsrätten i Göteborg har ännu inte lokaler den 31 mars, säger Ulla Pålsson. Det kommer att bli provisoriska lösningar innan permanenta lösningar kan stå klara. En längre framförhållning hade definitivt underlättat arbetet, fortsätter Ulla Pålsson. Den nya verksamheten ska bli en del av den befintliga organisationen på domstolen. Därför är det viktigt att sträva efter att få samlade lokallösningar och att skapa en bra arbetsmiljö för de anställda. EN ORGANISATION VÄXER FRAM Arbetet med hur organisationen för den nya verksamheten ska se ut börjar ta form. För att få fram ett förslag till domkretsindelningar har olika beräkningar gjorts. Som underlag fanns avslagsbeslut från Migrationsverket under år Förslaget från Domstolsverket medför att av utlänningsmålen kommer ungefär 55 procent att överklagas till Länsrätten i Stockholms län, 25 procent till Länsrätten i Skåne län och 20 procent till Länsrätten i Göteborg. Landet delas alltså upp i domkretsar mellan de tre länsrätterna. För domstolarnas inre organisation har arbetet visat att det är nödvändigt att handläggningen av de nya måltyperna i början koncentreras till en eller flera avdelningar inom domstolarna. Det är även viktigt att skapa friare arbetsformer för domare och för personal med beredande arbetsuppgifter. I den dömande verksamheten, vid sidan av domarna, ska det finnas en beredningsorganisation där föredragande och domstolssekreterare ingår, säger Ulrika Beergrehn, delprojektledare. Den administrativa verksamheten i domstolarna behöver både förstärkas i antal anställda och utökas med nya kompetenser som idag inte finns i domstolarna. Ett exempel är behovet av informatörskompetens. STOR REKRYTERING PÅ GÅNG! För att de nya målen ska kunna avgöras på ett rättssäkert och effektivt sätt måste domstolarna ha tillräckligt antal anställda som har rätt profil och kompetens. Arbetet med att ta fram kravprofiler för de olika anställningarna har pågått under våren och är nu färdiga, säger Ulrika Beergrehn. Beräkningarna som gjordes i maj av hur många anställda som behövs totalt i den dömande verksamheten för de nya måltyperna visar att det behövs drygt 100 domare, ungefär 350 föredragande och 50 domstolssekreterare. Domstolarna blir minst dubbelt så stora jämfört med idag. Sådana förhållanden ställer krav på ett utökat administrativt stöd. Även Domstolsverket kommer att få utökade arbetsuppgifter i och med reformen och behöver rekrytera personal. Vi ligger nu i startgroparna för att rekrytera och utbilda personalen, säger Ulrika Beergrehn. Vi kommer att gå ut brett med annonsering bland annat i rikspress och i fackpress och på domstolsväsendets webbplats, fortsätter hon. NÄMNDEMÄN, TOLKAR MED FLERA. Delprojektledare Kristina Ulgemo som utreder behovet av nämndemän, tolkar, offentliga biträden, sakkunniga och översättare 18 DOMKRETSEN NR 2/2005

19 Propositionen innehåller i korthet En ny instansordning Utlänningsnämnden läggs ned. Migrationsverkets beslut överprövas i migrationsdomstol och efter prövningstillstånd i en praxisskapande migrationsöverdomstol som sista instans. Den tänkta domkretsindelningen för migrationsdomstolarna. berättar att nämndemännen i migrationsdomstolarna ska tas från länsrättens samlade nämndemannagrupp. Cirka nämndemän behöver rekryteras och det ökade inslaget av muntliga förhandlingar medför att tolktjänster behöver användas mycket oftare, säger hon. Rättstolkar ska anlitas i så många mål som möjligt för att säkerställa rättssäkerheten och en god kvalitet på tolkningen. Medverkan av sakkunniga antas öka. Behovet av exempelvis expertkunskap i länderfrågor bedöms vara större i domstolarna i och med att ett tvåpartsförfarandet införs. Den nya verksamheten medför också att översättningstjänster behöver anlitas oftare än i dag. Budgetunderlaget I april lämnade Domstolsverket enligt uppdrag från regeringen in förslag till budgetunderlag för åren Även förslag till hur organisationens utformning skulle se ut lämnades in. Samtidigt redovisades ett förslag till domkretsindelning för migrationsdom- Vill du veta mer? Om reformen, se UD:s webbplats: Om projektet: Kontakta projektledare Ulla Pålsson på Domstolsverket. Tidigare artiklar i Domkretsen: Nummer 4, 2004 och nummer 1, 2005 En ny processordning införs Vid ett överklagande förs en process mellan två parter i domstolarna, där Migrationsverket är motpart till sökanden. Det kommer att finnas möjlighet för den sökande att få muntlig förhandling i asylmål, som motsvarar vad som gäller enligt förvaltningsprocesslagen. Skyddsgrunder Skyddsgrunderna utvidgas. Bedömningen av asylsökande barn tydliggörs. Begreppet humanitära skäl för uppehållstillstånd kommer inte att finnas med i den nya lagen. Ny ansökan om uppehållstillstånd avskaffas Idag kan den som har fått avslag på sin asylansökan göra en så kallad ny ansökan om uppehållstillstånd (NUT) hos Utlänningsnämnden. Det upphör. Tvåinstansprövning av säkerhetsärenden Migrationsverkets beslut i säkerhetsärenden ska kunna överklagas till regeringen. Migrationsöverdomstolen ska hålla muntlig förhandling och yttra sig till regeringen. Tidsplan Tid för ikraftträdandet skjuts fram till den 31 mars Riksdagen väntas fatta beslut i september om propositionen. DOMKRETSEN NR 2/

20 Toppbetyg ger bäst möjlighet till notarietjänst Domstolsverket har i ett par år bedrivit en försöksverksamhet med intervjuförfarande vid rekrytering till notarietjänstgöring. Möjlighet för sökande att bli intervjuade skulle ge fler en chans att bli en av dem som rekryteras. Utvärderingen av försöket gav spretiga svar och det var svårt att dra några egentliga slutsatser av den. TEXT ANETTE HERTZ ILLUSTRATION OTTO UNGE JOSEFIN PERMERT, ordförande i Juseks juridikstuderandesektion, tycker inte att försöket vid rekryteringen öppnat möjligheter för andra sökande än de med toppbetyg. Försöksverksamheten har inte bidragit till någon egentlig förändring, säger hon. Omfördelningen av poängen blev tyvärr i praktiken kaka på kaka. Förutom toppbetygen är du nu tvungen att även ha sidomeriter. Vi ville att man skulle kunna höja ett mindre bra betyg med hjälp av sidomeriter. Det är viktigt att Domstolsverket medvetet väljer ut olika slags personer i rättsväsendet som kan representera befolkningen. Domstolverket rekryterar notarier på grundval av betygen i examen och sidomeriter som räknas om i poäng. Studenterna har länge kritiserat tillsättningsförfarandet och menar att Domstolsverket borde se till fler kriterier än bara poäng. ARBETSGRUPP Under 2000 påpekade universiteten att det rådde betygshets bland studenterna. Domstolsverket tillsatte en arbetsgrupp för att se över anställningsförfarandet. Gruppen kom bland annat fram med ett förslag att starta en försöksverksamhet med intervjuer. Ett trettiotal domstolar i landet anmälde sitt intresse att delta. En student som var intresserad av att bli intervjuad kunde söka sig till den domstol som var med i försöksverksamheten. Ett annat resultat av arbetsgruppens arbete var en omfördelning mellan betygen i examen och sidomeriterna. Omfördelningen innebar att sidomeriterna vägde tyngre nu än tidigare, förklarar Richard Ekstrand ansvarig vid Notariekansliet. FÖRSLAG FRÅN JUSEK Jusek har skickat ett svar på utvärderingen som Domstolsverket gjorde med förslag på hur de tycker att anställningsförfarandet ska gå till. Vi tycker att det ska finnas ett maximalt antal poäng som man kan få genom betyget från utbildningen. Har du inte max antal poäng ska du kunna öka poängen med hjälp av sidomeriter. Därefter ska minst 5 10 personer med lika poäng intervjuas. Idag intervjuas för få, tycker Josefin Permert. EN OBJEKTIV SYN Varje år tar cirka jurister examen. Förra året anställde Domstolsverket 332 notarier. För att kunna hantera alla sökande krävs en urvalsprocess. Vi kan omöjligt träffa alla som söker, säger Richard Ekstrand. Det finns säkert många av dem som inte fick en anställning som skulle klara en notarietjänstgöring. Men som vid anställningar till vilket arbete som helst där det finns fler sökande än anställningar måste man göra en gallring av de sökande. Domstolsverket har till skillnad från många andra arbetsgivare angivit hur olika meriter värderas. En arbetsgivare gör oftast en helhetsbedömning av all information i ansökan. Vi beaktar ytterst skickligheten och meritvärderingen blir en objektiv grund vid anställning av notarier, säger Richard Ekstrand. FORTSATT ARBETE Under 2004 gjorde Domstolsverket en utvärdering av försöksverksamheten med intervjuförfarande. Det var svårt att dra några egentliga slutsatser från den. Försöksverksamheten med intervjuer fortsätter och det är nu öppet för alla domstolar att vara med i försöket. Samtidigt funderar Domstolsverket på hur man ska gå vidare med rekryteringsförfarandet, säger Richard Ekstrand. Fakta Domstolsverket räknar om betyg i poäng. Till dessa poäng kan den sökande även räkna in sidomeriter som ger olika poäng. På domstolsväsendets webbplats, Notariekansliet/Notarie, finns mer information om hur mycket poäng en kurs eller ett arbete ger. 20 DOMKRETSEN NR 2/2005

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer

HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 9 HON VAR JU MED PÅ DET I Sverige råder det idag brist på rättsäkerhet för våldtäktsoffer.

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren 2 Prioriterade prejudikatfrågor Riksåklagarens uppgift som åklagare

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Överklagat avgörande Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 1, dom den 18 februari 2011 i mål B 2917-10

Överklagat avgörande Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 1, dom den 18 februari 2011 i mål B 2917-10 Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-03-18 ÅM 2011/1558 Tf. byråchefen Daniel Thorsell Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m.

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-11-18 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-08-13 B 5810-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

Feministiskt Initiativ

Feministiskt Initiativ Vänsterpartiet 1. Om ert parti går ut som vinnare i valet 2014 och har en majoritet i riksdagen, kommer ni då införa en samtyckeslagstiftning? Om nej, varför inte? Ja. Ett samtyckeskrav markerar att sex

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Bevisvärdering i våldtäktsmål

Bevisvärdering i våldtäktsmål Göteborgs universitet Juridiska institutionen Angelica Peterson Bevisvärdering i våldtäktsmål Tillämpade studier 30 poäng Straffrätt Höstterminen 2008 Handledare: Gösta Westerlund Innehållsförteckning

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

P./. riksåklagaren angående sexuellt övergrepp mot barn

P./. riksåklagaren angående sexuellt övergrepp mot barn SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Brottmålsavdelningen 2007-08-30 ÅM 2007/3758 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2007-06-28 B 1599-07 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM P./.

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005. Promemoria

Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005. Promemoria Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005 Promemoria RättsPM 2005:5 Utvecklingscentrum Göteborg November 2005 - 1 - April 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Begreppet sexuellt umgänge ersätts med

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial

Läs mer

2013-03-26 meddelad i Malmö

2013-03-26 meddelad i Malmö DOM Mål nr B 2496-11 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ulrika Rogland Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Tilltalad HANS Michael Teddy Ekman, 820805-4018 Sofiagatan

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats avge yttrande över rubricerade betänkande, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats avge yttrande över rubricerade betänkande, får härmed anföra följande. 1 (6) YTTRANDE 2011-05-05 Dnr SU 302-0323-11 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har samband med

Läs mer

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING OM PROGRAMSERIEN Vad är våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Hur allvarligt är det att trakassera någon på internet? Hur påverkas

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten Med vägledning

policy Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten Med vägledning policy Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten Med vägledning Sexuella övergrepp är alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Förhandlingsteknik med Johan Lagerbielke, se bilaga 1. 12.15

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer