HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer"

Transkript

1 HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer

2 Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 9 HON VAR JU MED PÅ DET I Sverige råder det idag brist på rättsäkerhet för våldtäktsoffer. Av anmälda fall av våldtäkt är det få som leder till åtal. I grund och botten handlar denna debatt om frihet. Vem bestämmer över min kropp och var går gränsen? Är sex något som båda parter ska vara med på eller spelar det ingen roll? Vi måste kunna leva i ett samhälle där lagen är tydlig. Annars riskerar vi en urholkning av rättssäkerheten och förtroendet för att samhället tar alla brott på lika stort allvar. En viktig funktion för lagstiftningen är att fungera normerande, lagstiftningen ska följa de normer vi gemensamt kommit fram till ska gälla i samhället. Ett av de tydligaste problemen handlar om dagens våldtäktslagstiftning. De skärpningar som gjorts de senaste åren är uppenbarligen inte tillräckliga. De intentioner som lagstiftarna hade med tillägget om hjälplöst tillstånd har inte fått fullt genomslag i praktiken. Lagen behöver därför skrivas om så att samtycke ska gälla. Inget annat parti har tagit ställning i frågan ännu, förutom Miljöpartiet. Vi kommer därför att lägga en motion till Riksdagen som förhoppningsvis kommer leda fram till ett ställningstagande. Att inte ta ställning är också en politisk handling. Med en ny lagstiftning sänder vi tydliga signaler om vad samhället tycker är en våldtäkt. Men det räcker inte med detta. Vi måste göra många andra insatser för att ytterligare förstärka arbetet mot våldtäkter och hur vi bättre kan lagföra de våldtäkter som begås. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn måste utgå från en förståelse av hur kön påverkar samhället. Det gäller för myndigheter att inte bara söka individuella förklaringar till varför vissa män slår och våldtar. Mäns våld mot kvinnor, och våldtäkter i synnerhet, måste förstås och ses som ett samhällsproblem som berör oss alla. Peter Eriksson, språkrör (mp) Esabelle Reshdouni, riksdagsledamot (mp)

3 Miljöpartiet de Gröna Sidan 3 av 9 1) INFÖR SAMTYCKESKRAV I VÅLDTÄKTSPARAGRAFEN Grunden för den här debatten handlar om var man tycker att fokus i rättssalen ska ligga, på offrets beteende eller förövarens? Lagstiftningen ska inte godkänna att det skulle vara naturligt för kvinnor att samtycka till sex trots att man är satt under hot eller våld. FÖRSLAG TILL NY LAGSTIFTNING Under höstens allmänna motionstid i Riksdagen kommer vi att lägga en partimotion om att tillsätta en snabbutredning för att formulera en ny lag om samtycke i våldtäkstlagstiftningen. Miljöpartiet är det enda partiet som tagit ställning i frågan och en riksdagsmotion innebär att man måste ta ställning i de andra riksdagspartierna. Miljöpartiets förslag på ny formulering av brottsbalken 6 kap. 1 är: Den som olovligen utsätter annan för en sexuell handling av samlagskaraktär döms för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år. År 2005 ändrades våldtäktslagen och tanken var att det skulle bli en vidare bedömning av begreppet hjälplöst tillstånd. Detta kan kvinnan befinna sig i av olika anledningar när hon inte gör motstånd mot en våldtäkt. I dagens lagstiftning krävs annars att kvinnan tvingats genom våld eller hot, det vill säga att hon gjort motstånd. Dagens skrivning är: Den som genom våld eller genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara tvingar någon annan till samlag eller till annat sexuellt umgänge, om gärningen med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med påtvingat samlag, döms för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. PRAKTISK EFFEKT AV NY LAGSTIFTNING Den föreslagna förändringen innebär ett uttryckligt krav i lagen att samtycke krävs vid sexuell handling av samlagskaraktär. Som det är formulerat idag finns bristande samtycke bara med underförstått eftersom man inte kan bli fälld om samtycke funnits. Det blir helt enkelt tydligare om vad som är en våldtäkt och inte. Många debattörer tror att en lagändring innebär att man skulle minska beviskraven i rätten. Detta är direkt felaktigt och ett löst antagande som inte är baserat på verkligheten. Verkligheten är att åklagaren fortfarande har bevisbördan, inte försvaret. Brottsoffrets berättelse har samma bevistyngd oavsett om vi förändrar lagen eller ej. I sexualbrott har man tyvärr ofta inte tillgång till teknisk bevisning utan ord står mot ord. Detta faktum kommer man inte att kunna ändra på. Men detta betyder inte att man inte kan bli dömd i brist på teknisk bevisning, rätten kan döma att uppgifterna är så tillförlitliga att en dom ändå kan utdelas.

4 Miljöpartiet de Gröna Sidan 4 av 9 Det som däremot en lagändring skulle ändra på vore ett skifte i fokus i rätten, bort från enbart omständigheterna före och under övergreppet och istället en diskussion om existensen av samtycke. Hur var omständigheterna och hur försäkrade sig mannen om att kvinnan hade samtyck till samlag? Enligt dagens lagstiftning krävs det inslag av tvång eller hjälplöst tillstånd för att våldtäkt ska komma i fråga. Med denna typ av lag öppnas en stor lucka som tillåter sexualhandlingar som inte sker med samtycke. Den nuvarande lagen omfattar inte alla påtvingade sexualhandlingar. Om till exempel en kvinna blir våldtagen av en man och hon inte gör motstånd utan försöker överleva övergreppet i ett chocktillstånd och förskräckelsen då kan inte en åklagare åtala övergreppet eftersom hon inte utsattes för våld, hot eller befann sig i ett hjälplöst tillstånd. Alla människor måste också skyddas av lagstiftningen och ha en absolut rätt att bestämma över sin egen kropp. I det uppmärksammade Tumbafallet friade Högsta domstolen sex män som stod åtalade för att ha våldtagit en svårt berusad kvinna som bara hade fragmentariska minnesbilder av vad som hänt. Det fanns ett blodprov från dagen efter som bevisade att kvinnan varit redlöst full. Trots att hon är att ses som i ett hjälplöst tillstånd i lagens mening valde domstolen att gå på männens berättelse om att hon var med på det. Hon själv kunde inte berätta något annat än hur hon legat livlös i ett drogat tillstånd medan männen våldtagit henne. Domstolen ansåg att eftersom hon kommer ihåg saker från natten var hon inte att ses som i hjälplöst tillstånd. Om hon inte hade kommit ihåg något hade de bara kunnat gå på männens version. Enligt detta juridiska moment 22 blir männens version av händelsen alltid den avgörande. ARGUMENT MOT EN LAGÄNDRING I Sexualbrottsutredningen och i sexualbrottspropositionen förkastades förslaget om att införa samtycke som krav för att en våldtäkt inte ska ha ägt rum. Två skäl framfördes särskilt, att risken var stor för en förskjutning av bevisbördan till mannen samt att kvinnan skulle kunna komma utsättas för fler kränkande frågor. 1) Det första argumentet är den kanske vanligaste invändningen. Hur ska man hantera situationer där kvinnan inte sagt nej, det som ibland kallas ett tyst nej eftersom mannen inte förstod avvisandet. Forskare hävdar emellertid att både män och kvinnor har en högt utvecklad förmåga att förstå avvisanden, inklusive sådana som inte innehåller ordet nej. Det är inte kvinnornas kommunikationsförmåga som bör ifrågasättas utan deras manliga partners anspråk på att inte förstå att kvinnorna avvisar sex. 2) Det andra skälet mot samtyckeskravet handlar om något som redan idag är ett stort problem i rättegångarna, nämligen rättsprocessens nagelfarande av kvinnans alkoholvanor, klädsel och sexuella erfarenhet. Risken är att man får ett ökat antal frågor i rätten, något som ytterligare riskerar att ytterligare förnedra brottsoffret. Faktum är att detta inte utökats i de länder som infört samtyckeskravet för våldtäkt, bland annat Storbritannien. Man ska också fråga sig vilken kvinnosyn som ligger till grund för frågorna, sänder en kort kjol ut signalen om att det finns ett tyst samtycke?

5 Miljöpartiet de Gröna Sidan 5 av 9 EUROPADOMSTOLEN KRÄVER LAGÄNDRING I fallet M.C. mot Bulgarien tolkade Europadomstolen Europakonventionen om de mänskliga rättigheter att stater i skyddet för den personliga integriteten måste lagföra varje non-consensual sexualhandling, även där offret inte gör motstånd. Miljöpartiet anser därmed att lagen borde ändras enligt Europakonventionens mening att vårt lands lag ska omfatta varje sexualhandling som företagits utan den andres samtycke. Detta krav förespråkas även av bland annat Brottsoffermyndigheten. LAGSTIFTNING I ANDRA LÄNDER I Europa är det bara i Storbritannien som krav på samtycke finns i lagstiftningen. Även Belgien har infört ändringen. Grekland är det enda landet som inte erkänner våldtäkt inom äktenskapet. FAKTA OM VÅLDTÄKTER: - Hur många anmäls? Antalet anmälda fall har ökat de senaste åren från 1726 år 2000 till 3062 under I dessa siffror finns inte våldtäkt mot barn under 15 år med. - Vem våldtar? I en undersökning gjord av BRÅ 2005 får man en ganska god bild av vem som våldtar. Relation mellan förövare och offer Relation 1995 antal 1995 andel 2000 antal 2000 andel Nära relation % % Familj 21 3 % 36 3 % Bekant % % Okänd % % övriga % % Total % % - Var och hur sker de? Enligt BRÅ var 11 procent av alla anmälda våldtäkter gruppvåldtäkter. Uppraggningsvåldtäkter i samband med att offret varit ute på krogen eller liknande är 14 procent. Överfallsvåldtäkterna är färre, enligt BRÅ 13 procent Hur många klaras upp? 2003 klarades 40 procent av sexualbrotten upp. Om man lägger till försök till våldtäkt sjunker siffran till 25 procent. Från 1975 till år 2003 sjönk uppklarandeprocenten från 55 procent till 40 procent.

6 Miljöpartiet de Gröna Sidan 6 av 9 - Hur många åtalas? Åtalsfrekvensen har sjunkit från 20 procent 1996 till 11 procent Trots att fler våldtäkter anmälts är det fortfarande mellan 100 och 200 fall som kommer till åtal. - Hur många fälls? I hela landet fälldes 147 personer för våldtäkt mot personer över 15 år Det motsvarar 7 procent av de 2099 våldtäkter som anmäldes samma år. Källa: Brå och professor Christian Diesen som sammanställer egen statistisk.

7 Miljöpartiet de Gröna Sidan 7 av 9 2) SÄKRA BEVISEN Ett hinder för kvinnors rättsliga upprättelse efter ett övergrepp är avsaknaden av bevis. Ett problem är att det tar för lång tid mellan utförd våldtäkt och anmälan, något som inte är så konstigt. Utsatta våldtäktsoffer känner skam och äckel över det som hänt och att då direkt anmälda det inträffade känns långt borta. Genom att låta rättsläkare undersöka kvinnan direkt förbättras dokumentationen av skador till följd av våld och sexuella övergrepp. I Uppsala har man prövat denna modell och där är kvinnor mer benägna att anmäla övergrepp jämfört med kvinnor i övriga landet. Mindre än 20 procent av alla kvinnor som uppger att de har våldtagits av en nära bekant polisanmäler brottet. I Uppsala uppger Nationellt Centrum för Kunskap om mäns våld mot kvinnor (NCK) att 76 procent anmäler våldtäkten. att Uppsalamodellen bör bli en modell för andra landsting runt om i landet i fråga om dokumentation av våld och sexuella övergrepp. att skadedokumentationen, till exempel fotografering och videofilmning vid förhör, samt informationen till målsägande om rätten till målsägandebiträde förbättras. 3) UTBILDNINGAR INOM POLISVÄSENDET För att stärka rättssäkerheten och förebygga kvinnors känsla av utsatthet när de väljer att polisanmäla ett våldsbrott eller sexualbrott begånget av en man krävs det att polisen vidareutvecklar de utbildningar och insatser som gjorts för att öka kunskapen och kompetensen om mäns våld mot kvinnor. Rikspolisstyrelsens chef, Stefan Strömberg, deklarerade i mars att polisen startade ett utvecklingsarbete för att flera av polisens utredningar ska leda till att män som använder våld stoppas. Vidare anförde Strömberg att en nationell basutbildning ska ges till alla poliser i yttre tjänst och utredare för att bättre kunna utreda och hantera brott i nära relationer. Miljöpartiet välkomnar Rikspolisstyrelsens initiativ och förutsätter att arbetet skyndsamt utvärderas för att påvisa att den gör en reell skillnad i polisens verksamhet. För att insatserna ska göra en reell skillnad krävs det denna typ av insatser omfattar alla poliser för att kunna ge stöd till de kvinnor som har blivit utsatta för våld respektive sexuella övergrepp. Alla individer ska känna att de får ett tryggt och rättvist bemötande då de polisanmäler ett brott. se ökade satsningar på utbildningar och kompetensutveckling för polisväsendet ur en könsmaktsförståelse i frågor om mäns våld mot kvinnor och barn.

8 Miljöpartiet de Gröna Sidan 8 av 9 4) UTBILDNINGAR INOM ÅKLAGARVÄSENDET De satsningar som nu görs på polisväsendet krävs även inom åklagarväsendet. Satsningar på utbildningar för åklagare om mäns våld mot kvinnor behöver ökas och genomföras kontinuerligt. att satsningar på fortbildning av personal inom åklagarmyndigheten i frågor om mäns våld mot kvinnor ur en könsmaktsförståelse genomförs. 5) UTBILDNINGAR FÖR DOMARE OCH NÄMNDEMAN Domare och nämndemän tillhör en av de viktigaste parterna i rättskedjan som säkrar en rättssäker rättsprocess för kvinnor och barn utsatta för våld. Domskäl som resonerar om kvinnans promiskuösa leverne, klädstil, och så vidare, påtalar den fortgående trenden där domstolsväsendet inte tillämpar sexualbrottslagstiftning och kvinnofridsparagrafen utifrån lagstiftarens avsikt. Det faktum att enbart ett fåtal procent kvinnor som anmäler vålds- och sexualbrott leder till fällande dom ökar misstron mot rättsväsendet och måste omedelbart motverkas. Domstolsverket har organiserat utbildningar om mäns våld mot kvinnor för domare och nämndemän separat, med hänvisning till kravet på opartiskhet som ställs på domare. På de av Domstolsverket anordnade fortbildningsdagar deltog 120 av 695 av ordinarie domare i landet. I den återkommande obligatoriska utbildningen för samtliga ordinarie domare behandlas våld mot kvinnor under en föreläsning. att fortutbildningssatsningarna för domare och nämndemän bör bli genomgående obligatoriska, detta för att nå samtliga verksamma inom domstolsväsendet. 6) BEHANDLINGSPROGRAM FÖR MÄN SOM BEGÅTT VÅLDS- OCH SEXUALBROTT MOT KVINNOR Inom kriminalvården bedrivs idag ett behandlingsprogram för män som har begått våldsbrott mot kvinnor och ett för män som har begått sexualbrott mot kvinnor. IDAP (Intergrated Domestic Abuse Programme) är ett behandlingsprogram för män som misshandlar den kvinna de lever eller har levt i en nära relation med. Programmet går ut på att bygga in ett hot- och riskbedömningsinstrument, där syftet är att garantera säkerheten för kvinnor männen har eller har haft en relation med. Sexualbrottsprogrammet heter Relation och Samlevnad (ROS). Under våren har Kriminalvården annonserat ytterligare satsningar på ROS- och IDAP-programmet. 20 miljoner satsas på det förstnämnda programmet respektive 3,3 miljoner för att utbilda och utveckla det sistnämnda. att Kriminalvården ska kunna utveckla dessa behandlingsprogram så att den når alla män som fällts för våld- eller sexualbrott mot kvinnor.

9 Miljöpartiet de Gröna Sidan 9 av 9 7) BESÖKSFÖRBUDET MÅSTE STÄRKAS Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att skydda främst kvinnor som utsätts för trakasserier, förföljelse och hot från män. Tillämpningen av lagen har fått kritik då den trots sitt syfte inte används i speciellt stor utsträckning. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) beviljades förra året 112 besöksförbud och 70 gånger år Under samma period, år 2005 och 2006, avslogs samtidigt 342 ansökningar. Enligt BRÅ mördas varje år cirka 20 kvinnor av en man som de har eller har haft ett förhållande med. I 85 procent av dödsfallen är brottsplatsen det gemensamma hemmet. Miljöpartiet anser trots den passiva tillämpningen av lagen att den är ett viktigt instrument för kvinnor som fruktar för sina liv och även sina barns och som måste skyddas från våldsamma män. Dessutom ska inte gärningsmannen få bosätta sig i samma område som kvinnan. Hur stort området ska vara får utredas från fall till fall. att män som bedöms som en risk i fråga om överträdelse mot besöksförbudet ska förses med elektronisk fotboja. Detta för att i möjligast mån skydda kvinnan från den våldsamma mannen. 8) SKÄRP SOCIALTJÄNSTLAGENS 5 KAP. 11 I år skärptes socialtjänstlagens skrivning från att kommunerna bör ger stöd till våldsutsatta kvinnor till att socialtjänsten ska särskilt beakta kvinnors behov. Lag är en kompromiss från utredningens förslag där det tydligt framgår att kommunerna ska stödja våldsutsatta kvinnor. Miljöpartiet vill att den nya formuleringen i socialtjänstlagen bör skärpas till att kommunerna får ett juridiskt bindande ansvar att ge stöd och skydd till de kvinnor som är utsatta för våld. 9) ÖKADE RESURSER TILL KVINNOJOURER Kvinnojourerna spelar en central roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. På frivillig basis utför de ett arbete för att stödja kvinnor genom sin utsatthet. Socialstyrelsens utredningar visar att trots att kommunernas socialtjänster har det yttersta ansvaret för våldsutsatta kvinnor och barn lämnas det ofta över på kvinnojourerna. Denna hantering går emot lagens intentioner, då konsekvensen blir att många kvinnor inte får någon hjälp över huvud taget, eftersom kvinnojourernas resurser är begränsade. Det finns endast kvinnojourer i cirka hälften av landets kommuner, flera kommuner ger inget ekonomiskt stöd alls till kvinnojouren. Det är därmed tydligt att mäns våld mot kvinnor allt för ofta inte betraktas som en viktig politisk fråga. att kvinnojourerna bör få ökade resurser för att det över huvud taget ska vara realistiskt att alla kvinnor Sverige ska kunna söka stöd hos en kvinnojour. Miljöpartiet vill avsätta 120 miljoner per år till stöd för kvinnojourer runt om i landet.

Anmälan och utredning av SEXUALBROTT. Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv. Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen

Anmälan och utredning av SEXUALBROTT. Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv. Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen Anmälan och utredning av SEXUALBROTT Ju 2004:I Anmälan och utredning av Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen SEXUALBROTT Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv Justitiedepartementet

Läs mer

Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna

Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna Fallet NEDLAGT Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna Fallet NEDLAGT Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna AMNESTY INTERNATIONAL SVEnska SEKTIONEN SEPTEMBER 2008

Läs mer

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden Brott mot barn Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden 2015 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Mostphotos AB Barnen på bilderna har ingen

Läs mer

Vem ska tro på mig? *

Vem ska tro på mig? * Vem ska tro på mig? * * Citat från kvinnojouren Måna i Strängnäs Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer Ett projekt för att utveckla Moderaternas politik mot mäns våld mot kvinnor och annat

Läs mer

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER En kunskapsöversikt MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER 1 2 En kunskapsöversikt MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER 3 Sveriges Kommuner och Landsting 2006 FORMGIVNING OCH ILLUSTRATIONER forsbergvonessen

Läs mer

Den nya kvinnofridslagen

Den nya kvinnofridslagen Domstolsverket Den nya kvinnofridslagen Särtryck av en artikelserie i tidningen Nämndemannen i samarbete med DV Januari 2001 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16

Läs mer

Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur

Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2014 Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur En kvantitativ undersökning av socialsekreterares

Läs mer

Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv

Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA ARBETSRAPPORTSERIE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALVETENSKAP 77 Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv Om betydelsen av stöd till våldsutsatta kvinnor i samband med polisens

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Sammansatta justitie- och socialutskottets betänkande 2007/08:JuSoU1 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Sammanfattning

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning

Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning

Läs mer

Har ej prioriterat frågan. En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Har ej prioriterat frågan. En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Har ej prioriterat frågan En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. 7 mars 2005 Inledning...3 Amnesty Internationals undersökning...5 Kontakten med kommunerna...

Läs mer

Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor

Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor Blånader och silverhår Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du få gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Inspektion av polis - myndig heternas hantering av rutiner vid bl.a. riskanalyser

Inspektion av polis - myndig heternas hantering av rutiner vid bl.a. riskanalyser Inspektion av polis - myndig heternas hantering av rutiner vid bl.a. riskanalyser Inspektionsrapport 2010:8 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Oktober 2010 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 74 Mäns våld mot kvinnor Individens eller samhällets ansvar? Författare: Linda Engström Mäns våld mot kvinnor.

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER Helena Hakkarainen MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER -Straffrätt och jämställdhetspolitik Men s violence against women in close relationships -Criminal law and gender equality policy Rättsvetenskap

Läs mer

Offer för hatbrott - vad har gjorts och vad kan förbättras?

Offer för hatbrott - vad har gjorts och vad kan förbättras? Offer för hatbrott - vad har gjorts och vad kan förbättras? BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Offer för hatbrott - vad har gjorts och vad kan förbättras? Chrystal Kunosson BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Publikation: Författare:

Läs mer

Lagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Barn under 15 år som misstänks för brott Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 februari 2010 Beatrice Ask Katrin Hollunger Wågnert (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014 Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014 Innehåll Inledning... 4 Dödligt våld... 7 Misshandel... 11 Personrån... 15 Sexualbrott... 17 Hot och trakasserier... 21 Bilagor...

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer