Verksamhetsberättelse 2017 Arbets- och miljömedicin

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2017 Arbets- och miljömedicin

2 1 Innehållsförteckning Sid nr Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Verksamhetens inriktning 3 Personal 3 Ekonomi 4 Klinisk verksamhet 4 Undervisning och information 6 Forskning och utveckling 7 Uppdrag inom landsting/region, universitet och externt 8 Bilagor: Arbets- och miljömedicins nyhetsblad

3 2 Arbets- och miljömedicin (AMM 2017) Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset är landstinget i Dalarnas, Region Gävleborgs och Region Uppsalas gemensamma resurs. Arbets- och miljömedicin utgör också en forskargrupp på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län utgör upptagningsområde för den arbetsmedicinska verksamheten. Den miljömedicinska verksamheten har ett uppdrag för Uppsala placerat hos AMM medan Gävleborg och Dalarna, från 1 januari 2016, saknar miljömedicinsk service från AMM. Samverkansnämnden för Uppsala- och Örebroregionen fastlägger årligen verksamhetens inriktning och omfattning. Det åligger sedan Arbets- och miljömedicin att genomföra verksamheten i enlighet med samverkansnämndens rekommendationer. Arbets- och miljömedicin är en egen administrativ enhet, med egen verksamhetschef och budget. Det finns en regional ledningsgrupp för verksamheten med två representanter från vartdera av de tre landstingen/regionerna. Arbets- och miljömedicin utgör också en forskargrupp på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Här finns vi: Besök: Post: Dag Hammarskjölds väg 60, Uppsala Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Telefon: Fax: E-post: ammuppsala@akademiska.se Hemsida:

4 3 1. Verksamhetens inriktning Uppdrag Arbets- och miljömedicins övergripande uppdrag är att utgöra ett kunskapscentrum i upptagningsområdet och vi arbetar med att förebygga sjukdom och dålig hälsa relaterat till arbetsliv och miljön såväl inom- som utomhus. Verksamheten är medicinskt orienterad och bedriver kvalificerad: riskbedömning patientutredning information utbildning Vision Verksamhetens övergripande vision är att bidra till: ett samhälle där hälsan stärks i en god omgivnings- och inomhusmiljö en hållbar arbetshälsa hos individen, där arbetet främjar den goda hälsan 2. Personal Inom regionverksamheten har under 2017 totalt 23 personer varit anställda (tabell 1), inklusive tre professorer, som delvis är finansierade av Uppsala Universitet. Vi har nio läkare varav en är ST-läkare och en underläkare. I tabellen är inte inkluderat ytterligare fyra ST-läkare som vardera tjänstgjort några månader vid AMM under Näst största yrkesgruppen utgörs av yrkes- och miljöhygieniker som är fem till antalet. Män utgör 33 % av de anställda. Under våren 2017 tillträdde nuvarande verksamhetschef. Den lokala ledningen för AMM har under största delen av 2017 bestått av verksamhetschef, universitetsföreträdare, medicinskt ansvarig läkare samt ansvarig läkare för miljömedicinska frågor. Om man ser till alla personer som är knutna till AMM, antingen via projekt, landstingsanställning eller via universitetsuppdrag, så uppgår antalet personer till 52 stycken under Under 2017 har AMM haft två pensionsavgångar (en psykolog och en hygieniker). Vidare har en ergonom tillträtt som verksamhetschef och arbetar därför inte aktivt som ergonom. Rekrytering av ny psykolog har skett och startade sin anställning 1 december men är föräldraledig till 1 februari Rekrytering av ytterligare hygieniker och ergonom planeras.

5 4 Tabell 1: Regionanställd personal vid AMM 2017, Antal (varav män) Professor/överläkare 2(1) 1 ÖL tjänstledig fackligt uppdrag Verksamhetschef/ergonom 1(0) Överläkare 5(2) ST-läkare 1(0) Tjänstgöring externt 2017 Underläkare 1(0) Föräldraledig juni-dec 2017 Hygieniker 5(2) 1 pension sep 2017, 1 föräldraledig juni-dec 2017 Biokemist 1(0) Doktorand (deltid) Psykolog 2(0) 1 pension maj 2017 Ergonom 2(2) Doktorand (deltid), 1 pension feb 2017 Medicinsk sekreterare 1(0) Informationsassistent 1(0) Statistiker 1(1) Handläggare 1(0) Summa 23(7) 3. Ekonomi AMM finansieras via bidrag från de tre landstingen/regionerna och är en egen administrativ enhet, med egen verksamhetschef och budget. Samverkansnämnden för Uppsala- och Örebroregionen fastlägger årligen, genom rekommendation, förslag till verksamhetens inriktning och omfattning. Det åligger sedan Akademiska sjukhuset att genomföra verksamheten i enlighet med samverkansnämndens rekommendation. Verksamhetsåret 2017 gjorde verksamheten ett visst överskott som kan hänföras till lönekostnader, beroende på två föräldraledigheter, samt att ersättningsrekrytering av pensionsavgångar, psykolog samt yrkeshygieniker blivit förskjutna på grund av verksamhetens flytt till nya lokaler. 4. Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning finns i Uppsala, Gävle och Falun. Under 2017 har 184 nya patientbedömningar gjorts på AMM varav 129 läkarbedömningar, 89 bedömningar av yrkeshygieniker/toxikolog, 23 av ergonom och 10 av psykolog. Återbesök är ej inräknade. Handläggningstiden har generellt sett understigit 2 månader. Samtliga patienter får en remissbekräftelse direkt efter remissrond på enheten och därefter en besökstid inom maximalt en månad från remissens ankomst. Förutom läkarbesöket på våra patientmottagningar innebär patientutredningar ofta exponeringsbedömningar med besök och provtagning på arbetsplatser eller bostäder.

6 5 Figur 1: Patientutredningar/remisser på AMM Övriga ärenden Antalet övriga inkommande ärenden, utöver patientremisser, var 230 stycken. Av dessa var 61 % relaterade till arbetsmiljö och 39 % till omgivningsmiljö. Figur 2: Totalt antal övriga ärenden 2013 till 2017 uppdelade på typ av exponeringar. Till detta kommer ett antal gruppundersökningar av anställda, och individuella hälsosamtal med personal- och föräldrar angående framförallt inomhusmiljöproblem inom skola och omsorg. Arbetsmedicin Den största patientgruppen som remitterats till AMM har besvär från luftvägarna av olika agens och miljöer. Allergier och överkänslighet dominerar. Brister i inomhusmiljö i arbetslokaler eller hemma

7 6 har varit den allra vanligaste exponeringen, men vi har också märkt av en ökning avseende frågor om handöverförda vibrationer och psykosocial arbetsmiljö. Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljöverket för tolkningar av regelverket och utförande av de medicinska kontrollerna, d.v.s. skyldigheten att erbjuda de anställda läkarundersökningar. Vi har bl a förstärkt detta samarbete under ett möte den 26 september där vi träffade representanter från Arbetsmiljöverkets inspektion, region Mitt. Vidare erbjuder AMM råd och utbildning för personal inom företagshälsovården för att utföra undersökningar av vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersökningar. AMM kan också erbjuda utökad undersökning med exempelvis vibrametri, för att undersöka neurologiska skador. Under året har det fortlöpande kvalitetsarbetet för patientutredningar utökats och det har engagerat alla våra kliniskt arbetande yrkeskategorier. Introduktionsmaterial för nyanställda är framtaget och har använts och varit uppskattat. Miljömedicin Området miljömedicin har fokus på hälsa och miljöfaktorer i omgivningsmiljön. Hälsoriskbedömning av exponering för olika kemiska ämnen, fysikaliska faktorer respektive faktorer i inomhusmiljö har planat av under Totala antalet miljömedicinska bedömningar är lika många jämfört med föregående år. Dessa kommer från Region Uppsala, då Region Gävleborg och landstinget Dalarna från 1 januari 2016 saknar miljömedicinsk service från AMM. Exempel på ärenden som besvarats under året gäller hälsoriskbedömning av förorenad mark och flera fall av misstänkt asbestexponering i hemmiljön. Hormonstörande kemikalier i omgivningsmiljön är ett annat område där AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare och i media. Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium för analys av allergen i miljön. Detta är en service som vi tillhandahåller vid patient- och miljöutredningar inom regionen, men vi säljer även analyser till kunder inom hela Sverige. Under 2017 fick vi in 123 stycken miljöprover, vilket gav 409 stycken analyser, från patientutredningar på sjukhuset eller externt inom och utom regionen. Laboratoriet används även för forsknings- och utvecklingsprojekt. 5. Undervisning och information Utbildning Personalen på AMM har bland annat anordnat: veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) nätverksträff för ergonomer inom regionerna utbildningsdagar (2 dagar) om etik, arbetsförmåga och återgång i arbete för företagsläkare utbildningsdag om Vibrationer för skyddsombud utbildningsdag om Inomhusmiljö utbildningsdag i Arbets- och miljömedicin för familjeläkare och ST-läkare i region Gävleborg utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljö och mobbning för HR och chefer inom landstinget Dalarna (2 tillfällen) kurs för företagshälsovården och primärvård om lungfunktion kurs för skyddsombud på TCO webbaserad introduktionsutbildning för KOF-metoden i samarbete med Uppsala universitet

8 7 seminariedag kring användandet av KOF-metoden seminarium om den vetenskapliga skriftserien Arbete och Hälsa 50 år Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen för läkare, psykologer och fysioterapeuter. För läkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljömedicin både under vår- och höstterminen. Personalen på AMM bidrar också till en omfattande föreläsningsaktivitet för företag, organisationer och fackföreningar. Under 2017 har exempelvis föreläsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering, ålder och arbete, kontorsmiljöer, friska organisationer, hormonstörande miljögifter, riskkommunikation, strömgenomgång och elolycksfall, hälsorisker med kemiska bekämpningsmedel samt inomhusmiljö givits. Information Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har landstingen/regioner ett ansvar inte bara för att ge sjukvård, utan även för att verka för en god hälsa hos befolkningen. Expertkunskap inom området utgör en viktig grund för olika aktörers verksamhet när det gäller rehabilitering och folkhälsoarbete. I det hälsofrämjande arbetet måste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhällets övriga aktörer såsom universitet/högskolor, myndigheter, organisationer, företag och grupper. Viktiga kanaler för att sprida information om utbildningar, kurser, seminarier, nya forskningsrön och som kunskapsstöd för andra aktörer inom områdena arbete, miljö och hälsa är vårt nyhetsblad Arbete Miljö Medicin och vår hemsida, Via finns en länk till en hemsida riktad till personal vid Företagshälsovården (Extern finansiering från FORTE ). Hemsidan är konstruerad framför allt för att komma till nytta inom företags-hälsovården med lättillgänglig information om utbildningar, metoder, vetenskaplig litteratur mm. Patienter till vår mottagning kan nu också använda sig av webbplatsen 1177.se för kontakt. Där finns det samlad kunskap och tjänster inom hälsa och vård från alla Sveriges landsting och regioner. 6. Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet där flertalet anställda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt som bedrivits under 2017 vid AMM finns beskrivna på hemsidan: Några nya projekt har beviljats medel under året. Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under året. Se Vidare har 1 svensk rapport publicerats, Disputationer: Peter Palm, Methods to assess physical load at work. With a focus on the neck and upper extremities. Eva Bergsten, Working conditions and musculoskeletal disorders in flight baggage handling. Xi Fu, Self-rated health and respiratory symptoms among civil aviation pilots. Occupational and non-occupational risk factors.

9 8 Jennie Jackson, Bias and precision in biomechanical exposure assessment: making the most of our methods. Doktorander: Hassan Alinaghizadeh studerar cancerförekomsten i områden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Åsa Stöllman studerar hur förändringsarbete av kontorsmiljöer genomförs framgångsrikt, främst gällande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser), och hur förändringsprocessen och de nya kontoren påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika häst- och hundraser skiljer sig, vilket ska användas för diagnostik och terapi. Sofia Åström-Paulsson studerar en metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - nyckel för samverkan mellan arbetsledare, anställd och FHV med arbetsmiljö i centrum. Juan Wang studerar innemiljön i Kina och Sverige och dess betydelse för hälsoproblem i andningsvägarna. Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar. Linda Dunder studerar genom både experimentella och epidemiologiska studier om exponering för hormonstörande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola störningar. Professor Magnus Svartengren, tillika överläkare vid AMM Anna Rask Andersen, tillika överläkare vid AMM Dan Norbäck (adjungerad), tillika yrkeshygieniker vid AMM Eva Vingård, professor emeritus Peter Westerholm, professor emeritus Övrigt Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare, opponenter och i betygsnämnder. Vi har nu en Studierektor för ST-läkare på AMM. En medarbetare har strategiska ALF-medel för täckande av del av lön under sammantaget 5 år. I februari 2017 anordnades ett besök under två dagar för the Finnish Institute of Occupational Health. Vid detta besök presenterade anställda vid AMM verksamheten, såväl klinik som forskning. 7. Uppdrag inom landsting/regioner, universitet eller externt Arbetslivsgruppen, Sveriges Läkarförbund, Styrelseledamot Nationella kvalitetsgruppen för arbets- och miljömedicinska patientutredningar, ledamot Arbets- och miljömedicinska sektionen i Svenska Läkarsällskapet, styrelseledamot Arbetsmiljöverket, rådgivande expert gällande lagförslag om medicinska kontroller vid handintensivt arbete Arbetsmiljöverket, Granskare för bedömning av forskningsansökningar Arbets- och miljömedicinska klinikernas kurs; Mätteknik för arbetsmiljöingenjörer, representant i kursledning Astma och Allergiförbundets Vetenskapliga råd Association de Services interentreprises de la Santé au Travail, Frankrike, ledamot Current Environmental Health Report, guest editor

10 9 Ethics and Philosophy Committee, International Society for Environmental Epidemiology, vice ordförande Ergonomi och human factors sällskapet Sverige, styrelseledamot EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for data/statistics on occupational diseases (OCCUSTAT) Huvudskyddsombud för läkarna i Region Uppsala IMGA Local Chapter in Sweden. Sweden Chapter International Medical Geology Association, ordförande Internationell utvärderingsgrupp beträffande ett 10-årigt forskningsprogram i Norge hos Norges forskningsråd Sykefravar och helse, Ordförande Kemikaliecentrums Vetenskapliga råd, ledamot Kemikalieinspektionens PFAS-nätverk, medlem/ledamot Konung Oscar II:e Jublieumsfond Huvudman (en av flera sådana) Regionens miljöråd, Ledamot Region Uppsalas miljö- och kemienhet, Region Uppsala, representant för Arbets- och miljömedicin Medicine Conflict and Survival, London, medlem i editorial board SACO-rådet, ordförande Scientific Program Committee Rome Conference, International Society for Environmental Epidemiology, medlem Sjukhusläkarföreningen i Uppsala län, ordförande Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp för Kemikalieolycka, medlem Socialstyrelsen, granskare för bedömning av ansökningar för specialistbevis i Arbets- och Miljömedicin samt Arbetsmedicin STAMI (Norge), svensk representant i nätverk för forskning kring Migration, arbete och hälsa. Sveriges yrkes- och miljömedicinska förening, valberedning Sveriges Företagshälsor, representant i referensgrupp för Specialistutbildning inom Arbetsmedicin Sveriges Företagshälsor (branschorganisation), styrelseledamot Svensk Arbets- och Miljömedicinsk förening (Specialistförening inom Läkarförbundet), supp i styrelsen Svenska WAI-nätverket, medlem SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate), styrelseuppdrag Upplands allmänna läkarförening, vice ordförande Uppsala Astma- och allergikommitté, Region Uppsalas representant Upsala Journal of Medical Sciences, sekreterare i editorial board Uppsalas kemikalienätverk, medlem Vetenskapligt råd (Conseil scientifique) knutet till den nationella organisationen för företagshälsovård i Frankrike, CISME Vetenskapsrådet, medlem i referensgrupp gällande migration Östra Sveriges luftvårdsförbunds beredningsgrupp, representant för Region Uppsala Flera av AMMs medarbetare är aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer för olika tidskrifter samt av forskningsansökningar i regionala och nationella forskningsråd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsrådet, Forte, STINT och AFA Försäkring).

11 Arbete Miljö Medicin Nr 1/2017 Arbets- och miljömedicin Uppsala Ledare rbets- och miljömedicin handlar generellt om A samband mellan exponering i olika situationer och hur detta påverkar hälsan. Till skillnad mot sjukhusperspektivet fokuserar vi på friskfaktorer dvs vad som gör att människor kan förverkliga sina mål och hur man för gruppen skall förbättra livssituationen så att individerna kan nå dessa mål. Kunskap växer ständigt fram och därför är det viktigt med utvecklingsprojekt så att vi kan vara relevanta idag och i fram -tiden. Ett exempel är molekylär diagnostik vid allergi. På så sätt kan vi öka precisionen i att förutsäga vilken exponering som är relevant i olika situationer och var denna exponering förekommer t.ex. i skolor, på allmänna kommunikationsmedel eller i hemmet. Ett annat område rör potentiellt hormonstörande kemikalier. Sådana produceras och används i stor mängd. Avsikten är inte att skada men vissa vanliga kemikalier har visat sig ha sådana egenskaper. Det är viktigt med kunskap som stöd för att påverka vilka kemikalier som man bör undvika att producera och/eller vara extra försiktig med att hantera. I olika modeller har forskare påvisat olika effekter, alltifrån påverkan på kropps längd till att kemikalierna är associerade med metabola förändringar och effekter på hjärt-kärlsystemet. Uppsala har unika förutsättningar inom området. Vi har tyvärr haft exponering bl.a. genom dricksvatten och samtidigt noggrant följt gruppers hälsa, där vi känner till exponeringen. Exponeringen är sannolikt hälsostörande i detta av människan skapade experiment! Allt var inte bättre förr! Vi glömmer inte sällan att berätta hur framgångsrikt arbetsmiljöarbetet varit i Sverige. I detta nummer gör vi en återblick om hur Arbets- och miljömedicin kom till. Ny kunskap ger nya möjligheter Uppdraget kan sammanfattas som en expertresurs där viktiga bitar utgörs av kunskapsstöd på mycket hög nivå samt utbildning, vilka båda förutsätter en forsknings-intensiv miljö. Viktiga beslut måste vila på bästa möjliga kunskap. Ett exempel på hur vi jobbar idag utgörs av nätverksträffar. I detta nummer beskriver vi exempelvis en nätverksträff för ergonomer i regionen. Vi har också en artikel som berör regler och inspektioner. Ibland glömmer man bort att följa upp om regler och förbud som kan upplevas hindrande ändå har avsedd effekt för hälsan. Området att följa upp har varit eftersatt och tidigare studier från Danmark och Finland har haft svårt att påvisa effekter av arbetsmiljöinspektioner och föreskrifter för arbetsmiljön. I detta nummer kommenterar vi en kunskapssammanställning som hävdar att regler och inspektioner påverkar arbetshälsa. Slutligen har vi en blänkare om mätutbildning för arbetsmiljön. Tyvärr har kunskap om exponeringsbedömningar för kemiska och fysikaliska faktorer försämrats de senaste decennierna. Kanske har man levt i föreställningen att sådana exponeringar redan är eliminerade från modernt arbetsliv. Det är inte sant! Dessutom kan man inte förbjuda allt som möjligen påverkar hälsan. Därför är expertfunktionen att skatta verklig exponering och ge förslag på hur man arbetar säkert av största betydelse. På Arbets- och miljömedicin har vi miljöhygieniker som arbetar med sådan och på arbetsplatser behöver man också ha kompetens om hur man mäter och bedömer exponering. Det är därför glädjande med initiativ att starta mätutbildningar. Jag hoppas att även detta nummer av Nyhetsbladet skall vara intressant. Nyhetsbladet är en viktigt del i vårt utåtriktade arbete. Magnus Svartengren Professor, t.f. verksamhetschef och överläkare

12 Sida 2 Arbete Miljö Medicin Molekylärdiagnostik vid pälsdjursallergi llergener är proteiner som är allergiframkallande A och är naturligt förekommande både hos djur och växter. Proteinerna är små och transporteras lätt i luften, vilket betyder att du inte behöver ha haft direktkontakt med t.ex. ett pälsdjur, utan det kan räcka med indirekt kontakt för att få en allergisk reaktion. Allergi mot t.ex. olika pälsdjursallergen diagnostiseras idag med hjälp av pricktest på huden och/eller IgE- antikroppstest i blodserum tillsammans med kliniska symptom. Till dessa metoder används extrakt från allergenkällan. En svårighet är att extraktens allergenkomposition kan variera beroende på källan och därför finns ett behov av bl.a rekombinanta allergen för en mer komponentupplöst allergidiagnostik. Det är också en svårighet att avgöra exakt vilket/vilka allergen som ger upphov till de kliniska symptomen. I en nyligen publicerad studie av Uriarte S och Sastre J har man beskrivit sensibilisering för pälsdjur såsom katt, hund och häst hos astma- och rinitpatienter vid användning av allergenkomponenter och visat på associationen med specifika kliniska symptom. Studien inkluderade 159 patienter med rinit/astma som var sensibiliserade och hade ett positivt SPT mot åtminstone ett extrakt från hund, katt eller häst. Man analyserade specifikt IgE både mot naturligt extrakt och rekombinanta pälsdjursallergen. De specifika allergener som undersöktes från hund var Can f 1, Can f 2, Can f 3 och Can f 5, från katt Fel d 1, Fel d 3 och Fel d 4 och från hästen var det Equ c 1 och Equ c 3. Vad man bland annat kunde se var att om patienten var sensibiliserad mot två eller fler albumina proteiner från pälsdjur så var det associerat med svårare luftvägssymtom. Specifikt IgE mot Can f 1 var signifikant associerat med persistent rinit, Can f 2 med astmadiagnos, Can f 3 med måttlig/svår rinit och astma samt Can f 5 med persistent och måttlig/svår rinit. Positivt IgE mot Fel d 2 var signifikant associerat med måttlig/svår rinit och astma, Equ c 1 med måttlig/svår rinit samt Equ c 3 med persistent rinit och svår astma. I ett pågående doktorandprojekt vid AMM i Uppsala jobbar vi bland annat med framtagning av metoder för att kvantitativt kunna mäta halten av de olika allergenerna, Equ c 1-Equ c 4, från hästar för att kunna kartlägga allergenprofilen hos tio olika hästraser i Sverige. Denna kunskap planerar vi sedan använda för att kartlägga allergenprofilen hos hästallergiska patienter. Susanne Victor, doktorand & Lena Elfman, docent Referens: Uriarte S, Sastre J. Clinical relevance of molecular diagnosis in pet allergy. Allergy 2016; 71:

13 Arbete Miljö Medicin Sida 3 Ger exponering för hormonstörande miljögifter en bidragande risk att drabbas av kardiometabola sjukdomar? ormonstörande miljögifter, som exempelvis H långlivade organiska miljögifter (t.ex. polyklorerade bifenyler (PCB:er), perfluorerade ämnen (förkortas PFAS), vissa långlivade bekämpningsmedel (t.ex. DDT) samt plastrelaterade kemikalier (t.ex. ftalater och bisfenol A (BPA)) kan härma, hämma och bryta ner hormoner som har betydelse för vår metabola jämvikt. Dessa ämnen kan detekterats i blod i människor från hela världen. Med tanke på att hjärtkärlsjukdomar står för cirka hälften av dödsfallen i västvärlden, och att vi alla är exponerade för hormonstörande miljögifter i vårt dagliga liv, är det av yttersta vikt att vidare utreda om hormonstörande miljögifter kan bidra till uppkomst av kardiometabola störningar (fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom). Jag och mina, nationella såväl som internationella, samarbetspartners (ett team med expertis inom epidemiologi, miljömedicin, kardiologi, toxikologi och statistik m.m.) använder oss i våra studier av den populationsbaserade kohorten (Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS) med 1016 slumpvis uttagna individer (50% kvinnor, 70 år vid start av studien ( ) där nivåer av miljögifter har mätts vid 70, 75 och 80 års ålder. PIVUS-studien är världsunik såtillvida att den är noggrant karaktäriserad när det gäller subkliniska markörer för kardiometabol sjukdom (t.ex. åderförkalkning i halsartärer, se figur 1) såväl som nyinsjuknande i vanliga folksjukdomar (t.ex. högt blodtryck, diabetes, fetma, hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, förmaksflimmer och demens) och samtidigt på antalet uppmätta miljögifter. Vi har mätt mer än 60 olika miljögifter från olika kemiska klasser. Genom upprepade mätningar av miljögifter och även riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom har vi möjlighet att studera betydelsen av miljögifters bidragande orsak och roll för uppkomst av kardiometabola störningar. Sammantaget har resultaten från våra studier bl.a. visat att hormonstörande miljögifter är associerade med fetma, särskilt den viscerala typen (se figur 2 nedan samt Roos et al 2012), och andra kardiometabola riskfaktorer som t.ex. högt blodtryck (Lind et al 2014) och lipidstörningar (Penell et al 2014). Vidare har resultat från våra studier visat att exponering för miljögifter är associerat med åderförkalkning (Lind et al 2012) samt risk att få diabetes (Lee et al 2011) och stroke (Lee et al 2012). Resultaten från vår forskning förväntas ge möjligheter att värdera risker med olika kemikalier för att kunna ge råd om förebyggande insatser för att minska exponering så att man i förlängningen har möjlighet att vidta åtgärder så att framtida exponering kan minimeras. I förlängningen kan denna nya kunskap användas som underlag för politiska och myndighetsbeslut för att minska användningen av kemikalier samt för att Figur 1 hitta metoder att motverka eller minska de negativa hälsoeffekterna av miljögiftsexponering. Monica Lind,toxikolog/miljöhygieniker, docent i miljömedicin Referenser Lee, D.H. et al. Polychlorinated biphenyls and organochlorine pesticides in plasma predict development of type 2 diabetes in the elderly: the prospective investigation of the vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS) study. Diabetes Care. 34: ; 2011 Lee, D.H. et al. Background exposure to persistent organic pollutants predicts stroke in the elderly. Environ Int. 47: ; Lind, P.M.et al. Circulating levels of persistent organic pollutants (POPs) and carotid atherosclerosis in the elderly. Environ Health Perspect. 120:38-43; Lind, P.M. et al. Circulating levels of p,p'-dde are related to prevalent hypertension in the elderly. Environ Res. 129:27-31; Penell, J. et al. Persistent organic pollutants are related to the change in circulating lipid levels during a 5 year follow-up. Environ Res. 134: ; Roos, V. et al Circulating levels of persistent organic pollutants in relation to visceral and subcutaneous adipose tissue by abdominal MRI. Obesity (Silver Spring). 21: ; 2013

14 Sida 4 Arbete Miljö Medicin Det arbets och miljömedicinska uppdraget id en historisk tillbakablick förefaller ursprunget till V landets yrkesmedicinska kliniker vara de båda gengasklinikerna i Stockholm, Sabbatsberg 1941 och Karolinska sjukhuset I Uppsala tillsattes den 19 september 1979 en överläkartjänst i yrkesmedicin och den 1 oktober 1979 startade verksamheten som en sektion till medicinkliniken med ett rum på ett forskningslaboratorium i 85-huset. Vid starten hade den yrkesmedicinska sektionen en överläkare och chef, Birgitta Kolmodin- Hedman, en AT-läkare och en sekreterare. Utbyggnaden av yrkesmedicinska kliniker i hela landet baserades på en statlig utredning från 1961, som kompletterades av en ny utredning 1976, med betoning på ett offensivt hälsoprogram med yrkesmedicin som en viktig del i det förebyggande folkhälsoarbetet. Utredningen kompletterades med ett delbetänkande och proposition till riksdagen 1980 om införandet av yrkesmedicinska kliniker. Istället för lagstiftning betonas sjukvårdshuvudmännens positiva inställning till utredningens förslag om att inrätta en yrkesmedicinsk klinik i varje sjukvårdsregion, med den från 1966 uppbyggda Örebrokliniken som förebild. Utvecklingen därefter synes vara landstingspolitiska och regionala hänsyn och beslut om verksamheten. Sedan de yrkesmedicinska klinikerna byggdes upp har den miljömedicinska verksamheten tillkommit på 1990-talet i Uppsala. I Uppsala baseras den miljömedicinska verksamheten på ett Miljömedicinskt program för Uppsala län från 1994, som reviderades Sammanförandet av miljömedicin med redan befintliga yrkes/arbetsmedicinska kliniker var naturligt eftersom frågeställningarna och riskfaktorerna var likartade och kunde kombineras i det förebyggande folkhälsoarbetet. Likaså var det vetenskapliga förhållningssättet, som fanns inom de arbetsmedicinska klinikerna, önskvärt även för miljömedicinen. Sammanfattningsvis kan sägas att statliga utredningar om arbetsmedicinens uppdrag och inriktning inte har levererats sedan 1976/80 och om miljömedicinen sedan Avtalsmässigt finns olikheter inom regionen som borde kunna samordnas för ett mer jämlikt utbud av de arbetsoch miljömedicinska tjänsterna, hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa för regionens invånare. Robert Wålinder, överläkare Sammanfattning av uppdraget för arbets- och miljömedicin En del av hälso- och sjukvårdens preventiva folkhälsoarbete Kunskapsstöd för landsting, kommuner, regioner, länsstyrelse, tillsynsmyndigheter, socialförsäkringar och samhällsfunktioner Utbildning inom arbetsmedicin och miljömedicin Forskning och utveckling om risker för arbetssjukdom och olyckor samt miljörelaterad ohälsa Referenser SOU 1963:46. Yrkesmedicinska sjukhusenheter. Behov och organisation. Betänkande avgivet av utredningen angående yrkesmedicinens organisation m m. Länk SOU 1980:22. Utredningen om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten (A 1976:1)-med delbetänkandet Utbyggnad av yrkesmedicinen. Länk SOU 1996:124. Miljöhälsoutredningen. Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Länk kap Landstinget i Uppsala län. Samhällsmedicin. Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Miljömedicinskt program för Uppsala län, 1994.

15 Arbete Miljö Medicin Sida 5 Information från ergonomernas nätverksträff anuari 2017 hade Arbets- och miljömedicin sin J årliga träff för ergonomer i vårt upptagningsområde. Denna gång var vi i Falun. Som vanligt försökte vi bjuda på föreläsningar från ett brett perspektiv, som vi trodde skulle kunna tillföra något i våra kollegers arbete. Först ut var Per Nylén, docent, Arbetsmiljöverket, Camilla Zetterberg, leg. sjukgymnast och PhD, Högskolan i Gävle samt Lena Sundstedt, leg. sjukgymnast, arbetsmiljöinspektör, Arbetsmiljöverket som belyste Systematisk synergonomisk riskbedömning hur vi kan använda appar, observation och enkät för att kartlägga risker. Speciellt uppskattat var Per Nyléns genomgång av användbara appar och hur man kan använda dem i sitt arbete. Vi hörde Maria Södersten, leg. logoped, docent, KI prata om Bedömning av röstergonomiska faktorer. Hon visade bl.a. på faktorer som påverkar rösten både från omgivningen och hos individen. Är kvinnor mer sårbara för röstbelastning? var en av frågeställningarna som nämndes i samband med nyare forskningsresultat. De som är intresserade att veta mer om detta område kan gå in på Arbetsmiljöverkets hemsida, belasta-rosten-ratt/?hl=r%c3%b6st. Christina Bodin Danielsson, arkitekt, Tekn.dr., KTH föreläste om Framgångsrik process vid utformning av nya arbetsplatser. Christina är både verksam arkitekt och forskare med inriktning på kontorsmiljöns påverkan på individ & organisation. Olika typer av kontorsprojekt, men också olika typer av kontorstyper t.ex. cellkontor, kontorslandskap och aktivitetsbaserat kontor presenterades. Från hennes avhandling fick vi veta att vi mår bäst i celloch flexkontor och sämst i medelstora kontorslandskap (The Office - an explorative study. Architectural Design s Impact on Health, Job Satisfaction & Well-being, 2010). Två begrepp som ergonomer förmodligen inte är så vana att använda är change management - när organisationen tror att det behövs ett förändrat arbetssätt vid flytt eller kontorsförändringar och facility management - som är strategisk ledning och styrning av de resurser och tjänster som krävs för att en fastighet ska fungera effektivt. Detta är områden som kan vara viktiga för FHV att titta närmare på för att komma in i en byggprocess på ett tidigt stadium. En paneldebatt kring Samverkan kring nya och hälsosamma arbetsmiljöer går det? var ett nytt inslag på Ergonomträffen. I utvärderingen av dagen framkom att detta moment var mycket uppskattat Bra avslappnad form av diskussion mellan publik och podium. Väldigt bra med paneldebatt, konkreta frågor/svar! Dagen avslutades med Kerstin Ericson och Lena Sundstedt, arbetsmiljöinspektörer som visade och berättade kring temat Hur arbetar Arbetsmiljöverket, Dalarna? Deras erfarenheter som nya inspektörer och tidigare ergonomer var spännande att höra om. De tyckte att de gått över till ett otroligt roligt, viktigt och intressant arbete. På vår hemsida finns presentationerna från ergonomträffen för nedladdning: natverkstraff-ergonomer-0 Tomas Eriksson, ergonom

16 Sida 6 Arbete Miljö Medicin Leder regler och inspektioner till en bättre arbetsmiljö? ocent Christian Ståhl, universitetslektor vid D avdelningen för samhällsmedicin vid Linköpings universitet, har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gjort en kunskapssammanställning om hur effektiva regler och inspektioner är för att förhindra skador och sjukdomar i arbetslivet. Kunskapssammanställningen presenterades på ett välbesökt seminarium i Stockholm den 20 december Resultaten visar att regler och inspektioner har en tydlig påverkan på arbetsmiljön. Bäst tycks det vara med omfattande regleringar, som genomförs med stor samstämmighet mellan olika aktör t.ex. när rökning förbjöds i offentliga miljöer. Allmänhet och arbetsgivare måste göras medvetna om reglerna genom kampanjer och informationsarbete. Det finns dock få svenska studier som granskat följsamheten till arbetsmiljöreglering och hur detta påverkar utfall i form av olyckor, skador och sjukdomar. Tillförlitliga kvantitativa studier som visar vilka effekter olika sanktioner får saknas, men kvalitativa studier tyder på att arbetsgivare generellt följer inspektörernas rekommendationer. Tillsynsverksamhet tycks ge mer effekt när inspektionerna kombineras med sanktioner. Kunskapssammanställningen bekräftar mina egna erfarenheter efter femton års arbete som huvudskyddsombud för läkarna i landstinget i Uppsala län, numera Region Uppsala. För att få till stånd förbättringar av arbetsmiljön krävs ofta kontakt med Arbetsmiljöverket t.o.m. i självklara frågor som att arbetstidslagen ska följas och att riskbedömning av gravida skall genomföras av arbetsgivaren. Där resulterade Arbetsmiljöverkets inspektion på Akademiska sjukhuset i att företagshälsovården fick i uppdrag att utarbeta en mall för riskbedömning av gravida, men först efter att sjukhuset fått betala ett vite på kr. Bakgrunden var att sjukhuset inte gjorde några riskbedömningar av gravida inför svininfluensan hösten Vaccinet mot svininfluensan kom långt in på hösten. Sjukhuset tillät dessförinnan ovaccinerade gravida att utan riskbedömning arbeta på Akuten och på avdelningar med influensapatienter trots gravidas ökade risk för svåra lungkomplikationer, som t.o.m. kan leda till döden. Vid influensa hos gravida finns dessutom ökad risk för missfall eller fosterdöd. Kunskapssammanställning om Arbetsmiljöverkets regler och inspektioner visar också att organisatorisk och social arbetsmiljö är en särskild utmaning för reglering och tillsyn. En annan utmaning är att arbetsmarknaden blir alltmer global och innehåller ett ökande antal komplexa anställningsförhållanden. Regeringen har därför tillsatt en utredning som, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, ska kartlägga trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige i dag. Fokus ligger på de utmaningarna som finns sett ur ett arbetsmiljöperspektiv med speciell tyngdpunkt på ansvaret för arbetsmiljön. I utredningen ingår också att se över regelverket för de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter. Utredningen kommer att presenteras om några månader. Både kunskapssammanställningen och seminariet finns utlagda på Arbetsmiljöverkets hemsida tillsammans med en intervju med docent Christian Ståhl på nedanstående länk: -och-inspektioner-till-en-battre-arbetsmiljokunskapssammanstallning/?hl=leder%20regler% 20och%20inspektioner%20till%20en%20b%C3% A4ttre%20arbetsmilj%C3%B6 Anna Rask-Andersen, professor, överläkare

17 Arbete Miljö Medicin Sida 7 Mätutbildning för kemiska och fysikaliska faktorer i arbetsmiljön en 8 januari avslutades den sista delen av två i D den första kursomgången av Mätutbildning för kemiska och fysikaliska faktorer i arbetsmiljön i Stockholm. Utbildningen genomförs på ett gemensamt initiativ från de Arbets- och miljömedicinska enheterna i Sverige, med syftet att höja kompetensen hos arbetsmiljöingenjörer och konsulter. Kursen planeras att hållas i varje region där enheterna är verksamma för att erbjuda fortbildning i närområdet. Om du är intresserad finns det möjlighet att anmäla sig till nästa kurs i Umeå som går av stapeln redan i maj! I november följer tredje kurstillfället i Örebro som sedan följs av Lund och Göteborg. Kursen planeras och anordnas av representanter från varje klinik, där jag deltar från Akademiska sjukhuset. Jag fick själv möjlighet att vara kursdeltagare i den första kursomgången och vill här berätta lite om hur jag upplevde utbildningen; Det första kurstillfället är tre dagar och innehåller mätteori, praktiska moment och hur man skriver en rapport. Mellan kurserna utförs en hemuppgift med mätning i fält samt upprättande av en rapport. Under det andra kurstillfället får deltagarna bekanta sig med digitala mätmetoder, bl.a. Stoffenmanger, och hur arbetsmiljörisker kan kommuniceras till arbetsgivare och arbetstagare. Kursen avslutas med att kursdeltagarna presenterar sina mätuppdrag och opponerar på en kollegas rapport med återkoppling från kursledarna. I min roll som hygieniker är jag van att tolka analysresultat från arbetsmiljöingenjörer, men jag har mindre erfarenhet av egna praktiska mätningar i arbetsmiljöer. Förutom konkreta teoretiska moment, fick jag här tillsammans med arbetsmiljöingenjörer klämma och känna på olika instrument och prova på att mäta. För mig var det särskilt betydelsefullt att få lägga upp en egen mätstrategi, lära mig instrumenten samt planera och utföra en mätning på egen hand. Det vi gått igenom på kursens första del, fick jag direkt praktisk användning av. Läsning av andra kursdeltagares rapporter och opponeringsmomentet var för mig också en viktig del i kursen. Det var särskilt spännande att få prova på att praktiskt använda Stoffenmanager. En hel del av det jag lärt mig har jag redan konkret användning av i mitt dagliga arbete, vilket jag tycker är ett gott betyg! Kursen ger också social behållning! Kursledare, föreläsare och kursdeltagare hade många trevliga stunder tillsammans och jag tror att vi alla hade gott utbyte av varandra under kursdagarna. Förutom lunch har vi vid båda kurstillfällena umgåtts och ätit tillsammans en kväll, vilket varit en bra möjlighet för att skapa nya kontakter med kollegor. Om du är intresserad av fortbildning rekommenderar jag varmt kursen! Mer information och anmälan hittar du på ammuppsala.se eller fhv.nu. matutbildning-kemiska-och-fysikaliska-faktorer-iarbetsmiljon Helena Fornstedt, yrkeshygieniker

18 Sida 8 Sida 8 Arbete Miljö Medicin ag arbetar som underläkare J på Arbets- och miljömedicin i Uppsala sedan januari Mina arbetsuppgifter består i att utreda patienter samt att delta i enhetens övriga verksamhet såsom utbildning och forskning. Arbetet föregår under handledning av överläkare. Tidigare har jag arbetat ett år vid en arbetsoch miljömedicinsk klinik i Danmark, där jag fick en bred erfarenhet av arbetsmedicinska utredningar av olika patientgrupper och tillstånd. Jag är legitimerad läkare sedan 2015, utbildad vid Köpenhamns universitet. Jag har erfarenhet av forskning inom området flyktingar och hälsa, och har bland annat genomfört en registerstudie om nyanlända flyktingars användning av psykofarmaka. Innan jag utbildade mig till läkare tog jag en magisterexamen i statskunskap och jag har arbetat med biståndsprojekt och organisationsutveckling i Sverige, Brasilien och Moçambique. Det som intresserar mig med arbetsmedicin är att fokus ligger på relationen mellan patient och miljö, och att arbetet både handlar om patientutredningar och om förebyggande arbete på individ-, organisations- och samhällsnivå. Maria Brendler Lindqvist Ny personal ag är arbetsterapeut och J sedan 2017 anställd på Arbets- och miljömedicin. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter är att fungera som administrativt stöd till verksamhetschef och ledningsgrupp samt att medverka i forsknings- och utvecklingsprojekt. Vidare handleder jag doktorander och studenter i deras uppsatsarbeten disputerade jag på Karolinska Institutet med en avhandling som fokuserade på grön rehabilitering för personer med stress- och smärtproblematik. Efter disputationen har jag främst arbetat som postdoktor på Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet. Där har jag bland annat varit projektledare för en utvärdering av Rehabiliteringsgarantin (evidensbaserad rehabilitering för personer med långvarig smärta och/eller psykisk ohälsa) som genomfördes på uppdrag av Socialdepartementet. Vidare har jag medverkat i projekt som fokuserat på att identifiera relevanta incitament för arbetsgivare när de överväger att genomföra insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa på arbetsplatsen samt i ett projekt som syftar till att utveckla och utvärdera ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram för personer med stroke. Therese Hellman Utbildningar 30 maj - 1 juni Mätutbildning för kemiska och fysikaliska faktorer i arbetsmiljön Läs mer/anmälan Observera att kursen är i Umeå Distansutbildningar: KOF - Utbildning på distans Metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - Krav- och Funktionsschema (KOF). Program/anmälan 9-13 oktober 2017 Medicinska kontroller i arbetslivet Läs mer/anmälan Ansvarig utgivare: Magnus Svartengren Redaktion: Lenita Öqvist, Katarina Lifvendahl, Teresia Nyman Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Ulleråkersvägen 40, Uppsala Telefon: Hemsida: Regionklinik för landstingen i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län Forskargrupp inom Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

19 Arbete Miljö Medicin Nr 2-4/2017 Arbets- och miljömedicin Uppsala Ledare J ag sitter på tåget hem från Umeå och det arbetsoch miljömedicinska höstmötet som arrangerades av sektionen för arbets- och miljömedicin inom Läkarsällskapet, i år i samarbete med Umeå universitet och Arbets- och beteendemedicinskt centrum. Det har varit två intensiva dagar med intressanta föreläsningar, spännande möten och diskussioner. Det var verkligen ett möte som speglar vilket otroligt brett och högst relevant område arbets- och miljömedicin är. Från Uppsalas håll bidrog vi med presentationer kring arsenikförorenad mark, hur PFAS påverkar våra artärer, luftföroreningars påverkan på sömnen, systematiska riskbedömningar i kombination med regelbundna medicinska kontroller inom branscher med handintensivt arbete och inandade nanopartiklars förmåga att tränga igenom till blodbanan (läs vidare på sidan 5). I årets sista nummer av nyhetsbladet finns fler exempel på bredden av vår verksamhet, som t.ex. Guihong Cais studie om samband mellan sömnproblem och olika livsstilsfaktorer (sidan 6) och Johan Ålanders exempel på en exponeringsutredning om radon och cancer. Vår kompetens inom arbets- och miljömedicin har en lång tradition av att arbeta med att identifiera risker i arbetsmiljö och miljö. När jag läser Sofia Åström Paulssons reflektioner kring OSA-afsen på sidan 3, ser jag hur viktigt vårt samarbete med företagshälsan är för att vi ska nå ut med våra kunskaper och vilken nyckelpartner företagshälsan är när det gäller hur vi kan arbeta förebyggande med den fysiska och organisatoriska arbetsmiljön för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser. Under sommaren och hösten har det varit full fart med flytt till nya lokaler. Vi har, inte utan nostalgi, lämnat våra lokaler i Ulleråkers anrika mentalsjukhus. Men efter en sommar fylld av flyttkartonger och rensande i hyllor och skåp flyttade vi den 1 oktober in i nyrenoverade lokaler i Uppsala Science Park. För vår del innebär det att vi kommer närmare både sjukhuset och universitetet vilket underlättar på många sätt. Vi har också fått vara med och utforma lokalerna och gläds åt att vi nu fått en uppdaterad och fin patientmottagning, en fin konferenssal där vi både kan bjuda in till utbildningar och möten, men där vi även har tekniska lösningar för att kunna sända våra seminarier via webben. Så snart vi kommit på plats ordentligt lovar jag att vi ska ställa till med en riktig invigning. Ni alla är härmed inbjudna och hjärtligt välkomna att komma och se våra fina lokaler och ta del av vår verksamhet. God Jul & Gott Nytt Teresia Nyman, verksamhetschef

20 Sida 2 Arbete Miljö Medicin Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö en 31 mars i år firade Arbetsmiljöverkets D föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö ett år. En orange liten skrift på tolv sidor. Lågmäld på myndighetsvis, men med kraftfullt innehåll. För implementering i bullriga machomiljöer, vid stillsamma småföretag och bångstyriga akademikersäten. Mitt bland fredagsfika, tavelmöten och arbetsrotation, beskrevs den på förhand av vissa som en krutdurk, ett slagträ och som en potentiell härdsmälta. Från min horisont framstod den som ren och skär poesi. Jag är doktorand vid Arbets- och miljömedicin, med företagshälsovård som ämne för avhandlingen, men är också företagsläkare vid en inbyggd företagshälsovård. Hos oss blev införlivandet av föreskriften i verksamheten ett naturligt samarbetsprojekt mellan HR och företagshälsovården. Först en behovsanalys. Vad i föreskriften fanns redan på plats och vad behövde förstärkas? Vad menades med paragraferna? Som inbyggd företagshälsovård har vi tillgång till verksamhetens alla processer, chefsled och verksamhetssystem, men det var inte enkelt, trots det. Det fanns inga genvägar. Stenar måste vändas och befintliga strukturer vridas om. Efter behovsanalys kommer införande och användande. Alla förändringar är kanske inte på plats, men ibland kan det vara bra för uthålligheten att skynda långsamt. Mallar för riskbedömningar behöver ändras, ledarskapsutbildningar ses över och arbetsorganisationer göras om. Sådant tar tid, verksamheten måste rulla på. Men när man på verklighetens rehabiliteringsmöten lyfter från att prata om individens stresshanteringsförmåga till att diskutera rimlighet i tidsgränser, förtydligade av målsättningar och hur arbetets olika krav har olika kvaliteter då känns det att den där lilla skriften har gjort skillnad på riktigt. Den har framtvingat en gemensam vokabulär om det där på arbetsplatsen som känns besvärligt, luddigt och oprecist. Så kan plötsligt riskbedömningar broderas ut med andra ord än stress och handlingsplaner bli fulla med åtgärder av sådan kvalitet att ohälsa faktiskt förebyggs. I mitt tycke ingen härdsmälta i sikte. Alla arbetsplatser har sina utmaningar och områden att samverka kring, men i det långa loppet är det svårt att se hur tydligare mål, ett mer genomtänkt ledarskap och ökad uppmärksamhet kring faktorer som ökar risk för utmattning, mobbning och konflikter kan vara annat än gott för alla parter. Sofia Åström Paulsson, doktorand

21 Arbete Miljö Medicin Sida 3 Mobbningsförebyggande på arbetsplatser: Vad säger forskningen? öreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ställer krav på arbetsgivare att F systematiskt arbeta för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning på arbetsplatser. I vägledningen till föreskriften beskrivs vad som kan anses vara kränkande beteende (utifrån begrepp som obehagligt, olustigt, obegripligt, orättvist ) och vilka risker och varningssignaler man ska uppmärksamma. Men vilka är de förebyggande insatser mot kränkningar och mobbning som har vetenskapligt påvisad effekt? I en nyligen publicerad Cochraneöversikt* letade man i elva elektroniska databaser omfattande medicin, psykologi och samhällsvetenskap efter interventionsstudier om primärprevention av mobbning på arbetsplatser. Sökandet genererade initialt referenser. För att inkluderas i översikten skulle studierna på ett tydligt sätt beskriva interventionen, vad den syftade till och vilken teoretisk underbyggnad den hade. Den intervention som undersöktes skulle jämföras med antingen en annan åtgärd, vanlig praxis eller ingen intervention alls. Man inkluderade randomiserade och klusterrandomiserade kontrollstudier samt kontrollerade före- och efterstudier. Utfallet definierades som förekomst av självrapporterad mobbning ( bullying, mobbing, incivility ) men även förekomsten av motsatt beteende, d.v.s. hövlighet ( civility ) accepterades som rapporterat utfall. Den vetenskapliga evidensen utvärderades enligt GRADE-systemet. I slutändan var det bara fem studier, med totalt 4116 studiepersoner, som uppfyllde samtliga kriterier för att inkluderas i översikten: en klusterrandomiserad kontrollstudie och fyra kontrollerade före- och efterstudier. De interventioner som undersöktes var: CREW (Civility, Respect and Engagement at Work), en interventionsmodell syftande till att åstadkomma en positiv förändring av organisationsklimatet (2 studier). Expressivt skrivande, en självadministrerad stresshanteringsmetod (en studie). Ett KBT-baserat 10-veckors mobbningsförebyggande program (en studie) En flernivåintervention bestående av olika kombinationer av policyförklaring, stresshantering och utbildningar för att öka medvetenheten om negativa beteenden på arbetsplatsen (en studie). Som utfall rapporterades utsatthet för mobbning (samtliga studier), samt förekomst av ohövligt beteende (2 studier) eller hövligt beteende (en studie). Jämfört med ingen intervention gav organisationsinriktade interventioner (CREW) en blygsam positiv effekt, i det att hövligheten på arbetsplatsen ökade med ungefär 5% efter en uppföljningsperiod på 6-12 månader. En av CREW-studierna rapporterade mindre ohövligt beteende från chefer, men inte från arbetskollegor. Den upplevda utsattheten för mobbning påverkades inte av vare sig interventioner på individnivå (expressivt skrivande och KBT) eller flernivåinterventionen. Den vetenskapliga evidensen för interventionernas förebyggande effekter bedömdes vara av mycket låg kvalitet. Författarna till översikten efterlyser stora kontrollerade interventionsstudier, med validerade utfallsmått och minst sex månaders uppföljning. Corina Covaciu, överläkare Referens: Gillen PA, Sinclair M, Kernohan WG, Begley CM, Luyben AG- Interventions for prevention of bullying in the workplace (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews 2017

22 Sida 4 Arbete Miljö Medicin Radon och cancer, en exponeringsbedömning! i på AMM i Uppsala fick nyligen en förfrågan om att V göra en riskbedömning på en arbetsplats i Uppland, där man uppmätt höga halter av radon i lokalen. Antalet exponerade personer är ca 85 st, uppdelade i fyra olika exponeringsgrupper (tabell 1). Mätningarna är både nyligen utförda samt av historiska data, där de högsta halterna låg på över Bq/m 3. Exponeringsberäkningar För att beräkna det extra antal lungcancerfall som kan uppstå vid radonexponering har jag använt mig av de studier som finns för bostäder och som finns beskrivet i en rapport (Barregård et al, 2012). Där rapporterar man ett genomsnittligt antal inträffade fall av lungcancer på fall per år, vilket motsvarar ca 0,04 % av den svenska populationen, samt en ökad relativ lungcancerrisk på 16 % per 100 Bq/m 3. *Tabell 1. Beräknade extra lungcancerfall i de olika personalgrupperna. Exponeringsbedömning Beräkningen på personalgruppernas exponering visar att de extra fall av lungcancer per år som statistiskt kan förväntas var förvånansvärt låga. I den högexponerade gruppen kommer ett extra lungcancerfall att inträffa vart 96:e år, för resterande grupper ligger tidsintervallet på mellan 138 till 399 år för ett extra lungcancerfall (tabell 1) som beror på radonexponering på arbetsplatsen. Det ska dock understrykas att detta inte är ett skäl för att inte åtgärda lokalerna. Dessa bör, enligt min åsikt, åtgärdas för att minska personalens exponering så att de hygieniska gränsvärdena inte överskrids, vilket motsvarar en exponering på ca 200 Bq/m3 under en årsarbetstid på 1800 timmar (Arbetsmiljöverket, 2015). Johan Ålander, miljöhygieniker *Tabell 1 Radonhalt (Bq/m 3 ) Relativ riskökning för lungcancer Antal exponerade personer Antal extra lungcancerfall per år Antal år till ett extra lungcancerfall 260 0, , , , , , ,02 5 0, Referenser: Lungcancerfonden, Läst Barregård, L., Andersson E. M., Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Strålsäkerhetsmyndigheten, Läst Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. AFS 2015:7 WHO, Läst

23 Arbete Miljö Medicin Sida 5 Inandade nanopartiklar - skillnader i upptag et finns en tydlig koppling mellan akut förhöjda D luftföroreningsnivåer och plötslig död (dvs. dödsfall inom något dygn). En teori har varit att små inandade partiklar som deponeras i lungblåsorna passerar ut i blodomloppet, där de bidrar till akuta effekter som till exempel att förkalkningar (plack) i hjärtats blodkärl spricker och ger hjärtinfarkt (Boffetta et al, 1997;. Pope et al, 2002.). Denna tänkta mekanism skulle vara aktuell i första hand för mycket små, så kallade ultrafina partiklar. Med ultrafina partiklar menas partiklar som är mindre än 100 nm, dvs mindre än 100 nanometer (< 100 miljondels millimeter). De kallas därför ofta även nanopartiklar och finns i vår omgivningsmiljö framför allt som resultat av förbränning (motorer och uppvärmning). Tidigare studier på friska försökspersoner har visat att läckaget av inandade nanopartiklar ut i blodbanan är mycket lågt (Klepczyńska-Nyström et al. 2012). I det aktuella projektet inkluderades försökspersoner med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Personer med KOL till följd av rökning som har skador på membranet i lungblåsorna som skiljer luft från blod. Detta kallas emfysem. Försökspersonerna fick andas in radioaktivt märkta ultrafina partiklar som tillverkas av oss själva med hjälp av en s.k. Technegas-apparat som förbränner rent kol i anslutning till radioaktivt indium. Detta ger en märkning som klingar av lagom snabbt för att den radioaktiva dosen inte skall bli för hög, men för att man ändå skall kunna följa partiklarna i upp till en vecka. Resultaten visar att mängden kvarvarande partiklar i lungorna hos denna grupp av försökspersoner minskar mycket snabbare under mätperioden än för en grupp friska som undersökts tidigare. Graden av mukociliär clearance, d.v.s. transport med hjälp av flimmerhåren upp ur lungorna var begränsad. Av de partiklar som hamnat i lungorna vid exponeringen lämnade 4,3 % lungorna under första veckan hos friska och hela 23,5 % hos gruppen med KOL alltså mer än fem gånger så mycket. Vår slutsats är att hypotesen att personer med skadat membran i lungblåsorna läcker partiklar till blodet i mycket högre utsträckning är korrekt. Detta fynd är viktigt eftersom det avslöjar en högre känslighet för systemisk sjukdom hos dessa personer när de utsätts för ultrafina partiklar, som till exempel avgaser från motorfordon eller sot från förbränning för uppvärmning, vilket kan förklara de samband som visats mellan akuta luftföroreningshalter och plötslig död. Detta är viktigt ur ett riskperspektiv och bör studeras vidare. Mikaela Qvarfordt, doktorand Referenser Boffetta P, Jourenkova N, Gustavsson P Cancer risk from occupational and environmental exposure to polycyclic aromatic hydrocarbons. Cancer Causes Control 8: Klepczyńska-Nyström A, Sanchez-Crespo A, Andersson M, Falk R, Lundin A, Larsson B-M, Svartengren M. The pulmonary deposition and retention of indium-111 labeled ultrafine carbon particles in healthy individuals Inhalation Toxicology; 24(10): Pope CA 3rd, Burnett RT, Thun MJ, Calle EE, Krewski D, Ito K, Thurston GD Lung cancer, cardiopulmonary mortality, and long-term exposure to fine particulate air pollution. JAMA 287:

24 Sida 6 Arbete Miljö Medicin Samband mellan sömnproblem och Body Mass Index, viktuppgång och livsstilsfaktorer - resultat från EpiHealthstudien ag är anställd som arbets- och miljöhygieniker på Arbets- och miljö- J medicin i Uppsala sedan oktober Dessutom jobbar jag som forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Som forskare arbetar jag med EpiHealthprojektet. Jag doktorerade 2013 på förekomst av fukt och mögel (mögel DNA) i skolor och förskolor och hur det påverkar astmatiska och allergiska symtom. Epi- Health (Epidemiologi för hälsa). är ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlägga orsakerna till våra vanligaste folksjuk-domar. Sömnstörningar kan försämra livskvaliteten och orsaka diabetes, hjärtinfarkt, demens och ökad dödlighet (1, 2). En försämrad sömnkvalitet är vanligare bland medelålders och äldre personer (3-5). Viktuppgång och fetma uppstår som ett resultat av en obalans mellan energiintag och energiförbrukning, och sömnkvaliteten är en viktig underliggande orsak till dessa förändringar i energibalansen : Denna delstudie inom EpiHealth handlar om sam-banden mellan Body Mass Index (BMI), viktuppgång, livsstilsfaktorer och sömnproblem, snarkning hos medelålders och äldre personer (45-75 år gamla, medelåldern var 60 år). Dessa sömnproblem inklud-erade svårigheter att somna (DIS på engelska), svårigheter att upprätthålla sömnen (DMS på engelska) och tidigt uppvaknande på morgonen (EMA på engelska). Studien har deltagare. BMI beräknas från kroppsvikt i kilo och längden i kvadratmeter (kg/m 2 ). Deltagarnas nuvarande BMI beräknades av data från de fysiska mätningarna vid testcentret (Uppsala och Malmö), medan BMI vid 20 års ålder beräknades av från självrapporterade data från enkäten. Dessutom, klassificerades deltagarna som undervikt (<18.5 kg/m 2 ), normal vikt (< 25 kg/ m 2 ), övervikt (< 30 kg/m 2 ) eller fetma (<30 kg/m 2 ). När studien gjordes var sömnproblem vanligare bland kvinnor (för DIS 10% hos kvinnor och 5 % hos män, DMS 11 % hos kvinnor och 6 % hos män och EMA 12 % hos kvinnor och 10 % hos män) och vanligast (16 %) hos de med fetma vid tiden för studien. Det fanns en lägre förekomst av sömnproblem hos de med högre utbildning, högre fysisk aktivitet och hos de som var gifta. Det var en lägre förekomst av DIS hos ickerökare både hos män och kvinnor. Vi fann ett samband mellan viktuppgång och sömnproblem. De med lågt BMI vid 20 års ålder, främst hos de som var underviktiga, var mest utsatta för viktuppgång vad gäller risken för DIS, EMA och snarkning. En slutsats av studien är att sömnkvaliteten är en viktig riskfaktor för fetma och fler longitudinella studier behövs inom detta område. Guihong Cai, arbets och miljöhygieniker Referenser Lee M, Choh AC, Demerath EW, et al. Sleep disturbance in relation to health-related quality of life in adults: the Fels Longitudinal Study. The journal of nutrition, health & aging. 2009;13(6): Mallon L, Broman JE, Hetta J. High incidence of diabetes in men with sleep complaints or short sleep duration: a 12-year follow-up study of a middle-aged population. Diabetes Care. 2005;28(11): Roepke SK, Ancoli-Israel S. Sleep disorders in the elderly. Indian J Med Res. 2010;131: Ancoli-Israel S. Sleep and its disorders in aging populations. Sleep Med. 2009;10 Suppl 1:S7-11. Ancoli-Israel S. Insomnia in the elderly: a review for the primary care practitioner. Sleep. 2000;23 Suppl 1:S23-30; discussion S6-8.

25 Arbete Miljö Medicin Sida 7 Finland - Företagshälsovårdens virtuella högskola/universitet! inland organiserar sedan 2003 en rikstäckande F internetbaserad högskola för utbildning av specialistläkare i företagshälsovård ( Työterveyshuollon Virtuaaliyliopisto TTHVYO). Det är en nätverksorganisation inrättad som strategi och skolmiljö med uppdrag att utbilda specialiserade läkare för företagshälsovård och arbetsmedicin. Den innebär nya grepp på ämnet. Anledning finns att fråga sig om motsvarande behov och motiv också finns i Sverige. Specialistutbildningen svarar väsentligen mot den 2014 tillkomna svenska grenspecialiteten för läkare ARBETSMEDICIN. Utbildningens mål är att nå normativt satta kompetensmål, angivna i individuellt utformade utbildningsplaner, vilket stöds med skolmässigt bedriven utbildning, personlig handledning och uppföljning av måluppfyllelse. Individuella utbildningsplaner upprättas och handledare/utbildningsläkare utses. TTHVYO:s kurser och seminarier är tillgängliga i hela Finland oberoende av var registrering sker. I systemet f.n. 800 registrerade läkare under specialistutbildning och cirka 250 handledare/ utbildningsläkare. Ledarskapsutbildning; självvärdering/bedömning av kompetensutveckling; nätverkspedagogik och kommunikation utgör karaktärsämnen i utbildningen. För blivande specialistläkare /utbildningsläkare / handledare som registrerats är deltagande i föreläsningar, seminarier, webbinarier m.m. kostnadsfritt. Finansiering för år 2017 har för TTHVYO beviljats statsanslag Euro 2,9 milj. Till detta har lagts ytterligare bidrag med Euro 0,49 Milj. Sammanfattning THHVYO Nätverkstekniken upplevs innebära effektivisering och ökad valfrihet tillgång till material, teknik, dokumentation och personkontakter med lärare/handledare i hela Finland. Utbildningsprogrammet till specialistläkare består av en tvåårig grundutbildning och därpå fyraårig specialistutbildning under personlig handledning och skolmässig utformning innehållande teori, ledarskapsutbildning, utvärdering av lärprocessers utvärdering och ett godkänt nationellt skriftligt kunskapsprov. Teoridelen upptar 100 timmar vartill läggs lednings/ledarskapsutbildning motsvarande universitetspoäng. Denna del av utbildningen sker i ökande grad vid den Virtuella Högskolan (TTHVYO). TTHVYO - Verksamheten leds av en samordningsgrupp av FHV-professorer som är gemensam för fem universitet f.n. Helsingfors (Kari Reijula), Kuopio (Kimmo Räsänen), Åbo (Tuula Putus), Tammerfors (Jukka Uitti) respektive Uleåborg (Leena Ala-Mursula). TTHVYO utvärderades 2013 av regeringens Social- och Hälsoministerium med rapport Se litteraturreferens. Upplevd utjämning av kvalitativa skillnader stadlandsbygd i specialistutbildningen. Av regeringen (Social- och Hälsoministeriet) förväntas inrättad organisation vara i stånd att årligen leverera färdigutbildade specialistläkare i företagshälsovård. Detta bedöms under överblickbar tid svara mot behovet. Finns behov att inrätta något motsvarande TTHVYO i Sverige då? Jovisst, det finns behov. Peter Westerholm, professor em Referenser Social- och Hälsoministeriet Räsänen K; Toivonen A; Pyörälä E; Hakkarainen K (red.) : Värdering av Specialistläkarutbildningen för Företagshälsovård , (106 s. finskspråkig text 1 s. Svenskspråkig sammanfattning)

26 Sida 8 Arbete Miljö Medicin Tjernobylolyckan ger fortsatt exponering! nder hösten har media rapporterat att vildsvinen U utbreder sig norr om Dalälven. Detta kommer leda till att vildsvinen får stigande innehåll av cesium -137 i köttet, till följd av att det högsta radioaktiva nedfallet från Tjernobylolyckan inträffade i Gävleborgs län. Arbets- och miljömedicin i Uppsala har i en studie gjort beräkning på vilka stråldoser jägare och deras familjer förväntas få under sin livstid i de tre högst exponerade länen i Sverige (1). I studien ingick de som hade jaktvapenlicens Statistiska centralbyrån identifierade personer som delade hushåll med jägarna så att jägarhushållen kunde ingå i studien. Stråldoserna beräknades både som externdos (från marken) och interndos (från livsmedel). Orsaken till att jägarna i Sverige är intressanta att studera är att de tillhör en av de grupper som kommer att få högst exponering för strålning från Tjernobyl genom sitt högre intag av viltkött jämfört med övrig befolkning. För våra dosuppskattningar krävdes först att vi använde olika mätdata för beräkning av externdosen (2), medan helkroppsmätningar på jägare var grunden till interndosberäkningen. I beräkningsmodellen för externdos ingick graden av inomhusvistelse, skärmning från snö och byggnadsmaterial och avklingning av radioaktiviteten. För interndos tog modellen hänsyn till kön, ålder, kroppsvikt och den s.k. transferfaktorn som beskriver överföringen från mark via livsmedel till interndos i kroppen. Årliga effektiva doser för externa respektive interna stråldoser summerades över en förväntad livslängd på 80 år för män och 84 år för kvinnor. I genomsnitt fick medlemmarna i jägarfamiljerna en livstidsdos på 8,3 msv i Västernorrland, 4,7 msv i Uppsala och 4,1 msv i Gävleborg. I alla län var den interna dosen cirka 75% av den totala livstidsdosen. Med antagandet av konstant bakgrundsstrålning på 1 msv per år är dostillskottet över livstiden till jägarna i de tre länen ungefär 4-9% utöver bakgrundsstrålningen. Den sammanlagda dosen (kollektivdosen) för alla jägare med sina familjemedlemmar i dessa tre län, totalt cirka personer, uppskattades till 256 mansv. Martin Tondel, överläkare Referenser: Tondel M, Rääf C, Wålinder R, Mamour A, Isaksson M. Estimated lifetime effective dose to hunters and their families in the three most contaminated counties in Sweden after the Chernobyl nuclear power plant accident in 1986 A pilot study. J Environ Radioact Oct;177: Jönsson M, Tondel M, Isaksson M, Finck R, Wålinder R, Mamour A, Rääf C. Modelling the external radiation exposure from the Chernobyl fallout using data from the Swedish municipality measurement system. J Environ Radioact Nov; :16-27.

27 Arbete Miljö Medicin Sida 9 Innemiljön i småhus i Sverige behöver förbättras. Resultat från BETSI-studien ETSI (Byggnaders Energi, Tekniska Status och B Inomhusmiljö) är en prevalensstudie som baseras på två separata urval, ett i småhus och ett i flerfamiljshus. Urvalet baserat på ett stratifierat slumpurval av bostäder i representativa kommuner. Totalt ingick vuxna (över 18 år) i småhus och flerfamiljshus (5 775 personer) i hela Sverige. I studien ingår ett frågeformulär om bostaden och en annan om hälsan (besvaras av varje boende). Dessutom gjordes hembesök, inspektion och miljömätningar i vissa bostäder. Boverket var ansvarig för studien men frågeformulärsdelen utvecklades vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala. Vi har nyligen publicerat en artikel om samband mellan de boendes astma, luftvägsinfektioner och rinit och tekniska data från inspektioner och innemiljömätningar i småhus. Totalt vuxna från 605 småhus bevarade ett frågeformulär om luftvägsbesvär. Inspektörerna gjorde hembesök och samlade data om temperatur, luftfuktighet (inne och ute), luftomsättning (ventilation) och fuktkvot i trä (i vind och krypgrund). Totalt 7,3% var rökare, 8,7% hade läkardignostiserad astma, 11,2% hade aktuell astma och 9,5% hade aktuella astmasymptom, 50,3% hade haft luftvägsinfektioner (sista 3 månaderna) och 26% hade rinit. Den genomsnittliga luftomsätt/ ningen var 0,36 per timme, och den genomsnittliga fuktbelastningen, som beräknas som skillnaden mellan absolut luftfuktighet inomhus och utomhus, var 1,70 g/m 3. Den statistiska analysen visade att typ av byggnadskonstruktion, ventilation (luftomsättning) och fuktbelastning i byggnaden kan vara viktiga riskfaktorer för luftvägshälsa hos vuxna. De som bodde i hus med fukt i grundkonstruktionen hade mer pågående astma. Byggnader med tegelfasad och byggnader med platta på mark byggda innan 1990, när man brukad lägga värmeisoleringen mellan betongplattan och huset, var riskkonstruktioner för pågående rinit (utan luftvägsinfektion). Högre fuktbelastning var en riskfaktor för luftvägsinfektioner och rinit. Merparten av småhusen uppfyllde inte ventilationskraven för bostäder (luftomsättningen ska vara minst 0,5 omsättningar per timme) och de som bodde i bostäder med sämre luftomsättning hade mer astmasymptom. Mögellukt inomhus, som noterades av en tränad byggnadsinspektör, var en riskfaktor för rinit. Sammanfattningsvis visade studien att småhus med fukt i grundkonstruktionen, med betongplattor med överliggande isolering, med tegelfasad, låg luftomsättning och hög fuktbelastning ökar risken för astma, rinit och luftvägsinfektioner hos de boende. En slutsats är att innemiljön i småhus i Sverige behöver förbättras både vad gäller fukt och ventilation för att kunna ge de boende en hälsosam innemiljö. Juan Wang, doktorand

28 Sida 10 Arbete Miljö Medicin är man väljer yrkesinriktning i skolåldern har N man ofta liten kunskap om vad den kommande exponeringen i arbetslivet innebär. Även om arbete idag för det mesta är en friskfaktor, så finns det yrken som medför hälsorisker. Arbete med handhållna vibrerande verktyg kan t.ex. leda till kärl-, nerv- och muskuloskeletala skador i övre extremitet, s.k. hand-arm-vibrationsskadesyndrom. Medfödda konstitutioner kan medföra att en person har lättare att drabbas av vissa yrkesrelaterade besvär än andra. Atopisk benägenhet kan t.ex. innebära en ökad risk för att utveckla handeksem vid våtarbete, jämfört med en person utan denna sårbarhet. Den som ska välja yrke behöver kunskap om risker för att fatta ett informerat beslut. Beslutet handlar dessutom inte enbart om risker som man som individ är beredd att ta. Vissa exponeringar medför krav på lagstadgade medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg. Uppfyller man inte hälsokraven för tjänstbarhet får man inte sysselsättas med en viss exponering. Ett exempel är vissa typer av härdplastarbete. Att upptäcka detta mitt i utbildningen eller senare i yrkeslivet kan medföra stort lidande för den enskilde, både medicinskt och ekonomiskt. I utbildningsprogrammet till studievägledare ingår idag knappt någon del som berör vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse för yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse för hälsan. I många fall råder det brist på samordnade insatser från elevhälsan och studievägledare. Medicinsk yrkesrådgivning AMM i Uppsala har för avsikt att öka kunskapen inom området genom riktade insatser, i första hand mot elevhälsan och studievägledare, SYV. Vi har varit i kontakt med de arbetsmedicinska klinikerna i Stockholm (CAMM) och Lund inledde CAMM studieprojektet Hälsosam yrkesdebut som resulterat i två rapporter (referens 1 och 2). CAMM driver hemsidan Projektet har bl.a. resulterat i att de idag har fått in en föreläsningstimme på en valbar kurs om allergi/ perspektiv på funktionshinder i studievägledarutbildningen. Sedan september 2016 bjuder AMM i Lund gemensamt in elevhälsan (skolsköterskor och läkare) och studie- och yrkesvägledarna (SYV) till en utbildning om medicinsk yrkesrådgivning i regelbundet återkommande frukostseminarium. Läkare och socionom håller i ett föreläsningsprogram på 1½ timme, med fokus på allergi/astma, men även andra risker tas upp. I Uppsala har vi i höst haft ett första orienterande möte med Elevhälsa och SYV för grundskola, gymnasium och Komvux där vi diskuterade behov, innehåll och upplägg för utbildning. Vi återkommer med information när det dras igång. Pia Rehfisch, överläkare Referenser: Arbetsskaderisker i yrken efter yrkesförberedande gymnasieprogram. Rapport 2014:05 Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut en kartläggning. Rapport 2016:01

29 Arbete Miljö Medicin Sida 11 Introduktion till implementeringsforskning ntroduktion till implementeringsforskning I Ordet implementering kommer av latinets implere, vilket betyder att fylla eller fylla upp. I dagligt tal menar vi med implementering att genomföra, införa och sätta i verket, förverkliga idéer i konkret handling, d.v.s. genomföra en förändring genom att tillföra en ny metod. Gapet mellan forskning och praktik är stort, spridningen av forskningen är svår och det tar olika lång tid att sprida forskningsresultat. Det finns flera exempel i historien på att ny kunskap och nya metoder inte används. Ett exempel är handtvätt inom sjukvården. Redan i mitten av 1800-talet upptäcktes hygienens betydelse för överlevnad inom spädbarnsvården, trots det är det fortfarande idag ett område som behöver förbättras. Tidigare har vi haft synsättet att bra metoder sprider sig själva, och att det räcker med upplysning för att de ska börja användas. Idag vet vi att ett förändringsarbete kräver mycket mer än bara upplysning, och att en framgångsrik implementeringsprocess kräver mycket mer. Implementeringsforskning har tidigare haft fokus på hälso- och sjukvården (evidensbaserad medicin), men handlar nu om att åstadkomma en mer evidensbaserad praktik inom många olika verksamheter genom att identifiera hinder och underlättande faktorer samt att utvärdera strategier för att åstadkomma önskvärda förändringar. I samhället ser vi ökade förväntningar och krav på en mer evidensbaserad praktik. Flera olika aktörer framhäver betydelsen av att arbeta på basis av forskning och evidens, som statliga myndigheter, professionella organisationer, olika beslutsfattare m.fl. Från det kravet har implementeringsforskningen snabbt vuxit som forskningsfält under 2000-talet. Vid sökning i PubMed på implementation research (i titel eller abstrakt) finner man elva artiklar mellan åren , och mellan åren finns istället 458 artiklar. En mängd teorier används i dagens implementeringsforskning, både nyutvecklade och sådana som lånats in från andra forskningsområden. Med teorier förutsägs och förklaras hur och varför förändringen har lyckats eller ej, samt att de mest betydelsefulla komponenterna identifieras. Oavsett i vilken organisation förändringen sker så är omgivningen och kontexten viktig att ta hänsyn till. Hur organisationen och kulturen ser ut, d.v.s. vilka värderingar, ideal, normer och beteenden råder. De mellanmänskliga relationerna och klimatet i organisationen, ledarskapet, subkulturer m.m. Organisationens gemensamma förändringsengagemang är betydelsefullt, och medarbetarnas tilltro till sin kapacitet till förändringen. Olika utfall som undersöks inom implementeringsforskningen är bland annat; om den nya metoden upplevs som tillfredställande (acceptability), metodens användbarhet (adaptation), om den passar användarna och miljön (appropriateness), om förändringen skett enligt metoden eller om den förändrats under implementeringen (fidelity), vidmakthållande (sustainability) samt kostnadseffektivitet. Åsa Stöllman, psykolog

30 Sida 12 Arbete Miljö Medicin Så får du en mer giftfri vardag - ny broschyr en 23 november 2017 lanserades en unik D broschyr, Stoppa kemikalieonödan med enkel konsumentupplysning för en mer giftfri vardag. Minskad kemikalieanvändning för en giftfri vardag är en av de stora miljöfrågorna i dag. Därför har Länsstyrelsen, Region Uppsala (inklusive Arbetsoch miljömedicin, Uppsala), Uppsala kommun och flera andra av länets kommuner gått samman för att informera om hur allmänheten kan minska förekomsten av farliga kemikalier i sitt dagliga liv. Tiotusentals olika kemikalier tillverkas, används och sprids i vårt samhälle. Kemikalier finns överallt omkring oss, både i hemmet, på arbetsplatsen och på fritiden. Många kemikalier är relativt ofarliga medan andra är skadliga för hälsa och miljö. I de fall kemikalierna är hälso-, miljö- eller brandfarliga är leverantörerna enligt lagstiftning skyldiga att se till att förpackningarna är tydligt märkta med symboler och text som informerar om faran, vilket vanligen gör oss medvetna om riskerna vid användning. Men farliga kemikalier kan också finnas som tillsatser i vardagsprodukter, till exempel i leksaker, kläder, smycken, elektronisk utrustning, inredning och byggmaterial. Här finns dock ingen varningsmärkning och ofta heller ingen innehållsdeklaration vilket gör det omöjligt för konsumenten att veta om produkterna innehåller farliga kemikalier. Broschyren är indelad i fem områden (1. Lek och fritid. 2. Duscha och sköta om kroppen. 3. Kläder, skor och smycken. 4. I hemmet. 5. Handla, laga och förvara). I varje avsnitt finns en kort faktadel och fem handfasta sammanfattande tips samt illustrationer av Jan och Maria Berglin. Broschyren upplyser om att farliga kemikalier kan finnas i vardagsprodukter som leksaker, kläder, smycken och elektronik. I slutet finns en lista med fem generella kemikaliesmarta tips och en ordlista med hänvisning till fortsatt läsning för den intresserade. Till exempel rekommenderas konsumenterna att rensa ut mjuka plastleksaker som är tillverkade före Barnen rekommenderas att tvätta händerna före måltider och efter att ha använt läsplatta eller dator då elektronik kan innehålla flamskyddsmedel och tungmetaller som till exempel kadmium och bly. Ett annat tips från broschyren är att tvätta nya textilier (handdukar, sängkläder, kläder) innan användning, för att få bort kvarvarande kemikalier. Linda Dunder, doktorand Monica Lind, miljöhygieniker Referens: Broschyren: SiteCollectionDocuments/pdf/stoppa-kemikalieonodanbroschyr.pdf

31 Arbete Miljö Medicin Sida 13 Hur balanserad är den anställdes arbetssituation? rav och Funktionsschema (KOF) är en metod K för företagshälsovården för undersökning av balans mellan arbetskrav och individuell funktionsförmåga i nuvarande arbete. Metoden knyter an till WHO:s ICF-klassifikation med rötter i nederländsk försäkringsmedicin. KOF-samtalet genomförs som en strukturerat dialog mellan anställd och hens närmsta chef, under ledning av en person från företagshälsovården och tar i storleksordningen 1-1,5 timmar att genomföra. KOF-metoden rekommenderas när det finns tecken på obalans mellan krav och funktion i nuvarande arbete. Sådana tecken kan exempelvis vara upprepad korttidsfrånvaro eller minskad produktivitet utan uppenbar orsak. Metoden kan användas i alla typer av verksamheter och yrken för att tidigt komma igång med åtgärder vid tecken på sviktande arbetsförmåga och vid arbetsplatsnära rehabilitering. Under KOF-samtalet enas anställd och chef om kravnivå i det aktuella arbetet och därefter om vilken funktionsnivå den anställde för närvarande har i förhållande till dessa krav. Avslutningsvis sammanställer ledaren för KOF-samtalet de områden där den anställdes aktuella funktionsförmåga under-stiger arbetets krav och förslag på åtgärder för anpassning noteras. Detta kan gälla förslag på anpassning/minskning av arbetskrav likväl som förslag på hur den anställdes funktionsförmåga kan förbättras. Denna sammanställning (1 sida) undertecknas av närvarande anställd, chef och samtalsledare och kan användas på det sätt som man kommit överens om. Själva samtalsunderlaget kan förslagsvis destrueras alternativt läggas i den anställdes medicinska journal. Ursprunget till KOF kom till Norge i början på 2000-talet och anpassades där till användning inom företagshälsovården och är från 2009 i bruk i Sverige. Metoden ger förutsättning att öka arbetarens och arbetsgivarens delaktighet tidigt i rehabiliteringsprocessen. En webbaserad introduktionsutbildning i KOFmetoden utvecklades 2014 på Arbets- och miljömedicin i Uppsala i samarbete med Uppdragsutbildningsenheten vid Uppsala universitet och ersätter de tidigare endagskurserna. Sammantaget har nu cirka 400 personer tagit del av introduktionsutbildning i en eller annan form och intresset för metoden är fortsatt stort. Särskilt noteras under det senaste året ökat intresse från några av de stora FHV-kedjorna i landet. Till våren finns planer på en fortbildningsdag kring KOF-metoden i Uppsala, preliminärt 9/3. Vi återkommer med information på ammuppsala.se. Läs mer: Margareta Torgén, överläkare

32 Sida 8 Sida 14 Arbete Miljö Medicin Utbildningar 16 januari 2018 Nätverksträff inom ergonomi Arbets- och miljömedicin anordnar årligen en nätverksträff inom ergonomi. Nästa träff sker i samarbete med Högskolan i Gävle och Gävle Dala företagshälsa. Program/anmälan Plats: Högskolan i Gävle 31 januari - 1 februari Medicinska effekter av strålning Kursen kommer att erbjuda en kunskapsöversikt och medicinsk riskbedömning av all sorts strålning. Dessutom kommer kursdeltagarna ta del av varandras erfarenheter genom diskussioner i grupper om hur enskilda fall och grupputredningar kan bedrivas och utvärderas. Program/anmälan Plats: AMM Uppsala 9 mars 2018 Bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete med metoden Krav och funktionsschema (KOF) Program/amälan - kommer på hemsidan inom kort Plats: AMM Uppsala Distansutbildningar: KOF - Utbildning på distans Krav- och Funktionsschema (KOF) är en metod skapad för företagshälsovården som utgår från ett möte på arbetsplatsen mellan en person från företagshälsovården, den anställde och den närmste chefen. Mötet genomförs som ett strukturerat samtal mellan den anställde och chefen där deltagande person från företagshälsovården förbereder mötet, leder samtalet, dokumenterar och sammanfattar. Metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete - Krav- och Funktionsschema (KOF). Program/anmälan november 2018 AMM - Höstmöte Boka redan nu in i kalendern november Program och anmälan kommer under våren. Information Ansvarig utgivare: Teresia Nyman Redaktion: Lenita Öqvist, Katarina Lifvendahl Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala Telefon: Hemsida: Regionklinik för landstingen i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län Forskargrupp inom Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

33 Verksamhetsberättelse 2017 Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro

34 2

35 Innehåll Innehåll... 3 Verksamhetschefen har ordet... 5 Sammanfattning om kliniken... 6 Bakgrund och uppdrag... 6 Verksamhetens innehåll... 7 Ekonomi... 8 Verksamheter... 9 Patientutredningar... 9 Miljömedicin Analyslaboratoriet Forskning och utveckling Utbildning och konferenser Kommunikation och media Klinikens organisation Uppdragsgivare Organisation och personal Kvalitet Bilaga 1: Landstinget Sörmland Bilaga 2: Region Västmanland Bilaga 3: Landstinget i Värmland Bilaga 4: Region Örebro län Bilaga 5: Forskningsprojekt Bilaga 6: Publicerade originalarbeten

36 4

37 Verksamhetschefen har ordet Befolkningen i Sverige blir allt äldre och fler stannar kvar längre i arbetslivet. För att säkerställa kompetensförsörjning, kontinuitet och kvalitet i verksamheten väljer många organisationer att behålla sina äldre arbetstagare. Men hur skapar man som arbetsgivare förutsättningar för äldre arbetstagare att vara kvar i arbete? En stor utmaning för alla som arbetar med arbetsmiljöfrågor blir att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv, men också för en långsiktigt hållbar miljö. Vi som arbetar inom arbets- och miljömedicin har i uppdrag att hjälpa de individer som på något sätt drabbats av ohälsa kopplat till arbete eller miljö. Vi har också det viktiga uppdraget att genom forskning inom arbetslivet och miljö bidra till att ny kunskap tas fram. Den nya kunskapen kan sedan komma HR, företagshälsovården, kommuner, länsstyrelser, arbetsgivare och de enskilda invånarna till del. En annan viktig del i detta arbete är att nå ut till unga människor, de som står inför ett inträde i yrkeslivet. Vi ser att antalet unga som söker till arbets- och miljömedicinska kliniker för utredning har ökat. Astma, eksem eller sjukdomar i rörelseorganen är vanliga problem. I många fall leder det till att den som drabbats tvingas byta arbete, vilket är kostsamt både för samhället och för individen. Med bra information före och under utbildningen går dessa problem ibland att förebygga. Antalet remisser fortsätter att strömma in till kliniken. Även i år har vi passerat 200 patienter som varit på kliniken för utredning. Analyslaboratoriet har fortsatt att analysera prover och utveckla såväl provtagningsmetoder som analysmetoder. Efterfrågan på våra tjänster är stor, inte enbart från våra fyra län, utan från hela Sverige. Det gångna året visar på en mycket livlig forskningsaktivitet. Flera stora projekt har avslutats och nya har startats. Våra doktorander är fullt sysselsatta med sina avhandlingsarbeten. Vi har den stora glädjen att till kommande år få in två, eventuellt tre, nya doktorander som fortsätter det viktiga arbetet med att ta fram ny kunskap. Under året har vi intensifierat vårt arbete med att nå ut med vår verksamhet, bland annat med resultatet av vår forskning. Vi har flitigt deltagit i olika medier, TV, radio och i olika tidningar. Nytt för i år är att vi har producerat en podd med aktuella teman. Vi fortsätter också rapportera via vårt nyhetsbrev. Vår ambition för kommande år är ett fortsatt och utökat arbete med att sprida aktuell information från vår klinik. Kerstin Norman Verksamhetschef 5

38 Sammanfattning om kliniken Bakgrund och uppdrag Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I dessa dokument hänvisas till arbets- och miljömedicinsk expertis när arbetsgivarnas och företagshälsovårdens kompetens och resurser inte räcker till. Hela systemet med medicinska kontroller bygger på att det finns arbets- eller yrkesmedicinsk expertis tillgänglig regionalt i landet. När yrkes- och miljömedicin och företagshälsovård blev en gemensam medicinsk specialitet 2006 fick den namnet arbets- och miljömedicin. Kliniken i Örebro är en av sju kliniker i landet. Arbets- och miljömedicin (AMM) i Örebro är ett samarbete mellan Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland, Region Västmanland och Region Örebro län (förkortat DUSTregionen). Kliniken finns vid Universitetssjukhuset i Örebro, med uppdraget att arbeta för en god hälsa i en bra miljö i samtliga fyra län. Klinikens expertkunskaper behövs som stöd i arbetsgivarnas och företagshälsovårdens riskbedömningar och riskhantering. Arbetet på AMM innebär att identifiera orsaker till sjukdomar, besvär i arbetslivet eller i den allmänna miljön, så att risker kan förebyggas. Ibland kan exponeringar som exempelvis vibrationer ge sjukdomssymtom där sambandet med arbetsmiljön är uppenbar. Vid andra tillfällen kan exponeringen orsaka diffusa och smygande symtom som trötthet eller minnesstörning. En symtombild som också kan orsakas av oro och stress. Risker i arbetsmiljön och oro för miljöpåverkan kan orsaka betydande problem för individen som yttrar sig i likartade symtom. För att ta reda på om en exponering utgör en risk behövs ofta en tvärprofessionell handläggning av olika yrkeskompetenser som yrkes- och miljöhygieniker, mättekniker, beteendevetare, psykolog, ergonom, miljösjuksköterska och läkare. En kombination av kompetenser som alla finns vid AMM. AMM:s kunskapsområden är arbetsmiljörelaterad ohälsa, psykosocial arbetsmiljö och miljömedicin. 6

39 Verksamhetens innehåll Mottagningen En av klinikens kärnverksamheter är patientmottagningen, där vi utreder sambandet mellan patientens arbetsmiljö eller miljö och de besvär som patienten har. Flödet av remisser har ökat de senaste fyra åren. Under samma period har antalet patienter som kommer till kliniken via egen vårdbegäran utgjort 8-17 procent av remisserna, under 2017 var siffran 13 procent. Miljömedicin Inom miljömedicin undersöker vi hur inom- och utomhusmiljön i vår omgivning påverkar människors hälsa. Vi leder forskningsstudier och projekt samt svarar på frågor från allmänhet, kommuner och länsstyrelser. Vi arbetar med folkhälsan på områden som förtätning av städer, vatten och kemikalier i samhället. En väsentlig del i arbetet är också att kommunicera riskerna av exponeringen till berörda parter. Ackrediterat laboratorium Analyslaboratoriet arbetar med analys av prover som tagits i arbetsmiljön, boendemiljön eller i den yttre miljön. Vi kan analysera luftföroreningar, till exempel damm, kvarts i damm, isocyanater, flyktiga organiska föreningar (VOC), metaller, oljedimma och formaldehyd. Vi analyserar även biologiska prover som metaller i blod och urin. Laboratoriet tar emot prover från hela landet och är sedan 1997 ackrediterat enligt SS-EN ISO/IEC Utbildning och kommunikation Kliniken medverkar i tre utbildningar vid Örebro universitet; läkarprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning företagssjuksköterska. Vi håller utbildningar inom bl.a. mätteknik, ergonomi, miljömedicin och kränkande särbehandling. Våra medarbetare efterfrågas också som föreläsare vid utbildningar i andras regi. Syftet med klinikens kommunikationsarbete är att bidra till verksamhetsmålet, som är att förebygga och minska arbets- och miljörelaterad ohälsa bland DUST-regionens invånare. Forskning Frågor som rör forskning, utveckling och utbildning har av tradition legat Arbets- och miljömedicin varmt om hjärtat sedan klinikens start Detta fokus gäller i högsta grad även idag vilket bland annat speglas i klinikens verksamhetspolicy: Arbets- och miljömedicin bidrar till att klarlägga risk för arbets- och miljörelaterad ohälsa eller riskfylld exponering bland individer, patienter och grupper. Att bedriva relevant och aktuell forskning ses som en naturlig och nödvändig del i klinikens verksamhet för att på ett bra sätt kunna fullgöra uppdraget. Det är viktigt att se och komma ihåg den både starka och nödvändiga kopplingen mellan det kliniska arbetet och klinikens forskning. 7

40 Ekonomi Arbets- och miljömedicins ekonomiska resultat för januari-december 2017 visar en omsättning på 35 miljoner kronor. Landstingsutdebitering uppgick för 2017 till 19,47 kronor per invånare, tabell 1. Belopp anges i tkr. Tabell 1. Verksamhetens intäkter, Intäkt Landstingsbidrag DUST-länen (19,47 kr/invånare) Extra landstingsbidrag T-län (miljömedicin) Summa tkr tkr Landstingsexterna intäkter Laboratoriet Undervisning FOU Medicinsk process Miljömedicinsk process Instrumentpool Totalt tkr tkr 100 tkr 100 tkr tkr tkr Verksamhetens kostnader uppgick under 2017 till närmare 34 miljoner kronor. Den största kostnaden utgörs av personalkostnader på 23,4 miljoner kronor. Klinikens resultat för 2017 är på 980 tkr, tabell 2. Tabell 2. Verksamhetens kostnader, Kostnad Personal Material och tjänster Interna kostnader (hyra, it, etc) Totalt Summa tkr tkr tkr tkr Resultat 980 tkr *) *) Miljömedicin (T-län) inklusive FoU tkr DUST-län tkr 8

41 Verksamheter Patientutredningar En av klinikens kärnverksamheter är patientmottagningen, där vi utreder sambandet mellan den miljö som patienten vistas i och de besvär patienten har. En patientutredning på kliniken innebär en multiprofessionell hantering av remissen. Beroende på patientens problem deltar läkare, yrkes- och miljöhygieniker, psykolog, beteendevetare, ergonom och miljösjuksköterska samt medicinsk vårdadministratör vid behov. Även så kallade avvisade remisser kan kräva ett gediget arbete för att fastställa om kliniken med sina resurser har något att tillföra i ärendet. Inkomna remisser Remissinflödet ökade för fjärde året i rad, tabell 3. Väntetiden från att remissen skrevs till första besök var 1-30 dagar för 59 procent av patienterna. För 91 procent bereddes tid inom 60 dagar och 98 procent inom 90 dagar. Tabell 3. Antal inkomna remisser per län, fördelade mellan åren Årtal Sörmland (D-län) Västmanland (U-län) Värmland (S-län) Örebro (T-län) Övriga Totalt Tabell 4 visar en ungefärlig översikt av inkomna remisser per remissinstans. Egen vårdbegäran har ökat under 2017 efter en nedgång Remisser från företagshälsovården minskade under En förklaring kan vara att det finns privata vårdcentraler och privatpraktiker som tillhandahåller företagshälsovårdstjänster, vilket kan ha bidragit till att dessa grupper ökat medan remisserna från företagshälsovården minskat. Tabell 4. Antal inkomna remisser per remissinstans, fördelade mellan åren antal 2016 antal 2017 antal Egen vårdbegäran Företagshälsovård Primärvård Privatpraktiker Sjukhusansluten Övrigt Summa För siffror över antalet remisser per remissinstans och län som kommit till kliniken under 2017 hänvisar vi till respektive länsbilaga, bilagorna

42 Avslutade patienter Det senaste året har antalet avslutade patienter minskat, tabell 5. Innan dess hade antalet patienter ökat tre år i rad. En förklaring till att antalet avslutade patienter minskat något kan vara att remissinflödet ökat med oförändrad personalstab. En annan förklaring är att kliniken handleder två externa ST-läkare från september 2017 till januari 2018 vilka kommer att avsluta många påbörjade patientutredningar i början av Tabell 5. Antalet avslutade patienter, Årtal antal En stor del av klinikens patienter har problem med vibrationsskador. Tabell 6 visar att 28 procent av patienterna som avslutades 2017 hade problem kopplat till exponering av vibrationer. Därefter var patienternas problem kopplade till damm samt belastningsproblematik och inomhusmiljö, tabell 6. Tabell 6. Exponeringskategorier i procent, avslutade patienter Exponering 2017 % Vibrationer 28 Damm 16 Belastningsproblematik 14 Inomhusmiljö 14 Retande gaser 7 Lösningsmedel 5 Elektricitet/strålning 3 Psykosocialt 2 Verkstadsarbete 1 Övrigt 10 Summa 100 % 10

43 De vanligaste diagnoserna för patienter som gjort sitt första besök på kliniken under 2017 framgår av tabell 7. Tabell 7. Diagnoser bland avslutade ärenden , samt nybesök Diagnos n=143 n=157 n=136 % % % Sjukdomar i nedre luftvägarna Sjukdomar i övre luftvägarna Muskuloskeletala sjukdomar Neurologiska sjukdomar Psykiska sjukdomar samt beteendestörning Cirkulationsorganens sjukdomar Maligna sjukdomar Hudsjukdomar Kontakt av annan orsak än sjukdom Skador/förgiftningar Symtomdiagnoser Övrigt I den stora gruppen symtomdiagnoser (23 stycken) ryms exempelvis hosta (13), domningar (5) andnöd (4) och smärta eller värk, ospecificerad (2). I gruppen kontakt av annan orsak än sjukdom (19 stycken) återfinns exempelvis yrkesmässig exponering för vibration (11), observation/utredning för misstänkt allergi/atopi (5) och yrkesmedicinsk undersökning (3). Under 2017 har kliniken bytt statistikverktyg vilket lett till att vi inte kan se diagnoserna för årets avslutade ärenden. Istället redovisas den preliminära diagnos som sattes vid första besöket (se tabell 7, kolumn 4). Mobbning och kränkande särbehandling Under 2017 bildades ett tvärprofessionellt team för att tydliggöra AMM:s roll vid exponeringsutredningar vid eventuell mobbning/kränkande särbehandling. Teamet består av psykolog, beteendevetare och miljösjuksköterska. Deras uppgift är också att hantera inkomna remisser, samt att göra bedömningar vid olika skeden i utredningsprocessen. Metodiken är resurskrävande och eftersom vi för närvarande endast har en medarbetare som utreder denna typ av fall, är det extra angeläget att inte ta emot ärenden som i första hand bör hanteras av annan aktör, exempelvis företagshälsovård, oberoende konsult eller arbetsrättsjurist. Teamet har även som uppgift att informera sig om alternativa utredningsmetoder och att utveckla sådana metoder som passar kliniken och dess ärenden. Under året har tio fall hanterats. Klinikens kunskapsspridande roll inom området har efterfrågats alltmer under det senaste året. Klinikens psykolog har haft en rådgivande roll för ett flertal HR-chefer, HR-specialister och 11

44 intern företagshälsovård inom landstingen/regionerna i upptagningsområdet. Rådgivningen har handlat om konkret hantering av komplexa fall, men även detaljerat stöd vid upprättandet av nya rutiner/riktlinjer/policys. Ett flertal föreläsningar har hållits, bl.a. en heldagsföreläsning i Universitetssjukhusets aula med temat Bli bättre på konflikter och minska risken för mobbning. Klinikens psykolog föreläste tillsammans med konflikthanteringsexpert docent Thomas Jordan från Göteborgs universitet. Samarbete med hudkliniken Arbets- och miljömedicin samarbetar med hudkliniken vid Universitetssjukhuset vid arbetsoch miljödermatologiska utredningar. Under 2017 deltog vi i utredningar av 145 patienter. I fem patientärenden gjordes även arbetsplatsbesök i Kungsör, Eskilstuna och Västerås. Rådgivning Till AMM vänder man sig med frågor om arbetsmiljö eller yttre miljö, eller för att höra sig för om kliniken kan vara rätt instans för en utredning. Kliniken strävar efter god tillgänglighet och tar emot telefonförfrågningar utan speciella telefontider. Det går även att ställa frågor via mail. Många av frågeställningarna är av komplex natur och kräver tvärprofessionell bedömning, sökande i aktuell litteratur och kunskap om rådande lagstiftning. Den största gruppen som vänder sig till AMM med frågor är förvärvsarbetande gravida som har frågor kring exponeringar i arbetsmiljön, där arbetsgivarna inte genomfört någon riskbedömning. Frågorna handlar ofta om luft, som till exempel kan innehålla kemikalier, damm eller avgaser. En annan återkommande fråga handlar om hur buller påverkar fostret. Flertalet har fått rekommendationen från sin barnmorska eller specialistmödravården att kontakta AMM. Många gravida kontaktar kliniken med frågor om fostret kan påverkas av deras arbetsmiljö. 12

45 Sedan kliniken började registrera rådgivningen 2013 har antalet förfrågningar ökat för varje år. Under 2017 besvarades 253 telefonfrågor fördelat på arbetsmedicin (169) och miljömedicin (84). Till detta kommer 18 stycken diarieförda mailsvar, flera förfrågningar till laboratoriet kring mätstrategier och analyser samt frågor från patienter under utredning, figur Arbetsmedicin Miljömedicin Figur 1. Fördelning av frågor till telefonrådgivningen (n=253). Jämfört med 2016 är andelen privata frågeställare till rådgivningen oförändrad. Företagshälsovården (FHV) har ökat och hälso- och sjukvården har minskat sin andel, figur Privat FHV Hälso- och sjukvård Fackföreningar Företag Övrigt Figur 2. Fördelning av frågeställare till telefonrådgivningen (n=253). 13

46 Miljömedicin Ett miljömedicinskt basuppdrag ingår i det ordinarie uppdraget från Värmland, Västmanland och Sörmland. Region Örebro län har en utökad verksamhet och finansering via strategiska medel. Landstinget i Sörmland har bidragit med projektmedel till specifika projekt. Det miljömedicinska arbetet inriktar sig på Den hållbara staden, Vatten - vårt viktigaste livsmedel samt Kemikalier i samhället. En viktig del är att kommunicera risker till berörda parter. Den hållbara staden Både bostäder och bilar ökar till antalet när städer förtätas. Sverige präglas idag av en stark urbaniseringstrend och behovet av nya bostäder tillgodoses bland annat genom förtätning. Detta kan leda till att fler människor bor i miljöer utsatta för såväl buller som luftföroreningar samtidigt som tillgången till parker och grönytor minskar. AMM har i samarbete med Länsstyrelsen och Örebro kommun undersökt bullerstörningar vid nybyggda bostäder. Projektet visade bland annat att störningar av buller förekommer i nybyggda bostäder men att andelen som störs minskar om bostaden har tillgång till en tyst sida. Under 2017 har vi fortsatt att tillsammans med Örebro kommun undersöka hur buller från vägtrafiken påverkar människors hälsa och välbefinnande. Med hjälp av bullermätningar och enkäter utvärderar vi effekter av två bulleråtgärder. Åtgärderna består av beläggning av lågbullrande asfalt och hastighetssänkning i ett bostadsområde med stora trafikflöden och relativt höga hastigheter. Som en del i den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) har kliniken genomfört mätningar av cancerframkallande ämnen i Lindesberg. Exponeringsstudier på cancerframkallande luftföroreningar görs enligt ett rullande schema i fem svenska städer. Syftet är att långsiktigt följa hur den svenska befolkningen exponeras för hälsoskadliga ämnen via luft. Personburna och stationära mätningar har nu genomförts vid tre mätomgångar. Resultaten i Lindesberg visar att halterna av bensen, 1,3-butadien och formaldehyd har minskat sedan 2005 medan kvävedioxidhalten har ökat. Halterna av PM2,5 och bens(a)pyren har också minskat i den urbana bakgrunden sedan Den hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. Foster och barn är dessutom en speciellt känslig grupp eftersom de inte är färdigutvecklade. Därför 14

47 påbörjade vi ett projekt - Barns miljö i förskolan - för att göra en bedömning av barns inomhusmiljö när det gäller luftkvaliteten i fem förskolor i Lindesberg. Förtätningar i städer kan också leda till att byggnationer sker på förorenad mark, vilket ofta leder till frågor och kan väcka oro hos de som vistas eller bor i området. I regionen finns det bland annat rester från gammal gruvindustri och sågverk. I sådana ärenden arbetar vi därför med riskbedömning och riskkommunikation. När det gäller frågor om förorenad mark har vi deltagit vid tre informationsmöten med allmänheten angående områden i Åmmeberg i Askersunds kommun. Samarbete med Länsstyrelsen i Örebro sker också vid frågor om förorenad mark där vi bland annat är bollplank i riskbedömningsfrågor. Tillgång till rent vatten är viktigt för hälsan. Vatten vårt viktigaste livsmedel Runt en miljon människor i Sverige lever med vatten från privata brunnar. Eftersom vatten är vårt viktigaste livsmedel så är det viktigt att undersöka dricksvattnets kvalitet och kartlägga risker. I samarbete med länsstyrelsen genomför AMM det regionala miljöövervakningsprogrammet Undersökningar i grundvattenförekomster. En del av programmet utgörs av provtagning av vatten från 20 olika brunnar per år under en 6-årscykel. AMM bistår med analyser av metaller och i rapportskrivandet. Kliniken besvarar även inkommande frågor om föroreningar i dricksvatten (till exempel tungmetaller, PFOS, pesticider och radon) och utför också dricksvatten-relaterade riskbedömningar inom patientutredningar. 15

48 Kemikalier i samhället Under de senaste årtiondena har kemikalier i samhället ökat. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter som leksaker, möbler och textilier. Fler och fler studier tyder också på att kemikalierna i vår närhet påverkar hälsan, till exempel genom hormonstörande effekter. Barn och foster är extra känsliga, speciellt för hormonstörande ämnen, eftersom de fortfarande utvecklas. Vi har flera projekt med inriktning på barns exponering av kemikalier, bland annat undersöker vi barns exponering under första levnadsåret och barns exponering för kemikalier i förskolor i Sörmland. Arbetet med information om barn och kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar i Örebro län har fortsatt under Samtidigt fortsätter arbetet med att implementera råden i Sörmland, samt att uppdatera framtaget informationsmaterial. Vi deltog i Selma-projektets öppna hus för allmänheten på Karlstad universitet. Vi har även färdigställt en rapport i syfte att kartlägga möjlig kemikalieexponering vid neonatalavdelningen i Örebro på uppdrag av staben för hållbar utveckling. Information om kemikalier till barn och ungdomar är också ett viktigt arbete. För närvarande arbetar vi inom detta område genom gymnasiearbeten vid Rudbecksskolan i Örebro. Sammanlagt pågår två gymnasiearbeten där några gymnasieelever har påbörjat en bok om barns uppfattning om kemikalier. Den andra gruppen elever har genomfört mätningar av cancerframkallande ämnen i tätortsluft i Örebro på sina studiekamrater. Undersökningen har samma upplägg som den hälsorelaterade miljöövervakningen inom delområde luft, men mätningar genomförs personburet på ungdomar som vistas i staden istället för på vuxna. Inomhusmiljöns effekt på hälsa ingår också i det miljömedicinska uppdraget, där frågor om bland annat kemikalier, ventilation och vattenskador ingår. Sedan många år arbetar vi på AMM med enkätundersökningar av inomhusmiljön där kliniken bedömer enkätsvaren utifrån uppdrag inom de fyra DUST-länen. Under 2017 har vi haft tio uppdrag. Utredningarna har gjorts på kontor, skolor, vårdavdelningar, HVB-hem och i industrimiljö. Varje år inkommer ett stort antal miljömedicinska förfrågningar om exempelvis kemiska exponeringar, inomhusmiljöproblematik, buller och toxikologiska frågeställningar. Frågorna har varierande svarslängd. Under året har vi även arbetat med att omsätta resultatet från den nationella miljöhälsoenkäten 2015 till en regional rapport som väntas bli klar under Miljöhälsorapporten ger en aktuell bild av hur invånarna i DUST-regionen utsätts för olika miljöfaktorer och vilka hälsoeffekter detta medför. Miljöfaktorer som behandlas är bland annat luftföroreningar, buller, inomhusmiljö och kemikalier samt klimatförändringar. 16

49 Analyslaboratoriet Analyslaboratoriet genomförde totalt analyser 2017 fördelat på tekniska och biologiska prov. Antalet uppdrag var i stort sett oförändrat jämfört med året innan. Klinkens egna projekt har genererat 974 prov som analyserats internt och prov som skickats för analys externt. Intäkterna från sålda tjänster på laboratoriet överträffade det satta budgetmålet. Den långsiktiga trenden baserad på antal prov och uppdrag är ökande, figur 3. Prov Uppdrag Figur 3. Antalet uppdrag och prov, fördelade mellan åren Antalet analyser vid patientutredningar är oförändrat jämfört med Laboratoriets yrkesoch miljöhygieniker har varit involverade i 163 patientutredningar med exponeringsbedömningar, figur 4. 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Patient 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Figur 4. Antal prover i procent som analyserats inom patientutredningar, fördelat mellan åren

50 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Länsfördelning (procent) C-län D-län U-län S-län T-län Övr.land Utland Patient Projekt År 2015 År 2016 År 2017 Figur 5. Länsfördelning i procent av antal analyserade prov, fördelade mellan åren Antal analyserade prov, fördelade över länen, visar små skillnader mot tidigare år, figur 5. Bättre metoder Metoder för analys av aldehyder, etanolaminer och ftalater med vätskekromatografimasspektrometri (LC-MS) med bättre prestanda har satts upp på det nya LC-MS-instrumentet. En ny metod för bestämning av PAH (polycykliska aromatiska kolväten) på hud med gaskromatografi- masspektrometri (GC-MS) har också satts upp. En ny provtagare för monoisocyanater, som fältvaliderats av laboratoriet har tagits i bruk. Laboratoriediskmaskinen har ersatts. Laboratoriets bemanning har varit oförändrad under året. Instrumentpoolen Analyslaboratoriet och regionens företagshälsovårdscentraler samverkar sedan flera år tillbaka i en instrumentpool för att kunna tillhandahålla kvalificerade instrument för mätning av fysikaliska och kemiska faktorer i arbetsmiljön. Ekonomin i instrumentpoolen är stabil och säkrar personal- och investeringsbehov. Under 2017 har ny- och ersättningsanskaffningar gjorts av luftprovtagningspumpar samt bullermätinstrument. Nyanskaffade partikel- och metallmätinstrument har tagits i drift och instrumentspecifika mjukvarors kompatibilitet med modernare operativsystem har testats. 18

51 Forskning och utveckling För att kunna förebygga ohälsa krävs forskning. Vid kliniken pågår forskning och uppdragsundersökningar på lokal, nationell och internationell nivå. Forskningsområden som varit aktuella under 2017 rör hälsa och exponering i industriella miljöer, till exempel partikelexponering i gjuterier. Andra områden som forskningen berört är barn och kemikalier genom vår studie av inomhusmiljön i förskolor. Vi tittar även på den offentliga miljön genom att exempelvis undersöka trafikbuller. Den psykosociala arbetsmiljön och skiftschemats påverkan på hälsan studerades i ett projekt som avslutades Kunskap från detta projekt kopplades 2017 samman med ett interventionsprojekt i Västmanland i samarbete med Regionhälsan i Region Västmanland. Under 2017 fanns det vid kliniken elva disputerade forskare varav en professor (adjungerad) och två docenter. Förutom att arbeta kliniskt har klinikens forskare suttit i betygsnämnder, hållit föredrag vid internationella och nationella konferenser och presenterat postrar. Vi har föreläst i såväl utbildningar som vid enstaka sammanhang, handlett doktorander samt publicerat vetenskapliga artiklar och rapporter. Allt detta kan ses som indikationer på att de kunskaper som klinikens forskare har är efterfrågade. Examinationer och handledarskap Under 2017 togs inga akademiska examina av doktorander handledda av klinikmedarbetare. Däremot har klinikens medarbetare flera handledaruppdrag. Pågående handledningsuppdrag där kliniken medverkar Maria Klasson, medarbetare på AMM och doktorand vid Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper. Preliminär avhandlingstitel: Kobolt i hårdmetalltillverkning - exponering via inandning och hud och påverkan på humana keratinocyter och aktivering av inflammasomen. Huvudhandledare är Eva Särndal och bihandledare är Håkan Westberg samt Magnus Lindberg. Ylva Sjöström, yrkes- och miljöhygieniker vid AMM, är under inskrivning som doktorand i kemi med inriktning mot miljövetenskap vid Örebro universitet. Preliminär titel på avhandlingsarbetet är: Barns exponering för kemikalier i inomhusmiljöer. Huvudhandledare är Jessika Hagberg med två bihandledare, Katja Hagström och Maria Larsson. Per Vihlborg, läkare vid AMM, är inskriven som doktorand vid Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, inriktning medicin. Preliminär avhandlingstitel är: Tidig upptäckt och mekanismer vid vibrationsorsakade skador i händerna. Huvudhandledare är Pål Graff med Håkan Löfstedt som bihandledare. Jessika Hagberg, docent vid AMM, är huvudhandledare till tre doktorander, Filip Bjurlid, Sara Henriksson och Ylva Sjöström, de två första placerade på Forskningscentrum Människa- Teknik-Miljö (MTM), vid Örebro universitet, medan Ylva Sjöström arbetar vid kliniken. Jessika Hagberg är dessutom bihandledare till Josefin Persson, MTM. 19

52 Håkan Westberg, professor vid AMM, är bihandledare till Sara Henriksson och Josefin Persson, Hanna Landberg (Lund) samt Maria Klasson. Kerstin Norman, verksamhetschef vid AMM, är bihandledare till Anna-Karin Mouazzen, doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper. Preliminär avhandlingstitel är: Företagshälsovårdens teamsamarbete; ur ett chefs- och medarbetarperspektiv. Huvudhandledare är professor Ulrica Nilsson, Örebro universitet. Klinikens övriga forskning Som vanligt gäller att praktiskt taget all forskning som kliniken bedriver har haft extern finansiering från forskningsorgan som FAS, AFA och FORTE men även från industrin, landsting, kommuner och länsstyrelser. Forskningen innefattar arbetsplatser/miljöproblem över hela DUST-regionen. Flertalet projekt sker i enlighet med riktlinjer för klinikens forskning, även samarbete med personer och organisationer med regional och/eller lokal förankring ingår. I bilaga 5 redovisas aktuella forskningsprojekt med extern finansiering. I en del av projekten ligger projektledningen på annan ort/institution men medarbetare från kliniken finns med i projektorganisationen. Utbildning och konferenser Fortgående utbildningar AMM deltar i läkarutbildningen vid Örebro universitet genom en temadag i arbetsmedicin under termin 7 samt med föreläsning under det respiratoriska-cirkulatoriska temat under termin 4. Kliniken undervisar även i spirometri både teoretiskt och praktiskt under termin 1. I specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning företagssjuksköterska på Örebro universitet (60 poäng) deltar AMM i fyra av sex delkurser. Utbildningen leder till en specialistsjuksköterskeexamen i företagshälsovård vilket sker på halvfart i två år. Varje höst startar en ny klass med 30 studenter, så att två program pågår samtidigt. På AMM arbetade två medarbetare med utbildningen under 2017, en som kursansvarig på 25 procent till och med juni och sedan som mentor åt kursansvarig på 5 procent och en som examinator på 5 procent hela året. Flera av klinikens medarbetare medverkar vid föreläsningar, examinationer och handledning. Kliniken deltar vid utbildning av biomedicinska analytiker (BMA-studenter) vid den verksamhetsförlagda utbildningen (termin fem). Detta har omfattat en föreläsning och en praktikdag. Sammanlagt har 15 studenter deltagit fördelat vid tre tillfällen. BMA-studenterna tillhör Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet. Under året har tre studenter från Consensus utbildning till medicinsk vårdadministratör varit på kliniken för praktik. Praktikperioderna har varit tre till fyra veckor vardera. 20

53 Konferenser AMM har under 2017 arrangerat en heldagskonferens om mobbning och kränkande särbehandling. Intresset för konferensen var stort och har lett till flera kommande informationsdagar för chefer och HR-personal i DUST-regionen. En arbetsmiljödag för arbetsmiljöingenjörer har under året hållits med temat elektromagnetiska fält. Tillsammans med Hjälmarens vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen arrangerade AMM den årliga Hjälmardagen som i år handlade om klimatförändringar. Seminarier, föreläsningar och korta utbildningar Kliniken medverkar årligen i många korta utbildningar och seminarier. Föreläsningar om vibrationer och vibrationsskador har hållits i DUST-regionen för fackförbunden Kommunal, Byggnads och IF Metall samt på Feelgood Örebros Regionläkardag. Vi har dessutom hållit föreläsningar på Länsstyrelsen i Västerås, för Örebro kommuns administrativa samordnare samt för skolor och förskolor i DUST-regionen om inomhusmiljö och om buller i förskola och skola. Regionens ergonomer inom företagshälsovården har erbjudits två utbildningar om riktvärden vid belastningsskador och om mobbning och kränkande särbehandling. Målare från Målareförbundet, Elektrikerna och Byggnads har fått utbildning i ergonomi. Sjuksköterskor från företagshälsovården har gått en spirometriutbildning med föreläsare från Universitetssjukhuset och Örebro universitet. Företagssjuksköterskeföreningen, fackföreningen Vision och fysioterapin på Universitetssjukhuset har fått föreläsning om konflikter samt kränkande särbehandling och mobbning. Den nationella mätutbildningen för arbetsmiljöingenjörer hölls i Örebro Utbildningen är ett samarbete mellan landets AMM-kliniker då man nationellt har uppmärksammat behov av ökad kunskap i arbetsmiljömätningar bland arbetsmiljöingenjörer. Informationsmöten Inom projektet Hälsosam yrkesdebut fortsätter kliniken det preventiva arbetet för att bidra till ökad kunskap inför elevers val av utbildning. En utbildning har hållits med inriktning mot elevhälsan samt studie- och yrkesvägledare om hur kroppen ska hålla. Kliniken deltog också på Gilla jobbet-mässan i Stockholm och presenterade vårt arbete med att nå ut till unga människor om risker vid arbete med vibrerande verktyg. 21

54 Något som påverkar många människor i vardagen, och kommer att påverka oss ännu mer i framtiden är klimatförändringar. AMM har därför föreläst om problematiken med klimatförändringar och möjliga klimatanpassningar. Vi har även mött föräldrar på familjecentraler i Örebro för samtal och föredrag om hur man kan minska kemikalieexponeringen i vardagen. Kommunikation och media Kommunikationsarbetet på kliniken utgår från den kommunikationsplan som togs Målet är en fungerande kommunikation med politiker, sjukvård, patienter och allmänhet i fyra län. Kommunikation på mottagarens villkor Syftet med klinikens kommunikation är att bidra till att förebygga och minska arbets- och miljörelaterad ohälsa bland DUST-regionens invånare. För att bli bättre på att kommunicera på mottagarens villkor genomförde vi under 2017 ett internt seminarium om klarspråk och tillgängliga texter. Klinikens kommunikatörer har under året gått utbildning om rörlig bild, för att ytterligare fördjupa kunskaperna inom videokommunikation. Vi har även deltagit i den årliga Språkrådsdagen i Stockholm som denna gång hade temat språk inom vården. Informationsaktiviteter För att kunna serva alla fyra länen på ett likvärdigt sätt krävs att primärvård och företagshälsovård i de fyra länen känner till kliniken. Under 2017 har vi bjudit in oss och träffat primärvårdens forum i Sörmland. I Värmland deltog vi i ett nystartat arbetsmiljöforum. Motsvarande besök gjordes under 2016 i Västmanland och Örebro län. Kliniken deltog även som utställare på Selma-dagen i Karlstad för att träffa allmänhet och prata om kemikalier kopplat till barns liv och hälsa. Kommunikation i digitala kanaler Under året publicerades 28 nyheter på klinikens webb. Dessutom gav vi ut fyra nummer av det digitala nyhetsbrevet där vi samlar de viktigaste nyheterna från kliniken. Nyhetsbrevet skickas till prenumeranter. Nyhetsbrevet kommer fyra gånger om året. 22

55 Under hösten 2017 har AMM:s kommunikatörer fortsatt arbetet med att flytta patientinformation från klinikens webb till Under 2017 startade vi en ny kommunikationskanal i form av en podd. Fyra delar av poddserien Arbete, miljö och din hälsa finns på Avsnitten handlar om hormonstörande ämnen, vibrationer, mobbning i arbetslivet samt inomhusmiljö. Podden produceras internt och vänder sig till den som är intresserad av våra frågor men som inte redan är expert på området. Där presenterar vi frågor eller ämnen på ett otvunget och lättsamt sätt genom att berätta om forskning, uppdrag och frågor som vi är bra på. Statistik från publiceringsverktyget Mixcloud visar att vi haft 670 lyssnare, varav 43 valt att bli prenumeranter vilket innebär att de får en notis när nya avsnitt publiceras. Nya avsnitt planeras under Att använda film är ett nytt sätt för kliniken att kommunicera. Under 2017 har vi bland annat publicerat informationsfilmer om barn och kemikalier och filmen Hur ska kroppen hålla om vibrationsskador, där den sistnämnda har visats över gånger. Vi har även använt film som komplement i det traditionella nyhetsflödet och som stöd i utbildningar. Yrkeshygieniker Louise Fornander på instagram. Region Örebro län startade under året ett instagramkonto där en av klinikens yrkeshygieniker varit en av rösterna. Hon berättade både om sitt eget arbete och om andra uppdrag som kliniken har. Syftet med AMM:s medverkan var att sprida kunskap och öka intresset för våra ämnen. 23

56 Media Frågor om hälsa, arbetsmiljö och miljö syns ofta i media och det finns intresse hos allmänheten att veta mer. Under 2017 medverkade klinikens medarbetare i minst 38 nyhetsartiklar och reportage, både i lokal media och i riksmedia. Vi intervjuas främst i egenskap av experter/sakkunniga. De två pressmeddelanden som skickades ut under året fick genomslag i såväl lokal som nationell press. Pressmeddelanden under 2017: Bli bättre på konflikter och minska risken för mobbning ( ) Luftkvaliteten i Lindesberg har förbättrats ( ) Andra områden som uppmärksammats är exempelvis vibrationsskador, där SVT:s lokalredaktion gjorde en serie som sändes både lokalt och i Rapport. Hälsosamma scheman för skiftarbetare har också uppmärksammats flera gånger under året, i samband med att vi presenterat rapporter som baserar sig på undersökningar i Värmland och Västmanland. Frågor som rör buller runt bostad och vid samhällsplanering har också återkommit. I september arrangerade kliniken en utbildning om kränkningar och mobbning i arbetslivet, vilket också uppmärksammades i radio och tidning. Andra ämnen där klinikens medarbetare intervjuats har handlat om luftkvalitet, dieselavgaser, klimatförändringar, hälsofarligt lim vid skönhetsbehandlingar, otillåtna färger på fritidsbåtar, hälsorisker med lustgas samt referat från ett informationsmöte om en stängd badplats. 24

57 Klinikens organisation Uppdragsgivare Ledningsorganisationen för den arbets- och miljömedicinska verksamheten i dubbelregionen Uppsala-Örebro består av Samverkansnämnden samt en referensgrupp för DUST-länen respektive CWX-länen. Samverkansnämnden fastlägger genom rekommendation till landstingen förslag till verksamhetens inriktning, omfattning och ekonomi. Det åligger sedan AMM vid universitetssjukhuset i Örebro att genomföra verksamheten i enlighet med Samverkansnämndens rekommendation. AMM är ett samarbete mellan fyra län. Referensgruppen Referensgruppen för kliniken i Örebro består av minst två ledamöter från respektive landsting/region. Under året träffades representanterna för Region Örebro län, Region Västmanland samt Landstingen i Värmland och Sörmland fyra gånger. Samtliga möten är protokollförda. Dessutom sker regelbundna avstämningar med respektive län varje år, antingen genom möten eller per telefon. Referensgruppen för de fyra länen hade under 2017 nedanstående sammansättning: Landstinget Sörmland (D-län) Katarina Netterstedt, sektionschef hälsa och arbetsmiljö (fr.o.m ). Catharina Krumlinde, miljöcontroller. Irene Bävman Fjäll, verksamhetschef. Angelika Medgyres, miljöcontroller. Djamila Jortikka, verksamhetschef, enheten för hållbar utveckling. Landstinget i Värmland (S-län) Lars Högblom, verksamhetschef, landstingshälsan. (fr.o.m ). Jimmy Lindblad, arbetsmiljöingenjör, landstingshälsan. Curt Monfelt, miljöchef. Miranda Fredriksson, miljösamordnare. Region Västmanland (U-län) Per-Otto Olsson, medicinsk rådgivare. Lena Persson, verksamhetschef, Landstingshälsan. Kristina Sikström, ergonom, landstingshälsan. Elin Dalman, miljöstrateg. Region Örebro län (T-län) Eva Frantz, chef för hälso- och sjukvårsstaben, regionkansliet. Katrin Larsson, hållbarhetschef. (t. o.m ). Saara Nummelin, miljöstrateg, regionkansliet. Johanna Tångring, förvaltningschef, regionhälsan. 25

58 Organisation och personal Verksamheten på AMM leds av fyra avdelningschefer, som tillsammans med verksamhetschefen och ytterligare tre personer utgör klinikledningen. För att skapa en klinikgemensam verksamhetsplanering används en matrisorganisation med processägare för klinikens sex verksamhetsprocesser; medicinska processen, laboratorieprocessen, forskningsprocessen, utbildningsprocessen, miljömedicinska processen samt administrativa processen. Klinikens medarbetare var under året organiserade i fyra arbetsplatsenheter; medicinska enheten, laboratorieenheten, miljömedicinska enheten och administrativa enheten, ledda av avdelningschefer, figur 6. Arbets- och miljömedicin hade vid årets utgång 41 tillsvidareanställda och 2 visstidsanställda, vilket blir totalt 43 medarbetare. Figur 6. Organisationsskiss för Arbets- och miljömedicin i Örebro. 26

59 Kvalitet Uppföljning av patientutredningar Under 2016 började vi med uppföljning av färdigutredda patienter. Syftet var att se om våra bedömningar och råd leder till förbättringar för våra patienter och eventuellt andra på patientens arbetsplats. Under 2017 utvärderades uppföljningsprocessen genom ett kvalitetsarbete av en ST-läkare. Utvärderingen resulterade i en del förbättringar av det frågeformulär som används under uppföljningssamtalet. Laboratoriets kvalitetsarbete Förbättringsarbete pågår kontinuerligt inom ramen för laboratoriets ackrediterade kvalitetssystem genom interna och externa revisioner, avvikelsehantering och systematisk hantering av inkommande synpunkter. Laboratoriets ackreditering omfattar teknikområdena provtagning, oorganisk kemi och organisk kemi. Både provtagning av aerosoler och flyktiga ämnen ingår. Inom det oorganiska området gäller ackrediteringen analys av damm i luft, 16 metaller i damm, kvarts i luft, 2 syror i luft samt 3 metaller i blod. Inom det organiska området omfattas 13 kolväten i luft, formaldehyd i luft och skärvätska i luft. Ackreditering innebär återkommande externa och interna revisioner samt uppvisade goda resultat från provningsjämförelser och kontrollkort. Med denna breda omfattning är laboratoriet unikt i landet inom arbets- och miljömedicin. Under våren 2017 har extern revision genomförts av Swedac med goda resultat. AMM deltog som enda svenska laboratorium under 2017 i ett internationellt kvalitetstest, som omfattade både provtagning och analys. AMM var ett av fem laboratorier som klarade samtliga parametrar med godkänt resultat. Från och med september 2017 har laboratoriet ändrat rutinerna för analysrapporter. Det innebär att vi gått över till digitala original av analysrapporter för luft- och materialprov. Till kund mejlas ett PDF-dokument som utgör originalet. Denna förändring har genomförts för att bli effektivare och skona miljön. Införande av ett laboratoriesystem, Sample Manager, pågår. Instrumentpoolens kundnöjdhet Instrumentpoolens kunder fick under 2016 besvara en enkät med frågor som mätte deras kundnöjdhet. Denna enkät kommer att upprepas

60 Utvärdering av utbildningar För att kunna hålla en hög kvalitet och identifiera förbättringsområden erbjuder vi alltid deltagarna att fylla i en utvärdering vid våra utbildningar och konferenser. Sedan 2017 är utvärderingen elektronisk och skickas till deltagarna direkt efter avslutad utbildning/konferens. Enkätsvaren tenderar att vara övervägande positiva, men vi upplever ändå att återkopplingen är utvecklande och användbar i vårt fortsatta arbete med kunskapsspridning. Arbetsmiljöcertifierat ledningssystem Klinikens ledningssystem är ett verktyg för att leda, planera, kontrollera och utvärdera verksamheten. Ledningssystemet är arbetsmiljöcertifierat vilket innebär att ett certifieringsorgan regelbundet reviderar klinikens eget arbetsmiljöarbete. Revisionen för 2017 resulterade i två mindre avvikelser och fyra förbättringsmöjligheter, vilket är ett mycket gott resultat. Certifieringen är ett kvitto på att vi arbetar enligt gällande arbetsmiljöföreskrifter och standarder samt att vi arbetar aktivt med vår egen arbetsmiljö. 28

61 Bilaga 1: Landstinget Sörmland Patientutredningar Under året tog kliniken emot 39 remisser på patienter från Sörmland. Från företagshälsovård/privatläkare kom 18 remisser, från sjukhuskliniker 8 stycken och från primärvården 11 stycken. 2 patienter sökte via egen vårdbegäran. Vi gjorde 5 arbetsplatsbesök och genomförde 3 mätningar på arbetsplatser i Sörmland under Miljömedicin Kemikalier i samhället AMM har flera pågående projekt med inriktning på barns exponering för kemikalier i Sörmland. Vi undersöker bland annat barns exponering för kemikalier i förskolor. Arbetet med informationen Barn och kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar fortsätter. Arbetet med implementering av råden till föräldrar i Sörmland har också fortsatt såväl som uppdateringen av framtaget informationsmaterial. Den nationella miljöhälsorapporten kom under 2017 och vi arbetar med en regional miljöhälsorapport där Sörmland ingår. Rapporten planeras att vara klar under I miljöhälsorapporten ingår bland annat områden som luftföroreningar utomhus, buller, inomhusmiljö, kemikalier och andra miljöföroreningar. 29

62 Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Sörmland har sjunkit något jämfört med 2016 framför allt beroende på att färre prov från forskningsprojekt analyserats, men ligger ändå högre än åren dessförinnan. Se figur 7. 12,0 Sörmland andel prov % 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Figur 7. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Sörmland, Regionala forskningsprojekt Kliniken har sedan 2015 erhållit medel från Sörmland för att studera barns exponering för kemikalier i inomhusmiljöer. Det uttalade syftet med studierna att minska barns exponering för farliga kemikalier. Det insamlade materialet kommer att användas i en doktorsavhandling om några år. Framtagning av riktlinjer för samarbetet mellan HR-FHV och AMM. 30

63 Bilaga 2: Region Västmanland Patientutredningar Under året tog kliniken emot 27 remisser på patienter från Västmanland. Från företagshälsovård/privatläkare inkom 14 remisser, från sjukhuskliniker 3 stycken och från primärvården 5 stycken. 5 patienter sökte via egen vårdbegäran. Vi gjorde 4 arbetsplatsbesök och genomförde 2 mätningar på arbetsplatser i Västmanland under Miljömedicin Under 2017 har AMM haft två uppdrag att sammanställa inomhusklimatenkäter från Västmanland. Utredningarna har gjorts på ett kontor och en vårdavdelning. Syftet med inomhusklimatenkäterna är att ta reda på om kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador kan påverka hälsan. Den nationella miljöhälsorapporten kom under 2017 och vi arbetar med en regional miljöhälsorapport där Västmanland ingår. Rapporten planeras att vara klar under I miljöhälsorapporten ingår bland annat områden som luftföroreningar utomhus, buller, inomhusmiljö, kemikalier och andra miljöföroreningar. 31

64 Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Region Västmanland visar på en fortsatt ökning det senaste året, figur 8. Andelen prover har legat mellan 4 och 8 procent de senaste fem åren. Region Västmanland andel prov % 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Figur 8. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Västmanland, Regionala forskningsprojekt På uppdrag av Regionhälsan i Region Västmanland har AMM under 2017 deltagit i interventionsprojektet Hälsosamma arbetstider. Tre avdelningar vid Västerås sjukhus, där skiftarbete förekommer, deltog i studien. Syftet med projektet var att öka hälsomedvetenheten genom att utbilda och medvetandegöra medarbetare, men också chefer och schemaansvariga i hälsopåverkande faktorer gällande skiftarbete. Områden som behandlades var bland annat hälsofrämjande schemaläggning, återhämtning och sömn, fysisk aktivitet samt kosthållning vid nattarbete. Utbildningsinterventionen utvärderades med enkäter vid tre tillfällen och resultaten finns redovisade i en rapport. Framtagning av riktlinjer för samarbetet mellan HR-FHV och AMM. 32

65 Bilaga 3: Landstinget i Värmland Patientutredningar Under året tog kliniken emot 35 remisser på patienter från Värmland. Från företagshälsovård/privatläkare inkom 22 remisser, från sjukhuskliniker 3 stycken och från primärvården 5 stycken. 5 patienter sökte via egen vårdbegäran. Vi gjorde 7 arbetsplatsbesök och genomförde 2 mätningar på arbetsplatser i Värmland under Miljömedicin AMM deltog under Selma-projektets öppna hus för allmänheten på Karlstad universitet för att sprida information och råd om barn och kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar. Under 2017 har AMM haft 5 uppdrag att sammanställa inomhusklimatenkäter från Värmland. Utredningarna har gjorts på en vårdavdelning, inom skola och på HVB-hem. Syftet med inomhusklimatenkäterna är att ta reda på om kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador kan påverka hälsan. Den nationella miljöhälsorapporten kom under 2017 och vi arbetar med en regional miljöhälsorapport där Värmland ingår. Rapporten planeras att vara klar under I miljöhälsorapporten ingår bland annat områden som luftföroreningar utomhus, buller, inomhusmiljö, kemikalier och andra miljöföroreningar. 33

66 Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Värmland visar på en liten ökning det senaste året, figur 9. Andelen analysprover har legat stabilt mellan 5 och 7 procent de senaste fem åren. 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Värmland andel prov % 0, Figur 9. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Värmland, Regionala forskningsprojekt Sedan mer än 10 år driver kliniken ett projekt riktat mot badhusanställda. Projektet innefattar samtliga regioner, så även Värmland. Det handlar om att studera symtom och besvär hos badhusanställda. De bad som studerats är habiliterings- och rehabiliteringsbad samt vanliga kommunala fritidsbad. Projektet har genererat en licentiatavhandling så långt. Framtagning av riktlinjer för samarbetet mellan HR-FHV och AMM. Stöd till HR vid framtagning av policy, checklistor och rutin för kränkande särbehandling. Riskbedömning av kemikalier yrkeshygieniker från AMM har ingått i en arbetsgrupp där man tagit fram rutiner för riskbedömning av kemikalier. 34

67 Bilaga 4: Region Örebro län Patientutredningar Under året tog kliniken emot 104 remisser på patienter från Örebro län. Från företagshälsovård/privatläkare inkom 35 remisser, från sjukhuskliniker 18 stycken och från primärvården 37 stycken. 14 patienter sökte via egen vårdbegäran. Vi gjorde 20 arbetsplatsbesök, 3 hembesök och genomförde 6 mätningar i Örebro län under Miljömedicin AMM medverkar i den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) genom mätning av cancerframkallande ämnen i Lindesberg. Lindesberg är en av fem orter i landet som ingår i projektet, som enligt ett rullande schema genomför exponeringsstudier på cancerframkallande luftföroreningar. Syftet är att långsiktigt följa hur den svenska befolkningen exponeras för hälsoskadliga ämnen via luft. Personburna och stationära mätningar har genomförts vid tre mätomgångar på samtliga orter. Resultaten i Lindesberg visar att halterna av bensen, 1,3- butadien och formaldehyd har minskat sedan 2005 medan kvävedioxidhalten har ökat. Halterna av PM2,5 och bens(a)pyren har också minskat i den urbana bakgrunden sedan Den hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. Foster och barn är dessutom en speciellt känslig grupp eftersom de inte är färdigutvecklade. Därför påbörjade vi ett projekt - Barns miljö i förskolan - för att göra en bedömning av barns inomhusmiljö, när det gäller luftkvaliteten, på fem olika förskolor i Lindesberg. 35

68 När det gäller frågor om förorenade markområden har vi deltagit vid tre informationsmöten med allmänheten angående tre delområden i Åmmeberg i Askersunds kommun. Samarbete med Länsstyrelsen i Örebro län sker också vid frågor om förorenad mark där vi bland annat är bollplank i riskbedömningsfrågor. Genom ett samarbete med Länsstyrelsen medverkar AMM i det regionala miljöövervakningsprogrammet Undersökningar i grundvattenförekomster. En del av programmet utgörs av provtagning av vatten från cirka 20 olika brunnar per år, under en 6- årscykel, för att sedan starta om med brunnarna från det första året (s. k. omdrevsstationer). AMM bistår med analyser av metaller och i rapportskrivandet. Kliniken besvarar även inkommande frågor om föroreningar i dricksvatten (t. ex. tungmetaller, PFOS, pesticider och radon) och utför också dricksvatten-relaterade riskbedömningar inom patientutredningar. Under de senaste årtiondena har kemikalier i samhället ökat. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter som plast, byggmaterial, leksaker, möbler och textilier. Fler och fler studier tyder också på att kemikalierna i vår närhet påverkar vår hälsa, till exempel genom hormonstörande effekter. Barn och foster är extra känsliga, speciellt för hormonstörande ämnen, eftersom de fortfarande utvecklas. Därför har vi flera projekt med inriktning på barns exponering, där vi bland annat tittar på barns exponering under första levnadsåret i Örebro. Under året har arbetet fortsatt med informationen Barn och kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar i Örebro län. Arbetet med uppdateringen av framtaget informationsmaterial har fortsatt. Vi har även färdigställt en rapport i syfte att kartlägga möjlig kemikalieexponering vid neonatalavdelningen i Örebro på uppdrag av staben för hållbar utveckling. Information om kemikalier till barn och ungdomar är också ett viktigt arbete. För närvarande arbetar vi inom detta område genom gymnasiearbeten vid Rudbecksskolan i Örebro. Två gymnasiearbeten pågår detta läsår. Det ena ska leda till en bok om barns uppfattning om kemikalier. I det andra gymnasiearbetet har eleverna genomfört mätningar av cancerframkallande ämnen i tätortsluft i Örebro på sina studiekamrater. Undersökningen har samma upplägg som hälsorelaterad miljöövervakning delområde luft, men mätningar genomförs personburet på ungdomar som vistas i staden istället för vuxna individer. Under 2017 har AMM haft två uppdrag att sammanställa inomhusklimatenkäter från Örebro län. Utredningarna har gjorts på en vårdavdelning och ett kontor. Syftet med inomhusklimatenkäterna är att ta reda på om kemikalier från byggnader, dålig ventilation och vattenskador kan påverka hälsan. Den nationella miljöhälsorapporten kom under 2017 och vi arbetar med en regional miljöhälsorapport där Örebro län ingår. Rapporten planeras att vara klar under I miljöhälsorapporten ingår bland annat områden som luftföroreningar utomhus, buller, inomhusmiljö, kemikalier och andra miljöföroreningar. 36

69 Analyslaboratoriet Fördelningen av andelen analyserade prov från Örebro län visar på en minskning jämfört med 2016 då forskningsprojekt stod för en stor andel, figur 10. Region Örebro län andel prov % 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Figur 10. Fördelning i procent av andelen analyserade prov från Region Örebro län, Regionala forskningsprojekt Efter att företagshälsovården uppmätt höga lustgasnivåer vid tandvårdsbehandlingar har AMM fått flera förfrågningar om hur exponering för lustgas ska bedömas. En första mätning gjordes 2016 vid två tandvårdsbehandlingar i Örebro. I förlängningen avser vi att mäta lustgas på flera tandvårdsmottagningar. Målet är att komma med förslag på rutiner för att minska personalens risk för exponering av lustgas. AMM och Örebro kommun påbörjade under 2016 ett projekt för att utvärdera effekter av bulleråtgärder i ett bostadsområde i Örebro utsatt för stora trafikflöden och relativt höga hastigheter. Syftet med undersökningen är att kartlägga förekomst och omfattning av hälsoeffekter av vägtrafikbuller (störning, sömn och välbefinnande) samt förändring av ljudförhållanden före och efter beläggning av lågbullrande asfalt och sänkning av hastigheten. Enkäter skickades ut under våren 2017 till boende i aktuellt område samt ett kontrollområde före bulleråtgärderna (som utfördes under sommaren 2017). Ljudalstringsmätningar har gjorts före och efter åtgärderna. En uppföljningsenkät kommer att skickas ut till de boende under våren

70 Under året påbörjades ett projekt med fokus på tillämpning och utvärdering av hälsoindikatorer för luftkvalitet på frisörsalonger. Framtagning av riktlinjer för samarbetet mellan HR-FHV och AMM. Riskbedömning av kemikalier yrkeshygieniker från AMM har ingått i en arbetsgrupp där man tagit fram rutiner för riskbedömning av kemikalier. 38

71 Bilaga 5: Forskningsprojekt Tabell 8 visar merparten av klinikens projekt som pågår och/eller förväntas producera rapporter/artiklar. Antalet publicerade artiklar var under 2017 något fler än under föregående år. Tabell 8. Aktuell forskning med extern eller delvis extern finansiering Projektnamn eller projektfokus Kontaktperson Anslagsgivare Kommentar 1) Inhalationsexponering i träpelletsindustrin kan de höga nivåerna minskas? 2) SECO Tools II: Exponering och upptag av kobolt effekter på luftvägar och hud samt påverkan på inflammatoriska markörer vid hårdmetallframställning. 3) Hantering av hot och våld i psykiatrisk slutenvård. Etik, bemötande och säkerhet. Katja Hagström AFA Fler publ. kommer Maria Klasson Företaget SECO Fler publ. Tools kommer inkl.doktorsavhandling Lars-Erik Warg FORTE Avslutningsfas, skrivfas 4) Hantering av hot och våld inom tvångsvården av unga. Etik, bemötande och säkerhet. Lars-Erik Warg Statens Institutionsstyrelse Rapport till SiS 5) Robotassisterad luftprovtagning av partiklar Lena Andersson KK-stiftelsen Pågår för förbättrad riskbedömning i industriella miljöer. 6) Mangan i svetsrök dess väg in i svetsares hjärnor och psykomotoriska och kognitiva effekter. Bernt Bergström AFA Pågår 7) Kvarts- och partikelexponering i järn- gjuterierlena Andersson FORTE Pågår mekanismer och påverkan på inflammationsoch koagulationsmarkörer för luftvägspåverkan och hjärt-kärlsjuklighet. 8) Kan skillnader i immunförsvaret förklara och Lena Andersson KK-stiftelsen Pågår förutse varför vissa individer utvecklar inflammatoriska komplikationer? Koboltexponering i hårdmetallindustri. Delprojekt 9) Inventering 4: Partikel-inducerad av barns exponering inflammation. för Ylva Sjöström Region Örebro län, Örebro: Klar kemikalier på neonatalavdelningar. Landstinget Sörmland Sörmland: Pågår 10) Barns exponering för kemikalier i inomhusmiljöer Ylva Sjöström Landstinget Sörmland Pågår 11) Spädbarns exponering för miljögifter Jessika Hagberg Naturvårdsverket (pengar hos ÖU). Pågår 39

72 12) Exponering för PAH vid arbete med kreosotimpregnerade slipers (Vossloh). Jessika Hagberg ALF-medel Pågår 13) Är kontaminerade jordar en källa till human exponering för dioxiner? En fallstudie av ett gammalt sågverk. Jessika Hagberg Arvika kommun Pågår 14) Inomhusmiljö och kemiska emissioner i lågenergibyggnader. Jessika Hagberg ÖU, HBF Pågår (doktorandprojekt) 15) Bromerade dioxiner - är de ett miljöhot? Jessika Hagberg ÖU, (doktorandprojekt) Pågår 16) Har kvinnor som arbetar skift en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom? Ing-Liss Bryngelsson AFA Pågår 17) Metaboliter vid vibrationsexponering. Per Vihlborg ALF-medel Pågår 18) Sarkoidos och kvartsexponering. Per Vihlborg Region Örebro län Avslutningsfas 19) Kärlskador i händer vid vibrationsexponering Per Vihlborg Region Örebro län Uppstartsfas 20) Luftvägsbesvär vid arbete i sjuka hus. Pål Graff Anslag från Avslutnings sydöstra sjukvårds- fas regionen 21) Exponering för metallpartiklar vid 3Dskrivare. Pål Graff AFA Pågår 22) Hälsorelaterad miljöövervakning: Cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Lindesberg Ann-Christine Mannerling Naturvårdsverket Klar 23) Barns miljö i förskolan, inomhusluftens kvalitet, Lindesberg Ann-Christine Mannerling Region Örebro län Klar 24) Effekter av buller från vägtrafik och tillgång till tyst sida. Fältundersökningar i moderna bostadsområden i Örebro. 25) Effekter av vägtrafikbuller före och efter bulleråtgärder (lågbullrande asfalt och hastighetssänkning). Anita Gidlöf Gunnarsson Anita Gidlöf Gunnarsson Örebro kommun, Länsstyrelsen i Örebro län Örebro kommun Fler publ. kommer Pågår 40

73 Bilaga 6: Publicerade originalarbeten Löfstedt H, Hagström K, Bryngelsson IL, Holmström M, Rask-Andersen A. Respiratory symptoms and lung function in relation to wood dust and monoterpene exposure in the wood pellet industry. Ups J Med Sci Jun; 122(2): Doi: / Epub 2017 Mar 1. Klasson M, Lindberg M, Bryngelsson IL, Arvidsson H, Pettersson C, Husby B, Westberg H. Biological monitoring of dermal and air exposure to cobolt at a Swedish hard metal production plant: Does dermal exposure contribute to uptake? Contact Dermatitis, 2017;77(4): Svartengren M, Bryngelsson IL, Marsh G, Buchanich J, Zimmerman S, Kennedy K, Esmen N, Westberg H. Cancer incidence among hard metal production workers: The Swedish Cohort. J Occup Environ Med Dec;59(12):e365-e373. Doi: /JOM Marsh GM, Buchanich JM, Zimmerman S, Liu Y, Balmert LC, Graves J, Kennedy KJ, Esmen NA, Moshammer H, Morfeld P, Erren T, Grol:s JV, Yong M, Svartengren M, Westberg H, McElvenny D, Cherrie JW. Mortality among hardmetal production workers: Pooled analysis of cohort data from an international investigation. J Occup Environ Med Dec;59(12):e342- e364. Doi: /JOM.000 Westberg H, Bryngelsson IL, Marsh G, Kennedy K, Buchanich J, Zimmerman S, Esmen N, Svartengren M. Mortality among hard metal production workers: Swedish measurement data and exposure assessment. J Occup Environ Med Dec;59(12):e327-e341. Doi: / JOM Westberg H, Bryngelsson IL, Marsh G, Buchanich J, Zimmerman S, Kennedy K, Esmen N, Svartengren M. Mortality among hard metal production workers: The Swedish cohort. J Occup Environ Med Dec;59(12):e263-e274. Doi: /JOM Landberg HE, Axmon A, Westberg H, Tinnerberg H A study of the validity of two exposures assessment tools: Stoffenmanager and the advanced REACH tool. Ann Work Expo Health, 2017 Jun 1;61(5): Doi: /annweh/wxx008. Bjurlid, F, Kärrman, A, Ricklund N, Hagberg J. Occurrence of brominated dioxins in a study using various firefighting methods. Science of the Total Environment, 2017;599:

74 Henriksson, S, Bjurlid, F, Rotander A, Engwall, M, Lindström G, Westberg, H, Hagberg, J. Uptake and bioaccumulation of PCDD/Fs in earthworms after in situ and in vitro exposure to soil from a contaminated sawmill. Science of the Total Environment, 2017;580: Vihlborg P, Bryngelsson IL, Lindgren B, Gunnarsson LG, Graff P. Association between vibration exposure and hand-arm vibration symptoms in a Swedish mechanical industry. International Journal of Industrial Ergonomics, 2017;62: Vihlborg P, Bryngelsson IL, Andersson L, Graff P. Risk of sarcoidosis and seropositive rheumatoid arthritis from occupational silica exposure in Swedish iron foundries a retrospective cohort study. BMJ Open, 2017:7(7):e Ögren M, Gidlöf-Gunnarsson A, Smith M, Gustavsson S, Person Waye K. Comparison of annoyance from railway noise and railway vibration. International Journal of Environmental Research and Public Health, 2017;14:805. Doi: /ijerph Hylén U, Kjellin L, Prlto-Piri V, Warg LE. Psychosocial work environment within psychiatric inpatient care in Sweden: Violence, stress, and value incongruence among nursing staff. International Journal of Mental Health Nursing, 2017, Doi: /inm Andersson T, Magnusson A, Bryngelsson IL, Frøbert O, Henriksson KM, Edvardsson N, Poçi D. Patients without comorbidities at the time of diagnosis of atrial fibrillation: causes of death during long-term follow-up compared to matched controls. Clinical Cardiology. 2017, Doi: /clc Olsson DS, Hammarstrand C, Bryngelsson IL, Nilsson AG, Andersson E, Johansson G, Ragnarsson O. Incidence of malignant tumors in patients with a non-functioning pituitary adenoma. Endocr Relat Cancer, 2017, Doi: /ERC Andersson T, Magnuson A, Bryngelsson IL, Frøbert O, Henriksson KM, Edvardsson N, Poçi D. Patients with atrial fibrillation and outcomes of cerebral infarction in those with treatment of warfarin versus no warfarin with references to CHA2DS2-VASc score, age and sex - A Swedish nationwide observational study with patients. PLoS ONE, 2017;12(5):e Eriksson K, Bryngelsson IL, Hagström K. Temporal trend in wood dust exposure during the production of wood pellets. Ann Work Expo Health, 2017, Doi: /ANNWEH/WXX

75 Publicerade rapporter under 2017 Mannerling A-C, Hagström K (2017). Hälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Rapport nr: 17RS Mood P, Gidlöf-Gunnarsson A. (2017). Hälsosamma arbetstider. En utbildningsintervention gällande schemaläggning och livsstilsfaktorer för skiftarbetare inom vården. Rapport AMM 5/2017. Hagström K, Pettersson C, Graff P. (2017). Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly, arsenik och kadmium vid Åmmebergs badplats. Rapport AMM 2/2017. Pelto-Piri V, Engström K, Engström I, Sandén P, Warg L-E, Kjellin L. (2017). Hantering av hot och våld. Personalen syn på etik, bemötande och säkerhet i mötet med ungdomar på institutioner. Staten institutionsstyrelse, Institutionsvård i fokus, nr 12,

76 Universitetssjukhuset Örebro Örebro Telefon:

77 Verksamhetsbera ttelse Registercentrum Uppsala-Ö rebro 2017 UCR och RCC Uppsala Örebro har sedan flera år ett väl fungerande samarbete inom ramen för RCOuppdraget. Även om det historiskt funnits olikheter mellan de båda enheterna avseende historik, uppdrag och förutsättningar har vi utvecklat ett för båda parter värdefullt samarbete kring gemensamma utmaningar och frågor. Verksamhetsberättelser för 2017 presenteras i separata dokument från UCR respektive RCC. Kort om UCR och RCC Uppsala Örebro UCR är landets största och äldsta registercentrum där kvalitetsregisterverksamheten är integrerad i en organisation som även omfattar kliniska prövningar, statistik, biobank och forskningslabb, vilket ger anslutna Kvalitetsregister unika möjligheter att utveckla alla delar av sin verksamhet och sin värdekedja. RCC Uppsala Örebro arbetar vid sidan av nationellt kvalitetsregisterstöd på cancerområdet även med regionala register och lokalt förbättringsarbete i nära samverkan med regionala diagnosspecifika register- och vårdprocessgrupper. En stor del av RCCs nuvarande registerverksamhet bedrivs inom ramen för målen i den nationella cancerstrategin. Under 2017 har samarbetet mellan UCR och RCC fortsatt kring Registercentrums formulerade uppdragspunkter och andra ärenden av gemensamt intresse. Gemensamma möten på ledningsnivå har hållits. Under arbetsnamnet Regulatoriska rådet hålls gemensamma möten med landstingsjurister/cpua var tredje vecka. Samarbetsfrågor har bland annat omfattat: Juridiska frågor utlämning av data: arbetsgång och formalia förfrågningar från industri och myndigheter hantering av forskningsärenden, etikprövning utformande av personuppgiftsbiträdesavtal med regionens landsting hantering av administrativa gränser vid byggande av register juridisk utredning av kvalregister vs realtidsdatabaser förberedelser inför ny Dataskyddsförordning Utdata Nya lösningar online återrapportering optimerade presentationsvyer

78 Forskning och kvalitetssäkring rutiner vid länkning kvalitetsregisterdata mot andra datakällor och biobank RCT med utgångspunkt från kvalitetsregister policy och rutiner vid utlämnande av data till externa intressenter revidering uttagsblanketter avgifter för service, uttag och specialkörningar leveransrutiner av data, bla via Cryptshare Övrigt planering i samband nytt kvalitetsregisteruppdrag som kom i maj 2017 dialog kring dimensionering av stöd och behov av prioriteringar representanter i Samverkansgruppen för Kvalitetsregister från både UCR och RCC deltagit i RCO-samverkan via SKL förberett för integration i regional kunskapsstyrning och NPO Mats Lambe, RCC Sara Hansson, UCR

79 Verksamhetsberättelse Registerverksamheten, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro 2017 Bakgrund Registerverksamheten vid RCC har en historisk bakgrund i de sex onkologiska centrum (OC, ROC) inrättades under 70-talet. Syftet var att förstärka regional cancerregistrering, lämna underlag för nationell cancerstatistik och stödja epidemiologisk forskning. Som ett resultat av utredningen kring en nationell cancerstrategi inrättades sex regionala cancercentrum (RCC) med start Utredningen om en nationell cancerstrategi slog bl.a. fast: Inom RCC bör ändamålsenliga strukturer och adekvata resurser för att stödja kunskapsutvecklingen inom cancerområdet i sjukvårdsregionen byggas upp, och bl.a. innehålla de uppgifter som innehas av regionala onkologiska centrumen, ROC. I RCCs uppgifter ingår att medverka i uppföljning och utvärdering av cancervården i regionen baserat på nationellt överenskomna modeller och metoder. Andra uppgifter som ingår i RCCs uppdrag är bland annat: Insatser att förbättra arbetet med inrapportering av data till nationella och regionala register för cancervården. Uppföljning av riktlinjer och vårdprogram för cancervården. Stödja epidemiologisk och preklinisk och klinisk forskning. Samarbete med andra discipliner och kunskapsområden. Ett av de kriterier som RCC arbetar efter är kunskapsstyrning: Till RCCs uppgifter hör även att arbeta för att nationella kvalitetsregister används för verksamhetsutveckling inom cancervården. Det innebär att RCC ska verka för att samtliga berörda enheter rapporter till de nationella kvalitetsregistren som rör cancervården. För att utveckla cancervårdens kvalitet skall RCC ansvara för att det finns systematisk återkoppling till enheterna, inkluderande öppna jämförelser mellan landsting och/eller mellan behandlande sjukhus för de de vanligaste förekommande cancerformerna. I den mån Socialstyrelsen och SKL genomför öppna jämförelser som rör cancervården, ska RCC stödja detta arbete. För dessa ändamål ska det vid varje RCC finnas en funktion som stödjer insamling av uppgifter till de nationella registren och bearbeta data på motsvarande sätt som tidigare regionala onkologiska centrum (ROC) gjorde. ROCs registeruppdrag integrerades i RCC när dessa bildades. Sedan 2011 finns en nationell samverkansgrupp - RCC i samverkan - bestående av cheferna för RCC och SKL som stödjande part. Arbetsgruppen för kvalitetsregister på INCA (AKI) med representanter från landets sex RCC ansvarar för nationell samordning av drift, utveckling och support på den gemensamma nationella ITplattformen INCA. Inom ramen för detta samarbete verkar RCC i samverkan och AKI för: En professionell och resurseffektiv organisation för stöd i kvalitetsregistren och forskningsregister på cancerområdet. 1

80 Att med INCA-plattformen som verktyg verka för att dessa register används för patientfokuserad verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och forskning inom cancervården. Upprätthållande av en tydlig, kompetent och hållbar organisation för drift, utveckling och support av INCA. Samarbetet under 2017 har omfattat fortsatt utveckling av INCA-plattformens funktionalitet, det gäller t.ex. utveckling av screeningregister, läkemedelsregister, randomiseringsmöjligheter, lösningar rörande PREM och PROM, kommunikation med andra system, omedelbar online åtkomst till inrapporterade data ( Koll på läget ), interaktiva, publika års rapporter online ( Shiny ), kontinuerlig publik redovisning av utvalda kvalitetsindikatorer och lösningar för att följa väntetider inom ramen för satsningen på standardiserade vårdförlopp (SVF). I april 2017 flyttades cancerregistret (RTR) till INCA (CanINCA), en lösning som förbättrar datakvalitet och som på sikt kommer att underlätta arbetet för inrapportörer och registerhandläggare. Funktioner vid RCC Uppsala-Örebro register 2016 Under verksamhetsåret 2017 fanns 24 medarbetare vid registersektionen. Arbetet med register och vårdprogram fortsätter bedrivas i diagnosspecifika stödteam bestående av koordinator/sjuksköterska, registerhandläggare och statistiker. Kompetenskrav och uppdragsbeskrivning för nationella stödteam redovisas i dokumentet: Kvalitetsregister arbetsteam vid RCC Uppsala- Örebro: Funktionschef Läkare/cancerepidemiolog/professor med övergripande ansvar. Koordinatorer/sjuksköterskor Vid RCC register arbetade 7 koordinatorer/sjuksköterskor med uppgifter kring kvalitetsregister, vårdprocessgrupper, sjuksköterskenätverk och regiondagar. Sjuksköterskorna har en central roll vid uppstart av nya register, vidareutveckling av befintliga databaser och stöd till diagnosspecifika regionala processledare och vårdprocessgrupper. Handläggare Under 2016 fanns 8 handläggartjänster som arbetar med registerdata. Varje handläggare arbetar med 3-4 cancerdiagnoser och ansvarar bl.a. för registrering och kvalitetskontroll i det regionala tumörregistret samt i respektive kvalitetsregister. Arbetet innefattar frekventa kontakter med inrapporterande klinik för eftersökning av saknade anmälningar och kompletteringar. Handläggarna ansvarar också för vissa datauttag till externa beställare, medverkar som sakkunniga vid vårdprocessgruppsmöten och regiondagar samt randomiserar patienter i kliniska studier utgående från RCC. 2

81 Statistiker Vid RCC register arbetade under 2017 tre biostatistiker med analys, konsultation, datauttag, rapporter och presentation av data för epidemiologisk bevakning och kvalitetssäkring. Epidemiolog På RCC registerenhet arbetar en disputerad läkare och epidemiolog som ger metodstöd till kvalitetssäkrings- och forskningsprojekt. Sekreterare Vid RCC register finns en sekreterartjänst med uppgiften att ge stöd till verksamhetens funktionschef, administration och samordning. Sekreteraren har också en central roll vid utarbetandet och revideringar av vårdprogram och ger stöd till arbetet med standardiserade vårdförlopp. IT-personal På RCC arbetade två IT- tekniker med ansvar för nätverksunderhåll, mjuk- och hårdvarusupport, databaskonstruktion, regional INCA-support och rådgivning. IT-tjänsterna ger stöd till hela RCC organisationen. INCA-konstruktörer Konstruktörsverksamheten på IT plattformen INCA koncentrerades 2013 till tre konstruktörsteam med nationellt ansvar som lokaliserats till RCC Väst, RCC Norr och RCC Uppsala-Örebro. Konstruktörsteamet vid RCC Uppsala-Örebro har under huvuddelen av 2017 omfattat fyra konstruktörer. I tillägg har konsultkonstruktörer anlitats motsvarande en halvtidstjänst. Sedan 2016 finns en tjänst som Registerproduktägare (RPÄ) med uppgift att i dialog med stödteamskoordinator och registerföreträdare samla in önskemål om registerutveckling. Konstruktionsarbetet omfattar de register som RCC Uppsala-Örebro respektive Stockholm har nationellt ansvar för. I tillägg utvecklas databaser för ett flertal icke-diagnosspecifika projekt, t ex ett regimbibliotek, läkemedelsregister och PROM-lösningar och SVF registrering på INCA för utvalda cancerdiagnoser. Samordningen av det nationella arbetet leds av nationell IT-chef med placering vid RCC Väst. Verksamheten vid RCC register Regionala tumörregistret (RTR) RCC ansvarar för regional cancerregistrering och statistik. Informationen används vid sammanställning av nationella cancerdata vid Socialstyrelsen och i epidemiologiska och kliniska studier. Till RTR inkom mer än canceranmälningar 2017 (inklusive icke-invasiva tumörer). Nyanmälda cancerfall under 2016 inrapporterades enligt schema till Socialstyrelsen den 31 oktober. Regional tumörstatistik tillgänglig på CanINCA är central för kontinuerlig kontroll av täckningsgraden och datakvalitet i kvalitetsregister. Kvalitetsregister för cancer RCC Uppsala-Örebro administrerar regionalt f.n. 30 kvalitetsregister för cancer, varav ansvaret är nationellt för 5 diagnoser (prostatacancer, lungcancer, peniscancer, KML och MDS). Totalt anmäldes mer än incidenta regionala cancerfall till kvalitetsregistren (samtliga diagnoser) under Informationen i flertalet register baseras på flera blanketter (anmälan, behandling, uppföljning). För cirka 25 % av dessa krävdes det begäran av kompletterande data minst en gång från inrapporterande kliniker. Detta utgör ett arbetskrävande moment, men bidrar till att en mycket hög täckningsgrad 3

82 uppnås (>95 %) jämfört med den lagstadgade inrapporteringen till nationella cancerregistret. En fortsatt utmaning är den fördröjda inrapporteringen, en fråga som återkommande kommuniceras ut till inrapporterande kliniker och RCCs styrgrupp. Denna försening påverkar bland annat möjligheten att snabbt och följa upp fattade inriktningsbeslut om regional nivåstrukturering av cancervården (se nedan) Registerstudier Under 2017 gav RCC Uppsala-Örebro fortsatt stöd till epidemiologiska studier baserade på data från regionala och nationella kvalitetsregister och av RCC administrerade forskningsdatabaser (LcBaSe, CMLBaSe, PencaBaSe, PcBaSe, BcBaSe). Kring forskningsdatabasern har styrgrupper etablerats bestående forskningsintresserade kliniker och registerföreträdare. RCC statistiker har det primära ansvaret för analyser, men data bearbetas även av externa grupper i nära samarbete med registerföreträdare. Regionala vårdprocessgruppsmöten Under 2017 arrangerade RCC mer än 15 diagnosspecifika regionala vårdprocessgruppsmöten Nationella register, inrapportörs- och monitorsmöten I samarbete med nationella registerhållare arrangerade RCC under nationella möten. Regiondagar RCC register anordnar i samarbete med vårdprocessgrupper diagnosspecifika regiondagar. Syftet är att med stöd av data från kvalitetsregister stämma av mot nationella vårdprogram och diskutera cancervårdens regionala resultat samt sprida kunskap om senaste rön. Extern information/hemsida RCCs hemsida utgör en viktig informationskanal där bland annat rapporter, vårdprogram, register, blanketter och manualer finns tillgängliga för nedladdning. Utdata Rapporter och kvalitetssäkring Huvuduppgiften för RCC register är att tillhandahålla cancerdata av hög kvalitet som underlag för kvalitetssäkring. Resultaten presenteras i rapporter tillgängliga på hemsidan. I de regionala vårdprocessgruppernas uppdrag ingår att ta fram en kommenterande text tillgänglig för ickespecialister som tydligt lyfter observerade avvikelser, identifierade förbättringsområden och mål inför det kommande året. Statistiker i respektive nationellt stödteam har i uppdrag att ta fram startsidor online där klinikens egna resultat kan jämföras mot regionala och nationella genomsnitt. I ett separat utvecklingsprojekt har INCA-plattformen anpassats så att online data omedelbart görs tillgängliga för inrapporterande kliniker. Denna lösning har vidareutvecklats genom lanseringen av Koll på läget för ytterligare diagnoser där kvalitetsindikatorer och målnivåer åskådliggörs i real tid för respektive inrapporterande sjukhus. Under 2017 har en lösning med interaktiv online årsrapport ( Shiny ) lanserats för prostatacancerregistret och kommer stegvis att erbjudas för samtliga diagnoser. 4

83 I ett nationellt samarbetsprojekt deltar RCC Uppsala-Örebro i utvecklingen av en lösning som öppet på hemsidan (utanför inloggning) tillgängliggör sammanfattande resultat avseende kvalitetsindikatorer per diagnos. Forskning och utveckling Exempel på framgångsrik användning av kvalitetsregisterdata utgörs av forskningsverksamheten kring nationella prostatacancerregistret (NPCR, PcBaSe), kvalitetsregister för bröstcancer (BcBaSe) kvalitetsregister för Kronisk Myeloisk Leukemi (CMLBaSe), kvalitetsregister för lungcancer (LCBaSe) och kvalitetsregister för peniscancer (PencaBaSe). Forskningsfynd publicerade från dessa databaser har visat på det mycket stora vetenskapliga värdet av att berika kvalitetsregisterdata med information från andra registerkällor. Resultaten har bland annat med hög upplösning kunnat visa på såväl regionala som socioekonomiska skillnader i handläggningen av cancerpatienter. Under 2017 har RCC fortsatt stödja denna utveckling genom att leverera data och ge metodstöd till forskningsprojekt samt genom samordning av uppdaterade registerlänkningar. Samtliga RCC statistiker arbetar aktivt i registerbaserade forskningsprojekt. På RCC arbetar också två externt finansierade statistiker med analys av registerdata i forskningssyfte. Medarbetare vid RCC har externt forskningsstöd för registerbaserade studier från Cancerfonden, Vetenskapsrådet, FORTE, Regionala forskningsrådet och Bröstcancerföreningen. I samarbete med Socialstyrelsen och RCC Väst bedriver RCC Ua-Örebro ett projekt som syftar till att öka kvaliteteten i cancerregistret genom att via registerlänkningar och journalgenomgångar kartlägga vilka patienter som inte anmäls till cancerregistret utan enbart identifieras i dödsorsaksregistret. RCC registers enhetschef deltar som svensk representant i ANCR (Association of Nordic Cancer Registries) samt som nordisk representant i det europeiska cancerregistersamarbetet ENCR (European Network Cancer Registries). RCC Uppsala-Örebro har under 2017 samordnat en pilotstudie finansierad av SWElife/Vinnova avseende utveckling av generisk grundlösning för konstruktion av s.k. patientöversikter på INCA, en teknisk lösning som möjliggör visualisering av patientdata som stöd vid behandlingsbeslut. Pilotstudiens resultat ligger till grund för en ansökan om ett tre-årigt ekonomiskt stöd för utveckling av patientöversikter på INCA. Sammanfattning RCC verksamhet 2017 i korthet enligt register centras ursprungliga uppdrag (13 punkter): 1. Stöd till uppbyggnad och drift av nya och befintliga nationella kvalitetsregister RCC Uppsala-Örebro nationella stödteam står i kontinuerlig dialog med registerhållare rörande utvecklingsbehov och önskemål om ny funktionalitet. Prioriteringar och arbetsordning bestäms av den nationella arbetsgruppen för kvalitetsregister och INCA (AKI). 5

84 RCC Uppsala-Örebros konstruktörsteam ger service till ett tiotal nationella kvalitetsregister samt modullösningar. RCC Uppsala-Örebros INCA support ger stöd till regionens användare. Under 2017 har RCC Uppsala-Örebro medverkat i nationellt dialogmöte med ordförande i nationella styrgrupper i syfte att stärka samarbete och fortsatt utveckling. 2. Tillsammans med övriga registercentra fungera som en nationell resurs i samordning avseende utvecklingsarbete och där kvalitetsregistren görs och där de olika registercentrens kompetens profil kompletterar varandra. RCC Uppsala-Örebro ger stöd till såväl regionala som nationella kvalitetsregister. Utvecklingsarbetet samordnas via AKI där samtliga RCC finns representerade med olika kompetensprofiler. 3. Erbjuda kvalitetsregister ett färdigutvecklat IT-stöd och drift av registren som uppfyller lagens krav på säker kvalitetsöverföring och hantering av data. IT-stöd för samtliga kvalitetsregister erbjuds på INCA - plattformen I samarbete med landstingjurister bevakar AKI att lagens krav uppfylls avseende överföring och hantering av data 4. Driva kvalitetsregisterutveckling genom att utveckla nya funktioner och tjänster. Inom ramen för AKI samarbetet sker en kontinuerlig utveckling av INCA-plattformens funktionalitet, det gäller t.ex. skapande av läkemedelsregister, screeningregister, randomiseringsmöjligheter, lösningar rörande PREM och PROM, omedelbar online åtkomst till inrapporterade data och kommunikation och överföring av data till andra system. 5. Stödja registerhållare som sammanställer, analyserar och sammanställer registerdata på ett sådant sätt att de blir användbara för de medicinska professionerna, allmänheten och hälso- och sjukvårdens ledningsorgan för olika ändamål. RCCs stödteam medverkar vid utveckling och framtagande av årsrapporter och onlinelösningar för återrapportering. Under 2017 har öppen löpande webredovisning av utvalda kvalitetsindikatorer per regim/klinik fortsatt gjorts tillgängliga på RCCs hemsida Återkoppling och dialog med processledare och vårdprogramgrupper samt avstämning mot vårdprogram. Återrapportering görs också till beslutsfattare, bland annat RCCs styrgrupp, lokala RCC råd i respektive landsting, samverkansnämnden i Uppsala-Örebro regionen och enskilda kliniker/sjukhus. 6

85 6. Aktivt främja att innehållet i de anslutna registren håller en hög datakvalitet och täckningsgrad. RCC Uppsala-Örebro genomför regelbundna täckningskontroller mot regionala tumörregistret, monitorerar inkomna rapporter och efterforskar saknade anmälningar. I registrens funktionalitet finns inbyggda logiska kontroller som minskar risken för felinmatning vid källa. Stöd till diagnosspecifika valideringsprojekt i dimensionerna inrapporteringshastighet, täckningsgrad, jämförbarhet samt validitet visavi grundkälla baserad på RCC specifik lathund för validering. RCC håller i INCA utbildningar för in rapportörer och medverkar vid revision av manualer Aktiv användning av data i forskningssyfte bidrar till ökad datakvalitet. Under 2017 fortsatt medverkan i internationellt jämförande projekt avseende registreringsrutiner och datakvalitet. 7. Aktivt främja att de anslutna registren mäter vårdens kvalitet i flera dimensioner och följer hela vårdkedjan. RCC Uppsala-Örebro ger aktivt stöd till processledare och vårdprocessgrupper vars uppdrag bland annat omfattar processkartläggning, bevakning av utrednings och behandlingsintensitet samt väntetider. Data används i allt högre utsträckning som underlag för regional och nationell nivåstrukturering av cancervården. 8. Aktivt främja kvalitetsutveckling med stöd av kvalitetsregister. Se ovan, punkt 7. I tillägg främjar RCCs arbetsteam ett ökat utnyttjande av kvalitetsregisterdata inklusive bevakning av kvalitetsindikatorer och identifiering av avvikelser. I arbetet ingår bevakning av implementering av, och avstämning mot vårdprogram Dialog med vårdprogram och registergrupp angående registerinnehåll (användbara data) Kontinuerlig rapportutveckling. Snabbare in- och återrapportering, inklusive omedelbar online rapportering med fokus på centrala kvalitetsindikatorer. Förenklad datatillåtkomst för deltagande kliniker. Inom ramen för vårdprocessarbetet, kurser i processledning och förbättringsarbete. 9. Tillhandahålla eller förmedla kompetens genom biostatistik, epidemiologi, programmering med förbättringsmetodik genom egen personal etablerade samarbeten. Vid RCC finns dessa kompetenser inkl. konstruktörskompetens. Via samarbete med UCR samt övriga RCC i landet inhämtas eller förmedlas kompetens avseende bl.a. hälsoekonomi och kommunikation. 7

86 10. Bevaka registerområden internationellt på ett övergripande plan. RCC Uppsala-Örebro är representerad i styrelsen för Association for Nordic Cancer Registries (ANCR) samt medlem i ENCR (europeiskt samarbete kring cancerregister). Kontakter finns även mot cancerregisterorganisationer i USA (SEER) samt enskilda cancerregister i Europa, bl.a. Eindhoven cancer register och Thames cancer register i London. 11. Aktivt främja forskning med stöd av kvalitetsregister. RCC stödjer aktivt i regionala, nationella och internationella forskningsprojekt utgående helt eller delvis från kvalitetsregisterdata. Detta sker genom stöd avseende registerkunskap, projekt planering, kontakt med myndigheter samt epidemiologisk och biostatistisk kompetens (se ovan under forskning och utveckling) 12. Samverkan med industrin. RCC besvarar kontinuerligt förfrågningar från industrin och kan erbjuda svar i form av översiktlig statistik. Industrin har möjlighet att delta som observatör vid av RCC arrangerade diagnosspecifika regiondagar. 13. Samverkan med nationell registerservice. RCC har utbytt information med nationell registerservice, dvs underlag för presentationer på NRSs hemsida. RCC har pga karaktären av kvalitetsregister på cancerområdet med egen tillgång till regionala tumörregister ännu inte haft behov av stöd rörande t.ex. täckningsgradsmätningar. En del av den kunskap och service NRS erbjuder finns tillgänglig på RCC. RCC har frekventa kontakter med representanter för Socialstyrelsens hälsodatabaser i samband med länkningsprojekt. Representanter från Socialstyrelsens samverkar med RCC och AKI i kodningsfrågor och i samband med att cancerregistret läggs upp på INCA. Mats Lambe

87 9

88 VERKSAMHETSBERÄTTELSE REGISTERCENTRUM UCR 2017 REGISTERCENTRUM UCR UCR är landets största och äldsta registercentrum med kvalitetsregisterverksamheten integrerad i en organisation som även omfattar kliniska studier, biostatistik, biobank och biomarkör-labb, vilket ger anslutna kvalitetsregister unika möjligheter att utveckla alla delar av sin verksamhet och sin värdekedja. Registercentrum UCR utgör ett nationellt och internationellt ledande kvalitetsregistercentrum inom: utveckling och drift av kvalitetsregister rapportering av kvalitetsregisterdata för styrning, utveckling och utvärdering av hälsooch sjukvården kvalitetsutveckling med stöd av kvalitetsregister registerbaserad forskning inkluderande prospektiva registerbaserade randomiserade kliniska studier Registercentrum UCR arbetar på uppdrag av SKL och det huvudsakliga uppdraget är att stötta och hjälpa befintliga kvalitetsregister och register som vill utvecklas till att bli nationella. För närvarande stöttar UCR registercentrum 22 nationella, samt ett par lokala, kvalitetsregister inom olika områden. Inom ramen för UCR registercentrum finns stor kompetens och bred erfarenhet med ett 50-tal experter på design av register, insamling, behandling och presentation av kvalitetsregisterdata, ekonomi, teknik, juridik, statistik, analys och vetenskaplig validering. Vi arbetar strikt enligt gällande lagrum och vår hantering av data liksom våra tjänster och processer står under tillsyn av Datainspektionen. Det faktum att UCR registercentrum har en nära koppling till organisationens båda huvudmän Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset/region Uppsala bidrar till ett innovativt arbetssätt och fortgående utveckling.

89 PERSONAL 2017 Under 2017 har tre personer anställts och fem personer har slutat. En omorganisation där sju personer inom IT & Drift och Administration flyttats från en annan sektion (Supportsektionen) till Kvalitetsregistersektionen ha genomförts. Vid årets slut var 38 personer anställda vid Registercentrum UCR, fyra vakanser fanns (ersättningsrekryteringar som ej ännu fyllts), och 14 konsulter var anslutna till registercentrumet. Personalen har utgjorts av: Sektionschef: Peter Hedman (januari-februari), Sara Hansson (mars-december) Verksamhetsutveckling: Monica Sterner IT-arkitekter: Magnus Mickelsson, Andreas Ekström Systemutvecklare: Joakim Nilsson, Rodrigo Funes, Joel Damberg, Kalle Widell, Katrin Skagerberg Vink, Johan Millert, Fredrik Johansson, Christina Nilsson, Malin Nord, Tomas Ringefeldt, Anders Klockar Rapportutvecklare: Fredrik Hansson, Rosa Baranzano, Annika Edberg, Camilla Hartmann, Carl- Olof Joachimsson, Lars Norberg, Helena Pettersson, Roger Svensson, Patrik Eliste, Linda Engblom Projektledare: Patrik Holmqvist, Christina Bellman, Stefan Thunberg, Åsa Kölerud, Camilla Brodén Användbarhet: Stefan Blomberg, Safia Ameur Kravarbete: Malin Häggmark QA: Veronica Hagman IT & Drift: Pär Lundqvist, Dejan Sotra, Georgios Koutsogiannakis, Marek Sinski, Matts Högberg, Sören Gustavsson Administration/Datauttag: Beata Pajak Resurspersoner från administrativa sektionen: Maria Åslund (informationsansvarig), Lena Ohrt Grünberg (administrativ chef), Fredrik Karlsson (ekonomi), Katarina Durk Boustedt (personalfrågor) Medicinskt ansvarig: Jonas Oldgren Juridisk kontaktperson vid landstinget: Mats Holmberg, Anne Nilsson VERKSAMHETEN 2017 Uppdrag och Kund Under 2017 har registercentrumets arbete med registren fortskridit utifrån SKLs övergripande uppdrag och registrens önskemål.

90 Trots mellanår i kvalitetsregistersystemet och finansieringen, har det fortsatt funnits stor efterfrågan från register avseende utvecklingsinsatser både vad gäller utdata och indata. Mot mitten och slutet av året aviserade dock vissa register större återhållsamhet framåt. Under året har UCR kontinuerligt informerat om, och gett stöd till, registerhållare och styrgrupper i den pågående kvalitetsregisteromställningen. Detta har skett både via personliga möten, informationsbrev och i de kontinuerligt återkommande Registerhållardagar som UCR ordnar. Naturligtvis har UCR också haft stor nytta av den informationsspridning och de synpunkter som kommit in till UCR via dessa kanaler. Medarbetare Mot andra halvan av året valde några medarbetare att avsluta sina anställningar vid UCR, och därmed kom kapaciteten att minska och viss kompetensbrist uppstod. Med anledning av den fortsatta osäkerheten kring uppdrag och finansiering, i kombination med stora svårigheter att hitta och rekrytera rätt kompetens, var antalet anställda mot slutet av året fortfarande lägre än vid årets början. Arbete kring intern effektivitet har pågått löpande under året, för att hitta arbetssätt och organisationsformer som är flexibla, effektiva och som motiverar medarbetarna. Produktion 2017 har innefattat vidareutveckling av den tekniska infrastruktur som stödjer hela UCRs erbjudande kring forskningsinfrastruktur, där Nationella kvalitetsregister ingår som en central del. Fokus har varit på att ta ytterligare hitta gemensamma lösningar, standarder och synergier kring sådan funktionalitet som efterfrågas av flera av de kvalitetsregister som är anslutna till UCR, såväl som av andra kvalitetsregister I den tekniska infrastrukturen har även visst stöd för kliniska beslutsstöd (med eller utan integration mot kvalitetsregister), tekniska ramverk för att genomföra registerbaserade randomiserade kliniska studier (sk R-RCT), stöd för registerforskning och öppet utforskande av registerdata m.m, byggts. Under 2017 har UCR även aktivt drivit arbetet med att ta fram en nationell standard för R-RCT, inom ramen för det utvecklingsuppdrag som Forum Uppsala Örebro har, och som syftar till att underlätta för och öka antalet registerbaserade randomiserade kliniska studier. Som en del av anpassningen till nytt kvalitetsregistersystem, har genomlysningar gjorts av befintliga registerlösningar och insamling/analys av framtida krav och önskemål, både utifrån enskilda register, nationella programområden och omvärld, och arbete har påbörjats kring bland annat:

91 - Datasäkerhet och legal hållbarhet; aktiviteter som syftar till anpassning till kommande krav t.ex. nya Dataskyddsförordningen (GDPR) - Enkelt utbyte av data; aktiviteter som syftar till utbyggnad av plattformstjänster kring integrationer och API:er, och export av data till/i standardformat för enklare överföring av data för att på ett bättre sätt kunna integrera registren i den övriga hälso- och sjukvårdsorganisationen. - Utveckling av presentationsformer och tillgängliggörande av såväl registerdata som metadata kring register och anslutning till RUT Forskning Många av UCRs Kvalitetsregister har nyttjats flitigt av forskare och antalet datauttag ökar stadigt. Under 2017 gjordes 47 datauttag av olika karaktär och storlek, ur UCR-anslutna register. Ofta har samkörningar med Socialstyrelsens och Statistiska Centralbyråns register gjorts, och UCR har initierat aktiv samverkan med dessa myndigheter för att förenkla och underlätta samarbetet; för att processen från datauttag ur register till leverans av samkörd, avidentifierad databas till forskaren ska gå så smidigt som möjligt. Under 2018 avser vi fortsätta och utöka det samarbetet. UCR har även fortsatt det interna arbetet med att förbättra datauttagsprocessen till forskare genom att säkerställa att ansökan är komplett, med adekvat Etiskt prövningstillstånd och att den begärda variabeluppsättningen stämmer överens med forskarens avsedda analys. Förenklingar kring datauttagsprocessen och kvalitetskontrollen har genomförts så att största möjliga nytta kunnat ges, till så liten tidsåtgång som möjligt, för att gynna såväl UCR som den enskilde forskaren. Under 2017 har UCR även gett stöd i andra forskningsrelaterade frågor som inte rört datauttag specifikt, och har i mer än 70 fall hjälpt till med formuleringar till Personuppgiftsbiträdesavtal och andra avtal, formuleringar i ansökningar, utfört utredningar, gett råd kring CPUA-skap och fört dialog med CPUA för att hjälpa både enskilda forskare och registerstyrgrupper. Under året såg vi kraftigt ökad efterfrågan kring registerbaserade randomiserade kliniska studier, sk R-RCT, kopplade till UCRs register, och den satsning kring utveckling av tekniskt ramverk för R-RCT som startades 2016 har fortsatt under 2017 och går vidare in i Ambitionen är att ytterligare förbättra och förenkla för registerkunder och tredje part att genomföra studier där UCR ger stöd i hela kedjan kring insamling och forskning. UCR s innovativa infrastruktur för registerbaserade randomiserade kliniska studier har under året uppmärksammats som världsledande, av både NIH - National Institutes of Health, och FDA US Food and Drug Administration. Studieresultat som presenterats har förändrat

92 internationella behandlingsriktlinjer och under 2017 resulterade de i tre publikationer i den världsledande New England Journal of Medicine. Under 2017 har UCR (i ett samarbete mellan kvalitetsregisteruppdraget och UCR s sektion för Klinisk forskning) startat ännu flera prospektiva randomiserade studier. Några exempel: TIMING genomförs i Riksstroke, som tillhör RC Norr REDUCE genomförs i Swedeheart SPIRRIT genomförs i RiksSVikt FULL REVASC som för första gången möjliggör insamling av studiedata från utländska centra via ecrf (electronic Case Report Form) samt automatiskt nedladdade studiedata från register i Sverige/Island (Swedeheart) och Norge (NORIC) i en och samma kliniska databas (EDC) ABC AF-studien som för första gången använder AURICULA förmaksflimmerregister för en prospektiv studie, har planerats Parallellt med tillgängliggörandet av tekniskt ramverk för RRCT, nationella riktlinjer och checklistor, har Registercentrum inom UCR tillsammans med sektionen för Klinisk forskning, även gett stöd och rådgivning kring lämpligheten i att genomföra registerbaserade randomiserade kliniska studier av olika slag (tex valet mellan R-RCT och traditionell RCT, GCPkrav mm) och avser under framöver ytterligare stärka den kompetensen. Samverkan Samarbetet med andra registercentrum, RCC och andra intressenter har varit omfattande under Under årets andra hälft har samverkan med andra Registercentrum och RCC ytterligare intensifierats, då det nya uppdraget inom kvalitetsregistersystemet tydligt visade att Registercentrum tillsammans med RCC skall arbeta för att bli Registercentrumorganisationer i samverkan. Samarbetet har förutom många gemensamma möten mellan registercentrumchefer kring anpassning till nytt uppdrag, och gemensam planering kring av till exempel Kvalitetsregisterkonferensen 2017, även genomförts via flera praktiska projekt, nätverk och arbetsgrupper. Exempel på sådana är: Statistikernätverk Arkitektnätverk Gemensamt PROM-projekt

93 Arbete med ITEM-banking VERKSAMHETEN UTIFRÅN UPPDRAG FRÅN SKL OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017 UCR har under året arbetat i enlighet med den uppdragsbeskrivning för registercentrum som Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister fastställde för I alla de uppdrag och projekt som genomförts tillsammans med registren hos UCR, har vi i vår stödjande roll strävat efter att arbete och utveckling ska ske i enlighet med uppdraget. Utöver det som beskrivits övergripande i text ovan, beskrivs i korthet nedan de aktiviteter som genomförts, och andra satsningar som gjorts, för att möta uppdraget och realisera verksamhetsplanen för föregående år. 1. Utformning och utveckling av registrens design. Fortsatt hög bemanning och kompetens inom MDI-området/UX. Arbete med prototyper för att korta utvecklingsarbete och höja användbarheten, både för inmatning och för rapporter, har etablerats och blivit en naturlig del av arbetet. Flera registers rapporter har moderniserats utifrån generella design-guidelines. Flera register har involverats i mer användarcentrerat arbetssätt. Flera besök har gjorts i kliniska verksamheter, tex PCI-lab, barn-op mfl för att lära mer om behov och förankra registrens design. Arbetet med vårdprocessen för flera register, för att bättre fånga relevanta data, har fortsatt 2. PROM och patientmedverkan. Dialog har förts med register för att öka användningen av PROM Dialog har förts med register för att öka andelen register med patientföreträdare i styrgruppen Arbete med ITEM-banking har fortsatt (inom PROM/PREM-nätverket inom RC) Arbete i det RC-gemensamma PROM-projektet (inom PROM/PREM-nätverket inom RC) Arbete med generell koppling mot 1177.se för att underlätta utskick och inhämtande av PROM- och PREM-data 3. Statistik och datakvalitet i registren. Samarbete med statistikgruppen vid UCR (ca 20 personer) har fortsatt

94 Samverkan inom Statistikernätverket inom RC har startat Antalet automatiserade tester vid utveckling av register har ökat Antalet automatiserade tester vid kontroll av registerdata har ökat Versionshantering av data har strukturerats än mer Monitorering av registerdata har möjliggjorts genom två olika tekniska lösningar 4. Stöd till förbättringsarbete i registren Förbättringsprojekt för RiksSvikt klart Förbättringsprojekt för Senior Alert klart Förbättringsprojekt för NRS klart Förbättringsprojekt för RiksSår klart Fortsatt arbete med förbättringsprojekt för Auricula 5. Stöd för att underlätta forskning med registren. Ansökningsprocess för datauttag har förenklats och effektiviserats Mallar, rutiner och process för datauttag har uppdaterats Utveckling av processer, validering och checklistor för RRCT-arbete har fortsatt Samarbete med UCRs forskningsdirektörer, som agerar som rådgivare till forskare, har utökats Samarbete med sektionen för Klinisk forskning på UCR för att kunna koppla ihop register och studier på olika sätt har intensifierats Stöd till lokala, regionala, nationella och internationella forskningsprojekt utifrån kvalitetsregisterdata har fortsatt Projekt för att ta fram nationella riktlinjer för R-RCT-studier, i syfte att sprida kunskap och metodik till fler intressenter för att öka forskningen, har fortsatt och del 1 är klar 6. Hur RCO bidrar till att underlätta registrens datainsamling. Integration mot journalsystem för flera register har fortsatt Integration mot journalsystem för flera register är färdigställda Utveckling av registrens gränssnitt för att förenkla och effektivisera manuell insamling har fortsatt Integration mot 1177 har utretts och planerats Genomgång av variabler i olika register för att skala bort de som tillför minst nytta har gjorts

95 7. Hur RCO bidrar till att underlätta registrens presentation av data och resultat. Ytterligare spridning av Koll på Läget, en rapport utvecklad för snabb kontroll och uppföljning av verksamheten Arbete för att anpassa befintliga rapporter till framtagna guidelines för utformning av rapporter har utförts Arbete för export av data för flera register till informationsportaler har slutförts och flera pågår Dialog har förts med flertalet register kring omarbete och användarcentrering av rapporter 8. Relevant samverkan med annan verksamhet, exempelvis angränsande regionala uppdrag. Samverkan med den regionala forskningsnod som ligger i anslutning till UCR Närvaro och kontakter med landsting inom sjukvårdsområdet bland annat genom arbetet med regional samordning som sker inom ramen för sjukvårdsområdet Samverkan med Akademiska sjukhuset i flera olika projekt Samverkan med RCC Uppsala-Örebro Samverkan med övriga RC Skapandet av RCO i samverkan 9. Hur RCO verkar för en hög täckningsgrad och öppna redovisningar på en statistiskt rimlig nivå i registren. Arbete för export av data för flera register till informationsportaler har pågått under året Fortsatt bidrag med material och tid för utbildning av nya anslutna enheter Öppna redovisningar har gjorts i årsrapporter Data har skickats till Öppna jämförelser Data har skickats till Vården i siffror Flera publika rapporter har skapats UCR 2018 Tillsammans med kvalitetsregisterstyrgrupperna, RC och RCC som RCO i samverkan, och andra samarbetspartners, kommer UCR under fortsätta arbeta för att möta det nya uppdraget inom kvalitetsregistersystemet för UCR kommer också att med fortsatt intensitet arbeta för att övertyga alla intressenter om kvalitetsregistrens absoluta och direkta påverkan på svensk sjukvård och medborgarnas hälsa.

96 Under 2018 väntar delvis samma utmaning som vi stod inför 2017, då den fortsatta osäkerheten inför framtida medelstilldelning, fördelningsprinciper och den mer långsiktiga satsningen, gör att det är väldigt svårt att konkret förutsäga registrens behov av utveckling och investeringsförmåga, och UCR s egen investeringsförmåga och resurstillgång. För tillfället har UCR fortfarande stor efterfrågan från registren, samtidigt som det ur det nya uppdraget går att utläsa att RCO framåt behöver hålla såväl kompetenser som kapacitet för ett än tydligare och mer ansvarsfullt uppdrag. Personalförändringar kan komma att behöva genomföras under året, men förhoppningen är att kunna återställa (till ingångsvärdet 2017) och sedan behålla antalet anställda oförändrat genom att under året anpassa både kapacitet och kostnader genom att kontinuerligt se över och vid behov minska antalet konsulter. Möjligheten att periodvis även kunna allokera personal till och från UCR s övriga verksamheter och uppdrag ses också som ett sätt att tillfälligt kunna hantera förändringar i behovet inom registerverksamheten, men ändå mer långsiktigt bibehålla kompetensen inom UCR s totala organisation. Arbete kring intern effektivitet kommer att fortgå löpande för att hitta arbetssätt och organisationsformer som är flexibla, effektiva och som motiverar personalen. Överlag verkar 2018, trots viss fortsatt osäkerhet inför framtiden, bli ett väldigt produktivt år då vi har flera strategiska projekt i gång, nyheter och förbättringar som ska komma ut i registren, och en spännande och värdefull samverkan inom RCO att i hög takt utveckla.

97 1 (12) Datum Verksamhetsberättelse för regionalt donationsansvarig läkare och sjuksköterska i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion verksamhetsår 2017

98 Verksamhetsberättelse Regionalt DonationsAnsvarig Läkare, RDAL, och Regionalt DonationsAnsvarig Sjuksköterska, RDAS Johanna Fridsén, RDAS, Mora Stefan Ström, RDAL, Västerås Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska vara organiserad på ett sådant sätt att den verkar för att möjliga donatorer identifieras och i övrigt främjar donation och försörjningen av biologiskt material för medicinska ändamål. Inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns sedan 8 år tillbaka en stödjefunktion för hälso- och sjukvården inom sjukvårdsregionen. Denna stödjefunktion består av sjukvårdsregionens RDAL och RDAS vilka får sitt uppdrag från Samverkansnämnden Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Under 2017 har en RDAL (25 % arbetstid) och RDAS (25% arbetstid) uppdraget att verka sjukvårdsregionalt som stöd för sjukvårdsregionens donationsverksamhet och nationellt samverka inom donationsområdet. RDAL och RDAS ger i denna årsrapport en övergripande bild till Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion av genomförd verksamhet Organdonation från avlidna inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion fungerar väl. Under verksamhetsåret 2017 uppnåddes ett något lägre antal identifierade avlidna organdonatorer i jämförelse med Detta är en variation som setts tidigare vid granskning av historiska data. Vävnadsdonation är inom regionen väl etablerad avseende hornhinnedonation och nu också i utveckling av huddonation vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. RDAL Stefan Ström har varit RDAL i 8 år ( ). Stefan har nu sagt upp sig från RDAL-uppdraget och ersätts från 2018 av specialistläkare anestesi intensivvård Helena Almén, anställd i Region Uppsala. Stefan är sedan december 2015 medicinskt ansvarig för DCD-projektet som utgår från Vävnadsrådet SKL. DCD-projektet löper under fyra år och syftar till att introducera Donation efter cirkulationsstillestånd som en kompletterande donationsprocess till den idag redan etablerade donationsprocessen där organ omhändertas från avlidna med svåra hjärnskador. Uppdraget att medverka i DCD-projektet har periodvis uppgått till 50%. Detta i kombination med 25% RDAL och 25% klinik har resulterat i att Stefan beslutat att överlämna RDAL-

99 uppdraget till en yngre läkare och därmed säkra generationsväxlingen och kunskapsöverföringen inom donationsområdet. RDAL och RDAS aktiviteter under 2017: Medverkan i och arrangerandet av EDHEP-kurser: Utbildning genomfördes vid fyra kurstillfällen under 2017 i samverkan med OFO-Mellansverige. Målgruppen är läkare och sjuksköterskor inom intensivvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Stockholm Gotland sjukvårdsregion. Kunskap om hur donationsfrågan ställs och lämnandet av dödsbesked förmedlades. Varje kurs arrangeras som ett 2 dagars internat. AD-kurs nationellt: Medverkan vid planering av och genomförande av nationell donationsutbildning inom ramen för SKL s nationella utbildningsansvar. Kursen AD = Avancerad Donationsutbildning för intensivvårdsläkare och sjuksköterskor. Kursen genomfördes under året vid två tillfällen, Västerås i maj samt i Torekov november. Grundkurs inom donation: Kursen arrangeras på våren i Göteborg. RDAL medverkade som föreläsare. ST-läkarkurs donation Stockholm februari blivande narkosläkare Stockholm Uppsala Örebro sjukvårdsregion ST-läkarutbildning blivande neurologer inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion april. Donations-transplantationssymposium i Uppsala mars. Hedersgäst prins Daniel. OFO-etikråd: Medverkat i OFO-Mellansveriges Etikråd för donationsfrågor. Möten 3-4 ggr/år.

100 Regionalt möte OFO Uppsala-Örebro sjukvårdsregion: Detta möte genomfördes den 2 maj på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Mötet samlade DAL och DAS inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för information/diskussion kring viktiga frågor gällande donationsverksamheten inom regionen. Mötet arrangerades i samverkan med OFO-Mellansverige och transplantation i Uppsala. Socialstyrelsens nationella konferens 15/11 om donationsbefrämjande arbete en uppföljning av Socialstyrelsens regionbesök donation & transplantation.: Socialstyrelsen inbjöd 2016 till ett inom regionen lokalt workshop om donations- och transplantationsverksamheten. Högre chefer inom regionen och representanter från transplantation samt RDAL/RDAS medverkade. Identifiering av styrkor och svagheter inom donationsområdet. Denna typ av möte arrangerades under 2016 inom alla sjukvårdsregioner i Sverige. Den Nationella konferensen 15/ utgjorde en summering av de under 2016 genomförda lokala workshopen och en grund för det fortsatta donationsbefrämjande arbetet nationellt. Genomförda aktiviteter under Donationsveckan: Lokalt på flera sjukhus och inom respektive landsting/region genomfördes aktiviteter riktade både mot hälso- och sjukvårdspersonal och mot allmänheten. Informationsmontrar bemannades med DAL och DAS lokalt och även massmediala kontakter knöts lokalt för att nå ut till allmänheten med information om donation. RDAL och RDAS fanns att tillgå som kunskapsresurs vid behov. En allmän uppfattning bland DAL och DAS är att de begränsade resurser som dessa personer har i form av arbetstid bör nyttjas för informationsaktiviteter och utbildningsaktiviteter riktade internt mot hälso- och sjukvårdspersonalen inte mot allmänheten. Socialdepartementet kommer under våren 2018 ge Socialstyrelsen ansvaret för information nationellt kontinuerligt gentemot allmänheten i hela Sverige. RDAL i funktionen donationsbakjour: RDAL finns att tillgå som en konsult för regionens läkare i samband med donationsprocesser på det lokala sjukhuset. RDAL finns tillgänglig på frivillig basis och om vederbörande inte kan nås finns möjlighet att transplantationskoordinatorerna förmedlar kontakt med annan

101 donationskompetent läkare inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion eller i Stockholm. Regional samverkan hornhinnedonation: Under 2017 fortgick samverkan inom sjukvårdsregionen avseende utveckling av hornhinnedonation. Samverkan sker mellan Hornhinnebanken i Örebro samt donationsverksamheterna Örebro, Karlstad, Karlskoga, Lindesberg, Uppsala och Västerås. Under 2016 har Falun anslutit till denna samverkan och startat en mer strukturerad hornhinneverksamhet vid Falu lasarett med goda resultat. Organdonation från avlidna OFO: Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har en befolkning på ca 2,1 miljoner innevånare. Antal avlidna organdonatorer har återkommande under lång tid legat högt i jämförelse med andra donationsregioner i Sverige var ett år med ett lägre antal avlidna organdonatorer i jämförelse med 2016, som var ett rekordår. I hela Sverige identifierades under avlidna donatorer. Inom regionen identifierades under avlidna organdonatorer där organ omhändertogs för transplantation. Antal donatorer räknat per en miljon innevånare 18,5. Antal donatorer i Sverige per år:

102 Antal organdonatorer per 1 miljon innevånare i de olika regionerna i Sverige 2017: Stockholm Gotland: 20 Uppsala Örebro: 18,6 Göteborg: 15,5 Malmö: 24, Antal avlidna donatorer / miljon 0 Stockholm Uppsala Göteborg Malmö Serie 1 Kolumn1 Serie 3 ANTAL AVLIDNA ORGANDONATORER OFO-MELLANSVERIGE

103 ANTAL AVLIDNA ORGANDONATORER UPPSALA ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Antal avlidna organdonatorer per sjukhus Stockholm Gotland (röda staplar och Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (blå staplar): Gula staplar indikerar att oväntat fynd vid donationsoperationen medförde att inga organ kunde omhändertas för transplantation) t.ex. tumör. Notera att Karolinska Solna identifierat 31 avlidna organdonatorer Uppsala akademiska sjukhuset med en relativt jämförbar verksamhet har under samma period identifierat 13 avlidna organdonatorer KS/NIVA 9 KS/CIVA 4 KS/BIVA 1 KS/ThIVA SöS-IVA KS/Huddinge KS/ECMO 6 SöS-MIVA 1 4 Danderyd 1 Norrtälje 10 UAS/NIVA 3 UAS-CIVA 4 Karlstad 6 Eskilstuna 2 Örebro 3 Västerås 2 Hudiksvall 1 Lindesberg 5 Falun 2 Mora 1 Torsby

104 Hornhinnedonation Under 2017 har antalet hornhinnedonatorer inom regionen uppnått goda resultat. Falu lasarett har under 2016/17 startat upp en mer organiserad verksamhet bl a med stöd från Hornhinnebanken i Örebro men också efter studiebesök i Västerås. Resultatet av denna satsning ses nedan. Data från Hornhinnebanken i Örebro. Antal donatorer per sjukhus och totalt i sjukvårdsregionen: 1. Antal donatorer under 2017: 187 st (158 st 2016) 2. Antal hornhinnor under 2017: 374 st 2. Antal donatorer från respektive sjukhus i regionen (inom parentes antalet 2016): USÖ:75 (54) Uppsala: 30 (35) Karlskoga:19 (24) Lindesberg:3 (2) Karlstad:6 (12) Västerås: 30 (16) Falun:24 (16) Kvalitetsmätningar redovisning av mätetal organdonation lokalt och regionalt: Under 2015 i samband med Regionalt möte OFO Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 28/4 Akademiska sjukhuset Uppsala diskuterade DAL och DAS de mätetal för organdonation som framtagits av SKL. Mötesdeltagarna enades om 5 st mätetal vilka skall börja registreras inom sjukvårdsregionen under Samverkansnämnden beslöt under hösten 2015 att rekommendera regionen att verksamheterna skall följa föreslagna mätetal. Följsamheten till detta beslut varierar inom regionen. Detta kan delvis bero på byte av befattningsinnehavare på de olika sjukhusen. Data via SIR bedöms icke tillförlitliga avseende mätetal 11 varför dessa inte redovisas. Mätetal 1: Utsedd donationsansvarig läkare DAL, sjuksköterska DAS, regionalt donationsansvarig läkare RDAL och sjuksköterska RDAS. (lokalt och regionalt mätetal) Mätetal 3: Förekomst av PM för relevanta steg i en donationsprocess. (regionalt mätetal) Mätetal 5: Andel uppmärksammade avlidna möjliga donatorer på IVA bland totala antalet avlidna möjliga donatorer. (lokalt, regionalt och nationellt mätetal) Mätetal 9: Andel uppmärksammade avlidna möjliga donatorer där kontakt tagits med transplantationskoordinator. (lokalt och regionalt mätetal) Mätetal 11: Utbildning om organdonation. (lokalt och regionalt mätetal)

105 INRAPPORTERAT MÄTETAL UPPSALA ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION 2017: En sammanställning av inrapporterade data från regionen daterat 21/2/2018 visar bl a följande: IVA-avdelning Mätetal 1 Mätetal 3 1. Mora Ja Ja 2. Falun Ja Ja 3. Gävle Ja Ja 4. Hudiksvall Ja Ja 5. Bollnäs Ja ja 6. Eskilstuna Ja Ja 7. Nyköping DAS ja. DAL nej Ja 8. Uppsala CIVA 9. Uppsala TIVA 10. Uppsala NIVA 11. Uppsala BIVA 12. Uppsala BRIVA 13. Örebro IVA 14. Örebro TIVA Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 15. Karlskoga DAL nej DAS? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 16. Lindesberg Ja Ja 17. Karlstad Ja Ja 18. Arvika Ja Ja 19. Torsby Ja Ja 20. Västerås Ja Ja

106 MÄTETAL 5: MÄTETAL 9:

107 Informationsinhämtning och samverkan Nationell samverkan SKL/Vävnadsrådet. Medverkan i VOG-organ = vävnadsområdesgrupp organ. En samverkansgrupp mellan donation, koordination och transplantation med representanter från hela Sverige. Samverkan nationellt gällande donationsfrågor hanteras inom gruppen. 3 4 heldags möten per år. SKL/Vävnadsrådet. RDAL medverkar i det s.k. DCD-projektet. Vävnadsrådet under SKL har godkänt och finansierar det fyraåriga DCD-projekt som innebär att i samverkan nationellt med representation från donation, koordination samt transplantation införa DCD (Donation after Circulatory Death) i Sverige som ett komplement till nuvarande donationsprocess DBD (Donation after Brain Death). Nationella EDHEP-gruppen. Medverkan i denna nationella grupp för utveckling och uppföljning av EDHEP-kursverksamheten i Sverige. Deltagande i Nationella DAL och DAS-mötet i Göteborg 30-31/1. Nationella mötet är ett forum för alla DAL och DAS i hela Sverige. Mötet arrangeras en gång per år. Mötesarrangemanget cirkulerar mellan de sex donationsregionerna i Sverige. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion arrangerade mötet 2012 och arrangerade i slutet av januari 2018 detta möte. Under hösten 2017 har den styrgrupp som formerades 2016 genomfört 7 stycken planeringsmöten. Styrgruppen har bestått i RDAL, RDAS, regionalvävnadssammordnare, transplantationskoordinatorer, organ DAL och vävnads DAL UAS. RDAL-RDAS-möten. Gruppen för regionalt donationsansvariga läkare och sjuksköterskor från Sveriges sex donationsregioner träffas regelbundet för samverkan kring gemensamma donationsfrågor. 3-4 möten/år. Nationell och internationell aktivitet Utbildningar, möten och kongresser arrangerade/besökta under året. OFO-Mellansveriges gemensamma regionmöte för DAL och DAS i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Stockholm-Gotland sjukvårdsregion. Mötet arrangerades i Stockholm 4/10. Svenska Intensivvårds Sällskapets internat för intensivvårdsläkare i Sverige. RDAL deltog som kursdeltagare och föreläsare. Uppdaterade intensivvårdsläkare från hela Sverige om status på det nationella DCD-projektet. ISODPs kongress i Geneve RDAS deltog på Congress of International Society for Organ Donation and Procurement i Geneve 6-9 september.

108 Studieresa Amsterdam, oktober RDAS deltog på studieresa till Amsterdam oktober, bland annat studiebesök på deras Euro Skin bank i Beverwijk. Västerås och Mora 17 maj -18 Stefan Ström, RDAL - Västerås Johanna Fridsén, RDAS - Mora Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

109

110

111

112 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2017 CSD UPPSALA- ÖREBRO Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) har som mål att verka för att personer som har sällsynta diagnoser får samma möjlighet till diagnos, adekvat behandling och samhällsservice som andra invånare har enligt svensk lagstiftning. Utgångspunkten för allt arbete ska vara patientens perspektiv. Detta är det nationella målet som är uppsatt för samtliga CSD i landet. CSD skall vara ett kunskapscentrum för sällsynta diagnoser. Ett CSD ska finnas i varje sjukvårdsregion. Det finns cirka 8000 sällsynta diagnoser, många är genetiskt orsakade och uppskattas drabba omkring 4-5% av befolkningen. De som berörs av sällsynthetens dilemma med en kronisk diagnos som ger komplexa problem inkluderas, det exakta antalet kan dock inte uppges då det saknas ett nationellt kunskapsregister. I Uppsala-Örebro regionen har ett förberedande arbete pågått under flera år för att möjliggöra ett CSD. Med finansiellt stöd av Riksförbundet Sällsynta Diagnoser kunde vi under 2014 starta i liten skala och sedan maj 2015 har verksamheten helt finansierats inom Klinisk genetik, Akademiska sjukhuset och Universitets Sjukhuset Örebro. Vi har egen budget sedan 2016 enligt beslut i Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, och sedan den 1 januari 2017 drivs CSD i fast förvaltning. Verksamheten har två noder, en vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en vid Universitetssjukhuset i Örebro. Enheten har en ledningsgrupp bestående av centrumledare, ansvarig läkare från Örebro, samordnare från både Uppsala och Örebro, samt en representant från brukarorganisationen. CSD:s ledningsgrupp har under 2017 haft möten i olika konstellationer både virtuella och fysiska. Vi har blivit inbjudna att träffa USÖ:s sjukhusledning vid ett par tillfällen. Vårt fokus har såsom tidigare varit att kartlägga kompetens och behov inom området sällsynta diagnoser i regionen. En enkät har under året gått ut till samtliga verksamhetschefer i sjukvårdsregionen, för att få en uppdaterad bild av de resurser som finns att tillgå. Enkäten är under bearbetning, och vi kommer att göra ytterligare ett utskick för att förbättra svarsfrekvensen. Utifrån enkätens resultat hoppas vi kunna identifiera personer med specialkunnande. Vi har kontakt med flertalet samhällsinstanser som är viktiga för den aktuella gruppen i region Uppsala och region Örebro, däremot har vi ännu inte haft möjlighet att upprätta kontakter i de övriga fem delarna. Under 2017 har CSD tilldelats sju kontaktpersoner från Samverkansnämnden, en för respektive län, för att stötta CSD i informationsspridningen. Den sista utsågs i slutet av året. Dessa har olika bakgrund och varierande erfarenhet av den sällsynta gruppen och har mycket begränsade resurser att arbeta med CSD frågor. Vår portal har uppdaterats under Portalen ska vara en ingång till vården för patienter, anhöriga och samhällets resurser. Vi har nu en ny hemsida som representerar hela sjukvårdsregionen och som förhoppningsvis ska upplevas välkomnande och inkluderande för

113 samtliga medborgare i regionen. Vi har också telefonnummer och funktionsbrevlåda. Även affisch och presentationsmaterial har uppdaterats med samma grafiska utformning som hemsidan. Vi har under året jobbat tillsammans med EPJ administratör för att kunna registrera remisser i Cosmic som kommer till CSD. Vi konstaterar att det finns olika journalsystem som inte förenklar samarbetet i regionen. Vi kan se en långsam men stadig ökning i de kontakter vi emot i form av samtal och mail från personer med sällsynta diagnoser och deras anhöriga såväl som från professionen. Vi stöttar de som kontaktar oss med information och vägledning. Vi har under året informerat i olika sammanhang om CSD och dess funktion till exempel på husläkardagarna i Uppsala, på patientssäkerhetsveckan i Karlstad, på regionala specialistläkarmöten och i diverse andra lämpliga sammanhang. Till CSD är för närvarande 14 expertteam knutna och fler team är under bildande. Flera av teamen saknar koordinatorer. I november samlade vi teamen för ett informationsmöte kring de Europeiska referensnätverken (ERN), och för informationsutbyte. Vidare arbetar vi för att vara stöttande i teamens verksamhet. Sjukvårdsregionen har i nuläget tre ERN team. Vi har kontaktat sjukhusledningen på Akademiska sjukhuset och initierat ett samarbete inför årets kommande ERN-ansökan. Det är av stor betydelse att våra team för stöttning i ansökningsförfarandet och kan utvecklas till fullvärdiga internationella teammedlemmar inom ERN. I samarbete med stiftelsen Ågrenska har vi hållit två omgångar med föräldraträffar med syfte att stärka föräldrarna till relativt nydiagnostiserade barn. Tillsammans med Riksförbundet Sällsynta Diagnoser arbetar vi med att få en bra form för brukarmedverkan. Vi är med i projektet gemensamt lärande som drivs av Riksförbundet och som syftar till att förbättra formen för brukarmedverkan inom vården. Vi har också haft möten med brukarnätverk Uppsala-Örebro, som är en nyligen sammansatt gruppering. Vi medverkade i Socialstyrelsens referensgrupp, Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) kommunikationsgrupp, kvalitetsregistergruppen, patientnätverksgruppen, CSD nationellt samt övriga organ där vi behöver representeras. En gemensam ansökan till Vetenskapsrådet har utgått från samtliga CSD i landet med fokus på skapande av ett nationellt övergripande och fristående register över de sällsynta diagnosernas epidemiologi. Man framhöll också behovet av en gemensam plattform för informationsutbyte. Uppsala , Cecilia Soussi Zander Centrumledare CSD Uppsala-Örebro Björn Lindvall Ansvarig CSD Örebro

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132 Verksamhetsberättelse 2017 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro

133 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 2 av 10 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 54A Uppsala 2

134 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 3 av 10 Regionalt biobankscentrum (RBC) Är ett sjukvårdsregionalt kompetenscentrum för landstingens/regionernas biobanksorganisationer, vårdgivare, forskare, läkemedelsföretag och allmänhet i frågor som berörs av biobankslagen. RBC samordnar även flera sjukvårdsregionala projekt för att förbättra möjligheterna att bedriva medicinsk forskning involverande biobanksprov. RBC Uppsala Örebro betjänar primärt sjukvårdsregionens sju landsting/regioner: Region Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Region Uppsala, Landstinget i Värmland, Region Västmanland och Region Örebro län. Leda RBC och det Regionala biobanksrådet Fungerat enligt plan. RBC har uppfyllt verksamhetsplanen. Det finns sedan flera år ett mycket gott samarbete mellan biobankssamordnarna i sjukvårdsregionen. Det regionala biobanksrådet har möte minst två gånger per år. En ny samordnare har tillsatts i Västmanland HT Vara ett service- och kompetenscentrum för i första hand biobankssamordnare och forskare Basverksamhet vid RBC Basverksamheten har under 2017 bestått av Svara på frågor inkomna till sjukvårdsregional (och nationell) hemsida. Framförallt frågor från personal, forskare, företag och allmänhet rörande tillgång till prov, ovanliga fall, rättigheter och skyldigheter enligt biobankslagen. Sammankallat två Regionala biobanksråd. Rapporterat aktualiteter till beredningsgrupp och samverkansnämnd. Arbetat fram gemensamma lösningar till frågor som uppkommer hos landstingens/regionens personal. Underhållit sjukvårdsregional hemsida, uppdaterat nationell hemsida med bl.a. ordlista, blankettväljare och tydligare ingångar. Uppdaterat informationsmaterial, gemensamt material enligt gällande principer och regelverk riktat till personal, forskare/företag och allmänhet. Infört den gemensamma grafiska profilen Biobank Sverige. Hanterat projektplatsen med sjukvårdsregionalt gemensamma dokument och pågående projekt. Nyhetsbrev riktat till biobanksverksamheterna gällande aktualiteter på biobanksområdet. Tagit fram statistik för inkomna Nej-talonger och Antal ansökningar om tillgång till prov. 3

135 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 4 av 10 Sjukvårdsregional 2-dagars utbildning gällande biobankslagen och andra lagar som berörs av biobankslagen så som etikprövningslagen, dataskyddslagen och förordning om kliniska läkemedelsprövningar. Samordning av remissvar gällande SOU 2017:40 samt SOU 2017:50. Multicenterstudier under 2017 RBC har handlagt 25 multicenteravtal under år 2017 och 14 kompletteringar. Pilot administrativ granskning av ansökningar gällande befintliga prov En pilot pågår på RBC för att undersöka om en gemensam granskningsrutin för ansökningar om tillgång till befintliga prov som ska skickas till flera landsting/regioner ska förhandsgranskas hos RBC. Syftet är att avlasta biobankssamordnare inom landsting/region, undviker dubbelarbete samt underlättar för forskare/företag. Granskningsrutinen innebär att RBC kontrollerar biobanksansökan med bilagor, etikprövningsansökan och forskningspersonsinformationen med avseende på att biobankslagen följs, innan ansökan skickas för beslut till respektive landsting/region. RBC har granskat 5 studier i pilotprojektet. Fler granskningar behövs innan slutsatser av piloten kan tas fram. Piloten beräknas fortgå VT Pilot EU-förordning om kliniska läkemedelsprövningar Läkemedelsverket och de Regionala etikprövningsnämnderna har fått ett uppdrag av regeringen att arbeta fram strukturer och samarbetsformer för att säkerställa att beslut om tillstånd ska kunna ske enligt EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar. För att säkerställa att processen för samverkan är välfungerande när förordningen ska tillämpas har ett gemensamt pilotprojekt initierats som innebär att ansökningar som ingår i pilotprojektet handläggs nationellt och ersätter den ordinarie handläggningen hos Läkemedelsverket, Regionala etikprövningsnämnderna och RBC/Biobank samt strålskyddskommittéerna. RBC ingår i piloten och har handlagt 2 (av 6) pilotprojektansökningar. RBC är nationell samordnare med ansvar för samordningen mellan RBC via Biobank Sveriges/Nationella biobanksrådets ordförande 2017 samt processledare anställd på RBC Uppsala Örebro som har en delfinansiering på 10% av alla landsting/regioner via SKL. I rollen som samordnare för RBCs del projektet har RBC Uppsala Örebro varit med och arbetat fram dokumentation och processer för pilotprojektet tillsammans med myndigheterna. Flertalet föreläsningar har också genomförts för att sprida information om pilotprojektet. Samarbete med andra regionala funktioner Ett väl fungerande samarbete finns med RCC. RCC stödjer RBCs forskningsinfrastruktursprojekt och RBC har även hand om RCC Studieservice på uppdrag av RCC. 4

136 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 5 av 10 Ett utvecklat samarbete finns med Forum Uppsala Örebro där RBC har en representant i det sjukvårdsregionala nodnätverket. Landstingens/regionens biobankssamordnare blir inbjudna vid nodnätvekt vid lokala möten. Kontakt finns vid behov med Regionala forskningsrådet (RFR). Gemensam feasibility ingång med Forum Uppsala Örebro vid studieförfrågningar. Handha och ansvara för regionens del av Svenska biobanksregistret (SBR) Svenska biobanksregistret skapades för att stödja de krav som biobankslagen ställer på hälso- och sjukvården vad gäller vård och behandling, samtycke, kvalitetssäkring och forskning. I dag överförs dagligen en kopia av data om biobanksprov från sex laboratorieinformationssystem (LIS) för klinisk patologi inom sjukvårdsregionen till SBR. Eftersom ett nytt IT-system ska anskaffas för SBR har anslutning av LIS till SBR tillfälligt stannats av. Inera förvaltar SBR och inom Inera pågår ett projektarbete i samarbete med de Regionala biobankscentrumen gällande att anskaffa ett nytt IT-system (SBR 2.0) för SBR. Under 2017 har två olika vägar för anskaffning utretts av projektet inom Inera. Den nya generationen, SBR 2.0 är tänkt att öka registrets användbarhet för vårdgivare, dess personal samt för forskare och medborgare. RBC har lagt ner omfattande arbete på att medverka i Styrgrupp för anskaffning och de moment och förberedelser det innefattar. Vårt RBC har även en representant med i projektgruppen för att tillföra verksamhetskunnande i Ineras projektgrupp. Arbeta för en sjukvårdsregional infrastruktur för forskning RBC har under 2017 arbetat med flera stödjande projekt på uppdrag av Regionalt biobanksråd eller samverkansnämndens beredningsgrupp. Regional sjukvårdsintegrerad biobankning för forskning Sjukvårdsintegrerad infrastruktur för insamling och hantering av vätskebaserade prov för forskning finns i dagsläget i Uppsala, Örebro, Karlstad och Gävle. Planering för införande eller uppstart har skett under 2017 i Falun, Västerås och Eskilstuna. Målet är att skapa en säker och standardiserad rutin för hantering av blod- och vätskeprov för biobankning i samband med forskning som drar fördel av de redan existerande, väl fungerande rutinerna i hälso- och sjukvården. I detta ingår även att anskaffa ett IT-stöd (LIMS, se nedan). År 2015 beslutade sig SWElife via Vinnova att under en 5 års period satsa på den sjukvårdsintegrerade biobankningen. Alla landsting/regioner i sjukvårdsregionen har sökt medel för delfinansiering av införandet under någon/några perioder under de tre första åren. RBC Uppsala Örebro är ansvarig för både den sjukvårdsregionala och nationella samordningen och koordineringen för detta projekt inklusive att ge stöd vid ansökningar och rapportering till SWElife/Vinnova. Lokal samordnare är landstingens/regionernas biobankssamordnare eller av den utsedd person. RBC sammankallar till sjukvårdsregionala telefonmöten var 4:e - 6:e vecka där införandet av modellen diskuteras löpande. 5

137 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 6 av 10 Anskaffa gemensamt LIMS för sjukvårdsregion Uppsala Örebro Samverkansnämnden stödjer anskaffning av ett gemensamt LIMS för biobanksändamål inom sjukvårdsregion Uppsala Örebro. De har gett Regionalt biobankscentrum i uppdrag att samordna anskaffning av LIMS för de sjukvårdshuvudmännen. Sjukvårdsregionens landsting/regioner samverkar med Uppsala Biobank gällande befintligt LIMS. Förvaltning är på plats och LIMS är nu infört i Uppsala, Gävle och Karlstad samt i test i Falun, Västerås och i Örebro. RBC har i samverkan med representanter från respektive landsting/region hållt i arbetet med framtagande och påskrifter av de avtal som krävs, såsom personuppgiftsbiträdesavtal och samverkansavtal. RBC har i samverkan med representanter från respektive landsting/region samordnat arbetet med uppsättande av förvaltningsmodell. RBC har upprättat avtal med Uppsala biobank om införande och förvaltning. RBC och Uppsala biobank har tagit fram en webbapplikation (AliBi) som är ett program som kan användas antingen för att hantera provinformation vid manuell pipettering eller som en reservrutin om man har den automatiska alikvoteringen med robot i den sjukvårdsintegrerade biobankningen. AliBi har införts i Värmland. Hantering av färskfrusen vävnad En gemensam plan för hantering av färskfrusen vävnad har arbetats fram av representanter från landstingens/regionens biobanksverksamheter och RBC (projektledning och dokumentation). Då införande av en gemensam standard är förknippat med kostnader har beslut om implementering ännu inte fattats. RBC förvaltar planen till dess att det blir aktuellt. Vätskebaserad cytologi (LBC) Landstingen/regionerna i sjukvårdsregionen har beslutat att ge ett riktat anslag till RBC för stöd till sjukvårdsregional biobankning av vätskebaserad cytologi (LBC). RBC uppdrar i sin tur Örebro biobank att planera, driva och införa den sjukvårdsregionala biobankningen. Verksamheten är etablerad och biobankning av vätskebaserad vaginalcytologi sker i enhetlighet med beslut. År 2016 beslutade samverkansnämndens beredningsgrupp ( ) att utöka den gemensamma finansieringen till 1.1 mkr år RBC upprättar årligen avtal med Örebro biobank om ersättning. Rapportering sker av Örebro biobank via lägesrapport vid Regionala biobanksrådsmöten samt en årsrapport i slutet av året. Utvecklingsprojekt för en modell för koppling mellan data om prov och data från kvalitetsregister och andra datakällor. RBC och Regionala biobanksrådet har fått ett uppdrag av Beredningsgruppen till samverkansnämnden att kartlägga vilka alternativ som finns inom regionen gällande kopplingar mellan patientinformation och biobankprov och sammanfatta möjliga förslag till lösningar för att få 6

138 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 7 av 10 fram säkrare forskningsdata. Under 2016 utredde en projektgrupp bestående av representanter från regionala biobanksrådet, biobanksverksamheter, RBC och RCC, UCR, QRC, Forum Uppsala Örebro och FoU Örebro möjliga lösningar. Projektgruppen landade i ett förslag men konstaterade också att slutgiltigt förslag kan lämnas först efter slutförande av pågående lagutredningar och anskaffning av nytt IT-stöd för SBR då förslagets genomförbarhet är beroende av dessa. Tillgång till befintliga prov. Inom hälso- och sjukvården tas dagligen flera hundra tusen prov för vård och diagnostik och årligen sparas närmare en miljon prov i sjukvårdsregionens biobanker inom framförallt patologi, cytologi och mikrobiologi. Sådana sparade prov är också (efter samtycke och etikgodkännande) en nödvändig förutsättning för medicinsk forskning, medicinteknisk utveckling och klinisk prövning. Regionala biobanksrådet har uppmärksammats på att både forskare och företag upplever en svårighet att få tillgång till befintliga prov och att detta både försenar studier och förhindrar att patienter kan inkluderas. RBC har tillsammans med landstingens/regionernas biobanksverksamheter tagit fram en rapport som presenterades för samverkansnämndens beredningsgrupp i april En uppföljning kommer ske under Representera sjukvårdsregionen i det nationella samarbetet och i Biobank Sverige (f.d. Nationellt biobanksråd, NBR), samt att arbeta med nationella riktlinjer. RBC-chef representerar sjukvårdsregionen i Biobank Sveriges Beredningsgrupp och i Biobank Sveriges Arbetsutskott 1 (AU1 för regulatorisk biobanksservice). I Beredningsgruppen arbetas den gemensamma strategiska planen fram, och i AU1 arbetas strategier och lösningar för regulatoriska frågor fram liksom fördelning av praktiskt regulatoriskt arbete på de sex RBCverksamheterna. Bland annat så fastställer AU1 Biobank Sveriges (landstingens/regionernas) gemensamma dokument på biobanksområdet, förvaltar hemsida och inbjuder landstingens/regionernas biobankssamordnare till nationella samordningsmöten. Särskilda insatser 2017: Nationella uppdrag i Biobank Sverige RBC-chef i Uppsala Örebro var ordförande i Nationell Styrgrupp samt Beredningsgrupp för Biobank Sverige (utlånad till SKL på 25% 2017). Se Nationell biobanksinfrastruktur nedan. Två projektkoordinatorer var utlånade som nationella processledare för Biobank Sverige (utlånad till SKL på 12.5% vardera 2017). Förslag till en ny biobankslag RBC-chef i Uppsala Örebro var utlånad till utredningen om en ny reglering för biobanker (utlånad till Socialdepartementet 20% 2017). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande (SOU 2018:4) 29 januari

139 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 8 av 10 Interaktiva hjälpmedel RBC Uppsala Örebro har tillsammans med en grafisk byrå utvecklat en webbaserad blankettväljare för att underlätta vid biobanksansökningar och i samarbete med RBC Norr tagit fram en elektronisk engelsk-svensk ordlista över biobankstermer för nationella hemsidan. Hemsida NBR biobanksverige.se RBC Uppsala Örebro leder redaktionen och har uppdaterat och utvecklad hemsidan. Landstingens/regionernas gemensamma hemsida biobaknsverige.se har uppdaterats och utvecklats i och med att landsting/regioner och universitet med medicinsk fakultet har kommit överens om att använda biobanksverige.se som den gemensamma hemsidan för alla parter. Finansieringsplan för handläggning av biobanksansökningar RBC Uppsala Örebro har sammanställt ett underlag för landstingen/regionerna gällande strategisk planering av finansiering för handläggning av biobanksavtal. Resultatet ska presenteras för FoU-chefer/direktörer i det nationella nätverket i februari Seminarium för landets biobanksamordnare RBC har under 2017 tillsammans med RBC Sydöstra anordnat två nationella seminarier med diskussioner och aktuella föreläsare för landets biobankssamordnare. Kontaktlänk mot IVO RBC Uppsala Örebro har kontakt med IVO (tillsynsmyndighet för biobankslagen) gällande bl.a. registerutdrag över biobanker i regionen och för fram frågor från verksamheterna. Sjukvårsregional utbildningsdag RBC Uppsala Örebro och Uppsala biobank anordnade en två dagars utbildning hösten Utbildningen planeras även Nationellt införande av sjukvårdsintegrerad biobankning (SIB) Projektkoordinator vid RBC Uppsala Örebro är nationell samordnare för införande av sjukvårdsintegrerad biobankning med stöd av SWElife och finansierades 2017 av projektet med 25%. Nationell biobanksinfrastruktur Ett stärkt samarbete mellan landsting/regioner, akademi och näringsliv håller på att utvecklas gällande nationell biobanksinfrastruktur. Under våren 2017 träffades en ny huvudöverenskommelse mellan landsting/regioner med universitetssjukhus samt universiteten 8

140 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 9 av 10 med medicinsk fakultet om ett fördjupat samarbete för att stödja biobanksinfrastruktur för hälsooch sjukvård, akademi och näringsliv. Målet med det utökade samarbetet är att bygga en gemensam, förbättrad och långsiktigt hållbar nationell biobanksinfrastruktur för hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv med de bästa förutsättningar för både nationellt och internationellt samarbete. Det stärkta samarbetet syftar till att producera god vetenskap baserad på biobanksprov till gagn för folkhälsan, den enskilde patienten, hälso- och sjukvården i stort samt för akademi och näringsliv. Biobank Sverige arbetar även för att underlätta tillämpningen av biobankslagen. I maj 2017 anslöt sig branschorganisationerna Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Swedish Medtech, Swedish Labtech samt SwedenBio till denna huvudöverenskommelsen. För att fullfölja huvudöverenskommelsen inrättades samarbetsorganet Biobank Sverige (f.d. Nationella biobanksrådet samt BBMRI.se). Biobank Sveriges består av en nationell Styrgrupp, med representanter utsedda av landsting/regiondirektörer och rektorer för universitet med medicinsk fakultet och med representation från näringslivets branschorganisationer, en strategisk Beredningsgrupp, två arbetsutskott för regulatorisk och operativ biobanksservice och ett nationellt nätverk med landstingens/regionernas biobankssamordnare. I Biobank Sverige, som stöds av Sveriges Kommuner och Landsting, ingår även representanter från patientorganisationer. Biobank Sverige. RBC chef i Uppsala Örebro har varit ordförande i Biobank Sverige Styrgrupp och Beredningsgrupp. Personal vid RBC i Uppsala Örebro har bidragit med underlag vid möten och samlat in synpunkter från sjukvårdsregionens biobankssamordnare. Sjukvårdsregional service forskningsstöd vid kliniska cancerstudier Detta är ett RCC uppdrag som utförs av RBC personal på uppdrag av RCC. RCC studieservice har sammankallat två möten med det sjukvårdsregionala nätverket för forskningssjuksköterskor. Arbetet och samarbetet har utvecklats fortlöpande. Kontakt har även etablerats under 2017 med forskningssjuksköterskenätverk i andra sjukvårdsregioner i landet. Forskningssjuksköterskenätverket inom cancer i Sydöstra sjukvårdsregionen har deltagit på möte med motsvarande nätverk i Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Under 2017 har RCC studieservice handlagt/spridit 10 studier. Detta kan även innefatta standardiserat synopsisformulär för snabbare spridning och uppskattning av antal cancerfall via kvalitetsregister. RCC studieservice har etablerat samarbete med Forum Uppsala Örebro och ingår i deras sjukvårdsregionala nodnätverk. RCC studieservice har tillsammans med Forum Uppsala Örebro (och med stöd av deras nodnätverk och det sjukvårdsregionala forskningssjuksköterskenätverket sammankallat av RCC) tagit fram en rapport över kliniska cancerstudier som bedrivs i sjukvårdsregionen. RCC studieservice deltar i RCCs nationella samverkansgrupp för implementering och utveckling av en prövningsdatabas där kliniska cancerstudier som är öppna för inklusion finns registrerade. Denna databas benämns Cancerstudier i Sverige. 9

141 Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro Sida 10 av 10 RCC studieservice har tillsammans med forskningssjuksköterskenätverket påbörjat utredning av hinder och lösningar för att skicka patienter över huvudmannagränser i kliniska prövningar. Utbildningen Klinisk Forskning och Prövning i Praktiken motsvarande 15 hp som initierats av RCC Studieservice har även genomförts under läsåret ht 17/vt18 vid Örebro universitet. En broschyr RCC studieservice och dess tjänster har utarbetats och distribuerats i sjukvårdsregionen. 10

142 Verksamhetsberättelse 2017 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Mars 2018

143 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 54A Uppsala

144 Innehållsförteckning Patientrelaterade kriterier FÖREBYGGANDE INSATSER OCH TIDIG UPPTÄCKT AV CANCER... 1 VÅRDPROCESSER... 2 PSYKOSOCIALT STÖD, REHABILITERING OCH PALLIATIV VÅRD... 3 PATIENTENS STÄLLNING I CANCERVÅRDEN... 4 Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 5 KUNSKAPSSTYRNING... 5 KLINISK CANCERFORSKNING OCH INNOVATION... 6 Kriterier gällande RCC:s organisation LEDNINGSFUNKTION, RCC I SAMVERKAN OCH UPPFÖLJNING AV CANCERVÅRDENS KVALITET... 7 UTVECKLINGSPLAN FÖR CANCERVÅRDEN I SJUKVÅRDSREGIONEN... 7 I verksamhetsberättelsen för Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro används begreppet regional(t) med avseende på den sjukvårdsregionala nivån. För läsbarheten blir begreppet sjukvårdsregional(t) alltför tungt att använda i alla sammanhang.

145

146 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Patientrelaterade kriterier FÖREBYGGANDE INSATSER OCH TIDIG UPPTÄCKT AV CANCER RCC har representation i den nationella arbetsgruppen för primärprevention. Ansvarig för primärpreventionsområdet har drivit frågan inom sjukvårdsregionen främst via sjukvårdsregional arbetsgrupp för cancerprevention. RCC:s sjukvårdsregionala arbetsgrupp för cancerprevention överlämnat den regionala cancerpreventionsplanen för beslut till samverkansnämnden, planen är nu en del i den sjukvårdsregionala cancerplanen Den kommer även att fortsatt ingå i den revidering som nu pågår av den sjukvårdsregionala cancerplanen. Den sjukvårdsregionala gruppen för cervixcancerscreening har utarbetat rekommendationen för en säker övergång till en virusbaserad screeningtest. En sjukvårdsregional projektledare för införandet anställdes under året, vilket har varit lyckosamt. Samtliga landsting och regioner har nu startat införandet av HPV -screening. RCC Uppsala Örebro har även finansierat utbildningsinsatser för detta ändamål. RCC har fortsatt att finansiera utvecklingen av Cancerpreventionskalkylatorn (CPK) som nu är genomförd. Kalkylatorn kan användas som ett beslutsstöd på landstings/regionnivå. Cancerpreventionskalkylatorn kan beräkna de ekonomiska vinsterna för samhället av att sätta in cancerpreventiva åtgärder t ex mot tobak på kommun-/ landstingsnivå, liksom sjukskrivningskostnader för samhället. Även under 2017 har arbetet med att stödja införandet av standardiserade vårdförlopp inneburit en omfattande arbetsinsats från RCC. Resurs för arbetet motsvara ca 75 % av en tjänst fördelat på två regionala samordnings-funktioner har avsatts. Arbetet har bland annat inneburit medverkan i kvalitetssäkring av kodvägledningar nationellt, stöd till de regionala projektledarna kontinuerligt under året, två gemensamma heldagar för erfarenhetsutbyte samt samordning av handlingsplaner och redovisningar in till Socialdepartementet. Som tidigare utgjorde RCC Uppsala Örebro även under 2017 stödkansli till SCREESCO studien (nationell studie av screening för koloncancer). Dessutom har en person medverkat i den nationella arbetsgrupp som fått uppdrag att ta fram ett underlag för hur ett ordnat införande av allmän screening för kolorektal cancer kan genomföras. RCC Uppsala Örebro är också behjälpliga i uppstart av kvalitetsregister för koloskopier i landet. RCC har gett finansiellt stöd till landstingens genomförande av cellprovsveckan i maj 2016, en intensiv informationskampanj för att öka deltagandet i cellprovtagning. 1

147 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro VÅRDPROCESSER Samtliga processkoordinatorer har under året utvecklat sitt arbetssätt genom kontinuerliga gemensamma workshops för att kartlägga sitt eget arbete. De har också lett en halvdag med processledare som en examinationsuppgift, efter avslutad processledarutbildning. Vårdprocessgruppen för gynekologi har med nivåstrukturering har till stora delar funnit sina former utifrån det avtal som upprättats mellan Uppsala och Örebros Universitetssjukhus. Varje onsdag leds en MDK från Uppsala och varje fredag en motsvarande som leds från Örebro. Patienter med äggstockscancer skickas nu från hela regionen till Uppsala. För livmoderhalscancer har Örebro huvudansvaret, både för kirurgisk och onkologisk behandling. Dock har Uppsala ansvaret för att utveckla fertilitetsbevarande kirurgi vid livmoderhalscancer varför denna diagnos i praktiken remitteras både till Örebro och Uppsala. Inom övre gastrointestinal cancer har man till delar genomfört en nivåstrukturering. Operation av bukspottkörtelcancer opereras from 2017 på två sjukhus i regionen, Karlstad och Uppsala. För lever-gallvägar och magsäckmatstrupe har Uppsala huvudansvaret men en viss del sköts av Universitetssjukhuset i Örebro RCC har inom ramen för SVF-satsningen gett ekonomiskt och administrativt stöd till de landsting/regioner som sökt medel ( kr) för att stärka SVFarbetet mor primärvården. Sex landsting/regioner har sökt och tilldelats medel för bl.a. utbildningsdagar för primärvården, specifika projekt för tidig upptäckt av lungcancer samt införandet av dermatoskopi i primärvården. Under 2017 har RCC Uppsala Örebro ersatt tio av de kliniker som har processledare anställda för att avsätta 20 procent av arbetstiden för att förbättra arbetet med de sjukvårdsregionala processerna. Urvalet har dels berott på behov inför uppstart av SVF, men också hur långt de olika diagnoserna har kommit i sitt arbete med den regionala nivåstruktureringen. De resterande processledarna, ca 12 stycken, har till sin klinik fått ett årligt stöd på 100 tkr. Båda dessa beslut går egentligen emot Samverkansnämndens tidigare fattade beslut om att den klinik som får processledare utsedda ska finansiera detta inom ramen för landstingets/regionens egna ekonomi. RCC är väl medvetna om det ansträngda ekonomiska läge de olika landstingen/regionerna har och har därför valt att använda delar av statsbidraget för att stötta de enskilda klinikerna på detta sätt. RCC har även under 2017 gett stöd till dialogmöten i landsting/regioner för flera vårdprocess-grupper (prostata-, kolorektal-, esofagus/ventrikel-, pancreas-, gynekologisk-, njur-, urothelial- och lungcancer) för att följa upp och driva på kvalitetsutvecklingsarbetet. Det har visat sig vara ett bra sätt att följa upp vårdprocessernas arbete med den nationella cancerstrategin över tid och att den sjukvårdsregionala cancerplanen får genomslag i sjukvården. RCCs koordinatorer driver diagnosspecifika nätverk för sjuksköterskor och kontaktsjuksköterskor. Frågor de fortsatt arbetar med är exempelvis förankring av kontaktsjuksköterske-funktioner och Min vårdplan. 2

148 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro PSYKOSOCIAL STÖD, REHABILITERING OCH PALLIATIV VÅRD Vårdprocessgruppen för cancerrehabilitering har under året haft en processledare på 20 procent. RCC har även haft representation på nationell nivå. Processledaren har med RCCs vetskap om landstingen och regionernas ansträngda ekonomi även i år finansierat med avsatta medel av statsbidragen. Enligt tidigare planering avslutas denna finansiering i samband med innevarande mandatperiods slut (180228) och övergår till landstingen som vid finansiering av processledare i ordinarie diagnosspecifika vårdprocessgrupper. Den särskilda satsningen från regeringen gällande bäckenrehabilitering vid cancer har möjliggjort att RCC kunde avsätta särskild resurs regionalt för ändamålet. Under året har dialogmöten genomförts i samtliga av sjukvårdsregionens landsting och ett nätverk har startats upp. Nätverket har träffats två gånger samt avrapporterat både till RCC i samverkan och till samverkansnämnden. Projektet har under hösten 2017 försenats pga. av en långtidssjukskrivning och därför kommer krafttag att tas under 2018 för att gå i mål med projektet. Palliativ vård - En kvarstående avvikelse från 2015 är att vårdprocessgruppen även under 2017 har saknat processledare. Upprepade diskussioner och information i RCCs styrgrupp har inte lett till att någon person har kunnat utses. RCCs koordinator för vårdprocessgruppen har agerat även i rollen som processledare. Det finns intresserade individer till uppdraget men verksamhetscheferna menar att de inte kan avsätta resurs för ändamålet. RCC Uppsala Örebro har inte tid eller resurs för att vara den drivande i arbetet, som vi nu är organiserade. Arbetet i de grupper som idag står utan processledare blir förstås lidande. Och efter tre år utan processledare i den palliativa gruppen är det att betrakta som en kraftig avvikelse av målsättningen sedan Etableringsfasen för att skapa en regionalt gemensam plattform för de diagnosövergripande processerna anses nu vara över och arbetet måste överföras och integreras i de diagnosspecifika processerna. På grund av svårigheterna att rekrytera processledare i de diagnosövergripande grupperna bör RCC UÖ se över arbetssättet med de diagnosövergripande frågorna. Vilket också är lämpligt med tanke på det kommande arbetet med kunskapsstyrning och regionala programråd. RCC har även under 2017 lämnat fortsatt stöd för webbportalen Nära cancer som har fortsatt utvecklats och fått en ökad användning. Projektet ägs och drivs av Region Örebro län/onkologkliniken. Under 2017 har RCC finansierat en förstudie i syfte att möjliggöra för Region Örebro län/usö att förvalta portalen efter RCC har stöttat arbetet 2017 med som under 2018 halveras till för att därefter upphöra i enlighet med tidigare beslut på RCC UÖ. RCC Uppsala Örebro och Nära cancer har under hela projekttiden arbetet för att hitta långsiktiga finansiella lösningar för webbportalen som inte bara är en 3

149 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro fråga för region Örebro län. Sajten har användare över hela landet och inte minst i vår sjukvårdsregion. PATIENTENS STÄLLNING I CANCERVÅRDEN Alla landsting har en strategi för att utöka och stärka kontaktsjuksköterskefunktionen. På fyra av sjukvårdsregionens högskolor har en utbildning för kontaktsjuksköterskor påbörjats. Utbildningen har även under 2017 subventionerats från RCC, beslutet var att under tre år med start 2015 delfinansiera utbildningen var det tredje och sista året för detta. Utvecklingsarbete av PREM-enkäter pågår fortsatt i flera register. Arbetet med "Min vårdplan" har fortsatt. Steg har tagits för att nå enighet om dess utformning och om och hur den kan digitaliseras. Kirurgmottagningen på Akademiska sjukhuset (kolorektal cancer) har deltagit i pilotprojektet med Min vårdplan och Beslut har nu fattats på nationell nivå om ett brett införande av den digitala vårdplanen. Vår sjukvårdsregion har ställt sig tveksam till detta då man uppfattar underlaget för beslut som undermåligt. RCC Patient- och närståenderåd har tydligare funnit sin roll och agerat såväl sjukvårdsregionalt som lokalt i landstingen i samband med införande av kontaktsjuksköterskefunktionen och "Min vårdplan". Medlemmarna i Patient- och närståenderådet driver som alltid frågan om en tydligare form för patientmedverkan i de lokala cancerråden. Patientrepresentationen har varit fortsatt god i vårdprocessgrupperna. RCC UÖ har genomfört patientrepresentantutbildning med både gamla och nya representanter, samt medverkar i framtagandet av en nationell webb-utbildning för patient- och närståendeföreträdare. Det finns sedan augusti 2017 en nationell arbetsgrupp för patientsamverkan, där RCC UÖ, genom en koordinator, nu har ordföranderollen. Arbetsgruppen ska tillsammans med patient- och närståendeföreträdare utveckla formerna för patientsamverkan. I gruppens uppdrag ingår att verka för att patient- och närståendeföreträdare har goda och likvärdiga förutsättningar för sina uppdrag vid samtliga RCC. Vi fortsätter arbetet med att följa upp uppdragen för patientrepresentanterna, dels för att säkra att uppdragen motsvarar deras egen uppfattning om vad de gick in i och dels för att RCC ska kunna utveckla rollen. 4

150 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING RCC har tillsammans med universitetet i Örebro tagit fram och avtalat en plan för en högskoleutbildning för personal som medverkar inom klinisk prövning och klinisk forskning. Utbildningen startade under 2016 och har detta år fortsatt i Region Örebro läns regi. RCC har fortsatt varit involverade i utbildningen som föreläsare bland annat. RCC har finansierat internat för flera av vårdprocessgrupperna där forskning, SVF och nivåstrukturering har varit genomgående teman. Ett par av av nätverken för kontaktssjuksköterskor (gyn och bröst) har haft sjukvårdsregionala internat där kompetensutveckling har varit ett tema, liksom fortsatt arbete med min vårdplan och funktionen kontaktsjuksköterska. KUNSKAPSSTYRNING Införandet av reviderade nationella vårdprogram för varje cancerdiagnos sker kontinuerligt. RCC hanterar remissomgång två och sprider de beslutade VPG i sjukvårdsregionen via en kommunikationsplan som tas ram för varje VPG. Som huvudansvarigt för det nationella stödet till det nationella prostatacancerregistret har RCC Uppsala Örebro varit ledande i att utveckla moduler för "Koll på läget", en utdatapresentation som kan användas för verksamhetsstöd. RCC har också varit tidigt ute med att presentera lättillgängliga och lättolkade data för väntetider i cancervården. Detta arbete utvecklas för fler diagnoser, efter den modell som tagits fram för prostata. Stödet till vårdprocessgrupperna har bl.a. inneburit en fördjupad diskussion och analys av de regionala årsrapporterna för olika diagnosgrupper. RCC har under 2017 haft en representant i den nationella gruppen för nivåstrukturering. RCC kansli har tagit fram faktaunderlag till diskussionen om nivåstrukturering för flera cancerdiagnoser. I arbetet med att utveckla och föra över cancerregistret till INCA- plattformen, CanINCA -projektet har ett flertal medarbetare vid RCC varit involverade. 5

151 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro CanINCA sjösattes under hösten och har inneburit ett omfattande arbete för främst registeradministratörerna. Flera kvalitetsregister har förnyats och byggts om radikalt vilket påverkat systemutvecklarnas arbete. Gruppen är stabil och har trots kraftig underbemanning hanterat prioriteringen av arbetet på ett mycket ansvarstagande sätt. Detta är en grupp där utveckling och förbättringsarbete har hittat sin form bäst inom RCC UÖ. KLINISK CANCERFORSKNING OCH INNOVATION Det nationella uppdraget med att generalisera erfarenheterna från ett pilotprojekt inom lungcancerregistret där molekylärpatologisk information från diagnostik kopplas till kliniska data, pågick under hösten, avrapporterades och har efter utvärdering i RCC i samverkan avslutats som ett nationellt projekt. Arbetet fortsätter inom ramen för lungcancerregistret. Nätverket av forskningssjuksköterskor har fått fasta former och det har skett ett ökat erfarenhetsutbyte av t.ex. arbetsformer för monitorering och finansiering av studier. Nätverket har även förstärkts med en medlem ifrån barncancerområdet. Nära samarbete med Regionalt Biobankscentrum(RBC) Uppsala Örebro (FUÖ den regionala noden) gällande tillgång till prov för forskning. Mer information kring forskningsarbeten finns i RBC:s verksamhetsberättelse. Nära samarbete med Forum Uppsala Örebro (FUÖ den regionala noden). Både RCC och RBC finns representerat i det Lokala Nodnätverket vid FUÖ. En rapport över kliniska cancerstudier i sjukvårdsregionen har sammanställts tillsammans med FUÖ. RCC är delaktigt i det nationella projektet som benämns Cancerstudier i Sverige som är en databas finansierat av RCC i Samverkan där studier öppna för inklusion inom cancer finns tillgängliga. En broschyr om RCCs studieservices tjänster har tagits fram. Spridning av 10 studier i regionen via RCC studieservice. 6

152 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Kriterier gällande RCC:s organisation LEDNINGSFUNKTION, RCC I SAMVERKAN OCH UPPFÖLJNING AV CANCERVÅRDENS KVALITET Under året avslutade verksamhetschefen sin tjänst på RCC. Ny tf tillsattes med tillträde 1 februari Internt har RCC UÖ påbörjat ett mer strukturerat arbetssätt när det gäller förbättringsarbete, för alla grupperingar. Fortsatta diskussioner, kartläggningar och framtagande av underlag och förslag i arbetet med nivåstrukturering och standardiserade vårdförlopp har utförts av RCC kansli som bas för RCC styrgrupps arbete. Som ovan beskrivits har vårdprocessgruppsarbetet stärkts med en tydligare inriktning på processarbete. En enkät och strukturerad utvärderingsmall skickades ut till alla vårdprocessgrupper, inför utvärdering och särskilda satsningar under RCC har stående rapportpunkter och har deltagit i samverkansnämndens möten som föredragande. RCC har verkat för kunskapsöverföring och samordning kring införande de standardiserade vårdförloppen. Resurs finnas avdelat för att delta i arbetet på den nationella nivån. SKL har under 2017 initierat behovet av att kvalitetssäkra de data som SVF genererar. RCC UÖ har avsatt resurs för detta på den nationella nivån. UTVECKLINGSPLAN FÖR CANCERVÅRDEN I SJUKVÅRDSREGIONEN På uppdrag av samverkansnämnden har en större revidering av den sjukvårdsregionala cancerplanen inletts. Extern samarbetspartner har funnits med i inledningen av det arbetet, sedan december 2017 drivs detta av koordinator på RCC. Tidsplanen för det arbetet är att den ska finnas för beslut i december Resultatet från regeringens runda bordssamtal 2017, finns ännu inte publicerat, mer än som en avsiktsförklaring i överenskommelsen 7

153 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro mellan staten och SKL för Det slutliga resultatet kommer troligen att få en viss betydelse för utformningen av den sjukvårdsregionala cancerplanen. REGISTERVERKSAMHETEN Registerverksamheten vid RCC 2017 redovisas liksom tidigare år i separat verksamhetsberättelse som avrapporteras inom ramen för RCCs roll tillsammans med UCR i den Regionala registercentrum organisationen (RCO). Uppsala Johan Ahlgren Verksamhetschef 8

154 Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i cancer och för en utvecklad cancervård med patientens fokus. 9

155 1 (5) Datum Verksamhetsberättelse 2017 för regionala HTA-rådet Louise Olsson, enhetschef, HTA-enheten CAMTÖ

156 2 (5) Datum Innehållsförteckning 1. Bakgrund Aktiviteter under Utvecklingsområden... 5

157 3 (5) Datum Bakgrund Sjukvårdshuvudmännen i Uppsala-Örebroregionen har beslutat verkställa en sjukvårdsregional HTA-funktion från Syftet är att finna fastare strukturer för samarbete inom HTA-området, tillmötesgå behov och samutnyttja kompetenser som finns hos de sju huvudmännen. Ett särskilt regionalt HTA-råd med representanter från samtliga ingående huvudmän har inrättats. HTA-enheten CAMTÖ, som funnits i Region Örebro län sedan 1999, fick ett utökat uppdrag att i samarbete med medarbetare från hela sjukvårdsregionen bedriva HTA-arbete och därmed fungera som HTA-enhet för Uppsala-Örebroregionen. 2. Aktiviteter under Regionala HTA-rådets utformning och möten Följande representanter har ingått i rådet under året: Louise Olsson, ordf, enhetschef CAMTÖ Maria Klässbo, Värmland Anna Letterstål, Västmanland Kjell Ola Engman, Sörmland Håkan Geijer, Region Örebro län Björn Äng, Dalarna Christoph Varenhorst, Uppsala Vakant större delen av året, Gävleborg Ulrika Elfgren, bibliotekschef sjukhusbiblioteket Karlstad, nätverket för HTA-bibliotekarier Rådet har träffats en gång vardera under vår och höst, och däremellan haft mail-kontakt. Det har skett byte av representant i såväl Uppsala, Dalarna och Gävleborg under senare delen av året. 2.2 Resurser Sjukvårdshuvudmännen har en representant vardera i HTA-rådet. Rådets medlemmar har en viktig funktion att fånga upp angelägna frågeställningar i den egna organisationen, informera om den gemensamma HTA-funktion som nu finns tillgänglig i Uppsala-Örebroregionen samt sprida resultatet av de rapporter som produceras. Sjukvårdshuvudmännen betalar även omkring 100 tkr vardera årligen till den sjukvårdsregionala HTA-enheten CAMTÖ.

158 4 (5) Datum Samarbete med sjukhusbiblioteken och särskilda informationsspecialister för HTA Ulrica Elfgren, sjukhusbiblioteket i Karlstad har deltagit i HTA-rådet under året som representant från sjukhusbiblioteken i Uppsala-Örebroregionen. Biblioteksfunktionen är en integrerad del av ett framgångsrikt HTA-arbete, varför detta är mycket värdefullt. Det finns även ett aktivt nätverk för bibliotekarier med särskild inriktning mot HTArelaterade databassökningar i Uppsala-Örebroregionen. Under hösten 2017 ordnades en träff med regionala HTA-rådet för att diskutera gemensamma frågor och utveckla HTA-tjänsterna. Mötet var värdefullt ur många aspekter. Det är ofta bibliotekarierna som möter frågeställningar kring kunskapsläget från personal i patientnära arbete på ett tidigt stadium. Bibliotekarierna har därmed en viktig funktion att fånga upp angelägna HTA-frågor. Det är också angeläget att bibliotekarierna kan informera och hänvisa vidare till regionala HTA-rådet och CAMTÖ vid större förfrågningar. 2.4 Inkomna projektförslag och prioritering Ett flertal regionala projekt har varit igång under år 2017: Effekten av yoga vid diagnosticerad depression. Förslag från Värmland, och sakkunnig granskare var Maria Klässbo därifrån. Val av radiologiska metoder vid misstanke om levermetastaser vid tarmcancer. Förslaget kom ursprungligen från Sörmland, sakkunniga var Peter Nygren, Uppsala och Agneta Noren, Gävle. Rökstopp och minispirometri Förslaget kom från Sörmland, sakkunnig var överläkare Mats Arne från Värmland. Lymfapress Förslaget kom från Region Örebro län, sakkunnig var överläkare Helena Granstam Björneklett från Västmanland. Fallprevention på sjukhus Förslag från Värmland angående nyttan av s k rörelselarm. Projektet pågår för närvarande. I tillägg pågår även en hälsoekonomisk kartläggning kring kostnadseffektivitet för olika preventionsåtgärder mot fall på sjukhus.

159 5 (5) Datum Utvecklingsområden Under 2017 har hälsoekonom Alexandra Metsini, verksam i Värmland, börjat rekryteras till CAMTÖ. Det kommer att innebära möjligheter att utveckla den hälsoekonomiska aspekten av HTA-arbete på ett mer tydligt sätt än tidigare. Ett ökat inslag av hälsoekonomi i våra rapporter bedöms angeläget för att ge ett fullgott kunskapsunderlag inför prioriteringsdiskussioner. Utvärdering av medicin-tekniska produkter med kartläggning av klinisk nytta är ett prioriterat område för utveckling. Regionala HTA-rådet kommer att följa vad som sker nationellt och på EU-nivå samt så långt man mäktar med utveckla strukturer för samarbete inom sjukvårdsregionen. Under 2017 har en ny tjänst, s k snabböversikter införts vid CAMTÖ. Denna form av mer översiktliga kunskapssammanställningar har börjar användas globalt. De diskuteras av Cochrane och WHO har nyligen publicerat en metodbok. Arbetssättet behöver utvecklas internt för att uppfylla Uppsala-Örebroregionens behov på bästa sätt. Kännedom om HTA-funktionen och CAMTÖ som en sjukvårdsregional resurs behöver utvecklas. HTA-rådet behöver bli mer synligt i hela Uppsala-Örebroregionen. Rådet kommer därför att satsa på extern information under 2018 och sjukhusbiblioteken är en viktig medspelare i detta. En indikator på kännedom om den sjukvårdsregionala HTA-funktionen är antalet inkommande frågor. HTA-rådet kommer under 2018 att satsa på ett ökat inflöde av frågor och därmed striktare prioritering bland dessa.

160 1 (4) Sjukvårdsregionala Kunskapsstyrningsgruppen Marianne van Rooijen, ordförande Datum Dnr Version 1 Verksamhetsberättelse 2017 Kunskapsstyrningsgruppen Marianne van Rooijen, Ordförande

161 2 (4) Upprättare Datum Dnr Version 1 1. Möten under året Under året har kunskapsstyrningsgruppen (KSG) haft sex fysiska möten varav två tillsammans med utvecklingsgruppen, samt ett flertal telefonmöten. Vidare har KSG haft ett internat med planering inför 2018, där fokus var Landsting och regioners system för kunskapsstyrning. KSG har också varit föredragande på Beredningsgruppen (BG), Samverkansnämnden och Avtalsgruppen under året. Kommunikation med BG och Landstings- och regiondirektörsgruppen har stärkts i och med uppstart av arbetet med den regionala anpassningen till den nya nationella strukturen. 1.1 Deltagare under 2017 Marianne Van Rooijen, Uppsala läns landsting, Ordförande Agneta Eklund, Uppsala läns landsting Ingrid Östlund, Region Örebro län (t om mars) Stefan Jansson, Region Örebro län (från mars) Ylva Nilsagård, Region Örebro län Louise Olsson, CAMTÖ, Region Örebro län (augusti-december) Kjell-Ola Engman, Landstinget Sörmland Per-Olov Gustafsson, Landstinget Sörmland, kontaktperson från BG Lena Burström, Region Västmanland Stefan Back, Region Gävleborg (t om mars) Göran Angergård, Region Gävleborg (april-augusti) Anna Boman, Region Gävleborg (från augusti) Bengt Malmqvist, Landstinget Dalarna (t.o.m. november) Anna Frödin, Landstinget i Värmland Adjungerad: Tony Holm, samordnare (t.o.m. juli) Helena de la Cour, Landstinget Dalarna, samordnare (fr.o.m. september) 2. Aktiviteter under året Kunskapsstyrningsgruppen har i enlighet med fastställt uppdrag arbetat med de frågor inom kunskapsstyrningsområdet som krävt särskild samordning och beredning av för landstingen viktiga frågeställningar. Stort fokus har under året legat på nationella satsningar såsom Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) och den kommande nationella strukturen för kunskapsstyrning, men arbetet med specialitetsråd och medicinska programråd har fortgått som tidigare. KSG:s samordnare gett fortsatt stöd till de under 2016 bildade regionala programråden för Astma/KOL och Stroke. Vidare har överenskommelsen om kronisk sjukdom föranlett samordningsaktiviteter, erfarenhetsutbyte och lärande mellan landstingen. Samordningen mellan den nationella och den sjukvårdsregionala nivån har skett delvis genom att ledamöterna i Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK)

162 3 (4) Upprättare Datum Dnr Version 1 (Marianne van Rooijen, Lena Burström och Ylva Nilsagård) har deltagit vid åtta nationella möten samt nio telefonmöten. Från och med november har samtliga landsting/regioner haft möjlighet att ha en representant med vid NSK:s möten för att säkra kommunikation och implementering av den nya kunskapsstyrningsstrukturen. Ledamöter från KSG har också deltagit i nationella konferenser och workshops inom områden som ligger inom ramen för satsningar för Överenskommelsen om kronisk sjukdom samt Psykisk hälsa. I början av året var Avtalsgruppen inbjuden till KSG för att diskutera uppföljning av samverkansavtalet ur icke-ekonomiskt perspektiv, detta följdes upp med att Avtalsgruppen deltog vid vårens ordförandekonferens och etablerade en kontakt med specialitetsrådet i rehabiliteringsmedicin för fortsatt dialog. I specialitetsrådens verksamhetsberättelse för 2017 kommer en riktad fråga/rubrik avseende avtalet att läggas till. För att bättre förstå, och kunna anpassa den sjukvårdsregionala nivån till den nationella har personer från SKL, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning för socialtjänsten (NSK-S) och kontaktpersoner från de Regionala Samverkans- och Stödstrukturerna (RSS) liksom vår sjukvårdsregionala representant i Nationellt programområde (NPO) för Psykisk hälsa varit inbjudna till dialoger med KSG. Utöver det har SKL:s projektledning från Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd (NKK) varit inbjudna liksom sjukvårdsregionala representanter för Regionalt cancercentrum (RCC), Uppsala Clinical Research center (UCR), specialitetsråd m.m. Den sedvanliga årliga gemensamma konferensen med specialitetsråden och Samverkansnämnden gick av stapeln i Västerås i mars. Temat var Etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och vad det kan komma att innebära för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Avtalsgruppen arrangerade även workshop utifrån Mötet hölls i form av dialog och workshop. I oktober arrangerades ytterligare en workshop för specialitetsråd, medicinska programråd, sjukvårdsregionala gemensamma resurser för kunskapsstöd (såsom t ex RCC och UCR) samt de då utsedda representanterna för bildade NPO; Nervsystemets sjukdomar samt Kvinnosjukdomar och förlossning. Representanten för NPO Psykisk Hälsa var inbjuden men hade inte möjlighet att närvara. Temat var fördjupning kring kunskapsstyrningsstrukturen samt specialitetrådens framtida roll, och den omställning från dagens medicinska programråd till framtidens programområden som inleds under Från nationella nivån har det fortsatt funnits ett behov av remissvar samt nomineringar till gemensamma kunskapsgrupper, inte minst inför den kommande kunskapsstödsstrukturen. Under året har KSG inhämtat verksamhetsberättelser från specialitetsråden och de medicinska programråden. Även under 2017 har KSG haft stöd av en gemensamt finansierad samordnare, inom ramen för satsningen på kronisk sjukdom. Samordnaren har gett stöd till varje enskilt landsting samt i den gemensamma satsningen där samordning och erfarenhetsutbyte varit lämpligt. Något som tagit mycket tid i anspråk är förberedelser inför införande av

163 4 (4) Upprättare Datum Dnr Version 1 Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården, där sjukvårdsregionen har ansvar för sex ämnesgrupper (Akuta tillstånd, Allergi- överkänslighet, Arbetsmiljö- och miljömedicin, Andningsvägar, Habilitering samt Äldres hälsa). Samordnaren har varit stöd för ämnesgruppernas ordförande och även till landstingen/regionernas lokala kontaktpersoner samt varit kontaktperson till SKL i frågan. Under våren fick KSG uppdrag av Beredningsgruppen (BG) att ta fram ett förslag till sjukvårdsregional anpassning till den nationella strukturen för kunskapsstyrning, inkluderande en modell för styrning av den sjukvårdsregionala nivån och behov av personella resurser. Ett förslag har tagits fram och presenterats. Beslut om styrmodell avvaktar en pågående utredning av tjänstemannastrukturen i Samverkansnämnden. Beslut är fattat om permanentande av samordningsfunktionen samt inrättande av det antal tjänster som krävs för att uppfylla överenskommelsen med SKL om den nationella strukturen för kunskapsstöd inklusive NKK. Kunskapsstyrningsgruppens uppdrag har blivit mer omfattande under året som gått, och förutspås att förbli så under de närmaste åren. Tempot i etableringen av kunskapsstyrningssystemet sjukvårdsregionalt blir avhängigt den tid som respektive ledamot i KSG har möjlighet att avsätta. Under hösten 2017 beslutade KSG om inrättande av ett Arbetsutskott (AU) för att underlätta beredning av frågor till KSG. AU har haft några fysiska möten men företrädesvis använt Skype som mötesforum. 3. Vägen framåt Implementeringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstöd för såväl nationell som sjukvårdsregional nivå kommer att kräva ändamålsenliga samverkande strukturer där KSG kommer att ha en viktig roll. I början av året kommer det att vara stort fokus på nominering av representanter till nationella programområden (NPO), och rekrytering av processledare som stöd till dessa. Parallellt inleds arbetet med att skapa den sjukvårdsregionala nivån, där RPO Psykisk Hälsa kommer att vara en knäckfråga utifrån samarbetet med den kommunala nivån. Byggandet av en sjukvårdsregional struktur skall spegla den nationella strukturen. Stöd, styrning och ledning av den sjukvårdsregionala kunskapsorganisationen kommer vara av stor betydelse för implementering av den nya strukturen. Det innebär att dialogen mellan KSG och BG samt LD/RD behöver vara kontinuerlig. För att implementering av den nationella strukturen ska ske i vår sjukvårdsregion krävs samsyn och tydlighet i linjen såväl sjukvårdsregionalt som lokalt.

164 Verksamhetsberättelse Regionala upphandlingsgruppen 1 (4) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 Regionala upphandlingsgruppen

165 Verksamhetsberättelse Regionala upphandlingsgruppen 2 (4) Inledning 2017 har varit ett gott samverkansår upphandlingsmässigt. Upphandlingscheferna har träffats fem gånger med Västerås som knytpunkt. Den fortsatta trenden är att upphandlingens strategiska betydelse blir allt större. Landstingen och regionerna har fortsatt arbetet med att införa ett kategoristyrt inköp. Året har i stort präglats av arbete kring införande av ett gemensamt spendverktyg- Spendency. Gruppens syfte Gruppens huvuduppgift är att utveckla samverkan inom upphandlingsområdet mellan sjukvårdsregionens landsting och regioner, samt öka upphandlingskompetensen inom regionen och synliggöra den samverkan som sker. Gruppen ska vara ett samverkansorgan för landstingens inköpsverksamheter och ett nätverk för informationsutbyte. I gruppen ska möjligheter att samverka i olika aktuella upphandlingar analyseras. Även andra former av samverkan ska kunna diskuteras, till exempel kring rekrytering, kompetensförsörjning, gemensamma utbildningar, samt organisations- och verksamhetsutveckling. Uppföljning ska göras för alla upphandlingar där samverkan har skett genom utvärdering av kvalitet, funktion och ekonomi. Mål för gruppen Den regionala upphandlingsgruppen ska - bidra till ett mer effektivt upphandlingsarbete inom regionen - bidra till att samverkan sker i fler upphandlingar mellan landstingen i regionen - bidra till kostnadsbesparingar genom fler gemensamma upphandlingar - bidra till ökad upphandlingskompetens inom regionens landsting Genomförda upphandlingar I bilaga 1 redovisas genomförda upphandlingar. Större händelser Ny lagstiftning inom området Ny lagstiftning 2017 har medfört att gemensamma utbildningar kring den nya lagstiftningen genomförts. Stort arbete har skett kring arbete med ändringar av mallar och verktyg. Dosdispensering av läkemedel till öppenvård: Under 2017 har upphandlingen fortsatt varit aktuell. Ny upphandling beslutades under året som givetvis överprövades. Minusanbud var den heta frågan. Dom meddelades från förvaltningsrätten med ett utslag där denna tjänst inte skulle upphandlas utan skulle ses som en tjänstekoncession. Landstingen och Regionerna har överklagat domen. Under tiden direktupphandlas tjänsten av nuvarande leverantör.

166 Verksamhetsberättelse Regionala upphandlingsgruppen 3 (4) Nationell kategoriindelning Vår region driver ett pilotprojekt tillsammans med inköpskonsultföretaget EFFSO med att införa en ny nationell kategoriindelning. Detta i ett spend-verktyg för att kunna starta upp att jämföra inköpsdata mellan landstingen/regionerna. Demo av spendverktyget genomfördes under året i samverkansnämnden. Hållbar upphandling: Vår region har genomfört revisionsarbete inom riskområdena Livsmedel och Sårvård och förband. Gävleborg håller i taktpinnen för Livsmedel och Varuförsörjningen samt Örebro håller i förband och sårvård. Det nationella arbetet har under året arbetat med frågan om att införliva även miljö i hållbarhetsarbetet. Regionträff: I maj 2017 genomfördes den årliga regionkonferensen för all upphandlingspersonal. Konferensen hölls i Karlstad och huvudfokus var strategiskt inköp, digitalisering och entreprenader. Slutsatser Samverkan inom gruppen genomsyras allt mer av samverkan kring arbetsmetoder och samverkan på andra sätt än enbart via gemensamma upphandlingar. En gemensam kategorindelning har rekommenderats nationellt och samtliga landsting har uttryckt sig positiva till detta. Arbetet med att införa kategoristyrning i landet och vår region tar just nu ganska mycket fokus så väl i detta forum som i respektive landsting/region. Samverkan kring möjligheterna att jämföra spendanalyser mellan landstingen ser vi även som en stor möjlighet. Överlag fungerar samarbetet mellan landstingens inköpsverksamheter mycket väl. En stor del av detta är att samverkan funnits i över 10 år genom Lfu. Kontakter mellan upphandlingschefer, upphandlare m.m. sker inte bara på planerade möten utan även också spontant vid behov.

167 Verksamhetsberättelse Regionala upphandlingsgruppen 4 (4) Bilaga 1 Genomförda upphandlingar Benämning Hemsjuksängar och sängryggstöd Läkemedel Läkemedel Försäkringsmedicinska utredningar Rörelse- balans och styrketräningsredskap Sittvagnar, gåstolar och cyklar CCTV Förstoringsglas och luppar R7e-arkiv Elrullstolar FVIS Kognitionshjälpmedel Upphandling av rullatorer och gånghjälpmedel. Andningshjälpmedel Dosdispensering Upphandling av Antidecubitusmadrasser Vinkelstycken och turbiner Hygienhjälpmedel Hörapparater Eldrivna rullstolar Berörda landsting Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Uppsala Sörmland, Örebro, Värmland Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Gävleborg, Sörmland, Värmland, Örebro, Dalarna Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Sörmland, Västmanland, Värmland, Dalarna, Uppsala och Gävle Uppsala, Dalarna, Gävleborg och Sörmland Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Utöver ovanstående har Varuförsörjningen genomfört 16 st upphandlingar gällande förbrukningsmaterial.

168 1 (2) Upprättare Datum Dnr Version 1 Verksamhetsberättelse 2017 Vårdavtalsgrupp Maria (Mia) Pettersson, Landstinget Sörmland

169 2 (2) Upprättare Datum Dnr Version 1 1. Fastställt uppdrag Gruppens huvuduppgifter är att: Organisera och samordna resultaten från uppföljningarna enligt 12 i avtalet om vård vid universitetssjukhus, bilaga två till Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Ansvara för att årligen ta fram en regional prislista. Att vara behjälplig i tolkningsfrågor kring vårdavtalets tillämpning. 2. Deltagare och möten Gruppen har representerats av deltagare utifrån fastställt uppdrag, vilket betyder att gruppen under året har bestått av kontaktpersonerna i avtalet om vård vid universitetssjukhus och även haft representant med medicinsk kompetens och deltagare från beredningsgruppen. Under året har gruppen bytt ordförande och fått nya deltagare för Gävleborg och Uppsala. Gruppen har träffats sex gånger utifrån årshjulet och varvat mellan fysiska och digitala möten. Arbetsuppgifter har deltats ut och beretts i minder grupper då det varit nödvändigt. Till vårdavtalsgruppen finns även ekonomimodellsgruppen, prislistegruppen och klassificeringsgrupp knuten. Dessa arbetar utefter framtagna uppdrag och rapporterar till vårdavtalsgruppen. De aktuella representanterna i de olika grupperna finns presenterade på hemsidan. 3. Genomförda aktiviteter Gemensamt uppföljningsmöte ledningsnivå genomfördes i Västerås 31 mars. För att utveckla uppföljningen och utveckling av vårdavtalet på verksamhetsnivå har representanter från avtalsgruppen medverkat vid möten både med kunskapsstyrningsgruppen, specialitetsrådens ordförande samt rådet för Rehabiliteringsmedicin. Fortsatt arbete kommer att ske för att hitta lämplig arbetsmodell. Ekonomi- och produktionsuppföljning har genomförts tertialvis enligt framtagen mall. Ekonomimodellsgruppen har tagit fram abonnemangsbelopp för 2017 och poängpris för Prislista och prislistedirektiv har tagits fram med hjälp av prislistegruppen. Utvecklat hemsidan. Framtagande av regionjämförelsen samt påbörjat uppdraget kring utveckling av densamma. Framtagandet av tolkningsbilaga. Granskning av ytterfallsfakturor är gjord med hjälp av klassificeringsgruppen.

170 1 (4) Upprättare Datum Dnr Version 1 Verksamhetsplan 2018 Regional informationssäkerhetsgrupp Jonas Jensen, ordf. regional informationssäkerhetsgrupp

171 2 (4) Upprättare Datum Dnr Version 1 1 Innehållsförteckning 1. Inledning Gruppens syfte och mål Planering Personuppgiftsbehandling och dataskyddsförordningen Skydd av it-infrastruktur för att bedriva samhällsviktig tjänst (NIS-direktiv) Upphandlingsstöd Sourcingfrågan... Fel! Bokmärket är inte definierat.4 2 Arbetsformer... 4

172 3 (4) Upprättare Datum Dnr Version 1 1. Inledning Verksamhetsåret 2018 är det första året då informationssäkerhetsgruppen har ett helt verksamhetsår att planera. Gruppen planerar att träffas 3-4 gånger fysiskt med tillhörande förberedande arbetsmöten där överenskommna initiativ utarbetas för beslut.. Trenden är att informations- och cybersäkerhet blir allt viktigare för landsting och regioner med allt fler angrepp och mera komplext it-stöd. Det kräva en närmare samverkan med tydligare uppdrag. 1.1 Gruppens syfte och mål Gruppens huvuduppgift är att utveckla samarbete inom informationssäkerhetsområdet mellan sjukvårdsregionens landsting/regioner, samt öka kompetensen inom området och synliggöra det samarbete som sker. Arbetsgruppen syftar även till att samarbeta för att möta alltmer avancerade externa hot. Det primära målet för de sjukvårdsregionala arbetsgrupperna är att stödja uppfyllandet av Uppsala-Örebro sjukvårdsregion övergripande mål, det vill säga att erbjuda alla invånare tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet på lika villkor och bidra till en god hälsa, samt till ett effektivt resursutnyttjande av regionens hälso- och sjukvård. Informationssäkerhetsgruppen ska under 2018 primärt fokusera på framtagande av gemensamma ramverk utifrån och inom: Personuppgiftsbehandling och dataskyddsförordningen Skydd av IT-infrastruktur för att bedriva samhällsviktiga tjänster (NIS) Kravarbete för stöd vid upphandling Framtagande av utbildningsmaterial Samarbete vid incidenter 2. Planering 1.2 Personuppgiftsbehandling och dataskyddsförordningen Ett aktivt arbete pågår där vi under 2018 ska fokusera på att följande påbörjade initiativ slutförs gemensamt för möjlighet till eventuell anpassning lokalt där så är nödvändigt. Gemensam mall för biträdesavtal, utifrån SKL:s mall Eventuell gemensamt utbildningsmaterial Gemensam mall för upphandling utifrån Dataskyddsförordningens krav på s.k. inbyggt dataskydd. 1.3 Skydd av it-infrastruktur för att bedriva samhällsviktig tjänst (NISdirektiv) Ett arbete påbörjas med syfte att fastställa vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att NIS-direktivet uppfylls genom samverkan kring:

173 4 (4) Upprättare Datum Dnr Version 1 Gemensamt ramverk (regelverk) Uppdatera och anpassa informationsklassning och riskanalysmetod som tar höjd för NIS-direktivet Gemensam mall för upphandling med stöd för NIS-direktivet 1.4 Upphandlingsstöd Ett gemensamt arbete påbörjas för att säkerställa att ramverket för upphandling ser likadant ut ur ett informationssäkerhetsperspektiv eller är möjligt att referera mot varandras. Det är en viktig förutsättning för att etablera ett ändamålsenligt stöd till upphandlande myndighet. Gemensam process för kravinhämtning inför upphandlingar Gemensam kravkatalog 2 Arbetsformer Informationssäkerhetsgruppen består av informationssäkerhetschefer eller ansvariga i respektive region eller landsting samt experter, jurister, personuppgiftsombud/dso vid behov utifrån vilka pågående aktiviteter som bereds. Informationssäkerhetschef/ansvarig/strateg är kontaktperson för respektive landsting. Dessa ska mötas 2-4 ggr årligen för att gemensamt utveckla informationssäkerhetsarbetet inom sjukvårdsregionen.

174 Klicka här för att ange datum. Vårt dnr: 1 (1) Marie Lawrence Beslut om värdskap för Nationella programområden Hälso- och sjukvårdshuvudmännens Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) fattade den 23 februari 2018 beslut om att fördela värdskap enligt nedan för följande Nationella Programområden. Sjukvårdsregion Norra Uppsala/Örebro Stockholm/Gotland Sydöstra Västra Södra Nationellt programområde Endokrina sjukdomar, Akut vård, Hjärt- och kärlsjukdomar, Öron-, näsa-, halssjukdomar Sällsynta sjukdomar, Hud- och könssjukdomar, Infektionssjukdomar, Ögonsjukdomar Barn och ungdomars hälsa, Kvinnosjukdomar och förlossning Rörelseorganens sjukdomar, Lung- och allergi sjukdomar, Mag- och tarmsjukdomar Nervsystemets sjukdomar, Njur- och urinvägssjukdomar, Tandvård SKS beslutade vidare att Norra sjukvårdsregionen tills vidare tar på sig värdskap för Levnadsvanerådet. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

175

176

177

178 Mötesprotokoll Inera AB styrelse Nr 1 Johan Assarsson Senast ändrad Mötesprotokoll Inera AB styrelse När: Onsdag den 7 februari 2018, kl Var: Inera AB, Tjärhovsgatan 21, Stockholm. Lokal Magasinera. Närvarande styrelsen: Anders Henriksson (S), Landstinget i Kalmar län Peter Danielsson (M), Helsingborgs stad Per telefon Daniel Forslund (L), Stockholms läns landsting Alicja Kapica (M), Sundsvalls kommun Per telefon Marie Morell (M), Region Östergötland Agneta Granström (MP), Norrbottens läns landsting Ida Legnemark (V), Borås stad Per telefon Peter Olofsson (S), Västerbottens läns landsting Lena Dahl, SKL Företag AB Barbro Naroskyin, SKL, Stockholms läns landsting Kristina Sundin Jonsson, SKL, Skellefteå kommun Tomas Mörtsell (C), Storumans kommun Närvarande övriga: Ej närvarande styrelsen: Johan Assarsson, Vd Inera Sofie Zetterström, Inera Sara Meunier, Inera Helena Svedberg, Inera Björn Almqvist, Inera Tomas Kågebrand, Inera Martin Andréasson (M), Västra Götalandsregionen Helene Björklund (S), Sölvesborgs kommun Anders Teljebäck (S), Västerås stad 1. Mötet öppnades Ordföranden förklarade styrelsemötet öppnat. 2. Val av justeringsperson Inera AB Box Tjärhovsgatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 1/3

179 Mötesprotokoll Inera AB styrelse Nr 1 Johan Assarsson Senast ändrad Till justeringsperson för dagens möte utöver ordförande valdes Agneta Granström. 3. Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. 4. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll godkändes. 5. Uppföljning Handlingsplan/affärsplan SKL 2017 Sara M föredrar rapporten om vad som skett under 2017 och vad som planeras ske under Styrelsen beslutar att godkänna rapporterna för återrapportering till SKL företag. 6. Handlingsplan SKL 2018 Sara M föredrar handlingsplanen för 2018 för den del som den utökade finansieringen ifrån SKL omfattar. Styrelsen beslutar att godkänna handlingsplanen 2018 för återrapportering till SKL företag. 7. Verksamhetsplan satsningsområden Vd redogör för status i arbetet med verksamhetsplan och de synpunkter som Programrådet framfört. Diskussion kring de satsningsområden som presenterats. 8. Vd och ordförande information Vd informerade om hur beredningsgruppens arbete fortskrider. Gruppen har haft ett första möte med gott resultat, gruppen har särskilt lyft frågor om standarder, stöd vid upphandling Inera AB Box Tjärhovsgatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 2/3

180 Mötesprotokoll Inera AB styrelse Nr 1 Johan Assarsson Senast ändrad och de kommunala företrädarna framförde till styrelsen att området robotiserad handläggning är ett viktigt fokusområde. Vd informerade om status i arbetet avseende intygstjänster. Staten har finansierat projektet och finansieringen kommer att upphöra i februari Landsting och regioner och kommuner tar därefter över finansieringen för upprätthållandet av tjänsten och arbetet med vilka andra intyg som ska digitaliseras. Vd informerade vidare om förstudien om gemensam och säker läkemedelshantering. Förändring av lagtext och en modernisering av användningen bör ske för att tillgodose behovet. Vd informerade slutligen om att det gemensamma styrgruppsarbetet som involverar SKL, SKL Kommentus och Inera fungerar bra. Parterna har en god bild om hur det gemensamma arbetet ska fortskrida. Ordföranden hade inget övrigt att informera om. 9. Anmälningsärenden Lena D informerade om att nästa ordinarie ägarråd som genomförs den 5 april kommer att anordnas på Hilton. I nuläget är 270 kommuner delägare i Inera. 10. Sammanträdet avslutas Ordförande tackar styrelsen för genomfört arbete och förklarade styrelsemötet avslutat. Vid protokollet Stockholm Johan Assarsson Vd Anders Henriksson Ordförande Agneta Granström Justeringsperson Inera AB Box Tjärhovsgatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 3/3

181 Mötesprotokoll Inera AB styrelse bokslutsmöte Nr 2 Johan Assarsson Senast ändrad Mötesprotokoll Inera AB styrelse När: Tisdag den 13 mars 2018, kl Var: Inera AB, Tjärhovsgatan 21, Stockholm. Lokal Magasinera. Närvarande styrelsen: Anders Henriksson (S), Landstinget i Kalmar län Daniel Forslund (L), Stockholms läns landsting Alicja Kapica (M), Sundsvalls kommun Per telefon Marie Morell (M), Region Östergötland Per telefon (ej beslut) Agneta Granström (MP), Norrbottens läns landsting Peter Olofsson (S), Västerbottens läns landsting Lena Dahl, SKL Företag AB Barbro Naroskyin, SKL, Stockholms läns landsting Per telefon Martin Andréasson (M), Västra Götalandsregionen Per telefon Närvarande övriga: Ej närvarande styrelsen: Johan Assarsson, Vd Inera Sofie Zetterström, Inera Sara Meunier, Inera Helena Svedberg, Inera Björn Almqvist, Inera Tomas Kågebrand, Inera Ann-Charlotte Taube, Inera Ida Legnemark (V), Borås stad Peter Danielsson (M), Helsingborgs stad Helene Björklund (S), Sölvesborgs kommun Kristina Sundin Jonsson, SKL, Skellefteå kommun Tomas Mörtsell (C), Storumans kommun Anders Teljebäck (S), Västerås stad 1. Mötet öppnades Ordföranden förklarade styrelsemötet öppnat. 2. Val av justeringsperson Till justeringsperson för dagens möte utöver ordförande valdes Lena Dahl. Inera AB Box Tjärhovsgatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 1/4

182 Mötesprotokoll Inera AB styrelse bokslutsmöte Nr 2 Johan Assarsson Senast ändrad Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. 4. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll godkändes. 5. Tertialrapport 3 Helena S och Björn A föredrar Tertialrapport 3, samt sammanställning och projektrapport. Styrelsen beslutar att godkänna Ineras tertialrapport 3 för Ineras årsredovisning 2017 Björn A föredrar Ineras årsredovisning Styrelsen beslutar att godkänna Ineras AB:s årsredovisning Årsrapport 2017 Information om Ineras årsrapport 2017 inkl Ineras hållbarhetsredovisning Nytt för i år är att Inera i enlighet med ÅRL 6 kap 11 upprättat den lagstadgade hållbarhetsrapporten som kommer att bli en bilaga till årsrapporten. Styrelsen beslutar att godkänna årsrapport och hållbarhetsredovisning för Verksamhetsplan Vd och Sara M föredrar Ineras verksamhetsplan samt Ineras budgetsammanställning Styrelsen beslutar Inera AB Box Tjärhovsgatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 2/4

183 Mötesprotokoll Inera AB styrelse bokslutsmöte Nr 2 Johan Assarsson Senast ändrad att att godkänna inriktningen för Verksamhetsplan och Budget , under förutsättning att Ägarrådet även godkänner underlaget på kommande Ägarråd den 5 april, samt godkänna förslag till korrigering rörande målsättning för 1177 Vårdguidens e-tjänster 9. Kommunikationsplan kommuner Sofie Z informerar om kommunikationsplan i version 0.1 avseende digitalisering kommun Remiss av SOU 2017:114 reboot omstart för den digitala förvaltningen Helena S informerar om att Inera har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Arbete pågår tillsammans med SKL för att ta fram ett förslag till yttrande. Remissvaret ska vara finansdepartementet tillhanda 23 april. Styrelsen beslutar att uppdra åt presidiet att svara på remissen av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114). 11. Anmälningsärenden Rapporter januari 2018: Bilaga 9a: Portföljrapport Bilaga 9b: Tjänsterapport Bilaga 10: Skrivelse till regeringen rörande ombudsfunktionen. 12. Vd och ordförande information Vd informerade om följande: Första mötet med Programråd med kommunala representanter ägde rum den 7 mars. Beredningsgruppens, roll ska tydliggöras. Gruppen önskar att tidigare komma in i arbete med VP. Programrådet vill lyfta fram att Inera bör se över Ineras vision. Ineras roll ska tydligare framgå. Tiden för Ineras konstituerande styrelsemöte den 16 maj ändras från till så den inte kolliderar med SKL Kommentus konstituerande styrelsemöte. Inera AB Box Tjärhovsgatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 3/4

184 Mötesprotokoll Inera AB styrelse bokslutsmöte Nr 2 Johan Assarsson Senast ändrad Sammanträdet avslutas Ordförande tackar styrelsen för genomfört arbete och förklarade styrelsemötet avslutat. Vid protokollet Stockholm Johan Assarsson Vd Anders Henriksson Ordförande Lena Dahl Justeringsperson Inera AB Box Tjärhovsgatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 4/4