Vibrationer från handhållna verktyg

Transkript

1 Vibrationer från handhållna verktyg En mätstudie av hantverkares vibrationsexponering på byggarbetsplatsen Vibrations from handheld tools A measurement study of construction workers vibration exposure at the construction site Henrik Ornstein William Uddling Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstad Universitet Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad 22,5 hp Handledare: Malin Olin Examinator: Asaad Almssad Vårtemninen 2018

2

3 Förord Uppkomsten av idén till ett examensarbete med inriktning på vibrationsexponering kom sig naturligt då vi båda ville göra ett arbete med fokus mot byggarbetsplatsen och personalen som arbetar där. Arbetsledning är en stor del av det framtida arbetet för en byggingenjör men utan hantverkarna skulle inget bli gjort på bygget. Därför kände vi att det var viktigt att belysa den största arbetssjukdomen idag, vilket detta examensarbete följaktligen har gjort. Detta examensarbete har gjorts inom fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap vid Karlstad Universitet med inriktning på byggteknik. Byggingenjörsprogrammet är en kandidatexamen på 180 hp där examensarbetet omfattar 22,5 hp. Handledare har varit Malin Olin och examinator Asaad Almssad. Examensarbetet har gjorts tillsammans med NCC Building Sweden avd. Örebro/Värmland, där arbetsmiljöingenjör John Wagner har varit handledare. Alla bilder i rapporten är godkända för användning. Tack till: Arbetsledningen samt alla hantverkare på byggarbetsplatsen Rudsberget, för det otroligt trevliga bemötandet. En extra eloge till de hantverkare som vi fick göra mätningarna på. II

4 Sammanfattning Den vanligaste arbetssjukdomen är idag vibrationsskador där en av de mest utsatta arbetsgrupperna är hantverkare i byggbranschen. Syftet med studien är att ta fram en åtgärdsplan för att minska skaderisken från hand- armvibrationer (HAV) på arbetsplatsen. Undersökningarna har gjorts på Rudsberget, Karlstad där åtta lägenhetshus har varit under konstruktion för byggföretaget NCC. Fem olika arbetsmoment har kontrollerats för att bedöma vibrationsexponeringen som en hantverkare utsätts för under en genomsnittlig arbetsdag. Detta har gjorts med två mätmetoder, manuella beräkningar med tidtagarur samt HealthVib-handskar som använder sig av en sensor i handflatan. Resultatet visade att 6 av 13 mätningar översteg insatsvärdet och 1 av 13 översteg gränsvärdet. Iakttagelser visar att när arbetet har utförts mot moment som innehåller betong har vibrationsmängden ökat i jämförelse med arbete mot trä eller andra mjukare material. Förlängd vibrationsexponering på flera arbetsmoment visar att det finns risk för kärlskada och neurosensorisk skada beroende på intensiteten och längden av arbetet. Studien har avgränsat sig mot NCC:s egna hantverkare, alltså har inga mätningar gjorts på olika underentreprenörer eller betongarbetare på arbetsplatsen. Studiens slutsats framhäver åtgärder i både organisatorisk och teknisk form, som kan genomföras i både tidigt och sent stadie i projektet. Några av de viktigaste åtgärderna är att förmedla till hantverkarna att rotera arbetsuppgifterna mellan varandra, göra en förbättrad riskbedömning, informera hantverkarna om skadeverkningarna och vibrationsnivåer. Utöver det kan vibrationsexponeringen reduceras i planeringsfasen. Till exempel vid köksmontering byggs kök mot en träregelvägg istället för en bärande betongvägg. Nyckelord: Hand- armvibrationer, vibrationer, neurosensorisk skada, vita fingrar, Raynauds fenomen, NCC, vibrationsexponering, arbetssjukdomar, HealthVib. III

5 Abstract The most common occupational disease today is hand-arm vibration syndrome where construction workers are the most exposed group. The purpose of this study was to develop an action plan designed to lower the exposure to hand-arm vibration syndrome (HAVS). The examinations have been carried out at Rudsberget, Karlstad where eight, six to eight stories apartment buildings have been under construction by Nordic Construction Company (NCC). Five different work elements were studied at the construction site to determine the exposure of hand-arm vibration that a construction worker is exposed to during a regular workday. The methods used were manual tests with stopwatches as well as HealthVib-gloves with a sensor that collects data while used during the day. The results showed that 6 out of 13 exceeded the exposure action value (EAV) and 1 out of 13 exceeded the exposure limit value (ELV). Observations showed that work carried out against concrete structures increased vibration levels compared to other softer materials, wood as an example. Prolonged vibration exposure on several work elements show an increased risk of developing both neurological and vascular injuries. Dependent on the length and intensity of the exposure the severity of the damage does vary. This study is limited to examining construction workers contracted by NCC, excluding workers casting concrete as well as subcontractors. The conclusion highlights solutions that consists of organizational and technical forms. These solutions are then applied at an early or late stage of the project. Some of the key solutions are to convey the importance of rotating work tasks between the construction workers, do a better risk assessment, inform the workers of the harmful effects of vibrations and teach them of the different exposure values. Beyond that can vibration exposure be reduced in the architectural phase. For an example could the kitchen be constructed against a wooden wall frame instead of a load bearing concrete wall. Keywords: Hand-arm vibration syndrome, neurological injuries, pale fingers, Raynauds syndrome, NCC, vibration exposure, occupational disease, HealthVib IV

6 Begrepp HAV HAVS HKV KTS SJA AFS A(T) A(8) Hand- armvibrationer Hand- armvibrationsskadesyndromet Helkroppsvibrationer Karpaltunnelsyndrom Säker jobbanalys Arbetsmiljöverkets författarsamling Vibrationsexponering Daglig vibrationsexponering V

7 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Bakgrund Syfte Mål Problemformulering Teori Metod Vibrationer Statistik Lagar och regler Skador Vibrationer i verktyg NCC Arbetsmiljöarbete Hyrföretag Metod Mätmetoder Viktning medelvärde Statistik Skaderisk Avgränsningar Rudsberget Resultat & analys Fönstermontering Utfackningsväggar Köksmontering Listmontering Ytterväggar Resultatsammanställning Diskussion Teoridiskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Relation till hållbart byggande Slutsats VI

8 6.1 Återkoppling till frågeställning Organisatoriska åtgärder Tekniska åtgärder Fortsatta studier Referenslista Bilagor... 1 Bilaga 1: Mall vid platsbesök... 2 Bilaga 2: Excelblad Fönstermontering... 3 Bilaga 3: Excelblad Utfackningsväggar... 5 Bilaga 4: Excelblad Köksmontering... 6 Bilaga 5: Excelblad Ytterväggsbyggnation... 7 Bilaga 6: Verktyg... 8 Bilaga 7: SMHI Bilaga 8: Rekommendationer för framtida kontroller av vibrationer VII

9 1.0 Inledning 1.1 Bakgrund Hand- armvibrationer (HAV) inom byggbranschen har visat sig vara ett stort problem. Inom byggbranschen utsätts 69 procent av de sysselsatta för vibrationsskador under en fjärdedel av sin verksamma tid, bland den total sysselsatta befolkningen är denna siffra nio procent (AV 2016). Av alla arbetssjukdomar inom byggbranschen är vibrationsskadesyndromet den vanligaste och utgör 30 procent. Även bland samtliga yrkesgrupper är det den vanligaste arbetssjukdomen i Sverige med 28 procent av alla rapporterade arbetssjukdomar (AFA försäkring 2017, AFA försäkring 2016) låg anmälda arbetssjukdomar som berodde på vibrationsskador och Raynauds fenomen tillsammans på sex procent (AFA försäkring 2016). Figur 1 - Godkända arbetssjukdomar (AFA försäkring 2016) Studien riktar sig mot företaget NCC Building. NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden med cirka anställda inom hela koncernen och har en marknadsandel på fyra procent. NCC har som mål att halvera antalet olyckor på sina arbetsplatser till 2020 jämfört med 2015 (NCC 2017). Arbetsplatsen som studien inriktas mot är BRF Rudsberget och Rud vy vilket påbörjades 2017 och ska stå klart Där studien genomfördes i slutet av stombyggnadsfasen. Totalt är det åtta Svanenmärkta hus med 265 lägenheter varav ett hus utgör bostadsrätter (NCC u.å.a). På Rudsberget är det företaget Hyr City som förser arbetsplatsen med maskiner och verktyg som behövs. Genom att samtliga maskiner hyrs in hålls en hög standard på maskinerna och risken för utdaterade och utslitna maskiner på byggarbetsplatsen minskar (Hyr city u.å.). 1

10 1.2 Syfte Syftet med studien är att ta fram en åtgärdsplan för att minska skaderisken från handarmvibrationer (HAV) på arbetsplatsen. 1.3 Mål Mål med rapporten är att: Undersöka byggnadsarbetarens dagliga exponeringsnivå av vibrationer på arbetsplatsen genom stickprovsmätningar. Identifiera problem på arbetsplatsen som kan relateras till onödig vibrationsexponering. Undersöka hur personalen på arbetsplatsen arbetar med vibrerande verktyg. Se över rutiner på arbetsplatsen för att hitta förbättringar gällande vibrationsexponering. 1.4 Problemformulering Hur kan exponeringen av hand- armvibrationer minskas på byggarbetsplatsen? 2

11 2.0 Teori Litteraturstudiens syfte är att tillhandahålla kunskap om ämnet, genom sammanställning av tidigare statistik, lagar och regler som företaget är skyldiga att följa samt arbetssjukdomar som är kopplat till hand- armvibrationer (HAV). Även en nulägesbeskrivning om verktyg, företaget, samarbetspartners samt mätmetoder och utrustning tillhandahålls. 2.1 Metod Många av studierna som använts i rapporten är av svenskt ursprung. Anledningen grundar sig på att rapporten utgår från Sveriges och EU:s krav. Rapporten har haft en inriktning mot en arbetsplats på Rud i Karlstad, och där förutsättningarna utifrån arbetsplatsen har studerats Avgränsningar Litteraturstudien har inriktats på tidigare studier mellan åren Detta eftersom EUdirektivet 2002/44/EG gällande vibrationsexponering på arbetsplatsen trädde i kraft Det kan således vara av intresse att undersöka forskning som ledde fram till restriktionerna. Studierna som använts till teorin har haft fokus på hand- armvibrationer (HAV). Exponeringen av helkroppsvibrationer (HKV) kommer ej att undersökas. 2.2 Vibrationer Vibrationer är ett föremåls svängningar runt ett jämviktsläge men kan även vara ett föremål som rör sig samma sträcka fram och tillbaka förbi jämviktsläget (Burström 2000). Det finns olika vibrationstyper vilka är periodformade som har jämna rörelser och brusformade vilka har ojämna rörelser. Rörelserna är även kontinuerliga eller stötformade (Lundström 2010, Burström 2000). Svängningarna kan både uppstå vid användning av roterande eller slående maskiner. Maskiner vibrerar ofta i olika riktningar x, y och z-led (Lundström 2010, Burström 2000). Det finns flera faktorer som påverkar skadeeffekten. De tekniska faktorerna som används vid beräkning är: - Varaktighet, tiden arbetet utförs [tim] - Frekvens, svängningar maskinen gör per sekund [Hz] - Storlek [amplitud] Vibrationers styrka kan anges i tre former: - Sträcka, föremålets förflyttning från jämviktsläget [m] - Hastighet [m/s] - Acceleration, föremålets hastighetsförändring [m/s 2 ] 3

12 Inom arbetsmiljön används vanligtvis accelerationen vid mätning av vibrationers styrka (Lundström 2010, AV 2005, Burström 2000). Figur 2 - Topp och effektivmedelvärde för periodisk- och brusvibrationer (Burström 2000) Det högsta uppmätta värdet under en period kallas toppvärde (figur 2). Effektivmedelvärdet, (aeff) även kallat Root Mean Square (RMS) är det vanligaste mätvärdet som används för mätningar av vibrationer (formel 1). Anledningen är att effektivmedelvärdet är representativt för energiinnehållet per tidsenhet (AV 2005, Burström 2000). Formel: a eff = 1 t T (a(t))2 dt 0 (1) a(t) = Vibrationens ögonblicks värde vid tiden t [m/s 2 ] T = totaltid [tim] aeff = accelerationens effektivmedelvärde [m/s 2 ] dt = derivatan av t [tim] Maskiner vibrerar ofta i fler olika riktningar, därför räknas samlingsvektorn (av) ut. Formel: a v = a x 2 +a y 2 +a z 2 (2) 4

13 ax, ay, az = Vibration i respektive riktningar [m/s 2 ] De flesta tillverkare har redan tagit fram av för sina handhållna verktyg. Antingen genom att samtliga riktningars vibrationsvärden mäts och beräknas enligt formel (2) eller genom att den största vibrationsvektorn mäts och en faktor k (1,0 1,7) multipliceras med värdet (SIS 2001) Den totala dagliga exponeringsnivån som en person utsätts för när flera olika maskiner använts kan beräknas med A(T). A(T) används när vibrationstalet på maskinen är fastställt och effektivmedelvärdet kan anses vara kontinuerligt för ett verktyg. Beräkning av vibrationsexponering: A(T) = RMS = 1 n a 2 T i=1 vi t i (3) A(T) = RMS = total vibrations mängd under tiden T [m/s 2 ] avi = maskinens totala vibrationstal [m/s 2 ] ti T = antal timmar maskinen används [tim] = totalt antal timmar arbetet utförs [tim] A(T) formeln visar att det ur skadesynpunkt är effektivare att minska vibrationstalet än exponeringstiden. En halvering av vibrationstalet minskar total A(T) med 50 procent medan en halvering av exponeringstiden minskar A(T) med 30 procent (AV 2005). De mänskliga faktorerna som påverkar skadeeffekterna har genom forskning visat sig vara vibrationernas angreppspunkt, den exponerades kroppsbyggnad, kroppsställning, personlig känslighet, greppstyrka, tryckkraft mot maskinen samt vila mellan exponering (Bylund 1998, Burström 1998, Burström 2000, AFS 2012:2). 5

14 2.3 Statistik Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde 2015 en studie som undersökte arbetsmiljöförhållandena inom olika branscher. Studien genomfördes med telefonintervjuer och enkäter. I studien framgick det att 14 procent av de tillfrågade männen och tre procent av de tillfrågade kvinnorna utsattes för vibrationer minst en fjärdedel av tiden de arbetade. Av bygg- och anläggningsarbetarna var 69 procent av de sysselsatta utsatta för vibrationer minst en fjärdedel av arbetstiden (AV 2016). AFA försäkring är ett försäkringsbolag där cirka hälften av Sveriges befolkning omfattas av minst en försäkring hos AFA genomfördes en stor undersökning hos AFA med inriktning på byggbranschen (AFA Försäkring 2017). I rapporten fastslogs att byggbranschen är överrepresenterad inom både arbetsrelaterade olyckor och arbetsskador. Byggbranschen omfattar cirka fem procent av alla sysselsatta i Sverige. Trots det låga antalet ansvarar branschen för cirka 30 procent av alla arbetssjukdomar. Figur 3 - Fördelning arbetssjukdomar inom byggbranschen (AFA 2017). 6

15 Inom byggbranschen är 30 procent av alla arbetssjukdomar vibrationsskador, därefter kommer karpaltunnelsyndrom som i många fall uppkommer på grund av vibrationer (AFA Försäkring 2017). Statistik från AFA visar att vibrationsskador idag är den vanligaste arbetssjukdomen inom byggbranschen. På 90-talet utgjorde skador från vibrationer cirka sex procent, idag är den siffran 30 procent (figur 1). Vid jämförelse mellan byggbranschen och hela sysselsatta sektorn gällande fördelningen av arbetssjukdomar är andelarna ungefär lika stora (figur 3, figur 4). Figur 4 - Fördelning arbetssjukdomar inom den sysselsatta sektorn (AFA 2016). 7

16 2.4 Lagar och regler Den lag som reglerar arbetsmiljön i Sverige är arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Enligt första kapitlet 1 är lagens syfte att upprätthålla god arbetsmiljö och förhindra att ohälsa och skador inom arbetet ska uppkomma. Enligt fjärde kapitlet är det regeringens uppgift eller en myndighet som regeringen tillkännager som får skriva föreskrifter om tillvägagångssätt för att minska risker för skador och olyckor. I sjunde kapitalet tillkännages det att arbetsmiljöverkets har i uppgift att kontrollera att lagen följs (SFS 1977:1160). Lagen ska inte användas vid praktisk tillämpning eftersom lagen inte är tillräckligt detaljerad. Till praktisk tillämpning ska arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) användas. De undersökta föreskrifterna från arbetsmiljöverkets författningssamling som berörde användandet av handhållna vibrerande verktyg var: Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6), vibrationer (AFS 2005:15), Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4), Belastningsergonomi (AFS 2012:2). Föreskrifterna redovisas mer ingående nedan Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets samtliga föreskrifter är uppdelade i två avsnitt. Del ett handlar om paragrafer med föreskrifter vilka är juridiskt bindande att följa. Del två är allmänna råd om tillämpning vilka är rekommendationer av hur föreskrifterna kan tolkas (AFS 2012:2) Systematiskt arbetsmiljöarbete Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete var den äldsta av intresse (2001). Dokumentet uppdaterades däremot 2008 och den grundar sig på EU-direktivet 89/391/EEG. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerhetsställa att arbetsmiljöarbetet utvecklas och följs upp för att ytterligare förbättras. Förbättringsarbetet ska vara en del av den allmänna arbetsdagen, samtliga påverkade av arbetsmiljön ska ha möjlighet att delta i utvecklingsarbetet. Det ska finnas dokumenterad arbetsmiljöpolicy och hur rutiner ska styras mot ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt vilka som har i uppgift att säkerhetsställa att en säker arbetsmiljö upprätthålls. Det är arbetsgivarens skyldighet att säkerhetsställa att arbetstagarna är informerade om risker och har tillräcklig kunskap för att risker ska undvikas. Vid allvarliga risker ska arbetet ha skriftliga tillvägagångssätt tillgängligt (AFS 2001:1). 8

17 2.4.3 Användning av personlig skyddsutrustning Föreskriften är baserad på EU-direktivet 89/656/EEG och genomgick en uppdatering Till skyddsutrustning räknas allt som ska skydda en person från skador, som antingen bärs, greppas, komponenter till utrustning eller kopplingssystem till extern enhet som skyddar personen som utför arbetet från skada. Utövaren ska även vara utbildad på skyddsutrustningen för att säkerhetsställa att den används rätt. Skyddsutrustningen ska innan användning vara kontrollerad och analyserad att passa arbetet och utformad till personen som ska utföra det. Den skyddsutrustning som finns på marknaden ska arbetsgivaren tillhandahålla för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Personlig skyddsutrustning ska vara en sista åtgärd när arbetsutförandet inte kan undvikas med organisatoriska eller tekniska medel. Gemensamma skyddsåtgärder ska prioriteras framför individuella eftersom det skyddar även personer som inte direkt utsätts för skada (AFS 2001:3) Medicinska kontroller i arbetslivet Senaste tilläggen och ändringarna gjordes Innan arbete med vibrerande verktyg påbörjas ska arbetstagaren erbjudas en läkarundersökning, läkaren utför en individanpassad undersökning på arbetsutföraren, som överensstämmer med 59 och 60 i föreskriften. Efter första medicinska kontrollen ska en undersökning utföras var 3:e år där varannan undersökning kan vara en hälsoundersökning. En hälsoundersökning är en lättare undersökning som kan bestå av ett frågeformulär, läkaren ska sedan göra en bedömning av resultatet från formuläret. Arbetsgivaren ska även erbjuda arbetstagaren extra medicinsk kontroll när arbetstagaren framhäver besvär eller ber om det, samt när besvär uppdagas även om farlig exponeringsnivå av vibrationer ej uppmätts (AFS 2005:6) Vibrationer År 2002 fastställdes ett EU-direktiv (2002/44/EG) som fokuserade på vibrationsexponering. Efter det hade medlemsstaterna fem år på sig att fastställa nationella föreskrifter om exponering av vibrationer. Den 17 mars 2005 började den svenska föreskrifterna gälla och uppdaterades senast Föreskriften utgår från daglig vibrationsexponering A(8) som grundar sig på åtta timmars arbetsdag. Arbetet ska planeras, utföras och utvärderas kontinuerligt för att säkerhetsställa minimal exponering av vibrationer. Vid arbete med vibrationer ska en skriftlig riskbedömning utföras med uppskattad daglig exponering. Arbetstagaren skall ha tagit del av dokumentet samt fått relevant information och utbildning om konsekvenser, rättigheter och åtgärder som kan göras för att minska vibrationsexponeringen. Den dagliga vibrationsexponeringen har två begränsningar, insatsvärde (2,5 m/s 2 ) och gränsvärde (5,0 m/s 2 ). Insatsvärde är den nivå när arbetsgivaren måste tillämpa insatser för att minska exponering. I paragraf åtta fanns åtgärder dokumenterat som ska prioriteras när insatsvärdet överstigs eller om riskbedömningen ger skäl för det. Åtgärderna kan både vara organisatoriska och tekniska, några förslag på åtgärder från 8 (AFS 2005:15): 9

18 - Alternativa arbetsmetoder - Planering av arbetsmoment - Val av utrustning - Begränsning av exponeringen - Tekniska hjälpmedel - Kläder som minskar exponering av fukt och kyla - Underhållsprogram för utrustning En extra medicinsk kontroll ska erbjudas vid överstigande av insatsvärdet, samt när en person utsätts för en nivå som anses vara hälsofarlig ska medicinsk kontroll erbjudas. Syftet är att i tidigt stadie upptäcka skador som beror på vibrationer. I de fall symtom uppdagas ska åtgärdsplanen ses över och revideras. Gränsvärdet är vibrationsnivån som inte få överstigas. Om det likväl överskrids måste arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att minska exponering samt starta en utredning om varför nivån överstegs. Åtgärder måste vidtas innan arbetet får fortsätta. Vid beräkning av daglig exponering av hand- armvibrationer rekommenderar föreskriften följande formel från bilaga 1 i föreskrift 2005:15 (AFS 2005:15): Beräkningar av daglig vibrationsexponering: A(8) = 1 n a 2 8 i=1 vi t i (4) A(8) = Total vibrationsexponering för en dag [m/s 2 ] ti = Antal timmar maskinen används [tim] avi = Maskinens totala vibrationstal [m/s 2 ] Bilaga 1 i AFS 2015:5 finns även rekommendationer hur mätningar ska utföras (AFS 2005:15) Användning av arbetsutrustning Genom att Sverige är medlem i EU har Sverige en skyldighet att överföra EU-direktiv till svensk standard, EU-direktivet som styr arbetsutrustning benämns 89/655/EEG. Utrustningen som används skall vara utformad för arbetsuppgiften eller modifierats att passa arbetsuppgiften. En riskanalys över utrustningen ska genomföras för att säkerhetsställa ett säkert brukande. Som nämnts i systematiskt arbetsmiljöarbete och flera andra föreskrifter ska kontinuerlig uppdatering av risker ske. Utrustningen får endast användas i de förhållanden den är avsedd för, arbetstagare ska ha blivit informerade om hur utrustningen ska användas och riskerna som där föreligger. Utrustning ska genomgå kontroller och service i den mån att maskinen kan användas säkert och att maskinens krav fortsatt upprätthålls, en journal skall föras över underhållsarbetet på maskinen (AFS 2006:4). 10

19 2.4.7 Belastningsergonomi Arbetsgivaren ska undersöka och säkerhetsställa att repeterande arbete inte utförs på ett skadligt sätt. Vid undersökningen kontrolleras tre faktorer: varaktighet, frekvens, samt mängd. Arbetsplatsen ska vara utformad för att minimera rörelser som kan vara skadliga för kroppen, om risk framkommer ska arbetsgivaren tillhandahålla hjälpmedel för att minska belastningar på kroppen. Arbetstagaren ska även vara utbildad och veta risker gällande belastningar i arbetet och hur de kan undvikas. Eftersom kvinnor vanligtvis har både mindre händer och lägre muskelstyrka än män drabbas de av en högre belastning när de använder vibrerande verktyg. Verktygen ska vara utformade för att passa alla olika kroppsbyggnader för att maskinerna skall kunna användas på rätt sätt (AFS 2012:2) NCC:s tillämpning av föreskrifter Inom NCC är det skyddsombud samt arbetsledare som genomför skyddsronder för att säkerhetsställa en god arbetsmiljö på plats. Vid planering av ett nytt projekt görs en preliminär allmän riskbedömning av vilka risker som kommer finnas på arbetsplatsen. I dokumentet ska en bedömning av riskerna från vibrationsexponering på arbetsplatsen undersökas. Ifall skada uppkommer som kan bero på vibrationsexponering, beräknas hantverkarens A(8) ut för att fastslå ifall skadan beror på vibrationer i arbetslivet. 1 I nuläget utbildas arbetsledare och platschefer samt skyddsombud där förhoppningen är att informationen skall vidarebefordras, dock finns inga kontroller på att det genomförs. NCC:s Göteborgsavdelning hade en kurs gällande vibrationsexponering där även byggnadsarbetare närvarade. Responsen NCC fick av deltagarna var positiv till informationen som gavs 2. Vibrationsdämpande handskar är den personliga skyddsutrustningen som är vanligast och mest tillgänglig på marknaden. Anledningen till att vibrationsdämpande handskar ej finns tillgängligt på NCC är eftersom handskarnas skyddande effekt kan ifrågasättas 3 (AMM 2012). 1 NCC Karlstads arbetsmiljöingenjör John Wagner den 30 januari NCC Karlstads arbetsmiljöingenjör samt skyddsombudet på Rud arbetsplats den 30 januari Skyddsombudet på Rud arbetsplats den 6 mars

20 Skyddsombuden har tillhandahållits lathundar (figur 5) från fackförbundet Byggnads som innehåller överslagsvärden för olika maskiner samt hur länge maskinerna får användas. I varje maskinlåda finns en instruktionsbok där vibrationstalets samlingsvektor (av) finns dokumenterat, även hur maskinen ska användas säkert samt skyddsutrustning som ska användas. Eftersom maskinerna hyrs från Hyr City står de för att maskinerna är i gott skick vid utlämning. 4 Figur 5 Vibrationssticka fram och baksida från Byggnads. Visar maskiners generella vibrationstal samt hur länge maskiner får användas innan insatsvärde och gränsvärde uppnåtts. På arbetsplatsen framkom det att hälsoundersökningar genomförs på NCC dock påpekas det att främst blodtryck och liknande undersökningar görs och inte någon kontroll av besvär från vibrationer 5. Hälsoundersökningarna genomförs vartannat år upp till 50 års ålder. Efter 50 års ålder finns det möjlighet till hälsoundersökning varje år. Förutom hälsoundersökningen genomförs var fjärde år en hälsa och livsstilsundersökning, samt var fjärde år en funktionsbedömning. Vibrationsskadekontroll är ett tillägg utöver den vanliga hälsokontrollen i NCC:s avtal med Servicehälsan. Servicehälsan i Värmland är anslutna till Feelgood och är de som utför hälsokontroller hos NCC i Värmland. Feelgood har ett långsiktigt arbete med NCC inom företagshälsovården, 6 4 Skyddsombudet på Rud arbetsplats den 6 mars Hantverkare på Rud arbetsplats 6 mars NCC Karlstad arbetsmiljöingenjör John Wagner 30 januari

21 2.4.9 ISO ISO är en internationell standard som blivit en Europastandard vilken gäller som en svensk standard även benämnd SS-EN ISO Standarden inriktar sig på mätning och bedömning av vibrationer från handhållna maskiner. Standardens huvudsakliga mål är att minska risken för att de exponerade i framtiden ska få skador på blodkärl, nerver, leder, ben och muskler i handen, samt vara en standard som kan användas vid arbete för framtagning av mindre vibrerande verktyg. Den dagliga exponeringstiden är den tid handen blir utsatt för vibrationer när ett verktyg används och är inte den tid en arbetsuppgift tar. Vid tidtagning av vibrationsexponering är det svårt att hålla en noggrannhet, därav uppkommer en felkälla på mätdatan till minst tio procent (SIS 2001). 13

22 2.5 Skador Skador som uppkommer från vibrationer kan både vara tillfälliga och bestående. Standarden ISO tillhandahåller hur mätningar av HAV och hur analys av resultat ska gå till. Standarden kom på 70-talet och rekommenderar mätningar inom intervallen 5, Hz (SIS 2001). Vid lägre frekvenser (Hz) blir en större del av kroppen utsatt för vibrationer (Figur 6). Figur 6 - Visar hur stor del av armen som blir exponerad beroende av frekvens (Burström 2000) Akuta skador Akuta skador kan vara domningar, stickningar, nedsatt handkraft, uttröttning och kalla händer. Akuta skador från vibrationer försvinner efter min (Lundström 2010). Vid låga frekvenser kan vibrationer transporteras hela vägen till det centrala nervsystemet. Skadeeffekten är dock outforskat men det kan förklara akut huvudvärk, yrsel och illamående (Lundström 2010, Juhlin 2007) Bestående skador Begreppet bestående effekter från vibrationer associeras ofta med skador på kärl, nerver, samt muskler i extremiteterna. Bestående skador har utvecklats av exponering vid så låga nivåer av A(8) som 0,6 m/s 2 (Lundström 2010, Nilsson 2016) Nervskada blinda fingrar Sambandet mellan nervskada och vibrationer har studerats sedan början av 1900-talet. Skador som uppkommer på nerverna på grund av vibrationer delas in i två kategorier, neurosensorisk skada och karpaltunnelsyndrom (KTS). Allt från fingerspetsarnas känselnerver till perifera nerver i händer och armar kan påverkas. Det kan resultera i att signaler från handen inte kommer fram till det centrala nervsystemet. Symtom för nervskada på extremiteterna kan vara känselnedsättning, försämrad motorik, domningar, försämrad greppstyrka, samt besvär på 14

23 natten och vid kyla kan uppstå. Stickningar och smärta i fingrarna kan uppkomma utan någon yttre påverkan (Nilsson 2016). Karpaltunnelsyndrom beror på att medianusnerven som sitter mellan handlovsbenen hamnar i kläm och utsätts för tryck. Det resulterar i att signaler till och från stora delar av fingrarna och handen stryps. Personer som är överviktiga, har diabetes, röker eller snusar har högre risk att få KTS än andra, även handens ergonomiska ställning kan påverka. Kvinnor är mer predisponerade att få KTS än män (Lundström 2010). Fingrar som inte motoriskt fungerar har visat sig ha större påverkan på livskvalitet än kärlskada (se ) eftersom påverkan är konstant. Kunskapen om skadeeffekten från vibrationer är dock bristfällig förutom vid KTS. Det resulterar i bristfällig åtgärdsplan vid upptäckt av nervskada (Lundström 2010). Enligt Nilssons (2016) beräkningar från sammanställning av 54 studier ökar risken att få neurastenisk skada med åtta procent för varje 1 m/s 2 höjning av A(8). Nilsson (2016) har tagit fram en formel som visar efter hur många år statistiskt tio procent av de utsatta beräknas drabbas av nervskador som beror på vibrationsexponering. Den formeln (5) tyder på att nervskador uppkommer innan skador på blodkärlen uppkommer. Formel: år = Log 10[A(8) 0.54 ] (5) ISO standarden om vibrationsexponering har ingen formel som tar hänsyn till skadeeffekten på nerver (SIS 2001, Nilsson 2016) Kärlskada vita fingrar Kärlskada är den arbetssjukdom som vibrationsskador är mest associerat med, även kallat Raynauds fenomen som delas in i två typer, primär och sekundär. Anledningen till primär Raynauds är okänd, medan sekundär Raynauds beror på yttre påverkan som skadat blodkärl till exempel vibrationsexponering. Medicinsk benämning är även vasospasm, vilket syftar på sammandragning av blodkärlen som i sin tur minskar blodflödet i extremiteten och kroppsdelen blir vit (vita fingrar). När skadan uppkommer är svårt att fastställa eftersom det beror på hur motståndskraftig kroppen är. Symtomen framkommer ofta vid kyla, fingrarna bleknar, domnar och i vissa fall stelnar vilket försämrar motoriken. När kroppen värms upp och krampen i de utsatta delarna släpper kan obehag och smärta tillkomma (Lundström 2010). Det finns samband mellan nikotin och ökad risk för vita fingrar, samt att kyla och väta ökar risken för vita fingrar (Lundström 2010). Nuvarande riskbedömning av kärlskada grundar sig på ISO som använt sju studier från Studierna är baserade på långa arbetsdagar (9-12 tim) och höga exponeringsnivåer (9-20 m/s 2 ). Skadeeffekt från låga värden har antagits utefter skadeeffekten från höga amplituder (Nilsson 2016). 15

24 Beräkningar från sammanställningsstudien (Nilsson 2016) ökar risken att få kärlskada med nio procent för varje 1 m/s 2 höjning av A(8). Enligt ISO kan formel (6) användas för att visa efter hur många år tio procent av de exponerade av A(8) får kärlskada (SIS 2001): Formel: år = 31,8 A(8) 1,06 (6) Detta har dock diskuterats som felaktigt eftersom ISO endast har studerat studier med hög amplitud och långa arbetsdagar. Nilssons rekommenderas att följande formel (7) snarare skulle kunna användas (Nilsson 2016): Formel: år = 10 1,35+log 10(A(8) 0,53 ) (7) Vid jämförelse mellan formel (6) och (7) uppkommer kärlskada vid lägre vibrationsnivåer tidigare enligt Nilsson (2016) än vad ISO-standarden visar. Däremot uppkommer kärlskada enligt ISO tidigare vid exponering över två m/s 2 (Nilsson 2016, SIS 2001) Rörelseapparaten Rörelseapparaten innefattar både skelett, muskler och leder som alla kan påverkas av HAV. Forskning (Lundström 2010) tyder på att skador på rörelseapparaten uppkommer på grund av arbetsutförandet vid användandet av vibrerande maskiner snarare än vibrationerna i sig. Vibrationer kan vara en bidragande faktor men fler parametrar påverkar skadeverkningarna till exempel ergonomin. Ofta är arbetet statiskt, i dåliga ställningar och repetitivt, skador kan vara artros i hand och arm vid överbelastning. Maskiner med hög amplitud och låg frekvens, under 50 Hz (SIS 2001) kan skada ledytor, samt ha en försämring av muskulatur vid exponering av vibrationer, frakturer hos äldre personer kan även förekomma. Vid monotont arbete kan muskelfibrerna slitas ut (Nilsson 2006, Lundström 2010). 16

25 2.6 Vibrationer i verktyg Arbetsmiljöverkets föreskrift 2005:15 anger att arbetsgivaren är skyldig att förebygga och kontrollera att gränsvärdet inte överstigs av hantverkaren. Utan kunskap och insyn i regelverket kan detta vara en svår uppgift för arbetsgivaren att kontrollera, samt att vissa har större risk att få skador från vibrationsexponering, till exempel personer med sämre blodcirkulation (AV 2015) Verktygsmätningar Med hjälp av tester av vibrationer på alla nya verktyg finns det värden som visar på hur mycket vibrationer (m/s 2 ) verktygen avger. Exempel på sådana värden kan ses nedan i tabell (1). EAV står för Exposure Action Value vilket betyder insatsvärde och ELV står för Exposure Limit Value vilket betyder gränsvärde. HSE är en poängstandard Hilti använder sig av för att ge en enklare beskrivning över tiden verktyget får användas där max exponering är 100 respektive 400 poäng. Tabell 1 Vibrationsdata där vibrationsvärde kan ses i kolumn fem. Insatsvärde kan ses i kolumn sju samt att gränsvärde kan ses i kolumn åtta. I kolumn tolv anges antal vibrationspoäng som upptas efter en monterad skruv som kan användas mot tabellen i figur (7) - (Hilti 2016) Hiltis verktygsmätningar är baserade på mätvärden enligt deras egna testresultat. Noterbart är att värdena är testade i labbmiljö samt på helt nya verktyg, sågblad och borrhuvuden. Detta betyder att värdena på arbetsplatsen kan variera mot deklarerade mätvärden från labbmiljön. Juridiskt betyder det att de avsäger sig allt ansvar och att arbetsgivaren ändå är ansvarig att se till att mätvärdena för vibrationer inte överstiger otillåtna värden på arbetsplatsen (Hilti 2016). På grund av den stora osäkerheten från deklarerade värden rekommenderar arbetsmiljöverket att grova beräkningar som exempelvis stickprov av A(8) under kortare tid än en minut ska multipliceras med två (se 3.3.4). Detta för att säkerhetsställa att vibrationsexponeringen inte överstiger gränsvärdet (Burström 2000, AV 2005). En fördubbling av vibrationstalet resulterar i att verktygets användartid minskar till en fjärdedel. vibrationsvärdet 17

26 2.6.2 Den moderna hantverkaren Tidningen Den moderna hantverkaren gjorde undersökningar på ett antal olika kap- och gersågar där en av kategorierna var vibrationsvärde. Mätvärdena togs fram med CVK-handskar som används för att mäta hand- armvibrationer. Efter hundra kapningar i en 45x220 mm träregel fick de fram värden som kan ses i tabell 2 (DMH 2015). Tabell 2 - Skillnad mellan deklarerade värden och fältvärden, i.u betyder input unknown alltså att information om vibrationsvärdet är okänt (DMH 2015) Vibrationsvärdena kan ses vara högre än det som tillverkarna hade angett i samtliga exempel där tillverkaren hade tagit fram egna testvärden (DMH 2015). 18

27 2.6.3 Poängtabell Vibrationsvärdet från respektive maskin i bilaga 6 kan appliceras i figur 7. Genom att veta vibrationstalet på verktygen som används kan A(8) räknas ut, samt att hantverkaren kan få en uppfattning hur länge ett verktyg får användas. 100 poäng representerar insatsvärdet och 400 gränsvärdet. Poängsystemet kommer ifrån SIS-CEN/TR :2006 där följande formel (8) används för att räkna ut vibrationspoängen (SIS 2006): Formel: P E = ( a v 2,5 )2 T 100 (8) 8 PE = Poäng av = Verktygets vibrationstal [m/s 2 ] T = Tiden maskinen används Figur 7 - Poängtabell för uträkning av insatsvärde (100p) och gränsvärde (400p) - (AV u.å.) 19

28 2.7 NCC Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöplan NCC:s ordnings- och skyddsregler för produktionsarbetsplatser nämner vibrerande arbeten som följande: Alla verksamma på produktionsarbetsplatsen ska medverka till att minska buller och skadliga vibrationer. Dels genom att använda maskiner och utrustning som ger så lite buller/vibrationer som möjligt, dels genom att avskärma speciellt bullrande arbeten resp. arbetsrotation vid vibrerande arbeten (NCC 2016) Synergi Vid en olycka, arbetsmiljöincident eller arbetssjukdom hos NCC, ska dessa rapporteras till det digitala systemet Synergi. I Synergi samlar NCC all sin statistik gällande olycksfall och tillbud men också förbättringsåtgärder. Denna information används för att identifiera de vanligaste orsakerna till skador. Enligt Synergi är idag halkolyckor, snubbelolyckor samt arbete med handhållna maskiner de vanligaste olyckorna på NCC. Synergi är gjord för att vara tillgänglig för alla medarbetare på NCC, då både hantverkare och platschef ska kunna lägga in information till programmet. Det enklaste sättet för hantverkare är att använda sig av Synergi life appen, tillgänglig för Android och Apple, där direktrapportering av olycksfall, tillbud och observationer ska kunna ske direkt efter de har inträffat (NCC 2016). Idag utbildas dock endast platsledning och skyddsombud i Synergi där det ligger på deras ansvar att föra vidare informationen till hantverkarna. Informationen som samlats in ger NCC möjligheten att förbättra sitt säkerhetsarbete samt förebygga arbetsplatsolyckor. Tre högriskområden för arbetssjukdomar har identifierats som arbete med asbest, belastningsskador, samt arbete med kvartshaltigt damm (NCC 2018) Daglig säkerhetsgenomgång Innan arbete påbörjas på NCC:s olika produktionsarbetsplatser ska en daglig säkerhetsgenomgång göras. Detta görs genom att diskutera vad som ska göras, gå igenom aktuella risker samt hur arbetet kan göras säkrast. Dokumentering av genomgång behöver inte göras men om riskbedömning eller arbetsberedning behöver uppdateras ska det ses över innan arbete påbörjas (NCC u.å.b) Noll Vibrationsskador NCC är en av fler aktörer som är med i ett projekt som heter Noll Vibrationsskador. Mål och syfte med projektet är att ta bort vibrationsskador på människor genom att utveckla lågvibrerande maskiner. Swerea IVF är företaget som driver projektet med finansiering av Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation. Två tekniska lösningar som det arbetas med är: 20

29 Auto Tuning Vibration Absorber (ATVA), tekniken går ut på att slagen som skapar vibrationer i slående maskiner undviks att transporteras hela vägen till handen genom att en motvikt tar upp vibrationerna Balansring, kompenserar obalansen i roterande maskiner som är anledningen till att vibrationer uppkommer. Med hjälp av sådan teknik finns det möjligheter att minska vibrationer med upp till 90 procent (Johansson 2018). 2.8 Hyrföretag Stavdal - Hyr City Hyr City är ett värmlandsbaserat företag lokaliserat i Karlstad sedan 20 år tillbaka. Företagets vision är att arbeta med så bra utrustning som möjligt där kvalitet går före kvantitet. Samarbete med NCC ger hantverkarna möjlighet att beställa de verktyg som passar dem samt det arbetsmoment de jobbar med. Går ett verktyg sönder eller får en defekt meddelar hantverkaren detta och Hyr City kommer och hämtar verktyget för service och underhåll 7. Sedan 2009 är Hyr City både miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och ISO Däremot är den tillgängliga certifieringen 8 på Hyr Citys hemsida utgången från den 17 juni 2015 (Hyr City u.å.). Sedan 2009 ingår NCC i avtal med Stavdal och 2015 värvade Stavdal Hyr City vilket blev ett dotterbolag (Stavdal 2015) Ramirent Sedan 2004 har Ramirent haft nära samarbete med NCC samt ett avtal som sträcker sig över hela Remirents sortiment och tjänster. Ett nära samarbete främjar i många fall en bra utveckling för utrustning och verktyg samt ger NCC en bra möjlighet att kunna påverka framtida produkter (Ramirent 2017). Ramirent har tagit fram en egen guide för att göra arbetsplatsen säkrare som de kallar Tryggare byggare (TB) guiden (figur 8). Denna guide ger praktiska tips, checklistor, kalkyler samt instruktionsfilmer för ämnen som: arbete på hög höjd, damm, vibrationer och säkra lyft. Under kategorin vibrationer har Ramirent lagt in sitt sortiment av verktyg. En kort beskrivning av vad vibrationsvärde är, samt insatsvärde och gränsvärde beskrivs i guiden. De nämns med namnen varningsvärde samt stoppvärde. Guiden finns tillgänglig att användas av alla, från hantverkare till platschef. (Tryggare byggare 2017). Figur 8 - Tryggare byggare guiden (Tryggare byggare 2017) 7 Information från arbetsplats den 6 mars

30 3.0 Metod Ett av målen med studien var att genom stickprovsmätningar på hantverkare få en uppfattning om byggnadsarbetares dagliga vibrationsexponering A(8). Mätningarna inriktades på hantverkare som förmodades ha högst vibrationsexponering på byggarbetsplatsen. Alltså har hantverkare som utför arbetsmoment där få eller inga vibrerande verktyg används exkluderats. Förutom att mäta tid och vibrationstal har andra parametrar tagits med som kan påverka skadeeffekterna. Dessa parametrar var temperatur, fuktighet, arbetsställning, arbetsrotation och hjälpmedel. Arbetsutförandet observerades för att undersöka förbättringspotential utifrån vibrationsexponering. Temperaturen i Karlstad under vecka tio och elva hämtades från SMHI historiska databas se bilaga 7. Temperaturen som visas i tabellerna nedan (tabell 3, 5, 11) är medeltemperatur över den givna dagen. Moment i tabell 7 och 9 genomfördes inomhus där uttorkning hade påbörjats vilket resulterar i högre temperatur. Någon viktning eller användning av temperaturen i formel har inte kunnat användas. Avsikten var att visa på temperaturskillnaden en hantverkare kan utsättas för vilket förstärker vikten av att hantverkaren ska ha möjlighet till uppvärmt utrymme samt varma kläder. 3.1 Mätmetoder Totalt genomfördes en till tre mätningar på fem olika arbetsmoment. I många fall var det två personer som jobbade i lag. Resultat och analys-delen beskrivs personerna som aktiv eller passiv. Generellt använder den aktiva hantverkaren mer vibrerande utrustning som till exempel betongborr i jämförelse med den passiva. Uppdelningen representerar alltså inte arbetsprestationen HealthVib HealthVib är en produkt som svenska företaget CVK tagit fram för att mäta handarmvibrationer. Testpersonen tar på sig handskarna där en sensor är placerad i handflatan som registrerar vibrationer under dagen. Handskarna mäter vibrationsnivåerna samt tiden hantverkaren exponeras i samtliga riktningar (x, y och z-led). Alla stötar, svängningsrörelser och vibrationer, som handen utsätts för registrerar handsken oavsett om det är från maskiner eller verktyg. Sensorn är kopplad till ett bandfilter som gör att vibrationer registreras mellan frekvenserna 5 till 1500 Hz (AMM 2011). Handskarna utnyttjades under hela arbetspass i fem dagar, varje morgon nollställdes datan i Vibindicator HAV. Handskarna startades och byggnadsarbetaren bar handskarna fram till nästkommande rast varpå handskarna pausades och startades igen efter rasten. Datan ifrån Vibindicator HAV överfördes vid dagens slut till VibView

31 Den insamlade datan kan sedan överföras till en dator via USB (AMM 2011). Figur 9 - HealthVib handskar CVK VibView 2.0 VibView 2.0 är ett datorprogram som beräknar vibrationerna som HealthVib handskarna har utsatts för. Varje vibration ger en stapel som syns i figur 10. Staplarna överfördes efteråt till en rapport där ett medelvärde över vibrationsexponeringen visas, genom medelvärdet kan RMS samt A(8) beräknas. Figur 10 - Rådata från HealthVib i VibView Manuella mätningar Till manuella mätningar användes tre verktyg: tidtagarur (figur 11), handräknare (figur 12) samt en tabell som återfinns i bilaga 1. Mätningarna gjordes på en hantverkare under en hel arbetsdag, maskinens modellnummer antecknades och sedan mättes tiden maskinen användes med tidtagarur (figur 11). Maskiner som avger stötvibrationer till exempel rekyler räknades antalet stötar med handräknare (figur 12). Andra delar som antecknades var arbetsmoment/ arbetsställning, fukt, tid på dagen samt ifall skyddshandskar används eller ej. Genom att följa hantverkare dokumenteras även arbetsutförandet av momenten. 23

32 Figur 12 - Tidtagarur Figur 11 - Handräknare Excelberäkningar Nödvändig data sammanställdes i ett Exceldokument där A(8) och A(T) räknades fram med hjälp av formel 3 och 4. Vibrationstalen som användes hämtades från leverantören (bilaga 6). Värdena kommer från standardiserade prover. SIS-CEN/TR :2006 rekommenderar att leverantörens vibrationstal ska multipliceras med en felfaktor på beroende på vilket verktyg som används. Det beror på att energiöverföringen från verktyget till handen påverkas av flera faktorer som till exempel greppstyrka, kraft på maskinen, maskinens ålder, ergonomisk ställning, miljöfaktorer, utslitning av borr eller klinga samt personens egen kroppsbyggnad (avsnitt 2.6) (Europeiska Kommissionen 2007, Burström 1998). Istället för felfaktorn från CEN/TR-standarden adderades tillverkarens osäkerhetsfaktor som är individuell för varje maskin på verktygets hand- armvibrationsvärde (Nygard 2014). 3.2 Viktning medelvärde Då flera mätningar genomförts under olika tidslängder valdes en viktning för att få fram ett medelvärde där flera mätningar genomförts på samma arbetsmoment. Formeln som används är följande: Formel: Formel: A(8) A(T) t A(8) medelvärde = A(8) i t i t i (9) A(T) medelvärde = A(T) i t i t i (10) = Daglig vibrationsexponering = Vibrationsexponering under tiden T = Tiden mätningarna genomfördes 24

33 3.3 Statistik För att få en överblick av vibrationsexponeringen för hantverkarna kom statistik att användas. Medelvärdet av samtliga mätningar beräknades med formel (11), median med formel (12). Standardavvikelsen visar spridning av mätdata vilken beräknades med formel (13), samt att variationsbredden (14) visar inom vilket spann data innefattas. Medelvärde: μ = A(T) n Median: md = n+1 2 (11) (12) Standardavvikelse (stickprov): σ = 1 n 1 (x i μ) 2 n i=1 (13) Variationsbredd: R = x n x 1 (14) A(T) n xn x1 = Vibrationsexponering under tiden T =Antal mätningar =Högsta mätvärdet =Lägsta mätvärdet 3.4 Skaderisk I tabell 4, 6, 8, 10 och 12 i resultatet visar när statistiskt sett tio procent har utvecklat en skada på grund av exponering för daglig vibrationsnivå A(8), om denna vibrationsexponering är ett genomsnittligt värde över tid. Vid beräkning av tiden för Neurosensorisk skada används formel 5, för vita fingrar formel 6 och för Reynaulds fenomen används formel Avgränsningar Fokus kommer läggas på effekter av hand- armvibrationer och kommer ej innefatta helkroppsvibrationer Inriktat på träarbetare där arbetsutförandet har varit på stomkomplettering, samt inredningsmontering. Studiens åtgärdsplan och slutsatser är enbart förslag på förbättringar. Författarnas kunskaper är begränsade till det byggtekniska aspekterna. 25

34 3.6 Rudsberget Studien genomfördes på NCC:s flervåningshus vid Rudsberget i Karlstad. Husen består av åtta lägenhetshus med betongstomme som byggdes kontinuerligt under tre års tid. Arbetsplatsen är högt belägen med minimal bebyggelse och vegetation runt om vilket resulterade i en blåsig arbetsplats. Studien påbörjades i januari 2018 och mätningarna genomfördes vecka tio och elva. Hantverkarna arbetar mellan 06:45-16:00, pauser samt avsteg från vanligt arbete genomförs på följande tider: 06:45-07:00 - obligatorisk morgongymnastik 09:00-09:30 - frukost 11:15-11:30 - kafferast 13:30-14:00 - lunchrast Arbetsmoment mätningar utfördes på var följande: Utomhus: Fönstermontage, utfackningsväggar, ytterväggar Inomhus: Montering av köksskåp, montering av lister Fönstermontering Fönster monteras i betongvägg samt trävägg. Intressant för studien var när uppsättningen av fönsterkarmen skedde i betongväggen. Resterande montering i träregelvägg kräver minimal användning av borrmaskin där vibrationsexponering kan försummas. Två hantverkare jobbar i arbetslag under installation. Under arbetsdagen framkom det att arbetet fördelades så att en hantverkare skötte borr samt mutterdragaren, medan den andra hantverkaren förberedde material samt stöttade och höll upp karmen. Varje våning har sju fönster där en träram (figur 13) behöver fästas i betongväggen för att fönstret ska kunna monteras fast. Fyra av fönstren har 14 vinkeljärn, två har nio och ett med åtta stycken vinkeljärn. Detta görs med borrning, en gång för varje vinkeljärn, efter det används en mutterdragare för att borra fast en betongskruv i var vinkeljärn. Genomsnittstid är cirka tio sekunder men variationer kan uppstå beroende på hur mycket tryck som läggs mot verktyget. Maskiner som använts: Bosch GST 18V-LIS, Hilti TE 6-A22, Hilti SFC A-22, Hilti SIW A-22 specifikationer kan ses i bilaga 6. 26

35 Figur 13 - Träram med 14 vinkeljärn Utfackningsväggar Arbetet utfördes i lag om två personer som byggde cirka fyra väggar per dag. Utfackningsväggarna byggs av lösvirke med syll och hammarband av plåtskenor med polyetenduk mot befintlig konstruktion. Plåstskenorna monteras med bultpistol (20 mm bult) varpå den borras och skruvas fast med betongskruv som har centrumavstånd på 500 mm. Eftersom det är endast rekylen efter varje bult som ger vibrationer har inte värden kunnat fastställas från bultpistolen. Figur 14 - Färdigmonterad utfackningsvägg med fönsterram. På reglarna mot befintlig konstruktion monterades en tätningslist med häfthammare varpå de borras och skruvas fast med betongskruv som har centrumavstånd på 600 mm. Resterande reglar monteras med s 450 mm vid vägg mot balkong och s 600 mm i övriga utfackningsväggar. I de fall öppning för fönster eller balkongdörr är nödvändigt byggs en ram runt öppningen. Mätningarna genomfördes på hantverkaren som monterade utfackningsväggarna. Den andra hantverkaren som var med vid utfackningsväggar såg till att materialet var sågat, syllisolering 27

36 monterat samt andra detaljer för att arbetet skulle genomföras effektivt. I de fall allt förberedande arbete var genomfört av hantverkaren, påbörjade hantverkaren nästkommande utfackningsvägg. Maskiner som använts: Dewalt DEW 777, Hilti TE 6-A22, Hilti SFC A-22, Hilti SIW A-22, Hilti SCM A-22, Hilti BX3 specifikationer kan ses i bilaga 6. Figur 15 - Till vänster: Spik till bultpistol, till höger: betongskruv för syll och hammarband Köksmontering Montering av köksskåp med luckor för ett helt kök tar ungefär sex timmar för en person. Köksskåpen kommer färdigbyggda och monteras på väggarna med betongskruv i betongväggarna och träskruv i gipsväggarna. När montering av skåp var klart kom en snickare efter som monterade bänkskivan, sockellist, passbitar mm. Hantverkarna har monterat kök i cirka fyra månader och innan det byggde de innerväggar, något som de skulle fortsätta med när de var klara med köken i nuvarande hus. Maskiner som använts: Dewalt DW 745, Dewalt DHS 780 T2A, Hilti TE 6-A22, Hilti SFC A- 22, Hilti SID A-22, Hitatchi CJ 18 DLS specifikationer kan ses i bilaga 6. Figur 16 - Till vänster: innan köket monterat, till höger: köksskåp med luckor monterat Listmontering Listmontering utförs med hjälp av betongborr, såg och skruvdragare, då huset är konstruerat med betongstomme sker tre fjärdedelar av borrningen i betongväggar. Borrning sker varje halvmeter in i väggen där en skruv sedan fäster listen mot väggen. Listerna kapas i varierande längder efter hur lång väggen är. Arbetet utförs efter att byggnaden har isolerats samt värmts upp vilket undviker hantverkaren från att ha kalla eller blöta händer. 28

37 Maskiner som använts: TE 6-A22, DWS 777 och SFC 22-A specifikationer kan ses i bilaga 6. Figur 17 - Montering av lister, dammet visar avståndet mellan borrhål, cirka 500mm c/c Ytterväggar Syllmontering: Mellan kl. 14:00 16:00 genomfördes mätning vid montering av vägg till fläktrummet på taket. Eftersom mätningarna endast genomfördes i starten av arbetsmomentet under två timmar var det endast syllen på taket som monterades med expanderspik i storleken 130 mm. Expanderspiken spikades i med hammare som vibrationerna inte kunde mätas på. Spikarnas längd gjorde att slagborrmaskinen var tvungen att borra länge för att få rätt djup. Maskiner som använts: Dewalt DEW 717 XPS, Hilti TE 4-A22, Hilti SFC A-22, Hilti SCW A- 22, specifikationer kan ses i bilaga 6. Montering reglar: Vid återupptagande av fläktrummet sattes väggarna upp. När detta moment gjordes använde hantverkarna endast en kap- och gersåg samt spikpistol. Fokus var på att få reglarna att stå på rätt avstånd samt rätt plats enligt ritningen. Detta gjorde att arbetet stannade upp ett antal gånger under dagen när arbetarna diskuterade utformningen av konstruktionen. Maskiner som använts: DEW 717 XPS och GX 90-WF, specifikationer kan ses i bilaga 6. Figur 18 - Montering av reglar och syll till yttervägg. 29

38 4.0 Resultat & analys Tabellerna visar nivåerna av vibrationer hantverkaren har utsatts för samt hur länge exponeringen har skett. Formel (9) och (10) har brukats för att få fram ett medelvärde för ett specifikt arbetsmoment. Vid varje arbetsmoment har mätning med HealthVib handskar och/eller manuella mätningar använts, resultat av HealthVib mätvärdena syns i figur 19, 20, 21, 22 och 23. I tabellen över kärlskada och neurosensorisk skada har beräkningar gjorts efter medelvärdet av A(T). Formlerna (5), (6) och (7) används för att beräkna efter hur många år tio procent av de exponerade har drabbats av en skada. 4.1 Fönstermontering Tabell 3 - Visar data från dagarna mätningar på fönstermontering genomfördes. A(T) visar på den exponeringsnivå hantverkaren har nått efter den tid som står i kolumn 4 (Tid [s]). A(8) är den exponeringsnivå som hantverkaren hamnar på efter åtta timmar oberoende hur länge mätningarna har gjorts. Mätning Person A(T) [m/s 2 ] Tid [s] A(8) [m/s 2 ] ΔTemperatur [ o C] (HealthVib) Aktiv 1,92 3:56:36 1,34 +1, (Manuell) Aktiv 2,46 8:00:00 2,46-2, (Manuell) Passiv 1,63 8:00:00 1,63-2, (Manuell) Aktiv 3,02 4:00: , (Manuell) Passiv 2,71 4:00: ,8 Medelvärde 2,26 1,90 Tabell 4 - Visar efter hur många år sannolikt tio procent av de utsatta har fått följande skada. Kärlskada (Nilsson) Kärlskada (ISO) Neurosensorisk skada (Nilsson) Antal år innan skada sannolikt uppkommer. 14,5 år 13,4 år 5,1 år 30

39 Figur 19 - Graf från VibView 2.0 hur exponeringen har varit under en dag vid fönstermontering. Tre mätningar genomfördes av fönstermontage, vid manuell mätning genomfördes mätning på både aktiv och passiv person. Det resulterade i tre mätningar på den aktivt utsatta hantverkaren och två mätningar på den passiva. Vid mätningar av fönstermontering med HealthVib handskarna visade det sig att handskarna ej var laddade vid utlämning något som resulterade i att endast fyra timmars mätning var möjligt den dagen. Vid ena tillfället av manuell mätning fick hantverkarna påbackning efter en skyddsrond att städa vid de tidigare platser de hade monterat fönster på, samt dreva tidigare insatta fönster i det huset. Vilket resulterade i att mätningar endast var intressant under de första fyra timmarna den dagen. En anledning till skillnaden mellan de olika manuella mätvärdena är tidsaspekten. När mätningar sker under kortare perioder finns det risk att mätvärdena blir högre eller lägre än de skulle vara om de beräknades under full arbetsdag. HealthVib-grafen har relativt låga värden förutom en stor pik mot slutet. För att förklara hur det kommer sig måste man först förstå att grafen visar ett medelvärde av alla vibrationer som har uppmätts. Med andra ord betyder det att vibrationsvärdena flera gånger går över insatsvärdet eller gränsvärdet men då det sker i korta perioder följt av uppehåll blir genomsnittet relativt lågt som kan ses i grafen. Förklaring till pikvärdet är därför att hantverkaren inte har gjort något annorlunda, utan arbetet med infästningen för fönsterkarmen har utförts under en längre period. En anledning till att det skulle ha tagit längre tid kan ha varit att under borrningen i betongväggen har hantverkaren stött på flera armeringsstänger. 31

40 4.2 Utfackningsväggar Tabell 5 - Visar data från dagarna mätningarna genomfördes på utfackningsväggar. A(T) visar på den exponeringsnivå hantverkaren har nått efter den tid som står i kolumn 4 (Tid [s]). A(8) är den exponeringsnivå som hantverkaren hamnar på efter åtta timmar oberoende hur länge mätningarna har gjorts. Mätning Person A(T) [m/s 2 ] Tid [s] A(8) [m/s 2 ] ΔTemperatur [ o C] (HealthVib) Aktiv 3,45 6:55:36 3,21 +0, (Manuell) Aktiv 2,69 8:00:00 2,69-2,4 Medelvärde 3,05 2,95 Tabell 6 - Visar efter hur många år sannolikt tio procent av de utsatta har fått följande skada. Kärlskada (Nilsson) Kärlskada (ISO) Neurosensorisk skada (Nilsson) Antal år innan skada sannolikt uppkommer. 12,4 år 9,8 år 4,4 år Figur 20 - Graf från VibView 2.0 hur exponering har varit under en dag av montering av utfackningsväggar. Mätningarna kunde utföras obehindrat båda dagarna från 07:00 till 16:00. Anledningen till att manuell räkning är på åtta timmar då HealthVib endast är på lite under sju timmar beror på att HealthVib bara plockar upp mätvärden när hantverkaren utför arbete på sin station. Alltså räknas inte tid som att plocka fram eller ta bort utrustning samt transportering till och från arbetsboden. Manuell beräkning blir mer förenklad då den totala uppmätta tiden som hantverkaren utsätts för ett vibrerande moment slås ut över åtta timmar. HealthVib-grafens värden är på höga nivåer under flera tillfällen under dagen vilket kan attribueras till en intensiv borrning i betonggolvet samt taket för att fästa syll och hammarband. Värdena sjönk sedan då mindre intensivt arbete utförs med uppsättningen av väggen. En annan faktor till att värdena går i vågor är att hantverkaren tar sina raster vilket får ner genomsnittsvärdet. Trots detta är mätvärdena en av de högsta uppmätta på arbetsplatsen. 32

41 4.3 Köksmontering Tabell 7 - Visar data från dagarna mätningarna genomfördes på köksmontering. A(T) visar på den exponeringsnivå hantverkaren har nått efter den tid som står i kolumn 4 (Tid [s]). A(8) är den exponeringsnivå som hantverkaren hamnar på efter åtta timmar oberoende hur länge mätningarna har gjorts. Mätning Person A(T) [m/s 2 ] Tid [s] A(8) [m/s 2 ] ΔTemperatur [ o C] (HealthVib) Aktiv 2,78 2:02:44 1,39 +22, (Manuell) Aktiv 2,05 8:00:00 2,05 +22,0 Medelvärde 2,20 1,72 Tabell 8 - Visar efter hur många år sannolikt tio procent av de utsatta har fått följande skada. Kärlskada (Nilsson) Kärlskada (ISO) Neurosensorisk skada (Nilsson) Antal år innan skada sannolikt uppkommer. 14,7 år 13,8 år 5,2 år Figur 21 - Graf från VibView 2.0 hur exponeringen har varit under en dag vid montering av köksmontering. HealthVib mätningarna kunde endast genomföras under två timmar, mellan Anledningen till den korta mätperioden berodde på tekniska problem med handskarna samt den mänskliga faktorn då handskarna inte kontrollerades att de var korrekt påslagna. Ett exempel på skillnaderna mellan A(T) och A(8) kan ses på HealthVib mätningarna. Efter två timmar har hantverkaren fått ett A(T) värde som ligger på 2,78 vilket precis är över insatsvärdet. Däremot påvisar A(8) ett värde av 1,39 vilket är hantverkarens värde om de två timmarna var allt vibrationsarbete som utfördes under dagen. Däremot observerades att han jobbade hela dagen och därför är det mer troligt att det verkliga värdet är närmare A(T) värdet. Utifrån grafen i figur 21 kan man se att det är en del värden som avviker, de uppkom troligtvis när hantverkaren jobbade med att fästa skåpen mot betongväggen. 33

42 4.4 Listmontering Tabell 9 - Visar data från dagarna mätningarna genomfördes på listmontering. A(T) visar på den exponeringsnivå hantverkaren har nått efter den tid som står i kolumn 4 (Tid [s]). A(8) är den exponeringsnivå som hantverkaren hamnar på efter åtta timmar oberoende hur länge mätningarna har gjorts. Mätning Person A(T) [m/s 2 ] Tid [s] A(8) [m/s 2 ] ΔTemperatur [ o C] (HealthVib) Aktiv 2,13 4:38:14 1,61 +22,0 Tabell 10 - Visar efter hur många år sannolikt tio procent av de utsatta har fått följande skada. Kärlskada (Nilsson) Kärlskada (ISO) Neurosensorisk skada (Nilsson) Antal år innan skada sannolikt uppkommer. 15,0 år 14,3 år 5,3 år Figur 22 - Graf från VibView 2.0 hur exponeringen har varit under en dag vid montering av listmontering. Mätningarna genomfördes från 09:30 till 16:00. Anledning till att mätningarna påbörjades 09:30 och inte tidigare är för att det var först då hantverkaren började för dagen. Inga manuella mätningar gjordes på detta moment. HealthVib grafen visar en del pikvärden som troligen är när hantverkaren har satt lister mot en betongvägg istället för träregelväggar. Vibrationsexponeringen ökar vid borrning i betong. 34

43 4.5 Ytterväggar Tabell 11 - Visar data från dagarna mätningarna genomfördes på ytterväggar. A(T) visar på den exponeringsnivå hantverkaren har nått efter den tid som står i kolumn 4 (Tid [s]). A(8) är den exponeringsnivå som hantverkaren hamnar på efter åtta timmar oberoende hur länge mätningarna har gjorts. Mätning Person A(T) [m/s 2 ] Tid [s] A(8) [m/s 2 ] ΔTemperatur [ o C] (HealthVib) Passiv 2,07 6:36:07 1,88-3, (Manuell) Passiv 0,43 8:00:00 0,43-0, (Manuell) 9 Aktiv 5,14 2:00:00 2,57 +0,8 Medelvärde 1,77 1,79 Tabell 12 - Visar efter hur många år tio procent sannolikt har fått följande skada. Kärlskada (Nilsson) Kärlskada (ISO) Neurosensorisk skada (Nilsson) Antal år innan skada sannolikt uppkommer. 16,5 år 17,4 år 5,8 år Figur 23 - Graf från VibView 2.0 hur exponeringen har varit under en dag vid montering av ytterväggsmontering. Två av mätningarna kunde genomföras under hela dagen. Mätning genomfördes under två timmar eftersom mätningen på andra arbetsmoment hade genomförts tidigare under arbetsdagen. De två manuella mätningarna består av studiens högsta men också lägsta värde. Förklaringen till detta är att i början av arbetsmomentet krävs det att en syll fästs mot betonggolvet. Under den korta perioden, i detta fall två timmar har vibrationsmängden nått 5,14 m/s 2. Detta följs av manuella mätvärden på 0,43 nästa arbetsdag. Dess låga värde kan förklaras med att mestadels av tiden gick till att passa in vart träreglarna skulle sättas samt istället för att borra fast dem så 9 Mätningarna genomfördes under uppstarten av ytterväggs monteringen vilket resulterade i ett extremvärde vid mätningarna. Den nivån av vibrationer utsätts snickaren för under en begränsad tid. 35

44 användes spikpistol. Spikpistol avger ett högt vibrationsvärde men under en kort period vilket tar ner dess totala vibrationsmängd. HealthVib mätningar hamnar även dessa i ett annorlunda värde på 2,07. Förklaringen till varför detta värde är ett mellanting av de två tidigare, har att göra med att vid detta stadie av konstruktionen har hantverkarna måttat upp de svåra partierna samt satt all syll. Med andra ord jobbar de snabbare samt med borr för att fästa de flesta reglar men de fäster inte saker i betong. Detta reflekteras väl i HealthVib grafen som visar relativt små och genomsnittliga värden, vilket indikerar att de arbetar mot trä. 4.6 Resultatsammanställning Resultatet visar att utav de stickprov som togs låg 1 av 13 under 0,6-gränsen, 7 av 13 (54 %) under insatsgränsen, samt 1 av 13 över gränsvärdet vid utgångspunkt på A(T). Samtalen med hantverkarna visade att hantverkarpar ofta arbetar under längre tid med samma uppgift. Genom det konstaterandet kan man förmoda att den dagliga vibrationsexponeringen är konstant över tiden som hantverksparet utför den uppgiften. Om den dagliga vibrationsnivån kan ses som konstant kan man enligt Nilssons studie dra slutsatsen att i 12 av 13 möjliga fall är i riskområde för att drabbas av en neurosensorisk skada inom tre till sex år (Nilsson 2016). Figur 24 - Sammanställning av mätvärdena i stigande ordning efter A(T) (orange staplar), i jämförelse med A(8) (blå staplar). 36

45 Tabell 13 Visar uppmätta värden på A(T) fördelade efter tre olika kategorier: Under insatsvärde, över insatsvärde och över gränsvärde. Under insatsvärde A(T) Över insatsvärde A(T) Över Gränsvärde A(T) 1: 0,43 - Ytterväggar, reglar (Manuell) 2: 1,63 - Fönstermontering (Manuell) 3: 1,92 - Fönstermontering (HealthVib) 4: 2,05 - Köksmontering (Manuell) 5: 2,07 - Ytterväggar (HealthVib) 6: 2,13 - Listmontering (HealthVib) 7: 2,46 - Fönstermontering (Manuell) 8: 2,69 - Utfackningsväggar (Manuell) 9: 2,71 - Fönstermontering (Manuell) 10: 2,78 - Köksmontering (HealthVib) 11: 3,02 - Fönstermontering (Manuell) 12: 3,45 - Utfackningsväggar (HealthVib) 13: 5,14 - Ytterväggar, lister (Manuell) Tabell 14 Visar på spridning av vibrationsvärdena från samtliga mätningar. Medelvärde [µ]: 2,50 m/s 2 Median [md]: 2,46 m/s 2 Standardavvikelse (stickprov) [σ]: 1,09 m/s 2 Variationsbredd [R]: 4,71 m/s 2 [A(T)] I figur 24 visas differensen mellan A(8) och A(T). Vid mätningar för hela dagar (åtta timmar) överensstämmer staplarna bra, dock syns en stor differens mellan staplarna vid kortare mättillfällen, differensen mellan staplarna kan visa på osäkerheten av mätningarna. Avbrotten i mätningarna har aldrig varit planerade, och det går därför att förmoda att exponeringen under en vanlig arbetsdag skulle varit kontinuerlig likt A(T). De reella uppmätta värdena under arbetsdagen definieras som A(8). Arbetet som utfördes vid mätning 13 var explosivt med hög exponering under två timmar. Arbetet färdigställdes inte den dagen utan skulle fortsättas nästkommande dag. Det är dock osannolikt att A(T) värdet är representativt för hantverkarens dagliga exponeringsnivå eftersom det var en specifik arbetsuppgift under begränsad tid. Samtidigt är A(8) ett för lågt värde eftersom hantverkaren utfört arbete under ytterligare sex timmar den dagen. I fall 13 kan det förmodas att exponeringsnivån är ett medelvärde av de uträknade värdena. I exempel tre, nio och elva (fönstermontering) kan däremot A(T) värdet ses som representativt eftersom samma arbetsutförande utförs kontinuerligt. 37

46 5.0 Diskussion 5.1 Teoridiskussion Vibrationsskade-statistik: Vid fastställande av statistik av arbetssjukdomar finns en underskattningsfaktor som beror på att vissa skadefall upptäcks långt efter exponeringen, samt att hantverkaren i fråga i många fall anmäler skadan en tid efter att symtomen upptäcks (visandeår/anmälningsår). År 2012 införde AFA möjligheten att göra en anmälning via nätet vilket har visat att anmälningar görs tidigare än förr (AFA 2016). Synergi: Det digitala rapporteringssystemet Synergi har bra förutsättningar för att avhjälpa och förebygga vibrationsexponering genom att identifiera problemområden i hela NCC:s koncern. För tillfället underutnyttjas programmet och det finns inte någon större datamängd då programmet inte har varit aktivt i NCC - Sverige förrän Kombinerat med den korta brukstiden saknas det också en vetskap om programmets existens samt användningsområden (Al-Doori 2016). Hyrföretag: Enligt en studie där Cramo var uthyrningsföretag till JM framkom det att större aktörer hade en stor möjlighet att påverka förbättringar av verktygens kvalitet och egenskaper (Grahn 2014). En liknande parallell går att dra med NCC att ifall det upptäcks att ett verktyg inte är optimalt finns det möjlighet att inte bara lämna in verktyget utan att också trycka på förbättringar/ ändringar av verktyget hos leverantören. Något som är svårare med mindre företag som har en mindre marknadsandel bakom sig. 38

47 5.2 Metoddiskussion Fel årgång på maskinerna: Vibrationstalen på maskinerna är hämtade från leverantörens hemsida, på hemsidan finns de senaste verktygen med de nyaste funktionerna. Verktygen på arbetsplatsen kan skilja sig åt trots att de har samma nummer. Anledningen är att de kan vara från olika år. Årsvariation: De åtta husen på Rud har planerats att ta cirka tre år att bygga med kontinuerligt arbete året om, något som resulterar i variation i arbetsmiljö beroende på vädret. Mätningarna för studien har genomförts under början av året då det fortfarande var meteorologisk vinter i Karlstad, vilket resulterar i att det oftast var minusgrader utomhus under mättillfällena. Betongstommen är av värmetrögt material vilket sänker temperaturen i byggnaden innan uppvärmning av byggnaden påbörjas. Genom att arbeta i en rå miljö med mycket vind och kyla förvärras vibrationsexponeringen. Vibrationsvariation: Hantverkaren utsätts kontinuerligt för vibrationer som är svåra att mäta. Icke elektriska verktyg som till exempel hammare och häfthammare har inget krav för kontroll av vibrationstal trots att de avger vibrationer. Liknande motordrivna verktyg beror även icke elektriska verktygs vibrationstal på modell och material verktyget används mot. Vid de manuella mätningarna fanns ingen möjlighet att inkludera de vibrationerna, däremot registreras vibrationerna av HealthVib handskarna (Liljelind 2014). Mättider: Tiden som mätningarna med HealthVib handskarna genomfördes påverkades i stor utsträckning av den mänskliga faktorn. På måndagen var handskarna inte fulladdade och på onsdagen startades inte sändningen till Vibindicator trots att instrumenten var påslagna. HealthVib tar in mätvärden på både höger (aktiv) och vänster (passiv) hand. Däremot används inte mätvärdena på den passiva handsken av två anledningar. Passiva värden kommer alltid bli mindre samt att på grund av tekniska problem slutade den passiva handsken att registrera data efter halva mätstudien. Vid manuella mätningar, kunde de flesta mätningarna utföras under hela dagen, det var enbart vid byte av arbetsuppgifter som mätningar för hela dagen ej var möjlig. Många av verktygen användes under kortare intervaller, mindre än åtta sekunder, vilket resulterar i hög osäkerhet vad gäller tidtagning vid manuella mätningar (Burström 2000). De manuella mätningarna kan även ha påverkats av den mänskliga faktorn då arbetet stundtals höll ett högt tempo där flera verktyg användes under kort tid. Vilket kan ha lett till osäkerheter. Som nämnts i teorin kan skadeeffekten vara större på grund av kroppsbyggnad och arbetsutförande något som varken HealthVib eller de manuella mätningarna har tagit hänsyn till. 39

48 Hjälpmedel: Vid utnyttjande av hjälpmedel där användaren inte har direktkontakt med maskinen ändras vibrationsexponeringen, vid mätningarna användes däremot inga hjälpmedel. Vid slipning av tak placerades slipmaskinen på ett stativ för att minska den ergonomiska belastningen, dock gavs aldrig tillfälle att mäta skillnaden av exponering av vibrationer vid användning av stativ respektive handhållen maskin. Figur 25 - Stativ till slipmaskin som används vid slipning av tak. 40

49 5.3 Resultatdiskussion I resultatdiskussionen görs en återkoppling till målen för att undersöka om de uppnåddes eller ej. Samt antaganden utifrån observationer och återkoppling till tidigare studier. Undersöka byggnadsarbetarens dagliga exponeringsnivå av vibrationer på arbetsplatsen genom stickprovsmätningar. Mätningar på arbetsplatsen var i många fall svåra att hålla konsekventa och genomföra hela dagars mätningar. Av 13 mätningar var det endast sju som mättes hela dagen, antingen fick snickarna andra uppgifter, eller så genomfördes förberedande arbete, samt att den tekniska utrustningen krånglade. Vid fönstermontering utfördes arbetet så att mätningar på både passiv och aktiv person var möjligt att genomföra samtidigt. Dock var mätningarnas primära fokus på den aktivt utsatta hantverkaren vilket resulterade i att vissa mätningar på den passiva hantverkaren gick till spillo, det går därför att förmoda att den passiva hantverkaren i detta fall kan ha haft något högre värde än beräknat. A(T) och A(8) är lika stora vid en hel arbetsdag (åtta timmar), vid ej kompletta mätningar blir A(T) ett antagande värde och A(8) är mängden som en hantverkare med säkerhet ha utsatts för. Hantverkarens arbetstider gjorde att arbetet utfördes i cirka två timmar varpå hantverkaren får möjlighet att vila och värma upp sig. Genom att pauser utförs regelbundet minskar skaderisken och kroppen har möjlighet till återhämtning (Gemne 2000, AV 2005). Hantverkarna hade arbetat olika länge med utfackningsväggar, 16 respektive 11 månader och förväntade sig fortsätta med monteringen tills väggarna var färdiga. De hantverkare som byggde utfackningsväggar var de som arbetat längst med samma moment. Genom att samma arbetsuppgift utförs konstant, belastas samma kroppsdel kontinuerligt vilket kan öka risken för belastningsskador (AFS 2012:2). 41

50 Identifiera problem på arbetsplatsen som kan relateras till onödig vibrationsexponering. Val av slagborrmaskin: En förbättring hos TE 6-A22 slagborrmaskinen är att den i jämförelse med tidigare modell har en vibrationsdämpning mellan handtag och maskin. Så kallad AVR (aktiv vibrationsreducering) som är placerad för att minska vibrationerna arbetstagaren utsätts för (Hilti u.å.). Borrhuvudet slits ner och ifall borrhuvudet inte byts ut regelbundet påverkar det effektiviteten i arbetet samt förlänger borrningen. Vibrationstalet ökar även i takt med att borren blir utsliten. Om hantverkaren dock lägger för mycket tryck på maskinen trycks vibrationsdämpningen ihop och funktionen försvinner (AV 2005). TE-4 är en mindre modell och utan vibrationsisolering, slagenergin skiljer sig på 2,0 och 2,5 J (joule) mellan TE-4 och TE-6. Däremot är slagfrekvensen högre på TE 4:an än TE 6:an. Vibrationsmässigt ligger TE 4 betydligt under TE 6 även om båda maskinerna har höga värden. Eftersom vibrationstalet gör större skada än exponeringstiden kan det vara fördelaktigt att välja TE 4 framför TE 6 (borrstorlekarna som rekommenderas för maskinerna är likvärdiga). Infästning innan borrning: Vid montering av syll och hammarband vid utfackningsväggarna användes först en bultpistol för att placera stålskenan varpå den borrades och skruvades fast. Eftersom en polyetenduk var monterad på stålskenan var skenans totala tjocklek 5 mm, i samtliga bevittnade fall var hantverkarna tvungna att slå ner flera bultar för att en enda skulle fästa. Vilket resulterar i onödig vibrationsexponering. Figur 26 - Spik till bultpistol med mått. Val av såg: Köksmonteringsparet hade tillhands tre olika sågar, en sticksåg, en kap- och gersåg samt en klyvsåg. Den mobila sticksågen hade högre vibrationstal än de andra sågarna. Hantverkaren som mätningarna utfördes på använde mestadels sticksågen, en anledning kan vara att sticksågen är mobil medan de andra sågarna var monterade på stativ i ett annat rum för att vara tillgänglig för båda personerna i laget. Anledningen kan grundas i bekvämlighet av utrustningen som är närmast tillgänglig. Väggskåpsmontage: Vid montering av skåpen var det en markant skillnad i tid vid montering i gipsvägg respektive betongvägg. Montering i betongvägg resulterade i fler moment eftersom hål var tvunget att borras och damm behövdes städas undan i jämförelse med gipsvägg. 42

51 Att använda rätt verktyg till rätt moment och att storleken på maskinen passar hantverkaren som utför arbetet är viktigt för att minska belastningsskador och minska utsattheten från vibrerande verktyg (AFS 2012:2). Detta är något NCC jobbar med genom att erbjuda hantverkaren att beställa verktyg som passar just dem Berättat av hantverkare den 6 mars

52 Undersöka hur personalen på arbetsplatsen arbetar med vibrerande verktyg. Arbetsmiljöplan: I NCC:s arbetsmiljöplan nämns det att vibrationer ska minskas genom att använda verktyg och utrustning som vibrerar så lite som möjligt samt genom arbetsrotation (NCC 2016). Rutiner: En generell iakttagelse av de moment där arbetet har skett i arbetslag om två personer är att hantverkarna har delat upp de olika arbetsuppgifterna mellan sig. Till exempel vid fönstermonteringen borrade samt skruvade ena hantverkaren kontinuerligt fast fönsterramen i betongväggen medan den andra hämtade, förberedde och langade utrustning. Intressant är att även om vetskap om att skiftning i arbetsuppgifter är av fördel för ergonomin blir det lätt att hantverkarna fastnar i den roll som de är mest vana vid att utföra. Något som resulterar i att den mer aktivt utsatta hantverkaren i laget har en betydande högre risk för vibrationsskador. Tider: Flera av de tillfrågade hantverkarna berättar att de vet om att vissa maskiner (till exempel bilmaskin och slagborrhamare) endast får användas en begränsad tid däremot inte hur länge. Trots medvetenheten verkar de osäkra på vilka skyldigheter och rättigheter de har. 44

53 Se över rutiner på arbetsplatsen för att hitta förbättringar gällande vibrationsexponering. NCC:s genomförda åtgärder: Flera av snickarna på arbetsplatsen utsätts för en daglig exponeringsnivå över insatsvärdet. Däremot har observationerna visat på att det inte behöver vara så. Genom att arbetsplatsen följer sina skydds- och ordningsregler kan A(8) minskas. Men för att möjliggöra detta behövs utbildning i vad vibrationer är, hur de påverkar kroppen, hur A(8) kan räknas ut och var gränserna går. De finns flera åtgärder som NCC Buildning Karlstad redan genomfört, de arbetar för att hyrföretaget ska tillhandahålla hela verktyg, hantverkare har möjlighet att göra önskemål på verktyg för att de ergonomiskt ska passa hantverkarens storlek, vilket motiveras i NCC:s ordning och skyddsregler (NCC). Genom den daglig säkerhetsgenomgång görs en miniriskanalys som ska genomföras varje morgon innan arbetet påbörjas. I arbetsmiljöplanen motiveras de att arbetsrotation ska utföras kontinuerligt. Våra observationer tyder dock på att ett mer aktivt arbete inom dessa områden skulle behövas och där hantverkarna motiveras att byta arbetsuppgifter i lagen. Den största vibrationsexponeringen vid samtliga mätta arbetsmoment bestod i borrning och infästning av betongskruv/expanderspik. Dock var det nödvändiga moment att utföra vid arbetsmomenten. Inställning till vibrationsexponering på arbetsplatsen: Vid samtal med hantverkare framhölls det att problem med greppstyrka, skakningar och värk efter en dags intensivt arbete av vibrerande verktyg kunde förekomma. Symptomen tyder på övergående besvär från vibrationer som med tiden kan bli till bestående. Något som även förstärks genom att flera hantverkare klagade på kalla händer. Flera hantverkare framhöll även att om remiss gjordes och en skada på grund av vibrationer skulle fastställas trodde de inte det skulle resultera i någon förändring på arbetsplatsen. Även rädsla för att vara tvungen att byta arbetsuppgift eller inte ha möjlighet att jobba kvar kan vara en anledning till att hantverkarna inte anser det nödvändigt att bli undersökta (Grahn 2014). Daglig säkerhetsgenomgång: Den dagliga säkerhetsgenomgången är något som hantverkaren ska gå igenom innan början av arbetsmoment. Det uppmärksammades dock att ingen säkerhetsgenomgång genomfördes under tiden mätningar till studien genomfördes. Förklaring till det skulle kunna vara att de olika arbetslag som iakttogs utfört arbetsmomenten under en längre tid. Att gå igenom en säkerhetsgenomgång mer kontinuerligt är av fördel för att inte hamna i dåliga rutiner. Exempel på det är att under montering av utfackningsväggar så sker borrning över huvud, här skulle man ha kunnat identifiera ett moment som inte är optimalt. En lösning skulle ha varit att beställa in och använda sig av ett takborrstativ (Hilti u.å.). Karpaltunnelskada: Efter samtal med en av hantverkarna som satte listerna framkom det att han ett par år tidigare hade genomgått en karpaltunneloperation. Hantverkaren har jobbat som byggnadsarbetare hela sin karriär och är några år från pension. Efter operationen har inga gamla symptom känts av och därför har ingen förändring för att minska vibrationsexponeringen gjorts. 45

54 Även om hantverkaren anser det som ett mindre problem finns det anledning att fråga om andra arbetsuppgifter inte skulle passa honom bättre för att undvika fortsatta komplikationer. Lathund: För att bredda förståelsen och information rekommenderas att varje hantverkare får varsin lathund (figur 5), de tillfrågade snickarna på arbetsplatsen hade aldrig kollat i instruktionsboken som fanns i verktygslådan. Dessutom står endast vibrationstalet i boken och inte hur länge maskinen får användas något som är ett problem eftersom hantverkarna själva behöver räkna ut tiden maskinen får användas per dag. 46

55 5.4 Relation till hållbart byggande Hållbarhet mäts efter tre kategorier den ekonomiska, ekologiska och sociala. Genom att förebygga och förhindra vibrationsexponering kan arbetssjukdomar minskas vilket gör att sjukhuskostnader och rehabiliteringskostnader både för staten och företaget sänks. Studien avhjälper därför både en ekonomisk aspekt i form av hälsa och sjukvård men också den sociala delen då hantverkare får en mer skälig livskvalitet. Den ekologiska aspekten tas hänsyn till då fler av förslagsåtgärderna mot en minskad vibrationsexponering sker genom att dra ner på användandet av betong för ett mer ekologiskt hållbart material som trä. 47

56 6.0 Slutsats Studien grundas på stickprov och kan därför inte anses vara representativ för arbetsplatsen som helhet. Dock ger det en antydan om vilka nivåer som förekommer på en byggarbetsplats. 6.1 Återkoppling till frågeställning Hur kan exponeringen av vibrationer minskas på byggarbetsplatsen? Studien visade på att vibrerande verktyg stod för en stor del av arbetsmomenten på arbetsplatsen. I flera fall överskreds insatsvärdet, något som motiverar att åtgärder krävs för att minska A(8). Det finns många olika åtgärder att implementera och det kan göras i olika stadier i processen. Åtgärder delas upp i organisatoriska och tekniska åtgärder. Organisatoriska åtgärder syftar på planering, ändring av arbetsplan, eller arbetsutförande och information. Tekniska åtgärder riktar sig mot utveckling och inköp av ny teknik, hjälpmedel eller skyddsutrustning som kan minska exponeringen för den utsatta. Nedan följer förslag på åtgärder som denna studie rekommenderar ska prioriteras. NCC Building Karlstad arbetar främst med partnering, vilket betyder att de i ett tidigt stadie är delaktiga i projekten och är med och påverkar resultatet. Av den anledningen har NCC stor möjlighet att påverka planeringen och därför utvärdera moment men hög vibrationsexponering i tidigt skede. Därför har uppdelning av åtgärderna i planeringsstadiet (fas ett) och utförandestadiet (fas två) gjorts. 48

57 6.2 Organisatoriska åtgärder Moment som kan planeras att undvikas i planeringsstadiet är: I planeringsstadiet granskas tillverkningsprocessen för att kontrollera om arbetet kan utföras annorlunda. Fönster monteras i utfackningsväggar och ytterväggar av betong. Infästning i betongväggarna tar lång tid och innehåller en markant ökning av vibrationsexponering. Att planera arbetet genom att i största mån undvika att ytterväggar i betong placeras där fönster ska monteras kan vibrationsexponeringen minskas för momentet. Bärande innerväggar av betong ska undvikas att byggas där en stor mängd väggmontage förekommer till exempelvis kök. Bygga konstruktionen i annat material än betong till exempel trä/ stål. NCC har ett mål att minska arbetsolyckor med 50 procent till 2020 jämfört med 2015, ett liknande mål för arbetssjukdomar borde införas. Riskbedömning av arbetsmomenten, föreslår att NCC följer arbetsmiljöverkets rekommendation om hur en riskbedömning mot vibrationer ska genomföras. Se bilaga 8. Förslag på åtgärder vid utförandefasen är: Vid nyanställning bör en säkerhetsgenomgång genomföras på arbetsplatsen där en grundkurs i vibrationsexponering ingår som innebär genomgång av vad vibrationer är, skaderisker, gränsvärden samt hur de beräknas (se 2.4.2). Vibrationsskador är ofta inte akuta, utan symptom uppkommer efter tid. Kontinuerliga hälsokontroller som innefattar undersökning av vibrationsskadesymptom ses som en förebyggande åtgärd. Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) kräver undersökning minst var tredje år för vibrationsexponerade (58, 61 ), där det varannan gång ska vara läkarundersökning och varannan gång kan vara ett frågeformulär. Vid upptäckt av vibrationsskador ska den drabbade erbjudas alternativa uppgifter som innebär minskad exponering för vibrationer. Kontinuerlig utbildning för hantverkare om vad daglig vibrationsexponering A(8) är och hur det kan beräknas med poängsystemet (figur 6), samt gränsvärden och vilka skadeeffekter vibrationer har (se 2.4.5). Motivera hantverkare att arbetsrotera och kontrollera att arbetsrotation genomförs vid till exempel skyddsrond. Planera arbetet genom att även rotera arbetsuppgifter, som till exempel hantverkaren som monterar vindskyddsskivor byter arbete med en i laget som monterar utfackningsväggar. Inför nytt arbete ska en genomgång av risker med hantverkaren genomföras, riskbedömningen ska finnas tillgänglig i kantinen där åtgärdsförslag för arbetsmomentet ska finnas (se samt 2.4.5). 49

58 6.3 Tekniska åtgärder Tekniska åtgärder är komplement för att direkt minska exponeringen. Planeringsstadiet: Vid val av köksleverantör och modell, kan väggskåp med upphängningsskenor efterfrågas. Undersöka om montering kan genomföras med andra metoder som till exempel limma lister/ gips istället för att skruva, alternativt en kombination. Finns stativ vid borrning över huvudet eller liknande hjälpmedel tillgängligt för verktyg med höga vibrationsnivåer ska det införskaffas (se 2.4.3). Skyltar för påminnelse om rotation i arbetet, tillhandahålla lathundar (figur 5) och andra hjälpmedel för att underlätta för hantverkarna. Skulle kunna liknas med informationsskyltar om skyddsglasögon och hjälm. Tillhandahåll vindskydd vid blåsiga områden. Genomföra jämförelse mellan verktyg med inriktning på vibrationer, eller sätta krav på hyrföretag att de gör jämförelse mellan leverantörer. Jämförelsekontroll av komponenter (slipskivor/ borr) eftersom det kan påverka exponeringen. Utförandestadiet: Informera hantverkare vid val av verktyg som till exempel att välja kap- och gersåg framför sticksåg. Montera lappar på verktyg och verktygslådor där max vibrationsexponering i tid ska stå, samt vibrationstal för användning av poängmetoden. Montera diagrammet över poängmetoden i container samt namn på verktyg och deras vibrationstal, vid exponering över insatsvärde skrivs ett tillbud (nästanolycka). För att det i största mån ska upptäckas ska samtliga anställda utbildas i Synergi. Genomföra kontinuerliga mätningar och riskbedömningar med uppföljning (se 8.0, samt 2.4.2). 50

59 6.4 Fortsatta studier Hur påverkas livskvaliteten hos personer som utvecklat en vibrationsskada? Intervjustudie hur snickarna påverkas Hur stor är skillnad mellan leverantörens vibrationstal och fältmässiga vibrationstal? Genomföra fälttester med accelerometrar. Möjlig undersökning om skillnader mellan hyrföretag spelar en roll på kvalité av utrustning. Finns det större möjlighet att få bättre utrustning om hyrföretaget är större? 51

60 Referenslista AFA försäkring (2016) arbetssjukdomar. Tillgänglig: [ ] AFA försäkring (2017) Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen. Tillgänglig: [ ] Al-Doori (2016) Synergi system inom NCC - En studie om Synergi som arbetsmiljörapporteringssystem Diss. Umeå: Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik, Umeå universitet. Tillgänglig: [ ] Arbets- och miljömedicin [AMM] (2011) Fältmätinstruktion (Rapport 1) Örebro: Arbets- och miljömedicin, Örebro läns landsting. Tillgänglig: [ ] Arbets- och miljömedicin [AMM] (2012) Vibrationsdämpande handskar i teorin och i praktiken? (Rapport nr 138) Göteborg: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Tillgänglig: %20och%20Milj%C3%B6medicin/AMM/RapportAMM/AMMrapport138.pdf [ ] Arbetsmiljöverket [AV] (2005) Vibrationer - hur du minskar risken för skador Första Uppl. Stockholm: AB danagårds grafiska Arbetsmiljöverket [AV] (2015) Risker med vibrationer. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverket [AV] (2016) Arbetsmiljöstatistikrapport 2016:2 (Rapport 2016:2) Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: rapport pdf [ ] Arbetsmiljöverket [AV] (u.å) Poängmetod för uppskattning av daglig vibrationsexponering för hand- och armvibrationer. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS] 2001:1. Ändring 2008:15. Systematiskt arbetsmiljöarbete Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS] 2001:3. Ändring 2010:11. Användning av personlig skyddsutrustning. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS] 2006:4. Ändring 2010:14. Användning av arbetsutrustning. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS] 2012:2. Belastningsergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS] 2005:6. Ändring 2015:3. Medicinska kontroller i arbetslivet. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS] 2005:15. Ändring 2015:5. Vibrationer. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: [ ] 52

61 Bosch (u.å) Produkter. Tillgänglig: [ ] Burström (1998) Sambandet mellan vibrationsdos och handens upptag av energi (Arbetslivsrapport 1998:21) Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Tillgänglig: [ ] Burström, L. Lundström, R. Sörensson, A. (2000) Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner Tekniska aspekter (Rapport 2000:17) Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Tillgänglig: [ ] Bylund, S. (1998) Skador och besvär av vibrationer en jämförelse mellan kvinnor och män (Rapport 1998:26) Solna: Arbetslivsinstitutet. Tillgänglig: [ ] Dewalt (u.å) Verktyg Tillgänglig: [ ] Den moderna hantverkaren [DMH] (2015) Stort test av kap- och gersågar. (Rapport 2015:11). Tillgänglig: [ ] Ekblom (2007) Manual för medicinsk kontroll av hand-arm vibrationer Göteborg: Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Tillgänglig: Europeiska Kommissionen (2007) Icke-bindande handbok för god praxis avseende tillämpningen av direktiv 2002/44/EG (vibrationer i arbetet). Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapens officiella publikationer. Tillgänglig: [ ] Gemne, G. Lundström, R. (2000) Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner Medicinska aspekter (Rapport 2000:18) Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Tillgänglig: [ ] Grahn, E. (2014) Vibrationsskador förekomst och förebyggande Uppsala: Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala Universitet. Tillgänglig: [ ] Hilti (2016) Tool selector Tillgänglig: pdf [ ] Hilti (u.å.) Produkter. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Hitachi (u.å.) Hitachi Elverktyg. Tillgänglig: [ ] Hyr City (u.å.) Uthyrning. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Johansson (2018) Elektrikern - Nollvision för vibrationsskador Falun: Svenska Elektrikerförbundet. Tillgänglig: [ ] Juhlin, E. (2007) Kartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg Lund: Avdelning för yrkes och miljömedicin, Lunds universitet. Tillgänglig: [ ] Liljelind, I. Svensson, M. Wahlström, J. (2014) Utvärdering av en mätmetod för objektiv skattning av exponeringstiden vid hand- armvibrationer (Rapport 2014:1) Umeå: Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Tillgänglig: [ ] Lundström, R. Nilsson, T. (2010) Arbetsrelaterade hand-, arm- och helkroppsvibrationer s Lund: Arbets- och miljömedicin, Studentlitteratur. Tillgänglig: NCC (2016) Arbetsmiljöplan Mall [ ] NCC (2017) Årsredovisning 2016 Göteborg: Göteborgstryckeriet. Tillgänglig: [ ] 53

62 NCC (2018) Årsredovisning 2017 Göteborg: Göteborgstryckeriet. Tillgänglig: [ ] NCC (u.å.a) NCC bygger 309 nya lägenheter på Rud I Karlstad [Elektronisk]. Tillgänglig: brf-rudsberget-kv-lyktan-och-ruds-vy/ [ ] NCC (u.å.b) - Daglig säkerhetsgenomgång [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Nilsson, J. Öhrner, K. (2006) handhållna maskiner och ergonomi (Rapport 2006:087) Luleå: Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet. Tillgänglig: [ ] Nilsson, T. Wahlström, J. Burström, L. (2016) Systematiska kunskapsöversikter; 9. Kärl- och nervskador i relation till exponering för handöverförda vibrationer (Rapport 2016:49 (4)) Göteborg: Arbete och hälsa, Göteborgs universitet. Tillgänglig: [ ] Nygård, S. (2014) Vibrationer exponering och riskbedömning Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: [ ] Ramirent (2017) Ramirent förnyar ramavtal med NCC [Elektronisk]. Tillgänglig: /pressreleases/ramirent-foernyar-ramavtal-med-ncc [ ] SMHI (u.å.) Öppna data meteorologiska observationer Karlstad [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Stavdal (2015) Stavdal AB förvärvar Hyr City i Karlstad AB Tillgänglig: [ ] Svensk författningssamling [SFS] 1977:1160. Ändrad 2018:126. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Swedish Standards Institute [SIS] (2001) SS-EN SO : Vibration och stöt Mätning och bedömning av vibrationer som överförs till handen Del 1: Allmänna riktlinjer Stockholm: SIS Swedish Standards Institute [SIS] (2006) SIS-CEN/TR 15350:2006 Vibration och stöt - Vägledning för bedömning av exponering för hand-armvibrationer med hjälp av tillgänglig information inklusive den från maskintillverkare. Stockholm: SIS Tryggare byggare (2017) Ramirent - Välkommen till TB-guiden. Tillgänglig: [ ] 54

63 Bilagor B.1

64 Bilaga 1: Mall vid platsbesök Verktyg (Serien ummer) Arbetsmo ment/ arbetsställ ning Tempera tur ( o C) Handskar (Ja/Nej) Upprep ningar (Antal) Klock slag Tid (00:00 ) B.2

65 Bilaga 2: Excelblad Fönstermontering Aktiv person Arbetsmoment: temperatur ᴼC Handskar Fönstermontering 0,8 Ja Klockslag Verktyg: Vibrationstal UpprepninTid (s) Tid (Tim) Bosch GST 18V-LIS ,009 Hilti TE 6-A22 14, ,109 Hilti SFC A-22 2, , Hilti SFC A-22 2, ,007 Hilti SIW A-22 12, , sumtal: Total Bosch GST 18V-LIS ,009 0,72 Hilti TE 6-A22 14, ,109 24,11275 Hilti SFC A-22 2, ,010 0, Hilti SIW A-22 12, ,078 12,19618 vibrationsvärde: A(8) 2,132 A(T) 3,016 Passiv person Arbetsmoment: temperatur ᴼC Handskar Fönstermontering 0,8 Ja Klockslag Verktyg: Vibrationstal Upprepningar Tid (s) Tid (Tim) Bosch GST 18V-LIS ,004 Hilti TE 6-A22 14, ,070 Hilti SFC A-22 2, , Bosch GST 18V-LIS ,013 Hilti SIW-A22 12, ,080 Hilti SFC A-22 2, , Total sumtal: Bosch GST 18V-LIS ,017 1,373 Hilti TE 6-A22 14, ,070 15,479 Hilti SFC A-22 2, ,025 0,158 Hilti SIW-A22 12, ,080 12,457 vibrationsvärde: A(8) 1,919 A(T) 2,714 B.3

66 Arbetsmoment: Fönstermontage Temperatur ᴼC Handskar Ja Klockslag Verktyg: Vibrationstal Upprepningar Tid (s) Tid (Tim) 07:00-09:00 Hilti SIW - 22A ,05 Hilti TE 6 - A , Hilti SIW - 22A , Hilti TE 6 - A , Hilti SIW - 22A , Hilti TE 6 - A , Hilti TE 6 - A , Total Aktiv person Vibrations Sumtal: värde: Hilti SIW 22A 12, ,05 7,8 Hilti TE 6 - A22 14, , ,7 2,46 Hilti SIW 22A 12, , ,9 Passiv person 1,63 Hilti TE 6 - A22 14, , ,4 B.4

67 Bilaga 3: Excelblad Utfackningsväggar Arbetsmoment: temperatur ᴼC Handskar Utfackningsväggar -2,4 Ja Klockslag Verktyg: Vibrationstal UpprepninTid (s) Tid (Tim) Dewalt DEW ,006 Hilti TE 6-A ,123 Hilti SFC A ,043 Hilti SIW A , Dewalt DEW ,006 Hilti TE 6-A ,029 Hilti SFC A ,022 Hilti SIW A ,012 Hilti SCM A ,031 Hilti BX3 42 0, Dewalt DEW ,011 Hilti TE 6-A ,032 Hilti SFC A ,006 Hilti SIW A ,022 Hilti SCM A ,023 Hilti BX3 32 0, Dewalt DEW ,011 Hilti TE 6-A ,034 Hilti SFC A ,020 Hilti SIW A-22 0,000 Hilti SCM A ,010 Hilti BX3 0,000 Total sumtal: Dewalt DEW 777 3,6 24 0,034 0,443 Hilti TE 6-A22 14,9 41 0,218 48,349 Hilti SFC A-22 2,5 90 0,089 0,559 Hilti SIW A-22 12,5 22 0,051 7,899 Hilti SCM A-22 2,7 41 0,064 0,464 Hilti BX3 3,8 74 0,000 0,000 vibrationsvärde: A(8) 2,686 A(T) 2,686 B.5

68 Bilaga 4: Excelblad Köksmontering Arbetsmoment: Kök temperatur ᴼC Handskar -1 Ja Klockslag Verktyg: Vibrationstal UpprepninTid (s) Tid (Tim) Dewalt DW ,013 Hilti TE 6-A22 14, ,022 Hilti SFC A-22 2, ,013 Hilti SID A-22 13, ,006 Dewalt DHS780T2A ,009 Hitatchi CJ 18 DLS , Hilti TE 6-A22 14, ,030 Hilti SFC A-22 2, ,011 Hilti SID A-22 13, ,011 Hitatchi CJ 18 DLS , Dewalt DW ,008 Hilti TE 6-A22 14, ,019 Hilti SFC A-22 2, ,068 Hilti SID A-22 13, ,013 Hitatchi CJ 18 DLS , Dewalt DW ,013 Hilti TE 6-A22 14, ,028 Hilti SFC A-22 2, ,024 Hilti SID A-22 13, ,016 Hitatchi CJ 18 DLS ,001 Total Summatal: Dewalt DW ,034 0,000 Hilti TE 6-A22 14, ,099 21,893 Hilti SFC A-22 2, ,142 0,887 Hilti SID A-22 13, ,047 8,505 Dewalt DHS780T2A ,009 0,147 Hitatchi CJ 18 DLS ,035 2,222 vibrationsvärde: A(8) 2,051 A(T) 2,051 B.6

69 Bilaga 5: Excelblad Ytterväggsbyggnation Arbetsmoment: Fläcktrum temperatur ᴼC Handskar 0,8 Ja Dewalt DEW 717 XPS 3, , Hilti TE 4-A22 12, ,337 Hilti SFC A ,008 Hilti SCW A-22 2, , sumtal: Total Dewalt DEW 717 XPS 3,6 3 0,004 0,047 Hilti TE 4-A22 12,5 41 0,337 52,691 Hilti SFC A-22 2,5 5 0,008 0,052 Hilti SCW A-22 2,7 1 0,001 0,010 vibrationsvärde: A(8) 2,569 A(T) 5,138 B.7

70 Bilaga 6: Verktyg Kap-/ gersåg: Dewalt DWS 777 Hand- armvibrationer: 2,1 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 3 tim 51 min 15 tim 26 min Figur 27 - (Dewalt u.å.) Kap-/ gersåg: Dewalt DW717XPS Hand- armvibrationer: 2,3 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 3 tim 28 min 13 tim 51 min Figur 28 - (Dewalt u.å.) Kap-/ gersåg: Dewalt DW717XPS Hand- armvibrationer: 2,5 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 3 tim 8 min 12 tim 30 min Figur 29 - (Dewalt u.å.) B.8

71 Bordsåg: Dewalt DW Hand- armvibrationer: - Osäkerhetsfaktor: - Tid till insatsvärde: - Tid till gränsvärde - Figur 30 - (Dewalt u.å.) Cirkelsåg med stålklinga: Hilti SCM 22-a Hand- armvibrationer: 1,2 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 6 tim 52 min 27 tim 26 min Figur 31 - (Hilti u.å.) Bultpistol 20 mm spik: Hilti BX3 Hand- armvibrationer: 2,5 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 3 tim 8 min 12 tim 30 min Figur 32 - (Hilti u.å.) 11 Ej dokumenterade vibrationsvärden. B.9

72 Spikpistol: GX 90-WF Hand- armvibrationer: 11,0 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Antal spik till insatsvärde: Antal spik till gränsvärde: st st Figur 33 - (Hilti u.å.) Mutterdragare: Hilti SIW A-22 Hand- armvibrationer: 11,0 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: 0 tim 19 min Tid till gränsvärde 1 tim 17 min Figur 34 - (Hilti u.å.) Skruvdragare: Hilti SFC A-22 Hand- armvibrationer: 2,0 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 4 tim 5 min 16 tim 20 min Figur 35 - (Hilti u.å.) B.10

73 Borrhammare: Hilti TE 6-A22 Hand- armvibrationer: 13,4 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: 0 tim 13 min Tid till gränsvärde 0 tim 54 min Figur 36 - (Hilti u.å.) Borrhammare: Hilti TE 4-A22 Hand- armvibrationer: 11,0 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 0 tim 19 min 1 tim 17 min Figur 37 - (Hilti u.å.) Sticksåg: Bosch GST 18V-LIS Hand- armvibrationer: 7,5 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 1,5 m/s 2 Tid till insatsvärde: 0 tim 37 min Tid till gränsvärde 2 tim 28 min Figur 38 - (Bosch u.å.) B.11

74 Sticksåg: Hitachi CJ 18DSL Hand- armvibrationer: 8,0 m/s 2 Osäkerhetsfaktor: 12 - m/s 2 Tid till insatsvärde: Tid till gränsvärde 0 tim 47 min 3 tim 8 min Figur 39 - (Hitachi u.å.) 12 Osäkerhetsfaktor finns ej dokumenterat B.12

75 Bilaga 7: SMHI Figur 40 - (SMHI u.å.) B.13

76 Bilaga 8: Rekommendationer för framtida kontroller av vibrationer. Figur 41 - Flödesschema riskbedömning av vibrationer (AV 2005). B.14