Patientsäkerhetsberättelse

Transkript

1 KS-17/00449 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År Carin Östlund, MAS 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10 Sammanställning och analys 10 Klagomål och synpunkter 10 Fallrapporter 11 Läkemedelsavvikelser 12 Övriga avvikelser 13 Samverkan med patienter och närstående 14 Resultat 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 29 2

3 Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen för vårdgivare innehåller information om hur arbetet med patientsäkerheten bedrivits under För att öka patientsäkerheten ska det arbetas på ett strukturerat arbetssätt för att förebygga trycksår, undernäring och fall samt ohälsa i munnen med hjälp av Senior Alert registret. Strukturerat arbetssätt används vid vård av personer med demenssjukdom för att minska beteendemässiga, psykiska symtom med hjälp av BPSD (beteendemässiga psykiska symtom vid demenssjukdom) registret. Avvikelser och fallrapporter analyseras för att hitta brister som går åtgärdas. Åtgärder som vidtagits sker både på individnivå, enhetsnivå och övergripande. Extern granskning är utförda av medicinsk ansvarig sjuksköterska från Malå gällande kommunens läkemedelshantering. Extern granskning gällande vårdhygien är utförd av hygiensköterska från Skellefteå lasarett. Bägge granskningarna har lett till förslag på åtgärder till förbättringar. Egenkontroll genomförs genom kvalitetsmätning en gång per år som jämförs år från år samt att delar av kvalitetsindikatorerna jämförs med inlandskommuner i länet. Uppföljning av nationella kvalitetsregistrens resultat används också i egenkontrollen liksom övriga rapporter som berör området. Personalen har två gånger under 2016 genomfört en självskattning av basala hygienrutiner. Resultatet visar att det finns förbättringsmöjligheter till följsamhet av hygienföreskrifter. Hemsjukvården har för första året gjort en kvalitetsmätning, den kommer att utföras en gång per år fortsättningsvis. Identifiering av risk för vårdskador genomförs genom att analysera avvikelser för att se på orsaker och brister samt att se över att åtgärder är vidtagna för att avvikelsen inte ska hända igen. All personal är uppmärksam och anmäler avvikelser som upptäcks. Synpunkter och klagomål från vårdtagare och/eller närstående tas emot av all personal och kan man inte själv åtgärda det förs det vidare till berörd handläggare. Återkoppling till närstående görs så snart som möjligt. Vid vårdplanering och riskbedömningar involveras vårdtagare och efter samtycke även närstående. När allvarliga avvikelser inträffat informeras och erbjuds vårdtagare (efter samtycke)och/eller närstående att delta i utredningen. Målet 2016 att fortsätta registrera i kvalitetsregistren till 100 % i Senior Alert, Palliativa registret och BPSD registret nås bara i Palliativa registret. Målet för 2016 att ha en säker och optimerad läkemedelsbehandling genom att alla ska erbjudas läkemedelsgenomgång minst en gång per år och uppföljning. Mätning vecka 46 visar att 41,7% har haft läkemedelsgenomgång. Hur många som erbjudits framgår inte i mätningen men vi har inte nått målet. Målet 2016 att på börja fallpreventivt arbete för att minska fall och fallskador har nåtts utom allvarliga fallskador som har ökat. 3

4 Övergripande mål och strategier 2016 Norsjö kommuns vision: Norsjö kommun en attraktiv och företagsam kommun där kropp och själ hinner med! Ledorden i Norsjö kommun är framtagna genom ett gemensamt värdegrundsarbete och ska genomsyra allt arbete i Norsjö kommun. Dessa är: Professionella, Positiva, Respektfulla och Engagerade. Verksamhetsmål för patientsäkerheten 2016 Fortsätta arbeta med de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret samt BPSD registret för att förbättra ett strukturerat och förebyggande arbetssätt genom att analysera resultaten så det leder till ökad kvalitet i vården för de äldre inom kommunens vård och omsorg. Mått: De äldre inom särskilt boende och handikappomsorgen ska alla (100 % av de som är 65 år och äldre) få riskbedömningar enligt rutin Senior Alert samt erbjudas registrering i Senior Alert registret. Palliativ vård ska registreras i palliativa registret, 100 % av de som avlider där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. De personer som har demensdiagnos på särskilt boende och handikappomsorgen ska erbjudas NPI skattning, bemötande plan samt registrering i BPSD registret. Strategi: Resultaten från registren ska analyseras regelbundet på enheterna för att ta tillvara på resultatet och möjliggöra förbättringsmöjligheter på enheterna. Måluppfyllelse: Inte uppnåtts. Äldre på särskilda boenden ska ha en säker och optimerad läkemedelsbehandling genom att erbjudas läkemedelsgenomgångar minst en gång per år samt uppföljningar. Mått: 100 % av våra brukare ska ha blivit erbjuden en läkemedelsgenomgång. Strategi: Planera in tider för läkemedelsgenomgångar med läkare och ev. apotekare regelbundet både vår och höst. Måluppfyllelse: Inte uppnåtts. På börja fallpreventivt arbete inom äldre- och handikappomsorgen för att försöka minska fall och fallskador hos de äldre personerna. Mått: Minska fall i nyckeltal till 2. Minst en aktivitet ska erbjudas under fall int veckan till kommunens invånare. 4

5 Strategi: Nyckelpersoner med utbildning i området och personer med intresse för fallpreventions arbete ska inbjudas till att starta upp en grupp som arbetar med fallprevention under året samt planera aktiviteter för Fall int veckan. Måluppfyllelse: Målet har nåtts när det gäller fall men inte fallskador. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivare/Kommunstyrelsen Vårdgivaren/Kommunstyrelsen ansvara för kommunens hälso- och sjukvård och ansvarar för att det finns ett ledningssystem för kvalitet. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera verksamheten för att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (SFS 1982:763) respektive tandvårdslagen (SFS 1985:125) upprättshålls enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Kommunstyrelsen kallas inom Hälso- och sjukvården för vårdgivare och utbildning- och omsorgsutskottet är beredande organ till kommunstyrelsen. Verksamhetschef för omsorgen Verksamhetschef för omsorgen samt hälso- och sjukvården representerar vårdgivaren. Verksamhetschefen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård samt omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet i samråd med medicinskt ansvarig sjuksköterska. Verksamhetschef utan sjuksköterskeutbildning har enligt bestämmelser inte det medicinska ansvaret (HSL 1982:763). Verksamhetschef har även till uppgift att mätbara verksamhetsmål formuleras och för att målen nås. Målen följts upp och rapporterats till vårdgivaren halvårsvis. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS MAS representerar vårdgivaren och ansvarar för att hälso- och sjukvården är av god kvalitet samt att vård och behandling är ändamålsenlig och säker. MAS utgör tillsammans med verksamhetschefen ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården. MAS ska stödja med medicinsk kompetens, upprätta och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet för att säkerställa hälso- och sjukvård med god kvalitet. MAS ansvarar för uppföljning enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och har genom delegation från vårdgivaren att upprätta patientsäkerhetsberättelse årligen samt att utreda och anmäla Lex Maria ärenden. I ansvaret ingår att utifrån gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning, utarbeta riktlinjer, instruktioner, rutiner och uppföljningar. MAS ska följa upp samt utreda inkomna avvikelserapporter. 5

6 Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal skall inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud samt delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat samt visa engagemang för en god vård och omsorg genom att delta i framtagandet, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Struktur för uppföljning/utvärdering Det systematiska patientsäkerhetsarbetet följs upp genom analyser och återkoppling av resultat till högsta ledningen från lokala, regionala och nationella mätningar. Resultat som redovisas ska även följas av förbättringsförslag samt att åtgärder som vidtas förs ut i verksamheterna. Uppföljning av patientsäkerhetetsarbetet redovisas för vårdgivaren/kommunstyrelsen en gång per år i form av patientsäkerhetsberättelsen. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara klar före mars månad året efter redovisningsåret. Sammanställning av kvalitetsmätning och avvikelser redovisas i patientsäkerhetsberättelsen av MAS till utbildning- och omsorgsutskott, kommunstyrelsen samt till medicinska enhetens personal. Till respektive enhet redovisas kvalitetsmätningen samt avvikelser av omvårdnadsansvarig sjuksköterska eller MAS. Under året redovisas och ges information till utbildning- och omsorgsutskottet kontinuerligt från MAS om allvarliga vårdskador som inträffat eller händelser som skulle kunna leda till allvarliga vårdskador samt utredningar och åtgärder som gjorts med anledning av händelsen som lett till anmälan av Lex Maria till inspektionen för vård och omsorg, IVO. Från vårdgivaren ska det initierats om det ska göras ytterligare åtgärder eller utredningar. Avtal med Vårdhygien på landstinget finns, vilket innebär att hygiensjuksköterskan ger råd och stöd i hygienfrågor samt gör tillsyn (hygienronder) på våra boenden, handleder och undervisar. Dessutom kallas hygienombuden till utbildningsdagar. Hygiensjuksköterskan meddelar aktuell information inom hygienområdet kontinuerligt och återrapporterar de tillsyner som görs inom vårt område till MAS som vidarebefordrar till verksamheterna samt utformar lokala rutiner inom området. Basala hygienrutiner mäts under vår och höst via självskattning hos personalen. Uppföljning av kvalitetsindikatorer gällande trycksår, inkontinens, läkemedel, diagnoser, begränsningsåtgärder, nutrition, vårdplan, kontrakturer, hjälpmedel, 6

7 behandlingar genomförs vid årlig kvalitetsmätning under vecka 46. Resultatet redovisas tillsammans med en sammanställning av resultat från Senior Alert, BPSD och palliativa registret redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Kvalitetsindikatorer jämförs inom äldre- och handikappomsorgen mellan 8 inlandskommuner Vilhelmina, Dorotea, Storuman, Sorsele, Åsele, Lycksele, Malå och Norsjö. Det som jämförs är: läkemedel, fall, frakturer, läkemedelsavvikelser, antalet multisjuka och demensdiagnoser. I år jämförs även nattfasta och BMI. För Hemsjukvården är det första året som vi gör kvalitetsmätning i och jämför med de 8 inlandskommunerna. Avvikelser gällande läkemedel, fall och övriga omvårdnadshändelser samt fel och brister i vårdens övergångar skrivs av den som uppmärksammat avvikelsen och behandlas kontinuerligt enligt lokal rutin för avvikelsehantering. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutinert som ingår i verksamhetens ledningssystem. Kommunstyrelsen samt utbildning- och omsorgsutskottet Uppföljningen av egenkontrollen redovisas till ansvariga politiker i samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen. Kommunledningsnivå Återkoppling av synpunkter och klagomål, även anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah diskuteras. Källor som används i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete inom Hälsooch sjukvård är kvalitetsmätning 1 gång per år, Senior alert registret, Palliativa registret, BPSD (beteendemässiga psykiska symtom vid demenssjukdom) registret, Avvikelserapporter, Fallrapporter, Vårdkedjeproblematik, Lex Maria, klagomål och synpunkter samt övriga rapporter och revisioner som berör området. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet bedrivs kontinuerligt genom analyser av avvikelserapporter och övriga rapporteringar som inkommer. Utifrån analyserna genomförs åtgärder. I kvalitetsgruppen, som består av verksamhetschef omsorgen, 7

8 avdelningschef för individ och familjeomsorg och äldre- och handikappomsorgschef samt medicinskt ansvarig sjuksköterska, lyfts även avvikelser och problem av allvarligare karaktär. De olika kvalitetsregistren är en hjälp att se och följa utvecklingen inom verksamheterna. Det har framkommit att resultaten inte lyfts fram inom verksamheterna i så stor utsträckning, vilket gör att resultat och förbättrings möjligheter inom enheterna inte blir tydliga. I förebyggande syfte erbjuds alla inom äldre- och handikappomsorgen vaccination mot influensa varje år och de som aldrig tagit pneumokockvaccination erbjuds få göra det. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan sker med landstinget genom läkarmedverkans avtal både mot särskilt boende samt hemsjukvård. Omsorgens ledning och Norsjö hälsocentrals ledning träffas 4 ggr/år, KOLA träffar, där gemensamma frågor diskuteras och åtgärder kan planeras. Samordnad individuell plan, SIP, genomförs efter samtycke från berörd person när insatser från olika vårdgivare behövs. SIP används även vid överrapportering till/från hälsocentralen av personer som behöver skrivas in eller skrivas ut från hemsjukvård, även andra berörda verksamheter kan vara med vid SIP beroende på vilket behov det finns. Vid utskrivning från korttidsboende, (efter samtycke) överrapporteras det till de som berörs beroende på vilket vårdbehov som är aktuellt efter utskrivning. Samordnade vårdplanering sker vid samtycke från vårdtagare mellan landstinget och kommunen när förändrat vårdbehov uppstått. Datorstöd Prator är den länk som används vid informationsöverföring då vårdtagare är inlagda på sluten vården och planeras skrivas ut antingen till hemmet eller till annat boende. När det behövs samordnad vårdplanering med sluten vården sker den oftast via videokonferens Vid informationsöverföring har även samverkats med landstinget om att använda en gemensam kommunikationsstruktur så kallad SBAR, som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. För att på ett tydligt sätt förmedla den information som behövs för situationen. Samverkan sker även vid läkemedelsgenomgångar enligt modell Västerbotten som är en länsövergripande modell för läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar har genomförts som fördjupade eller enkla. Fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförs i team med personen som velat vara med 8

9 och/eller närstående (efter samtycke från personen det gäller), läkare, omvårdnadspersonal, sjuksköterska och en del gånger är apotekare med. Enkla läkemedelsgenomgångar genomförs i samarbete med personen det gäller, läkare och sjuksköterska. För att förbättra säkerheten runt ApoDos, som är Apotekstjänst dosförpackade läkemedel och där ordinatiner sker via Pascal ordinationsverktyg, har en gemensam länsrutin Säker Dos utarbetats gällande hur det ska hanteras, vad som gäller och vem som gör vad. Länsrutinen är ett resultat av de brister som har visats sig genom avvikelser som skrivits. Samverkan sker även med Medicinsk teknik, Skellefteå lasarett, Västerbottens länslandsting. Det finns avtalat om hjälp med kontroll och viss reparation på medicinteknisk apparatur som används i vård och omsorg i Norsjö kommun. Att vårdpersonal av alla kategorier konsekvent tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom alla former av vård och omvårdnad. Samverkan sker med vårdhygien Skellefteå lasarett i detta arbete. Vårdhygiensköterskan har under hösten gjort hygienronder på våra särskilda boenden. Riskanalys I systematiska förbättringsarbetet ingår att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Riskanalys ska göras t.ex. inför förändringar i verksamheten, förändringar i personalens sammansättning, nya arbetssätt eller när nya metoder börjar tillämpas. Riskanalys görs för att finna orsaker till risker och att eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll om detta inte är möjligt ska man minska konsekvenserna av en negativ händelse. Riskanalys görs i samband med rapportering av allvarliga vårdskador, Lex Maria. MAS har ansvarat för riskanalysutredningarna gällande patientsäkerhet och har möten med de personer som berörs till exempel; personal, äldreomsorgschef och enhetschefer under processen. MAS har via delegation ansvar för att utreda och anmäla Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Verksamhetschef för Omsorgen och MAS ansvarar även för att följa upp resultaten och arbeta för kvalitetsförbättringar utifrån resultaten samt efter vårdgivarens direktiv. Sveriges kommuner och landstings handbok Riskanalys och händelseanalys, analysmetoder för att öka patientsäkerheten används som arbetsverktyg vid Lex Maria anmälan och andra analyser inom hälso- och sjukvård. 9

10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Avvikelser som upptäcks åtgärdas omgående då det är möjligt. Därefter skriver den personal som upptäckt avvikelsen en rapport som går till omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) för analys av händelsen och kommentarer, som i sin tur skickar den vidare till enhetschef för fortsatt analys och möjlighet att komma med kommentarer samt vid fall analyserars händelsen även av fysioterapeut eller arbetsterapeut som kommenterar innan den lämnas till MAS för analys och ställningstagande om det är en allvarlig vårdskada eller risk för en allvarlig vårdskada, i fall det är det så görs en Lex Maria anmälan. MAS för även statistik för avvikelser inom hälso- och sjukvård. Avvikelserna tas upp på arbetsplats träffar eller rapporttillfällen på enheten där avvikelsen inträffat. Återkoppling sker genom rapport från MAS till utbildnings- och omsorgsutskottet då allvarliga vårdskador inträffat eller riskerar att inträffa. I patientsäkerhetsberättelsen redogörs för statistik gällande avvikelser för året. Klagomål och synpunkter På kommunens hemsida finns det möjlighet att lämna synpunkter samt klagomål. Det finns även en förfrankerad blankett för detta som bland annat finns på äldreboendena. Personal kan även ta emot klagomål och synpunkter och förmedla vidare om personen vill detta samt att de kan informera om att blankett finns för detta för att synliggöra klagomålet eller synpunkten. På hemsidan finns beskrivet hur tillvägagångssättet är för detta; Synpunkter/beröm, idéer, missnöjen - Norsjö kommun. Kvalitetsgrupp för omsorgen lyfter fram anmälningar, avvikelser, klagomål och synpunkter som sammanställs och analyseras tillsammans samt att handlingsplan görs angående förbättringsområden. Handlingsplanen presenteras för berörda verksamheter och verkställs. Sammanställning och analys Klagomål och synpunkter Det har inte inkommit några klagomål eller synpunkter gällande hälso- och sjukvård till MAS. 10

11 Fallrapporter Äldre- och handikappomsorgen (inklusive korttidsboendet) Totalt har 135 fallrapporter inkommit 2016, nyckeltal 1,69 per boende plats. I tabell 1 visas jämförelse av nyckeltal (= antalet fall per boendeplats) mellan inom äldre- och handikappomsorgen. Nyckeltal för 2016 visar att fallen har minskat i jämförelse med föregående år. Det finns gruppaktiviteter på en del av boendena där man har träning för att bibehålla och/eller förbättra rörelseförmåga, styrka och balans hos brukarna efter deras egen förmåga. Kommunens fysioterapeut har fått utökad tid Under vecka 40, Fall int veckan, anordnade kommunens fysioterapeut och arbetsterapeut aktiviteter på särskilt boende för brukarna med balans och styrketräning inom äldreomsorgen samt en tävling för hemtjänst personalen där de fick ta en bild på hur de la upp maten för att göra måltiden för den äldre attraktivare. Tabell 1. Visar fallavvikelser i nyckeltal (= antal fall per boendeplats) mellan åren inom särskilda boenden, korttidsboende samt handikappomsorgen ÅRTAL NYCKELTAL , , , , ,69 De flesta fallen leder till lindrig skada eller inga skador alls. Det har inträffat 9 frakturer under 2016, en revbensfraktur och tre höftfraktur samt en kotkompression, en halskotfraktur, en ansiktsfraktur och två armfraktur. Andelen frakturer av totalt 135 fall är 6,67 %, en ökning sedan 2015 då andelen frakturer var 1,80 %. Det är en stor del av vårdtagarna inom äldre- och handikappomsorgen som har en demensdiagnos 47 %, om man bara räknar äldreomsorgen 57 %. Det är vanligt att motoriken försämras under sjukdomsförloppet vid demenssjukdom vilket kan vara en förklaring till alla fallen men inte hela förklaringen. Av de personer som bor inom särskilt boende har 61 % multisjukdom som kan behöva ett stort vård- och omsorgsbehov. De äldre på våra boenden har ofta ett försämrat allmän tillstånd när de flyttar in på ett boende som även det påverkar motoriken. Nattfastan på våra boenden är för lång hos många av våra äldre vilket kan ge ökad fallrisk samt att äldre kan stå på läkemedel ökar fallrisken. 11

12 Hemsjukvården Det har varit 49 fall bland de personer som varit inskrivna i hemsjukvården fall avvikelser kom in Nyckeltal: 1,48 (=fall per person inskriven i hemsjukvården). Andel frakturer av antal fall: 6,1%. Ordinärt boende med hemtjänstinsatser där landstinget har hälso- och sjukvårdsansvar Det har inkommit 27 fallavvikelser förkännedom till MAS. 6 fallavvikelser kom in Läkemedelsavvikelser Äldre- och handikappomsorgen (inklusive korttidsboendet) Totala antalet läkemedelsavvikelser 2016 är 123 inom kommunens äldre- och handikappomsorg, nyckeltal 1,54 avvikelse per boende plats. Jämförelse av läkemedelsavvikelse gällande nyckeltal mellan år visas i tabell 2. Trenden är att läkemedelsavvikelser ökar. Tabell 2. Visar läkemedelsavvikelser i nyckeltal (= antal fall per boendeplats) mellan åren inom särskilda boenden, korttidsboende samt handikappomsorgen ÅRTAL NYCKELTAL , , , , ,54 Personalkategorier som varit inblandade är sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, boendehandledare och läkare. Det är ibland flera av dessa kategorier inblandade vid läkemedelsavvikelser. Vanligaste bristen är att man inte följt gällande rutin för överlämnade av läkemedel. Det är även brister vid dosettdelning t.ex. för liten dos delad eller för mycket delat. Vanligaste konsekvensen är ökad smärta hos brukaren på grund av utebliven dos. Det är inte någon enskild tydlig orsak till avvikelserna men ibland har det brustit i kommunikationen mellan personalen, är det få som har delegering på ett pass upp- 12

13 lever personalen en stress. I ett försök för att minska läkemedelsavvikelser har det införts att webbutbildning Jobba säkert med läkemedel och vid insulindelegering Vård av äldre med diabetes ska se innan delegering blir aktuell samt vid förnyad delegering och att sjuksköterskorna som tidigare har en muntlig genomgång. Hemsjukvården Läkemedelsavvikelser har varit 54 stycken. Nyckeltal: 1, var det 35 läkemedelsavvikelser. Ordinärt boende med hemtjänstinsatser där landstinget har hälso- och sjukvårdsansvar Det har inkommit 7 avvikelser gällande läkedelshantering förkännedom till MAS var det 4 läkemedelsavvikelser. Övriga avvikelser Äldre- och handikappomsorgen (inklusive korttidsboendet) Totalt har det varit 48 övriga avvikelser inom äldre- och handikappomsorgen, nyckeltal 0,60 övriga avvikelser per boendeplats, 2012 var nyckeltalet 0,23 avvikelser per boendeplats, 2013 nyckeltal 0,45, och ,36, samt ,64. Övriga avvikelser handlar om Vårdkedjeproblematiken med brister i informationsöverföring mellan olika vårdgivare, gällande beställda hjälpmedel som blivit ordentligt försenade. Hjälpmedelscentralen har om organiserat och flyttat det mesta till Umeå under året och i samband med flytten skedde avvikelserna. Även avvikelser om fel i ApoDos förpackningar, fel på larmsystem på särskilda boenden och felplacerade larm. Hot och våld från brukare mot personal samt mellan brukare har inkommit. Vårdkedjeavvikelser åtgärdas omgående samt att avvikelser skickas till berörd enhet och oftast fås svar men det kan dröja. Vårdkedjeproblem tas upp 2 gånger per år vid gemensam träff mellan landstinget, Skellefteå sjukvårdsdistrikt och kommunerna Skellefteå och Norsjö. Hemsjukvården Övriga avvikelser har varit 7 stycken. De har handlat om hjälpmedel som inte kommit som de skulle 3 st., sjuksköterskas jourmobil som inte fungerade, närstående som kontaktat sjuksköterska på grund av oro över patient inte ska klara sig i hemmet, det har tagit lång tid för vikarier att få inloggning till Magna Cura, verksamhetssystem. Medicinska enhetens ena bil slutade fungera när personal var på hembesök utanför samhället. 13

14 Ordinärt boende med hemtjänstinsatser där landstinget har hälso- och sjukvårdsansvar Det har inkommit 3 övriga avvikelser förkännedom till MAS, gällande hot och våld samt oklarhet om informationsväg. En avvikelse gällande hur hemtjänstpersonalen får reda på om brukaren de sköter behandlas med cytostatika med de risker som det kan medföra. Samverkan med patienter och närstående I samband med allvarliga vårdskador eller när allvarliga vårdskador skulle kunna ha inträffat tar tjänstgörande sjuksköterska kontakt med vårdtagare och om samtycke finns även kontakt med närstående. Vid Lex Maria ärenden erbjuds vårdtagaren och/eller dess närstående att skriva ner hur de upplevt händelsen och att deras synpunkter får följa med i anmälan. MAS återkopplar till vårdtagare och/eller närstående och redogör för vad kommunen har gjort och planerar att göra samt informerar om beslut från IVO. Ingen Lex Maria anmälan har gjorts under Klagomål från närstående och patienter tas emot och utreds och beroende på vad som framkommer så åtgärdas det inom enheten eller förs vidare till den som klagomålet berör. Resultat Läkemedelsgranskning Extern granskning är utförd 2016 gällande läkemedelshanteringen i kommunens hälso- och sjukvård. Granskningen visar på att det finns rutiner/riktlinjer som är kända men det finns brister inom hur en del läkemedelsrum, läkemedelskåp är utformade med tyngd på rationalitet, hygien och säkerhet. Basal hygienrutin Självskattning av basala hygienrutiner har genomförts vår och höst 2016, bland personalen inom vård och omsorg. Det kom in 41 svar på våren och 71 svar på hösten, där personalen vid ett tillfälle under en vecka själva fick skatta hur de följde basala hygienrutiner vid ett vårdtagarnära arbete. Resultatet visar att det finns förbättringsmöjligheter i att följa basala hygienrutiner för att förebygga vårdinfektioner. Sämst följsamhet är att använda handsprit före vårdtagarnära arbete och användandet av plastförkläde. Handsprit efter vårdtagarnära arbete, använda handskar, kortärmad tröja, utan ringar, utan armband, utan klocka, kort eller uppsatt hår, utan konstgjort material på naglarna följs bättre men inte fullt ut. 14

15 Hygienrond Vårdhygiensköterska har genomfört hygienrond på kommunens särskilda boende inom äldre- och handikappomsorgen under hösten I protokoll från granskningen lyfter hygiensköterskan fram Socialstyrelsens författning, SOSFS 2015:10 som handlar om verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen ska arbeta enligt basal hygien i vård och omsorg för att förebygga infektioner och spridning av infektioner. Hygienprotokollen är lämnade till enhetschefer på respektive boende och MAS. Förslag till åtgärder för att följa basal hygien är bland annat att utför a självskattningar och/eller observationsmätningar av basala hygienrutiner och arbetskläder samt att arbetsmiljön är så anpassad att det går lätt att följa hygienkrav och att det ska gå komma åt att städa alla ytor. Skriftliga städrutiner ska finnas på enheterna, gällande förrådsutrymmen, tvättstugor och desinfektionsrum. I protokollet från Solbacka lyfter vårdhygien fram hur olämpligt spoldesinfektorer är placerade samt brister i utformning avtvättstugan för personal kläder. Vid framtida ny byggnation och ombyggnationer ska vårdhygien kontaktas redan i början av planering för att få med vårdhygienstandard. I protokollet för Vinkelbo har vårdhygien lyft fram vad vi ska beakta inför ombyggnation och öppnande av en avdelning som inte använts på länge för patienter. För ytterligare information hänvisar vårdhygien till Byggenskap och Vårdhygien som är en rapport från Svensk Förening för Vårdhygien. Där finns ett särskilt kapitel hur särskilda boenden ska planeras för att uppnå en hög vårdhygienisk standard och därmed en säker vårdmiljö för vård- och omsorgstagarna. Särskilda boendeformer ska tillämpa samma vårdhygieniska principer som vården i övrigt. Kvalitetsmätning inom äldre- och handikappomsorgen Kvalitetsmätningen, som genomförs vecka 46 inom Norsjö kommuns särskilda boenden samt handikappomsorg (förutom korttidsplatserna) redovisas genom uppföljning av kvalitetsindikatorer mellan de olika boendena 2016 samt jämförelse mellan åren Totalt fanns det vid mätningen inom äldreomsorgen 60 boendeplatser, och inom handikappomsorgen 14 boendeplatser (inräknat satellitboende), totalt 74 boendeplatser men vid mätningen bodde 72 personer i äldre- och handikappomsorgen. Trycksår Det fanns 3 trycksår vid mätningen inom äldre- och handikappomsorgen vecka , samtliga har uppstått på boendet. Förebyggande åtgärder såsom antidecubitusmadrass används av 21 personer, sittdynor antidecubitus använde 10 personer. Årsjämförelse visas i figur 1. 15

16 Figur 1. Jämförelse gällande andelen trycksår, trycksår som uppstått i boendet samt antidecubitusmadrasser mellan åren inom äldre- och handikappomsorgen. Inkontinens Resultatet 2016 visar att inkontinenshjälpmedel ökat sedan föregående år. Regelbunden toaträning fanns inga svar på 2014, 2015 var det 15 % som har hjälp med toaträning och 2016 var det 4 %. Färre personer har kateter senaste åren. Inkontinenshjälpmedel används på Vinkelbo av 62 %, på Solbacka av 65 % av brukarna, på Bäckgården 100 % och inom Handikappomsorgen är det 29 % som använder inkontinenshjälpmedel. Räknar man ihop inkontinenshjälpmedel och kateter använder 67 % av brukarna något inkontinenshjälpmedel. I figur 2 visas årsjämförelse om andelen brukare som har kateter, inkontinenshjälpmedel samt får toaträning. 16

17 Figur 2. Visar en jämförelse mellan åren av andelen brukare som har kateter (KAD) inkontinenshjälpmedel och de som har hjälp med toaträning. Läkemedel Statistiken för stående läkemedel 2015 jämfört med 2016 års mätning visar ökad användning gällande nedanstående läkemedelsgrupper: o o o o o o o o Neuroleptika behandling ökat med 22 procentenheter. Lugnande har ökat med 5 procentenheter. Antidepressiv behandling har ökat med 36 procentenheter. Kombination av ovanstående läkemedel har ökat med 5 procentenheter. Perifert smärtstillande ökat med 39 procentenheter. NSAID har ökat med 3 procentenheter. Sömnmedicineringen har ökat med 5 procentenheter Laxermedelsbehandling har ökat med 22 procentenheter. Statistiken för stående läkemedel 2015 jämfört med 2016 års mätning visar på minskning gällande följande läkemedel: o o Centralt smärtstillande minskat med 4 procentenheter. Antikolinerga läkemedel har minskat med 3 procentenheter (antikolinerga läkemedel som finns med i Socialstyrelsens lista för olämpliga läkemedel). En del av dessa läkemedelsgrupper anses vara mindre lämpliga till äldre människor beroende på ökad risk för biverkningar så som till exempel ökad fallrisk, förvirring samt att äldre människor kan ha nedsatt förmåga att bryta ned läkemedel. 17

18 Depressioner hos äldre visar ofta ett långdraget förlopp och symtomen är mindre tydliga. En depression i hög ålder präglas ofta av hopplöshetskänsla, ångest eller oro och ibland även sömnproblem. Äldre personer med depression bör i de flesta fall behandlas som övriga åldersgrupper, men i vissa tillstånd kan biverkningsbilden och riskerna med läkemedelsbehandling se annorlunda ut. I figur 3 visas årsjämförelse mellan gällande andelen av läkemedelsanvändandet av ovanstående läkemedelsgrupper. Figur 3. Visar årsjämförelse i andelar mellan gällande läkemedelsindikatorerna inom äldre- och handikappomsorgen. Flertalet av brukarna har stående läkemedelsbehandling, mätningen avsåg 1-5 läkemedel, 6-9 läkemedel samt 10 eller fler läkemedel. Jämförelse årsvis visar att 10 eller fler läkemedel ökat senaste året. Årsjämförelse mellan 2014 till 2016 gällande andelen stående läkemedelsbehandling inom äldre- och handikappomsorgen visas i figur 5. 18

19 Figur 5. Årsjämförelse gällande andelen stående läkemedelsbehandling inom äldre- och handikappomsorgen I figur 6 visas andelen brukare som har stående läkemedel gällande grupperna ovan i jämförelse mellan boendena Vid behovs läkemedel inom äldreoch handikappomsorgen visar mätningen v. 46 att 72 % har 1 5 läkemedel, 12 % har 6 9 läkemedel och 10 eller fler vid behovs läkemedel har 0 %. Figur 6. Jämförelse gällande andelen stående läkemedelsbehandling mellan särskilda boende

20 De flesta brukare har sina läkemedel via APO-dos systemet, det vill säga apoteksförpackade påsar för varje dos tillfälle. Endast 10 % av de inom äldre- och handikappomsorgen sköter sina läkemedel själva. Läkemedelsgenomgångar har skett antingen genom en enkel och/eller en fördjupad läkemedelsgenomgång, enligt modell Västerbotten. Årets mätning visar att 42 % har fått en läkemedelsgenomgång var det 50 % som fick läkemedelsgenomgång, % och %. Målet för 2016 att 100 % skulle erbjudas en läkemedelsgenomgång det målet har inte uppnåtts då mätningen gjordes. I figur 7 visas andelen brukare på de olika boendena som har APO-dos, klarar att sköta läkemedelshanteringen själv samt andelen läkemedelsgenomgångar v Figur 7. Visar andelen brukare på de olika boendena som har APO-dos, klarar att sköta läkemedelshanteringen själv samt andelen läkemedelsgenomgångar v Diagnoser Diabetes diagnos har 16 personer, samma antal som Kunskap om sjukdomen behövs för att vårda personer med diabetes för att uppmärksamma bland annat symtom på för högt eller för lågt blodsocker samt kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas. Demensdiagnos hade 34 personer, om man bara räknar äldreomsorgen hade 33 personer demensdiagnos. Det kan även finnas fler personer med demens på våra boende eftersom alla inte har blivit utredda. Hjärtsvikts diagnos är nytt för i år, 8 personer har den diagnosen. Det är en sjukdom som sköts mer och mer i hemmet och personerna med hjärtsvikt kan behöva mycket stöd och hjälp från hälso- och sjukvårdspersonal. 20

21 Multisjuklighet (definition i mätningen: 3 eller fler varaktiga diagnoser av betydelse för omvårdnad, läkemedel för minst tre diagnoser) hade i år 44 personer, det är en ökning jämfört md 2015 då det var 23 personer. Andelen av ovanstående diagnoser samt Parkinson, KOL och Stroke visas i figur 8 i jämförelse mellan åren Figur 9 Andelen personer med vissa diagnoser mellan Begränsningsåtgärder Skydds- och begränsningsåtgärder har minskar för varje år mellan men i år har det ökat till samma nivå som 2014, 26 %. Riskanalyser ska göras innan åtgärden sätts in samt uppföljningar när det är insatt, se årsjämförelse om begränsningsåtgärder i figur 9. Samtycke till begränsningsåtgärd ska finnas dokumenterad. I beslutet om begränsningsåtgärd framgår vid vilka situationer som begränsningsåtgärden ska användas, samt vilka insatser som ska genomföras för att vårdtagaren ska behålla sin rörelseförmåga. 21

22 Figur 9. Årsjämförelse mellan gällande andelen begränsningsåtgärder, utvärderingar och riskanalyser. Fördelningen av begränsningsåtgärder mellan de olika boendena skiljer sig åt. På Solbacka hade 32 % begränsningsåtgärder, Vinkelbo 62 %, Bäckgården 30 %. Inom Handikappomsorgen hade ingen begränsningsåtgärd. Samordnad vård- och omsorgsplan Det är 67 %, 48 brukare som har en plan, vilket är en minskning med 23 procentenheter sedan Fysioterapeut och arbetsterapeut blir inte kallade till alla vårdplaneringar. När behov finns bör fysioterapeut och arbetsterapeut kallas och är man osäker om de behöver vara med, bör de kallas och respektive profession avgöra om behov finns att delta. Nutrition Äldre med BMI (Body Mass Index) under 22 är oförändrad och BMI över 27 har ökat med 13 procentenheter i jämförelse med För äldre personer bör inte nattfastan vara längre än 11 timmar. Årets mätning visar att av de 63 personer som är med i mätningen har 7 % nattfasta under 11 timmar, 39 % har nattfasta mellan timmar samt 42 % har nattfasta över 13 timmar. I figur 11 visas årsjämförelse mellan åren gällande BMI och nattfasta. 22

23 Figur 11. Visar årsjämförelse gällande BMI och nattfasta inom äldre- och handikappomsorgen åren Kontrakturer Kontrakturer finns hos 9 vårdtagare och hos 1 är kontrakturprofylax åtgärder insatta. En minskning har skett på kontrakturer sedan 2015, då var det 30 vårdtagare som hade kontrakturer och 2014 var det 32 vårdtagare som hade kontrakturer. Orsaker till kontrakturer är sjukdom, ålder och att de äldre inte klarar av att ta ut rörelserna själva. Fysioterapeut och arbetsterapeut har inte räknat in de personer som har artros bland de som har kontrakturer men de personerna har svårt att ta ut fullt rörelseomfång och det kan försvåra omvårdnaden. Hjälpmedel Det är olika sorters hjälpmedel förskrivna för att underlätta självständighet, förflyttning, samt förebygga trycksår. Alla nyutlämnade hjälpmedel kontrolleras och följs upp samt att vid inflyttning kontrolleras hjälpmedel. Behandling Fysioterapeut och arbetsterapeut har ordinerat balans och träningsprogram till 13 personer, varav 11 är kvinnor och 2 män. Kvalitetsindikatorer i jämförelse med inlandskommunerna inom äldre- och handikappomsorgen Jämförelse görs årligen mellan Västerbottens inlands kommuner; Dorotea, Vilhelmina, Malå, Lycksele, Storuman, Sorsele, Åsele och Norsjö. Kvalitetsindikatorer som jämförs är läkemedel, läkemedelsavvikelser, fall, frakturer, antalet multisjuka och demensdiagnoser. Norsjö sticker ut i att ha flest personer med 10 eller fler läkemedel 35 %. Norsjö har högsta andelen vårdtagare 23

24 med läkemedelsgrupperna neuroleptika och laxermedel samt kombination av 2 eller 3 av följande: neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Näst högst andel med antidepressiv behandling, lugnande samt sömnläkemedel. När det gäller fall ligger vi näst lägst men vi har fler frakturer per fall än övriga kommuner. När det gäller läkemedelsavvikelser ligger vi i mitten. Nytt för i år är att vi jämfört nattfastemätning. Norsjö har lägst andel som har en nattfasta under 11 timmar, mellan timmar ligger vi i mitten och 13 timmar eller mer där ligger Norsjö näst höst. Se bilaga 1 för utförligare jämförelse med inlandskommunerna. Kvalitetsmätning inom hemsjukvården Det är första gången kvalitetsmätning inom hemsjukvården är gjord, den är också utförd vecka 46. Vid tillfället var det 33 personer inskrivna i hemsjukvården. Utöver hemsjukvård utförs tillfälliga insatser i hemmen på hälsocentralens uppdrag, kan vara planerade eller oplanerade uppdrag. Sår Vid mätningen var det 1 person som hade trycksår av grad 1 som uppstått i hemmet. Förebyggande åtgärder såsom antidecubitusmadrass är förskrivet till 5 personer. Andra sår som behöver omläggning i hemmet hade 5 personer. Inkontinenshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel förskrivs till 16 personer, det dokumenteras och följs upp. Kvarliggande kateter har 4 personer i hemmet efter indikation och försök att ta bort. Läkemedel De läkemedel som är utskrivna till hemsjukvård patienter (av de som är mätt) är lugnande, antidepressivt samt dessa kombinerade, sömnläkemedel och laxermedel. Ingen står på neuroleptika, smärtstillande eller antikolinergika. Stående och dispenserade läkemedel Antal personer med 1-5 läkemedel: 6 personer. Antal personer med 6-9 läkemedel: 5 personer. Antal personer med 10 eller fler läkemedel: 12 personer. 16 personer har Dosdispenserade läkemedel, ApoDos. Läkemedelsgenomgångar är gjorda hos 6 personer. Diagnoser Diabetes: 6 personer, 2 hade tablett behandling och 4 hade insulinbehandling. Diabetiker med fot- eller bensår: 1 person. Demens: 8 personer. KOL: 1 person. Stroke: 2 personer. 24

25 Hjärtsvikt: 7 personer. Multisjuka (3 eller fler varaktiga diagnoser av betydelse för omvårdnad, läkemedel för minst tre diagnoser): 14 personer. Nutrition BMI <22: 4 personer. BMI >27: 6 personer. Övrigt Inga begränsningsåtgärder används i hemsjukvården. Senior Alert görs inte i hemsjukvården, kommentar på varför det inte görs är: Inte prioriterat på grund av tids brist. Samordnad individuell plan, SIP görs till vissa. Vårdplaneringar görs ibland. Kvalitetsindikatorer i jämförelse med inlandskommunerna inom Hemsjukvården Det är första året vi gör en jämförelse inom hemsjukvården mellan Vilhelmina, Dorotea, Storuman, Sorsele, Åsele, Lycksele, Malå och Norsjö kommun. När det gäller antal läkemedel för personer i hemsjukvården i Norsjö har vi låg användning när det gäller 1-5 och 6-9 läkemedel men högst när det gäller 10 eller fler läkemedel. När det gäller läkemedelgrupper så ligger Norsjö högst eller nästan högst gällande följande läkemedelsgrupper: lugnande, sömn läkemedel, antidepressiva och laxermedel. Neuroleptika, antikolinergika och kombination av lugnande, neuroleptika och antidepressiva läkemedel har vi inga eller relativt låg användning. Vid jämförelse gällande diagnoserna multisjuka och demenser ligger Norsjö ungefär i mitten. Se bilaga 2 för utförligare jämförelse med inlandskommunerna Nationella register Riskbedömningar Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet på ett strukturerat sätt för de som är 65 år och äldre. Senior Alert har även ett register för riskbedömningar, åtgärder samt uppföljningar som vidtas för att kunna se på förbättringsmöjligheter inom vård och omhändertagandet samt öka säkerheten för den äldre personen och personer i landstingens/ regionernas hälso- och sjukvård och kommunernas sociala omsorger. Trycksår, fall, undernäring samt munhälsan följs upp 25

26 via riskbedömningar i Senior Alert där man tittar på bakomliggande orsaker, planerar in åtgärder och gör uppföljningar. Det finns två Senior Alert ombud på varje enhet som är stöd till övrig personal i detta arbete samt att de registrerar i registret. MAS redovisar via tertial rapporter hur det går under året till ledningen. Respektive enhetschef redovisar till personalen hur det ser ut på avdelningarna. Förbättringar bör ske/initieras i teamarbete, där vårdtagare och berörd personal ingår, i samband med åtgärdsplanering då resultat från riskbedömningen visar på risk. Statistik från Senior Alert registret visar sjunkande täckningsgrad gällande riskbedömningar, under hela Det går inte plocka ut rättvist resultat från registret när det inte är infört de riskbedömningar som är gjorda. Det registret visade var att 7 riskbedömningar var gjorda, 5 hade risk för fall, 5 hade risk för undernäring, 3 hade risk för trycksår och 2 hade risk för försämrad munhälsa. Enligt uppgift i kvalitetsmätningen vecka 46 var det bara gjorda 7 Senior Alert riskbedömningar i registret. I kvalitetsmätningen är det kommenterat att det är gjort Senior Alert men bara på papper men inte angett antal. Andra kommentarer var: några nyinflyttade som inte hunnits göras, det har varit tekniska och IT problem varför det inte gått registrera. Inom hemtjänsten har man kommenterat att det inte funnits tid att göra dem och inom handikappomsorgen uppger de att de har så många unga (under 65 år) så därför har det inte gjort så många. Säkerheten för registret har förbättrats senaste åren genom att det krävs Siths-kort inloggning. Det har tyvärr tagit tid att få Siths-kort till alla användare och därefter även varit problem att få inloggningarna att fungera i alla datorer. Målet att 100 % ska registreras i Senior Alert registret har inte uppnåtts för Vård i livets slut Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Inom äldre- och handikappomsorgen registrerar vi alla som avlider på våra boende i registret. Hemsjukvården registrerar även sina patienter som avlider i hemmet. Målet är att 100 % registrering för kommunen men vi är då beroende av att även landstinget registrerar. Resultat hämtat från palliativregistret för hela 2016 visar en täckningsgrad på ca 75 % för hela Norsjö kommun. Resultat för Socialstyrelsens övriga indikatorer gällande kommunens särskilda boenden, korttidsboende, handikappomsorg samt hemssjukvård redovisas i figur

27 Figut 12..Jämförelse över tid gällande Förbättrad vård i livets slut inom Norsjö kommuns äldre- och handikapomsorg samt hemsjukvård. Källa: Orginalrapport från Svenska Palliativregistret Resurser för att avsätta särskild tid för personal till att utveckla den palliativa vården har inte funnits utan alla har arbetat för att även fortsättningsvis ge god omvårdnad vid livets slut enligt Nationellt vårdprogram för palliativvård. Målet att 100 % av alla dödsfall inom äldre- och handikappomsorgen samt hemsjukvården registreras har uppnåtts men inte inom hela kommunen då vi är beroende på att även landstinget registrera. Två sjuksköterskor från Norsjö deltar vid nätverksträffar med palliativa konsultteamet. För palliativ vård i livets slut inom Norsjö kommuns särskilda boenden, korttidsboende, handikappomsorgen samt hemsjukvård för personer från 65 år och äldre gällande 2016 visas resultat i spindeldiagram 1. 27

28 Spindeldiagram. Resultat palliativ vård i livets slut inom Norsjös äldre- och handikappomsorg samt hemsjukvård Källa: Orginalrapport från Palliativa registret Vård av personer med demenssjukdom BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) registret är ett nationell kvalitétsregister vars syfte är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och att genom detta försöka öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Under 2016 registrerades 19 personer, 10 män och 9 kvinnor, i sammanlagt 20 registreringar. Medelåldern var 81,3 år. Demens av Alzheimertyp med sen debut är vanligast i kommunen, ligger just över 50 %, blanddemens och vaskulär demens kommer sen med ca % övriga har andra diagnoser såsom Annan demens, Frontallobs demens, Parkinson demens, Lewy Body demens. Vecka 46 var det 34 brukare som hade demensdiagnos. Målet att 100 % av de med demensdiagnos på särskilt boende ska vara registrerade i BPSD registret har inte uppnåtts. Skattningar görs med hjälp av NPI (Neuropsychiatric Inventory) skattning för att få fram vilka problem som finns. Orsaker till BPSD kan vara fysiologiska till exempel smärta och blodtrycksproblematik, psykologiska till exempel för mycket stimuli eller hög ljudmiljö eller äter och dricker för lite över dygnet. 28

29 Utifrån vad skattningen visar gör det lokal demensteamet tillsammans med kontaktman en bemötandeplan som all personal ska arbeta efter, 88% har fått bemötande plan. Bemötandeplan kan handla om till exempel aktivering, fysisk aktivering, lugn ljudmiljö, utevistelse, sång och musik, massage och måltidsstöd. Uppföljningar görs för att se om BPSD problematiken minskar, om detta inte är fallet görs ny bemötandeplan. Demensteamet jobbar med att förändra bemötande och miljön runt personer med BPSD problematik för att de ska få må bättre. Läkemedel är inte ett första hands val vid BPSD, demensteamet och omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) ser över läkemedlen och OAS tar upp med läkaren när behov om uppföljning eller förändring av läkemedel behövs. Resultat från BPSD registret visar att Norsjö har högre andel olämpliga läkemedel, såsom neuroleptika och lugnande, drygt 60% jämfört med riket och Västerbottens län som ligger under 40%. Neuroleptika anser socialstyrelsen är olämpligt läkemedel för äldre utom i vissa fall. Symtomlindrande demensläkemedel får 44 % av Norsjös och länets personer med Alzheimers sjukdom medans det i riket ges till ca 55 %. Övergripande mål och strategier för kommande år Övergripande mål från kommunfullmäktige 2017 Brukarnas upplevda nöjdhet med särskilt boende ska årligen förbättras. Hälso- och sjukvårdens mål 2017 Förbättra livskvalitéten för brukare inom kommunens hälso- och sjukvård. Mått: Öppna jämförelser, årlig kvalitetsmätning v. 46, palliativa registret, egen mätning. Strategi: Arbeta med de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, palliativa registret samt BPSD och följa upp resultaten. Smärtskattningsinstrument ska användas i palliativ vård. Översyn av riktlinjer/rutiner i palliativ vård samt erbjuda utbildning till omvårdnadspersonal i palliativ vård. Sjuksköterskorna ska erbjuda kontinuerliga handledningsträffar till personalen på enheterna. Läkemedelsgenomgångar, fördjupade ska erbjudas 1 gång per år till brukare på särskilt boende. Hälsosamtal ska införas till brukare som bara beviljas trygghets larm. På försök ska fysioterapeuten ge intensivträning till några brukare som sedan ska utvärderas vilka effekter det gett. 29