Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År Carin Östlund 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 10 Samverkan med patienter och närstående 14 Resultat 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 19 BILAGOR 1. Ansvarsfördelning Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i den kommunala Hälso- och sjukvården 2. Nyckeltal gällande läkemedel och fallavvikelser samt övriga avvikelser Uppföljning av kvalitetsindikatorer inom särskilda boenden Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka Uppföljning av kvalitetsindikatorer inom särskilda boenden 2013 vecka 46, arbetsterapeut och sjukgymnast 2

3 Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen för vårdgivare innehåller information om hur arbetet med patientsäkerheten bedrivits under För att kvalitetssäkra verksamheten har analyser av avvikelser gjorts och åtgärder satts in samt att återkoppling gjorts till verksamheterna. Åtgärder så som nya rutiner och översyn av gamla rutiner har skett. Riskbedömningar har gjorts när risk för och när allvarliga vårdskador inträffat. Egenkontroll genomförs genom kvalitetsmätning en gång per år som jämförs år från år samt att delar av kvalitetsindikatorerna jämförs med inlandskommuner i länet. Uppföljning av nationella kvalitetsregistrens resultat används också i egenkontrollen liksom övriga rapporter som berör området. Identifiering av risk för vårdskador genomförs genom att analysera avvikelser för att se på orsaker samt brister samt att se över att åtgärder är vidtagna för att avvikelsen inte ska uppstå igen. All personal är uppmärksam och anmäler avvikelser som upptäcks. Anmälan görs i första hand till tjänstgörande sjuksköterska så att åtgärder kan påbörjas omgående. Därefter får analys av den avvikande händelsen avgöra hur man går vidare för att det inte ska hända igen. Synpunkter och klagomål från vårdtagare och/eller närstående tas emot av all personal och kan man inte själv åtgärda det förs det vidare till berörd handläggare. Återkoppling till närstående görs så snart som möjligt. Vid vårdplanering och riskbedömningar involveras vårdtagare och efter samtycke även närstående. När allvarliga avvikelser inträffat informeras och erbjuds vårdtagare och/eller efter samtycke närstående att delta i utredningen. Viktiga resultat som framkommit under 2013 är att olämpliga läkemedel minskas inom grupperna neuroleptika, lugnande, perifert och centralt smärtstilande samt laxermedel. Däremot ökar kombinationen av neuroleptika, lugnande och antidepressiv läkemedelsbehandling. Antalet vårdtagare med 10 eller fler läkemedel har ökat. Alla vårdtagare över 65 år erbjuds riskbedömning inom området fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Där risker upptäcks sätts även åtgärder in samt att de följs upp. Nationella kvalitetsregistret Senior Alert är en hjälp med att strukturera upp detta arbete. Lokala demensteamet är ett stöd i arbetet att förbättra vården för personer med demenssjukdom. De har ett strukturerat arbetssätt vid bedömningar vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom där behandlingen oftast handlar om att hitta rätt bemötande för att vårdtagaren ska må bättre. 3

4 Övergripande mål och strategier 2013 Verksamhetsmål för patientsäkerheten 2013 Kommunfullmäktiges styrkort Övergripande mål gällande MEDBORGARE/KUND: Genom respektfullt och positivt bemötande är vi en kommun där öppenhet och delaktighet, nu och i framtiden, gör invånare och besökare synliga och hörda. Övergripande mål gällande UTVECKLING: För att få en positiv befolknings utveckling ska vi vara en kommun i framkant när det gäller uppmuntrande av företagsamhet och nya idéer. Övergripande mål gällande SAMHÄLLSNYTTA: Kommunen gör ett effektivt arbete, har helhetssyn och har en långsiktig god ekonomi Övergripande mål gällande MEDARBETARE: Våra medarbetare trivs, kan utvecklas och känna delaktighet i verksamhets utveckling samt känner sig stolta över att ge god service. Medicinska enhetens mål: Brukarna ska känna sig trygga med den hälso- och sjukvård som ges utifrån en gemensam värdegrund. Brukares vård och omsorg skall vara personcentrerad. Brukare skall möta personal med adekvat utbildning och hög kompetens. God kvalitet med säker vård. Fortsätta arbetet för att nå målet 100 % registrering i de nationella kvalitetsregistren. Minska andelen trycksår från 6 % till 0 %. Förbättra kommunikationen genom införande av SBAR, kommunikationsinstrument. Minska förbrukningen av de läkemedel som socialstyrelsen betecknar som olämpliga för äldre människor. Strategi Öka följsamheten till nationella åtgärdspaket inom alla områden. Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Öka kunskapen om allvarliga risker inom läkemedelsområdet. 4

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivare/Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvara för att det finns ett ledningssystem. I ledningssystemet ska det anges hur uppgifter som ingår i det systematiska och fortlöpande arbetet med att säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Kommunstyrelsen kallas inom Hälso- och sjukvården för vårdgivare. Skol- och omsorgsutskottet är beredande organ till kommunstyrelsen. Verksamhetschef för omsorgen Verksamhetschef för omsorgen samt hälso- och sjukvården representerar vårdgivaren. Verksamhetschefen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård samt omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet i samråd med medicinskt ansvarig sjuksköterska. Att operativa mätbara verksamhetsmål formuleras och för att målen nås. Målen följts upp och rapporterats till vårdgivaren kvartalsvis under året. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS representerar vårdgivaren och ansvarar för att hälso- och sjukvården är av god kvalitet samt att vård och behandling är ändamålsenlig och säker. MAS utgör tillsammans med verksamhetschefen ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården. MAS ska stödja med medicinsk kompetens, upprätta och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet för att säkerställa hälso- och sjukvård med god kvalitet. MAS ansvarar för uppföljning enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) och har genom delegation från vårdgivaren att upprätta patientsäkerhetsberättelse årligen samt att utreda och anmäla Lex Maria ärenden. I ansvaret ingår att utifrån gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning, utarbeta riktlinjer, instruktioner, rutiner och uppföljningar. MAS ska följa upp samt utreda inkomna avvikelserapporter. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal skall inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud samt delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat samt visa engagemang för en god vård och omsorg genom att delta i framtagandet, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Rutin angående Ansvarsfördelning - Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i kommunala Hälso- och sjukvården, se bilaga 1. 5

6 Struktur för uppföljning/utvärdering Det systematiska patientsäkerhetsarbetet följs upp genom rutiner att analyserar och återkoppla resultat till högsta ledningen från lokala, regionala och nationella mätningar. Resultat som redovisas ska även följas av förbättringsförslag samt att åtgärder som vidtas förs ut i verksamheterna. Uppföljning av patientsäkerhetetsarbetet redovisas till skol- och omsorgs utskott en gång per år genom att MAS presenterar patientsäkerhetsberättelsen för föregående år. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara klar före mars månad året efter redovisningsåret. Sammanställning av kvalitetsmätningen och avvikelser redovisas i patientsäkerhetsberättelsen av MAS till skol- och omsorgsutskott samt till medicinska enhetens personal. Till respektive enhet redovisas kvalitetsmätningen samt avvikelser av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Under året redovisas och ges information till skol- och omsorgsutskottet kontinuerligt från MAS om allvarliga vårdskador som inträffat eller händelser som skulle kunnat leda till allvarliga vårdskador samt utredningar och åtgärder som gjorts med anledning av händelsen som lett till anmälan av Lex Maria till inspektionen för vård och omsorg, IVO. Från vårdgivaren ska det initierats om det ska göras ytterligare åtgärder eller utredningar. Gällande vårdhygien som till exempel basala hygienrutiner och klädregler, får vi hjälp av landstinget. Avtal med Vårdhygien finns, vilket innebär att hygiensjuksköterskan gör tillsyn (hygienronder) på våra boenden, handleder och undervisar. Dessutom kallas hygienombuden till utbildningsdagar. Hygiensjuksköterskan meddelar aktuell information inom hygienområdet kontinuerligt och återrapporterar de tillsyner som görs inom vårt område till MAS som vidarebefordrar till verksamheterna samt utformar lokala rutiner inom området. Uppföljning av kvalitetsindikatorer gällande sår, läkemedel, begränsningsåtgärder, kontrakturer, hjälpmedel, behandlingar etc. genomförs vid årlig kvalitetsmätning som utförs under vecka 46. Kvalitetsindikatorer jämförs även med inlandskommunerna gällande läkemedel, fall, frakturer, läkemedelsavvikelser, antalet multisjuka och demensdiagnoser. Avvikelser gällande läkemedel, fall och övriga omvårdnadshändelser samt fel och brister i vårdens övergångar skrivs av den som uppmärksammat avvikelsen och behandlas kontinuerligt enligt lokal rutin för avvikelsehantering. Trycksår, fall och undernäring följs upp via riskbedömningar i Senior Alert där även åtgärder planeras och uppföljningar görs. Det finns två Senior Alert ombud på varje avdelning som är stöd till övrig personal i detta arbete samt att de registrerar i registret. MAS redovisar via tertial rapportern hur det går under året till ledningen. Respektive enhetschef redovisar till personalen hur det ser ut på avdelningarna. Förbättringar bör ske/initieras i teamarbete, där vårdtagare och berörd personal ingår, i samband med åtgärdsplanering då resultat från riskbedömningen visar på risk. 6

7 Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutinert som ingår i verksamhetens ledningssystem. Skola och omsorgsutskottet/kommunstyrelsen Uppföljningen av egenkontrollen redovisas till ansvariga politiker i samband med patientsäkerhetsberättelsen. Kommunledningsnivå Återkoppling av synpunkter och klagomål (samt Lex Maria och Lex Sarah) samt åtgärder diskuteras. Källor som används i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete inom Hälsooch sjukvård är kvalitetsmätning 1 gång per år, Senior alert registret, Palliativa registret, BPSD (beteendemässiga psykiska symtom vid demenssjukdom) registret, Avvikelserapporter, Fallrapporter, Lex Maria och övriga rapporter och revisioner som berör området. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet bedrivs kontinuerligt genom analyser av avvikelserapporter och övriga rapporteringar som inkommer. Utifrån analyserna genomförs åtgärder. Händelseanalyser och riskanalyser som är gjorda har resulterat i att nya rutiner, samt revidering av gamla rutiner har genomförts för att klar göra ansvarsfördelning samt hur åtgärderna ska utföras. De olika kvalitetsregistren är en hjälp att se och följa utvecklingen inom verksamheterna. Det har framkommit att resultaten inte lyfts fram inom verksamheterna i så stor utsträckning vilket gör att resultat och förbättrings möjligheter inom enheterna inte blir tydliga. I detta arbete måste regionkoordinatorerna stötta lokalkoordinatorerna under 2014 samt eventuellt ta hjälp av utvecklingsledarna från region Västerbotten. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan sker med landstinget genom läkarmedverkans avtal både mot särskilt boende samt hemsjukvård. Hemsjukvården blev från och med 1 september 2013 kommunens ansvar och samverkan med primärvården har resulterat i nya lokala rutiner för att klar göra ansvarsfördelning och informationsöverföring mellan vårdgivarna. Samordnad individuell plan, SIP, har utformats och används efter samtycke från vårdtagaren vid överrapportering av personer som behöver hemsjukvård. Vid informationsöverföring har även samverkats om att använda en gemensam kommunikationsstruktur så kallad SBAR, som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. Samverkan sker även vid läkemedelsgenomgångar enligt modell Västerbotten som är en länsövergripande 7

8 modell för läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar har genomförts som fördjupade i team med vårdtagare som velat vara med och/eller närstående efter samtycke från vårdtagare, läkare, apotekare, omvårdnadspersonal och sjuksköterska, eller som enkla läkemedelsgenomgångar i samarbete vårdtagare, läkare och sjuksköterska. Landstinget har anordnat utbildning i läkemedelsgenomgångar som 4 av kommunens sjuksköterskor varit på under Samverkan sker även med Medicinsk teknik, landstinget, det finns avtal om att de gör kontroller på medicinsk teknisk apparatur som används i vård och omsorg i Norsjö kommun. Samordnade vårdplanering sker vid samtycke från vårdtagare mellan landstinget och kommunen när förändrat vårdbehov uppstått. Dator stödet Prator är den länk som används vid informationsöverföring då vårdtagare är inlagda på lasarettet och planeras skrivas ut antingen till hemmet eller till annat boende. När det behövs samordnad vårdplanering sker den oftast via videokonferens. Samordnad individuell plan görs efter samtycke från vårdtagare i samband med inskrivning eller utskrivning från hemsjukvård mellan hälsocentralen och hemsjukvårdssköterskorna. Vid utskrivning från korttidsboende görs efter samtycke från vårdtagare överrapportering till de som berörs, till exempel områdesansvarig sjuksköterska särskilt boende, hemsjukvårdssköterska eller distriktssköterska hälsocentralen beroende på vilket vårdbehov som är aktuellt. Vårdhygiens sjuksköterskor hade i april utbildning till sjuksköterskor, hygienombud och enhetschefer inom äldre- och handikappomsorgen gällande basala hygienrutiner, klädregler, multiresistenta bakterier och vinterkräksjuka. Det diskuterades även om vad som framkom vid hygienronderna som var gjorda på boendena i Norsjö under Hygiensköterskan har även varit till stöd i hygien och smittskyddsfrågor under 2013 när det gäller bland annat resistenta bakterier som förekommit och vid misstanke om TBC på boende i kommunen. Även smittskyddsläkare i länet har varit till stöd i detta. Riskanalys I systematiska förbättringsarbetet ingår att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Riskanalys ska göras t.ex. inför förändringar i verksamheten, förändringar i personalens sammansättning, nya arbetssätt eller när nya metoder börjar tillämpas. Riskanalys görs för att finna orsaker till risker och att eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll eller om detta inte är möjligt, minska konsekvenserna av en negativ händelse. Riskanalyser görs även inom riskområden som identifierats via Lex Maria. MAS har via delegationansvar för att utreda och anmäla Lex Maria till IVO. Omsorgschef och MAS ansvarar även för att följa upp resultaten och hur dessa resultat används återförs sedan i form av kvalitetsförbättring. Som arbetsverktyg används Socialstyrelsens: Händelseanalys och Riskanalys, handbok för patientsäkerhetsarbetet. Riskanalys har gjorts i samband med rapportering av allvarliga vårdskador. MAS har ansvarat för riskanalysutredningarna och haft möten med de personer som berörs till exempel personal, äldreomsorgschef och enhetschefer un- 8

9 der processen har det genomförts tre riskanalyser. Riskanalys vid sårvård. Processbeskrivning visade inte så hög riskpoäng men vid aktiviteten `hantera material på rätt sätt där fanns det risk för felhantering och där följdes det upp om bakomliggande orsaker. En del i åtgärderna för att eliminera orsakerna till risk för felhantering var att sår- och trycksårs rutiner reviderades. Riskanalys har även utförts gällande fallskador. Analysen har visat brister i kännedom om rutiner som finns gällande begränsningsåtgärder. Rutinen har blivit reviderad i samband med riskanalysen. Senior Alert används som en del i arbetet att fånga upp vilka som har risk för fall för att åtgärder ska kunna sättas in tidigt för att förebygger fall. Riskanalys är även gjord gällande risk för suicidförsök. Analysen har visat på brister i kunskap om psykisk funktionsnedsättning. Genom utbildning till all personal i äldre- ochhandikappomsorgen finns det möjlighet att tidigt fånga upp där det finns risk för suicidförsök och en möjlighet att stödja samt förbättra för vårdtagaren efter samtycke genom att föra dialog med personen och andra samarbetspartner. Vårdtagarna behöver få stöd samt aktiviteter som stimulerar vårdtagaren efter dennes förmåga för att förbättra det psykiska väl måendet. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet AVVIKELSER Avvikelser som upptäcks åtgärdas omgående då det är möjligt. Därefter skriver den hälso- och sjukvårdspersonal som upptäckt avvikelsen en rapport som går till omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) för analys av händelsen, som skickar den vidare till enhetschef som får möjlighet att komma med synpunkter och vid fall analyserar även arbetsterapeut händelsen innan den lämnas till MAS för analys och ställningstagande om det ska skrivas en Lex Maria anmälan. MAS för även statistik för alla avvikelser. Avvikelserna tas upp på arbetsplats träffar på respektive avdelning, där avvikelsen inträffat. Återkoppling sker genom rapport från MAS till skol- och omsorgsutskottet då allvarliga vårdskador inträffat eller riskerar att inträffa. I patientsäkerhetsberättelsen redogörs för statistik gällande avvikelser för hela året. Rutiner har ändrats och förtydligats efter avvikelser bland annat gällande begränsningsåtgärder och hanteringen av narkotikaklassade läkemedel. 9

10 Klagomål och synpunkter På kommunens hemsida finns det möjlighet att lämna synpunkter samt klagomål. Det finns även en förfrankerad blankett för detta som bland annat finns på äldreboendena. På hemsidan finns beskrivet hur tillvägagångssättet är för detta; Synpunkter/beröm, idéer, missnöjen - Norsjö kommun. Under året har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnat beslut om att riskanalyser saknats i Lex Maria ärenden i 2 fall. Riskanalyser har därför kompletterats till Lex Maria ärendena. Sammanställning och analys KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Klagomål och synpunkter som inkommit direkt till MAS har kommit från närstående och det har handlat om omvårdnad och behandlingar samt brister i information. Händelserna har utretts och återkopplats till närstående. MAS har även fått in två klagomål och synpunkter från personal angående rutiner som lett till översyn och klargörande samt revidering av en del rutiner. Två allvarliga vårdskador har utretts och ledde till Lex Maria anmälan under året. Den ena Lex Maria anmälan från 2013 är avslutad från IVO efter att kommunen har utrett och satt in åtgärder för att minska risken för att det ska uppstå igen. En allvarlig vårdskada som inträffade 2012 har avslutats under 2013 efter beslut från IVO, där kommunen har utrett och satt in åtgärder för att minska risken för att händelsen ska inträffa igen. FALLRAPPORTER Totalt har 206 fallrapporter inkommit från äldre- och handikappomsorgen, korttidsboendet samt hemsjukvården (sedan 1 september) under För att jämföra med tidigare års mätningar räknas hemsjukvårdens fall bort 2st., det blir då 204 fall, nyckeltal 2,22 per boende plats. En vårdtagare har fallit 89 ggr. Åtgärder har satts in för att minska risken för fall och minska risken för skador då det varit samtyckt från vårdtagaren men det har inte alltid varit samtyckt så då har åtgärders förslagen inte kunnat sättas in. För att få en tydligare bild av fallen inom äldre- och handikappomsorgen samt korttidsboendet 2013 provades att räkna bort 89 fall hos en brukare samt hemsjukvården som är nytt, antalet fall blir då 115 fall och ett nyckeltal på 1,25 fall per boendeplats. Fallstatistiken visar på höga siffror när det gäller äldre- och handikappomsorgens nyckeltal, det vill säga fall per boendeplats: 2009 nyckeltal 1,34, ,42, ,76, ,32 och för ,22. Det är en stor del av vårdtagarna inom särskilda boenden som har en demensdiagnos drygt 60 % och det är vanligt att motoriken försämras under sjukdomsförloppet vilket kan vara en förklaring till alla fallen men inte hela förklaringen. De äldre på våra boenden har ofta ett försämrat allmän tillstånd när de flyttar in på ett boende som även det påverkar motoriken. 10

11 De flesta fallen leder till lättare skador eller inga skador alls. Inga skador och lättare skador så som ömhet, smärta, skrapsår, blånader och bulor som konsekvenser har uppgetts i ca 194 av fallen utav dessa 206 fall. Allvarliga skador såsom frakturer har varit 4 stycken 2013, varav bäckenfraktur 1st., höftfraktur 2 st. samt näsfraktur 1 st. Det har även inträffat en mycket allvarlig skada efter ett fall som ledde till att vårdtagaren drabbades av hjärnblödning, händelsen Lex Maria anmäldes. Vid jämförelse av nyckeltal för fall mellan 6 av inlandskommunerna i Västerbottens län ser vi att Norsjö har högt nyckeltal av fall, se figur 1. Fallolyckorna som resulterat i frakturer är även de jämförda mellan 6 av Västerbottens inlandskommuner, se figur 2. Figur 1. Antal fall per boendeplats år 2013, jämförelse mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner. 11

12 Figur 2. Antal frakturer 2013 i procent av antal fall jämfört mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner. LÄKEMEDELSAVVIKELSER Totala antalet läkemedelsavvikelser 2013 inklusive hemsjukvård är 111 inom kommunen. För att jämföra med föregående mätningar så har hemsjukvården räknats bort och då blir det inom äldre- och handikappomsorgen samt korttidsboendet 107 läkemedelsavvikelser, nyckeltal 1,16 avvikelse per boende plats var nyckeltalet 1,8. Personalkategorier som varit inblandade är sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och läkare. Det är ibland flera av dessa kategorier inblandade vid läkemedelsavvikelser. Vanligaste bristen är att man inte följt gällande rutin för överlämnade av läkemedel. Det är även brister vid dosettdelning att de blivit feldelade ibland på grund av otydliga läkemedelslistor eller att den inte varit aktuell samt att vid förändringar av medicinordinationer har det glömts göra ändringar på aktuella listor. I samverkan med hälsocentralen (HC) har skriftliga rutiner gjorts för att vi ska minska risken för fel på läkemedelslistor, dessa är delgett läkare på HC samt medicinska enhetens personal. Läkemedelsavvikelser har jämförts mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner se figur 3. 12

13 Figur 3. Antalet läkemedelsavvikelser per boendeplats 2013, jämförelse mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner. ÖVRIGA AVVIKELSER Totalt har det varit 48 övriga avvikelser inom äldre- och handikappomsorgen, korttidsboendet samt hemsjukvården. Om hemsjukvården räknas bort blir det 41 avvikelser, nyckeltal 0,45 övriga avvikelser per boendeplats var det 23 övriga avvikelser, nyckeltalet 0,23 avvikelser per boendeplats. Vårdkedjeproblematiken med informationsöverföring har ökat från 2 avvikelser 2012 till 14 stycken Även brister i följsamhet inom verksamheten till ordination och rutiner är hög, 14 avvikelser. Avvikelser inom vårdkedjan har ofta varit gällande informationsöverföring som varit bristfällig, otydlig eller uteblivit. Det gäller oftast medicinlistor som varit otydliga men även felaktiga. Brister finns även i kommunikation både skriftliga och muntliga, kan vara mellan olika vårdgivare eller mellan olika yrkeskategorier inom kommunen. Det har även varit några tillfällen när det varit fel i de dosförpackade ApoDos påsarna. Hot och våld har även förkommit från vårdtagare. En vårdtagare i Norsjö har avvikit från boende samt att en vårdtagare från Norsjö avvek vid inläggning på sjukhus. Avvikelser har även kommit om att det varit ordinerat resurin kontroll med Bladder Scan men eftersom kommunen inte har haft tillgång av sådan apparat senaste åren på jourtid har åtgärden blivit urintappning för att kontrollera om vårdtagaren kan tömma urinblåsan, vilket är en jobbigare undersökning för vårdtagaren har medel avsatts för inköp av Bladder Scan för att minska obehag för patienterna. Vårdkedjeavvikelser åtgärdas omgående samt avvikelser skickas till berörd enhet och oftast fås svar men det kan dröja. Vårdkedjeproblem tas upp 2 gånger per år vid gemensam träff mellan landstinget, Skellefteå sjukvårdsdistrikt och kommunerna Skellefteå och Norsjö. Ytterligare statistik för Norsjö äldre- och handikappomsorg gällande fall, läkemedel och övriga avvikelser var god se bilaga 2. 13

14 Samverkan med patienter och närstående I samband med allvarliga vårdskador eller när allvarliga vårdskador skulle kunnat ha inträffat tar tjänstgörande sjuksköterska kontakt med vårdtagare och om samtycke finns även kontakt med närstående. Vid Lex Maria ärenden erbjuds vårdtagaren och/eller dess närstående att skriva ner hur de upplevt händelsen och att deras synpunkter får följa med i anmälan. MAS återkopplar till vårdtagare och/eller närstående (efter samtycke) och redogör för vad kommunen har gjort och planerar att göra samt informerar om beslut från IVO. Klagomål från närstående och patienter tas emot och utreds och beroende på vad som framkommer så åtgärdas det inom enheten eller förs vidare till den som klagomålet berör. Resultat KVALITETSMÄTNING Kvalitetsmätningen som genomfördes vecka 46, 2013 redovisas genom uppföljning av kvalitetindikatorer inom särskilda boenden mellan , se bilaga 3. För redovisning av kvalitetsmätningen för 2013 per boende se bilaga 4. Kvalitetsmätning utförd av sjukgymnast och arbetsterapeut vecka 46 se bilaga 5. Analys av kvalitetsmätningen visar på följande resultat i jämförelse mellan 2012 och 2013 års mätning. Trycksår: Trycksår har minskat från 6 % till 1,4 % hade vi 2 vårdtagare med grad 4 trycksår, enligt Norton skalan, men 2013 är det en vårdtagaremed grad 3 trycksår. Åtgärd som gjorts är att lokal sår- och trycksårs rutin reviderades och har implementerats. Målet 0 % trycksår har inte nåtts men en minskning i antal samt svårighetsgrad har skett. Inkontinens: Vid analys av kvalitetsmätningen visar det sig att regelbunden toaassistans har minskat med över 12 %, sedan 2012 men inkontinenshjälpmedel har inte förrändrats så mycket. Orsaken till detta är oklar. Av 72 vårdtagare har 52 stycken någon typ av inkontinenshjälpmedel (inklusive urinkateter). Läkemedel: Statistiken för läkemedel visar i jämförelse med 2012 års mätning minskning av neuroleptika behandling med knappt 8 %, lugnande läkemedel med knappt 5 %, perifert smärtstillande har minskat med ca 18 %, centralt smärtstillande ca 4 % samt laxermedel drygt 5 %. Antidepressiv behandling har ökat ca 2 %. Andelen äldre med depression nationellt bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Depressioner hos äldre visar ofta ett långdraget förlopp och symtomen är mindre tydliga. En depression i hög ålder präglas ofta av hopplös- 14

15 hetskänsla, ångest eller oro. Många äldre personer med depression har även sömnproblem. Äldre personer med depression bör i de flesta fall behandlas som övriga åldersgrupper, men i vissa tillstånd kan biverkningsbilden och riskerna med läkemedelsbehandling se annorlunda ut. I nationella riktlinjer för demensvård finns läkemedelsbehandling mot depression upptaget som en prioritet 3. Kombinationen av neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel har ökat ca 4 %. Genom strukturerade läkemedelsgenomgångar arbetas det för att siffran ska minska och inte öka. Antikolinergika läkemedel (hämmar eller blockerar acetylkolinets effekter på det perifera och centrala nervsystemet) har ökat drygt 23 % men denna ökning beror på att Socialstyrelsen har utökat ACT koderna (klassificeringssystem för läkemedel) för denna grupp som mindre lämpliga läkemedel för äldre. Därför går det inte jämför med tidigare mätningar. Jämförelse angående ovanstående läkemedel är även gjord mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner, se figur 4. Jämförelsen visar att Norsjö ligger högt i användandet av antidepressiva läkemedel, även högt i kombinationen av neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel samt högt i användandet av laxermedel. Figur 4. Läkemedelsanvändning i procent av antalet boende, jämförelse mellan 6 av inlandskommunerna i Västerbottens län. Flertalet av vårdtagarna har kontinuerligt läkemedelsbehandling med 10 eller fler läkemedel, denna siffra har ökat från ca 4 % till 30,6 %. Vid behovs medicinering har minskat något. Jämförelse av kvalitetsindikatorer om antalet läkemedel per vårdtagare är gjord mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner och visar att i Norsjö har en stor andel av vårdtagarna 10 eller fler läkemedel, drygt 30 % där 15

16 övriga kommuner ligger på %, figur 5. Figur 5. Uppföljning av kvalitetsindikatorer 2013; Antal läkemedel i procent av antalet boende, jämförelse mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner. Läkemedelsgenomgångar har skett antingen genom en enkel och/eller fördjupad läkemedelsgenomgång. Årets mätning visar på att 50 % har fått en läkemedelsgenomgång. I samtal med sjuksköterskorna har det framkommit att de inte tog upp alla enkla läkemedelsgenomgångar i mätningen, siffran i kvalitetsmätningen är därför för låg. Diagnoser Diabetesdiagnos har 18,1 %, en minskning på drygt 9 %. Demensdiagnos har 52,8 % och räknar man bort handikappomsorgen så har 63,8 % demensdiagnos. Det kan även finnas fler personer med demens på våra boende eftersom alla inte har blivit utredda. Demensdiagnoserna har ökat 8 %. Multisjuklighet har ökat med drygt 9 % till 26,4 %. Andelen av multisjuka och personer med demensdiagnos är jämförda mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner, se figur 6. Jämförelsen visar att Norsjö har stor andel vårdtagare med demensdiagnos 63,8 % i särskilt boende övriga kommuner ligger på %. 16

17 Figur 6. Andelen multisjuka och personer med demensdiagnos i procent vid särskilt boende jämförelse mellan 6 av Västerbottens läns inlandskommuner. Begränsningsåtgärder Skydds- och begränsningsåtgärder har minskat med 8 % och det görs alltid en riskbedömning innan åtgärden sätts in. Under 2014 planerar vi att se över rutinerna för detta för att vi ska hitta andra omvårdnadsåtgärder som kan göra att vi minskar ytterligare på skydds- och begränsningsåtgärder. Samordnad vård- och omsorgsplan: Det är 91,7 % av brukarna som har en plan, vilket är en ökning med drygt 10 %. Sjukgymnast och arbetsterapeut blir inte kallade till alla vårdplaneringar. När behov finns bör sjukgymnast och arbetsterapeut kallas och är man osäker bör de kallas och då får respektive profession avgöra om behov finns att delta. Kontrakturer Kontrakturer finns hos 6 vårdtagare och hos 5 av dessa är profylax åtgärder insatta. Sjukgymnast bedömning är att det är möjligt minska kontrakturer om sjukgymnast kopplas in tidigare. Orsaker till kontrakturer är sjukdom, ålder och inaktivitet samt i ett fall är det en medfödd skada. Hjälpmedel Det är 22 olika sorters hjälpmedel förskrivna, dessa är även utvärderade. Antidecubitusmadrass är förskrivet till 16 vårdtagare. Sittdynor antidecubitus är förskrivet till 12 vårdtagare. 17

18 Behandling Sjukgymnast och arbetsterapeut har förskrivit 15 olika slags behandlingar. Riskbedömningar Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för bedömning av fall, trycksår och undernäring samt att det har tillkommit munhälsobedömning. I kommunen är 1-2 personal per avdelning lokal användare för registret. Enhetscheferna är lokalkoordinatorer och äldreomsorgschef samt MAS är regionkoordinatorer. Det har varit 2 lokala träffar för ombuden och enhetschefer. Regionalt har det varit 2 samling då även representanter från registret deltog. Representanter från Norsjö var med på dessa träffar. Munhälsobedömning, ROAG-J (Revised Oral Assessement Guide Jönköping) som är en utökad del i kvalitetsregistret har börjats användas lokalt efter att utbildning har skett till omvårdnadspersonal via utvecklingsledare och tandhygienist från Forskning och utveckling (FoU) Västerbotten, ca 70 personer har varit med på utbildningarna. I kvalitetsmätningen vecka 46, 2013 är det uppgett att det är gjort 84,7 % riskbedömningar i Senior Alert. Varför inte alla har en riskbedömning beror på att någon har avböjt, några är nyinflyttade och man har inte hunnit göra någon samt att vi har en del ungdomar i handikappomsorgen där man inte har gjort någon bedömning. När bedömning för prestationsersättning gjordes sista september nådde kommunen 98 % täckningsgrad. Inom äldreomsorgen har man även påbörjar göra munhälsobedömningar med hjälp av bedömningsmanualer från Senior Alert. Vård i livets slut Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Inom äldre- och handikappomsorgen registrerar vi alla som avlider på våra boende i registret. Målet är att 100 % registrering för kommunen men vi är då beroende av att även landstinget registrerar. Vid mätning sista september 2013 var täckningsgraden 87,7 %. Det mäts även indikatorer i palliativvård såsom brytpunktssamtal som har genomförds i 68,3 %, ordination mot ångest fanns hos 87,8 %, smärtskattning med validerat smärtskattningsinstrument gjordes i 51,2 % och munhälsobedömning genomfördes hos 34,1 %. Genomsnittlig förändring från oktober 2012 september 2013 är 2,1 %. Resurser till att avsätta särskild tid för personal till att utveckla den palliativa vården har inte funnits utan alla har arbetat för att även fortsättningsvis ge god omvårdnad vid livets slut enligt Nationellt vårdprogram för palliativ vård. 18

19 Prestationsersättningar har bidragit till att 2 undersköterskor samt 2 sjuksköterskor har gått palliativutbildning på 4,5 poäng under Vård av personer med demenssjukdom BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) registret är ett nationell kvalitétsregister vars syfte är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och att genom detta, öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Fram till sista september var det gjort 15 registreringar i BPSD registreringar under Skattningar görs med hjälp av NPI (Neuropsychiatric Inventory) skattning för att få fram vilka problem som finns, utifrån skattningen gör det lokal demensteamet tillsammans med kontaktman en bemötandeplan som all personal ska arbeta efter. Uppföljningar görs för att se om BPSD problematiken minskar om detta inte är fallet görs ny bemötandeplan. Demensteamet jobbar med att förändra bemötande och miljö runt personer med BPSD problematik för att de ska få må bättre. Läkemedel är inte ett första hands val vid BPSD, demensteamet och omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) ser över läkemedlen och OAS tar upp med läkaren när behov om uppföljning eller förändring av läkemedel behövs. All personal har via prestationsmedel fått delta i utbildning som hölls av Ola Polmé om hur vi bör bemöta demenssjuka och hur vi kan jobba med praktisk professionell planering för att skapa en bättre omsorg och omvårdnad av personer med demenssjukdomar i slutet av februari. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsätta arbeta med att registrera i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret samt BPSD. Mått: 100 % registreringar i Senior Alert och Palliativa registret. 80 % av de med demensdiagnos på särskilt boende ska registrerings i BPSD registret. Äldre på särskilda boenden ska ha en säker och optimerad läkemedelsbehandling med kontinuerliga läkemedelsgenomgångar minst en gång per år samt uppföljningar. Mått: minska användandet med 2 % av kombinationen neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel samt minska användandet med 2 % av laxermedel. 19