KOMMUNFULLMÄKTIGE Ärende

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 14 december 2017 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44 Lysekil, för behandling av ärenden nedan Ärende 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Avsägelser 3. Valärenden 4. Investeringsbudget Arrende för Lysekils Hamn AB 6. Medborgarlöfte mellan Lysekils kommun och Polisen Inrättande av krisberedskapsråd 8. Lysekils kommuns plan för POSOM-organisationen och dess arbete 9. Begäran om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck 10. Förlängningen samt överlåtelse av Ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget 11. Revidering av policy för inköp och upphandling samt riktlinjer och regler 12. Riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor 13. Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun 14. Riktlinjer för likabehandling 15. Översyn av nämndsorganisationen 16. Hantering av medborgarförslag 17. Avgifter för Gullmarsborg 18. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Motion från Siv Lycke m.fl. om LOV b) Motion från Yngve Berlin om krav på mantalsskrivning för hyreskontrakt hos kommunens bostadsbolag 19. Svar på motioner a) Motion av Inge Löfgrens (MP) om att ta hem miljönämnd b) Motion av Håkan Smedja och Marthin Hermanssons (V) om ny nämndsorganisation 2015 c) Motion av Håkan Smedja och Marthin Hermanssons (V) om pengar från kommunstyrelsen till bildningsnämnden 20. Nyinkomna frågor och interpellationer a)

2 21. Anmälningsärenden Beslut från länsstyrelsen om valdistriktsindelning Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs kommun , , taxa för E-cigaretter och tobak samt delegation av tillsyn enligt lag om E-cigaretter Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs kommun , avsiktsförklaring gemensamt ägande av RAMBO Lysekil Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert / Sekreterare

3 1 Justeringslista Kommunfullmäktige Närv Justerat S Jan-Olof Johansson S Christina Gustafson S Klas-Göran Henriksson S Siv Linnér Mars 2017 S Anette Björmander Feb 2017 S Anders C Nilsson April 2017 C Siw Lycke L Ann-Charlotte Strömwall L Lars Björneld L Camilla Carlsson V Håkan Smedja Juni 2017 V Marthin Hermansson Maj 2017 K Yngve Berlin Nov 2017 K Britt-Marie Kjellgren LP Ronald Rombrant Juni 2017 LP Jeanette Janson Okt 2017 LP AnnBritt Jarnedal LP Lars-Olof Stilgård Nov 2017 LP Fredrik Häller LP Patrik Saving LP Fredrik Lundqvist KD Roger Svensson MP Katja Norén April 2017 MP Inge Löfgren Maj 2017 SD Christoffer Zakariasson Mars 2017 SD Caroline Hogander Feb 2017 SD Lillemor Antonsson M Mats Karlsson M Marita Fermell-Lagrell Okt 2017 M Richard Åkerman S Sven-Gunnar Gunnarsson Justering av kommunfullmäktiges protokoll äger rum på kommunstyrelseförvaltningen, Kungsgatan 44, Lysekil Torsdag 21 december 2017

4 Avsägelse LYSEKILS KOMMUN Registraturen LKS 2017 'll- t] 0,, lólt - ôció qss På grund av flytt från kommunen avsäger jag mig mina uppdrag som ledamot i socialnämnden och ersättare i valnämnden. Lysekil 17 november Henrik Larsson

5 Brodalen 2OL7tl3O LYS EKILS KOM M U N Registraturen tks 20tt -tt- ' u Dnr Härmed avsäger jag mej min plats som ledamot i Utbildningsnämnden. Monica Andersson Centerpartiet

6 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 179 Investeringsbudget 2018 Dnr: LKS Kommunfullmäktige beslutade i budgeten om en investeringsbudget. Ramen som avsattes var 47 mnkr. Grunden för ramen var att utrymmet för investeringar ska bygga på att de självfinansierats, det vill säga att inga nya lån ska behöva tas upp. Av de 47 mnkr avsattes 25 mnkr till reinvesteringar och fördelades till de olika nämnderna. 8 mnkr avsattes för investeringar för exploatering (5 mnkr) och småbåtsverksamheten (3 mnkr) som finansieras via avgifter som då inte omfattas av kravet på självfinansiering. Resterande 14 mnkr avsattes för möjligheter till nyinvesteringar och varje nämnd anvisades att begära om medel för nyinvesteringar i sina respektive budgetbeslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Yrkande Fredrik Häller (LP): Tilläggsförslag, att förvaltningen förändrar prioriteringsordningen i investeringsbudget, så att servicebyggnaden i havsbadshamnen kan stå klar så snart som möjligt. Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag, avslag på Fredrik Hällers tilläggsförslag. Christina Gustafson (S): Bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Kommunsstyrelens godkänner följande propositionsordning: Proposition på Mars Karlssons m.fl. förslag att bifalla investeringsbudget för Proposition på Fredrik Hällers tilläggsförslag mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Mars Karlssons m.fl. förslag att bifalla investeringsbudget för 2018 och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Fredrik Hällers tilläggsförslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för Fredrik Hällers förslag Nej-röst för avslag Justerare: Utdragsbestyrkande:

7 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Omröstningsresultat Med 6 ja-röster, 4 nej-röster och 1 ledamot som avstår, beslutar kommunstyrelsen enligt Fredrik Hällers förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ramen 2018 för investeringsutgifter på 65,125 mnkr. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att förvaltningen förändrar prioriteringsordningen i investeringsbudget, så att servicebyggnaden i havsbadshamnen kan stå klar så snart som möjligt. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Ekonomiavdelningen Kommunstyrelseförvaltningen Justerare: Utdragsbestyrkande:

8 Tjänsteskrivelse Sid 1/4 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Investeringsbudget 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ramen 2018 för investeringsutgifter på 65,125 mnkr. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i budgeten om en investeringsbudget. Ramen som avsattes var 47 mnkr. Grunden för ramen var att utrymmet för investeringar ska bygga på att de självfinansierats, det vill säga att inga nya lån ska behöva tas upp. Av de 47 mnkr avsattes 25 mnkr till reinvesteringar och fördelades till de olika nämnderna. 8 mnkr avsattes för investeringar för exploatering (5 mnkr) och småbåtsverksamheten (3 mnkr) som finansieras via avgifter som då inte omfattas av kravet på självfinansiering. Resterande 14 mnkr avsattes för möjligheter till nyinvesteringar och varje nämnd anvisades att begära om medel för nyinvesteringar i sina respektive budgetbeslut. När nämndernas begäran inkommit till kommunstyrelsen så äger kommunstyrelsen rätt att besluta om tilldelning inom ramen. Om ytterligare medel bedöms behövas, utöver ram, ska frågan beredas av kommunstyrelsen och beslut fattas av kommunfullmäktige. När nu begäran om nyinvestering inkommit från nämnderna uppgår de till 34,5 mnkr (bilaga 1). Samhällsbyggnadsförvaltningen har i sin begäran för 2018 lyft fram några reinvesteringsprojekt som är beslutade sedan tidigare (Räddningstjänstens brandstation, Mariedalsskolan samt Hamnservice). Utöver detta har kommunstyrelsen också beslutat , 120 att samhällsbyggnadsförvaltningen i investeringsberedningen ska återkomma med behov med anledning av den plan som finns framtaget för underhåll av kajer. Utbildningsnämnden begär medel för anläggning av konstgräsplanen i Brastad och Socialnämnden begär medel för nytt planeringssystem, Phoniro, uppgradering nytt verksamhetssystem samt för inventarier. Förvaltningens synpunkter I Kommunfullmäktiges budget för 2018 samt plan för 2019 och 2020 har fastlagts att självfinansieringsgraden av investeringar ska vara 100 procent för den del av investeringarna som skattefinansieras. Måttet mäts över en period på tre år. Det innebär att för ett enskilt år kan utgifterna vara både högre och lägre än målet bara det håller sig inom 100 procent sett över treårsperioden. För nyinvesteringar Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

9 TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum Vår beteckning avsattes mot den bakgrunden 14 mnkr. Ändrade förutsättningar för att nå målet 2018 har skett genom att kommunen säljer delar av RAMBO till de andra ägarkommunerna. Totalt handlar det om ytterligare 12,6 mnkr som kan användas för investering utan att självfinansieringsgraden försämras. Den totala ramen för nyinvesteringar kan totalt då uppgå till 26,6 mnkr för detta enskilda år. För att uppfylla nämndernas begäran om 34,5 mnkr samt att samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att ytterligare 2,0 mnkr behövs för vidare projektering av kajer behöver ramen utökas. Efter att äskande inkommit har också bedömningen av kostnaden för två projekt behövt räknas upp. Det ena avser Hamnservice som bedöms bli mycket dyrare än tidigare beräknats varför förvaltningen inte bedömer det som rimligt att gå fram med detta då behoven i övrigt är stora. Ett omtag behöver göras för att undersöka alternativa lösningar som ger betydligt lägre utgifter. Förvaltningen föreslår därför att 2,0 mnkr avsätts för att hantera detta. Den andra delen som behöver räknas upp är brandstationen som är behov av reservkraft. Utgifterna för detta bedöms till 1,0 mnkr varav MSB beräknas finansiera halva delen, netto behövs alltså 0,5 mnkr ytterligare. Totalt med dessa justeringar uppgår det totala behovet under rubriken nyinvesteringar till 32,125 mnkr. Av nämndernas äskanden kan förvaltningen konstatera att socialnämndens begäran om medel för införandet av systemet Combine inte kan klassas som en investering. Även frågan om investeringar till inventarier måste avvisas med hänvisning till den reinvesteringsram på 1,0 mnkr som nämnden har beviljats. Nämndernas begäran om medel för investeringar ska i första hand avse nyinvesteringar. Med hänsyn taget till detta uppgår det totala behovet till 32,125 mnkr. Med en total ram på 26,6 mnkr saknas då 5,525 mnkr. Ett flertal av de projekt som specificeras som nyinvestering bygger på beslut som har fattats tidigare såsom Hamnservice, Mariedalsskolan och Brandstationen. De två senare är igång medan projekt hamnservice utgår i dess nuvarande form. Projekt Gullmarskajen är en förutsättning för att Lysekil ska kunna vara hemmahamn för SLUs fartyg från och med Ett av de projekt som inte varit med tidigare är konstgräsplanen i Brastad där planen under sommaren fick så allvarliga skador att den inte kan brukas. Kommunen har krävt att planen ska åtgärdas av entreprenören (LEVA) vilken bedömer detta som ett försäkringsärende. Om försäkringsbolaget ersätter skadorna kan det reducera det investeringsutrymme som tagits upp. Underhåll av konstgräsplaner ska i första hand ses som en reinvestering men beloppet är så stort och behovet blir akut om planen ska kunna användas i närtid. Förvaltningen väljer därför att ta med detta i förslaget till utökad ram.

10 TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Vår beteckning Förvaltningen kan konstatera att 2017 års ram för investeringar inte kommer användas fullt ut. Prognosen pekar på ett överskott på i storleksordningen 20 mnkr. En stor del av förklaringen till detta är att investeringen för Fiskhamnskajen bara genomförts till liten del. Förutsättningarna för att klara av en utökad ram för 2018 med 5,525 mnkr är att kommunfullmäktige samtidigt fattar beslut om att investeringsramen för 2019 och 2020 måste hållas på en lägre nivå för att målet om självfinansieringsgraden ska kunna uppfyllas. Förvaltningen föreslår därför att kommande projekt Gullmarsskolan skjuts ett år fram i tiden och endast projekteringskostnader på 2,0 mnkr tas för När det gäller inventarier till nytt äldreboende i Fiskebäck skjuts det fram ett år då förvaltningen bedömer att behovet kommer först då. Utrymmet för renovering av kajer hålls också ner något under perioden. Utöver detta förslås att projektet för konstgräsplan Kronobergsvallen utgår som nyinvestering och att detta istället ska finansieras som en reinvestering inom kommunens totala reinvesteringsram. Förslaget till investeringsbudget som förvaltningen tagit fram (bilaga 2) bygger på att investeringar som finansieras via skatteintäkter ska självfinansieras till 100 procent. Det utrymme som finns är avskrivningar plus resultatet och eventuella försäljningar av anläggningar. Totalt uppgår utrymmet enligt kommunens budgetbeslut samt försäljning av delar av RAMBO till 141,8 mnkr för perioden Förslaget om investeringsutrymme för samma period är på 141,525 mnkr och därmed uppnås målet om självfinansieringsgrad på 100 procent. Den totala bruttoramen för investeringsutgifter 2018 uppgår med detta förslag till sammanlagt 65,125 mnkr (reinvesteringar 25,0 mnkr, nyinvesteringar 32,125 mnkr samt avgiftsfinansierade utgifter för exploatering 5,0 mnkr och småbåtshamnar 3,o mnkr). Nettoramen uppgår till 52,525 mnkr efter inkomst för försäljning av delar av RAMBO. I fråga om driftskostnader för kommande kapitaltjänstkostnader så regleras detta i kommunens principer för ekonomistyrning. Nyinvesteringar kompenseras och för reinvesteringar är huvudprincipen att de inte ska kompenseras. Förvaltningen vill därför särskilt påpeka att investeringen för konstgräsplanen i Brastad är en reinvestering och därför inte kommer att kompenseras i driftbudgeten. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga Investeringsbudget 2018 med femårsplan

11 TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Datum Vår beteckning Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen

12 Bilaga 1 Nyinvesteringsprojekt Total investering SON Planeringsverktyg TES inkl telefoner Phoniro etapp Utbyte Magna Cura till Combine Vårdsängar och arbetstekniska hjälpmedel Fiskebäck nytt vård och omsorgsboende UBN Konstgräsplan Brastad Konstgräsplan Kronoberget SBF Vision verksamhetssystem Gullmarskajen Övriga kajer Hamnservice Mariedalsskolan Gullmarsskolan Brandstation Tillkommande Summa tkr

13 Bilaga 2 Investeringsutgifter (tkr) Budget 2018 Prognos 17 BU18 Plan Plan Plan Plan Fastigheter underhåll Reinv Mariedalsskolan * Reinv Skaftö skola Mark och gata Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden Reinv konstgräsplan Kronobergsvallen Socialnämnden Total reinvesteringar Vision - verksamhetssystem SBF Gullmarskajen för SLU Övr kajer Mariedalsskolan Hamnservice Brandstation Brastad Arena (utb) Kronbergsvallen (utb) 0 0 Gullmarsskolan Tillkommande Phoniro (soc) 650 Planeringsverktyg (soc) 575 Inventarier äldreboende (soc) Total nyinvesteringar Småbåtshamnar Exploatering Försäljningar/köp Totalt försäljningar 0 TOTAL (netto) Bruttoram Frågan om självfiansieringsgrad Utrymme Bu Totalt Avskrivningar Resultat Försäljning/köp Summa utrymme Investeringsutgifter som skattefinansieras Självfinansieringsgrad 100,2%

14 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 180 Arrendet för Lysekils Hamn AB Dnr: LKS Kommunstyrelsen beslutade , 119 att uppdra åt Lysekils Stadshus AB att återkomma med förslag om framtida hantering av arrendet för hamnverksamheten. Bakgrunden till beslutet är bland annat att dagens avtalskonstruktion innebär att kommunen inte får täckning för kapitaltjänstkostnaderna som kommunen har för investeringar gjorda i kajerna. I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen påpekas att det är rimligt att se över avtalet så att kommunen kan få täckning för kapitaltjänstkostnaderna men det bör i så fall ske på ett sådant sätt att bolaget får förutsättningar för att klara av det och ett utökat ansvar för detta kan läggas på moderbolaget, Lysekils Stadshus AB. Nuvarande avtal löper ut till årsskiftet men är inte uppsagt varför det gäller även för För att avtalet ska upphöra krävs att det sägs upp senast Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Lysekils Stadshus AB övertar Kommunens arrendeavtal med Lysekils Hamn AB för tiden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Lysekils Stadshus AB betalar ett arrende till kommunen för 2018 motsvarar de beräknade kapitaltjänstkostnaderna på tkr för kajerna inom hamnområdet. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att gällande arrendeavtal sägs upp för omförhandling till Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett nytt arrendeavtal att gälla från och med Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

15 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Andersson, Arrendet för Lysekils Hamn AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Lysekils Stadshus AB övertar Kommunens arrendeavtal med Lysekils Hamn AB för tiden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Lysekils Stadshus AB betalar ett arrende till kommunen för 2018 motsvarar de beräknade kapitaltjänstkostnaderna på tkr för kajerna inom hamnområdet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att gällande arrendeavtal sägs upp för omförhandling till Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett nytt arrendeavtal att gälla från och med Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 119 att uppdra åt Lysekils Stadshus AB att återkomma med förslag om framtida hantering av arrendet för hamnverksamheten. Bakgrunden till beslutet är bland annat att dagens avtalskonstruktion innebär att kommunen inte får täckning för kapitaltjänstkostnaderna som kommunen har för investeringar gjorda i kajerna. I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen påpekas att det är rimligt att se över avtalet så att kommunen kan få täckning för kapitaltjänstkostnaderna men det bör i så fall ske på ett sådant sätt att bolaget får förutsättningar för att klara av det och ett utökat ansvar för detta kan läggas på moderbolaget, Lysekils Stadshus AB. Nuvarande avtal löper ut till årsskiftet men är inte uppsagt varför det gäller även för För att avtalet ska upphöra krävs att det sägs upp senast Lysekils stadshus AB har i beslut , 35 beslutat följande: Lysekils Stadshus AB styrelse beslutar att föreslå kommunstyrelsen att bolaget övertar Lysekils Hamn AB arrendeavtal för tiden Lysekils Stadshus AB styrelse beslutar föreslå kommunstyrelsen att gällande arrendeavtal förändras så att arrendet för 2018 motsvarar de beräknade kapitaltjänstkostnaderna för kajerna inom hamnområdet Lysekils Stadshus AB föreslår kommunstyrelse att gällande arrendeavtal sägs upp för omförhandling till Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

16 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Förvaltningens synpunkter För 2018 beräknas kapitaltjänstkostnaderna uppgå till tkr för kajerna. Lysekils Hamn AB bedömning om resultat för innevarande år är marginellt positivt om 200 tkr. I detta är arrendet inräknat med 500 tkr. Utifrån prognos kommer hamnbolaget vid ett arrende motsvarande kapitaltjänstkostnaderna redovisa en förlust. Samtidigt är det rimligt att kommunen kan få täckning för sina kapitaltjänstkostnader. Lysekils Stadshus AB kan därför under en begränsad tid ta ett ansvar för arrendet. Det är i detta läge rimligt att föreslå en tillfällig lösning för 2018 och att det under tiden arbetas fram ett nytt arrende att gälla från och med Detta mot bakgrund av andra frågor som påverkar såsom hamnbolagets framtida inriktning och framtida kajrenoveringar. Det är också viktigt att poängtera att bakgrunden till de stora beloppen för framtida kajrenoveringar till stor del beror på ett eftersatt underhåll från kommunens sida. Det bör därför vägas in i frågan om framtida belopp för arrende. För att kunna genomföra denna förändring och säga upp avtalet för omförhandling måste ett beslut fattas nu, innan årsskiftet. I annat fall förlängs nuvarande avtal ytterligare ett år. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilagor Kommunstyrelsens protokoll , 119 Lysekils stadshus AB protokoll , 35 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

17

18 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (22) 119 Ekonomisk analys avseende verksamheten i Lysekils Hamn AB Dnr: LKS Kommunstyrelsen beslutade , 84 att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning av hamnverksamheten i Lysekils kommun utifrån intentionerna i det direktiv som tagits fram av Lysekils Stadshus AB. För att genomföra uppdraget anlitades SWECO som konsult. Uppdraget redovisades till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade att utredningens förslag avseende hamnverksamhet, verksamhetsformer och strategisk inriktning kompletteras med en; Fördjupad ekonomisk analys kopplat till förslagen och tillhörande scenarier med ambitionen att redovisa analysen vid kommunstyrelsens sammanträde i september. Förvaltningens analys i denna tjänsteskrivelse omfattar Lysekils Hamn AB och därutöver lämnas kommentarer kring eventuella framtida inriktningar och organisering. Hamnen bedrivs idag med en knapp ekonomisk marginal och har behov av investeringar i underhåll av maskiner och anläggningar för fortsatt drift. Med nuvarande kapacitet har hamnen svårt att konkurrera och få nya kunder med långsiktiga affärsförbindelser. För att åstadkomma det behöver nya och större investeringar göras för att långsiktigt säkra hamnens verksamhet. Med detta följer en större ekonomisk risk för kommunen för borgensåtagande för lån i händelse av att nya kunder inte kan attraheras. Frågan gällande framtida organisering och inriktning för hamnverksamhet menar förvaltningen behöver belysas mer. Frågan om kommunens ekonomiska risk i olika vägval är en viktig del och det faktum att hamnklustret sysselsätter cirka personer är en annan viktig del. Förvaltningen menar att nya beslut om inriktning och organisering måste vägas mot detta. Avtalet om nuvarande arrende är en annan fråga som också behöver ses över med anledning av att kommunen med nuvarande konstruktion inte får täckning för kapitaltjänstkostnaderna. Nuvarande avtal löper ut till årsskiftet men är inte uppsagt varför det gäller även för Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Yngve Berlin (K): tilläggsyrkande att kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom Justerare: Utdragsbestyrkande:

19 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (22) Mats Karlsson (M), Fredrik Häller (LP) och Monica Andersson (C): Bifall till förvaltningens förslag, avslag på Yngve Berlins tilläggsyrkande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på förvaltningens förslag. Proposition på Yngve Berlins tilläggsyrkande mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Yngve Berlins tilläggsyrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen avslår tilläggsyrkandet. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunstyrelseförvaltningens ekonomiska analys avseende framtida hamnverksamheten enligt beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillsända Lysekils Stadshus AB analysen och hamnutredningen för fortsatt dialog med Lysekils Hamn AB kring fortsatt inriktning och organisering av hamnverksamheten Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Lysekils Stadshus AB att återkomma med förslag till inriktning och organisering av hamnverksamheten senast för vidare beslut i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Lysekils Stadshus AB att återkomma med förslag om framtida hantering av arrendet för hamnverksamheten. Beslut skickas till Lysekils Stadshus AB (inkl. tjänsteskrivelsen) Lysekils Hamn AB (inkl. tjänsteskrivelsen) Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomiavdelningen Justerare: Utdragsbestyrkande:

20 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 187 Samverkan mellan Lysekils kommun och Polisen och medborgarlöfte 2018 Dnr: LKS Utifrån polismyndighetens nya organisation vill man som bas för samverkan mellan Polismyndigheten och kommunerna ta fram gemensamma styrdokument. Dels en samverkansöverenskommelse med tillhörande åtgärdsplan och dels ett medborgarlöfte. Ett medborgarlöfte är ett arbete eller åtgärd som kommunen och/eller polisen åtar sig att göra och som ska kommuniceras med medborgarna. Under 2017 har därför kommunpolisen tillsammans med tjänstemän från Lysekils kommun reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen, arbetat fram ny åtgärdsplan och ett nytt förslag till medborgarlöfte. Som grund för dessa samverkansdokument finns en gemensamt framtagen kartläggning och analys av trygghet och brott i Lysekils kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att godkänna förslag till medborgarlöfte 2018 för Lysekils kommun. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till samverkansöverenskommelse mellan Lysekils kommun och polisområde Västra Fyrbodal med tillhörande åtgärdsplan. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

21 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Anna Nyman Holgersson, Samverkan mellan Lysekils kommun och Polisen Sammanfattning Utifrån polismyndighetens nya organisation vill man som bas för samverkan mellan Polismyndigheten och kommunerna ta fram gemensamma styrdokument. Dels en samverkansöverenskommelse med tillhörande åtgärdsplan och dels ett medborgarlöfte. Ett medborgarlöfte är ett arbete eller åtgärd som kommunen och/eller polisen åtar sig att göra och som ska kommuniceras med medborgarna. Under 2017 har därför kommunpolisen tillsammans med tjänstemän från Lysekils kommun reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen, arbetat fram ny åtgärdsplan och ett nytt förslag till medborgarlöfte. Som grund för dessa samverkansdokument finns en gemensamt framtagen kartläggning och analys av trygghet och brott i Lysekils kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till samverkansöverenskommelse mellan Lysekils kommun och polisområde Västra Fyrbodal med tillhörande åtgärdsplan. Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att godkänna förslag till medborgarlöfte 2018 för Lysekils kommun. Ärendet Som utgångspunkt för samverkan mellan Lysekils kommun och Polismyndigheten har kommunpolisen och tjänstemän från Lysekils kommun under året reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen med tillhörande åtgärdsplan samt arbetat fram ett nytt förslag till medborgarlöfte. Dessa styrdokument föreslås antas av kommunstyrelsen. Medborgarlöftet föreslås även godkännas av Kommunfullmäktige. Förvaltningens utredning Lysekils kommun har sedan 2010 haft en samverkansöverenskommelse med polisen. Utifrån polismyndighetens organisation vill man som grund för samverkan även fortsättningsvis ta fram samverkansöverenskommelser medborgarlöften. Medborgarlöften är en del av Polismyndighetens styrmodell och ett sätt för polisen att komma närmare medborgaren. Arbetsmetoden bygger främst på momenten Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

22 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning LKS nr medarbetardialog, medborgardialog och kommunikation av medborgarlöften. Ett medborgarlöfte är ett arbete eller åtgärd som kommunen och/eller polisen åtar sig att göra och som ska kommuniceras med medborgarna. Under hösten 2017 har kommunpolisen och tjänstemän vid Lysekils kommun kartlagt och analyserat trygghet och brott i Lysekils kommun. En sammanfattande analys är att otryggheten i Lysekils kommun till största del orsakas av ungdomsgrupperingar i kombination med drogproblematik och trafikförseelser samt en upplevd låg polisnärvaro. Med kartläggning och analys som grund har kommunpolisen och tjänstemän från Lysekils kommun gemensamt reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen, åtgärdsplan samt arbetat fram ett nytt förslag till medborgarlöfte. Leif Schöndell Kommunchef Anna Nyman Holgersson Folkhälsostrateg Bilagor Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Förslag till Samverkansöverenskommelse mellan Lysekils kommun och Lokalpolisområde Västra Fyrbodal med tillhörande åtgärdsplan Förslag till Medborgarlöfte för Lysekils kommun Beslutet skickas till Polisområde Västra Fyrbodal Folkhälsostrateg Säkerhetssamordnare

23 Polismyndigheten Lokalpolisområde Västra Fyrbodal Samverkansöverenskommelse Mellan Polisområde Fyrbodal och Lysekils kommun Inledning Samverkansöverenskommelsen anger ramar för samverkan samt det förhållningssätt som ska genomsyra samarbetet parterna emellan. Det åligger ansvarig beslutsfattare inom respektive enhet att det brottsförebyggande arbetet genomförs och verkställs i enlighet med denna samverkansöverenskommelse. Polisens närvaro i Lysekils kommun Polisen ska, tillsammans med kommunen, verka för en god brottsförebyggande verksamhet och en ökad trygghet. Syfte Samverkansöverenskommelsens syfte är att beskriva, reglera och tydliggöra prioriterade områden och insatser när det gäller att förebygga brott och öka tryggheten i Lysekils kommun. Vidare är avtalets syfte att synliggöra och ytterligare effektivisera samverkan. Utgångspunkt för samverkan Målsättningen är att avtalet ska ligga till grund för ett praktiskt och förtroendefullt samarbete med korta beslutsvägar och effektiva beslutsprocesser. Parternas utgångspunkter för överenskommelsen är att alla har ett gemensamt intresse av att verksamheten bedrivs med hög kvalitet och att den kontinuerligt utvecklas. Det brottsförebyggande arbetet i Lysekil ska organiseras, initieras och följas upp av det lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ. I BRÅ förs en gemensam dialog gällande aktuella brottspreventiva insatser och aktuell problembild baserad på det faktaunderlag som vardera parten förfogar över. Till BRÅ ska genomförda operativa brottsförebyggande insatser och dess effekter återrapporteras och följas upp. Grundläggande frågeställningar De frågeställningar som ska genomsyra samverkan samt ligga till grund för val av såväl strategier som ytterligare samverkansaktörer är: Hur arbetar vi för att individer inte ska börja begå brott/bruka droger? Hur arbetar vi för att förmå individer att sluta/avbryta en kriminell karriär? Strategier och samverkansaktörer kan skifta över tid beroende på hur den gemensamma problembilden gestaltar sig.

24 Strategier Det brottspreventiva arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat och systematiskt. De aktuella processerna ska dokumenteras och löpande rapporteras till BRÅ. Arbetet ska omfatta såväl långsiktiga som kortsiktiga mål och arbete på olika nivåer. Kärnan i samverkan är polis, skola, socialtjänst och fritid. För att det förebyggande arbetet ska få bäst effekt bör arbetet även innefatta andra aktörer, såsom intresseorganisationer, föreningar, företag och enskilda. Samverkan bygger på gemensamma mål med gemensamt ansvar för ett effektivt resultat. Struktur på det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet Representant från lokalpolisområde Västra Fyrbodal ska träffa representant för kommunledning minst en gång per år för att övergripande diskutera överenskommelsen mellan kommun och polis, samt följa upp det pågående arbetet. Representant från lokalpolisområde Västra Fyrbodal ska finnas representerad i Lysekils kommuns brottsförebyggande råd, BRÅ. I detta forum ska finnas beslutsrätt för övergripande inriktningsbeslut kopplade till åtgärdsplanen. Det ska finnas etablerade informationskanaler mellan kommunen och polisen. Samverkansöverenskommelsens tidperiod Överenskommelsen gäller under två år. Uppföljning och revidering av överenskommelsen ska ske från den 1 oktober innevarande verksamhetsår och nytt avtal skall undertecknas senast den 30 november året före verksamhetsåret. Prioriterade områden och åtaganden Lysekils kommun och lokalpolisområde västra Fyrbodal har en gemensam problembild med prioriterade områden som anges i den årligen framtagna åtgärdsplanen. Parterna åtar sig att: Följa den beslutade åtgärdsplanen (se bilaga; Åtgärdsplan) Uppgifterna i de beslutade åtgärdsplanerna ska verkställas inom den överenskomna tidsperioden och ansvaret åligger utförarna Utförarna åläggs återrapportering Överenskommelse om nya åtaganden, för kommande verksamhetsår, ska träffas varje år Lysekil den 2017 Lokalpolisområde Västra Fyrbodal Lysekils kommun Nina Heyden Chef Lpo västra Fyrbodal Jan-Olof Johansson Kommunstyrelsens ordf.

25 Bilaga till Samverkansöverenskommelse Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Lysekils kommun Bakgrund 2017 har samverkansavtal tecknats mellan Polismyndigheten i Västra Götaland (Polisområde Fyrbodal) och Lysekils kommun. Detta dokument beskriver de områden som de båda parterna ämnar prioritera under , samt de bådas åtaganden. De utvalda områdena och insatserna är ett resultat av diskussion mellan Polisen och Lysekils kommun samt internt inom kommunens organisation och med kommunstyrelsen. Medborgarlöften är framtagna och åtgärdsplanen är ett komplement till det gemensamma brottsförebyggande arbetet. Medborgarlöftena för 2018 fokuserar på Att öka tryggheten i Lysekils kommun genom polisiär närvaro samt öka antalet människor i rörelse samt Krafttag mot droger och gängbildning Övergripande problembild Invånarna i Lysekils kommun uppgav i något större omfattning, jämfört med 2016, att de kände sig trygga. Dagtid uppger man sig trygg och man upplever sig också trygg när det är folk i rörelse och där det finns bebyggelse. Den primära orsaken till otrygghet är oro för gäng och/eller när det är folktomt. Droger och missbruk anges också som orsak till otrygghet. Man anger fortfarande specifika platser så som Badhusberget och centrala Lysekil och primärt kvälls och nattetid som otrygga platser lyfts även Brastad fram som oroligt i större omfattning kopplat till olika typer av incidenter som inträffat där. Även trafik har lyfts fram i större omfattning under 2017 som något som skapar otrygghet. Problemen orsakas till stor del av ett antal ungdomar, väl kända av polisen, och tenderar att sprida sig till ännu yngre grupper. Det finns en oro för att fler unga ska hamna i liknande utanförskap där både kriminalitet och narkotikabruk existerar. Den sociala oro som detta genererar medför otrygghet hos många medborgare.

26 Åtgärdsplan Mål Åtgärder Polisen Kommunen Övrig aktör Utveckla vår lokala Uppföljning Medverkar Medverkar - modell Verksamhetsberättelse Öka tryggheten på Badhusberget Införa grannsamverkan Delta i styrgrupp Delta i styrgrupp Lysekilsbostäder leder arbetet Öka tryggheten genom Årligt informationsmöte Informerar Bjuder in Utifrån behov grannsamverkan Information på hemsida Bistår med lokal Polisiär närvaro Besök på fritidsgård och skola Besöker i linjeverksamhet Bistår med öppettider/kontak Utifrån behov Öka tryggheten i övriga tätorter Kommunicera pågående arbete med invånarna Omvärldsbevakning Mobila poliskontoret besöker Brastad och Grundsund Information om pågående arbete /medborgarlöfte Web + Dialogmöten Utbildningsinsats politiker och chefer Ansvarar tuppgifter Informera på hemsidan om tid och plats Delta Delta - Medverka Ansvara för arrangemang - Länsstyrelsen

27 Medborgarlöften är en del i polisens och kommunens samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Medborgarlöftet utgår från en kartläggning som lokalpolisområde Västra Fyrbodal tillsammans med Lysekils kommun genomfört under Kartläggningen resulterade i att en lokal lägesbild togs fram och prioriterades. Den lokala lägesbilden baserades på dialoger med medborgare, lokal trygghetsundersökning, kommunens medarbetarundersökning, dialog med samarbetsparter, Polisens medarbetarundersökning, kunskap som Polisen och Lysekils kommun har samt aktuell brottsstatistik och lokal drogvaneundersökning. Problemområde Kartläggningen visar att otryggheten i Lysekils kommun till största del orsakas av ungdomsgrupperingar i kombination med drogproblematik och trafikförseelser samt en upplevd låg polisnärvaro. Medborgarlöfte som kommer att löpa från december 2016-december 2017 Öka tryggheten i Lysekils kommun genom polisiär närvaro samt öka antalet människor i rörelse: Polisen kommer att öka sin närvaro i Lysekils kommun genom fler trafik- och personkontroller. Lysekils kommun vidareutvecklar arbetet med Trygghetsvandrare, bestående av föräldrar och andra vuxna förebilder, i syfte att öka människor i rörelse i Lysekils kommun. Krafttag mot droger och gängbildning: Polisen genomför insatser i syfte att förhindra och begränsa narkotikabrott bland ungdomar. Kommunen medverkar till att snabbt kunna hjälpa ungdomar med problem. Förhindra nyrekrytering av unga genom att arbeta med alternativa fritidsaktiviteter/ mötesplatser. Lysekils kommun arbetar mer intensivt under 2018 med kommunikation kring droger och dess inverkan i syfte att förebygga narkotikaanvändning. SSPF (grundskola, gymnasium, fritidsgård, socialtjänsten samt Polisen) riktar under 2018 sina insatser särskilt mot de individer som finns med i

28 ungdomsgrupperingarna. Gruppen ska träffas minst varannan vecka, och har i syfte att hjälpa ungdomar med risk för kriminalitet. Uppföljning och utvärdering Arbetet med medborgarlöftet kommer att följas upp och utvärderas för att se om arbetet har haft effekt t.ex. genom en uppföljande enkät för medborgardialog samt en granskning av brottsstatistik. Om utvärderingen visar att inte önskad effekt uppnåtts kan medborgarlöftet förlängas. I annat fall tas ett nytt medborgarlöfte fram. Nina Heyden Chef lokalpolisområde Västra Fyrbodal Jan-Olof Johansson Kommunstyrelsens ordförande Lysekils kommun

29 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 188 Inrättande av krisberedskapsråd Dnr: LKS För att möta kraven som åligger Lysekils kommun utifrån det geografiska områdesansvaret i (lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) bör ett krisberedskapsråd inrättas. Rådet ska bestå av representanter från samhällsviktiga aktörer inom Lysekils kommuns geografiska område och ordförande i rådet bör vara kommunstyrelsens ordförande. Denne är sammankallande till dessa sammanträden som ska ske två gånger per år. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om att inrätta krisberedskapsråd. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

30 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Joakim Hagetoft, Inrättande av krisberedskapsråd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om att inrätta krisberedskapsråd. Ärendet För att möta kraven som åligger Lysekils kommun utifrån det geografiska områdesansvaret i (lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) bör ett krisberedskapsråd inrättas. Rådet ska bestå av representanter från samhällsviktiga aktörer inom Lysekils kommuns geografiska område och ordförande i rådet bör vara kommunstyrelsens ordförande. Denne är sammankallande till dessa sammanträden som ska ske två gånger per år. Förvaltningens synpunkter Länsstyrelsen ska följa upp kommunernas tillämpning av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Enligt lagen ska kommunerna vidta åtgärder för att minska sårbarheten i sin verksamhet och för att skapa en god förmåga att hantera krissituationer. Länsstyrelsen besöker årligen ett antal kommuner i länet för en fördjupad uppföljning av kommunens arbete utifrån ovanstående lag. Den 19 april 2017 besökte Länsstyrelsen Lysekils kommun och utifrån den lämnade redogörelsen ansåg Länsstyrelsen att Lysekils kommun under mandatperioden bör utveckla det geografiska områdesansvaret på lokal nivå. Kommunstyrelseförvaltningen anser att ett krisberedskapsråd, under ledning av kommunstyrelsens ordförande, är den lösning som möter kraven utifrån det geografiska områdesansvaret. Kommunstyrelsens ordförande är tillika ordförande i krisledningsnämnden vid en extraordinär händelse. Därför blir det naturligt att vederbörande även leder krisberedskapsrådet. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

31 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Datum Dnr LKS Målsättningen med krisberedskapsrådet är att skapa ett upparbetat nätverk inom Lysekils kommun för att: ha goda kontakter mellan samhällsviktiga aktörer inom Lysekils kommun innan en extraordinär händelse inträffar, skapa förutsättningar för att gemensamt identifiera och förebygga risker, samt vid en inträffad händelse ha kunskap om varandras verksamheter för att underlätta arbetet med att ge och ta emot hjälp och stöd i krishanteringsarbetet. Krisberedskapsrådets ordförande bör, som redan nämnts, utgöras av kommunstyrelsens ordförande. Ytterligare fasta representanter från kommunen bör vara kommunchef, säkerhetssamordnare, kommunikatör och näringslivsutvecklare. Övriga samhällsviktiga verksamheter som bör ingå i krisberedskapsrådet är representanter från: Polisen Kustbevakningen Räddningstjänsten Försvarsmakten Närsjukvården Preemraff Svenska kyrkan Övrig lämplig frivilligorganisation (T.ex. Röda korset) Leif Schöndell Kommunchef Joakim Hagetoft Handläggare Beslutet skickas till Säkerhetssamordnaren Samtliga förvaltningar och bolag

32 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 189 Lysekils kommuns plan för POSOM-organisationen och dess arbete Dnr: LKS Lysekils kommuns plan för Psykiskt- och socialt omhändertagande (POSOM) - organisationen och dess arbete fastställer hur POSOM organiseras inom Lysekils kommun. Planen klargör även ansvarsområden för att säkerställa att POSOMorganisationen upprätthåller en god förmåga att omhänderta ett större antal drabbade personer. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättat styrdokument benämnt Lysekils kommuns plan för POSOM-organisationen och dess arbete. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

33 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Joakim Hagetoft, Lysekils kommuns plan för POSOM-organisationen och dess arbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättat styrdokument benämnt Lysekils kommuns plan för POSOM-organisationen och dess arbete. Ärendet Lysekils kommuns plan för Psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM)- organisationen och dess arbete fastställer hur POSOM organiseras inom Lysekils kommun. Planen klargör även ansvarsområden för att säkerställa att POSOMorganisationen upprätthåller en god förmåga att omhänderta ett större antal drabbade personer. Förvaltningens synpunkter Att Lysekils kommun har en väl fungerande POSOM-verksamhet är viktigt, dels utifrån ett krisberedskapsperspektiv, genom att vi inom kommunen har förmågan att formera oss för att omhänderta och stödja ett större antal personer som drabbats på olika sätt av en akut inträffad händelse. Det underlättar krishanteringen och krisledningen kan ta hjälp av POSOM-gruppen för det stödjande och omhändertagande arbetet. Det är även viktigt för kommunen generellt, i ett långsiktigt perspektiv, att ha en väl fungerande POSOM-verksamhet då tidiga insatser och förmåga att fånga upp drabbade personer tidigt vid akut inträffad händelse bidrar till att minska de negativa reaktionerna och möjliggör för varje drabbad individ att snabbare återhämta sig från en allvarlig händelse. Leif Schöndell Kommunchef Joakim Hagetoft Handläggare Bilaga Lysekils kommuns plan för POSOM-organisationen och dess arbete Beslutet skickas till Säkerhetssamordnaren Avdelningschef IFO Samtliga förvaltningar Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

34 Strategi Program >> Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för POSOM-organisationen och dess arbete

35 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Kommunfullmäktige , xx Socialförvaltningen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Tills vidare Säkerhetssamordnaren Dnr: LKS Sida 1 av 14

36 KRISHANTERING I LYSEKILS KOMMUN... 4 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I KRISHANTERING... 4 Ansvarsprincipen... 4 Likhetsprincipen... 4 Närhetsprincipen... 4 Ansvar vid en kris... 4 EXEMPEL PÅ AKTIVERING AV POSOM... 4 BAKGRUND POSOM... 5 SYFTE... 5 MÅL... 5 ORGANISATION AV POSOM... 6 POSOM-GRUPP LYSEKILS KOMMUN... 6 En arbetsgrupp... 6 Sammankallande... 6 Beslutsfattare aktivering POSOM-grupp... 6 Ersättning vid POSOM-arbete på icke ordinarie arbetstid... 6 Medlemmar... 7 ORGANISATION VID AKTIVERING AV POSOM... 8 FUNKTIONER OCH DERAS ANSVARSOMRÅDEN I POSOM-GRUPP... 8 POSOM-ledare... 8 Stöd... 8 Samordning... 9 VID INTRÄFFAD HÄNDELSE Initiering Beslut om aktivering av POSOM-grupp Inställelse Förmedla kontaktväg Beslut om stödcenter Bedömning av behov av insatsåtgärder Utrustning och funktionskort medtas Upprättande av stödcenter Mat, kläder, filtar Mottagande av drabbade och anhöriga Numrerat armband Samordning av arbetet Ge stöd Förläggning av drabbade Hemresor Rast vila Avlösning Dokumentera Avslut Utvärdering av POSOM-insatsen ANDRA AKTÖRER OCH RESURSER Företagshälsovård Krisstöd POSOM PKL Sida 2 av 14

37 KUNSKAP ÖVNING REVIDERING DEFINITIONER Extraordinär händelse Kris Samhällsstörning Lägesbild Funktioner PKL Lysekils kommuns krisledning Sida 3 av 14

38 Krishantering i Lysekils kommun Grundläggande principer i krishantering Ansvaret flyttar inte vid en kris. Den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden har det också vid en kris. Enligt grundprinciperna för svensk krishantering ska en kris så långt som möjligt hanteras av den som drabbats. Ansvarsprincipen Likhetsprincipen Närhetsprincipen Principen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden, ska ha motsvarande ansvar under en krissituation. I ansvaret ligger även att samverka och samordna arbetet med andra aktörer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas på bästa sätt och användas effektivt. Principen innebär att organisationen och arbetssättet under en kris bör så långt som det är möjligt bygga på det som gäller under normala förhållanden. Principen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Ansvar vid en kris POSOM aktiveras i samband med en inträffad händelse där kommunen, polisen, räddningstjänsten eller annan aktör ansvarar för hanteringen av själva händelsen. När POSOM aktiveras är det för att omhänderta ett större antal drabbade personer. POSOM ansvarar för att organisera omhändertagandet i samråd med den aktör som ansvarar för den övergripande hanteringen av händelsen. Exempel på aktivering av POSOM Enligt angivna ramar för POSOM Lysekil framgår att händelser som kan påkalla POSOMgruppens insatser kan till exempel vara större händelser av allvarligare art som genererar omfattande stödinsatser av psykosocial karaktär. Exempel på dessa kan vara; Händelse i Lysekils kommun med sådana följder att många människor drabbats direkt eller indirekt. Inträffad händelse på annan plats i Sverige eller utomlands under samma omständigheter som ovan. Olyckshändelse där PKL-gruppen 1 aktiverats och där POSOM verksamheten lämnar bistånd efter begäran. Händelser där POSOM kan verka stödjande till andra aktörer inom psykosocialt omhändertagande. 1 PKL, en förkortning för psykologisk/psykosocial katastrofledningsgrupp, är sjukvårdens motsvarighet till POSOM. Sida 4 av 14

39 Bakgrund POSOM Med stöd av Socialstyrelsens allmänna råd 1991:2 (Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer) beslutade Lysekils kommun 1991 att inrätta en POSOM-grupp för psykiskt och socialt omhändertagande (Kommunstyrelsen , ) och uppdraget gavs till räddningstjänsten och socialtjänsten. Detta beslut är grunden till dagens POSOM. Enligt samma beslut ska POSOM-arbetet organiseras och planeras gemensamt med övriga lämpliga och intresserade företag och myndigheter. Syfte Syftet med Lysekils kommuns plan för POSOM-organisationen och dess arbete är att: före krisen inträffar klargöra gruppens krishanteringsorganisation och förtydliga dess uppgifter och ansvarsförhållanden vid en kris eller extraordinär händelse, under krisen ha en god förmåga att organisera omhändertagandet, samt efter krisen tillvarata erfarenheterna från händelsen och dra lärdom av dessa. Mål POSOM-organisationens målsättning är att: kunna organisera ett strukturerat omhändertagande, kunna samverka och samarbeta med andra involverade aktörer samt verka för att de drabbade vid en händelse får lämpligt stöd och hjälp samt att de efter händelsen fångas upp av den ordinarie vårdkedjan. Sida 5 av 14

40 Organisation av POSOM POSOM-gruppen är en del av Lysekils kommuns krisledningsorganisation. Gruppen kan aktiveras av kommunens krisledningsstab eller avdelningschefen för Individ och Familjeomsorgen. Vid en händelse inom kommunens verksamheter för vilken POSOM aktiveras svarar POSOM under krisledningsstab eller krisledningsgrupp inom drabbad förvaltning. Men POSOM-gruppen är även en tillgänglig resurs för räddningstjänsten och polisen och agerar då friställt från kommunens krisledningsorganisation. POSOM-gruppen lyder då under räddningstjänstens räddningsledare alternativt polisens polisinsatschef. POSOM-grupp Lysekils kommun En arbetsgrupp POSOM-gruppen i Lysekils kommun består av endast en arbetsgrupp som återkommande under året möts för att utveckla sitt arbetssätt och sin kunskap gällande områden som har anknytning till POSOMS verksamhet. Anledningen till att endast ha en arbetsgrupp, som utgör både styrgrupp och resursgrupp, är att erfarenhet visar att det vid inträffade händelser är viktigare med få personer som vet vad de ska göra, än ett stort antal personer som inte har någon kontinuerlig anknytning till POSOM och dess verksamhet och inte är införstådda med arbetssättet. Vid en inträffad händelse där ett omhändertagande måste genomföras över tid finns ändå möjlighet att kontakta arbetskamrater, med lämplig kompetens och/eller erfarenhet för POSOMS uppdrag, för att stärka upp organisationen. Sammankallande Socialförvaltningen är sammankallande och ansvarig för att POSOM-gruppen i Lysekils kommun är sammansatt enligt denna handlingsplan och att arbetet med och i POSOMgruppen i övrigt bedrivs enligt denna handlingsplan. Inom socialförvaltningen är avdelningschefen för Individ- och Familjeomsorgen, eller dennes ersättare, ansvarig för att socialförvaltningen följer handlingsplanen. Beslutsfattare aktivering POSOM-grupp Avdelningschefen för individ och familjeomsorgen, eller dennes ersättare Socialchef, eller dennes ersättare Kommunchef i samband med att Lysekils kommuns krisledningsstab är aktiverad Ersättning vid POSOM-arbete på icke ordinarie arbetstid Inom Lysekils kommun ska ersättning utgå till de kommunanställda medarbetare som larmas ut på POSOM-uppdrag på icke arbetstid enligt ordinarie lönevillkor. Dessa lönekostnader ska medarbetarens ordinarie arbetsgivare bekosta. Övriga POSOM-resurser från externa aktörer har ej rätt till löneersättning av Lysekils kommun med anledning av POSOM-uppdrag. Sida 6 av 14

41 Medlemmar POSOM-gruppens medlemmar är utvald att ingå i POSOM-gruppen utifrån lämplig kompetens eller erfarenhet av POSOM-uppdraget. Den som är sammankallande för gruppen har också ett övergripande ansvar att tillse att nödvändiga aktörer/organisationer är med i gruppen. Exempel på lämpliga externa aktörer: Polismyndigheten Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Svenska kyrkan Närsjukvården Röda korset Sida 7 av 14

42 Organisation vid aktivering av POSOM POSOMledare Stöd Samordning Funktioner och deras ansvarsområden i POSOM-grupp POSOM-ledare POSOM-ledare utgörs av avdelningschef för Individ och Familjeomsorgen, eller dennes ersättare. POSOM-ledarens uppgifter är att; Inhämta lägesbild Leda och fördela arbetet i POSOM-gruppen Leda gruppens diskussioner och ta beslut om inriktning och åtgärder Besluta om upprättande av stödcentra Säkerställa att alla ekonomiska utgifter som uppkommer på grund av den inträffade händelsen redovisas i särskild ordning under POSOM-arbetet Kontinuerlig avstämning med POSOM-gruppens övriga funktioner Vid behov utgöra eller utse representant för att representera POSOM i stabsorienteringar som annan aktör genomför Dokumentera händelseförloppet genom att föra anteckningar Stöd Stödfunktionen utgörs av någon ur POSOM-gruppen. Ju större antalet drabbade är, desto fler måste utgöra stödpersoner. Stödfunktionen leder stödpersonernas arbete. Stödpersonernas arbete bygger på nedan punkter, men de närvarar i normalfallet inte vid POSOM-ledarens avstämningsmöten om dessa genomförs på ett upprättat stödcenter. Stödfunktionens uppgifter är bland annat att; Prioritera mottagandet av de drabbade och deras anhöriga Ge särskild uppmärksamhet till drabbade barn Dela ut informationsbroschyrer Förse varje drabbad med numrerat armband (sker i samtycke med den drabbade) och bistå med att notera åtgärder i logg Sida 8 av 14

43 Samordning Samordningsfunktionen bemannas av någon ur POSOM-gruppen. Samordningsfunktionens uppgifter är att; Prioritera utförandet av samordningsuppgifter och undvika att man fastnar hos en drabbad som behöver stöd Vid behov upprätta kontakt med PKL eller andra vårdinstanser Utgöra kontaktväg in i POSOM-gruppen för andra aktörer och för anhöriga Samordna stöd från annan viktig funktion. (T.ex. fastighetsjour för tillgång till kommunal fastighet på obekväm arbetstid) Samordna logistiska lösningar vid transportbehov Planera förplägnadsbehov och samordna införskaffandet av förplägnad och materiel Om möjlighet finns iordningsställa telefoner för de drabbade på det upprättade stödcentret Sida 9 av 14

44 Vid inträffad händelse Initiering Andra aktörer som exempelvis räddningstjänsten och polisen kan initiera POSOM, det vill säga påkalla behovet av POSOM-gruppens arbete och resurser. Detta kan göras genom Lysekils Tjänsteman i Beredskap (TiB). Beslut om aktivering av POSOM-grupp Efter en sådan initiering beslutar exempelvis avdelningschefen för IFO, eller dennes ersättare, om att aktivera POSOM-gruppen. POSOM-gruppen larmas genom att gruppens medlemmar rings upp enligt larmlista och informeras om tid och plats för samling. Se bilaga 1 för kontaktuppgifter. Inställelse Om inte annat anges inställer sig de larmade medlemmarna på Socialkontoret i Lysekil. Egna tjänstetelefoner ska medtas. Beslutsfattaren för POSOM, eller dennes ersättare, utgör alltid funktionen POSOM-ledare i POSOM-gruppen. POSOM-ledaren bemannar POSOM-gruppens övriga funktioner och redogör för situationen. Förmedla kontaktväg Så snart det är möjligt ska kontaktvägen in till POSOM-gruppen förmedlas till den krishanterande aktören som initierat behovet av POSOM. (Samordningsfunktionen utgör kontaktväg in i POSOM-gruppen.) Beslut om stödcenter Utifrån platsen för händelsen utses en lämplig lokal som får utgöra stödcenter. Om gruppen inte har egen nyckel tas hjälp av fastighetsjour. Bedömning av behov av insatsåtgärder Utifrån de lämnade uppgifterna vid initieringen av POSOM-gruppen görs en första bedömning av vilka insatser som kan bli aktuella vid det blivande stödcentret. Utrustning och funktionskort medtas Utrustning packas ihop utifrån behovet och funktionskort för respektive funktion i POSOMgruppen tas med till det blivande stödcentret. Upprättande av stödcenter Gruppen ska ordna för ett organiserat mottagande. Stödcentret bör vara i en lokal med flera rum där det finns möjligheter att samlas i grupp eller sitta mer avskilt. Det ska finnas möjligheter för drabbade att ringa. Det ska finnas en tydligt anvisad informationsplats. Delge kontinuerligt tillgänglig information till drabbade om vad som kommer att ske. Mat, kläder, filtar Kontakt tas med lämpligt kök eller servering för att ordna varm dryck och smörgåsar. (Undvik kaffe, te och större mängder choklad. Koffein kan förstärka de traumatiska upplevelserna). Vid behov skaffas filtar och kläder. Mottagande av drabbade och anhöriga Drabbade och anhöriga ska mötas direkt i entrén. Om möjligt, försök att hålla isär anhöriga till döda, skadade och oskadade. Håll samman familjer. Sida 10 av 14

45 Numrerat armband Samtliga drabbade får ett numrerat armband. Utifrån numret noteras åtgärder, som exempelvis meddelande till anhörig, i en särskild logg. (Armband tilldelas och logg förs i samtycke med den drabbade. Personuppgifterna vidarebefordras därefter i vårdkedjan för att möjliggöra att de drabbade fångas upp efteråt.) Är en person redan registrerad med armband av Polisen använder vi oss av deras armband. Samordning av arbetet Samordningsfunktionen prioriterar att få alla praktiska delar på plats på stödcentret och skapa samordning i det fortsatta arbetet. Allt ifrån förplägnad till logistiklösningar. Ge stöd Stödfunktionen prioriterar att stödja de drabbade som befinner sig på stödcentret och arbetar utifrån nedanstående fyra punkter; Alla bör få stöd som förmedlas på empatiskt sätt Stödet kan vara praktiskt, emotionellt och socialt Särskild uppmärksamhet ska riktas mot barn Vid möjlighet, ge information om vanliga reaktioner och råd för bemästring För att underlätta arbetet med den sista punkten ska broschyr med kontaktuppgifter och kort beskrivning om vanliga reaktioner upprättas och tillhandahållas de drabbade. Reaktionerna efter en dramatisk händelse kan variera mycket. Allt från att bli apatisk till att gråta eller prata intensivt. Grip inte in för mycket. Närhet är i detta läge viktigast. Varsam kroppskontakt och lyssna på den drabbade. Förläggning av drabbade Planera förläggning för drabbade från annan ort. Om möjligt ska de drabbade hållas samman och förläggas på samma ställe. Hemresor Inför hemresa för drabbade från annan ort ska kontakt tas med POSOM på den drabbades hemort för att säkerställa mottagande vid hemkomsten. Rast vila Medarbetarna i POSOM-gruppen ska gemensamt vara observanta på sina kollegors reaktioner och välmående. Alla i gruppen ska med jämna mellanrum ta rast och försöka gå undan en stund för att möjliggöra egen återhämtning. Avlösning Vid POSOM-insats som varar över tid, det vill säga 10 timmar eller mer, ska samordningsfunktionen planera för avlösning och ringa in personal. Dokumentera POSOM-ledaren ansvarar för att fattade beslut och vidtagna åtgärder dokumenteras genom egna anteckningar. Avslut Efter avslutad insats ska gruppsamtal med medarbetarna i POSOM-gruppen genomföras. Gruppsamtalet leds av POSOM-ledaren. Sida 11 av 14

46 En rapport över händelsen och POSOM-gruppens arbete upprättas efter händelsen och utgör del i en årlig uppföljning av POSOM-verksamheten. Utvärdering av POSOM-insatsen Varje POSOM-insats ska på enklaste sätt utvärderas för att tydliggöra vad som gjordes bra och vad som gjordes mindre bra för att ständigt utveckla POSOM-gruppens arbete. Andra aktörer och resurser Företagshälsovård Krisstöd Lysekils kommun har ett tilläggsavtal med Avonova som ansvarar för kommunens företagshälsovård. Tilläggsavtalet ger möjlighet att få akut krisstöd till drabbade personalgrupper. POSOM PKL Samtliga kommuner i vårt närområde har egna POSOM-grupper. Om behov av ett stort antal POSOM-medarbetare uppstår på kort tid finns alltid möjligheten att be grannkommunerna om biträde. PKL, en förkortning för psykologisk/psykosocial katastrofledningsgrupp, är sjukvårdens motsvarighet till POSOM. NU-sjukvården har egen PKL-grupp som aktiveras vid behov. De är endast verksamma innanför sjukhusets dörrar. Sida 12 av 14

47 Kunskap För att kunna utföra ett professionellt och strukturerat omhändertagande är det viktigt att medarbetarna i POSOM-gruppen har nödvändig kunskap om gruppens arbetssätt vid en händelse, men även kunskap om människors reaktioner i kris och andra ämnen som berör krishantering och krisstöd. För att kontinuerligt öka vår kunskap och dra lärdom av andras erfarenheter är målsättningen att minst en gång per år verka för ökad kunskap genom att exempelvis ordna föreläsningar i aktuellt ämne. Säkerhetssamordnaren ansvarar för planering och genomförande. Övning Övning ger färdighet. För att skapa förmågan att utföra ett professionellt och strukturerat omhändertagande måste detta övas. Minst en gång per år ska POSOM-gruppen övas. Detta kan ske genom larmövningar, startövningar, seminarieövningar eller motspelsövningar. Säkerhetssamordnaren ansvarar för planering och genomförande. Revidering Detta dokument gäller tills vidare men ska revideras vid upptäckt behov. Avdelningschefen för IFO ansvarar för att revidering sker. Sida 13 av 14

48 Definitioner Extraordinär händelse Händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun 2. Kris Samhällsstörning Kris, ibland benämnd samhällsstörning, är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och som kan hota grundläggande värden (som vår demokrati) och viktiga samhällsfunktioner (som elförsörjningen). Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisationer. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att hantera krisen kräver samordnade åtgärder från flera myndigheter, organisationer och företag och på alla nivåer i samhället 3. Lägesbild En lägesbild kan enklast beskrivas som en sammanställning av uppgifter för att få en bild av vad som har hänt, vilka effekter det har fått och vad konsekvenserna har blivit eller förväntas bli. En lägesbild är ständigt föränderlig. Därför är det viktigt att lägesbilden uppdateras med jämna mellanrum vid krisledningsarbete. Funktioner Funktioner är roller som bemannas upp av en eller flera medlemmar ur en fastställd grupp, exempelvis medlemmar i en POSOM-grupp. En funktion kan bestå av en eller flera personer och behöver inte utgöras av samma person från händelse till händelse. Fördelen med funktioner är att krisledningsorganisationen inte är sårbar för personalförändringar eller motsvarande. Med funktioner skapas en struktur för krishanteringsarbetet och man fastställer även ansvarsområde och arbetsuppgifter för krisledningsorganisationen. Risken för att missa viktiga krishanteringsåtgärder minskar. PKL PKL är sjukvårdens motsvarighet till POSOM. NU-sjukvården har egen PKL-grupp som aktiveras vid behov. De är endast verksamma innanför sjukhusets dörrar. Lysekils kommuns krisledning För mer information finns Lysekils kommuns krisledningsplan tillgänglig på kap 4 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap. 3 Stärkt krisberedskap för säkerhets skull prop. 2007/08:92 s. 77 Sida 14 av 14

49 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 181 Begäran om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck Dnr: LKS Kommunfullmäktige beslutade , 152 att med en återremiss återföra ärendet till kommunstyrelsen, med uppdraget att skyndsamt utreda dels möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommunkoncern, dels möjligheterna att inkludera/överföra KHF Lysekils omsorgsbostäder i/till Lysekils kommunkoncern. Kommunen har utifrån beslut från ingått ett samarbetsavtal med föreningen där de övertog ägandet av de två äldreboendena Lysekilshemmet och Stångenäshemmet. Samarbetsavtal är ett juridiskt bindande avtal som bygger på att föreningen tillhandahåller lokaler till kommunen och bostäder för äldre. Föreningen har idag ingen annan uppfattning än att de arbetar enligt det samarbetsavtal som finns. En tvist med föreningen kommer innebära extra kostnader och en försening av projektet. Dels kommer kommunen få börja om den projektering som gjorts av Riksbyggen och dels göra ny upphandling. Även om kommunen kan köpa loss det arbete som har gjort så måste kommunen själva arbeta igenom underlagen. Personal måste anställas och/eller konsulter måste anlitas eftersom dessa resurser inte finns i kommunkoncernen idag. Vidare måste en ny upphandling genomföras. En sådan process bedöms ta ett år. Om kommunen inte kan komma överens med föreningen och Riksbyggen snabbt så kommer tiden dras ut ytterligare, en försening av bygget på ett till två år kan man räkna med. Följden blir troligen ökade byggkostnader, ytterligare försämrad arbetsmiljö för de anställda och boendemiljö för de äldre på grund av Lysekilshemmets status. Föreningen har dessutom upparbetade kostnader för detaljplan, fastighetsbildning, projektering och förfrågningsunderlag på sammanlagt 7,3 mnkr. Kostnader som kommunen i så fall måste överta. Om kommunen bryter samarbetet och kommer överens om övertagande om boendena så måste kommunen i ett första steg köpa tillbaka fastigheterna. De är idag belånade med cirka 111 mnkr. I ett andra steg kommer kommunen att behöva låna upp för cirka 230 mnkr för att kunna bygga det nya äldreboendet i Fiskebäck. Sammantaget behöver kommunen alltså låna närmare 350 mnkr för att dels köpa de befintliga boenden och dels för att kunna bygga det nya. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Jäv Christer Hammarqvist (C) anmäler jäv. Justerare: Utdragsbestyrkande:

50 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Yrkande Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet och miljöpartiet yrkar avslag till förvaltningens förslag. Lars Björneld (L), Monica Andersson (C) och Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla begäran om borgen mot Ronald Rombrants m.fl. förslag till avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla begäran om borgen mot Ronald Rombrants m.fl. förslag till avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Björneld m.fl. förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Lars Björnelds m.fl. förslag Nej-röst för avslag Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att bifalla Lars Björnelds m.fl. förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Monica Andersson, tjg. C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Justerare: Utdragsbestyrkande:

51 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna 229 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder till investeringar i nybyggnation av nytt äldreboende på del i fastigheten Lyse Fiskebäck 2:7. Reservation Ronald Rombrant (LP), anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

52 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) RESERVATION från Lysekilspartiet mot kommunstyrelsens beslut i ärende 12, om att bevilja borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck Kommunstyrelsen beslutade efter votering som slutade med 6-5 att bifalla KH Lysekils omsorgsbostäders hemställan om 229 mkr i kommunal borgen. Vi delar inte alls den negativa bild och de svårigheter som förmedlas i tjänsteskrivelsen när det gäller att ta över projektet Fiskebäck eller inkludera den kooperativa föreningen i kommunen. Kommunrevisionen har i sin granskning av årsredovisning 2014 rekommenderat kommunen att betrakta föreningen som tillhörande kommunen. En sådan definition hade fått följdverkningar, föreningen hade varit tvungen att följa LOU, vilket hade lett till att avtalen med Riksbyggen inte hade kunnat förlängas utan konkurrensutsättning, det hade lett till att handlingar inte längre hade kunnat hemlighållas, vi hade fått en enklare och mer transparant lösning för att kunna tillgodose behovet av äldreboende etc. När det gäller borgen till KH Lysekils omsorgsbostäder noterar vi att det saknas uppgift om hur länge borgensåtagandet maximalt ska få gälla, hur nedtrappning av åtagandet ska ske. Detta är i sammanhanget mindre saker, men frågan bör ändå väckas. Den större frågan vi ställer är huruvida lämnande av borgen till en extern juridisk person inryms i kommunens befogenheter? I KL 2 kap 8 står: Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.. Vi får inte ihop detta. SKL genom förbundsjurist Lena Dahlman genomförde 2012 en utredning av ett i stort sett identiskt upplägg i Munkedals kommun. Kritiken mot upplägget var svidande. Dahlman avslutar kapitlet om kommunal kompetens och statligt stöd (kap 9), med orden Sammantaget avråder jag alltså bestämt från att kommunen lämnar någon form av ny garanti eller borgen. Det säkraste vore också om befintliga utfästelser upphörde. Vi kan tyvärr inte av handlingarna utläsa vilka utredningar som I detta fall har gjorts för att säkerställa att lämnande av borgen skulle vara förenligt med kommunallagen och att vi inte bryter mot EU:s statsstödsregler. Mot denna bakgrund röstade Lysekilspartiet avslag på förslaget att lämna borgen. Vi menar också att fullmäktiges presidie bör fråga sig om tillräckligt har utretts i ärendet när det gäller huruvida borgen i detta fall inryms i kommunens befogenheter. Vid osäkerhet om detta bör det övervägas om ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige, menar vi. Det är inte förvaltningsrätten som ska göra det som åligger oss att ta reda på. Ronald Rombrant, Fredrik Häller och Catharina Hansson för Lysekilspartiet Justerare: Utdragsbestyrkande:

53 Tjänsteskrivelse Sid 1/4 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Hemställan om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna 229 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder till investeringar i nybyggnation av nytt äldreboende på del i fastigheten Lyse Fiskebäck 2:7. Ärendet Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har inkommit med en skrivelse där de hemställer om kommunal borgen som säkerhet för lån till finansieringen av nybyggnation av nytt äldreboende på del av Lyse - Fiskebäck 2:7 om 229 mkr. Sedan tidigare har kommunen ett borgensåtagande för föreningen på 118 mnkr. Ett beslut om de 229 mnkr innebär att det totala borgensåtagandet uppgår till 347 mnkr. Ärendet om nytt äldreboende i Fiskebäck behandlades i kommunfullmäktige , 53. Kommunfullmäktige beslutade då att teckna ett nytt samverkansavtal med föreningen i syfte att ingå hyresavtal för ett nytt äldreboende i Fiskebäck. Den kalkyl som var framtagen vi det tillfället byggde på att upplåning skulle ske med pantbrev som säkerhet och att ytterligare kommunal borgen inte skulle begäras. Bakgrunden till den nu inkomna hemställan är främst att lån med kommunal borgen som säkerhet beräknas innebära en lägre driftskostnad på grund av den fördel det innebär med lägre ränta än då föreningen erhåller ränta via pantbrev som säkerhet. För kommunen innebär detta att den kalkylerade nettokostnaden för lokalhyran minskar med ca 1,2 mnkr och detta beror främst på att avgiften för borgensavgift ökar. Kommunfullmäktige beslutade , xx att med en återremiss återföra ärendet till kommunstyrelsen, med uppdraget att skyndsamt utreda dels möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommunkoncern, dels möjligheterna att inkludera/överföra KHF Lysekils omsorgsbostäder i/till Lysekils kommunkoncern. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

54 TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum Vår beteckning Förvaltningens synpunkter Bakgrund Det ärende som nu föreligger kommunfullmäktige handlar om en hemställan om borgen som säkerhet för lån till föreningen så att de kan bygga äldreboendet i Fiskebäck. Syftet med att bevilja borgen är att detta leder till bättre lånevillkor för föreningen och detta i sin tur innebär lägre kostnader för kommunen. Det blir därmed bättre villkor för kommunen. Föreningen har fått anbud för bygget och kan tilldela inom kort men avvaktar beslut från kommunen om kommunal borgen. Möjligheter att återföra projektet till kommunkoncernen Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder är egen juridisk person där kommunen inte har majoritetsinflytande. Däremot har kommunen inflytande via representanter i styrelsen. Kommunen har idag ett samarbetsavtal med föreningen. Det är ett juridiskt bindande avtal som bygger på att föreningen tillhandahåller lokaler till kommunen och bostäder för äldre. Föreningen har idag ingen annan uppfattning än att de arbetar enligt det samarbetsavtal som finns. En tvist med föreningen kommer innebära extra kostnader och en försening av projektet. Dels kommer kommunen få börja om den projektering som gjorts av Riksbyggen och dels göra ny upphandling. Även om kommunen kan köpa loss det arbete som har gjort så måste kommunen själva arbeta igenom underlagen. Personal måste anställas och/eller konsulter måste anlitas eftersom dessa resurser inte finns i kommunkoncernen idag. Vidare måste en ny upphandling genomföras. En sådan process bedöms ta ett år. Om kommunen inte kan komma överens med föreningen och Riksbyggen snabbt så kommer tiden dras ut ytterligare. Vi bör därför räkna med en försening av bygget på ett till två år. Följden blir troligen ökade byggkostnader, ytterligare försämrad arbetsmiljö för de anställda och boendemiljö för de äldre på grund av Lysekilshemmets status. Föreningen har dessutom upparbetade kostnader för detaljplan, fastighetsbildning, projektering och förfrågningsunderlag på sammanlagt 7,3 mnkr. Kostnader som kommunen i så fall måste överta. Möjligheterna att inkludera/överföra KHF Lysekils omsorgsbostäder i/till Lysekils kommunkoncern. Kommunen har utifrån beslut från ingått ett samarbetsavtal med föreningen där de övertog ägandet av de två äldreboendena Lysekilshemmet och Stångenäshemmet. Föreningen har sedan dess byggt om Stångenäshemmet och efter en utredning kring Lysekilshemmet kom man fram till att det skulle ersättas av ett nytt äldreboende i Fiskebäck. Föreningens ägande och förädling av fastigheterna har hittills kunnat ske genom att kommunen har gått i borgen för de lån som föreningen har behövt. Förvaltningen kan konstatera att upplägget när det gäller Stångenäshemmet har inneburit att det finns ett modernt och väl fungerande

55 TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Vår beteckning äldreboende i Brastad. När det gäller Lysekilshemmet kan konstateras att föreningen har betydande kostnader för reparationer och underhåll av en fastighet som idag inte motsvarar de krav som ställs på ett särskilt äldreboende avseende boendemiljö och arbetsmiljö. Om kommunen bryter samarbetet och kommer överens om övertagande om boendena så måste kommunen i ett första steg köpa tillbaka fastigheterna. De är idag belånade med cirka 111 mnkr. I ett andra steg kommer kommunen att behöva låna upp för cirka 230 mnkr för att kunna bygga det nya äldreboendet i Fiskebäck. Sammantaget behöver kommunen alltså låna närmare 350 mnkr för att dels köpa de befintliga boenden och dels för att kunna bygga det nya. Kommunens finansiella förutsättningar för ett övertagande Ett övertagande av projekt Fiskebäck och köp av befintliga fastigheterna Stångenäshemmet och Lysekilshemmet skulle alltså, som framgår ovan, innebära ett lånebehov på närmare 350 mnkr. Idag lånar kommunen främst av Kommuninvest vilken är en organisation som ägs gemensamt av kommuner i Sverige. Kommuninvest ger kommunen de bästa villkoren för lån. Dock finns en gräns för hur mycket en kommun kan låna från dem beroende av hur de bedömer kommunens ekonomiska ställning. Lysekils kommun har idag kvar cirka 230 mnkr i låneutrymme hos Kommuninvest. Kommunen har alltså inte möjlighet att låna hela beloppet hos Kommuninvest med de mest fördelaktiga villkoren. Alternativt måste kommunen söka låneutrymme hos andra finansiärer. I båda fallen med högre räntekostnader som följd. Kommunkoncernens lånebehov de kommande åren är dessutom stort. Enligt den bedömning som kommunstyrelseförvaltningen gör nu kommer lånebehovet att vara i storleksordningen mnkr de kommande 5-6 åren om de investeringsbehov som kartlagts genomförs. All den finansieringen kommer då att ske med sämre villkor eftersom utrymmet från Kommuninvest inte finns kvar om kommunen ska överta och finansiera befintliga boenden och projekt Fiskebäck. Borgensåtagande När Kommuninvest bedömer en kommuns låneutrymme görs det utifrån kommunkoncernens totala skuld. I detta ingår inte borgensåtaganden. Borgensåtagande och lån blir utifrån det inte samma sak. Dessutom får kommunen en betalningsskyldighet utifrån ett borgensåtagande först om låntagaren inte kan fullgöra sina åtaganden. I detta fall är förvaltningens bedömning att den risk det innebär att gå i borgen för föreningen är låg. Behovet av lägenheter i äldreboende kommer vara stort i kommunen under lång tid framöver. Befolkningsökningen av äldre kommer vara kraftig och behovet av lägenheter kommer att öka. Detta beskrivs också i kommunens egen Vård -och omsorgsplan

56 TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Datum Vår beteckning Förvaltningens slutsats angående återremissen Förvaltningen kan inte se att kommunen kan ta över äldreboendena från föreningen utan juridiska och ekonomiska konsekvenser som leder till att äldreboendet som behövs snarast kommer att förenas kraftigt och troligen blir dyrare att producera. Detta ärende handlar i grunden om att bevilja borgensåtagande till Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder som säkerhet för lån till det nya äldreboendet i Fiskebäck. Genom att bevilja kommunal borgen kommer kommunens kostnader minska för det nya äldreboendet jämfört med om föreningen måste låna utan kommunal borgen. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 152 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

57 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (23) 152 Begäran om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck Dnr: LKS Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har inkommit med en skrivelse där de hemställer om kommunal borgen som säkerhet för lån till finansieringen av nybyggnation av nytt äldreboende på del av Lyse - Fiskebäck 2:7 om 229 mkr. Sedan tidigare har kommunen ett borgensåtagande för föreningen på 118 mnkr. Ett beslut om de 229 mnkr innebär att det totala borgensåtagandet uppgår till 347 mnkr. Ärendet om nytt äldreboende i Fiskebäck behandlades i kommunfullmäktige , 53. Kommunfullmäktige beslutade då att teckna ett nytt samverkansavtal med föreningen i syfte att ingå hyresavtal för ett nytt äldreboende i Fiskebäck. Den kalkyl som var framtagen vid det tillfället byggde på att upplåning skulle ske med pantbrev som säkerhet och att ytterligare kommunal borgen inte skulle begäras. Bakgrunden till den nu inkomna hemställan är främst att lån med kommunal borgen som säkerhet beräknas innebära en lägre driftskostnad på grund av den fördel det innebär med lägre ränta än då föreningen erhåller ränta via pantbrev som säkerhet. För kommunen innebär detta att den kalkylerade nettokostnaden för lokalhyran minskar med ca 1,2 mnkr och detta beror främst på att avgiften för borgensavgift ökar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Protokoll från kommunstyrelsen , 170 Yrkande Jan-Olof Johansson (S), Christina Gustafson (S), Lars Björneld (L), Ann-Charlotte Strömwall (L), Mats Karlsson (M), Elisabeth Larsson (KD) och Camilla Carlsson (L): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Siw Lycke (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Ronald Rombrant förslag om återremissyrkande Ronald Rombrant (LP): Att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen, som ges i uppdrag att skyndsamt utreda dels möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommunkoncern, dels möjligheterna att inkludera/överföra KHF Lysekils omsorgsbostäder i/till Lysekils kommunkoncern. Inge Löfgren (MP) och Yngve Berlin (K): Bifall till Ronald Rombrants förslag om återremiss. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Justerare: Utdragsbestyrkande:

58 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (23) Proposition på Ronald Rombrants m.fl. förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag, proposition på kommunstyrelsens förslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants m.fl. förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för återremiss Omröstningsresultat Med 17 ja-röster och 14 nej-röster beslutar kommunfullmäktige om en minoritetsåterremiss i ärendet.(se omröstningsbilaga) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen, som ges i uppdrag att skyndsamt utreda dels möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommunkoncern, dels möjligheterna att inkludera/överföra KHF Lysekils omsorgsbostäder i/till Lysekils kommunkoncern. Beslutet skickas till Kooperativa Hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder Socialnämnden Kommunstyrelseförvaltningen Justerare: Utdragsbestyrkande:

59 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (23) NÄRVARO- OMRÖSTNINGSLISTA VOTERING Bilaga 152 KOMMUNFULLMÄKTIGE NÄRV JA NEJ AVST S Jan-Olof Johansson X X S Christina Gustafson X X S Klas-Göran Henriksson X X S Siw Linnér X X S Anette Björmander X X S Anders C Nilsson X X C Siw Lycke X X L Ann-Charlotte Strömwall X X L Lars Björneld X X L Camilla Carlsson X X V Håkan Smedja X X V Marthin Hermansson Lisbeth Lindström X X K Yngve Berlin X X K Britt-Marie Kjellgren X X LP Ronald Rombrant X X LP Jeanette Janson X X LP AnnBritt Jarnedal X X LP Lars-Olof Stilgård X X LP Fredrik Häller Gert-Ove Forsberg X X LP Patrik Saving X X LP Fredrik Lundqvist X X KD Roger Svensson Elisabeth Larsson X X MP Katja Norén X X MP Inge Löfgren X X SD Caroline Hogander X X SD Christoffer Zakariasson X X SD Lillemor Antonsson X X M Mats Karlsson X X M Marita Fermell-Lagrell Klaus Peters X X M Richard Åkerman Wictoria Insulan X X S Sven-Gunnar Gunnarsson X X Justerare: Utdragsbestyrkande:

60 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 186 Förlängning samt överlåtelse av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Dnr: LKS Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB 2012 ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget. Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan vid flera tillfällen flyttats fram, senast till genom beslut i kommunfullmäktige , 175. PEAB har nu inkommit till kommunen med en begäran om dels förlängning av ramavtalet med två år till , dels överlåtelse av detta till Skaftöbo AB/Lars Andersson. Skälet som PEAB anger för detta är att arbetet med att ta fram detaljplanen har varit en utdragen process och att bolaget under tiden ändrat sin inriktning avseende produktion av bostäder i egenutvecklade projekt. PEAB har i sin skrivelse begärt en förlängning av ramavtalet med två år till Med hänvisning till att arbetet med detaljplan och avtal är långt framskridet bedömer dock förvaltningen att en förlängning av ramavtalet med ett år till är en rimligare tidshorisont. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Yrkande Inge Löfgren (MP): Avslag på förvaltningens förslag Ronald Rombrant (LP): Att ärendet återremitteras och ge förvaltningen i uppdrag att dels säkerställa att överlåtelsen inte medför ett gynnande av enskild (uppfyller exempelvis Skaftöbo kraven som ställdes vid anbudslämnandet i första skedet?), dels säkerställa att Skaftöbo AB har kapacitet att betala 47 mnkr för marken. Jan-Olof Johansson (S) och Lars Björneld (L): Bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag proposition på Inge Löfgrens förslag till avslag mot Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag till bifall. Justerare: Utdragsbestyrkande:

61 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Proposition Ordförande ställer proposition Ronald Rombrants förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för återremiss Omröstningsresultat Med 7 ja-röster och 4 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 7 4 Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Inge Löfgrens förslag till avslag mot Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag till bifall och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna att PEAB överlåter ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, till Skaftöbo AB. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna förslag på tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, innebärande att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Justerare: Utdragsbestyrkande:

62 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Reservation Ronald Rombrant och Inge Löfgren anmäler skriftlig reservation, var för sig. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

63 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) RESERVATION från Lysekilspartiet mot kommunstyrelsens beslut i ärende 13, förlängningen och överlåtelse av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige dels att godkänna att PEAB överlåter ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget till Skaftöbo AB, dels att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Lysekilspartiet har ställt sig bakom utbyggnadsplaner på Utsiktsberget i den omfattning som anges i Översiktsplan Detta är såvitt vi förstår den fjärde gången som giltighetstiden för ramavtalet förlängs. Den ursprungliga giltighetstiden var till och med Det har vidare gått mer än sju år sedan kommunfullmäktige fattade beslut om att godkänna PEAB som exploatör, som vann anbudstävlingen med det högsta budet för marken, 47 mkr. Vi ogillar starkt att detaljplaner hamnar i långbänk på detta sätt. Huruvida en överlåtelse av ramavtalet från en exploatör till en annan inte står i strid mot konkurrensregler och gynnande av enskild näringsidkare går inte går inte att utläsa av tjänsteskrivelsen. En sådan frågeställning med svar - menar vi särskilt borde lyftas fram, inte minst för att minska risken för att beslutet ska överklagas. Detta var bakgrunden till att Lysekilspartiet yrkade på att ärende skulle återremitteras. Lysekilspartiets yrkande i kommunstyrelsen : att ärendet återremitteras och att förvaltningen ges i uppdrag att dels säkerställa att en överlåtelse inte medför ett gynnande av enskild (uppfyller exempelvis Skaftöbo AB kraven som ställdes vid det ursprungliga anbudslämnandet?), dels säkerställa att Skaftöbo AB har kapacitet att betala 47 mkr för marken. Ronald Rombrant, Fredrik Häller och Catharina Hansson för Lysekilspartiet Justerare: Utdragsbestyrkande:

64 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) RESERVATION från miljöpartiet mot kommunstyrelsens beslut i ärende 13, förlängningen och överlåtelse av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Miljöpartiet anser att ramavtalet för planarbetet inte bör förlängas av följande skäl: Byggnationen är allt för omfattande och avviker väsentligt från gällande översiktsplan. Det blir ett alltför stort ingrepp i orörd natur och i ett högt bergsområde. Landskapsbilden i den här delen av den yttersta skärgården kommer att påverkas starkt. Bebyggelsen kommer i huvudsak att bli fritidsbostäder eftersom området är högt beläget med vacker havsutsikt. Åretruntboende och speciellt barnfamiljer får svårt att ekonomiskt konkurrera med sommargäster. Lysekils kommun får betydande kostnader i form av vägar, vatten, avlopp, gång och cykelbanor mm. Kostnader som skattebetalarna får bekosta eftersom sommargäster inte skattar i kommunen. Inge Löfgren (MP) Justerare: Utdragsbestyrkande:

65 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Samhällbyggnadsförvaltningen Leif Schöndell, Förlängning samt överlåtelse av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna att PEAB överlåter ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, till Skaftöbo AB. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna förslag på tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, innebärande att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Ärendet Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB 2012 ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget, bilaga 1. Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan vid flera tillfällen flyttats fram, senast till genom beslut i kommunfullmäktige , 175. PEAB har nu inkommit till kommunen med en begäran om dels förlängning av ramavtalet med två år till , dels överlåtelse av detta till Skaftöbo AB/Lars Andersson, bilaga 2. Skälet som PEAB anger för detta är att arbetet med att ta fram detaljplanen har varit en utdragen process och att bolaget under tiden ändrat sin inriktning avseende produktion av bostäder i egenutvecklade projekt. Förvaltningens synpunkter Som framhålls i skrivelsen från PEAB har Skaftöbo AB/Lars Andersson varit en samarbetspartner i hela planeringsprocessen och bolaget fanns med som en part redan i PEAB:s anbud avseende exploateringen. En överlåtelse av ramavtalet till Skaftöbo AB innebär därmed en säkrad kontinuitet i projektet. Läget i projektet är att kommunen har tagit fram förslag till exploateringsavtal, marköverlåtelseavtal samt avtal om fastighetsreglering. Vidare återstår visst arbete för exploatörens planarkitekt med att ta fram en färdig antagandehandling för detaljplanen samt därefter den formella hanteringen enligt PBL och slutligen kommunens beslutsprocess avseende avtal och detaljplan. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

66 Tjänsteskrivelse PEAB har i sin skrivelse begärt en förlängning av ramavtalet med två år till Med hänvisning till att arbetet med detaljplan och avtal enligt ovan är långt framskridet bedömer dock förvaltningen att en förlängning av ramavtalet med ett år till är en rimligare tidshorisont. Vidare delar förvaltningen uppfattningen att en överlåtelse av avtalet till Skaftöbo AB/Lars Andersson kan vara ett rimligt alternativ mot bakgrund av att PEAB ändrat inriktning för sin bostadsproduktion och till följd av detta vill frånträda ramavtalet. Förlängningen av ramavtalet sker genom ett tillägg till detta i enlighet med bilaga 3. Leif Schöndell T f samhällsbyggnadschef Bilagor Ramavtal Skrivelse från PEAB Tillägg till ramavtal Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen, Plan & Bygg samt Mark & Gata PEAB Bostad AB Skaftöbo AB/Lars Andersson Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

67 Mellan Lysekils kommun, org nr , nedan kallad Kommunen och Skaftöbo AB, org nr , nedan kallad Exploatören, träffas följande Tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö- Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun. Ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, tecknat ska fortsätta att gälla med följande ändring: 15 Avtalets giltighet Avtalet upphör att gälla om detaljplanearbetet avbryts eller om detaljplanen inte antas av kommunfullmäktige senast genom beslut som vinner laga kraft. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Lysekil För Lysekils kommun Lysekil 2017-_12_- För Skaftöbo AB Kommunstyrelsen Jan-Olof Johansson Lars Andersson Kommunstyrelsens ordförande Leif Schöndell T f samhällsbyggnadschef

68

69

70

71

72

73

74 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 190 Revidering av policy för inköp och upphandling samt riktlinjer och regler Dnr: LKS Kommunfullmäktige beslutade om Policy för inköp och upphandling samt riktlinjer för inköp och direktupphandling , 54. Styrande dokument för inköp och upphandling behöver revideras utifrån att ny lagstiftning trädde i kraft 1 januari 2017 och 1 juni Från 1 januari tillkom lagstiftning gällande upphandling av koncessioner, upphandlingspolicyn har utarbetats för att även omfatta denna lagstiftning 1 juni 2017 kompletterades lagstiftningen med bestämmelser om skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa krav på arbetsrättsliga villkor gällande lön, semester och arbetstid. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Yrkande Yngve Berlin (K): Ändringsförslag under rubriken Sociala och etiska hänsyn i policyn för inköp och upphandling, första stycket lägga till (fet stil) Vid upphandling ska entreprenör/leverantör samt underentreprenör/underleverantör följa de deklarationer och konventioner som undertecknas av Sverige inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsmiljöhänsyn. Under samma rubrik, sista stycket, ändras till Nivåerna på villkoren rörande lön, semester och arbetstid ska anges enligt de (lägsta stryks) nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Lika lön för lika arbete ska gälla. Christina Gustafson (S): Bifall till Yngve Berlins förslag. Mats Karlsson (M): tilläggsförslag att förvaltningen får i uppdrag att se över kostpolicyns djuretiska aspekter vid översyn av kostpolicyn. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Yngve Berlins m.fl. ändringsförslag mot förvaltningens förslag. Proposition på Mats Karlssons förslag att förvaltningen får i uppdrag att se över kostpolicyns djuretiska aspekter vid översyn av kostpolicyn. Proposition Ordförande ställer proposition på Yngve Berlins m.fl. ändringsförslag mot förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Yngve Berlins m.fl. förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

75 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons tilläggsförslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta policy för inköp och upphandling och att det ersätter tidigare antagen policy, diarienummer med Yngve Berlings m.fl. ändringsförslag. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta riktlinjer för inköp och upphandling och att det ersätter tidigare antagna riktlinjer, diarienummer Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att policy för inköp och upphandling, samt riktlinjer för inköp och upphandling även ska gälla för de helägda kommunala bolagen. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta regler för inköp och direktupphandling. Kommunstyrelsen beslutar att förvaltningen får i uppdrag att se över kostpolicyns djuretiska aspekter vid översyn av kostpolicyn. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelseförvaltningen Maria Fredriksson, upphandlaren Justerare: Utdragsbestyrkande:

76 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen/Ekonomiavdelningen Maria Fredriksson, Revidering av policy för inköp och upphandling samt riktlinjer och regler Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta policy för inköp och upphandling och att det ersätter tidigare antagen policy, diarienummer Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta riktlinjer för inköp och upphandling och att det ersätter tidigare antagna riktlinjer, diarienummer Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att policy för inköp och upphandling, samt riktlinjer för inköp och upphandling även ska gälla för de helägda kommunalabolagen. Kommunstyrelsen beslutar att anta regler för inköp och direktupphandling. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om Policy för inköp och upphandling samt riktlinjer för inköp och direktupphandling , 54 Styrande dokument för inköp och upphandling behöver revideras utifrån att ny lagstiftning trädde i kraft 1 januari 2017 och 1 juni Från 1 januari tillkom lagstiftning gällande upphandling av koncessioner, upphandlingspolicyn har utarbetats för att även omfatta denna lagstiftning 1 juni 2017 kompletterades lagstiftningen med bestämmelser om skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa krav på arbetsrättsliga villkor gällande lön, semester och arbetstid. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har ändrat strukturen för policy och riktlinjer för inköp och upphandling att anpassas efter de riktlinjer som finns för styrande dokument. Det har också inneburit att förvaltningen kompletterar med regler för inköp och direktupphandling. Föreslagen policy för inköp och upphandling samt riktlinjer för inköp och upphandling är utformade för att även omfatta de helägda kommunala bolagen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

77 Tjänsteskrivelse De regler som förslås gäller den kommunala förvaltningen. Bolagen behöver därför komplettera med regler för inköp och direktupphandling. Anledningen till att regler inte föreslås för bolagen är att bolagen kan lyda under olika lagstiftning där beloppsgränser för direktupphandling skiljer sig åt. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga/bilagor Policy för inköp och upphandling Riktlinjer för inköp och upphandling Regler för inköp och direktupphandling Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Alla nämnder Kommunala bolag Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

78 Lysekils kommuns Policy för inköp och upphandling Strategi Program Plan >> Policy Riktlinjer Regler

79 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Dnr: Kommunfullmäktige , xx Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen Alla förvaltningar och bolag Ekonomichef LKS

80 Policy för inköp och upphandling Syfte Syftet med denna policy är att tydliggöra Lysekils kommuns förhållningssätt i upphandlings- och inköpsfrågor. Samordnad upphandling Upphandlingsverksamheten inom kommunen och dess bolag ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi och dels för att minimera de administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske med övriga kommuner inom upphandlingssamarbetet i norra Bohuslän samt med andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa har företräde framför enskilda verksamheters intresse. Omfattning Denna policy gäller för all anskaffning av varor, tjänster, koncessioner och entreprenader inom samtliga nämnder och bolag. Hållbar utveckling Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Kraven måste dock utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. Kommunen ska sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Sociala och etiska hänsyn Vid upphandling ska entreprenör/leverantör följa de deklarationer och konventioner som undertecknas av Sverige inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsmiljöhänsyn. Vid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Vid all upphandling ska det göras en bedömning om det är behövligt att ställa krav om villkor rörande lön, semester och arbetstid. Bedömningen ska göras mot bakgrund av risken för oskäliga arbetsvillkor i den aktuella upphandlingen. För upphandlingar inom branscherna bygg, städ och taxi ska det alltid anses behövligt att ställa krav på arbetsrättsliga villkor Nivåerna på villkoren rörande lön, semester och arbetstid ska anges enligt de lägstanivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Affärsetiskt förhållningssätt Kommunen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen. Detta innebär att anställda och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av

81 ovidkommande hänsyn eller intressen. Förtroendevalda och anställda som har personliga intressen i eller förhållanden till leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av upphandlingen eller inköpet. En förtroendevald eller anställd som till exempel i rollen som beställare kommer i kontakt med en leverantör i en sådan omfattning att man skapar en nära affärsrelation till leverantören ska undvika att anlita samma leverantör i privata angelägenheter. Revidering Denna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs kommunfullmäktige.

82 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut

83 Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för inköp och upphandling

84 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Dnr: Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen Alla förvaltningar och bolag Ekonomichef LKS

85 Riktlinjer för inköp och upphandling Alla inköp och upphandlingar ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU) lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK), samt annan berörd lagstiftning. Kommunen är en juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en upphandlande myndighet. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa har företräde framför enskilda verksamheters intresse. Upphandlingsfunktionens roll Upphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och står för den interna och externa informationen angående offentlig upphandling. Upphandlingsfunktionen i kommunensförvaltning finns i kommunstyrelseförvaltningen. Varje bolag ska ha en utsedd upphandlingsfunktion. Upphandlingsfunktionen samordnar de upphandlingar som är av förvaltningsövergripande karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter och bolag. Upphandlingsfunktionen hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden som handläggs av annan förvaltning samt genomför elektronisk annonsering av alla upphandlingar som skall annonseras. Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om förvaltningsövergripande och samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också för att uppföljning och bevakning sker av ingångna avtal på förvaltningsövergripande nivå samt att detta sker för samordnade avtal. Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden. Roller, nämnder styrelse och förvaltning Varje nämnd och bolag har ansvar för de inköp och upphandlingar som berör nämndens eller bolagets verksamhet. Nämnden eller styrelsen ansvarar för att gällande lagstiftning och policy följs, att ansvar och befogenheter i upphandlings- och inköpsverksamheten fastställs, samt att medarbetare har den kompetens som krävs för att genomföra upphandling och inköp på ett korrekt sätt. Det är nämndens eller styrelsens ansvar att tillse att förvaltningen, utifrån aktuella normer, lagar och regler, utarbetar en kravspecifikation som är anpassad till det behov som efterfrågas. Vid samordnade upphandlingar ska förvaltningen bistå med information om behov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen. Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling eller gör ett inköp ansvarar för att upphandlingen eller inköpet sker i enlighet med aktuell lagstiftning och kommunens policy för inköp och upphandling samt riktlinjer och regler för upphandling och inköp.

86 Avtalstrohet En förutsättning för att uppnå effekterna med samordnad upphandling är att kommunerna använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunernas upphandlingar. Det åvilar respektive förvaltningschef och VD att tillse att tecknade avtal följs. Direktupphandling Vid direktupphandling skall alltid konkurrens sökas och de grundläggande principerna för upphandling gäller. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske samt om värdet på det upphandlade inte överstiger de beloppsgränser som finns i upphandlingslagstiftningen. Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling. Värdet av en upphandling ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas i enligt avtal. Options- och förlängningsklausuler ska beaktas som om de utnyttjas. Vid beräkningen ska även tidigare upphandlingar av samma slag gjorda under räkenskapsåret beaktas. Kommunen och bolagen ska utarbeta regler för inköp och direktupphandling utifrån policy för inköp och upphandling och riktlinjer för inköp och upphandling Skadestånd Varje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett enskilt ärende skall förvaltningen ansvara för den ekonomiska skadan. Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning åvilar solidariskt de deltagande verksamheterna. Dokumentation Alla upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar skall dokumenteras och diarieföras så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa.

87 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut

88 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 191 Riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor Dnr: LKS Kommunstyrelsen beslutade att Lysekil ska delta i Västtrafiks centrala upphandling gällande anropsstyrd trafik. Avtal med Västtrafik gällande färdtjänst trädde i kraft 19 juni Som en konsekvens av att kommunen ingått avtal med Västtrafik har administrativa enheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, omarbetat kommunens riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Riktlinjerna tar utgångspunkt i färdtjänstlagen och det regelverk som Lysekils kommun tidigare beslutat. Riktlinjerna belyser även tillvägagångssätt och hur ärenden om färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor ska handläggas. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna riktlinjerna för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

89 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Samhällsbyggnadsförvaltningen Linda Wising, Riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att Lysekil ska delta i Västtrafiks centrala upphandling gällande anropsstyrd trafik. Avtal med Västtrafik gällande färdtjänst trädde i kraft 19 juni Som en konsekvens av att kommunen ingått avtal med Västtrafik har administrativa enheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, omarbetat kommunens riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Riktlinjerna tar utgångspunkt i färdtjänstlagen och det regelverk som Lysekils kommun tidigare beslutat. Riktlinjerna belyser även tillvägagångssätt och hur ärenden om färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor ska handläggas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna riktlinjerna för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Ärendet Nytt avtal med Västtrafik gällande färdtjänsten trädde i kraft 19 juni De huvudsakliga ändringar som har gjorts i de reviderade riktlinjerna för färdtjänst är att kommunen idag följer Västtrafiks zonindelning vilket innebär att de färdtjänstberättigade i Lysekil kan resa inom hela Fyrbodalsområdet. En annan förändring gäller taxan som är beslutat sedan tidigare där kommunen nu följer Västtrafiks basprislista och har ett påslag på 50 procent på egenavgiften. För resor till och från arbetet betalar resenären, efter individuell prövning, en avgift som utgår från vad ett månadskort inom kollektivtrafiken kostar. Riktlinjerna avseende kring riksfärdtjänst i riktlinjen är oförändrat. Förvaltningens utredning Som en konsekvens av att kommunen ingått avtal med Västtrafik, har administrativa enheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, omarbetat kommunens riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Riktlinjerna är därmed anpassade efter avtalets bestämmelser. Leif Schöndell T.f. förvaltningschef Linda Wising Handläggare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

90 Tjänsteskrivelse Bilagor Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Samtliga nämnder Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

91 Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst

92 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Kommunfullmäktige 2017-xx-xx, xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. Dokumentansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Dnr: LKS Sida 2 av 19

93 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Innehåll Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst... 3 Inledning och syfte... 4 Färdtjänst... 5 Vad är färdtjänst?... 5 Vem kan beviljas färdtjänst?... 5 Färdtjänst för barn... 6 Begränsningar... 6 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner... 7 Ledsagare och medresenär... 7 Tillståndets tidsbegränsning-omfattning Åtgärder vid nyttjande av färdtjänst mot gällande regler... 9 Avgifter... 9 Ansökan, utredning och beslut Information kring färdtjänstens utförande Trafikutbud Övriga bestämmelser Riksfärdtjänst Vad är riksfärdtjänst Vem kan beviljas riksfärdtjänst Ledsagare Medresenär Trafikutbud Ansökan, utredning och beslut Antal resor Avgifter Kostnader för transport av handikapphjälpmedel Riksfärdtjänstens servicenivå Fyrbodalsområdet Sida 3 av 19

94 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Inledning och syfte Färdtjänst (anropsstyrd trafik) är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken och ska bidra till att de funktionshindrade ges samma förutsättningar som övriga kollektivtrafikresenärer. Det är av vikt att kommunen preciserar vilken målsättning man har med kollektivtrafiken och hur den ska utvecklas för att var tillgänglig för medborgarna. Genom ökad tillgänglighet i den ordinarie kollektivtrafiken förstärks möjligheten till normalisering och behovet av särlösningar minskar. Lag om färdtjänst pekar ut de grundläggande kraven som måste uppfyllas. Det finns dock även behov av generella bestämmelser om färdtjänstens utformning, dels för att uppnå kommunal likställighet, dels för att ge ett stöd i handläggningen av den individuella prövningen av färdtjänsttillstånd. Detsamma gäller tillämpningen av färdtjänstens olika delar från tillståndsprövningen till utförandet av själva transporten som ska präglas av kompetens och säkerhet. Medborgarna ska i sin kontakt med handläggare bemötas med respekt. I styrdokument för funktionshindrade och äldre betonas rätten att bo kvar hemma, behålla sitt sociala nätverk, kunna leva ett så oberoende liv som möjligt, kunna delta i samhällslivet på lika villkor som andra och utveckla ett aktivt medborgarskap. Då det gäller funktionshindrade barn och ungdomars behov av särskilt anpassad transport ska detta särskilt beaktas utan att frångå föräldrarnas ansvar. Genom att utveckla samordningen av de resor som sker via färdtjänsten bidrar detta till ett bättre utnyttjande av kommunens ekonomiska resurser, en normalisering av färdtjänst med kollektivtrafiken samt bidrar till en god miljö. Möjligheten till resor genom en kollektivtrafik som är tillgänglig för flertalet medborgare eller via särskilt anpassade transporter (färdtjänst) för de kommuninvånare som har speciella behov, blir en viktig del för att kunna förverkliga de mål kommunen antagit. Genom riktlinjerna tar kommunen ett politiskt ansvar för färdtjänstens handläggning och planering och anger hur Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst ska tolkas. Detta så att en rättvis bedömning av varje enskild ansökan sker. Kommunstyrelsens ansvar ligger inom de två nämnda lagområdena. Om dessa lagar inte är tillämpliga innebär det, att det åvilar andra nämnder att för sina respektive målgrupper ta ställning till om stöd i resandet ska erbjudas via annat lagområde. Ytterst kan detta även vara en fråga för kommunfullmäktige, vilket stöd i resandet funktionshindrade ska ges som en allmän kommunal service. Sida 4 av 19

95 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänst Vad är färdtjänst? Den allmänna kollektivtrafiken utgörs av bussar och tåg. I Lysekils kommun trafikeras tätorten och landsbygden huvudsakligen med bussar. Den regionala trafiken ombesörjs av bussar och tåg. Inom Västtrafik AB pågår ett arbete med att så långt som möjligt utföra trafiken med låggolvsbussar. Kommunstyrelsen ansvarar ytterst för färdtjänst (= anropsstyrd trafik) inom kommunen som efter erforderliga beslut kan överlåta sina uppgifter till trafikhuvudmannen. Inom Västra Götalands län och genom avtal har Lysekils kommun därför uppdragit till Västtrafik AB att upphandla och administrera trafiken och beställningscentralen. Lag (1997:736) om färdtjänst stipulerar att färdtjänst endast gäller anordnande av transporter för personer med bestående funktionshinder. Är de allmänna kommunikationerna anpassade för funktionshindrade personer föreligger ingen rätt till färdtjänst. Färdtjänst (anropsstyrd trafik) är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken som är till för personer som till följd av funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. I propositionen till lagen slås fast att färdtjänsten i första hand betraktas som en transportform i stället för en form av bistånd. Resor med färdtjänst ska i likhet med den allmänna kollektivtrafiken i största mån samordnas. Vem kan beviljas färdtjänst? Tillstånd till färdtjänst ska meddelas den som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationer. Enligt domstolspraxis och som anammats av flertalet av Sveriges kommuner är att funktionshindret ska beräknas bestå minst sex månader för att inte betraktas som tillfälligt. Detta innebär att funktionsnedsättningar som varar under kortare tid och som för den enskilde kan ge stora svårigheter i upprättande av sociala kontakter eller för att genomföra inköp inte faller inom Lag om färdtjänst. Enligt domstolsutslag är det inget som hindrar att den enskildes behov av stöd under en kortare tids funktionsnedsättning prövas enligt Socialtjänstlagen. Vad lagen avser med väsentliga svårigheter är inte definierat. Att ge konkreta exempel på hur stora svårigheterna ska vara för att bedömas vara väsentliga är svårt att göra generellt. Domstolspraxis är här en vägledning i bedömningen. Av praxis kan uttydas att det är svårigheterna i samband med resandet som är grund för färdtjänst och inte Sida 5 av 19

96 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst svårigheter vid resans mål. Begreppet förflytta sig på egen hand är kopplat till själva resandet, att ta sig tillbusshållplatsen, att stiga på och av buss och inte förflyttningsmöjligheter i ett vidare perspektiv. Detta innebär att grund för färdtjänst inte är att man har svårighet att bära kassar. Färdtjänst kan inte beviljas till följd av att allmänna kommunikationer saknas eller är dåligt utbyggda, utan grunden för färdtjänst är enbart funktionshinder och dess konsekvenser. För beviljande av färdtjänst gäller följande i Lysekils kommun: Funktionshindret bedöms bestå i minst sex månader. Den beräknade tiden utgår om möjligt från ansökningsdagen eller den dag varaktighetens längd bekräftas via utredning eller sakkunnigutlåtande. Funktionshindret ska ge väsentliga svårigheter vid förflyttning eller vid resa med allmänna kommunikationer. Det ska finnas ett tydligt samband mellan funktionshinder och svårigheterna att förflytta sig själv i anslutning till resan eller att genomföra själva resan. Tillstånd till färdtjänst är personligt. Tillståndet är tidsbegränsat eller tillsvidare, Beviljande förutsätter att den sökande är folkbokförd i kommunen. Färdtjänst för barn I lag om färdtjänst finns ingen åldersgräns angiven då det gäller rätt till färdtjänst. Utgångspunkten vid bedömning av barns behov av färdtjänst är vad som kan anses gälla för andra barn i motsvarande ålder. Enligt domstolspraxis sker bedömning huruvida barnet kan åka med allmänna kommunikationer tillsammans med en vuxen eller inte. Begränsningar Tillståndet omfattar inte transporter som av någon anledning bekostas av det allmänna. Tillstånd till färdtjänst omfattas inte av andra samhällsbetalda resor. Följande begränsningar gäller i Lysekils kommun: * Färdtjänst får inte användas för resor inom tjänsten då detta åvilar arbetsgivarens ansvar. * Färdtjänst får inte användas för resor som av någon anledning bekostas av det allmänna såsom sjuk- och behandlingsresor eller skolskjutsar. Sida 6 av 19

97 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner Varje kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst anordnas inom kommunen och om det finns särskilda skäl mellan kommunen och en annan kommun. En kommun får för sina kommuninvånare anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Kommunens skyldighet är i första hand att ansvara för färdtjänst inom kommunen. Vid särskilda skäl kan färdtjänst beviljas mellan kommunen och en annan kommun. Enligt förarbetet till lagen kan särskilda skäl vara, att arbetsplatsen ligger i en grannkommun eller att närmaste serviceort finns i grannkommunen. Om skälen är starka, vilket ej definierats, kan resan ske till en mer avlägsen kommun. För färdtjänst till annan kommun gäller i Lysekils kommun: Färdtjänsttillstånd gäller för resa från/till Lysekil till/från samtliga kommuner inom Fyrbodalsområdet. Resa till arbete kan beviljas även till icke angränsande kommuner om dessa ligger inom normalt pendlingsavstånd. Någon skyldighet för kommunen att ordna färdtjänst helt utanför den egna kommunen föreligger ej. Enligt praxis i kommunen och enligt tidigare rekommendation från Svenska Kommunförbundet har färdtjänst beviljats i annan kommun i samband med kortare besök, då det enbart är folkbokföringskommunen som kan bevilja färdtjänst. Detta för att underlätta besök hos närstående eller vistelse i sommarhus. För resa i annan kommun eller mellan andra kommuner gäller: Resenären kan beställa resor för resa i annan kommun eller mellan andra kommuner utan särskild prövning. Ledsagare och medresenär Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver ledsagare under resan, ska tillståndet gälla även ledsagaren. Utifrån nuvarande lagtext beviljas ledsagare för behov som finns under själva resan. Ledsagare är en person som inte reser av eget intresse, utan endast är med för att stödja färdtjänstresenären för att denna ska kunna genomföra resan och stödet ej kan erhållas via transportören. Ledsagare enligt denna lag är inte till för stödet efter själva resan. I lagen finns ej angivet om ledsagare ska betala en avgift för resan eller ej utan detta får beslutas av kommunen. Sida 7 av 19

98 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst För beviljad ledsagare gäller följande i Lysekils kommun: Tillståndsinnehavaren har behov av stöd under själva resan. Ledsagaren ska stiga på och av vid samma plats som färdtjänstresenären. Ledsagaren reser gratis. Den som själv är färdtjänstberättigad kan inte vara ledsagare. Många färdtjänstberättigade kan genomföra resan själva eller med det stöd som transportören ger och utifrån detta beviljas inte ledsagare. Behov av stöd vid resans mål kan dock föreligga och utifrån detta har man möjligheten att medföra medresenär. För medresenär gäller följande i Lysekils kommun: Medresenär är en person som reser samma sträcka som färdtjänstresenären. Medresenären ska stiga på och av vid samma plats som färdtjänstresenären. Medresenären betalar samma avgift som färdtjänstresenären. Den som inte beviljats ledsagare har rätt att medföra en medresenär utan särskild prövning. Resenär som är beviljad ledsagare kan ej medföra medresenär. Efter individuell prövning kan färdtjänstresenär medges rätt till flera medresenärer. Exempel på grund för detta kan vara om färdtjänstresenären har minderåriga barn eller om minderårig resenär har syskon eller föräldrar som behöver resa med. Även andra situationer kan bedömas som skäliga. Antalet medresenärer kan aldrig bli större än sällskapet som ryms i det anvisade fordonet. Tillståndets tidsbegränsning-omfattning. Tillstånd för färdtjänst meddelas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd får i skälig omfattning förenas med föreskrifter om vilket färdsätt som får användas, hur många resor tillståndet omfattar och inom vilket område resor får göras. Om det finns särskilda skäl får tillståndet även i övrigt förenas med villkor. Det är kommunen som bedömer vad som är skälig omfattning och särskilda skäl när det gäller begränsningar. Enligt lagens förarbete ska begränsningar inte ske då det gäller antalet resor till eller från arbetet eller andra nödvändiga resor. Sida 8 av 19

99 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst I Lysekils kommun gäller följande: Tillstånd meddelas normalt för viss tid eller för livet ut. Vid tidsbegränsning ges tillstånd som minst för sex månader och högst två år, om inte särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara funktionshindrets art som ej möjliggör resa med allmänna kommunikationer oavsett utveckling av kollektiv trafiken. Färdtjänst beviljas tills vidare i dessa fall. Funktionshindrets svårighetsgrad och förväntade varaktighet avgör tillståndets giltighetstid och omfattning: Färdtjänst beviljas för obegränsat antal resor. Färdtjänst ersätter inte avsaknad av exempelvis egen bil, vilket innebär att rundtur med färdtjänst ej kan ske. Detsamma gäller att skjutsa hem medresenär/ ledsagare till dennes bostad. Åtgärder vid nyttjande av färdtjänst mot gällande regler En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd till att anlita färdtjänst, om förutsättningarna för färdtjänsten inte längre finns. Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller för färdtjänsten. Resa som uppenbart genomförts i strid mot gällande föreskrifter och villkor betraktas ej som färdtjänstresa. Om sådana resor genomförts faktureras färdtjänstresenären hela beloppet för resan. Detsamma gäller för resor där rätten till färdtjänst upphört eller återkallats. Avgifter Enligt 10 lag om färdtjänst har kommunen rätt att ta ut en avgift för färdtjänsten. Enligt 11 lag om färdtjänst ska denna avgift vara skälig och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader. Avgifter för färdtjänst varierar mellan landets kommuner. Utgångspunkt för prissättning kan vara: Den funktionshindrade saknar valmöjlighet och utifrån rättvise- och jämlikhetssynpunkt ska avgiften för färdtjänst vara densamma som för kollektivtrafiken. Funktionshindret kan medföra att behovet av färdmedel varierar över tid. För att ge ett incitament att använda kollektiva färdmedel när personen klarar detta, bör det vara en skillnad mellan avgift för färdtjänst och avgift för kollektivtrafiken. Sida 9 av 19

100 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänsten ger en högre servicenivå i och med att den erbjuder en transport från dörr till dörr och att utifrån detta kan avgifterna skiljas åt. Avgiften bör spegla samhällets kostnader för att tillhandahålla transporten, vilket motiverar en högre avgift för färdtjänsten. Mellan kommunerna skiljer det sig även hur egenavgiften beräknas. De varianter som råder är zonbaserad avgift, enhetstaxa eller procenttaxa. Kommunen har möjlighet att tillämpa särskilda avgifter för arbetsresor som då ofta motsvarar månadskortet inom kollektivtrafiken. Det förekommer även, att kommuner har högkostnadsskydd för egen avgiften och att olika avgifter tas ut under olika delar av dygnet. Avgiften för Lysekils kommun beslutas av kommunfullmäktige. Egenavgiften i Lysekils bygger för närvarande på Västtrafik AB:s kontantpristaxa med ett tillägg på 50 %. Möjlighet till avgiftsbefrielse eller högkostnadsskydd finns ej. För resor till och från arbetet betalar resenären, efter individuell prövning, en avgift som utgår från vad ett månadskort inom kollektivtrafiken kostar. Om sådana resor på något sätt bekostas av det allmänna, kan reducering av avgift inte beviljas. Egenavgiften erläggs direkt till chauffören i samband med resan. Ansökan, utredning och beslut I lag om färdtjänst regleras hur handläggning av ärenden ska ske. Handläggningen av färdtjänst följer de regler som anges i Förvaltningslagen och personalen lyder under bestämmelserna i Sekretesslagen. Förvaltningslagens tillämpning återfinns i dokument Anvisningar för handläggning inom lagområdens Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst. Information kring färdtjänstens utförande Nedan beskrivs den servicenivå som erbjuds vid tillstånd till färdtjänst. Funktionshindrets art styr vilket färdmedel som krävs för att ombesörja transporten. När resan genomförs med personbil, storbil eller specialfordon gäller följande: Färdtjänstens servicenivå Färdtjänsttillståndet innebär alltid att resenären kan få följande service vid färdtjänstresa: Hjälp in i och ut ur fordon. Hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur fordon. Bagage får medtas i den utsträckning som är normalt att ha med på buss. Hjälp med säkerhetsbälte. På resenärens egen begäran ges även följande service: Sida 10 av 19

101 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Hjälp till och från port eller dörr (ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel). Stöd vid förflyttning till och från bostad och besöksplats. Denna hjälp utgår inte om beviljad ledsagare medföljer på resan. Efter individuell prövning kan färdtjänsttillståndet även innehålla rätt att: Få hjälp att förflytta sig till och från bostaden och fordonet (bärhjälp). Detta avser personer som utifrån funktionshinder inte själva eller med stöd kan förflytta sig utan måste bäras. Resa med speciellt anpassat fordon. Få annan särskilt anpassad service. Kommunstyrelsen beslutade 30 november 2016 att teckna överenskommelse med Västtrafik AB om servicenivåer inom den anropsstyrda trafiken. Här regleras bland annat väntetid, spilltid, omvägstid = extra tid med anledning av samordnad resa i relation till närmaste väg mellan två adresser samt sökfönster = inom vilken tid beställningscentralen kan söka lämplig tidpunkt för resans genomförande i förhållande till resenärens önskade tid för avresan. Enligt överenskommelsen är servicenivån beroende på typ av resa. Trafikutbud Färdtjänsten är en anpassad form av kollektivtrafik och ska därför tidsmässigt genomföras under de tider som den vanliga kollektivtrafiken bedrivs. I Lysekils kommun gäller följande: Resor i färdtjänsten får genomföras dygnet runt. Resan ska beställas hos den beställningscentral kommunen/västtrafik AB tecknat avtal med. Resan ska beställas senast en timma före önskad avresa. Vid resa mellan klockan ska beställning göras innan klockan Eventuell återresa bör beställas samtidigt. Avbeställning av bokad resa måste ske senast en timma före tidpunkten för bokad resa. Färdtjänstresenär ska resa med det fordon som entreprenören hänvisar till och som är lämpligt utifrån funktionshinder och restillfälle. Resor i färdtjänsten samordnas i möjligaste mån. Beställningscentralen utför samordningen i samband med bokningen av resan. Samordningen kan innebära att ett fordon kan ha flera resenärer, där olika huvudmän bekostar resan. Samordningen får dock inte innebära att resans omvägstid förlänger resan med mer tid än vad som anges i avtalet om servicenivåer. En resa ska gå från en adress till en annan och uppehåll kan inte göras under resa. Sida 11 av 19

102 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Övriga bestämmelser I färdtjänstfordonet finns tillgång till bälteskudde för barn. Om barnet har behov av annan bilsäkerhetsutrustning är resenären ansvarig för att ta med den. Ledar- eller servicehund får medföras. Om det fungerar för övriga resenärer får sällskapsdjur medföras och ska då förvaras i väska, bur, korg, låda etcetera under färd. Resa med djur kan hänvisas till särskilda fordon på grund av att hänsyn ska tas till allergier. Visar det sig att en färdtjänstberättigad, efter utredning av färdtjänsthandläggaren, förorsakat en så kallad bomresa och/eller andra inte godkända kostnader, kan kommunen komma att återkräva den uppkomna merkostnaden. Sida 12 av 19

103 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Riksfärdtjänst Vad är riksfärdtjänst Lagen om riksfärdtjänst (1997:735) ger kommunerna ansvar för att personer med ett stort och varaktigt funktionshinder ges förutsättningar att till motsvarande kostnader som andra gör privata resor i Sverige i rekreationssyfte eller för enskilt ändamål. Riksfärdtjänst är en ersättning för extra kostnader som uppstår vid resa mellan olika kommuner i Sverige. De extra kostnaderna ska uppstå till följd av funktionshinder och kan bestå av att resenären behöver ha en ledsagare med sig vid resa med allmänna kommunikationer eller av att ett särskilt fordon måste användas för resan. Vem kan beviljas riksfärdtjänst Enligt 1 lag om riksfärdtjänst, ska en kommun på de villkor som anges i denna lag lämna ersättning för reskostnad för de personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Enligt 5 lag om riksfärdtjänst ska tillstånd meddelas om: 1.resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare, 2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet, 3. resan görs inom Sverige från en kommun till en annan kommun, 4. resan görs med taxi, ett för ändamålet särskilt anpassat fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare, och 5. resan inte av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Lagens formulering innebär, att kraven för tillstånd till riksfärdtjänst är högre än för färdtjänst. Lagen anger ingen skyldighet för kommunen att anordna transporten. Resan ska inte kunna göras till normala kostnader. För beviljande till tillstånd till riksfärdtjänst gäller i Lysekils kommun: Tillstånd till riksfärdtjänst kan meddelas personer som till följd av stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Funktionshindret ska förväntas bestå i minst sex månader för att betraktas som varaktigt. Den sökande ska vara folkbokförd i kommunen. Barn över tio år beviljas riksfärdtjänst på samma grunder som vuxna. Sida 13 av 19

104 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Ledsagare Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare under resan, ska tillståndet gälla även ledsagaren, detta enligt 6 lagen om riksfärdtjänst. Avgift får inte tas ut för ledsagare som behövs för att genomföra resan. Att kommunen har beviljat ett tillstånd med ledsagare innebär enligt lagen ingen skyldighet för kommunen att anskaffa ledsagare. Behovet av ledsagare ska vara knutet till själva resan och inte behov vid resmålet. För beviljad ledsagare gäller följande i Lysekils kommun: Ledsagare är en person som inte reser av eget intresse utan måste medfölja för att kunna stödja riksfärdtjänstresenären för att denne ska kunna genomföra resan. Ledsagare beviljas den resenär som behöver mer hjälp än trafikföretagets personal kan ge. Om en tillståndshavare inte kan genomföra en resa med ledsagare och med stöd av trafikföretaget kan tillstånd till ytterligare ledsagare beviljas. Att trafikföretaget inte uppfyller sina åtaganden är inte en grund för att bevilja ledsagare. Ledsagare ska stiga på och av vid samma plats som riksfärdtjänstresenären. Ledsagare reser gratis. Den som själv är färdtjänstberättigad kan inte var ledsagare. Vid resa med personbil och specialfordon beviljas ledsagare endast vid behov av kvalificerat stöd under resan. Medresenär Detta begrepp finns inte omnämnt i lagen men tillämpas av flertalet kommuner. I Lysekils kommun gäller följande: Medresenär är en person som reser med på samma sträcka som riksfärdtjänstresenären. Medresenär ska stiga på och av på samma plats som riksfärdtjänstresenären. Den som inte beviljas ledsagare har rätt att medföra en medresenär utan särskild prövning. Efter individuell prövning kan resenär medges rätt till flera medresenärer. Exempel på grund för detta kan vara om resenären har minderåriga barn eller om minderårig resenär har syskon eller föräldrar som behöver resa med. Även andra situationer kan bedömas som skäliga. Resenär som är beviljad ledsagare kan till följd av individuella skäl även beviljas medresenär. Grund för detta är samma som för rätten att medföra flera medresenärer i färdtjänst. Antalet medresenärer kan aldrig bli större än att sällskapet ryms i det anvisade fordonet. Sida 14 av 19

105 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Om plats finns i fordonet får flera medresenärer medfölja utan särskild prövning. Medresenär betalar resans verkliga kostnad enligt gällande taxa. Trafikutbud Enligt 7 lag om riksfärdtjänst ska tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med föreskrifter om färdsätt. Med färdmedel menas vilket färdsätt som får användas men också regler för samåkning. Det är alltid funktionshindret som styr vilket färdsätt som erbjuds, när beslut om riksfärdtjänsten fattas. I Lysekils kommun gäller följande: I första hand beviljas resa med allmänna kommunikationer med ledsagare. I andra hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med resa med personbil eller specialfordon. Denna resform beviljas förutsatt att det medför att resan annars blir särskilt kostsam. I tredje hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med personbil eller specialfordon tillsammans med ledsagare. I sista hand beviljas resa med personbil eller specialfordon med eller utan ledsagare. Resan ska genomföras på billigaste sätt, vilket innebär att rangordningen ovan i enstaka fall kan frångås. Tillstånd till dyrare färdsätt än allmänna kommunikationer medges inte endast med motivering att ledsagare saknas för resan, att biljett inte finns att tillgå vid önskad avresetid eller att man inte litar på att trafikföretaget uppfyller sitt åtagande om stöd. Resor med personbil och specialfordon ska samordnas. Resor med allmänna kommunikationer ska genomföras på billigast möjliga avgångstid. Önskad avresetid kan förskjutas inom samma dag. Uppehåll under resan medges ej. Det åvilar resenären att själv ordna med ledsagare, när tillstånd till sådan är beviljad. Ansökan, utredning och beslut I lag om riksfärdtjänst behandlas frågor kring handläggning utifrån Förvaltningslagen. Handläggningen av riksfärdtjänst följer de regler som anges i Förvaltningslagen. Sida 15 av 19

106 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Personalen lyder under bestämmelserna i Sekretesslagen. Förvaltningslagens tillämpning återfinns i dokumentet Anvisningar för handläggning inom lagområdena Lag om färdtjänst Lag om riksfärdtjänst därutöver som anges i dokumentet om anvisningar gäller följande: Vid ansökan om riksfärdtjänst ska ansökan inkomma till färdtjänsthandläggaren senast 14 dagar innan önskad avresa. I samband med storhelger ska ansökan vara inkommen tidigare än en månad före önskad avresa för att säkerställa resan. Ansökan om riksfärdtjänst ska snabbehandlas om resan är av akut karaktär och om resbehovet ej har kunnat förutses, till exempel i samband med begravning eller nära anhörigs sjukdom. Beslut om riksfärdtjänst fattas av färdtjänsthandläggare på delegation och omfattar vilka föreskrift om vilket färdsätt som får användas. Beslut om riksfärdtjänst kan överklagas till förvaltningsdomstol. Om beslut om återkommande riksfärdtjänstresor beställs resan direkt via den beställningscentral som kommunen anvisar. Detta ska ske minst fem arbetsdagar innan önskad avresa. Antal resor Tillstånd till riksfärdtjänst meddelas i normalfallet för en resa i taget. En resa är lika med en resa tur och retur. Riksfärdtjänst kan meddelas för återkommande resor till ett speciellt resmål eller inom ett speciellt resområde. Tillstånd till återkommande resor gäller för en viss tid och för visst antal resor. Tillstånd för återkommande resor medges för högst ett år. Avgifter Vid resa med riksfärdtjänst ska tillståndshavaren betala en avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om dessa avgifter, enligt 8 lagen om riksfärdtjänsten. Regeringen meddelar föreskrifter om dessa avgifter via Förordningen om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst (Förordning 1997:782). Vid resa med allmänna kommunikationer betalar medresenär den faktiska kostnaden för biljetten samt i förekommande fall en bokningsavgift. Avgiften är baserad på hela resan inklusive anslutningsresor. Vid resa med personbil eller specialfordon betalar medresenär utifrån förordningens regler med undantaget att medresenärer över 18 år betalar full egenavgift. Ledsagarens egenavgift ersätts enligt Lag om riksfärdtjänst av kommunen. Sida 16 av 19

107 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Kostnader för transport av handikapphjälpmedel Om kostnader uppkommer för transport av handikapphjälpmedel, till exempel om en elrullstol måste transporteras separat med tåg eller dylikt samtidigt som resenären reser med flyg, ersätts dessa kostnader av kommunen. Riksfärdtjänstens servicenivå Tillstånd till riksfärdtjänst med allmänna kommunikationer innebär att service ges i enlighet med respektive transportsbolagsservice till resenärer med funktionshinder. Tillstånd till riksfärdtjänst med personbil och specialfordon innebär alltid att resenären kan få följande service: Hjälp in i och ut ur fordon. Hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur fordon. Hjälp med säkerhetsbälte. Resenär kan ha med två resväskor samt handikapphjälpmedel. På resenärens begäran ges även följande service vid resa med taxi och specialfordon: Hjälp till och från port eller dörr, ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel. Stöd vid förflyttning till och från bostad och besöksplats. Om tillståndet omfattar ledsagare ska det stöd och den hjälp som resenären behöver ombesörjas via medföljande ledsagare. Detsamma gäller om vuxen medresenär medföljer. Sida 17 av 19

108 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Fyrbodalsområdet Sida 18 av 19

109 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 19 av 19

110 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 192 Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun Dnr: LKS I budget 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag att ta fram styrdokument för integrationsarbetet för Lysekils kommun. Styrdokumentet ska gälla för alla kommunens nämnder och bolag och ange inriktning för arbetet. Utifrån kartläggning har riktlinjer tagits fram. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för hela kommunkoncernen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

111 Tjänsteskrivelse Datum LKS Kommunstyrelseförvaltningen Avdelningen för hållbar utveckling Sanna Lannesjö, integrationssamordnare Dnr Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun Sammanfattning I budget 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag att ta fram styrdokument för integrationsarbetet för Lysekils kommun. Styrdokumentet ska gälla för alla kommunens nämnder och bolag och ange inriktning för arbetet. Utifrån kartläggning har riktlinjer tagits fram. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för hela kommunkoncernen. Ärendet I budget 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag att ta fram styrdokument för integrationsarbetet för Lysekils kommun. Styrdokumentet ska gälla för alla kommunens nämnder och bolag och ange inriktning för arbetet. Förvaltningens utredning Kartläggning av Lysekils kommuns integrationsarbete visar på behov av att samordna, utveckla och effektivisera de resurser vi har för att arbeta med integration i våra verksamheter. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram. Riktlinjerna syftar till att förtydliga vad kommunen och dess olika verksamheter ska ansvara för i integrationsarbetet. Leif Schöndell Kommunchef Bilagor Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun Bilaga 1, Förvaltningarnas ansvarsområden Bilaga 2, Nationell ansvarsfördelning Michael Johansson Chef för avdelning hållbar utveckling Beslutet skickas till Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

112 Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för integrationsarbete m m med

113 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Kommunfullmäktige 2017-xx-xx, xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. Avdelningschef, avdelning för hållbar utveckling Dnr: LKS Sida 2 av 12

114 Innehåll Några viktiga begrepp... 4 Inledning... 5 Syfte... 5 Förutsättningar... 5 Styrdokument... 5 Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 5 Delaktighet och möjlighet till egna val... 5 Ansvar och roller i integrationsarbetet... 6 Samverkan... 6 Dialog och ansvarstagande... 6 Integrationssamordnarens roll... 7 Inriktning av integrationsarbetet... 7 Praktiskt integrationsarbete i verksamheterna... 7 En organisation med integrationsfokus kunskap och kompetens... 8 Sammanhang och kontaktytor - mötesplatser... 8 Arbete och sysselsättning... 8 Studier och utbildning... 9 Boende segregation eller integration... 9 Process för integrationsarbete... 9 Analysera förutsättningar Planera verksamhet/ insatser Säkerställa genomförande Följa upp Sida 3 av 12

115 Några viktiga begrepp Integration - handlar om att känna tillhörighet i samhället. Det betyder att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället. Integration handlar om att olika grupper i samhället möts och har ett utbyte med varandra. En del ska bli en del i det stora. Inkludering - är att helheten ska anpassa sig till delarna. Att inkludera är att skapa en miljö där alla får plats och där vi ser olikheter som en tillgång. Delaktighet - avsikten med delaktighet är att betona upplevelsen av att kunna påverka och ha inflytande över beslut, något som då kräver en kunskap om en strukturell ordning i samhället och vem som har makt över frågorna. Medskapande- medskapande i detta dokument innefattar att gemensamt definiera, utveckla och tillämpa kunskap. Ensamkommande barn - är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt in i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. Nyanländ- är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Asylsökande- En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Personen får ett LMA-kort av Migrationsverket som bevis på att han eller hon har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs. Sida 4 av 12

116 Inledning Lysekils kommun behöver fler invånare, fler som flyttar hit och väljer att stanna och verka i kommunen. Integrationsarbete är en viktig faktor i sammanhanget. Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. De närmaste åren kommer att präglas av att många nyanlända ska etablera sig här. Den situation som Lysekils kommun befinner sig i innebär både en utmaning och en möjlighet. För en välfungerande integration behövs ett välfungerande integrationsarbete. Det handlar om effektivare etablering, fler vägar till arbete, fler som slutför sin utbildning och bättre tillgång till bostäder. Riktlinjerna utgår ifrån aktuell forskning, kunskaper inhämtade genom kartläggning, erfarenheter inom kommunens verksamheter och information från olika samverkansaktörer. Syfte Syftet med riktlinjerna är att de ska vara vägledande för integrationsarbetet i kommunen. Riktlinjerna gäller för hela kommunens organisation, såväl nämnder som bolag. Förutsättningar Styrdokument De nationella målen för integrationsarbetet innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Detta innebär att alla nyanlända flyktingar och övriga invandrare i Lysekils kommun ska bemötas och behandlas som egna individer och inte som en homogen grupp. Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för att främja likabehandling och inkludering samt förebygga diskriminering och kränkande behandling. För att uppnå det krävs bland annat tydliga värderingar, ett öppet förhållningssätt samt ett starkt ledarskap som genomsyrar hela organisationen. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet bör anpassas till individens ålder och till den aktuella verksamheten. Delaktighet och möjlighet till egna val Integrationsarbetet ska genomsyras av medskapande, delaktighet och ansvarstagande. Ansvaret för arbetet ska ligga så nära medarbetaren som möjligt. Kommunens arbete med nyanlända och asylsökande personer ska kännetecknas av ambitionen att alltid vara bättre än förväntat. Sida 5 av 12

117 Arbetet ska utgå ifrån kommunens och verksamheternas grundläggande uppdrag som finns beskrivet i beslutade styrdokument, såväl statliga som kommunala, och integrationsarbetet ska inkluderas i verksamhetsplanen. De aktiviteter och insatser som genomförs bör vila på vetenskaplig grund och/eller väl beprövad erfarenhet. Aktiviteter och insatser ska ge nyanlända förutsättning för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. En stor och viktig del i arbetet med integration är delaktighet och medskapande. Det handlar om att se och ta tillvara individens befintliga behov, styrkor och kompetenser. Att leda individen mot integration och etablering i samhället. Förutsättningar för en god hälsa och möjligheten att etablera sig i samhället är nära sammankopplade. En god integration förutsätter en individ med en kapacitet att ta ansvar för sig själv, sina handlingar och sin närmiljö. Integrationsarbetet i Lysekils kommun ska främja individens livsvillkor och upplevelse av eget samhällsansvar. Det ska också främja individens förutsättningar för en tillvaro i egen försörjning på lång sikt och ett bidragande till samhällsekonomin genom förvärvsarbete eller eget företagande. Ansvar och roller i integrationsarbetet Samverkan Lysekils kommun är en stor organisation och det finns många verksamheter inom förvaltningarna som genomför insatser och aktiviteter som gynnar etableringen för de nyanlända i kommunen. Det är viktigt att det förekommer förvaltningsövergripande samverkan. Lysekils kommun ska arbeta aktivt med utveckling av samverkan mellan förvaltningar och verksamheter för ett mer kvalitativt och samordnat integrationsarbete. Det kan medföra en ökad resurseffektivitet genom att verksamheterna får en ökad kännedom om varandras kunskap, kompetens och verksamhet. Lysekils kommun ska utveckla former för samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande. Ta vara på det arbete som redan förekommer samt våga tänka om och tänka nytt för fortsatt utveckling. Grundprincipen för samverkan inom integrationsarbetet att den enskilda medarbetaren har ansvar för att samverka med de verksamheter där behov finns, och att möjlighet att samverka ges. Genom gemensamma strukturer att samverka utifrån stärks integrationsarbetet i kommunen och en helhetssyn kan skapas. Det ger en grund för ökad resurseffektivitet, kunskaps- och kompetensutbyte och delaktighet från verksamheterna som helhet. Alla kommunala förvaltningar och bolag ska utse en kontaktperson för integrationsfrågor för att säkerställa samverkan och informationsöverföring. Dialog och ansvarstagande Med dialog avses ett samtal mellan två parter i syfte att skapa en gemensam förståelse och acceptans. Genom en kontinuerlig dialog mellan och med medarbetare skapas förutsättningar för att med verksamhetens nuläge som bas utveckla integrationsarbetet utifrån befintligt behov, med ökad förståelse, samsyn och acceptans. Dialogen bör även Sida 6 av 12

118 säkerställa att alla medarbetare har kunskap om verksamhetens behov, utmaningar och eventuella riskfaktorer. Alla medarbetare har ett ansvar för att aktivt föra dialog kring de utmaningar och möjligheter som finns i verksamheten så att information om verksamhetens aktuella nuläge förmedlas till ledningsgrupp eller motsvarande. Genom en aktiv kunskapsbaserad dialog inom och utom verksamheten bör medarbetarna verka för en ökad förståelse och medvetenhet om integration och integrationsarbete. Integrationsarbetet ska höra ihop med andra aktuella planer, utvecklingsarbeten och projekt som pågår i kommunen. Vid identifierat behov finns möjlighet för verksamheterna att få stöd att utforma rutiner för integrationsarbete. Integrationssamordnarens roll Integrationssamordnaren är ett stöd för verksamheterna i integrationsarbetet. Uppdraget består i omvärldsbevakning samt att analysera och definiera övergripande nuläge och förutsättningar för intern och extern samverkan. Vidare ingår samordning av kommunövergripande processer och projekt samt nätverk för kontaktpersoner. Inriktning av integrationsarbetet Sex områden har ringats in som viktiga för god integration och etablering: Praktiskt integrationsarbete i verksamheterna En organisation med integrationsfokus - kunskap och kompetens Sammanhang och kontaktytor - mötesplatser Arbete och sysselsättning Utbildning och studier Boende Varje område innehåller inriktningar och mål som ska förbereda individen för ett självständigt och ansvarstagande liv. De anger även hur verksamheterna i sig kan bidra till ett öppnare samhällsklimat. Bilden av nyanlända och asylsökande måste göras mer nyanserad så att rasism och främlingsfientlighet motverkas. Det är viktigt att kunskapen om integrationsarbetet sprids både internt och externt. Praktiskt integrationsarbete i verksamheterna Verksamheternas uppdrag gällande integration beskriver varför verksamheten finns till och för vem (se även bilaga 1 ansvarsområden förvaltningar). Utbildningsnämnden ansvarar för uppdraget att tillgodose barnomsorg och utbildning för asylsökande och nyanlända barn och vuxna. Socialnämnden ansvarar för det enligt lag reglerade mottagandet, boende och försörjning för anvisade, samt för övriga nyanlända i behov av försörjningsstöd. Även kommunens ansvar för barn utan vårdnadshavare samt beslut och samverkan med andra myndigheter som rör dessa ligger hos socialnämnden. Kommunstyrelsen ansvarar för Arbetsmarknadsenheten där ansvaret för arbetsmarknadsinriktade åtgärder, sysselsättning och övriga integrations- och etableringsfrämjande insatser ligger. Kommunstyrelsen ansvarar för integrationssamordningen. Sida 7 av 12

119 Överförmyndaren förordnar god man för ensamkommande barn. Myndigheten utövar tillsyn över den gode mannen, entledigar denne samt fattar beslut om arvodet. Den nationella ansvarsfördelningen beskrivs i bilaga 2, nationell ansvarsfördelning. En organisation med integrationsfokus kunskap och kompetens Integration ska vara ett prioriterat område inom kommunen. En framgångsfaktor är att det i verksamheterna finns kunskap och kompetens inom området. Chefer och medarbetare har ett direkt ansvar för att arbeta i enlighet kommunens värdegrund och styrande dokument. Ett inkluderande synsätt ska genomsyra alla verksamheter. Genom en tillåtande och öppen dialog ska det i verksamheterna ges möjlighet att arbeta konstruktivt med lösningar på problem. Sammanhang och kontaktytor - mötesplatser En förutsättning för integration är att människor möts i olika sammanhang. Lysekils kommun vill ge asylsökande och nyanlända goda möjligheter att lära sig om Sverige eftersom denna kunskap är avgörande för möjligheten till ett välfungerande och gott fortsatt liv här. Framgångsfaktorer: Utveckling av olika typer av fysiska mötesplatser där det inte ställs höga ekonomiska, sociala eller kunskapsmässiga krav för deltagande. Stöd för individen i dennes eget ansvarstagande och integration genom att erbjuda möjligheter och sammanhang som kan bidra positivt till den individuella utvecklingen och etableringen på lång sikt. Verka för att asylsökande och nyanlända kommer in i samhället och får svenska kontakter som kan underlätta för dem i vardagen. Arbete för en utveckling av samverkan med civilsamhället som är en viktig aktör i arbetet med fysiska mötesplatser. För att stärka civilsamhällets roll i integrationsarbetet i Lysekils kommun bör samverkan mellan kommunala förvaltningar och civilsamhället utvecklas. Genom ett målinriktat långsiktigt arbete och ett möjliggörande genom politiska inriktningar och beslut bör Lysekils kommun verka för att utöka antalet fysiska mötesplatser som kan ge en utökad möjlighet för alla människor att mötas i en god miljö. Arbete och sysselsättning Arbete är nyckeln till nyanländas etablering i Sverige. Arbete ger, förutom egenförsörjning, möjligheter att utveckla kunskaperna i det svenska språket och om det svenska samhället. Arbete bidrar också till ett utökat socialt nätverk. Lysekils kommun bör aktivt verka för en hög sysselsättningsgrad bland nyanlända kommuninnevånare. Många nyanlända är i yrkesverksam ålder och har såväl utbildning som erfarenhet, vilka i större utsträckning bör tas tillvara, inte minst inom områden där det råder brist på arbetskraft. Behovsbaserade insatser bör riktas och utvecklas för att ta vara på den resurs som nyanlända är inom dessa områden. Sida 8 av 12

120 Det är angeläget att andelen kvinnor som tar del av arbetsmarknadsnära insatser respektive övergår till arbete ökar och att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studier och utbildning Utbildningsväsendet spelar ur integrationsperspektiv en väsentlig roll. Studier och utbildning är en avgörande faktor för vidare arbete och personer med högre utbildning har en god prognos på arbetsmarknaden. Välfungerande utbildning förankrad på den lokala arbetsmarknaden ska prioriteras, likaså riktade insatser för målgruppen nyanlända med kort utbildningsbakgrund som riskerar att hamna i försörjningsstöd efter etableringstiden. Målsättningen ska vara att nyanlända kvinnor och män ska gå vidare till arbete eller studier efter etableringstiden. Nyanlända kvinnor tillhör enligt kartläggningen en grupp med låg generell utbildningsnivå, låg sysselsättningsgrad och lågt socialt deltagande. Den utvecklingen måste vändas. Boende segregation eller integration Det finns områden i Lysekils kommun där det relativt ofta förekommer lediga lägenheter att tilldela invandrade familjer och/eller hushåll med relativt sett begränsade resurser. Detta bör motverkas av ett mer offensivt bostadspolitiskt tänkande som kan bidra till att öppna svenska områden för personer med utländsk bakgrund. Detta bör också uppmärksammas före frågan om eget val av boende och kulturella aspekter vid inflyttning till Lysekils kommun, inte minst med anledning av den så kallade närhetsprincipen vad gäller tilldelning av skolplats med mera. För att motverka segregation bör Lysekils kommun i samverkan med andra bostadsaktörer aktivt arbeta mot stigmatisering av de områden där invandrade personer visar sig vara överrepresenterade. Process för integrationsarbete Integrationsarbete är en långsiktig process. Allt arbete ska utgå ifrån styrdokument, kommunens vision, värdegrund och utvecklingsmål med dialog som styrmedel. Utifrån kommunens riktlinjer och verksamhetens förutsättningar bör varje verksamhet löpande planera, följa upp och utvärdera integrationsarbetet. Verksamheternas arbete med integrationen ska också vara i enlighet med kommunens styrmodell: Analysera förutsättningar Planera verksamhet/ insatser Säkerställa genomförande Följa upp Sida 9 av 12

121 Analysera förutsättningar Genom en kartläggning av befintligt behov och förutsättningar (nulägesanalys) i verksamheten kan relevanta prioriteringar och planering av specifika insatser göras för det framtida arbetet. Genom regelbunden omvärldsanalys bör en ökad medvetenhet skapas som syftar till att identifiera prioriterade utvecklingsområden i verksamheterna. I analysen ska verksamheterna verka för att öka integrationen, minska utanförskap, öka individens förmåga och möjligheter till egen försörjning så att antalet personer med försörjningsstöd minskar. För att integrationen ska kunna följas upp och utvärderas bör varje nämnd och bolagsstyrelse göra arbetet så konkret som möjligt. Planera verksamhet/ insatser Planera utveckling och förändring och planera uppföljning av mål och kvalitet. Uppgiften att operativt leda, samordna och utföra integrationsarbetet ligger på respektive verksamhet. Integrationsarbetet ska vara en del av den befintliga verksamhetsplanen. Insatser och verksamheter ska svara mot de mål och uppdrag som verksamheten har som grund och ingå i de strategier och åtgärder som finns för att uppnå mål/ uppdrag. Säkerställa genomförande Löpande avstämning och kontroll att planerna följs. Följa upp Uppföljning av mål på kort och lång sikt för att utveckla verksamheten. Uppföljning och analys av resultat och kvalitet görs i samband med uppföljningsperioderna enligt Lysekils kommuns styrmodell. Sida 10 av 12

122 Hänvisningar: Diskrimineringslagen (2008:567) I SOU 1996:55, Vägar in i Sverige, Bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande. Skollagen (2010:800) Socialstyrelsen, Social rapport 2001, samt Sida 11 av 12

123 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 12 av 12

124 Sid 1/2 Bilaga 1: Ansvarsområden förvaltningar Utbildningsnämnden ansvarar för uppdraget att tillgodose barnomsorg och utbildning för asylsökande och nyanlända barn och vuxna. Kommunen ansvarar för att ge asylsökande och nyanlända barn som bor inom kommunen möjlighet att gå i förskola och skola på samma villkor som andra barn som bor i kommunen. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet. Även barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till utbildning. Barn som är asylsökande har ingen skolplikt. Svenska för invandrare, sfi, är en kvalificerad språkutbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som sitt första språk. Kommunen har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Kommunal vuxenutbildning omfattar svenska för invandrare, grundläggande nivå och gymnasial nivå. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras. (Skollagen, 20 kap.) Personer som beviljats uppehållstillstånd har rätt till utbildning i sfi genom kommunen. För att få läsa sfi krävs folkbokföring, det vill säga att personen är registrerad hos Skatteverket. För att delta i utbildning i svenska för invandrare krävs även att du fyllt 16 år och det finns ingen övre åldersgräns. Utbildning för asylsökande och nyanlända elever främjas av samma faktorer som utbildning i stort. Utbildningsnämnden har ansvar för att se till att skolorna får goda förutsättningar att lyckas med verksamheten. Socialnämnden ansvarar för det enligt lag reglerade mottagandet (kommunanvisningarna) som baseras på ett av Regeringen beslutat kommuntal. Kommuntalen som fastställs av Länsstyrelsen innebär att anvisningar ska baseras på kommunernas statistiska förutsättningar. Det är upp till den anvisande myndigheten (Migrationsverket från den 1 januari 2017) att bedöma vilken kommun som ska anvisas att ta emot en viss person. Socialtjänsten ansvarar för mottagande, boende och initial försörjning för kommunanvisade, samt för övriga nyanlända i behov av försörjningsstöd. Även kommunens ansvar för barn utan vårdnadshavare (ensamkommande) samt beslut och samverkan med andra myndigheter som rör dessa ligger hos socialnämnden. Ansvar för hem för vård eller boende (HVB) ligger hos socialtjänsten. HVB är ett yrkesmässigt drivet hem som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Socialnämnden ansvarar även för samhällsorientering för nyanlända enligt kraven i Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Kommunstyrelsen ansvarar för Arbetsmarknadsenheten där ansvaret för arbetsmarknadsinriktade åtgärder, sysselsättning och övriga integrationsfrämjande insatser ligger. Kommunstyrelsen ansvarar för tjänsten Integrationssamordnare. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för de ekonomiska medel som är relaterade till målgruppen asylsökande och nyanlända med ansvar för att fördelningen av dessa medel svarar mot förvaltningars och verksamheters befintliga behov. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

125 Sid 2/2 Överförmyndaren förordnar god man för ensamkommande barn. Myndigheten utövar tillsyn över den gode mannen, entledigar denne samt fattar beslut om arvodet. Bestämmelser om överförmyndare och gode mannens uppdrag finns i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen, lagen om god man för ensamkommande barn, förvaltningslagen och kommunallagen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

126 Sid 1/1 Bilaga 2, Nationell ansvarsfördelning för nyanländas etablering Staten har sedan lång tid tillbaka ett särskilt ansvar för mottagande av nyanlända, utöver det ansvar som gäller för alla invånare. Ansvaret för mottagande och insatser för nyanlända är fördelat mellan flera olika aktörer inom såväl statlig som kommunal sektor. Därutöver bedriver organisationer i det civila samhället ett omfattande arbete på området. Sedan december 2010 har staten genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för insatser för vuxna nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Enligt den till och med 2017 gällande lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen) har nyanlända rätt till en etableringsplan. Etableringsplanen ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Nyanlända som deltar i etableringsinsatser har rätt till statlig etableringsersättning för sin försörjning. Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättning medan Försäkringskassan betalar ut ersättningen. Försäkringskassan beslutar och betalar även ut tillägg till etableringsersättningen i form av etableringstillägg och bostadsersättning. Från och med 2018 kommer regelverket för etableringsinsatser i större utsträckning att vara harmoniserat med den övriga arbetsmarknadspolitiken och regelverket för nyanlända inom etableringsuppdraget mer likt det som gäller för övriga arbetssökande. Försäkringskassan tar i samband med det över handläggningen av etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hade under 2016 ett delat ansvar för anvisningar enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Från och med 2017 har Migrationsverket ansvaret för alla anvisningar enligt lagen. Migrationsverket beslutar också om och betalar ut statlig ersättning för mottagande av nyanlända till kommuner och landsting. Ensamkommande barn, dvs. minderåriga som kommer till landet utan vårdnadshavare, anvisas av Migrationsverket till en kommun för mottagande som asylsökande. När uppehållstillstånd beviljas är de sedan ofta kvar i den anvisade kommunens mottagande under flera år. Länsstyrelserna ska främja samverkan om etableringsinsatser mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Länsstyrelserna ska även verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna för att ta emot nyanlända och ensamkommande barn och unga samt verkar för regional samverkan. Från och med 2017 har länsstyrelserna också ansvar för att samordna och organisera insatser för asylsökande och nyanlända som bor i Migrationsverkets anläggningsboende. Kommunerna tar emot nyanlända för bosättning. Kommunerna har också ansvar för mottagande av ensamkommande barn och unga. Kommunerna tillhandahåller sfi och samhällsorientering, praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser för nyanlända barn och elever inom skola, förskola, fritidshem och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För dessa och andra insatser får kommunerna ersättning från staten. Landstingen svarar för insatser inom hälso- och sjukvård och genomför hälsoundersökningar för nyanlända. Vissa landsting har verksamhet med hälsokommunikatörer som är särskilt inriktade på nyanlända. Centrala studiestödsnämnden handlägger och beslutar i ärenden om hemutrustningslån för nyanlända. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

127 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 193 Riktlinjer för likabehandling Dnr: LKS Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Från och med 1 januari 2017 har diskrimineringslagen skärpts och kommunen är skyldig att arbeta aktivt med åtgärder mot diskriminering. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att anta föreslag om riktlinjer för likabehandling för Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Förslaget ersätter tidigare diskrimineringspolicy (LKS ). Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

128 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Personalavdelningen Maria Hemlin, Riktlinjer för likabehandling Ärende Kommunfullmäktige antog (LKS ) diskrimineringspolicy Från och med 1 januari 2017 har diskrimineringslagen skärpts och kommunen är skyldig att arbeta aktivt med åtgärder mot diskriminering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att anta föreslag om riktlinjer för likabehandling för Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Förslaget ersätter tidigare diskrimineringspolicy (LKS ). Förvaltningens synpunkter Syftet med likabehandlingsarbete är att förebygga diskriminering och främja likabehandling. Diskrimineringslagen har som ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Från och med 1 januari 2017 har diskrimineringslagen skärpts och kommunen är skyldig att arbeta aktivt med åtgärder mot diskrimineringsgrunderna. Förslaget ger organisationen den information som behövs för att göra arbetet mer konkret och som dessutom ger underlag till styrdokument enligt kommunens styrning och ledning. Leif Schöndell Kommunchef Maria Hemlin Personalchef Bilaga Policy och riktlinjer för likabehandling Beslutet skickas till Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

129 Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för likabehandling

130 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige , xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 2021 Dokumentansvarig: Personalchef Dnr: LKS Sida 2 av 7

131 Innehåll 1. Inledning Ansvar Inriktning av likabehandlingsarbetet Kompetens och utveckling Medvetenhet och bemötande Synliggörande och tillgänglighet Kommunen som arbetsgivare Jämställdhet Kommunen som utbildningssamordnare... 6 Sida 3 av 7

132 1. Inledning Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Från och med 2017 skärptes lagen (kap 3) med att kräva aktiva åtgärder mot samtliga diskrimineringsområden. För Lysekils kommun innebär detta att kommunen måste arbeta strategiskt för att skapa en kommun som tillgodoser och tar tillvara alla medborgares och besökares behov vilket beskrivs i avsnittet Inriktning av likabehandlingsarbetet. Tidigare fanns endast krav på aktiva åtgärder för arbetsgivaren att ta tillvara medarbetarnas resurser och behov. Inriktningen på det arbetet finns i avsnittet, Kommunen som arbetsgivare. Riktlinjerna kommer att kompletteras med treåriga åtgärdsplaner. Utifrån Lysekils kommuns riktlinjer för likabehandling ska likabehandlingsperspektivet avspegla det dagliga arbetet i alla verksamheter i Lysekils kommun. Sida 4 av 7

133 2. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att samordna likabehandlingsarbetet utifrån dessa riktlinjer. Ansvaret för lokala åtgärdsplaner samt rutiner ligger hos respektive nämnd, kommunala bolag och förvaltning. Planering och uppföljning av likabehandlingsarbetet sker i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell. Kostnader i samband med likabehandlingsarbetet ska rymmas inom ordinarie budget. 3. Inriktning av likabehandlingsarbetet 3.1 Kompetens och utveckling Alla förtroendevalda och medarbetare i Lysekils kommun ska ha kunskap om och tillämpa riktlinjerna för likabehandling i respektive verksamhet och i sitt arbete. Kunskap och kompetens är nyckelfaktorer för att skapa en kommun och en arbetsplats där alla människor inkluderas och deras resurser tas tillvara. I syfte att öka och utveckla kompetensen kring likabehandling ska alla verksamheter söka och ta del av relevant kunskap och erfarenhet inom sina respektive områden. Likabehandlingsperspektivet ska även inkluderas i Lysekils kommuns kvalitetsarbete med tydligt medborgarfokus. För att nå framgång i likabehandlingsarbetet ska resursfördelning och utformning av åtgärdsplaner och beslutsunderlag utvärderas. Kommunens medarbetare ska vidare ges möjlighet analysera den egna verksamheten i sitt löpande arbete. 3.2 Medvetenhet och bemötande Medborgare, besökare och medarbetare ska i Lysekils kommun mötas av ett öppet förhållningssätt. Kvalitén på Lysekils kommuns service påverkas av förhållningssätt och värderingar vad gäller likabehandling. Likabehandlingsarbetet ska bidra till medvetenhet om egna attityder i likabehandlingsfrågor så att medborgare, besökare och medarbetare får likvärdig service, möjligheter och rättigheter. Chefens attityd till likabehandlingsfrågor har avgörande betydelse för medarbetarnas inställning. Chefer har därför ett särskilt ansvar för att skapa hög medvetenhet kring och förutsättningar för att löpande arbeta med dessa frågor. 3.3 Synliggörande och tillgänglighet Lysekils kommuns verksamhetsplanering och planeringen av den fysiska miljön ska utgå från likabehandlingsperspektivet. För att medborgare, besökare och medarbetare ska känna sig inkluderade i kommunens verksamheter, känna trygghet och ha möjlighet till delaktighet är det viktigt att de fysiskt kan ta del av Lysekils kommuns service. Sida 5 av 7

134 Likabehandlingsperspektivet ska avspeglas i kommunikationen och kontakten inom Lysekils kommun och bolag i kommunen samt de verksamheter som Lysekils kommun har avtal med. Lysekils kommun ansvarar för att bejaka och synliggöra olikheter i sitt informationsmaterial och att kommunens information är tillgänglig för medborgare, besökare och medarbetare. 4. Kommunen som arbetsgivare För att lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet ska råda för alla ska Lysekils kommun arbeta målinriktat och med aktiva åtgärder. Arbetet ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. I Lysekils kommun sker det på kommunövergripande nivå genom beredning i kommunens centrala samverkansgrupp. Motsvarande ordning ska tillämpas på förvaltningsbolagsnivå. Lysekils kommun ska som arbetsgivare aktivt verka för att Den fysiska och sociala arbetsmiljön och arbetsförhållanden ska vara lämpliga för alla medarbetare utifrån sina ramar. Alla medarbetare ska kunna förena arbetsliv och privatliv. Ingen medarbetare ska bli utsatt för trakasserier på sin arbetsplats. Samtliga rekryteringar ska ske på ett professionellt sätt med fokus på den sökandes kompetens. 4.1 Jämställdhet Diskrimineringslagen kräver att Lysekils kommun som arbetsgivare varje år ska upprätta plan för sitt jämställdhetsarbete utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Kommunen ska kartlägga, analysera och bedöma om förekommande av löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön, i så fall ska en handlingsplan upprättas ( lönekartläggning ) Den lönekartläggning som enligt diskrimineringslagen ska göras varje år, ska i Lysekils kommun årligen följas upp. Osakliga löneskillnader på grund av kön för likvärdiga arbeten ska förebyggas och förhindras. 5. Kommunen som utbildningssamordnare Lysekils kommun ska enligt diskrimineringslagen även i sin egenskap av utbildningssamordnare varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i eller söker till verksamheten, dels förebygga och förhindra trakasserier. Sida 6 av 7

135 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 7 av 7

136 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 194 Översyn av nämndorganisation Dnr: LKS Arvodesberedningens översyn av kommunens nämndorganisation resulterade i ett antal förslag som därefter remitterades till fullmäktiges samtliga partier. Baserad på arvodesberedningens förslag, genomförd remissomgång och en samlad bedömning, föreslås att antalet ledamöter minskas i nämnderna och att det inrättas av en samhällsbyggnadsnämnd. Vidare föreslås att kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till uppdrag, mandat och arbetsordning för kommunstyrelsens ledningsutskott. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet yrkar bifall i punkt 1, att antal ledamöter minskas till 9 ordinarie och 7 ersättare, samt bifall till punkt 4 att kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag ta fram förslag på uppdrag och arbetsordning för kommunstyrelsens ledningsutskott. Återremiss på punkt 2, att byggnadsnämndens ansvar utvidgas och ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd och där vissa frågor övertas från kommunstyrelsen samt punkt 3 om att ge förvaltningen i uppdrag att skriva fram förslag gällande organisatoriskt ansvar, reglemente etc. Återremiss för att förtydliga vilka verksamheter som avses och vilken omfattning av resursöverföring som idag ligger i kommunstyrelseförvaltningen respektive samhällsbyggnadsförvaltningen som är tänkta att överföras från kommunstyrelsen till den tänkta samhällsbyggnadsförvaltingen. Yngve Berlin (K): Avslag på punkt 1, ändringsförslag att antal ledamöter ska vara oförändrat i kommunstyrelsen och nämnder, 11 ordinarie och 11 ersättare. Christer Hammarqvist (C): Bifall till Yngve Berlins ändringsförslag i övrigt bifall till förvaltningens förslag. Ajournering Ajournering begärs och genomförs mellan kl Fortsatt yrkande Inge Löfgren (MP): Bifall till Yngve Berlins förslag. Mats Karlsson (M): Återremiss på hela ärendet. Christina Gustafson (S): Återremiss på punkt 1 i övrigt bifall till förvaltningens förslag. Ronald Rombrant (LP), Inge Löfgren (MP) Christina Gustafson (S) Christer Hammarqvist (C), återtar sina förslag till förmån för Mats Karlssons förslag om återremiss. Justerare: Utdragsbestyrkande:

137 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Ajournering Ajournering begärs och genomförs mellan kl Fortsatt yrkande Christina Gustafson (S): återtar sitt ursprungliga förslag om återremiss på punkt 1, antal ledamöter i kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder minskas till 9 ordinarie ledamöter och 7 ersättare, i övrigt bifall till förvaltningens förslag. Christoffer Zakariasson (SD): Bifall till Yngve Berlin i förslag. Christer Hammarqvist (C): återtar sitt ursprungliga förslag att bifalla Yngve Berlins ändringsförslag samt i övrigt bifalla förvaltningens förslag. Propositionsordning Proposition på Mats Karlssons förslag om återremiss mot att avgöra hela ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag proposition på Christina Gustafsons förslag om återremiss på punkt 1. Om punkt 1 ska avgöras idag proposition på Yngve Berlins m.fl. ändringsförslag mot avslag. Proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag om bifall punkt 2 mot avslag. Proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag om bifall punkt 3 mot avslag. Proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag om bifall punkt 4 mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition Mats Karlssons förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för återremiss Justerare: Utdragsbestyrkande:

138 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons förslag om återremiss på punkt 1 mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för återremiss Justerare: Utdragsbestyrkande:

139 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Omröstningsresultat Med 7 ja-röster och 4 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 7 4 Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Yngve Berlins m.fl. ändringsförslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen avslår Yngve Berlins m.fl. förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för avslag Nej-röst för Yngve Berlins förslag Justerare: Utdragsbestyrkande:

140 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Omröstningsresultat Med 5 ja-röster, 4 nej-röster och 2 ledamöter som avstår beslutar kommunstyrelsen att avslå Yngve Berlins m.fl. förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag om bifall punkt 2 mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Christina Gustafsons m.fl. förslag. Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag om bifall punkt 3 mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Christina Gustafsons m.fl. förslag. Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag om bifall punkt 4 mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Christina Gustafsons m.fl. förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om förändrad nämndorganisation att gälla från och med mandatperioden avseende; 1. Antalet ledamöter i kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder minskas till 9 ordinarie ledamöter och 7 ersättare 2. Byggnadsnämndens ansvar utvidgas och ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd och där vissa frågor övertas från kommunstyrelsen 3. Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag skriva fram förslag gällande organisatoriskt ansvar, reglemente, arbetsordning och arvode för den blivande samhällsbyggnadsnämnden samt hanteringen av ärenden vid myndighetsutövning av kommunens egna verksamheter Justerare: Utdragsbestyrkande:

141 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 4. Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag ta fram förslag på uppdrag och arbetsordning för kommunstyrelsens ledningsutskott Reservation Ronald Rombrant (LP), anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

142 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) RESERVATION från Lysekilspartiet mot kommunstyrelsens beslut i ärende 21, översyn av nämndorganisationen till förmån för Lysekilspartiets eget förslag: Lysekilspartiet röstade för arvodesberedningens förslag om att minska antalet ledamöter i nämnderna från 11 ordinarie och 11 ersättare till 9 ordinarie och 7 ersättare. Lysekilspartiet röstade också för att kommunstyrelseförvaltningen skulle få i uppdrag att ta fram förslag på uppdrag och arbetsordning för kommunstyrelsens ledningsutskott. Vi är däremot mycket kritiska till att en majoritet i kommunstyrelsen utan analys och fakta beslutar att byggnadsnämndens ansvar ska utvidgas och ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd och där vissa frågor utan att det på något sätt framgår vilka dessa vissa frågor är - övertas från kommunstyrelsen. Exempel på dylika ärenden som lämpligen kan flyttas från kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden kan vara översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten, mark- och planberedskap, samhällsbyggande samt färdtjänstfrågor. I tjänsteskrivelse anges att den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten, mark- och planberedskap som ett exempel på sådant som kan överföras till en tänkt samhällsbyggnadsnämnd. Vi menar att detta tvärtom är ett exempel på uppgift som bör ligga under kommunstyrelsen. Förutom att vi saknar uppgift om vilka verksamheter som är tänkta att överföras från kommunstyrelsen till samhällsbyggandnämnden finns det inga uppgifter överhuvudtaget om hur de ekonomiska och verksamhetsmässiga resurserna idag fördelar sig mellan KS och BN, än mindre finns det med någon information om hur det kan se ut efter en överföring av uppgifter från kommunstyrelsen. I tjänsteskrivelsen anges att det efter en utredning har slagits fast att kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation, kommunstyrelseförvaltningen, bör vara en liten organisation med fokus på att stödja kommunstyrelsen och dess huvuduppdrag. Som en logisk konsekvens av ovan nämnda renodling avseende tjänstemannaorganisationen, bör även den politiska nämndstrukturen renodlas. Vi håller inte alls med om detta resonemang. Vi ser inget hinder i att kommunstyrelseförvaltningen har en liten organisation, men det har inget med att göra med vilka verksamheter/förvaltningar som ligger under kommunstyrelsen. Hur verksamheterna fördelas mellan kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bryr vi oss ärligt talat inte om, vi ser det som en fråga för förvaltningen att lösa. Vi ser inga problem med att vi har det som idag. OM det är problem med detta bör detta i så fall beskrivas i beslutsunderlaget. Att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att skriva fram förslag gällande organisatoriskt ansvar, reglemente, arbetsordning och arvode för den blivande samhällsbyggnadsnämnden samt hanteringen av ärenden vid myndighetsutövning av kommunens egna verksamheter innan vi vet om vi vill och avser att göra förändringar är enligt vår mening i helt fel ordning. Justerare: Utdragsbestyrkande:

143 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) Mot denna bakgrund yrkade Lysekilspartiet på återremiss för förtydligande av vilka verksamheter som är tänkta att överföras från kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden. Utan att ha en nulägesanalys, en tydlig problembeskrivning och en skiss på hur uppgifterna ska fördelas mellan kommunstyresels och en utvidgad byggnadsnämnd, går det inte att fatta ett underbyggt beslut i frågan. Ronald Rombrant, Fredrik Häller och Catharina Hansson för Lysekilspartiet Justerare: Utdragsbestyrkande:

144 Tjänsteskrivelse Sid 1/4 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Översyn av nämndorganisation Sammanfattning Arvodesberedningens översyn av kommunens nämndorganisation resulterade i ett antal förslag som därefter remitterades till fullmäktiges samtliga partier. Baserad på arvodesberedningens förslag, genomförd remissomgång och en samlad bedömning, föreslås att antalet ledamöter minskas i nämnderna och att det inrättas av en samhällsbyggnadsnämnd. Vidare föreslås att kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till uppdrag, mandat och arbetsordning för KSLU (kommunstyrelsens ledningsutskott). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om förändrad nämndorganisation att gälla från och med mandatperioden avseende; - Antalet ledamöter i kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder minskas till 9 ordinarie ledamöter och 7 ersättare - Byggnadsnämndens ansvar utvidgas och ombildas till en Samhällsbyggnadsnämnd och där vissa frågor övertas från kommunstyrelsen - Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag skriva fram förslag gällande organisatoriskt ansvar, reglemente, arbetsordning och arvode för den blivande samhällsbyggnadsnämnden samt hanteringen av ärenden vid myndighetsutövning av kommunens egna verksamheter - Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag ta fram förslag på uppdrag och arbetsordning för KSLU (kommunstyrelsens ledningsutskott) Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en arvodesberedning samt att se över nämndorganisationen och storleken på nämnderna. Denna tjänsteskrivelse behandlar enbart nämndorganisationen. Arvodesreglementet hanteras i ärende LKS Arvodesberedningens/förvaltningens utredning Arvodesberedningen består av Sven-Gunnar Gunnarsson, ordf (S), Lars Björneld (L), Gert-Ove Forsberg (LP) och Fredrik Lundqvist (LP). Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

145 TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum I beredningens uppdrag ingår att se över nämndorganisationen inklusive storleken på dessa. Av den utredning som gjordes 2016 inför omorganisationen av kommunstyrelsens verksamheter, framgick att kommunstyrelsens fokus bör ligga på det som är huvuduppdraget enligt kommunallagen, dvs. att leda, samordna och utöva uppsikt över kommunens verksamheter samt att bereda ärenden till kommunfullmäktige. Utredningens slutsats blev då att kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation, kommunstyrelseförvaltningen, bör vara en liten organisation med fokus på att stödja kommunstyrelsen och dess huvuduppdrag. Det kan konstateras att styrelsen idag hanterar ett mycket brett spektrum av ärenden av vitt skild karaktär. Arvodesberedningen menar att som en logisk konsekvens av ovan nämnda renodling avseende tjänstemannaorganisationen, bör även den politiska nämndstrukturen renodlas. Detta kan med fördel göras i två delar att se över antalet ledamöter och ersättare i respektive nämnd, samt en renodling av respektive nämnds uppdrag/typ av ärenden. Kommunstyrelseförvaltningens nya tjänstemannaorganisation trädde i kraft i januari 2017 efter att förvaltningen renodlats och anpassats till kommunstyrelsens huvuduppdrag. Som ovan nämnts vore det logiskt att även organisatoriskt renodla kommunstyrelsen utifrån sitt politiska huvuduppdrag. Detta innebär att frågor/ärenden som har en naturlig hemvist någon annanstans i den politiska organisationen, också bör lyftas dit. Det huvudsakliga argumentet för detta är att kommunstyrelsen därmed ges förutsättningar att tydligare kunna fokusera på sitt lagstadgade huvuduppdrag som samtidigt innebär en förenklad och effektivare process i ärendehanteringen. Samhällsbyggnadsnämnd Som en konsekvens av ett starkare fokus på kommunstyrelsens huvuduppdrag och typ av ärenden som ska behandlas, vore det lämpligt att göra som många andra kommuner, att ha en Samhällsbyggnadsnämnd. Dagens byggnadsnämnd skulle kunna övergå i en samhällsbyggnadsnämnd som därmed avlastar vissa av de ärenden kommunstyrelsen idag hanterar samt det uppdrag som för närvarande uppbärs av byggnadsnämnden. Exempel på dylika ärenden som lämpligen kan flyttas från kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden kan vara översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten, mark- och planberedskap, samhällsbyggande samt färdtjänstfrågor. Beslutar kommunfullmäktige att behålla byggnadsnämnden bör den ändå få ett bredare uppdrag än nuvarande så att kommunstyrelsen kan avlastas. Om fullmäktige beslutar inrätta en samhällsbyggnadsnämnd bör frågan om myndighetsutövning av kommunens egna verksamheter utredas vidare t.ex. myndighetsutövning enligt PBL gällande kommunens egna verksamheter. Hanteringen av detta ska därefter skrivas in i den nya nämndens arbetsordning.

146 TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Organisationsschema över samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunstyrelsens ledningsutskott (KSLU) Nuvarande uppdrag för KSLU saknar ett formellt reglemente och dess funktion kan uppfattas som diffust. Det stora flertalet av de frågor som idag hanteras inom KLSU, kan eller bör istället hanteras inom KSB1 och 2 (kommunstyrelseberedning) vilket ingår i den politiska ärendeprocessen inför kommande sammanträden i kommunstyrelsen och fullmäktige. Arvodesberedningen menar därför att kommunstyrelseförvaltningen bör ges i uppdrag att ta fram ett förslag på uppdrag och arbetsordning för KSLU i syfte att tydliggöra detta forums roll och funktion i den politiska organisationen. En arbetsordning är att likställa med ett internt avsiktsdokument där de gemensamma arbetsformerna och förhållningssättet för det löpande arbetet regleras. Samverkansmodell SML Arvodesberedningen har från olika håll fått inspel och dryftat frågan om att tillsammans med övriga SML-kommuner (Sotenäs, Munkedal) arbeta fram en ny samverkansmodell avseende IT, lön och miljönämnd. Anledningen till detta är frågan huruvida det behov som fanns vid bildandet av nämnderna fortfarande finns kvar, alternativt om förutsättningar och omständigheter har förändrats över tid. Remiss till fullmäktiges partier Arvodesberedningen har skickat ut ett antal förslag till kommunfullmäktiges partier för synpunkter. Förslagen var följande; - att byggnadsnämndens ansvar utvidgas och ombildas till en Samhällsbyggnadsnämnd och där vissa driftsfrågor övertas från kommunstyrelsen

147 TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Datum att antalet ledamöter i kommunstyrelsen minskas från 11 till 9 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. - att byggnadsnämnden (ev. blivande samhällsbyggnadsnämnden), socialnämnden och utbildningsnämnden minskas från nuvarande 11 till 7 ordinarie ledamöter och 3 ersättare - att lyfta frågan om att tillsammans med övriga SML-kommuner arbeta fram en ny samverkansmodell avseende IT, lön och miljönämnd. - att lyfta frågan om inriktning och uppdrag för KSLU (kommunstyrelsens ledningsutskott) Av tio partier svarade sju på remissen. Det kan konstateras att merparten var klart positiva till förslaget om en Samhällsbyggnadsnämnd. En invändning som framfördes var dock bland annat risken för konflikt vid myndighetsutövning och att vara utförare av verksamheter inom kommunen. Detta parti förordade även att kommunen bör ha en egen miljönämnd. En annan invändning som framfördes var att man önskade mer fakta som beslutsunderlag t.ex. budget, antalet anställda etc. Förslaget om en minskning av antalet ledamöter i kommunstyrelsen och nämnderna möttes från vissa partier med relativt stark kritik. Man ansåg att en minskning av antalet ledamöter innebär en inskränkning i demokratin och gynnar de stora partierna samtidigt som det utesluter mindre partiers inflytande vilket gör att makten koncentreras. Ett annat parti menade tvärtom att ett minskat antal ledamöter snarare skulle gynna demokratin eftersom partierna ibland har svårt att finna ersättare när ledamöter under mandatperioden slutar sina uppdrag. När det saknas ledamöter på stolar och ersättare kallas in enligt turordningslistor, uppstår ibland situationer där majoritetsförhållandena ändras vilket kan resultera i att besluten kan ta sig oväntade riktningar vilket enligt det aktuella partiet inte gagnar demokratin. Generellt var man positiva till beredningens förslag att förtydligande KSLU s mandat och uppdrag. Merparten var också positiva till att eventuellt ta upp en eventuell dialog med övriga SML-kommuner avseende ny samverkansmodell. Dock har det kommit till arvodesberedningens kännedom att regeringen nyligen aviserat att man utreder möjligheten för friare former för interkommunal samverkan vilket föranleder arvodesberedningen att avvakta utredningens resultat och inte lägga något förslag i denna del. Leif Schöndell Kommunchef Christian Martins Administrativ chef Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen

148 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 195 Hantering av medborgarförslag Dnr: LKS Nuvarande hantering av medborgarförslag är inte optimal då handläggningstiderna och därmed tidsrymden för besvarande tenderar att bli ohanterliga och dra ut på tiden. Detta kan till viss del hänföras till ansträngda personella resurser, tydlighet och ansvarskänsla samt att det stora flertalet förslag egentligen inte är medborgarförslag i kommunallagens mening och därför inte skulle behöva hanteras av kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen har fått i uppdrag utreda frågan om ett effektivare alternativ till dagens system. Förvaltningen har dock inte funnit någon metod som fullt ut kan anses motsvara fullmäktiges uppdrag. Nuvarande hantering bedöms dock kunna struktureras upp genom att ge avdelningen för verksamhetsstöd samordningsansvaret för medborgarförslag, fastställa en tydlig definition av begreppet medborgarförslag samt vidta en klassning/gallring av medborgarförslag direkt då dessa inkommer i syfte att skilja medborgarförslag från mer allmänna synpunkter och klagomål. Med dessa åtgärder undviks att förslagen sprids ut inom kommunen där ansvaret tidigare tenderat att försvinna i mängden samtidigt som man erhåller en samlad överblick av medborgarförslagen. Effekten av detta blir sannolikt att antalet medborgarförslag enligt definitionen reduceras väsentligt jämfört med dagens nivå vilket innebär att det skapas förutsättningar att besvara förslagen i skälig tid. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Yngve Berlin (K) och Fredrik Häller (LP): Bifall till förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. medborgarförslag bibehålls i sin nuvarande form 2. kommunens administrativa chef och avdelningen för verksamhetsstöd fr.o.m ges samordningsansvaret för hanterings- och besvarandeprocessen av medborgarförslag 3. medborgarförslag definieras som - Ett förslag av principiell art eller som bedöms kunna bidra till bättre eller mer kostnadseffektiva lösningar på olika frågor eller sakförhållanden, och som tidigare inte hanterats av kommunfullmäktige, samt som ryms inom den kommunala kompetensen 4. en klassning/gallring utifrån definitionen görs av det inkomna förslaget omedelbart då det inkommer till kommunen samt att en återkoppling gällande klassningen görs direkt till förslagsställaren för kännedom/dialog Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

149 Tjänsteskrivelse Sid 1/6 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Hantering av medborgarförslag Sammanfattning Nuvarande hantering av medborgarförslag är inte optimal då handläggningstiderna och därmed tidsrymden för besvarande tenderar att bli ohanterliga och dra ut på tiden. Detta kan till viss del hänföras till ansträngda personella resurser, tydlighet och ansvarskänsla samt att det stora flertalet förslag egentligen inte är medborgarförslag i kommunallagens mening och därför inte skulle behöva hanteras av kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen har fått i uppdrag utreda frågan om ett effektivare alternativ till dagens system. Förvaltningen har dock inte funnit någon metod som fullt ut kan anses motsvara fullmäktiges uppdrag. Nuvarande hantering bedöms dock kunna struktureras upp genom att ge avdelningen för verksamhetsstöd samordningsansvaret för medborgarförslag, fastställa en tydlig definition av begreppet medborgarförslag samt vidta en klassning/gallring av medborgarförslag direkt då dessa inkommer i syfte att skilja medborgarförslag från mer allmänna synpunkter och klagomål. Med dessa åtgärder undviks att förslagen sprids ut inom kommunen där ansvaret tidigare tenderat att försvinna i mängden samtidigt som man erhåller en samlad överblick av medborgarförslagen. Effekten av detta blir sannolikt att antalet medborgarförslag enligt definitionen reduceras väsentligt jämfört med dagens nivå vilket innebär att det skapas förutsättningar att besvara förslagen i skälig tid. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. medborgarförslag bibehålls i sin nuvarande form 2. kommunens administrativa chef och avdelningen för verksamhetsstöd fr.o.m ges samordningsansvaret för hanterings- och besvarandeprocessen av medborgarförslag 3. medborgarförslag definieras som - Ett förslag av principiell art eller som bedöms kunna bidra till bättre eller mer kostnadseffektiva lösningar på olika frågor eller sakförhållanden, och som tidigare inte hanterats av kommunfullmäktige, samt som ryms inom den kommunala kompetensen 4. en klassning/gallring utifrån definitionen görs av det inkomna förslaget omedelbart då det inkommer till kommunen samt att en återkoppling gällande klassningen görs direkt till förslagsställaren för kännedom/dialog Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

150 TJÄNSTESKRIVELSE 2(6) Datum Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram ett mer effektivt alternativ till nuvarande medborgarförslag. Nuvarande form för medborgarförslag fortsätter gälla tills ett eventuellt alternativ finns på plats. Förvaltningens utredning Sedan använder sig Lysekils kommun av den i KL 5 kap. 23, punkt 5, stadgade möjligheten för kommuninvånare att inkomma med medborgarförslag som ett instrument för medborgarna att delta i den kommunala demokratin. Det ska understrykas att medborgarförslag och medborgardialog i detta sammanhang är två skilda saker och begrepp. Denna utredning behandlar enbart medborgaförslag i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Möjligheten till medborgarförslag infördes ursprungligen med ambitionen att minska avståndet mellan väljare och valda. Genom förslagsrätten ges medborgare vidare möjligheter att påverka den lokala politikens utformning direkt. Förhoppningen har varit att förslagsrätten även skulle leda till att engagemanget för kommunal- och landstingspolitiska frågor ökar bland medborgarna. Regelverket Medborgarförslagsrätten innebär att den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärenden i fullmäktige om så är beslutat (KL 5 kap. 23 ) vilket kommunfullmäktige beslutade Förslagsrätten gäller även barn och ungdomar liksom utländska medborgare utan lokal rösträtt. Fullmäktige ska besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag men fullmäktige får sedan år 2007 också överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ett sådant ärende (KL 5 kap. 25, kommunallagen). Det innebär att fullmäktige kan skicka ett medborgarförslag som bör beslutas på nämndnivå direkt till den ansvariga nämnden utan föregående beredning. På så sätt slipper många ärenden fördröjas i onödan i väntan på att bli behandlad i fullmäktige. Nämnderna kan dock inte delegera beslut vidare till tjänstemän. Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige. En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden ska även informera om de ärenden som inte avgjorts inom ett år (KL 6 kap. 27 a ). Det är angeläget att svar på medborgarförslaget sker så snabbt som möjligt medan frågan är aktuell. Om beredningen ändå inte kan avslutas inom ett år, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen, anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva medborgarförslaget från vidare handläggning (KL 5 kap. 33 ).

151 TJÄNSTESKRIVELSE 3(6) Datum Förvaltningen menar dock att avskriva förslag från medborgarna på grund av att kommunen inte hunnit bereda ärendet inom ett år, bör undvikas då detta underminerar och försvagar medborgaförslag som demokratiskt instrument. Jämförelser Vid en omvärldsanalys och jämförelse mellan ett antal svenska kommuner som har infört medborgarförslag, kan konstateras att det finns relativt många varianter på hur dessa hanteras. Det visar sig att erfarenheterna också skiljer sig åt där vissa kommuner av olika anledningar valt att avskaffa medborgaförslag medan andra istället infört dem. I vissa kommuner har förslagsinstrumentet missbrukats, t.ex. har en kommun fått 129 medborgarförslag från en och samma person under ett år. Ser man till kostnader kan Umeå kommun nämnas som mellan åren hanterat 319 medborgarförslag vilket blir i snitt 53 medborgarförslag/år. Enligt kommunens uppskattning uppgår den administrativa hanteringen till 12 timmar per medborgarförslag vilket enligt beräkning innebär en kostnad på cirka kr per förslag, totalt cirka kr/år. Endast 10 förslag har bifallits. Med anledning av utfallet har Umeå kommun beslutat att avskaffa medborgarförslagsrätten. Man hänvisar i stället till en s.k. medborgarsluss på kommunens webbplats där man kan ställa frågor eller lämna synpunkter få svar inom tio arbetsdagar. Merparten av de svenska kommunerna har infört medborgarförslag då detta anses öka demokratin och allmänhetens engagemang för den egna kommunens utveckling. Vid kontakter med SKL kan också konstateras att man förordar förslagsrätten som ett viktigt instrument för kommuninvånarnas påverkan. Konsekvensen av ett eventuellt avskaffande av medborgarförslagsrätten innebär att medborgarnas formella möjligheter att väcka ärenden i kommunfullmäktige reduceras. Medborgarförslag skulle alternativt kunna ske via kommunens synpunktshantering och ärendet hanteras direkt på verksamhetsnivå. Denna hantering tenderar dock att kunna leda till en otydlighet mellan förslagsformen och dialogformen vilket inte är önskvärt. Medborgarförslag i Lysekil Utvecklingen av den lokala demokratin är i första hand en fråga för kommunerna. Det finns inte en demokratimodell som passar alla. Den lokala demokratin måste därför utvecklas utifrån lokala förhållanden. Det har över tid visat sig att många medborgarförslag ligger lång tid i väntan på utredning/besvarande. Förvaltningen har vid en översyn av kommunens hantering av medborgarförslag konstaterat att inkomna medborgarförslagen ofta mer har karaktären av synpunkter än konkreta förslag i kommunallagens mening såsom att kunna påverka politiken, föreslå förbättringar och liknande. Sedan 2003 har kommunen fått in cirka 265 medborgarförslag.

152 TJÄNSTESKRIVELSE 4(6) Datum Vid en genomgång av dessa handlar en övervägande del, som ovan nämnts, om servicerelaterade frågor såsom till exempel trafik, parkering, belysning, lekplatser, naturområden, underhåll, fritidsverksamhet och offentlig miljö (cirka 67 %). Detta är förslag som normalt kan avgöras i nämnderna eller av tjänstemän i förvaltningen vilket innebär att invånarna många gånger får vänta onödigt länge på svar. Kommunfullmäktiges möjlighet att överlåta till kommunstyrelsen eller en annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag har nyttjats i relativt stor omfattning. Vad gäller förslag som inte har karaktär av synpunkter, har många av dem avslagits och i flera fall har man hänvisat till kommande utredningar eller budgetarbeten. Ett relativt stort av medborgarförslagen har varit av den karaktären att de hamnar utanför kommunens ansvars- och kompetensområden. En rimlig utgångspunkt är att en förslagsställare har två intressen, dels en snabb handläggning av förslaget, dels att förslaget genomförs. Vid genomgång av inkomna medborgarförslag kan noteras att kommunens behandling av förslagen sällan leder till ett positivt beslut för förslagsställarna samtidigt som man i regel får vänta länge på svar. Man kan vidare se att de förslag som har bifallits är av sådan karaktär att de likaväl hade kunnat hanteras via kommunens allmänna synpunktshantering. Behov av tydliga begrepp Begreppen medborgarförslag och medborgardialog tenderar ofta att delvis gå i varandra och därmed sammanblandas av förslagsställaren vilket tydligt framgår av ovanstående redogörelse. Dessa begrepp måste särskiljas då de har delvis olika syften. Det är inte lätt för en kommuninvånare att veta vad som är vad vilket innebär att innebörden av dessa begrepp bör framgå mer tydligt på kommunens hemsida än vad som är fallet idag. Som ovan nämnts är merparten av de inkomna medborgarförslagen inte medborgarförslag i kommunallagens andemening, utan har mer karaktären av synpunkter eller klagomål. Klassificering/gallring Ett sätt att kunna bereda medborgarförslagen inom en acceptabel tidsrymd är dels att mycket tydligt definiera vad som avses med detta instrument, dels att förvaltningen gör en bedömning/gallring redan då medborgarförslaget inkommer till kommunen. De förslag som då inte klassas som medborgarförslag återkopplas till förslagsställaren med information/dialog om att ärendet kommer hanteras som en synpunkt/klagomål och bereds inom tjänstemannaorganisationen som en del i den löpande verksamheten. Enligt förvaltningslagen har förvaltningen en undersökningsplikt som en del i beredningen av ett ärende och detta uppfylls till viss del genom ovan nämnda dialog med förslagsställaren. Det ska betonas att det är förslagets innehåll som är avgörande för om det ska hanteras som ett medborgarförslag eller en synpunkt, inte en eventuell ärendemening eller rubrik i själva förslaget. Fastslås det att det aktuella förslaget ska hanteras som en allmän synpunkt är detta sannolikt positivt för förslagsställaren då vederbörande sannolikt får sin synpunkt besvarad snabbare

153 TJÄNSTESKRIVELSE 5(6) Datum än om den skulle hanteras inom ramen för medborgarförslag som ska upp i kommunfullmäktige. Definition av vad medborgarförslag är, samt en klassning av förslaget/synpunkten/klagomålet redan då det inkommer till kommunen, skulle med största sannolikhet innebära att antalet förslag som klassas som medborgarförslag blir avsevärt färre vilket i sin tur innebär att hanteringen och beredningen av de förslag som faktiskt är ett medborgarförslag, kommer att kunna besvaras snabbare än vad som är fallet idag. Definition av medborgarförslag Enligt Regeringens proposition (2001/02:80) var syftet med införandet av förslagsrätten för medborgare möjligheten att påverka den lokala politikens utformning direkt. Detta skulle kunna sammanliknas vid förtroendevaldas motionsrätt att väcka ärenden i fullmäktige. Med andra ord var andemeningen en form av direktdemokrati som komplement till den gängse representativa demokratin. Med utgångspunkt i ovanstående föreslås följande definition att vara vägledande vid klassning/gallring av inkomna medborgarförslag. Ett förslag av principiell art eller som bedöms kunna bidra till bättre eller mer kostnadseffektiva lösningar på olika frågor eller sakförhållanden, och som tidigare inte hanterats av kommunfullmäktige, samt som uttryckligen ryms inom den kommunala kompetensen. Alternativ hantering av medborgarförslag Uppdraget från kommunfullmäktige är att göra en översyn av förslagsinstrumentet och om möjligt finna en effektivare hantering och därmed korta handläggningstiderna. Ett alternativ skulle kunna vara att avskaffa medborgarförslaget och istället hantera förslagen inom ramen för kommunens allmänna synpunktshantering. Ett avskaffande av medborgarförslagsrätten innebär dock att medborgarnas formella möjligheter att väcka ärenden i kommunfullmäktige försvinner vilket går i motsatt riktning mot den generella samhällsutvecklingen med fler kanaler för påverkan och engagemang i samhällsbyggandet. Vidare skulle en eventuell hantering av medborgarförslag inom ramen för synpunktshanteringen riskerar att vattna ur andemeningen och syftet med medborgarförslagsrätten. Symbolvärdet av att kunna avge ett förslag till kommunfullmäktige upplevs sannolikt väsentligt mer engagerande än att skriva in samma förslag på en hemsida eller ringa ett telefonsamtal. Tydligare utpekat ansvar för samordning Utifrån vad som framkommit i utredningen kan konstateras att medborgarförslagsrätten med sin nuvarande hantering inte är optimal. Kommunstyrelseförvaltningen har dock inte funnit någon alternativ metod som kan anses motsvara kommunfullmäktiges uppdrag att finna ett mer effektivt alternativ till dagens system. Däremot finns möjlighet att strukturera upp nuvarande hantering genom att tydliggöra det samordnande ansvaret för medborgarförslagen och att ge en specifik

154 TJÄNSTESKRIVELSE 6(6) Datum avdelning inom förvaltningen samordningsansvaret för alla inkomna medborgarförslag. Därmed undviks att förslagen sprids ut inom kommunen där ansvaret tidigare tenderat att försvinna i mängden. Sammanfattning Med ett utpekat samordningsansvar inom tjänstemannaorganisationen för inkomna medborgarförslag finns potential för en tydligare struktur i beredningsprocessen och därmed kortade handläggningstider. Idag har nämndsekreteraren kännedom om samtliga inkomna och pågående medborgarförslag, men denna generella överblick bör förstärkas och kompletteras med ett specifikt utpekat ansvar för samordning och besvarande av förslagen. Detta kompletterat med en tydlig definition och avgränsning av innebörden av begreppet medborgarförslag, samt att en klassning/gallring av förslaget utifrån definitionen görs i direkt anslutning till att det inkommer. Detta kommer sannolikt innebära att antalet klassificerade och renodlade medborgarförslag kommer minska väsentligt vilket i sin tur innebär större möjligheter för beredning och besvarande inom skälig tidsrymd. Förslag Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelseförvaltningen att: instrumentet medborgarförslag f.n. bibehålls i sin nuvarande form kommunens administrativa chef och avdelningen för verksamhetsstöd fr.o.m ges samordningsansvaret för hanterings- och besvarandeprocessen av medborgarförslag medborgarförslag definieras som - Ett förslag av principiell art eller som bedöms kunna bidra till bättre eller mer kostnadseffektiva lösningar på olika frågor eller sakförhållanden, och som tidigare inte hanterats av kommunfullmäktige, samt som ryms inom den kommunala kompetensen en klassning/gallring utifrån definitionen görs av inkomna förslag omedelbart då förslaget inkommer till kommunen samt att en återkoppling gällande klassningen görs direkt till förslagsställaren för kännedom/dialog Leif Schöndell Kommunchef Christian Martins Administrativ chef Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen

155 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 196 Avgifter inom Gullmarsborg Dnr: LKS Vid utbildningsnämndens sammanträde föreslår nämnden kommunfullmäktige att hyrestaxorna inom Gullmarsborg ska höjas med 10 procent. En höjning med 10 procent innebär följande taxenivåer/timma för Gullmarsborgs område. Till huvudtaxorna tillkommer taxor för delar av anläggningar och mindre anläggning som dans och spinning sal som också påverkas av den 10 procentiga höjningen Föreningstaxa per ungdom simhall/ishall 45 kr 50 kr Vuxentaxa A förening simhall/ishall 180 kr 200 kr Vuxentaxa B privat/företag simhall/ishall 350 kr 380 kr Hyresgäst annan kommun simhall 400 kr 450 kr Hyresgäst annan kommun ishall 600 kr 660 kr Match kommunförening ishall senior kr kr Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Yrkande Catharina Hansson (LP): Bifall till förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt utbildningsnämndens förslag till hyresavgifter inom Gullmarsborg från och med Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

156 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Avgifter inom Gullmarsborg Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt utbildningsnämndens förslag till hyresavgifter inom Gullmarsborg från och med Ärendet Vid utbildningsnämndens sammanträde föreslår nämnden kommunfullmäktige att hyrestaxorna inom Gullmarsborg ska höjas med 10 procent. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av utbildningsförvaltningens yttrande och utbildningsnämndens beslut och har inget att invända i ärendet. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Protokoll från utbildningsnämnden , med tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Utbildningsnämnden Fritidsavdelningen/Gullmarsborg Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

157

158

159 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr UBN Utbildningsförvaltningen/Fritidsavdelningen Torgny Jansson, Avgifter inom Gullmarsborg Utbildningsförvaltningen beslutade att inom enheten fritid höja hyrestaxorna för anläggningar med 10 %. Höjningen på 10 % skulle även göras inom enheten Gullmarsborg efter ärendeframställan från enheten. Den del av fritidssektorn som nedan redovisas är föreningstaxor, privattaxor samt företagstaxor inom fritidssektorn. En höjning med 10 % skulle innebära följande taxenivåer/timma för Gullmarsborgs område: Föreningstaxa per ungdom simhall/ishall 45 kr 50 kr Vuxentaxa A förening simhall/ishall 180 kr 200 kr Vuxentaxa B privat/företag simhall/ishall 350 kr 380 kr Hyresgäst annan kommun simhall 400 kr 450 kr Hyresgäst annan kommun ishall 600 kr 660 kr Match kommunförening ishall senior 1500 kr 1650 kr Till dessa huvudtaxor tillkommer taxor för delar av anläggningar och mindre anläggning som dans och spinningsal. Dessa nivåer redovisas inte men påverkas också av den 10 % höjningen. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige fastställer ny taxa fr.o.m för avgifter inom Gullmarsborg i enlighet med fritidsavdelningens förslag. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

160 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning UBN nr Lennart Olsson Förvaltningschef Torgny Jansson Fritidschef Beslut inklusive handling skickas till Fritidschef Kommunstyrelsen

161 L LYSEKILS KOMMUN Registraturen MOTION om LOV Lk5 Dnr 20t7 -ll- 3 û t.. I januari 2009 infördes lagen om valfrihetssystem (LOV). Lagen reglerar vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten, dvs det som ibland kallas för kundval. Syftet med LOV är att öka människors inflytande över den omsorg de får, Att ge Lysekils kommuns medborgare tillgång till lagen om valfrihet är en viktig kvalitetsfråga och något som ökar attraktiviteten för medborgarna i Lysekils kommun. Rätten att kunna välja utförare som ska ta hand om en när man på ålderns höst har behov av tex hemtjänst är oerhört betydelsefullt för individen. Framför allt kan det även handla om rätten att välja bort något som inte passar ens egna behov. Alla människor är olika, har olika behov och kommer med olika önskemå. LOV innebär mer makt över sitt egna liv. Valfrihet är en kvalitet i sig och en rättighet som vi i arbetsför ålder tar för givet. Denna rättighet att själv kunna välja ska inte behöva upphöra bara för att man blir gammal, Det finns dessvärre de som påstår att lagen om valfrihet inte passar en liten kommun såsom Lysekil. Men det gör den i högsta grad. Vi måste bara ge möjlighet för entreprenörer att starta välfärdsföretag i liten skala och då inte kräva att de ska behöva serva alla kommundelar med sina tjänster. Mindre välfärdsföretag kan med fördel kombinera sina LOV-tjänster med RUTtjänster. Värdefullt för den enskilde att kunna minska antafet personer som dagligen besöker för att få den hjälp man behöver. Det är inte bara vårdtagarna som har att vinna på denna valfrihetsreform. De anställda kommer att få fler arbetsgivare att välja mellan vilket innebär att man kommer att få bättre möjligheter att kräva bättre arbetsvillkor och även har bättre utgångspunkter i kommande löneförhandlingar. Mot bakgrund av socialförvaltningens ekonomiska situation har vi som politiker också ett ansvar att se till att omsorgen i Lysekils kommun bedrivs både med högsta kvalitet och hänsyn till skattebetalarnas pengar. Införande av LOV i andra kommuner har visat att kvaliteten för brukaren ökar samtidigt som kostnaderna för kommunen minskar. Med hänvisning till ovan yrkar jag Att Lysekils kommun utreder möjligheterna om att tillämpa lagen om valfrihetssystem inom lämpliga områden. Siw Lycke Monica Andersson Christer Hammarqvist Centerpartiet q- Centerpartlet

162 llotion om krav på mantalsskrivning för hyreskontrakt bostadsbolag. LY$ËK! Ls K0it4tttuN Rugrstrature rr LþS 20fl -t2- ts o^, J.o/4- æoe?k Med klassamhällets logik tycks det vara en oförvitlig rätt för en liten procent men dock ett stort antal rika människor att tillskansa sig fastigheter/lägenheter för sommarboende, som människor med vanlig inkomst knappt kan drömma om att ha som ordinarie åretruntbostad. Rätten till många av samhällets resurser styrs av hur mycket pengar du förfogar över. Men det finns ingen anledning att kommunens bostadspolitik skall underordna sig denna marknadsordning. Aven om det ännu inte är så utbrett så finns det exempel i Lysekil på att attraktiva hyresrätter i kommunens bostadsbolag undanhålls mantalsskrivna bostadssökande genom att icke mantalsskrivna personer tecknat hyreskontrakt för sommar/deltidsboende. Det tycke vi inte är rimligt. Kommunal 'bostadsförsörjning" kan inte vara ämnad för att tillgodose önskan om deltidsboende. I kommunens ägardirektiv står det att "Eolaget ska i allmànnyttigt syfte främja bostadsförcörjningen i Lysekils kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. " Det finns en uppenbar risk att detta uttalade syfte förfelas genom att icke mantalsskrivna i kommunen tillåts teckna kontrakt och använda bostäderna som sommarbostäder (delårsboende). Vi f<irslår därrör Wå förändringar i nuvarande text i ÄgardireKiv för Lysekilsbostäder AB. Motionens förslag Í kurcíverad feßtil! Ändamål med bolagets verksamhet: 'tsolaget ska i allmännyttigt syfre främja bostadsfcirsörjningen f(ir mantalsskrívna i Lysekils kommun och erbjuda hyresgästerna nöjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget." Verksamhetsmål:. Bolageß fastigheßbestând skall ha en omfattning och spridning som suarar mot behoven ftr mâlgrupperna i de olika kommundelarna, Tllägg:, Bolaget skall endast i undantagsfall, övernattningsbostäder, godkänna icke manblsskrivna att inneha hyrcskontrakt i bolageß fafügheßbestånd, Lysekil den 4lL22AL7 Yngve Berlin Kommun istiska Partiet. t q,,w

163 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 197 Motion av Inge Löfgren (MP) att ta hem miljönämnden Dnr: LKS Inge Löfgren (MP) har i en motion föreslagit att Lysekils kommun under 2017 ska säga upp avtalet om miljösamverkan mellan Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner. Lysekils kommun bör istället själv ta över miljönämndens myndighetsuppgifter. Sammantaget är förvaltningens bedömning att det inte på något sätt skulle gynna miljö- och hälsoskyddsarbetet att nu bryta upp den gemensamma organisationen. Snarare skulle det leda till en ny period av minskad leverans i likhet med vad som blev fallet när samverkan startades. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Yrkande Christina Gustafson (S): Bifall till förvaltningens förslag. Inge Löfgren (MP): Avslag på förvaltningens förslag till förmån för motionen. Propositionsordning Proposition på Christina Gustafsons förslag mot Inge Löfgrens förslag till avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons förslag mot Inge Löfgrens förslag till avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Christina Gustafsons förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avstyrka motionen. Reservation Inge Löfgren (MP), anmäler blank reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

164 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Motion av Inge Löfgren (MP) att ta hem miljönämnden Sammanfattning Inge Löfgren (MP) har i en motion föreslagit att Lysekils kommun under 2017 ska säga upp avtalet om miljösamverkan mellan Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner. Lysekils kommun bör istället själv ta över miljönämndens myndighetsuppgifter. Sammantaget är förvaltningens bedömning att det inte på något sätt skulle gynna miljö- och hälsoskyddsarbetet att nu bryta upp den gemensamma organisationen. Snarare skulle det leda till en ny period av minskad leverans i likhet med vad som blev fallet när samverkan startades. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avstyrka motionen. Ärendet Inge Löfgren (MP) har i en motion föreslagit att Lysekils kommun under 2017 ska säga upp avtalet om miljösamverkan mellan Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner. Lysekils kommun bör istället själv ta över miljönämndens myndighetsuppgifter. Motionen bifogas. Förvaltningens synpunkter Fr.o.m gäller en samverkansöverenskommelse mellan Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam miljöorganisation. En gemensam nämnd, Miljönämnden i Mellersta Bohuslän, fullgör kommunernas myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt bistår i det miljöstrategiska arbetet. Avtalet gäller t.o.m Om det inte sägs upp senast förlängs det med fyra år. Förvaltningen kan konstatera att det initialt har varit problem med att få verksamheten att fungera optimalt och att de förutsättningar som nämnden och miljöenhetens medarbetare gavs vid starten på många sätt inte var de bästa. Efter ett antal år har dock verksamheten nu stabiliserats och vi kan se att den finner sina former. På tjänstemannasidan finns samverkansformer och en dialog med värdkommunerna. Detta har även konstaterats vid de gemensamma ägardialoger som hålls mellan kommunerna två gånger per år. Men självklart innebär det faktum att verksamheten är lokaliserad till Kungshamn att det krävs ansträngningar för att upprätthålla kommunikationen. Medarbetare från miljöenheten finns dock på plats i Lysekil i stort sett varje vecka. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

165 Tjänsteskrivelse Vidare är förvaltningens bedömning att en större miljöenhet är en mer attraktiv arbetsplats som ger möjlighet att hålla en högre samlad kompetens än vad som varit möjligt om våra tre kommuner fortsatt skulle svarat för miljö- och hälsoskyddsarbetet. Problematiken runt bemanning skulle sannolikt varit ännu större i ett scenario med en mindre miljöenhet i respektive kommun. Ett problemområde är dock dimensioneringen av den resurs nämnden avsatt för det miljöstrategiska arbetet. En strategtjänst är inte tillräckligt för att samordna och stödja verksamheterna i tre kommuner i deras miljöarbete. Sammantaget är förvaltningens bedömning att det inte på något sätt skulle gynna miljö- och hälsoskyddsarbetet att nu bryta upp den gemensamma organisationen. Snarare skulle det leda till en ny period av minskad leverans i likhet med vad som blev fallet när samverkan startades. Istället bör kraften läggas på fortsatt arbete med att utveckla samverkansformerna, till exempel när det gäller närvaron i respektive kommun och samarbetet med övriga verksamheter, men givetvis bör en ny bedömning göras inför den nya avtalsperiod som börjar år Avslutningsvis är ytterligare en fördel med den gemensamma nämnden att den minskar riskerna för jävssituationer, både för politiker och tjänstemän, i våra tre relativt små kommuner. Leif Schöndell Kommunchef Bilaga Motionen Protokollsutdrag , 25 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Miljönämnden i Mellersta Bohuslän Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

166 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (46) 25 Motion om att ta hem Miljönämnden Dnr: LKS Inge Löfgren (MP) har i en motion föreslagit att Lysekils kommun ska säga upp avtalet under 2017 om fortsatt miljösamverkan mellan Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner. Lysekils kommun bör istället själv ta över miljönämndens myndighetsuppgifter. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionären Kommunstyrelsen (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

167 Miljöpartiet i Lysekil [-YSll,ll. i,iivjljn l-i -:1" il-t-, ìri,', t i,i:ì;:ij Till Kommunfullmäktige i Lysekils kommun Motion om att ta hem Miljönämnden /:-ks 2 '37 -fi?- T 3 Ä, /7 /2i lt.4 Den gemensamma Miljönämnden ftir Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner har haft betydande svårigheter att fungera och att verkställa de miljömål och den lagstiftning som är på området. Bland annat har det varit svårigheter med att erfaren personal har slutat och att ny personal är svår att rekrytera. Med en lokalisering i Kungshamn har det blivit svårigheter ftir allmänhet och ftiretag att besöka miljökontoret. Dessutom har Lysekils kommuns egna fürvaltningar problem med de dagligakontaktema. Här kan nämnas exempelvis arbetet med detaljplaner och bygglov. Olägenheterna kan sammanfattas i bristande tillgänglighet och service. Öt<ad sårbarhet och minskad fl exibilitet. Minskade effektivitets- och samordningsvinster Minskad politisk insyn. Samtidigt har myndighetens kompetens minskat. Avtalet mellan de tre kommunerna förlängs fyra ëtr i taget med utgångsdatum Uppsägning skall ske senast 12 mänader ftire innevarande avtalsperiods utgång ( ). Det innebär für nuvarande avtalsperiod att uppsägning skall ske senast under Med ledning av ovanstående yrkar Miljöpartiet på att Lysekils kommun skall säga upp avtalet under 2017 om fortsatt miljösamverkan mellan Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner. Lysekils kommun bör istället själv ta över Milj önämndens myndighetsupp gifter. För Mitjöpartiet i Lysekil /'â' Inge (<'r,"1

168 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 198 Motion av Håkan Smedja och Marthin Hermansson (V) om ny nämndorganisation från 2015 Dnr: LKS Håkan Smedja (V) och Marthin Hermansson (V) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige tar beslut om att fritid och kultur bryts ut från bildningsnämnden och att: en ren skolnämnd bildas för grundskola och gymnasiet en ny nämnd (direkt underställd kommunstyrelsen) för fritid, kultur, näringsliv och turism bildas. Lysekil aktivt söker utvecklat organiserat kommunsamarbete med Munkedal och förslagsvis Uddevalla om vuxenutbildningen Kommunfullmäktige har , 109 remitterat motionen till kommunstyrelsen. Motionen är från 2014 och avsikten från motionärerna var att förändra organisationen med start 1 januari 2015 då det påbörjades en ny mandatperiod. Av olika anledningar har denna motion inte blivit behandlad och besvarad. Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en arvodesberedning samt att se över nämndorganisationen och storleken på nämnderna. Beredningen har inte haft anledning att titta på en ren skolnämnd då utbildningsnämnden fungerar väl med sitt uppdrag för samtliga frågor inom utbildningssektorn och ansvaret för kultur- och fritidsfrågorna. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

169 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Motion av Håkan Smedja och Marthin Hermansson (V) om ny nämndorganisation från 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Håkan Smedja (V) och Marthin Hermansson (V) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige tar beslut om att fritid och kultur bryts ut från bildningsnämnden och att: - en ren skolnämnd bildas för grundskola och gymnasiet - en ny nämnd (direkt underställd kommunstyrelsen) för fritid, kultur, näringsliv och turism bildas. - Lysekil aktivt söker utvecklat organiserat kommunsamarbete med Munkedal och förslagsvis Uddevalla om vuxenutbildningen Kommunfullmäktige har , 109 remitterat motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Denna motion är från 2014 och avsikten från motionärerna var att förändra organisationen med start 1 januari 2015 då det påbörjades en ny mandatperiod. Av olika anledningar har denna motion inte blivit behandlad och besvarad. Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en arvodesberedning samt att se över nämndorganisationen och storleken på nämnderna. Beredningen har inte haft anledning att titta på en ren skolnämnd då utbildningsnämnden fungerar väl med sitt uppdrag för samtliga frågor inom utbildningssektorn och ansvaret för kultur- och fritidsfrågorna. När det gäller vuxenutbildningen finns idag en väl utvecklad samverkan med Munkedal och Sotenäs. Kommunerna har ett gemensamt kursutbud och gemensam ansökning av statsbidrag för regional yrkesutbildning för vuxna, yrkesvux. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen anses besvarad med hänvisning till ovanstående. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

170 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Bilagor Motion Protokoll från kommunfullmäktige , 109 Beslutet skickas till Motionärerna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

171

172

173

174 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (53) 199 Motion av Håkan Smedja och Marthin Hermansson (V) om pengar från kommunstyrelsen till bildningsnämnden Dnr: LKS Håkan Smedja och Marthin Hermansson (V), har inkommit till kommunfullmäktige med en motion om att endast ha en 100 procentig kommunalrådstjänst. Den totala besparingen på 115 procent ska oavkortat överföras från kommunstyrelsen till bildningsnämnden. Kommunfullmäktige har , 177 remitterat motionen till kommunstyrelsen. Det har hänt mycket sen motionen lämnades in för fyra år sedan. Bildningsnämnden finns inte kvar. Fullmäktige beslutade , 9 om ett nytt reglemente för en utbildningsnämnd, som från och med fick ansvar för samtliga frågor inom utbildningssektorn samt fortsatt ansvar för kultur- och fritidsfrågorna. Ett nytt arvodesreglemente antogs av fullmäktige som specificerar arvoden och procentsatserna för ordförande och vice ordförande. En revidering av kommunstyrelsens reglemente beslutades , där det framgår att kommunstyrelsens ordförande ska vara kommunalråd på 100 procent och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande ska vara oppositionsråd på en omfattning motsvarande 75 procent av heltid. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

175 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Motion av Håkan Smedja och Marthin Hermansson (V) om pengar från kommunstyrelsen till bildningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Håkan Smedja och Marthin Hermansson (V), har inkommit till kommunfullmäktige med en motion om att endast ha en 100 procentig kommunalrådstjänst. Den totala besparingen på 115 procent ska oavkortat överföras från kommunstyrelsen till bildningsnämnden. Kommunfullmäktige har , 177 remitterat motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Det har hänt mycket sen motionen lämnades in för fyra år sedan. Bildningsnämnden finns inte kvar. Fullmäktige beslutade , 9 om ett nytt reglemente för en utbildningsnämnd, som från och med fick ansvar för samtliga frågor inom utbildningssektorn samt fortsatt ansvar för kultur- och fritidsfrågorna. Ett nytt arvodesreglemente antogs av fullmäktige som specificerar arvoden och procentsatserna för ordförande och vice ordförande. En revidering av kommunstyrelsens reglemente beslutades , där det framgår att kommunstyrelsens ordförande ska vara kommunalråd på 100 procent och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande ska vara oppositionsråd på en omfattning motsvarande 75 procent av heltid. Förvaltningen anser att motionen inte längre är aktuell utan kan avslutas med hänvisning till ovanstående. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokoll från kommunfullmäktige , 177 Beslutet skickas till Motionärerna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

176 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (23) 177 MOTION OM ATT FLYTTA PENGAR FRÅN KOMMUNSTYRELSEN TILL BILDNINGSNÄMNDEN Dnr: LKS Håkan Smedja (V) har i en motion föreslagit att flytta pengar från kommunstyrelsen till förmån för bildningsnämnden. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Håkan Smedjas motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandets beslut. Beslutet skickas till Håkan Smedja Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

177

178 BESLUT Diarienummer Sida (2) Rättsenheten Kommunfullmäktige i Lysekils kommun Lysekil Valdistriktsindelning för Lysekils kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar enligt 4 kap. 17 vallagen (2005:837) att Lysekils kommun ska vara indelad i 10 valdistrikt benämnda Valdistrikt Kod Lysekil Kyrkvik Lysekil Bansvik Lysekil Centrum Lysekil Slätten Lysekil Dalskogen Lyse Skaftö Bro Brastad väster Brastad öster Valdistrikten framgår av kartbilaga 1. Detta beslut ska gälla från och med den 1 januari Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade den 1 december 2008 om ändring i Lysekils kommuns indelning i valdistrikt. Kommunfullmäktige i Lysekils kommun har den 19 oktober 2017, 127, beslutat att godkänna förslag till ändrad valdistriktsindelning för kommunen. Förslaget på ny indelning i valdistrikt innebär att indelningen Postadress: Göteborg Telefon: (växel) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se