Till denna ansökan har även fogats en miljökonsekvensbeskrivning i Bilaga C.

Transkript

1 Till Länsstyrelsen i Norrbottens län Sökande: Neova AB, org. nr Box Hudiksvall Saken: Ansökan om bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Kenttämaanvuoma, Pajala kommun, Norrbottens län. Neova AB (nedan Neova) ansöker om bearbetningskoncession enligt lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter för det område som redovisas i Bilaga A. Koncessionsområdets area uppgår till 126 hektar. Ansökan omfattar en tid av 25 år från det datum bearbetningskoncession meddelas. Föreslaget namn på bearbetningskoncessionen är Kenttämaanvuoma. Neova ansöker om tillstånd att bedriva verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits nedan och i bifogad teknisk beskrivning Bilaga B. Till denna ansökan har även fogats en miljökonsekvensbeskrivning i Bilaga C. Förestående ansökan om bearbetningskoncession har föregåtts av en lokaliseringsstudie som redovisas i Bilaga D. 1 Markägare och sakägare En fastighetsförteckning redovisas i Bilaga E. Koncessionsområdet ligger inom fastigheter med enskilda ägare. Vad beträffar frågan om ersättning för begärda tvångsrätter avser bolaget att träffa avtal med berörda fastighetsägare. Ersättningen för intrång m.m. kommer att baseras på en opartisk värdering som utförs av extern värderare och kommer att tecknas innan arbeten på myren påbörjas. Neova kommer även att upprätta avtal med Korju sameby rörande om intrångsersättning innan arbeten på myren påbörjas. Det finns inga boende inom 500 m från planerat produktionsområde. Avståndet från bostadshus till produktionsområdet uppgår till ca 1 km. Området omfattas inte av några, av länsstyrelsen, kända dikningsföretag. 1

2 Området berörs inte av undersökningstillstånd enligt minerallagen 1. 2 Fyndigheten Undersökningar av torven vid Kenttämaanvuoma har skett med stöd av undersökningskoncession. Resultatet från undersökningar redovisas i Bilaga B. Fyndigheten vid Kenttämaanvuoma består av vitmossetorv med inslag av bl. a. starrtorv. Det effektiva värmevärdet för torven uppgår i medeltal 21,6 MJ/kg (utan aska) varför torven är väl anpassad för förbränning. Fyndigheten vid Kenttämaanvuoma består av ett väl sammanhängande torvlager där bottennivån är jämn. Detta tillsammans med att torvlagret är tillräckligt mäktigt är en förutsättning för att torvproduktion ska vara tekniskt genomförbar. Torv innehåller svavel varför svavelutsläpp sker vid förbränning. Svavelhalten i torven från Kenttämaanvuoma uppgår till 0,5 % TS. Vid förbränning regleras utsläpp av svavel genom förordningen om svavelhaltiga bränslen. Neova kommer därför att lämna uppgifter om svavelhalten till köparna som kan reglera utsläppen genom uppblandning med andra, mer svavelfattiga, bränslen. Torven från Kenttämaanvuoma kommer därmed kunna användas av alla Neovas kunder som anges nedan. 3 Sökanden Neova är Skandinaviens ledande bioenergiföretag. Verksamheten består främst av produktion av pellets, torv samt fjärrvärme. Med en bred produktportfölj kan Neova tillgodose den svenska marknadens behov av bioenergi. Bland kunderna finns såväl stora värmeverk och industrier som villaägare. Neova ingår i den finska Vapo-gruppen som är världens största torvproducent och ledande inom bioenergi i Östersjöregionen, med en omsättning motsvarande drygt 7,3 miljarder kronor. Vapogruppen ägs till 51 % av finska staten och till 49 % av ett konsortium av finska kommunala energibolag. Neova har erfarenhet av prospektering samt torvproduktion sedan 1982 och bedriver idag ca 60 torvtäkter över hela Sverige. Den långvariga erfarenheten av prospektering och torvproduktion har resulterat i en stor kunskap inom Neova kring de tekniska och miljömässiga aspekterna av torvbrytning. Täktverksamheten inom Neova bidrar med ca 580 årsarbeten genom egna anställda samt underentreprenörer. Verksamheten vid Kenttämaanvuoma beräknas medföra ca 3,3 årsarbetstillfällen

3 4 Behovsanalys och val av plats Energitorv används främst i värmeverk som ett komplement till träbränslen. Torvens egenskaper medför att förbärningen i värmeverken blir mer effektiv och att slaggprodukter i pannan minskas. Sammantaget leder detta till ett större effektuttag i värmeverken. Det finns en stor efterfrågan på torv i regionen varför Neova söker efter nya torvproduktionsområden. Torven från Kenttämaanvuoma kommer troligen att levereras till någon av Neovas kunder som redovisas nedan, där även Neova preliminära leverans av torv för 2012/2013 redovisas. Kund Tekniska Verken i Kiruna AB Överkalix Värmeverk Övertorneå Värmeverk AB Gällivare Energi AB Haparanda Värmeverk AB Vapo OY Preliminär leverans från Neova under säsongen 2012/ GWh 18 GWh 20 GWh 75 GWh 10 GWh 110 GWh Det totala behovet av energi- och växttorv i Sverige idag är större än det som produceras. I Sverige förbrukas ca 5 miljoner m 3 torv varav ca 1,5 miljoner m 3 importeras från Vitryssland och Baltikum. Flera befintliga torvproduktionsområden i regionen har snart brutits ut. För att inte importen av torv ska öka behöver därför fler torvtäkter öppnas. Vid den lokaliseringsstudie som Neova utfört inför koncessionsansökan har en rad tekniska och miljömässiga aspekter utretts. Utredningen redovisas i Bilaga D. Av lokaliseringsalternativen så är Kenttämaanvuoma det minsta området. Övriga tekniska aspekter är dock bra vid Kenttämaanvuoma. Möjlighet till långvarig brytning är viktigt ur tekniskt och ekonomiskt hänseende, men även ur resurshänsyn. Dikningen av myrområdet medför utöver påverkan för naturvärden även att torven oxideras och koldioxid avgår. Då ett område ställts iordning för torvproduktion är det därför angeläget att all torv bryts ut för att den resurs som finns i myren tas tillvara. Vid Kenttämaanvuoma är förutsättningarna för långvarig brytning goda varför det valts ut i lokaliseringsutredningen. Kenttämaanvuoma är högt klassad enligt våtmarksinventeringen, VMI (klass 2, höga naturvärden). Vid lokaliseringsutredningen studerades dock ortofotot över myren och området besöktes även. Därav framkom att Kenttämaanvuoma är mycket hårt dikad. Denna typ av täta dikning för att gynna skogsproduktion medför i normalfallet stor påverkan på naturvärdena inom området. På grund av detta bedömdes därför Kenttämaanvuoma som ett potentiellt bra lokaliseringsalternativ för torvbrytning. I naturvärdesinventeringen som utfördes i ett senare skede konstaterades även att området generellt har låga naturvärden. Torven vid Kenttämaanvuoma har de egenskaper som efterfrågas på marknaden med högt värmevärde, rätt typ av torv med rätt humifieringsgrad. 3 Vid Kenttämaanvuoma är dessutom ett

4 flertal produktionstekniska kriterier uppfyllda. Till dessa kriterier hör bl. a. att den användbara ytan av myren är tillräckligt stor. För att en yta ska vara användbar fodras bl. a. att torvdjupet är tillräckligt samt bottennivån är jämn vilket möjliggör torvbrytning även i de undre torvlagren. En förutsättning för att torvproduktionen ska vara genomförbar är närhet till befintlig infrastruktur. Kenttämaanvuoma ligger strategsikt med närhet till RV392 vilket möjliggör transporter till värmekraftverk som redovisats ovan. Utöver ovanstående förutsättningar för torvproduktion så fodras att det finns bra möjligheter att dränera myren under hela drifttiden. Därtill är det fördelaktigt om det finns möjlighet att anlägga översilningsområden efter sedimenteringsdammen. I vissa fall kan dränering i samband med torvtäkter medföra problem om området underlagras av sulfidleror. Vid Kenttämaanvuoma förekommer dock inte sulfidleror. Utöver Kenttämaanvuoma driver Neova för närvaraden miljöprövningar för Lammijänkkä, Haparanda kommun och Naisjärv, Överkalix kommun. Dessa är dock inte alternativ till Kenttämaanvuoma, utan alla dessa behövs för att tillgodose marknaden. 5 Den planerade verksamheten Den planerade verksamheten beskrivs i Bilaga B. Innan torvproduktionen initieras kommer området att iordningställas genom skogsavverkning och inledande avvattning. Därefter ställs produktionsområden i ordning genom att bl. a. tegdiken tas upp. Då produktionsområdet färdigställts kan produktion i form av stycke- och/eller frästorv ske. Då torvlagret tagits upp behöver det vändas för att torven ska torka tillräckligt. Därefter körs torven till upplagsplatser varifrån utlastning sker under vintern. Den förändrade avvattningen av området, genom tegdiken, kan i första hand leda till ökad halt suspenderat material i vattnet som avrinner från produktionsområdet. För att avhjälpa detta kommer en sedimenteringsdamm att anläggas. Därtill kommer även översilningsområde att anläggas. Allt vatten från produktionsytorna kommer att ledas genom dessa reningssteg. Torvproduktion vid Kenttämaanvuoma väntas kunna ske under ca 25 år. Då torven brutits ut kommer området att efterbehandlas. Enligt den preliminära efterbehandlingsplanen kommer delar av området att efterbehandlas till våtmark och delar för skogsbruk. 6 Miljökonsekvensbeskrivning I enlighet med kraven i miljöbalken innehåller miljökonsekvensbeskrivningen en redogörelse för ett nollalternativ som innebär att verksamheten inte kommer tillstånd. Ingen påverkan från torvverksamhet kommer då att ske i området, samtidigt som den resurs torvtillgången utgör förblir outnyttjad. De arbetstillfällen som verksamheten genererar uteblir också. En redovisning av samrådsförfarandet i samband med föreliggande ansökan finns i Bilaga C. 4

5 Påverkan och skydd för enskilda intressen Effekterna till följd av att marken tas i anspråk begränsar starkt möjligheterna för markägaren att bruka marken under den tid bearbetningskoncessionen gäller. Med hänsyn till det stora avståndet till närboende bedöms verksamheten inte medför påverkan beträffande buller eller damm vid bostäder. Verksamheten innebär ökade transporter om ca 250 lastbilstransporter per år. Produktionen medför en förändrad landskapsbild och en inskränkning av den allmänrättsliga tillgängligheten. Friluftsliv, jakt och bärplockning är intressen som påverkas. Efter samråd med Korju Sameby ser Neova att den planerade torvverksamheten kommer att påverka rennäringen genom ianspråktagande av torvproduktionsområdet. För att ersätta Korju Sameby kommer Neova att upprätt avtal rörande intrångsersättning med samebyn. Vid samråd med samebyn uppgavs även önskemål om åtgärder avseende produktionsplanen vilka Neova tagit hänsyn till. Korju sameby är oroliga för att renar ska fastna i djupa diken vid produktionsområdet. Neova kommer därför att anlägga viltuppfarter i djupa diken. Påverkan och skydd för allmänna intressen Torvverksamhet kan leda till påverkan på ytvattenkvaliteten. För att begränsa detta kommer Neova att vidta ett flertal åtgärder. Produktionsområdena kommer att avvattnas genom pumpning vilket är fördelaktigt ur reningssynpunkt genom att sedimenteringsdammen kan dimensioneras efter storleken på det maximala flödet genom dammen. För att inte riskera att ovidkommande vatten från omgivningar når sedimenteringsdammen kommer avskärandedike att anläggas. Därutöver kommer flödesbegränsande åtgärder att vidtas inne på produktionsområdet vilket leder till avskiljning av suspenderat material i vattnet även inom området. Efter sedimenteringsdammen kommer en översilningsanläggning att anläggas. I MKB redovisas vattenkvaliteten i det vatten som avvattnas från Kenttämaanvuoma idag. Därutöver redovisas även vattenkvaliteten från ett befintligt torvproduktionsområde. Som framgår härav blir påverkan på vattenkvaliteten i recipienten sjön Pirttiniemenjärvi obetydlig. Kalixälven och dess biflöden utgör Natura 2000 område och riksintresse. De recipienter som Kenttämaanvuoma avvattnas till ingår dock inte i de biflöden som i bevarandeplanen anges ha särskilda bevarandevärden. Genom Natura 2000 området skyddas bland annat arter som t.ex. flodpärlmussla, öring, stensimpa, utter. Dessa arter kan påverkas om vattenkvaliteten påverkas. För att undvika påverkan i recipienten från Kenttämaanvuoma har Neova vidtagit stora försiktighetsmått och åtgärder för att inte riskera påverkan på recipient. Allt produktionsvatten kommer att ledas genom två reninssteg i form av sedimenteringsdamm och översilningsområde. Påverkan på vattenkvalitet från produktionsområdet begränsas därigenom och vattenkvaliteten i recipienten kommer inte att påverka livsbetingelserna för de skyddade arterna i recipienten. Verksamheten kommer därför inte att på ett betydande sätt att påverka miljön i Natura 2000 området. 5

6 Grundvattenförhållandena inom produktionsområdet påverkas genom en grundvattenavsänkning inom området. Påverkan utanför produktionsområdet begränsas till en mindre kantzon utanför produktionsområdet. Påverkan på naturmiljön inom produktionsområdet är oundviklig. Produktionsområdet ligger dock inte inom skyddade områden såsom naturreservat, Natura 2000 eller vattenskyddsområde. Enligt den naturvärdesinventering som utförts är området kraftigt påverkat av dikningar med efterföljande igenväxning. Igenväxning gynnar vissa arter, men är i stort negativt för naturvärden. Inga rikkärrsområden eller rödlistade kärlväxter påträffades. Vid naturvärdesinventeringen konsatterades att VMI har klassat området till klass 2. Av allt att döma skulle dock området idag klassas som klass 4, den lägsta naturvärdesklassen. Vid naturvärdesinventeringen kunde trolig häckning av videsparv konstateras. Videsparven är rödlistad (Nära hotad). Den huvudsakliga orsaken till populationsminskningen kan dock härröras till videsparvens övervintringsområde i Centralasien, Kina och Japan. I Sverige häckar videsparven i myrmark med trädskikt, en biotop som återfinns inom Kenttämaanvuoma. Biotopen är tämligen vanlig i östra Norrbotten. Torvproduktion på Kenttämaanvuoma kommer inte att påverka videsparvens livsbetingelser på artnivå. Den sökta verksamheten kommer att leda till en förändring av landskapsbilden så länge produktionen pågår. Området kommer att kunna ses från vissa platser vid vägen norr om området samt skymtas från Pirttiniemi. Påverkan på landskapsbilden begränsas dock av skog och topografi. I den mån det förekommer rörligt friluftsliv vid Kenttämaanvuoma så kommer förutsättningarna att ändras inom bearbetningskoncessionen under den tid som brytning pågår. Genom den planerade efterbehandlingen kommer områdena emellertid att återanpassas till de i omgivningen förekommande naturtyperna efter det att verksamheterna har avslutats. Inom koncessionsområdet finns en övrig kulturhistorisk lämning. Lämningen ligger nära översilningsområdet och kommer inte direkt att beröras av torvproduktionen. För att inte riskera att lämningen påverkas av misstag kommer ett skyddsområde att sättas ut kring lämningen innan arbeten på myren påbörjas. Vad gäller tidigare, ej kända fornlämningar så är dessa alltid skyddade genom bestämmelserna i 2 kap. lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Det är förbjudet att utan tillstånd enligt denna lag rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Det innebär att den som schaktar och som påträffar en fornlämning omedelbart måste avbryta arbetet och kontakta länsstyrelsen. Slutligen medför verksamheten ökade transporter. Transporterna av torv kommer att ske via riksväg (RV) 392 med ca 250 lastbilstransporter per år. En redogörelse för genomförda samråd och de synpunkter som har framkommit återfinns i Bilaga C med tillhörande underbilagor. 6

7 7 De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken Kunskapskravet Genom de utredningar som bolaget låtit utföra inom ramen för arbetet med förevarande ansökan har bolaget skaffat sig kunskaper om den verksamhet som ska bedrivas och verksamhetens miljöeffekter och påverkan på naturvärden och faunan. Inom bolaget finns kompetent personal med den utbildning och erfarenhet som krävs för att kunna bedriva verksamheten på riktigt sätt med iakttagande av föreskrifter och villkor som kan komma att föreskrivas. Kunskapskravet får därmed anses uppfyllt. Krav på skyddsåtgärder De skyddsåtgärder som bolaget avser att vidta för att minimera påverkan på omgivningen har beskrivits i Bilaga B. Bolaget har valt att vidta stora försiktighetsmått för dräneringen vid Kenttämaanvuoma med rening i sedimenteringsdamm, översilning samt åtgärder för att begränsa erosion i diken samt höga flöden. De åtgärder som beskrivs bedöms motsvara bästa möjliga teknik enligt 2 kap 3 miljöbalken, så som detta krav ska tillämpas enligt 2 kap 7 första stycket miljöbalken. Hushållnings- och kretsloppskravet Den sökta verksamheten syftar till att nyttiggöra en strategisk naturresurs bestående av torv som används som bränsle i värmeverk. Värmeverken blandar vanligen träbränslen med torv för att få en bättre effekt i pannan med mindre påslag av sot. Inblandning av torv ger därmed en högre verkningsgrad och bidrar indirekt till att korrosion i pannan förhindras. Vid planeringen av den sökta verksamheten har bolaget valt att söka bearbetningskoncession för Kenttämaanvuoma som är en mycket hårt dikad myr, varför den torv som finns i myren nu redan oxideras. Vid utvinning av torven kommer i stället den energi som finns i torven att nyttjas för värme i värmekraftverken. Vid torvproduktion förbrukas energi under själva driften samt vid transporter av torven till värmekraftverk. Energiåtgången för produktion och transporter utgör 1-3 % av energiinnehållet i torven. I den mån det kommer att användas plast för att täcka upplagsplatser kommer denna att återvinnas. Därmed anses kraven på hushållning med energi och andra resurser enligt miljöbalken uppfyllt. Produktvalskravet Kemikalier kommer att användas i förhållandevis liten utsträckning till de traktorer och maskiner används vid torvbruk. I valet av kemikalier kommer bolaget emellertid ändå att beakta respektive kemikalies risker och miljöpåverkan. 7

8 Lokaliseringskravet Vad beträffar alternativa lokaliseringar hänvisas till avsnitt bolagets redovisning i underbilaga i Bilaga D. Kenttämaanvuoma omfattas inte av fastställd detaljplan eller områdesbestämmelser. I den våtmarksinventeringen som utförts i området har Kenttämaanvuoma klassats tillsammans med ett större myrområde som VMI 2. Denna klassning har dock sannolikt skett utifrån en vegetationskarta som är äldre än den dikning av Kenttämaanvuoma som skedde för år sedan. Den naturvärdesinventering som utförts vid Kenttämaanvuoma visar att området skulle klassas i den lägsta naturvärdesklassen, VMI 4, tillföljd av den hårda dikingen som utförts till förmån för skogsbruket. Kenttämaanvuoma ligger inom riksintresse för rennäringen. Påverkan för rennäringen beskrivs i Bilaga C. Torvverksamheten kommer att medföra att ca 0,6 km 2 avverkas varför renar inom detta område inte kommer kunna söka skydd där under den tid som verksamheten pågår. Enligt uppgift används dock myren redan idag sparsamt eftersom de befintliga dikena inom området hindrar renarna. Öster om produktionsområdet finns ett rengärde som används för att samla in och märka renar under hösten då renar flyttar sig söder ut mot vinterbete. Till största del rör sig dock renarna som nämnts på fastmarken öster om myren. För att minska påverkan för renar har Neova förlagt transportväg och upplagsplatser väster om myren. Dessa åtgärder minskar påverkan från mänsklig närvaro och buller. Genom de åtgärder som vidtagits bedöms inte torvverksamheten påtagligt försvåra rennäringens bedrivande på ett sådant sätt som avses i 3 kap. 5 miljöbalken. För att kompensera för det intrång som ianspråktagandet innebär avser Neova att upprätta ett avtal med Korju Sameby angående intrångsersättning. Verksamheten kommer att ha en påverkan på skogsbruket inom bearbetningskoncessionen under den tid som koncessionen gäller (25 år) och skogen inom produktionsområdet kommer att avverkas. Då torvproduktionen avslutats kommer området att efterbehandlas. Delar av området kommer då att kunna efterbehandlas för skogsbruk. Med hänsyn till ovanstående anses miljöbalkens lokaliseringskrav uppfyllt. 8 Säkerhet Bolaget skall ställa en ekonomisk säkerhet om kronor för fullgörandet av den efterbehandlingsskyldighet som gäller för verksamheten. Säkerheten skall ställas genom insättning av beloppet på ett bankkonto, som pantförskrivs till förmån för Länsstyrelsen i Norrbottens län, eller genom bankgaranti innan verksamheten påbörjas. 8

9 Kostanden för efterbehandling sammanställs enligt nedan: Åtgärd kr Markberedning skog/våtmark Vegetationsetablering, kompletterande skogsplantering Rensning diken Summa Förslag till villkor Koncessionen 1. Verksamheten skall i huvudsak bedrivas enligt vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Koncessionen begränsas till 25 år efter det datum då ett beslut om bearbetningskoncession meddelats. 3. Anmälan skall omedelbart göras till länsstyrelsen när bearbetningen påbörjas, läggs ned, avbryts för en längre tid än sex månader eller återupptas. 4. Gränsen för koncessionsområdet skall vara tydligt utmärkt med gränsmarkeringar under hela exploateringstiden. Skadad gränsmarkering skall ersättas med ny. Miljöskydd 5. Drivmedel skall förvaras i ADR-godkänd cistern eller i cistern som placeras i invallning eller kar som rymmer hela den aktuella tankvolymen. Invallning eller kar skall vara skyddad från nederbörd. Alternativt får dubbelmantlad tank användas. 6. Petroleumprodukter och övriga kemiska produkter samt farligt avfall skall lagras och i övrigt hanteras så att spill och läckage inte kan nå omgivningen. 7. Verksamheten skall bedrivas så att risken för nedskräpning minimeras. 8. Buller från täktverksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande: Vardag kl Sön- och helgdag kl Kväll kl Natt kl db(a) 45 db(a) 45 db(a) 40 db(a) Impulsljud vid arbete nattetid (kl 22-07) får inte överstiga 55 db (A) utomhus vid bostäder. 9. Verksamheten skall bedrivas så att risken för störande damning minimeras. 10. Erosion i diken och sedimentationsdamm skall i möjligaste mån förhindras. 11. Vatten från produktionsområdet ska behandlas i sedimentationsdamm innan utsläpp till recipient. Ytbelastning i dammen får inte överstiga 0,8 m/h. Dammen ska ha ytläns före utloppet. Underhåll och rensning av sedimentationsdammen får endast ske vid en vattenföring som understiger medelvattenföringen. Dammen ska rensas innan vattendjupet i medeltal understiger 0,75 m. Rensmassor ska placeras så att de inte kan återgå till 9

10 sedimentationsdammen. Uppföljning av villkoret ska framgå av kontrollprogrammet. Efterbehandling 12. När torvproduktionen upphör skall området efterbehandlas. Innan efterbehandlingen påbörjas skall en plan för hur arbetena skall utföras upprättas i samråd med länsstyrelsen och markägarna. Till grund för denna plan skall ligga den till ansökan tillhörande preliminära efterbehandlingsplanen. Arbetet med att ta fram en plan för den slutliga efterbehandlingen skall påbörjas senast fem år innan verksamheten beräknas vara avslutad i sin helhet. Miljökontroll 13. Bolaget skall inom sex månader efter att beslutet vunnit laga kraft inkomma med ett förslag till kontrollprogram till tillsynsmyndigheten för samråd. Neova Torbjörn Claesson VD 10