Samrådsunderlag Upprättad av: Viktoria Dernstedt

Transkript

1 Upprättad av: Viktoria Dernstedt

2 KUND Skellefteå Kraft AB Skellefteå Tel: Org.nr Styrelsens säte: Skellefteå KONSULT WSP Sverige AB Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Skellefteå Kraft AB Jan Burvall WSP Sverige AB WSP Environmental Viktoria Dernstedt Tel: För kartor gäller Lantmäteriets medgivande I 2012/ (15)

3 INNEHÅLL 1. Inledning Företagspresentation Företagets torvverksamhet 2. Aktuellt prövningsärende Förlängning av bearbetningskoncession Samråd 3. Gällande beslut 4. Befintlig verksamhet Produktionsområden Reningsanläggningar Kemiska produkter Avfall 5. Torvfyndighetens status 6. Lokalisering och områdesbeskrivning Rennäring Skyddade och värdefulla områden Företrädesrätt enligt minerallagen 7. Omfattning och utformning Koncessionsområde och verksamhetstid Produktionsteknik Transporter Efterbehandling 8. Förutsedd miljöpåverkan, miljökonsekvensbeskrivning Bilagor: Bilaga 1: Kartor Bilaga 2: Förslag till innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning 3 (15)

4 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Huvudman Skellefteå Kraft AB Postadress Skellefteå Besöksadress Kanalgatan 71, Skellefteå Kommun, län Skellefteå kommun, Västerbottens län Organisationsnummer: Telefon: Juridiskt ansvarig VD Hans Kreisel Kontaktperson Jan Burvall telefon e-post 4 (15)

5 1. INLEDNING 1.1 Företagspresentation Skellefteå Kraft AB är den femte största kraftproducenten i landet. Bolagets el kommer till 70 % från vattenkraft. Den övriga produktionen kommer från vindkraft, kraftvärme och kärnkraft. Ett normalår produceras 3,8 TWh el, i hel- eller delägda kraftverk. Verksamheten omfattar även distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion av biopellets, infrastruktur för bredband och uthyrning av lokaler i egna fastigheter. Dessutom erbjuds tjänster i form av fysisk och finansiell elhandel. 1.2 Företagets torvverksamhet Företaget har nära 40 års erfarenhet av torvbruk, som inleddes genom övertagande av bearbetningskoncessioner från Boliden Mineral år Bolaget har tre egna torvtäkter med en sammanlagd produktionsyta omfattande cirka 730 ha. Torven används vid förbränningsanläggningar i Skellefteå, Lycksele, där den utgör ett komplement till trädbränslen för produktion av värme och elkraft. Skellefteå Kraft AB har god kunskap om prospektering och projektering av torvmark, avtals- och tillståndsfrågor samt produktion, leveranser och förbränning av energitorv. 2. AKTUELLT PRÖVNINGSÄRENDE 2.1 Förlängning av bearbetningskoncession Skellefteå Kraft AB planerar att ansöka om förlängd bearbetningskoncession enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter för produktionsområden inom Röjnorets torvtäkt i Skellefteå kommun. Ansökan inges till Länsstyrelsen i Västerbottens Län. Till ansökan bifogas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Figur 1. Områdets läge är markerat med ett kryss i figuren ovan. 5 (15)

6 Befintligt, och sökt, koncessionsområde omfattar ha, varav 507 ha utgörs av produktionsområden. Koncessionsområdet är i indelat i två delområden, Röjnoret 1A respektive Röjnoret 1B, Tabell 1. Tabell 1. Områdesarealer för den aktuella koncessionen. Delområde Röjnoret 1A (Röjnoret) Röjnoret 1B (Källheden) Koncessionsområde (ha) Produktionsområde (ha) Huvudman för koncessionsärendet är Skellefteå Kraft AB som även svarar för den operativa täktverksamheten. 2.2 Samråd Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda om verksamheten eller åtgärden kräver tillstånd enligt miljöbalken. I det fall verksamheten ska antas medföra en betydande miljöpåverkan eller verksamheten eller åtgärden till följd av länsstyrelsens beslut ska antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Detta samrådsunderlag ligger till grund för samråd enligt 9 kap. miljöbalken. Ett inledande samråd planeras att genomföras med länsstyrelsen och kommunen i november Därefter sker ett samråd med allmänheten och de särskilt berörda såsom markägare, sameby, jakträttsinnehavare, fiskevårdsföreningar, enskilda m.fl. som eventuellt kan bli berörda av verksamheten vid Röjnoret. WSP Environmental har fått i uppdrag att sammanställa detta samrådsunderlag. 6 (15)

7 Samrådsmöte med myndigheter planeras att genomföras i Skellefteå, inbjudan och samrådsunderlag kommer att skickas till: Länsstyrelsen i Västerbotten Samhällsbyggnadsförvaltningen, avd. miljö och hälsa, i Skellefteå kommun Bygg- och miljöavdelningen i Norsjö kommun Skriftligt samråd planeras därutöver att ske med följande myndigheter: Bergstaten Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Försvarsmakten Västerbottens ornitologiska förening Räddningstjänsten Skellefteå Trafikverket Naturskyddsföreningen Skellefteå Västerbottens museum Sametinget Trafikverket Energimyndigheten Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Svenska Kraftnät Skellefteälvens vattenråd Skriftligt samråd planeras att ske med följande föreningar: Byaförening Fiskevårdsföreningar Jakträttsinnehavare nås genom att de även är fastighetsägare Samrådsmöte genomförs med Malå Sameby Samrådsmöte planeras att genomföras med närboende och allmänhet Närboende, särskilt berörda, kommer att bjudas in till samrådsmöte genom brevutskick som åtföljs av skriftligt samrådsunderlag. Information för samråd kommer även att publiceras på bolagets hemsida. Inbjudan till samrådsmöte kommer därutöver att ske via annonsering i lokalpress så att allmänhet och organisationer som kan ha intresse av den planerade verksamheten har möjlighet att erhålla information och lämna synpunkter. 7 (15)

8 3. GÄLLANDE BESLUT Beslut om bearbetningskoncession enligt lag om vissa torvfyndigheter för fortsatt verksamhet på Röjnorets torvtäkt, Skellefteå och Norsjö kommuner, lämnades av Länsstyrelsen i Västerbottens län och gäller till utgången av år Röjnorets torvtäkt innefattar myrarna Hötjärnmyran, Porsmyran, Nymyran, Källmyran och Källheden i Norsjö och Skellefteå kommuner. Figur 2. Illustration av koncessionsområdet från beslutshandling daterad BEFINTLIG VERKSAMHET Energitorv vid Röjnoret skördas i huvudsak med frästorvmetoden. Viss produktion med stycketorvmetoden förekommer dock. Skördad torv används som bränsle för produktion av fjärrvärme och elkraft i förbränningsanläggningar i Skellefteå och Lycksele. Vid produktion av torv används jordbruksmaskiner till fräsning, vändning, skrapning och bärgning av torv. Skördad torv läggs upp i högar, stackar, och transporteras från produktionsområdet till förbränningsanläggningarna under vinterhalvårets eldningssäsong. Under 2014 producerades ca m 3 frästorv och ca m 3 stycketorv. Arbete med täktunderhåll, bearbetning och skörd av torv pågår vanligtvis från april till och med september. Uttransporter sker vanligtvis under månaderna januari april samt september december. 8 (15)

9 4.1 Produktionsområden Verksamheten (koncessionen) omfattar två delområden; Röjnoret 1A (Röjnoret) och Röjnoret 1B (Källheden),Figur 3. Koncessionsområdet Röjnoret 1A (Röjnoret) är beläget sydöst om Bastuträsk, samt öst därom koncessionsområdet Röjnoret 1B (Källheden). I bilaga 1A är koncessionsområdena markerade och i bilaga 1B framgår koncessionsområden och produktionsområden Figur 3. Tätorten Bastuträsk är belägen i övre vänstra hörnet i figuren. Delområdena Röjnoret och Källheden markerade med svart streckad linje. Se även bilaga 1A. 4.2 Reningsanläggningar Vid torvtäkten finns sedimenteringsdammar med syfte att sänka hastigheten på utgående vatten så att suspenderat material ska ges förutsättningar att sedimentera innan vattnet når recipienten. Sedimenteringsdammarna rensas regelbundet i samband med lågt vattenflöde. 4.3 Kemiska produkter, drivmedel Kemiska produkter förvaras i ett kemikalieförråd. Underhåll av maskiner och utrustning sker i huvudsak i anslutning till verkstad på hårdgjorda ytor där utrustning finns tillgänglig för uppsamling och sanering av oavsiktliga spill. Kemiska produkter som används i verksamheten är i huvudsak drivmedel, AdBlue bränsletillsats, smörjmedel för maskiner samt ytspänningskemikalie för brandbekämpning. Maskiner och fordon tankas på yta som skyddas med Axxon miljöfilter. 9 (15)

10 4.4 Avfall Farligt avfall förvaras i ett särskilt miljöskåp till dess godkänd kvittblivning sker. 5. TORVFYNDIGHETENS STATUS Som tidigare nämnts har Skellefteå Kraft bedrivit torvbruk inom koncessionsområdet sedan Utförda undersökningar av kvarvarande torvförekomst och beräkningar av återstående torvtillgång omfattande m 3 bruttovolym rå torv, redovisas per produktionsområde i Tabell 2. Tabell 2. Kalkylerad återstående volym av energitorv. Återstående torvmängd anges som brutto rå volym. Delområde Produktionsområde Återstående torvmängd (m 3 ) Röjnoret 1A Röjnoret Röjnoret Område A Röjnoret Område B Röjnoret Område C Röjnoret Område D Röjnoret Område E Röjnoret Högra Porsmyran Röjnoret Högra Porsmyran Röjnoret Nymyran Röjnoret Nymyran Röjnoret Nymyran Röjnoret 1B Källheden Källheden Högra Källheden Källheden Vänstra Källheden Källheden Källmyran Av praktiska, skördetekniska och miljömässiga skäl kommer inte all kvarvarande torv att skördas. Produktionsområdet Röjnoret Nymyran 1, 2 & 3 har undersökts genom stocksondering. Övriga områden är kvantifierade med hjälp av georadarundersökningar. Kvaliteten på torvfyndigheten är väl känd, dock kommer ytterligare provtagningar och analyser av uran, torium och svavel att göras i de återstående djupare torvlagren. Energimängden i den torv som koncessionen avser motsvaras av energiinnehållet i cirka 380 miljoner m 3 eldningsolja klass kwh/m 3 10 (15)

11 6. LOKALISERING OCH OMRÅDESBESKRIVNING Under hösten 2015 har Skellefteå Kraft låtit utföra undersökningar av terresta och akvatiska naturvärden. Insamlade underlag från höstens undersökningar håller på att färdigställas varefter en slutrapport erhålls som underlag för fortsatt arbete. Undersökningar som utförts i områden vid planerad torvutvinning i Fisktjärnliden utgör i tillämpliga delar även underlag för bedömning av naturvärden för verksamheten i Röjnoret. 6.1 Rennäring Området är beläget inom betesmarker för Malå sameby. Enligt information som är tillgängliga via Sametingets webbtjänst används betesmarkerna under förvinter, vinter och vårvinter. Figur 4. Koncessionsområden samt riksintresseområde för rennäringen, Malå sameby och Maskaure sameby. Källa: Länsstyrelsen, Sametinget. Båda koncessionsområden berör utpekat riksintresseområde för rennäringen för Malå sameby, Figur 4, Bilaga 1C. Maskaure sameby har ett område som är utpekat som riksintresseområde för rennäringen cirka 2 km nordöst om koncessionsområde 1A, Röjnoret, Figur 4, Bilaga 1C. 6.2 Skyddade och värdefulla områden Skyddade och värdefulla områden i omgivningen är schematiskt markerade i Figur (15)

12 Figur 5. Området för Röjnorets torvtäkt är markerad med kryss. Riksintresse geologi 1,5 km norr om Röjnoret finns en förkastning, Stensberget, som är utpekad som riksintresse för geovetenskap. Riksintresse vattendrag Finnforsträsket är beläget cirka 8 km öster om Röjnoret. Vattenförekomsten avvattnas via Finnforsån som är av riksintresse för vattendrag, fauna och sjö. Naturreservat, Natura 2000 Våtmarken Jättungsmyran ligger ca 15 km söder om Röjnoret. Området domineras av ett stort och väl utvecklat strängflarkkomplex, och omfattar även värdefulla skogmyrmosaiker med naturliga kantzoner mellan skog och myr. Vattenskyddsområde Öster om byn Kattisträsk, ca 6 km sydväst om Röjnoret är ett vattenskyddsområde beläget. Skogens Pärlor Sydväst om koncessionsområdet Röjnoret 2 finns Naturhänsyn utpekade av Skogsstyrelsen av följande kategorier: Nyckelbiotop Bolag Naturvärde Sumpskog En begränsad areal av koncessionsområdets sydvästra del tangerar ovan beskrivna områden med ett avstånd om cirka 500 meter till närmaste produktionsområde, Källmyran. 12 (15)

13 6.3 Företrädesrätt enligt minerallagen Det finns i dagsläget inga undersökningstillstånd med stöd av minerallagen inom området enligt Bergsstatens karttjänst. 7. OMFATTNING OCH UTFORMNING 7.1 Koncessionsområde och verksamhetstid Koncessionsområdet är cirka ha, varav produktionsområden omfattar cirka 507 ha. Koncessionsområdet är i indelat i två delområden: Röjnoret 1A omfattande cirka ha och Röjnoret 1B om cirka 952 ha. Huvudman för verksamheten är Skellefteå Kraft AB som även svarar för den operativa täktverksamheten. 7.2 Produktionsteknik Produktionen planeras att till övervägande del ske med frästorvsmetoden. En mindre mängd torv kan produceras med stycketorvmetoden. Cirka 0,5-1 dm av torvdjupet skördas årligen inom produktionsfälten. Mer detaljerade beskrivningar av produktionsteknik och anläggningar för vattenhantering kommer att beskrivas i den tekniska beskrivningen i koncessionsansökan. Avvattning sker med självfall. Produktionsfälten är avskilda från tillrinnande vatten genom avskärande diken som begränsar belastningen på sedimenteringsbassängerna. Produktionsvattnet kommer att renas i sedimenteringsdammar innan det släpps ut i de bäcksystem som senare mynnar ut i Finnforsträsket och Bureälven. 7.3 Transporter Uttransport av producerad torv sker via väg 791 via väg 855 eller väg 95 till kraftvärmeverket i Hedensbyn via Skellefteå. Samtliga vägar har standard BK1. 13 (15)

14 7.4 Efterbehandling Hela koncessionsområdet, omfattande delområden Röjnoret 1A och Röjnoret 1B, avses att efterbehandlas inom den sökta koncessionstiden. Efterbehandling sker fortlöpande för avslutade produktionsområden. För varje produktionsområde planeras platsanpassade efterbehandlingsåtgärder. Skellefteå Kraft har utfört inledande studier vad avser efterbehandling och återställning av torvtäkter, omfattande en förstudie för det första produktionsområdet. Resultatet från förstudien indikerar att det är lämpligt att markytor återställs genom etablering av ca 15% kärr och 85% skog. Det kan finnas önskemål från markägare att efterbehandlingen ska leda till mark som är lämplig för skogsproduktion. Om kvarvarande torvlager är för tunt för att återställas till våtmark, och i kombination med lämplig sammansättning i mineraljorden under torvlagret, kan skogsetablering vara lämpligt. Inplantering görs lämpligen med lokala eller regionala trädslag. Genom att anpassa efterbehandlingsmetoderna kan olika typer av våtmarker skapas. I kalkrika områden kan exempelvis rikkärr skapas. Rikkärr erbjuder livsmiljöer för bland annat orkidéer, starr och mossor. Återställande av våtmark inleds med markbearbetning av färdigskördade produktionsområden. För att erhålla hydrologiska förhållanden som är lämpliga och hållbara för den valda efterbehandlingsåtgärden återställs diken i större eller mindre omfattning. På markberedda områden inplanteras därefter lämplig vegetation. Sphagnum är en art som har visat sig lämplig för ändamålet, den förekommer lokalt och regionalt, är härdig, och får relativt lätt fäste på markytan, och breder ut sig över restaureringsytan, likväl som på donatorytan. Ekologisk restaurering syftar till att återställa de naturliga miljöer som fanns innan torvutvinning påbörjades. I vissa fall finns möjlighet att återskapa en annorlunda miljö, med ett högt ekologiskt värde, som skiljer sig från det ekosystem som fanns på platsen innan verksamheten påbörjades. De biologiska och kemiska förutsättningarna på täkten avgör vad marken kan återställas till, och oftast erhålls en kombination av följande: Skogs- eller energiskogsodling Jordbruk, betesmark eller odling av olika grödor Grund sjö, ny våtmark Återskapande av myrmark med torvbildning 14 (15)

15 8. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Generell miljöpåverkan avseende torvproduktion är förändrad landskapsbild, påverkan på recipienter samt buller och damning. Vidare påverkas det rörliga friluftslivet. Verksamheten påverkar växt- och djurlivet inom verksamhetsområdet. Torvproduktionen kommer att leda till ökande transporter till och från produktionsområdet. Röjnorets torvtäkt påverkar rennäringen dels genom bortfall av betesmarker där öppna täkter är belägna, dels genom trafik och mänsklig närvaro. Under vintern sker ingen torvskörd, däremot pågår utlastning av torv från stackplatser inom koncessionsområdet. Påverkan på rennäringen kommer att analyseras grundligare i miljökonsekvensbeskrivningen. Området utgörs av renbetesmarker för Malå sameby. Verksamheten medför en ändrad hydrologisk balans. Den vanligaste förändringen är att torvbruk medför en ökad medel- och lågvattenavrinning. Torvbruk kan påverka vattenkvaliten och det finns risk att halten av suspenderande ämnen samt fosforoch kväveföreningar ökar. För att minimera påverkan på recipienterna renas vattnet från produktionsfälten anlagda sedimentationsdammar. Vattenprovtagning sker enligt ett fastlagt kontrollprogram och miljökonsekvensbeskrivningen kommer att belysa påverkan på recipienterna Bureälven och Finnforsån. Kontrollprogrammet revideras i samband med förändringar av verksamheten. Torvproduktion medför en ökad brandrisk i området. Bränder leder bland annat till miljöpåverkan i form av spridning av rökgaser och sotpartiklar. Torvproduktion medför att buller- och dammstörningar kan uppkomma vid närbelägna bostadshus. Närmaste bostadshus finns i Västra Nyliden, beläget cirka 300 meter från ett produktionsområde. Byn Röjnoret är belägen cirka meter från koncessionsområde Röjnoret 1A. Byn Källheden är belägen cirka 800 meter från koncessionsområde Röjnoret 1B. Närmaste tätort är Bastuträsk som ligger ca 5 km väster om Röjnoret. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskriva det planerade torvbrukets påverkan för närboende, bland annat med avseende på damm-, buller- och brandrisker samt transporter till och från området. Dessutom kommer miljökonsekvensbeskrivningen att belysa påverkan på och skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljön, bland annat med underlag från kompletterande undersökningar av naturvärden som utförs i koncessionsområdet. Efterbehandlingsåtgärder för återställande av täktområden kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. 15 (15)