Bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Sjulsmur, Gävle kommun

Transkript

1 BESLUT Miljö och fiskeenheten Sandviken Avesta Torv AB Sven H Jansson Hedesundavägen 235 Tel VALBO sven.jansson@x.lst.se Bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Sjulsmur, Gävle kommun Beslut Länsstyrelsen meddelar Sandviken Avesta Torv AB nedan angivna bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 6 kap. 9 miljöbalken att godkänna den inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen. KONCESSIONSVILLKOR Koncessionen Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen om inte annat framgår av detta beslut. 1. Koncessionen gäller från denna dag till utgången av Anmälan skall omedelbart göras till Länsstyrelsen när bearbetningen påbörjas, läggs ned, avbryts för längre tid än sex månader eller återupptas. 3. Koncessionshavaren skall inom en månad efter utgången av varje kalenderår till SGU och Länsstyrelsen lämna en redogörelse för årets verksamhet. Skydd för naturmiljön 4. Gränsen för koncessionsområdet skall i terrängen utmärkas på väl synligt sätt innan verksamheten påbörjas. Markeringarna får inte döljas eller rubbas under koncessionstiden. För gräns gäller att det vid alla brytpunkter och på lämpliga platser i linjen däremellan skall finnas rör eller pålar som är målade med väl synlig färg.

2 5. Avverkningen inom området får inte vara mer omfattande än vad som krävs för att bedriva täkten på ett ändamålsenligt sätt. Åtagandet om en 40 meters skyddsridå väster om delområde C bör fullföljas Lokaliseringen av eventuella upplag av avbanings-, diknings- eller andra schaktmassor skall föregås av särskilt samråd med tillsynsmyndigheten. 7. Inom området skall hållas god ordning. Försliten materiel, skrot och dylikt skall omhändertas och transporteras bort av godkänd transportör. 8. Så snart brytningen avslutats inom någon del av området skall området börja efterbehandlas. Om inte dessförinnan beslut om annan markanvändning fattats skall den efterbehandlingen ske med utgångspunkt från den till ansökan fogade efterbehandlingsplanen (ritning 07). Sedan släntnings- och avjämningsarbetena godkänts av tillsynsmyndigheten skall, om nu planerad markanvändning fortfarande är aktuell, de områden som bedöms lämpliga för virkesproduktion skogsplanteras. 9. Innan den slutliga efterbehandlingen påbörjas skall i samråd med Länsstyrelsen upprättas en plan över hur arbetena skall utföras. Till grund för denna plan skall ligga dels den till ansökan hörande efterbehandlingsplanen, dels en utredning som klarlägger behovet av åtgärder för att de nya våtmarksområdena skall bli ekologiskt fungerande miljöer. Utredningen bör påbörjas senast fem år innan täktverksamheten beräknas vara avslutad. 10. Vid tillfartsvägar och andra frekventerade leder in mot täktområdet får anbringas skylt som upplyser om att området utgör torvtäkt och som varnar för diken, brandfara m.m. 11. Avvikelser från givna föreskrifter eller ändring av bearbetnings- och täktplanen får inte ske utan tillsynsmyndighetens medgivande. Miljöskydd m.m. 12. Produktionsvattnet skall luftas såväl före som efter sedimenteringsdammarna. 13. Den högsta ytbelastningen på sedimenteringsdammarna får inte överstiga 0,8 m/h. 14. Buller från verksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån under produktionsfasen utomhus vid bebyggelse inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ), söndag och helgdag (kl ) 40 db(a) nattetid (kl )

3 Under beredningsfasen får buller från verksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, inte överskrida riktvärdena: 55 db(a) vardagar dagtid (kl ) 50 db(a) kvällstid (kl ), söndag och helgdag (kl ) 45 db(a) nattetid (kl ) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 15. Uppstår problem med damning från verksamheten åligger det verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att begränsa damningen. 16. Ett förslag till kontrollprogram för beredningsfasen och det första verksamhetsåret skall lämnas in till tillsynsmyndigheten för godkännande i god tid innan beredningsfasen påbörjas. 17. Ett förslag till nytt kontrollprogram, som omfattar både Norrbomuren och Sjulsmur, skall upprättas senast den 1 april Programmet skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheterna. Säkerhet Koncessionshavaren har ställt säkerhet för de i beslutet föreskrivna åtgärderna med kronor. Länsstyrelsen kan senare bestämma att ytterligare säkerhet skall ställas. Beskrivning av koncessionsområdet Koncessionen benämns Sjulsmur. Området begränsas av räta linjer mellan hörnpunkter med koordinater i rikets nät, system 2,5 gon V RT 90. Koncessionen är belägen i Gävle kommun och har koordinater och areal enligt följande: 3 Koordinatförteckning Areal: 77,4853 ha. Punkt X Y , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2

4 Punkt X Y , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 4 Ärendets handläggning Ansökan om bearbetningskoncession med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning kom in till Länsstyrelsen den 24 augusti Ansökan har kungjorts i Postoch Inrikes Tidningar samt i ortstidningar. Den har varit utsänd på remiss. Meddelande om ansökan har tillställts berörda fastighetsägare och andra sakägare. Ansökan har kompletterats med ytterligare analyser från radiologisk synpunkt. Ansökan Ansökan avser produktion av energitorv. Då det även finns behov av mörk torv vid företagets jordfabrik kommer Sjulsmur sannolikt till en början att nyttjas för växttorvproduktion. Markområdet har förvärvats av sökanden. Ansökan avser en tid av 25 år från beslutsdag. Produktionsarealen uppgår till ca 48 ha. Årsproduktionen beräknas i medeltal uppgå till som mest m 3. Torven är lämplig för både fräs- och stycketorvsproduktion. Djupgrävning kan bli aktuell inom vissa delområden. Torvslag, mäktighet samt topografi Torven består till övervägande del av starrtorv. Ställvis förekommer underordnade inslag av vitmossor och bladvass i torven. Humifieringsgraden är hög och ligger med tyngdpunkten kring H6 H8. I ytlagret finns partier med humifieringsgrad H4 H5. Underliggande jordlager består av sand och morän. Bottentopografin är jämn och lutar mot norr. Torvens medelmäktighet är 1,7 m och den totala torvvolymen är m 3. Oxider och grundämnen m.m. Askhalten är tämligen hög; ca 10 %. Uranhalten uppgår till 26,9 mg/kg TS och svavelhalten ligger på 4,94 g/kg TS vilket motsvarar ca 0,23 g S/MJ. Båda halterna måste anses vara förhöjda. Det effektiva värmevärdet är i medeltal 20,6 MJ/kg (5,7 kwh/kg TS).

5 5 Uranhalten kommer att uppgå till ca 270 g/ton i askan. Enligt kontakt med Statens kärnkraftsinspektion (SKI) är det möjligt att sänka uranhalten i askan genom att t.ex. samförbränna torven med annat bränsle med lägre uranhalt. Detta torde medföra att uranhalten i askan i praktiken kommer att understiga 200 g/ton. Under alla omständigheter kommer SATAB/MEBIO att lämna uppgift om uranhalten i bränslet till köparen så att denne endera kan blanda torven, ansöka om tillstånd eller begära undantag från bestämmelserna i förordningen om kärnteknisk verksamhet. Avvattning m.m. Behovet av personalbyggnader, verkstad och drivmedel kommer att lösas med befintliga anläggningar vid Norrbomuren. Uttransport av torv samt andra transporter kommer att ske på befintliga skogsvägar. I norra delen ansluts torvfältet till befintlig väg ca 380 m SO om stackplatsen. Avvattning av täktområdena kommer att ske med pumpning. Avvattningen av den södra delen av Sjulsmur kommer att integreras med den norra delen av Norrbomuren. Vattnet där passerar en sedimentationsdamm, vilken utförts som en utvidgning av Norrbokanalen. För närvarande belastas dammen med både produktionsvatten samt ovidkommande vatten från den östra sidan. Då produktionen på Sjulsmur inleds kommer det ovidkommande vattnet från den östra sidan att ledas förbi dammen. Ovidkommande vatten från Sjulsmur kommer att avledas via avskärande diken till Norrbokanalen. De görs i regel 0,6 1,0 m djupa, men kan på vissa sträckor bli djupare. På den västra sidan skall de utföras så grunt att de inte onödigtvis kommer i kontakt med underliggande minerogena jordarter. Vatten från teg- och kantdiken leds först till en försedimenteringsdamm och därefter vidare till pumpstationen. Från pumpstationen pumpas vattnet till sedimenteringsdammen för att bl.a. minska halterna av suspenderat material. Med det suspenderade materialet avskiljs också vissa andra förorenande ämnen. Utloppet från pumpstationen kommer att förses med kaskadluftare e. dyl. för att öka syrehalten i vattnet. Luftning kommer även att ske vid utloppet från sedimenteringsdammarna. Luftarna kommer att förses med dämpningsanordningar, så att inte vattnet kan erodera i dammarna respektive vid utloppen. Sedimentationsdammar m.m. Sedimenteringsdammarna kommer att dimensioneras för en ytbelastning av 0,8 m/h samt 5 m 2 /ha produktionsyta. Avrinningsområdet för den norra produktionsarealen uppgår till 60 ha. Pumpen kommer preliminärt att ha en kapacitet på ca 120 l/s. Dammens yta blir då 540 m 2. Om pumpens kapacitet minskas till hälften kan dammen yta minskas till 300 m 2. Avrinningsområdet för den södra produktionsarealen uppgår till ca 260 ha. Pumpen kommer preliminärt att ha en kapacitet på ca 230 l/s. Ytbelastningskravet medför en yta av minst 1050 m 2, medan ytkravet förutsätter en yta av 1300 m 2. Genom magasinering inom produktionsområdet kan befintlig damm i stort behållas. Nygrävningen av avskärande diken kommer att minska medelflödet med ca 80 %. För att minimera erosion i dikessystemen kommer diken att utföras så raka som möjligt. Alla dikeshörn rundas av. Dikeslutningen skall om möjligt understiga 1,5. De avskärande dikena förses med slamfickor på lämpliga platser, speciellt före utloppen i Norrbokanalen. Tegdikena avslutas med en slamficka.

6 6 Produktionsteknisk beskrivning De förberedande arbetena består av skogsavverkning, anläggande av avskärande diken, pumpstationer, sedimenteringsbassänger, teg- och kantdiken, fräsning samt iordningställande av vägar, upplagsplatser, branddammar etc. Utvinningen pågår under tiden april september med den huvudsakliga verksamheten förlagd till maj augusti. Då torvproduktion är starkt väderleksberoende kan intensiteten variera mellan olika år. Uttransport äger normalt rum under perioden september april. De förberedande arbetena kommer huvudsakligen att utföras i form av tvåskift, dag och kväll. Torvproduktion kommer under perioder att äga rum under hela dygnet. Efterbehandling Efterbehandling och användning av produktionsytorna kan ske genom: *Återbeskogning *Våtmark *Annan användning (jordbruk, vattenbruk, bärodling etc). Det finns möjligheter till återbeskogning av vissa mindre delar av områdena samt i kantzoner. Odling av tranbär är tänkbart, men oprövat i Sverige. Det i dagsläget mest realistiska alternativet torde vara våtmark, vilket även ur miljö-, natur- och landskapsbildssynpunkt torde vara det mest tilltalande alternativet. Detaljutformningen föreslås ske i samråd med Länsstyrelsen. Utformning av vattennivåer m.m. i den planerade våtmarken måste integreras med efterbehandlingen av norra Norrbomuren. Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Enskilda intressen: De närliggande bostadshusen bedöms endast beröras i mycket låg grad. Av särskild betydelse är därvidlag de gynnsamma topografiska förhållandena med den höga Enköpingsåsen mellan täktområdet och byggnaderna. Detta torde effektivt begränsa störningarna till följd av buller och damm. För att verifiera att någon inverkan inte sker på enskilda brunnar kommer mätning och analys av vattnet att ske. Allmänna intressen: Sjulsmur är inte särskilt utpekat när det gäller planerings- och bevarandeintressen. Vegetationen domineras av barr- och lövskog. Faunan bedöms bestå av ett för trakten normalt djur- och fågelliv. Marken nyttjas för skogsproduktion, men produktiviteten är låg. Från slutet av 1960-talet pågick ett skogsodlingsförsök på myren. Detta är avslutat. Området är dikat. Det främsta motstående intresset bedöms vara det rörliga friluftslivets intressen främst vad gäller jakt. Även bär- och svampodling torde förekomma i området.

7 7 När det gäller jakt på omgivande marker torde påverkan bli liten, då jakt pågår under höst och vinter, då ingen torvproduktion förekommer. Djupa avskärande diken och kantdiken förses med ned- och uppgångar för djuren varje 200 m. Produktionen kommer att medföra ett intrång i den allemansrättsliga tillgängligheten. Begränsningar måste göras både med tanke på olycksrisk och brandfara. Vid tillfartsvägar och frekventerade leder in mot området kommer vägbommar och skyltar att monteras, vilka upplyser om att området utgör torvtäkt m.m. Kommunen har påpekat att den nedströms belägna Valsjön sannolikt påverkas av torvproduktionen på Norrbomuren. Miljöpåverkan bedöms sammantaget bli låg. Själva ianspråktagandet av Sjulsmur medför givetvis en stor förändring i landskapsbilden. Vi gör dock den bedömningen att då området efterbehandlats kommer trakten att tillföras ett mervärde i form av en varierad våtmark. Utsläppen från verksamheten bedöms bli låga. I samband med torvtäkt kan betydande mängder kväve utlakas. Detta gäller i synnerhet mer näringsrika torvmarker. Efter 1 2 års produktion minskar i regel ammoniumkvävet medan nitratkvävet ökar. Den eutrofierande inverkan bedöms dock som ringa då kväve inte är den tillväxtbegränsande faktorn i sötvatten. Luftning av vattnet före och efter sedimentationsdammarna torde medverka till en nitrifiering av ammonium. Fosfor kan frigöras vid torvtäkt och ha en eutrofierande verkan främst i sötvatten. Huvuddelen av fosforn finns i partikulär bunden form varför väl fungerande sedimentering är viktig för att reducera halterna. Norrbokanalen fungerar som ytterligare partikelfälla. Det biologiska upptaget av fritt och växttillgängligt fosfor är betydande, varför vegetationsupptaget i kanalen ytterligare förväntas reducera halterna. Märkbart förhöjda fosforhalter torde därför inte vara att vänta och har heller inte påvisats sedan tidigare. Ökad halt av suspenderade ämnen och organisk substans har i större eller mindre omfattning visat sig påverka limniska ekosystem främst med avseende på bäckfauna samt bottenfauna, plankton och fisk i sjöar. Det är angeläget att genom skyddsåtgärder minimera utsläppen av dessa ämnen. Omfattande åtgärder kommer att vidtagas för att begränsa denna påverkan på recipienten. Särskild vikt har lagts vid arbetsordningen och en korrekt hantering av vattnet. Förbiledning av ovidkommande vatten, utformning av diken, luftning och sedimentation av produktionsvattnen reducerar halterna av bl.a. suspenderade ämnen, organisk substans och fosfor. Vad gäller den mer regionala påverkan vid förbränningen av torven kan det först konstateras att dagens värmeverk har mycket god rening av rökgaserna. Den förhöjda halten av svavel torde därför inte medföra några problem vad gäller att innehålla utsläppsvillkoren. Utsläppen av övriga komponenter är jämförbara med övriga bränslen. Nollalternativet till produktion av torv är att nuvarande markanvändning fortsätter, d.v.s. nuvarande skogsproduktion bibehålls. Föreslagna villkor för verksamheten Allmänt: Säkerhetsbeloppet för efterbehandling av området har av sökanden beräknats till kronor. Principer för miljökontroll har redovisats.

8 Yrkanden och åtaganden: Ansökan avser bearbetningskoncession för Sjulsmur för en tid av 25 år från det att koncession meddelas. Produktionen beräknas uppgå till i medeltal m 3 /år och som högst för enskilt år m 3 /år. Landskapsbilden: Sökanden åtar sig att *söka träffa avtal med markägaren om att spara 40 meter skog väster om koncessionsområdet på delområde C. *i övrigt bibehålla befintlig skog så långt detta är möjligt. Vattenmiljön: Sökanden åtar sig att *anlägga avskärande diken och avleda ovidkommande vatten från täktområdena, *anordna luftningsanordningar för produktionsvattnet före och efter sedimenteringsdammarna, *anlägga sedimenteringsdammar som dimensioneras för en högsta ytbelastning av 0,8 m/h, *ej påbörja kant- och tegdikning eller beredning innan avskärande diken, pumpstationer, luftning och sedimenteringsdammar är i funktion, *söka minimera dikeserosion med de i ansökan angivna åtgärderna, *ta vattenprover och mäta grundvattennivån i vattentäkten tillhörig Lomshed 1:3. Grundvattennivåerna skall sedan mätas med lämpligt intervall enligt kontrollprogram. Uppföljande analys utförs om det anses påkallat. Buller: Sökanden åtar sig att *för beredningsfasen uppfylla naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller från befintlig industri, *för produktionsfasen uppfylla naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller vid nyetablering av industri. Åtagandet vad gäller buller förutsätter att den ekvivalenta ljudnivån beräknas på hela det tidsintervall för vilket riktvärdet gäller och med kontinuerligt pågående verksamhet. Detta med hänvisning till svårigheterna att överföra riktvärdena för externt industribuller till en verksamhet där bullerkällan rör sig över relativt stora ytor. Sökanden yrkar att riktvärdena för nyetablering av industri ej skall behöva innehållas under beredningsfasen med hänsyn till verksamhetens tillfälliga karaktär. Dammspridning: Sökanden åtar sig att *bedriva verksamheten på sådant sätt att besvärande damning ej uppstår invid bostadsbebyggelse. Yttranden Tillstyrkan har lämnats av Energimyndigheten, Bergsstaten samt Korsnäs AB. Naturvårdsverket har avstått från att yttra sig. SGU konstaterar i sitt yttrande att halterna av uran, svavel och aska är förhöjda. De båda sistnämnda bedöms inte vara på sådana nivåer att de utgör hinder för att producera ett fullgott torvbränsle. De förhöjda uranhalterna kan vara naturliga, men kan också vara ett resultat av användning av uranhaltiga gödselmedel. SGU anser att uranhalten kräver ytterligare undersökningar och ansökan bör kompletteras med analyser av i första hand radium 226. Fördelningen av uran och radium 226 i myrområdet bör vara känd. Även dostillskottet från Cesium 137 behöver tas med. SGU tillstyrker avslutningsvis ansökan under förutsättning att Länssty- 8

9 9 relsen, efter ytterligare undersökningar, bedömer att en acceptabel torvverksamhet kan bedrivas inom Sjulsmur. Byggnads- och miljönämnden tillstyrker ansökan under vissa förutsättningar angivna i Bygg & Miljös yttrande. Ytvatten: Valsjön nedströms täktområdet är kraftigt igenvuxen. Även om sambanden mellan torvbrytningen och Valsjöns igenväxning ej är entydiga eller säkerställda som utgör täkterna en risk för recipienten, vilken därmed bör omfattas av kontroll. Förslaget till kontroll omfattar sedimentens och sjöns kemiska och fysikaliska status. Flödet i Norrbokanalen och omsättningstiden för sjöarna bör också fastställas. Efter dessa mera grundläggande undersökningar bör ställning tas till behovet av biologiska undersökningar. Statens strålskyddsinstitut har utifrån de kompletterande undersökningarna gjort en preliminär bedömning vid förbränning av torv i stora anläggningar: *arbetstagare kan få ett dostillskott från askhanteringen som kan nå den storleken att arbetsmetoderna bör ses över. *stråldosen till individer ur allmänheten från flygaska i rökgaser blir obetydlig från ett modernt fjärrvärmeverk med god rökgasrening. Om de översta decimetrarna av torven används bör kontroll ske av 137 Cs-halten i torven så att denna underskrider 250 Bq/kg, vilket i torvaska kan ge 5000 Bq/kg. Motivering Området är inte behandlat i kommunens översiktsplan. Det har i miljökonsekvensbeskrivningen inte framkommit några uppgifter som tyder på försämrade livsbetingelser för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Länsstyrelsen anser att den prövade verksamheten går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den antagna kommunala översiktplanen. Länsstyrelsen anser att föreslagen plats kan godtas med hänsyn till de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som är möjliga att vidta och bedömer att verksamheten inte skall medföra olägenhet av väsentlig betydelse. Länsstyrelsen anser, med hänsyn till föreskrivna villkor, att hinder inte föreligger enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Torvslaget, humifieringsgraden samt det effektiva värmevärdet visar att torven är lämplig för förbränning. Halterna av svavel, aska och uran är förhöjda. Länsstyrelsen delar SGU:s uppfattning om att de båda förstnämnda inte hindrar produktionen av ett fullgott torvbränsle. De förhöjda uranhalterna bör heller inte föranleda några restriktioner för användningen. Normalt blandas torv med andra bränslen, vilket leder till en utspädning av halterna. Halterna bör följas via provtagning och som sökanden också angivit, redovisas för köparen av torven. Vid förbränning av biobränsle från regionen finns redan tidigare anledning att följa strålningsbilden för askorna för att ha underlag för bedömning av antingen lämpligheten för återanvändning av askan eller val av deponeringsmetod. Även från arbetarskyddssynpunkt är det viktigt att känna till strålningsbilden. Den av sökanden föreslagna ordningsföljden vid avvattningen av täktområdet, med anläggande av avskärande diken, pumpstationer, luftning och sedimenteringsdammar innan kant- och tegdikningen påbörjas, bör leda till att recipienten avlastas onödig belastning i beredningsfasen. Arbetet bör därför följa detta åta-

10 10 gande. Någon särskild reglering av dikningsfasen i villkor bedöms inte erforderlig. Länsstyrelsen har övervägt om det för det utgående vattnet från täkten bör föreskrivas villkor om vattnets kvalitet. Innehållet av föroreningar som suspenderat material och näringsämnen etc. är i hög grad flödesbetingat samt beroende på torvmaterialets egenskaper. Sättet att bedriva verksamheten påverkar föroreningsinnehållet i mera begränsad omfattning. Länsstyrelsen bedömer att den av sökanden föreslagna modellen med en högsta tillåten ytbelastning på dammarna samt en luftning av produktionsvattnet, parat med ett väl fungerande underhåll av anläggningen är de åtgärder som nu skäligen kan krävas för denna typ av verksamhet. Vid prövningen av Lomsheds jordfabrik föreskrev Länsstyrelsen ett bullervillkor om 40 dba på ett avstånd av 500 m från fabriken. Motivet härför var Lomsmurens höga skyddsvärde. Här aktuell verksamhet ligger något längre bort från Lomsmuren, samtidigt som den också ligger på en lägre nivå, vilket bör ge en bättre dämpningseffekt. Länsstyrelsen bedömer att om bullret från verksamheten begränsas så att det vid bebyggelse motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablering av verksamhet, så sker också en tillräckligt god dämpning för Lomsmuren. Under beredningsfasen kommer delvis andra maskiner än de under produktionsfasen att användas. Det kan under den perioden bli problem med att klara riktlinjerna för nyetablering. Länsstyrelsen bedömer, liksom Byggnads- och miljönämnden, att ett något högre buller kan accepteras under denna begränsade tid. Sökandens begäran om att den ekvivalenta ljudnivån skall beräknas på hela det tidsintervall som omfattas av riktvärdet kan dock inte accepteras, eftersom detta skulle kunna medföra att störningarna under delar av exempelvis en natt skulle kunna bli högre än villkorsvärdet. Damning kan vara ett problem i samband med torvtäkt. Olägenheterna begränsas till viss del indirekt av bestämmelserna om produktionsbegränsningar som betingas av brandrisken. Sökanden har i MKB:n pekat på möjligheten till ytterligare produktionsinskränkning vid vissa vindriktningar och vindhastigheter. Det finns nu inte underlag att föreskriva om ett mera detaljerat villkor beträffande damning. Ett mera allmänt villkor om skyldigheten att vidta åtgärder bör dock finnas. Sökanden har redovisat principer för miljökontrollen av verksamheten. Nuvarande verksamhet på Norrbomuren omfattas av det samordnade kontrollprogrammet för torvtäkter belägna inom Gästrikedelen av länet. Byggnads- och miljönämnden har i sitt remissvar tagit upp frågan om torvtäktens påverkan på Valsjön och behovet av undersökningar för att klargöra ett eventuellt samband. Länsstyrelsen anser att ett nytt gemensamt kontrollprogram bör upprättas för Norrbomuren och Sjulsmur. Programmet bör upprättas i samråd med tillsynsmyndigheterna (Bygg & Miljö för Norrbomuren och Länsstyrelsen för Sjulsmur). När det gäller kontrollprogram för Sjulsmurs beredningsfas bör de föreslagna frekvenserna och parametrarna kunna accepteras. Stationsvalet bör vara sådant att även effekterna av grävningen av de avskärande dikena ingår

11 Länsstyrelsen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt Lagen om vissa torvfyndigheter inte befriar den som har tillståndet från skyldigheten att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om verksamheten. Hur man överklagar Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. 11 Stig Hammarsten Sven H Jansson Bilaga Kungörelsedelgivning med besvärshänvisning Översiktskarta Kopia till Sveriges geologiska undersökning, Box 670, Uppsala Bergsstaten, Varvsgatan 41, Luleå Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Naturvårdsverket, Stockholm Gävle kommun Byggnads- och Miljönämnden i Gävle Kommun Lantmäterimyndigheten i Gävle Kommun, Gävle Korsnäs AB, Gävle Stora Kopparbergs Bergslags AB, Dalälvens bevakning, Söderfors Arent Marcusson, Överhärdevägen 21, Valbo Nils I Larsson, Hedesundavägen 220, Valbo Carl-Olov Olsson, Rapsvägen 47, Södra Sandby Magnus Gunnar Olof Olsson, Rapsvägen 47, Södra Sandby Anders Lars Erik Olsson, Rapsvägen 47, Södra Sandby Västerbo jaktklubb, c/o Håkan Jansson, Åsvägen 6, Valbo